En unik modell för frivillig återvandring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En unik modell för frivillig återvandring"

Transkript

1 Bulletin Stockholm, december 2011 Utgivare: Stockholms stads Frivillig Återvandring En unik modell för frivillig återvandring Stockholms stad Frivillig Återvandring (SsFÅ) har funnits inom Utbildningsförvaltningen sedan Arbetsformer, arbetssätt och antal anställda har förändrats sedan starten. Under 2011 arbetade tre personer med frivillig återvandring. En av dessa har arbetat deltid. SsFÅ har få anställda och har trots detta uppnått betydande resultat. Det beror till stor del på att många som är verksamma i organisationer och i frivilligsektorn i Sverige och utomlands samarbetat med SsFÅ. De betydande resultat som uppnåtts beror också på att CLDD- kontor (Center för lokal utveckling och diaspora) i Bosnien och Hercegovina som arbetar med frivillig återvandring genomfört framgångsrika aktiviteter och vidtagit för frivillig återvandring viktiga åtgärder. Sedan 2009 arbetar SsFÅ med återvandringsärenden efter en egen modell som är unik i världen. Modellen går att använda även i andra länder. Enligt denna modell är återvandringsprocessen indelad i åtta etapper: 1. Information och hjälp att ordna personliga dokument i hemlandet (ID-kort, pass, körkort, andra handlingar) 2. Boendefrågor i hemlandet ( hjälp att ansöka om donationer, uthyrning, köp) 3. Kompletterande utbildning i Sverige som underlättar frivillig återvandring (yrkeskvalificerad utbildning, universitetsstudier, kurser och fördjupningskurser, särskilda utbildningar) 4. Sysselsättning i hemlandet (starta eget, jobbsökande, återuppbyggnad av jordbruksegendom) 5. Andra behov i hemlandet (skola, sjukvårdstjänster, äldreomsorg, föreningar) 6. Provperiod i hemlandet (praktik, eget företag eller jordbruk) 7. Hjälp att avregistrera sig hos svenska myndigheter (Skatteverket, Försäkringskassan, övriga myndigheter) 8. Hjälp med flytt (förberedelser, tullregler, transport, mottagning i hemlandet) Den här modellen underlättar handläggarnas arbete med klienter. Den underlättar också för klienterna själva att strukturera sin återvandringsprocess. Modellen har väckt intresse hos organisationer, institutioner och kommuner i Sverige och utomlands. Den har också bidragit till att SsFÅ inlett förhandlingar om att kunna öppna CLDD- kontor i Montenegro, Irak och Somalia. Tillämpning och spridning av denna modell till andra länder kan ge dessa vägledning i arbetet med frivilig återvandring. Handläggarna på SsFÅ och samhällsvägledarna på CLDD- kontoren arbetar tillsammans och följer denna modell i arbetet. Klienternas nuvarande livssituation, dvs. ekonomi, bostadssituation, ålder, utbildningsnivå och familjesituation påverkar Gröna stolpar visar var ärendet befann sig i januari eller vid anmälningsdatum. Orange stolpar visar var ärendet befann sig i december 2011.

2 deras möjlighet att återvandra. Med hjälp av indikatorerna i modellen kan man identifiera i vilken etapp klienten befinner sig samt fastställa en tidsram för återvandring. Under 2011 har mer än 3000 personer kontaktat Stockholms stad Frivillig Återvandring (SsFÅ) och visat intresse att frivilligt återvandra till olika länder. Några av de frågor som återvandrare önskar svar på är hur man får ID-handlingar i hemlandet, finansiering av eget företagande i hemlandet och utbildning i hemlandet. 64 återvandringsärenden under 2011 omfattar 92 personer varav 14 är minderåriga. Under 2011 har SsFÅ tagit emot 64 ansökningar om frivillig återvandring. Sextiofyra återvandringsärenden omfattar 92 personer varav 14 är minderåriga. SsFÅ har upprättat ett ärende för varje ansökan om frivillig återvandring. Det innebär att klienterna har tilldelats en handläggare på SsFÅ som arbetar med ärendet. Om klienter vill återvandra till Bosnien-Hercegovina får de utöver handläggaren på SsFÅ en handläggare vid ett Center för lokal utveckling och diaspora i BiH. Det underlättar arbetet med klienten. För varje ärende upprättar man en elektronisk journal där man dokumenterar och följer processen. SsFÅ:s återvandringsärendena under 2011 gäller 12 länder: Bosnien- Hercegovina 43 ärenden, Somalia 6 ärenden, Irak 5 ärenden, Montenegro 2 ärenden och ett återvandringsärende i respektive Kongo, Spanien, Chile, Finland, Serbien, Sudan, Skottland och Turkiet. SsFÅ:s återvandringsärenden under 2011 avser 12 länder:: Bosnien-Hercegovina 43 ärenden, Somalia 6 ärenden, Irak 5 ärenden, Montenegro 2 ärenden och ett återvandringsärende i: respektive Kongo, Spanien, Chile, Finland, Serbien, Sudan, Skottland och Turkiet. Av totalt 64 återvandringsärenden under 2011 avbröts femton ärenden, elva har återvandrat till sina hemländer och 38 ärenden överförs till 2012 för fortsatt handläggning. Anledning till avbrutna återvandringsprocesser En anledning till att ett återvandringsärende avbryts är att det är olika lagar och bestämmelser i Sverige och hemlandet. Detta gör att man inte har möjlighet att koordinera och samtidigt följa de olika lagar och bestämmelser som gäller i de båda länderna. En annan anledning till att återvandringsprocessen avbryts är att man inte har möjlighet att finansiera övergångsperioden i återvandringsprocessen. Övergångsperioden börjar när klienten måste resa till hemlandet hon/han ska återvandra till. Av olika anledningar måste man personligen närvara i hemlandet och också få möjlighet att på plats kontakta myndigheter i hemlandet. Familjer löser detta genom att en familjemedlem, oftast fadern/maken, reser till hemlandet och förbereder återvandringen för hela familjen. Resten av familjen 2 är kvar i Sverige. Separationen från familjen kan dra ut på tiden och det är påfrestande för den del av familjen som är kvar i Sverige. Ensamstående har svårt att hitta en lösning för övergångsperioden som kräver närvaro i hemlandet. Därför är det oftast ensamstående som avbryter återvandringsprocessen. Ett antal ärenden har avbrutits på grund av klienters bortgång. Samarbete med frivilligorganisationer Stockholms stad Frivillig återvandring (SsFÅ) har under 2011 fortsatt ett pågående samarbete med frivilligorganisationer i Sverige och 64 återvandringsärenden under har avbrutits 11 har återvandrat till sina hemländer 38 ärenden överförs till 2012 för fortsatt handläggning utomlands. SsFÅ har under 2011 samarbetat med fler än 150 nationella föreningar i Sverige och utomlands. Syftet med detta samarbete har varit att genomföra aktiviteter som underlättar diasporas reintegrering i sina hemländer och att sprida information om frivillig återvandring och reintegration. SsFÅ samarbetar också med myndigheter i Sverige, bl.a. Socialkontor i Stockholms stad, Migrationsverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

3 3 CLDD-kontorens verksamhet CLDD-kontor i Bosnien- Hercegovina har genomfört aktiviteter och utbildningar Utbildning för jordbrukare Stockholms stad Frivillig återvandring (SsFÅ) samarbetar med kontor i sex kommuner i Bosnien- Hercegovina (BiH). Alla kallas Center för lokal utveckling och diaspora (CLDD). De sex kommunerna är: Kljuc, Ilijas, Banja Luka, Teslic, Gorazde och Srebrenica. Den verksamhet CLDD-kontoren bedriver är till hälften utveckling av samhället där de är belägna och till hälften arbetar man med återvandringsärenden och att integrera diasporan i det samhälle de återvandrat till. På CLDD-kontoren genomförs kontinuerligt utbildningar med syfte att utbilda invånarna i olika verksamheter. I oktober ordnade CLDD Banja Luka i samarbete med Center för utveckling av landsbygden i Banja Luka en utbildning i plantering och odling av hallon. På CLDD-kontoret i Srebrenica (Osatica) har hållits ett seminarium för bönder om förbättring av mjölkproduktionen. CLDD Osatica har lämnat förslag till UNDP att upprätta en mjölkstation i Kragljivoda. I samarbete med regionala rådgivare från Bratunac har en italiensk organisation som arbetar med utveckling donerat äppel-, plommon- och päronplantor till åtta fruktodlare i Osatica. Ordförande i jordbrukskooperativet från Kulas, Prnjavor, kontaktade CLDD Banja Luka med syfte att starta samarbete med de invånare som har jordbruk. På CLDD-kontoret hölls information om jordbruk med företrädare för stadsdelen Kulas-Prnjavor, samhällsvägledarna på CLDD Banja Luka samt en ideell förening från Celinac. CLDD arbetar även med projekt om infrastruktur. CLDD Srebrenica har deltagit i två projektarbeten om motorvägsbygge i Srebrenica. Dessa finansieras av biståndsorganisationen UNDP. Anbudsförfarande för dessa projekt avslutades den 22 augusti COOR - Sarajevo (Centrum för hållbar utveckling av miljön) bjöd in till fortsatt samarbete med CLDD Ilijas. I september hade man möte på CLDD kontoret i Ilijas med företrädare från samhällena Srednje, Kamenica och Dragoradi. Syftet med mötet var att utarbeta en enkät för att kartlägga invånarnas åsikter om vilka åtgärder som borde vidtas för att avveckla två soptippar och i stället göra en ny soptipp. Samarbetet mellan CLDD och COOR fortsatte med ett projekt som stöds av CLDD Ilijas. Inom projektets ram ska lokalbefolkningen tillverka souvenirer, hantverk och andra föremål. Produkterna är unika och ska visas för allmänheten på en utställning i början av mars nästa år. Workshops och utbildningsseminarium På initiativ av en förening i Celinac har CLDD Banja Luka genomfört ett projekt med workshops för att tillverka smycken. Helsingforskommittén i Banja Luka har gett stöd

4 till projektet. Dessa workshops har ägt rum i högstadieskolans lokaler i Celinac. I fortsättningen kommer de att hållas i CLDD:s lokaler. Efter avslutade workshops ska man arrangera en utställning och visa smycken man tillverkat. Alla som deltar i projektet kommer att få intyg om genomfört deltagande. hade samtal på detta tema i CLDD:s lokaler där kvinnor från samhället Celinac deltog. I denna dialog har kvinnorna kunnat diskutera återkommande problem. 4 Samhällsvägledaren Sefika Muratagic från CLDD i Kljuc har deltagit i en workshop på temat Att utarbeta en utvecklingsstrategi för ungdomspolitik i Kljuc Workshopen arrangerades av ungdomscentret Kosmos från Kljuc. Sefika Muratagic föreslog att till temat lägga till Unga från diasporan i Kljuc. Förslaget antogs. I augusti 2011 organiserade CLDD Osatica en vänskapsskola i ungdomscentret Osatica med deltagare från olika länder. För tredje året i rad besökte volontärer från Italien ungdomscentret för att delta i gemensamma aktiviteter. Ungdomarna lärde sig rita och tillverka prydnadsföremål. Samarbete etablerades också med ungdomsförbundet Gusti Mätning av diabetes och blodtryck Utöver de utbildningar som CLDD Banja Luka ordnar har samhällsvägledare på CLDD-kontoren i november deltagit i en utbildning som organiserades av World Vision. Huvudtema för utbildningen var beredning av projektförslag, Man tog även upp finansiell rapportering av projekt. Hälso- och sjukvård Under hösten ordnade samhällsvägledare på CLDD kontor i Bosnien-Hercegovina hälsokontroll för pensionärer för att hjälpa de äldre att få insikt om sin hälsa. I Banja Luka organiserades en hälsokontroll för pensionärer i samarbete med pensionärsföreningen i Debeljaci. CLDD Teslic har haft utbildning om diabetes för invånarna i Teslic. Projekt för kvinnor I samarbete med Gendercentrum i Republika Srpska har samhällsvägledarna på CLDD Banja Luka deltagit i världskampanjen Jämlikhet även för kvinnor på landsbygden. Man För att kartlägga viljan/önskan hos kvinnor att starta eget har CLDD Teslic genomfört intervjuer med kvinnor från diasporan i Teslic. Utbildningscentret Pro Educa bedriver forskning kring viljan/önskan att starta eget hos kvinnliga medlemmar i föreningar i Republika Srpska. Att starta eget skulle kunna förbättra kvinnornas ekonomiska villkor. I samarbete med Helsinki Citizens Assembly i Banja Luka organiserade föreningen Suncokret från Celinac ett möte med temat Kvinnornas situation i samhället. I mötet deltog: Parlamentariska kommittén för jämlikhet, CLDD Banja Luka, kvinnoföreningen Kvinnor kan, företrädare för synskadades riksförbund från Celinac och kvinnor från trakten. CLDD och unga Samhällsvägledare Marija Stanković Teslic i Teslic som verkar för att stärka ungdomarnas ställning i samhället. I samarbete med en pensionärsförening och en kulturell förening organiserade CLDD Banja Luka Majolympiad för barn med flera sportaktiviteter. Inom ramen för projektet Det öppna parlamentet och i samarbete med föreningen Nyckeln till framtiden och ungdomscentret Kosmos organiserade CLDD Kljuc Information för ungdomar. Information för ungdomar upprättades bl.a. i CLDD:s och föreningen Nyckeln till framtidens lokaler. Syftet är att erbjuda ungdomar stöd för att förbättra de ungas situation i Kljuc med särskild betoning på sysselsättning. I CLDD:s lokaler hölls möten med en grupp arbetslösa ungdomar. 50 ungdomar från Kljuc gjorde studiebesök på det federala parlamentet.

5 5 Försäljning av souvenirer i Bijambare (Ilijas) och matmarknaden Pekmezijada i Kljuc I samarbete med Ilijas kommun arbetar CLDD Ilijas med frågor som rör turism och miljöskydd. Det kommer mycket turister till Bijambare. Därför har den myndighet som arbetar med naturskydd i kantonen Sarajevo tillsammans med CLDD Ilijas insett behov av att börja sälja souvenirer. Man vill främja turismen och samtidigt öka sysselsättningen genom att ge möjlighet att tillverka souvenirer som ska säljas. Försäljningen av souvenirer startade i oktober i år. CLDD Kljuc ordnade ett möte med representanter från samhället Sanica med syfte att skapa förutsättningar för samarbete. Samarbetet resulterade i att man ordnade en matmarknad Pekmezijada där ett femtiotal utställare ställde ut sina produkter. Över 500 personer besökte matmarknaden. Helgfirande CLDD Teslic har utvecklat samarbete med förskolan Palcic i Teslic. I april i år organiserade man tillsammans en visning där barnen visade bosniska seder och traditioner. Europadagen den 9 maj firade barnen i förskolan tillsammans med samhällsvägledarna Marija Stankovic och Aldin Sivic i CLDD:s lokal. CLDD Ilijas firade första maj tillsammans med lokalbefolkning och den myndighet som arbetar med naturskydd i kantonen Sarajevo. Man firade också första maj på ett möte för friluftsmänniskor och ungdomar. CLDD Ilijas organiserade också firande av kantonen Sarajevos dag. I samband med firandet arrangerades en matmässa där lokalbefolkningen ställde ut och hade försäljning av egna produkter. Diaspora dagar Di-Lok CLDD-kontoren har en återkommande manifestation Diaspora dagar, kallat Di-Lok. Syftet med dessa dagar är att diaspora kan besöka en ort och träffa lokalbefolkningen. Värdarna för årets Di-Lok var: CLDD Kljuc, CLDD Teslic och CLDD Banja Luka. Diaspora dagar i Teslic präglades av ett rikt kultur-, sport- och underhållningsprogram. En fotbollsturnering organiserades där 12 fotbollslag deltog. Kommunen Kljuc arrangerade för första gången Diaspora dagar. Man hade en matmarknad där lokala matproducenter ställde ut egenproducerade varor. Diasporadagarna i Banja Luka innehöll flera sportaktiviteter bl.a. en fotbollsturnering i Vrbanja i staden Banja Luka. 40 ungdomar från diasporan och från Banja Luka deltog i turneringen. Inom ramen för Di-Lok hölls i Banja Luka ett ekonomiskt forum. Forumet hade deltagare från bosnisk diaspora, invånare i Banja Luka och återvandrare som är interna flyktingar i Bosnien-Hercegovina. Arbete med återvandringsärenden Stockholms stad Frivillig Återvandring (SsFÅ) och Center för lokal utveckling och diaspora (CLDD) arbetar till största delen med återvandringsärenden och reintegration av bosnisk diaspora i Bosnien-Hercegovina. Varje CLDD-kontor har två samhällsvägledare med olika etnisk bakgrund och kön. I arbetet med frivillig återvandring arbetar SsFÅ Prisutdelningen för deltagarna i turneringen med rådgivning, empowerment, sekretess i arbetet med individer, arbete enligt offentlighetsprincipen, opartiskhet samt jämlikhet mellan könen. Detta ska också följas av CLDD kontoren. CLDD kontor är viktigaste samarbetspartnern till SsFå, kommuner, institutioner och ideella organisationer. Under de gångna åren har SsFÅ uppnått betydande resultat med hjälp av en återvandringsmodell som grundas på att man arbetar i etapper. Handläggarna på SsFÅ och samhällsvägledarna på CLDD kontoren för elektroniska journaler över varje klient. Journalerna utväxlas ofta mellan handläggare i de båda länderna. Med hjälp av de elektroniska journalerna kan man i detalj följa återvandringsprocessen för varje individ. Man kan se när en klient gjort framsteg och gått över till en ny etapp. Flera klienter har under 2011gjort framsteg i de olika etapperna i återvandringsprocessen. Under 2011 har återvandringsärenden till stor del befunnit sig i etapp 2 och 4 vilket betyder att man ska finna bostad och sysselsättning. Andel återvandrare utan bostad i BiH har minskat därför att diasporan under efterkrigstiden själva lyckats finansiera återuppbyggnad av sina forna hem. Det finns dock fortfarande människor som vill återvandra som lever under knappa ekonomiska förhållanden i Sverige och därför inte har möjlighet att själva finansiera bostad i BiH. Åldern på de personer som återvan-

6 Handläggare av återvandringsärenden: Larisa Aganovic och Ayaan Mohamed drar är olika. Pensionärer bosatta i Sverige som vill återvandra till BiH är den åldersgrupp som har störst problem att återvandra. Handledningsdagar för CLDD-kontor i Neum och Fojnica Betydande framsteg i arbetet med Frivillig återvandring Vi har tidigare haft handledningsdagar för CLDDkontor i Bosnien-Hercegovina. Dessa har varit av stor betydelse och resulterat i årliga sammanfattningar, analyser och utvärdering av arbetet på CLDD-kontoren. Därför hade vi i år handledningsdagar vid två tillfällen, mellan den 30 juni och 5 juli i Fojnica samt mellan den 2 och 7 oktober i Neum. Precis som vid tidigare handledningsdagar var Frivillig återvandring, Stockholms stad, huvudarrangör och alla anställda vid CLDD-kontor i sex städer i Bosnien-Hercegovina deltog. Många ämnen diskuterades men framför allt arbetet med återvandringsärenden, förbättring av kommunikation samt strategi- och metodutveckling för arbetet på CLDD-kontoren de kommande sex månaderna. Ett antal klienter har avbrutit processen av olika skäl. Oftast är det administrativa hinder i hemlandet och i det land man är bosatt i som gör att återvandringsprocessen avbryts. Lagstiftning förhindrar klienter att återvandra då berörda myndigheter inte samarbetar om cirkulär migration. Detta gör att klienterna hamnar mellan stolarna och inte har någon att vända sig till. CLDD finns även på Facebook Slutsats efter genomförda handledningsdagar är att man gjort betydande framsteg i arbetet med frivillig återvandrig för den bosniska diaspora som frivilligt vill återvandra till Bosnien-Hercegovina. Vid handledningsdagarna utarbetades också en verksamhetsplan för Det finns stora behov av finansiering av frivillig återvandring. Finansiering av frivillig återvandring är dock begränsad både i Sverige och i hemlandet. Exempel på fullbordad frivillig återvandring och de hinder vi i de flesta fall står inför är en klient som önskade återvandra till BiH. Det hus klienten en gång bott i var helt förstört av kriget. Klienten ansökte därför om bidrag till återuppbyggnad av sitt forna hem. Handläggarna på SsFÅ och samhällsvägledarna på CLDD stötte ständigt på hinder genom hela bidragsförfarandet. Tack vare kontinuitet i arbetet, samhällsvägledarens uthållighet och regelbunden kontakt med relevanta myndigheter har klienten återvandrat och fått sitt hus renoverat. Detta visar att man kan skapa bättre förutsättningar för återvandring om berörda myndigheter visar större vilja att samarbeta. I samarbete med SsFå har CLDD skapat en facebook profil i syfte att informera om sitt arbete gentemot diasporan samt informera om de aktiviteter gällande frivillig återvandring och reintegration som CLDD kontor genomför. Länken till facebook profilen hittar ni på

7 Frivillig återvandring till Irak Samarbete med Bagdad kring frivillig återvandring av irakier SsFå har under 2011 fortsatt ett pågående samarbete med föreningen Tillväxt Irak Gruppen (TVIG) om frivillig återvandring för irakier som frivilligt vill återvandra till Bagdad.. Den provinsmyndighet i Bagdad som handlägger återvandringsärenden samarbetar med SsFå via TVIG för att hitta lösningar till reintegration för de irakier som är bosatta i Sverige och som frivilligt vill återvandra till Irak. Stockholms stads Frivillig återvandring (SsFå) har under 2011 haft några seminarier i Stockholm tillsammans med Tillväxt Irak gruppens arbetsgrupp. Syftet med seminarierna var att ta upp allmänna problem med frivillig återvandring, att informera om den modell som används på SsFå i arbetet med frivillig återvandring och att informera om samarbetet med CLDD-kontor i Bosnien- Hercegovina. En förhoppning är att detta samarbete ska leda till att ett CLDD-kontor öppnas i Bagdad. Tidigare i år har Tillväxt Irak gruppen bedrivit ett projekt som finansierats av Migrationsverket och SsFå. Syftet med projektet har varit att studera den irakiska Frivillig återvandring till Somalia Företrädare för somaliska organisationer i Sverige har under 2011 fortsatt ett pågående samarbete med Stockholm stad Frivillig Återvandring (SsFÅ). Tillsammans med SsFÅ har man organiserat seminarier och möten i Stockholm. Under våren 2011 har SsFÅ tillsammans med Somali- Swedish Development and Relief Association gjort en undersökning om somaliernas inställning till frivillig återvandring. 300 personer bosatta i Sverige, till största delen i Stockholm, valdes ut att delta i undersökningen. De utvalda var både män och kvinnor i varierande ålder. Resultatet av undersökningen visar att 44 % av de som svarat har för avsikt att frivilligt återvandra till Somalia. Av den anledningen har SsFÅ tillsammans med representanter för somaliska organisationer arbetat med att skapa strukturer för frivillig återvandring till främst norra delen av Somalia Somaliland. Som ett led i detta arbete har man skapat kontaktnät med Hargeisa i Somaliland. SsFÅ och representanter för somaliska organisationer har i seminarier informerat somalier som är bosatta i Stockholm om förutsättningar för frivillig återvandring. Emina Krzovic, Dindar N. Shafieq Migrationsminister Irak och Adel Aldabbagh TVIG organisation diasporans inställning till frivillig återvandring och att informera om möjligheter att frivilligt återvandra till Irak. Företrädare för SsFå och TVIG har informerat hundratals irakier i Malmö, Göteborg och Stockholm om möjligheter att frivilligt återvandra till Irak. Forskning visar att 44 % av de somalier som är bosatta i Sverige frivilligt vill återvandra till Somalia 27 juni-3 juli i år var representanter för somaliska organisationer i Stockholm på studiebesök i Bosnien-Hercegovina. Syftet med studiebesöket var att på plats studera hur CLDD-kontor arbetar med frivilig återvandring och hur CLDD-kontor bedriver verksamhet som gynnar reintegration av diasporan i det samhälle man återvandrat till. Seminarium om frivillig återvandring i Rinkeby,

8 En bosnisk delegation på konferens och studiebesök i Stockholm 5-8 april BiH ambassad i Stockholm, värd var ambassadör Darko Zelenika Stockholms stad Frivillig Återvandring (SsFÅ), som hör till Utbildningsförvaltningen i Stockholm, hade den 5-8 april i år ett studiebesök för representanter från sex kommuner i Bosnien-Hercegovina (BiH). De sex kommunerna som var representerade var Gorazde, Srebrenica, Ilijas, Kljuc, Teslic och Banja Luka. I dessa kommuner finns Center för lokal utveckling och diaspora (CLDD). De sex kommunerna representerades av samhällsvägledare anställda vid CLDD- kontor och företrädare för lokala myndigheter. Syftet med studiebesöket var att sammanfatta det nuvarande samarbetet, erfarenhets- och kunskapsutbyte och att knyta kontakter för framtida samarbete om reintegration och frivillig återvandring till BiH för de bosnier som är bosatta i Sverige. Delegationen besökte tillsammans med Emina Krzovic, samordnare på SsFÅ, den bosniska ambassaden i Stockholm. Hans excellens ambassadören Darko Zelenika tog i ett tal upp det goda samarbetet mellan svenska myndigheter, SsFÅ och bosniska föreningar i Sverige. Ambassadören uttryckte sin vilja att tillsammans med anställda på ambassaden framöver arbeta för att underlätta frivillig återvandring till BiH. Thomas Persson, förvaltningschef för Utbildningsförvaltningen i Stockholm, tog emot ett besök av den bosniska delegationen. Vid besöket hos Thomas Persson diskuterades samarbete om frivillig återvandring och reintegration för de bosnier i Thomas Persson, Utbildningsdirektör i Muhamed Ramović, borgmästare i Gorazde Sverige som frivilligt ska återvandra till BiH. Problem som kan uppstå i när man ska återvandra togs också upp. Man diskuterade också behov av hjälp vid reformering av utbildn-

9 9 Skolborgarråd Lotta Edholm Thomas Persson, Utbildningsdirektör Komunfullmäktige i kommunen Srebrenica, och Sefika Muratagic från CLDD kontoret i Kljuc. Bosnisk och Hercegovinsk förening i Stockholm Neretva ingssystemet i BiH. En sådan hjälp kan vara erfarenhetsutbyte och goda exempel från det svenska utbildningsväsendet. Delegationen besökte den bosniska föreningen Neretva i Stockholm där föreningens medlemmar presenterade sin verksamhet. Emina Krzovic, samordnare för Frivillig Återvandring, och Sefika Muratagic, samhällsvägledare vid CLDD kontoret i Kljuc, presenterade sitt arbete, förutsättningar för frivillig återvandring och uppmanade till samarbete. Gästerna från Bosnien-Hercegovina fick med hjälp av en guide möjlighet att bekanta sig med Stockholm. Konferens Under studiebesöket hade man en konferens med syfte att sammanfatta samarbetet mellan SsFÅ och bl.a. CLDD-kontoren i frågor som rör reintegration och frivillig återvandring. Vid konferensen närvarade ambassadörer och/eller represenanter från ambassaderna för Serbien, Somalia, Sudan, Turkiet, Litauen, Kongo, Chile och Bosnien-Hercegovina, företrädare för Stockholms stad, Migrationsverket, Utrikesdepartementet och berörda myndigheter i Sverige samt representanter för ett antal bosniska, somaliska och irakiska föreningar.under konferensen hölls tal av Lotta Edholm, skolborgarråd i Stockholms stad, Thomas Persson, förvaltningschef för Utbildningsförvaltningen, Anders Parts från Migrationsverket, Emina Krzovic, samordnare för Frivillig Återvandring, Ljiljana Radovanovic socialförvaltningenschef i Banja Luka, Cvjetin Maksimovic, Samarbete mellan CLDD-kontor i BiH och irakiska och somaliska föreningar i Sverige I Sverige finns ett stort antal flyktingar från Irak och Somalia som frivilligt vill återvandra till sina hemländer. Det var anledning till att den bosniska delagationen under sitt studiebesök i Stockholm träffade representanter för den irakiska organisationen Tillväxt Irak Gruppen (TVIG) och representanter för somaliska föreningar i Stockholm. Man diskuterade samarbete, utbyte av erfarenheter och att skapa kontaktnät mellan irakiska och somaliska föreningar och CLDD kontor i BiH. Företrädare för de irakiska och de somliska föreningarna uttryckte önskan att på plats i BiH se hur man arbetar med frivillig återvandring och studera hur man arbetar enligt den modell för frivillig återvandring som SsFÅ introducerat. Man önskade därför planera ett studiebesök för en irakisk och en somalisk delegation till CLDD-kontor i BiH.

10 10 Studiebesök Representanter för somaliska och irakiska föreningar i Sverige tillsammans med representanter för Medborgarskolan på studiebesök i Bosnien-Hercegovina Representanter för irakiska och somaliska föreningar i Sverige var 27 juni - 3 juli 2011 på studiebesök i Bosnien-Hercegovina (BiH). Representanter för Medborgarskolan deltog också i studiebesöket. Medborgarskolan erbjuder utbildningsprogram för utländska medborgare i Sverige. Studiebesöket organiserades av Stockholms stad Frivillig återvandring (SsFÅ). Syftet med studiebesöket var att på plats kunna studera den modell för frivillig återvandring som används av SsFÅ i samarbete med Center för lokal utveckling och diaspora (CLDD) i BiH. Under studiebesöket besökte man CLDD-kontor där man hade möjlighet att följa arbetet. CLDD-kontor bedriver verksamhet i Ilijas, Teslic, Gorazde, Kljuc, Srebrenica och Banja Luka. Syftet med arbetet på CLDD-kontoren är att stödja det lokala samhälle där man finns och att samarbeta med SsFÅ. Representanterna besökte kommunen Gorazde där de träffade representanter från kommunen och anställda på CLDD-kontoret i Gorazde. Efter besöket i Gorazde besökte de naturskyddsområdet Bijambare och Bijambaregrottan. I anslutning till detta besökte man CLDD-kontoret i Ilijas som ligger nära Bijambare. CLDD-kontoret i Ilijas arbetar bl.a. med frågor som rör turism och miljöskydd i Ilijas och närliggande områden. Representanterna avslutade sitt studiebesök i BiH i Fojnica där de deltog i handledningsdagar som anordnades av SsFÅ och CLDD-kontor i BiH. Under handledningsdagarna fick de möjlighet att studera hur man får stöd i den modell för frivillig återvandring som sedan länge används av SsFÅ. Man fick också möjlighet att planera samarbete med CLDD-kontor i BiH. Den modell för frivillig återvandring som används av SsFÅ och den verksamhet CLDD-kontoren bedriver är mycket bra. Vi kommer att arbeta på samma sätt när vi organiserar frivillig återvandring till Somalia säger Mustafa Ismail, representant för den somaliska gruppen. Den irakiska gruppen uttryckte glädje över landets återhämtning efter kriget: Mottagning i kommunen Gorazde Adel Alddabagh och Amar Al-Jaber - återvandring till Irak Mustafa Ismail och Sadia Mumin - Återvandring till Somalia Jenny Linde och Eva Olofsson - Medborgarskolan Vi föreställde oss att Bosnien och Hercegovina var helt förstört av kriget. Förstörelsen gjorde det omöjligt att återvandra till BiH. Den gjorde det också för riskabelt att investera i BiH. Vi är glada att vi under vårt studiebesök i BiH sett motsatsen. Bosnien och Hercegovina är ett vackert land som snabbt har återhämtat sig efter kriget. Vi ska snart öppna ett kontor i Bagdad som ska arbeta med lokal utveckling och frivillig återvandring. I Bagdad kommer vi att använda samma modell för frivillig återvandring som används av SsFÅ säger Amar Al-Jaber som är jurist och representant för den irakiska grupp som besökt BiH. Emina Krzovic som är samordnare på SsFÅ uttryckte tillfredsställelse över att handledningsdagarna i Fojnica hade god kvalitet och genomfördes på ett effektivt sätt. Företrädare för irakier och somalier som bor i Sverige fick tillfälle att tala om sina erfarenheter och planera aktiviteter för de som frivilligt vill återvandra till sina hemländer. Före handledningsdagarna i Fojnica besökte vi tillsammans med CLDD-anställda i BiH, staden Rozaje i Montenegro. I Rozaje kommer man snart att öppna ett CLDD kontor med syfte att underlätta frivillig återvandring till Montenegro. Dessutom kommer vi att öppna ett CLDD-kontor i Bagdad och ett CLDD-kontor i norra Somalia berättar Emina Krzovic.

11 Samarbete med Rozaje i norra Montenegro I Stockholm bor ca 3000 personer som kommer från norra delen av Montenegro. De vill återknyta kontakten med sitt hemland för att på sikt återvandra och bidra till utveckling av den region de utvandrat från. De har i kontakt med sina hemorter i Montenegro och Stockholms stad Frivillig Återvandring (SsFÅ) uttryckt önskan om stöd att frivilligt återvandra. Stockholms stads modell för återvandring har varit utgångspunkt i dessa kontakter. Rozaje som är en kommun i norra Montenegro har ställt sig positiv till samarbete med SsFÅ. Under våren 2011 skrevs avsiktsförklaring mellan SsFÅ och representanter för Rozaje. Representanter för SsFÅ samt Zeljka Heric och Aldin Sivic som är samhällsvägledare på CLDD kontor i Bosnien-Hercegovina besökte juni 2011 Rozaje. Tillsammans med kommunens representanter besökte de bl.a. lokaler som skulle vara lämpliga till CLDD kontor. Överläggningar om samarbete fortsätter Joachim Götz, Enhetschef Språkcentrum, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad REPORTAGE Bosnien- Hercegovina Sommarspråkskola juli 2011 Bosnien betyder rinnande vatten. Det är en vacker bild och så heter också en av floderna i landet. Måtte det få fortsätta rinna vatten och inget mer blod i detta centrala område av Europa. Var tionde Sarajevobo dödades under belägringen ca Nedan följer i några intryck av den sommarspråkskola vi ordnade i Fojnica juli Bakgrund syfte Skulle det vara möjligt att ett tiotal elever som deltar i bosniska i Stockholm ville delta i en sommarspråkskola och möta bosniska elever i Bosnien? Skulle vi kunna väcka intresse för detta hos lärare och föräldrar? Skulle vi kunna väcka intresse för detta utbyte i Bosnien hos politiker och tjänstemän? Svaret blev ja. Vi ville ge våraelever bättre, ökade språkkunskaper men också visa på deras förankring i bosnisk kultur och historia. Totalt deltog nio elever från Stockholm, de flesta högstadieelever. Från Språkcentrum deltog tre av lärare: Ivanci Perisic, Jasminka Jakupovic och Dzeneta Bradaric. Emina Krzovic som arbetar som samordnare med frivillig återvandring var den som tog initiativet till sommarspråkskolan. Antalet bosniska elever i Fojnica var 20 och tvålärare. 11 Utbildningsminister i Sarajevo Vi fick tillfälle att presentera och samtala med Emir Suljgic utbildningsminister på kantonal nivå ansvarig för utbildningsfrågor i Sarajevo. Mötet gick raskt och var effektivt. Han ställde några frågor och vi berättade om syftet med sommarskolan. Han tyckte att det var en god idé. Från Sarajevos håll skulle man göra vad man kunde för att ge stöd åt detta initiativ. Fojnica - möte med elever och lärare Under onsdagen anlände elev efter elev till Fojnica. Det är en liten stad i bergen utanför Sarajevo. Här finns en utmärkt semesteranläggning med konferenslokaler och simbassänger. Strax därefter samlades vi i ett konferensrum och så kom alla de andra bosniska eleverna och två lärare. Till att börja med var de litet tyst men så började det lossna. Vi blev bjudna på dricka och så började det pratas bosniska högt och lågt.borgmästare hade också avsatt tid och höllett litet tal där han uttryckte sitt stöd för detta projekt. Jo, den lilla staden Fojnica ska göra vad de kan för att stödja detta projekt, Salkan Merdzanic heter denna sympatiska man som fick

12 12 Vår lärare i bosniska Dzeneta Bradaric får hjälp att hålla balansens av en av våra elever i de många kristallklara bäckar som rinner nedför berget Vranica. ungdomarna att skratta många gånger. När vi skulle gå iväg på en liten guidad rundtur i staden, så tog han fram en slant ur sin egen plånbok, så att vi alla, dryga trettiotalet, skulle få en varsin majskolv på vägen som färdkost. Det var bara ett exempel på den gästfrihet vi mötte. Våra svenska elever fick beröm av sin kamrater för att de pratade en så god och korrekt bosniska som de faktiskt gjorde. Bosniska ungdomar från andra länder i världen som återvänder hem från diasporan landsflykten pratar med andra ord sämre än våra svenska ungdomar. Det var honung för våra lärare. Vi levde i fred i sex hundra år... Rundturen var mycket intressant. Den första byggnad som vi stannade vid och blickade upp på berget för att se var, är ett franciska- nerkloster. Detta har sina rötter i Emir Suljagic utbildningsminister på kantonal nivå Isma Stanic minister för mänskliga rättigheter och flyktingar, Emina Krzovic och Joachim Götz 1500-talet och fick av sultanen Mehmet en mantel samt ett löfte om att så länge sultanatet fanns skulle dessa munkar få utöva sin tro i fred och frihet! Religionsfrihet. På 1500-talet! I detta kloster finns en hel del litteratur av högt värde. En av de svenska ungdomarna berättade för mig: I Sarajevo ligger kyrkan, moskén och synagogan i princip sida vid sida och under sex hundra år levde vi i fred vad hände egentligen? Här och där hörde vi rinnande vatten, Isma Stanic biträdande minister för flyktingar och jämställdhetsoch migrationsfrågor var mycket positiv till Sommarspråkskolan. som porlade ned från berget. En moské var byggd precis över en sådan liten bäck, så att vattnet rann genom den och man på så vis kunde tvätta sig med friskt och rent källvatten. inför bönen När imamerna kallade till bön fick de bara använda sig av sina röster, inga högta- Kvällen avslutade vid med glass och dricka på en restaurang. Där rann också vat- ten i vilket man odlade forell. Så den som ville äta fisk kunde bara gå till vattnet och peka på vilken fick han eller hon ville äta. Det är färsk fisk det! Därefter återvände vi i nattens mörker för att falla i djup sömn. Trots den sena timmen var många affärer ännu öppna. Våra elever bodde tillsammans med våra lärare i egna lägenheter på semesteranläggningen. Inget bälte behövs Efter frukosten bar det iväg i två minibussar upp på berget för att besöka sjön Prokoško. Det blir en resa vi sent ska glömma. När jag håller på och fipplar med säkerhetsbältet säger chauffören vänligt och leende Det är grusväg, så det är ingen risk för poliser! Jag låter bli bältet. Vi färdas 16 kilometer på strax under 1.5 timmar. Det blir en hastighet om ca 10 km/h. Det är mycket svårt att möta en bil här. På sina håll är det lodräta stup på flera hundra meter. Ja, vad hjälper ett bälte då, tänker jag. Och, som sagt, här finns inga poliser. Målet för vår resa är en liten glacialsjö på 1600 meters höjd. Sjön Prokoško bildades då en glaciär gled iväg nedför berget och stanna- de i denna dalgång. Läraren i engelska och tyska, Tarik, var vår guide. Sjön är liten ca 400 meter lång och 200 meter bred. Vattnet är isande kallt. På botten, 13 meter ner, ligger ett lager av is. Trots att sjön är så liten, så är det flera som har drunknat i sjöns virvlar och hamnat i isen på sjöns botten. Vi badar inte. Här uppe finns herdar som har får, getter, kor och hästar. De gör ost och säljer mjölk. På vår vandring ser vi plöt-

13 13 sligt en melon som guppar i vattnet. När vi kommer fram till ägarna av melonen, två kvinnor, har de redan delat den och ger oss gladeligen en halv melon. Ytterligare ett exempel på bosnisk gästfrihet. Men vad gör då dess kvinnor i sitt tält vid sjön. Jo, de plockar små rosa blommor, som har en viss doft av pizza, det är timjan! I sjön finns, fanns och finns kanske fortfarande ett unikt djur som heter Triton, ett salamanderliknande djur. Någon har planterat in lax från Kalifornien. Då det inte finns så mycket att äta i denna lilla sjö så åt laxen upp tritondjuren! bra. Chauffören tittade då och så ut genom fönstret för att kontrollera hjulen, att det var tillräckligt med luft i däcken. Sultan Mehmet Fatih II gav franciskanerna rätt att stanna och behålla sin tro. Gamla och värdefulla böcker finns här. Han hade kört tyngre turister än vi, sa han, vuxna från Dubai, Tunisien och Turkiet bland annat Första intrycket, det pekas, tisslas och tasslas och kikas försiktigt på varandra hur ser svenska bosnier ut? Sjön Prokoško, 1600 m.ö.h. är en unik miljö som marken här uppe oklar och många nya hus har uppförts olagligt. Vatten har dragits in i en del hus och lett till att sjöns area har minskat. Den var redan liten innan och riskerar på sikt att försvinna helt. Som på många andra håll ligger det också en del plastflaskor, glasspapper och annat skräp i detta område. Det gör mig ledsen. Här måste vi alla lära oss att leva som indianer. Inte lämna några spår efter oss. Överallt rinner det kristallklart vatten, så var man törstig, så var det bara att kupa handen och dricka. Uppenbarligen vara våra svenska elever lite tveksamma till detta. Vatten ska väl komma ur en kran! Inte heller på nedvägen mötte vi någon polis, så allt gick Kvällspass Sent på kvällen blir det grupparbete. Eleverna diskuterar intensivt och våra lärare är engagerade och går runt och stöttar eleverna. Det skrattas en hel del. Arbetet handlar bland annat om ekologimiljöfrågor. Nya termer och uttryck lärs in. Det är eleverna som pratar sitt modersmål. När övningen är klar så redovisar en från varje grupp. Det tar fem minuter per grupp ungefär. Absolut språkutvecklande. Varje elev ska också försöka att med ett ord sammanfatta dagen. Då behövs ett rikt modersmål för att argumentera för sitt val. Mitt val hade blivit vatten... En kollega från Banja Luka, Mubera som arbetar på vårt CLDD-kontor med återvandring, följer elevernas arbete med intresserad min det syns att hon tycker att våra elever är duktiga. Det är inte långt kvar innan klockan är tio. Våra elever har lärt sig en hel del om landets geografi, om problemen med miljön och garanterat utvidgat sitt ordförråd. Sarajevo inga fler rosor tack På fredagsmorgon bär det av till Sarajevo. Vi besöker Nationalmuseum. Här guidas vi av en engagerad guide och får ta del av områdets historia från romartiden och framåt. Illyrer är tydligen bosniernas förfäder. Området kristnades för mer än tusen år sedan. Här fanns en variant av kristen tro som kallas bogomiler. Turkarna invaderade området och det blir en del av det osmanska riket Med tiden blir allt fler muslimer. I slutet av 1800-talet blir området ockuperat av Österrike-Ungern. Bosnierna tycks ha haft utmärkta relationer med sina herrar. I gamla stan ser man det turk-

14 14 iska inflytandet och utanför denna del av Sarajevo ser man det österrikiska inflytandet. Och i ytterområden det socialistiska. Bilden nedan visar världshistoriens mest olyckliga gathörn. Här stod attentatsmannen som sköt Frans Ferdinand och det var en utlösande faktor till första världskriget. Uppför slingrande serpentinvägar med en hastighet av drygt tio kilometer i timmen tar vi oss upp till en glacialsjö. Ingen polis så långt ögat kan nå. Jugoslavien bildas, ett nytt världskrig och så ett blodigt inbördeskrig i början av talet skrivs Daytonavtalet under. Bosnien Hercegovina delas i två delar. Ett där det bor mest serber, ett där det bor mest kroater och bosniaker. Politiskt och administrativt blir det tre nivåer ett för landet, ett för de två administrativa områdena och ett för kommunal eller kantonal nivå. Hur var det nu med Sarajevos rosor? Det är dessvärre inte frågan om några rosor utan ett exempel på svart folkhumor. Här och där kan man se var granater har landat i staden, i betongen. De märken som syns efter granaterna kalla för Sarajevos rosor. Dem vill vi inte se igen. Vägg i vägg med nationalmuseet ligger avdelningen för djur och natur. De Dinariska alperna har ett rikt djurliv som i mycket påminner om det svenska med t ex varg och björn. Vi går på en rundtur i staden och vid pass kl hörs uppmaningen till jumma fredagsbönen. Några i vår grupp går dit medans vi andra gick till en närbelägen restaurang. Det var oerhört varmt för att inte säga hett i Sarajevo denna dag. Vattenflaska på vattenflaska tömdes. Några längre promenader i staden var ej möjliga att företa. På kvällen var det så folkdansuppvisning i Fojnica. En segregerad skola Skolgången är nio år. De flesta skolor är kommunala, dock är en och annan fristående skola på väg. Klasserna

15 15 Ekologi, återvinning, hållbar utveckling, ja vad heter det på bosniska? är stora ofta på runt 30 elever eller fler. När man läser språk kan grupperna vara mindre. Lärarna har undervisning ungefär 22 timmar per vecka. När jag frågar Tarik om hans lön, så svarar han att den är ca 400 euro. Det är inte så mycket säger jag. Det kunde vara värre säger Tarik det finns de som inte har något arbete eller inkomst alls. Tarik berättar att han till och med kan spara lite grand. En dag vill han åka till München. Tarik är språklärare. En mycket tråkig sida med skolan är dess segregering. Trots att t ex kroater och bosnier går i samma skola så har de inga lektioner tillsammans. Skolan är delad i två delar. På skolgården finns ett staket som håller eleverna åtskilda från varandra, dessutom har de inte raster samtidigt heller. Hur ska vi förebygga och undvika fördomar och nya konflikter om vi inte möts ens i skolan? När eleverna på sista dagen jämförde våra skolor med varandra slogs de av att vi inte har betyg från första klass. Hur lär man sig då om man inte får betyg? Det som upp- skattades var också alla de möjligheter till idrott som finns i Sverige. Detta utbud finns inte här. Förbud mot mobbing fanns i båda länder men dessvärre förekommer det ändå. Sista dagen med gänget Samir som är idrottslärare hade delat in alla bosniska elever i fyra lag som fick tävla med varandra. Eleverna hade väldigt trevligt. Mitt i denna aktivitet dök så radion upp och direktsände en hel timme med och kring våra elever. Småningom så får eleverna en kopia av detta program. Våra elever var och är mycket nöjda med de fyra dagar vi hade. Varför kunde man inte ha fått göra detta i år fem? Då hade vi haft kompisar när vi åkte hit. Nu kommer vi att hålla kontakt via e-post och Facebook. En effect till är ju att de elever som var med från olika grupper i staden nu har fått nya vänner som de kommer En fjällmoské det var dock inte dit våra elever gick för fredagsbönen. att ha kontakt med. Avslutningsvis vill jag bara konstatera att våra elever inte hade några som helst problem med språket i Bosnien- Hercegovina. De fick lära sig mer om sitt språk och sin kultur. Vem vet kanske vill de återvända en dag. I sådana fall är dessa elever väl rustade för att lämna diasporan. Payback time Samir Jahic arbetar också i Stockholms stad. Han följde med vår grupp när vi var i landet. Han är miljöengagerad och deltar i ett projekt kring ökad miljömedvetenhet. Hur ska man använda allt det vatten landet har på bästa sätt? Solen skiner och värmer, hur kan man ta tillvara all den gratisenergi solen ger. Solfångare på taken kanske? Hur får man igång käll och sopsorteringen, det är ett måste. Samir menade att han och många med honom som lämnat Bosnien nu är inne i en tid då det är dags att betala tillbaka till sitt hemland. Vad kan jag göra för mitt forna hemland som har levt i Sverige i så många år?

16 Media i Sverige och BiH har under 2011 rapporterat om verksamheten på Frivillig Återvandring. 16 Utgivare: Stockholms stads Frivillig Återvandring Redaktör: Emina Krzović Medarbetare: Ingegerd Ärlund, Larisa Aganovic i Ayaan Mohamed Grafisk form: BMG Bosanska medijska grupa Foto: BMG, ArtLab, Marketingart och CLDD Adress: Frivillig Återvandring, Box 22049, Stockholm Sweden

Rapport om frivillig återvandrings verksamhet januari 2010 dec 2012

Rapport om frivillig återvandrings verksamhet januari 2010 dec 2012 Rapport om frivillig återvandrings verksamhet januari 2010 dec 2012 Utbildningsförvaltningen/Skolstöd/Frivillig återvandring Emina Krzovic Handläggare 2013.01.25. emina.krzovic@stockholm.se 1 Sammanfattning

Läs mer

Projekt 3. Tidsperiod 4. Sökt projektstödsbelopp Beviljat projektstödsbelopp och egeninsats, samt medfinansiering Konkreta syften med projektet

Projekt 3. Tidsperiod 4. Sökt projektstödsbelopp Beviljat projektstödsbelopp och egeninsats, samt medfinansiering  Konkreta syften med projektet 1 1. FRIVILLIG ÅTERVANDRING, UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN, STOCKHOLMS STAD (SSFÅ) Organisationsnummer: 212000-0142 Postadress: Box 22049 104 22 Stockholm Trekantsvägen 3, pl5 Emina Krzovic, Samordnare emina.krzovic@stockholm.se

Läs mer

Sextiofem återvandringsärenden behandlades under 2010 Återvandringskontorets kontakter uppdelas i två kategorier: klienter och

Sextiofem återvandringsärenden behandlades under 2010 Återvandringskontorets kontakter uppdelas i två kategorier: klienter och Återvandringskontoret, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad. Bulletin Stockholm, December 2010. Utgivare: Återvandringskontoret Frvillig återvandring Sextiofem återvandringsärenden behandlades under

Läs mer

Frivillig återvandring - 8 steg modellen. Utarbetats i samarbete med CLDD

Frivillig återvandring - 8 steg modellen. Utarbetats i samarbete med CLDD Frivillig återvandring - 8 steg modellen Utarbetats i samarbete med CLDD Arbete med återvandringsärenden består av tre viktiga punkter Individuell plan Tidslinje 8 etapper i återvandringsprocessen Optimala

Läs mer

Återvandringskontoret: Statistiska uppgifter

Återvandringskontoret: Statistiska uppgifter -- Återvandringskontoret: Statistiska uppgifter - Återvandringskontoret arbetar bl.a. med uppsökande verksamhet. Det finns inte riktlinjer för socialtjänsten och inte heller för arbetsförmedlingen och

Läs mer

Rapport om huvudstadssamarbetet Stockholms stad - kanton Sarajevo och frivillig återvandring för flyktingar

Rapport om huvudstadssamarbetet Stockholms stad - kanton Sarajevo och frivillig återvandring för flyktingar Uppdragsavdelningen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 Rapport om huvudstadssamarbetet Stockholms stad - kanton Sarajevo och frivillig återvandring för flyktingar I stadens mottagande av flyktingar ligger,

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Slutrapport Verksamhetsredovisning

Slutrapport Verksamhetsredovisning Slutrapport Verksamhetsredovisning Nätverk för stöd till återvandrare Innehållsförteckning 1 Projekt ägarens uppgifter - projektets namn - projekts tidsperiod 2 4 Bakgrund 2 5 Konkret syfte med projektet

Läs mer

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist 37 Asylsökande Anna Eriksson Arne Holmqvist Asylansökningar och flyktinginvandring reflekterar händelser i omvärlden; den vanligaste anledningen till flykt är väpnad konflikt i hemlandet. Sverige har tagit

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

En dag ska jag återvandra

En dag ska jag återvandra En dag ska jag återvandra Information till dig som har återvandringsplaner Återvandring till hemlandet En dröm som för många aldrig blir verklighet. En dröm som förhindrar en att känna sig fullt hemma

Läs mer

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012 VETA MER OM EU Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europeiska kommissionen drar igång en ny strategi för att främja tillväxten och öka sysselsättningen i de kulturella och kreativa sektorerna. Strategin

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen. Praktikrapport. 1) Allmänna data om praktikperioden

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen. Praktikrapport. 1) Allmänna data om praktikperioden Praktikrapport 1) Allmänna data om praktikperioden Arbetsgivare: Svenska Röda Korset/Huvudkontoret Avdelningen för flykting och folkrätt KFÅ (Kontoret för frivillig återvandring) Röda Korset Hornsgatan

Läs mer

Flyktingbarometern Trelleborg

Flyktingbarometern Trelleborg Flyktingbarometern Trelleborg Maj 2016 Innehåll: Bakgrund och metod Varför Sverige? Och varför Trelleborg? Hur har de blivit bemötta? Framtidsplaner? Kännedom om samhället och språket Vilka problematiska

Läs mer

Redovisning av uppdraget Utvärdering av fadderverksamhet

Redovisning av uppdraget Utvärdering av fadderverksamhet Arbetsmarknadsförvaltningen Enheten för flykting och nationella minoritetsfrågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-06-02 Handläggare Annika Rosbring Telefon: 08-508 35480 Karolina Landowska Telefon: 08-508

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

VÅR RESA TILL BOSNIEN 2008

VÅR RESA TILL BOSNIEN 2008 VÅR RESA TILL BOSNIEN 2008 MÅNDAG 15/9 Vi träffades tidigt på morgonen, för att ta tåget till Kastrup. Därifrån flög vi till Budapest, sen vidare till Sarajevo. Kärt återseende med regn. Vi tog taxi till

Läs mer

Klimatdialog 2010 LYSEKIL

Klimatdialog 2010 LYSEKIL Klimatdialog 2010 LYSEKIL klimatdialog 2010 LYSEKIL! På initiativ av Lysekil kommun kommer unga, lokala politiker och engagerade tjänstemän under hösten 2010 tillsammans skapa förslag och projekt kring

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Projektrapport TVIG. Tillväxt Irak Gruppen

Projektrapport TVIG. Tillväxt Irak Gruppen Projektrapport 1. (TVIG) Org. nu 822452-5399 2. Projektets namn: Center för återvandring och utveckling 3. Tidsperiod för projektet: 15 december 2011 15 oktober förlängt till 30 november 2013 Deltagande

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

Normer & värden. www.karlskoga.se

Normer & värden. www.karlskoga.se Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Familjedaghem Mumintrollen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se 25 augusti 2015 [FOKUSOMRÅDE NORMER

Läs mer

Banja Luka. Banja Luka är dessutom väldigt känd för sin gröna natur och många gästvänliga ställen att besöka.

Banja Luka. Banja Luka är dessutom väldigt känd för sin gröna natur och många gästvänliga ställen att besöka. Banja Luka Staden Banja Luka nämns för första gången år 1494, även fast området har varit bosatt sedan antiken, vilket innebär att det här är en stad med lång historia. Banja Luka befinner sig i norra

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Slutrapport: Frivillig återvandring; projekt för fortsatt metodutveckling

Slutrapport: Frivillig återvandring; projekt för fortsatt metodutveckling Slutrapport: Frivillig återvandring; projekt för fortsatt metodutveckling Slutrapport: Frivillig återvandring; projekt för fortsatt metodutveckling Arbetsmetod: Individuell plan: tidslinje bygga broar

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Vecka 4 201201/28-29

Vecka 4 201201/28-29 Vecka 4 201201/28-29 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio http://www.facebook.com/radio.riu.uppsala

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida

Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida 1 (8) 2 (8) Verksamhetsplanen beslutas av fullmäktige och är ett av de styrdokument genom vilka fullmäktige styr LinTek. Verksamhetsplanen tas fram med LinTeks måldokument som grund och aktuella fokusområden.

Läs mer

Bibliotekens arbete med nyanlända

Bibliotekens arbete med nyanlända Bibliotekens arbete med nyanlända 2015 kom över 160 000 asylsökande till Sverige. Under hösten såg vi hur flyktingkrisen ställde stora krav på mottagandet på många platser i landet. En institution som

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet i

Tillgänglighet och delaktighet i Socialdemokraterna i Värmdö Värmdö 2010 Tillgänglighet och delaktighet i Värmdö Socialdemokraternas program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning i Värmdö 2010-2014 2

Läs mer

Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013

Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Alamir Samir Elvira Fernandez Elin Lindberg Bakgrund Att forska är att skaffa sig djupare kunskaper om ett ämne, kan vara vad som helst. Föräldrastöd

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Mikroprojekt. Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling. Hälsa. Livslångt lärende Anpassad Teknologi. Lokal/global utbyte.

Mikroprojekt. Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling. Hälsa. Livslångt lärende Anpassad Teknologi. Lokal/global utbyte. 1 Hälsa Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling Mikroprojekt Livslångt lärende Anpassad Teknologi Ekonomi Lokaler Infrastruktur Övrigt Lokal/global utbyte Mikroprojekt Följande lista fungerar

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

1. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att leva och bo på?

1. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att leva och bo på? Enkätsvar från medborgarpanel Sammanfattning Idag ingår 43 personer i medborgarpanelen och av dessa har 32st svarat på utskickad enkät. Trots en relativt liten population så ger svaren en fingervisning

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Äldreboende i Stockholms län

Äldreboende i Stockholms län Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Utlänningsärenden. Allvarlig kritik mot Polismyndigheten i Gävleborgs län, som utvisat en asylsökande till fel land

Utlänningsärenden. Allvarlig kritik mot Polismyndigheten i Gävleborgs län, som utvisat en asylsökande till fel land Utlänningsärenden 2012/13:JO1 Allvarlig kritik mot Polismyndigheten i Gävleborgs län, som utvisat en asylsökande till fel land (Beslut av JO Axberger den 9 december 2011, dnr 6051-2010) Beslutet i korthet:

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Christina Ståhl Enhetschef 040-675 31 34 christina.stahl@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-31 Dnr 1300977 1 (5) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

Medborgardialog ÖP-boden

Medborgardialog ÖP-boden Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Tillsammans skapar vi trygghet i Biskopsgården

Tillsammans skapar vi trygghet i Biskopsgården Tillsammans skapar vi trygghet i Biskopsgården Detta gör Stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen för att skapa trygghet Den 16 september ordnade förvaltningen ett öppet möte om trygghet efter skottlossningarna

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

Swedish 2016 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2016 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2016 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2016 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Årets

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Välkommen till SWEBiH Wood Horizons i Sarajevo, 5-7 november 2012

Välkommen till SWEBiH Wood Horizons i Sarajevo, 5-7 november 2012 2012-08-23 Avsändare: -Sveriges Ambassad i Bosnien-Hercegovina -SEEBA Välkommen till SWEBiH Wood Horizons i Sarajevo, 5-7 november 2012 Bosnien-Hercegovinas dynamiska trä- och möbelindustri står i fokus

Läs mer

Träff i samband med Barnens vecka

Träff i samband med Barnens vecka Träff i samband med Barnens vecka Föräldrar förening för personer med särskilda behov STJÄRNA från Zenica organiserade en stor träff i samband med Barnens vecka. Vår förening och Handikappförening från

Läs mer

LUGNA GATAN SANT ELLER FALSKT?

LUGNA GATAN SANT ELLER FALSKT? LUGNA GATAN SANT ELLER FALSKT? Har Lugna Gatan hjälpt ungdomar och människor, som hamnat utanför den samhälliga ramen, att hitta tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger? Har Lugna Gatan hjälpt

Läs mer

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000.

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Rekrytering av nya medlemmar till lokalföreningen Inledning Att marknadsföra CISV är

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Syriska armenier i Armenien

Syriska armenier i Armenien Sveriges ambassad Jerevan D-post: JERE/2014-07-08/1428 Syriska armenier i Armenien Omkring 12 000 syriska armenier har sökt sig till Armenien sedan konflikten i Syrien började. Inströmningen har minskat

Läs mer

Min tid i Bryssel. Onsdag 12 nov 2008:

Min tid i Bryssel. Onsdag 12 nov 2008: Min tid i Bryssel Onsdag 12 nov 2008: Klockan ringde 03:15 och jag har aldrig varit så trött i hela mitt liv. Det var väldigt nära att jag direkt somnade om för just då kändes en hel natts sömn viktigare

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer