Södra Vi skola Tallbackens fritidshem

Transkript

1 Barn och - utbildningsförvaltningen Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017 Södra Vi skola Tallbackens fritidshem

2 Innehållsförteckning: 1. Vision 3 2. Rektors ställningstagande 3 3. Inflytande och delaktighet 3 4. Information 3 5. Bakgrund 4 6. Diskriminering 4 7. Trakasserier och kränkande behandling 5 8. Att främja likabehandling 5 9. Kartläggning Att förebygga diskriminering, kränkande behandling och trakasserier Att åtgärda kränkande behandling och trakasserier mellan elever Att åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling mellan personal elev Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsarbetet Utvärdering läsåret 2015/ Nulägesanalys Mål och insatser Kontakter 14 Bilaga 1 Ordningsregler och konsekvenser 2

3 1. Vision Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hos oss känner alla glädje, trygghet, gemenskap, delaktighet och lust i lärandet. Hos oss visar alla respekt för varje individ och vi tar ett gemensamt ansvar för varandra. Vårdnadshavare, personal och skolans ledning har ett bra och nära samarbete för barnens bästa. 2. Rektorns ställningstagande Ett av skolans och fritidshemmens viktigaste uppdrag är att eleverna ska känna sig trygga. Jag arbetar aktivt för att skolan och fritidshemmet ska vara trygga verksamheter fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tillsammans med personal från skola och fritidshem ska jag kontinuerligt följa upp, utvärdera och förbättra arbetet kring värdegrundsfrågorna. Eftersom Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem är små enheter har jag valt att denna plan ska gälla för båda verksamheterna. Rektor Annemo Grahm Södra Vi skola/tallbackens fritidshem 3. Inflytande och delaktighet Följande har medverkat vid framtagandet av likabehandlingsplanen: Rektor All personal Vårdnadshavare tar del av information som skickas hem, möjlighet att ge synpunkter genom enkäter, föräldramöten, utvecklingssamtal mm. Skolans elever genom klassråd, elevråd och samtal 4. Information Information ges till vårdnadshavare inför förskoleklasstarten. Planen aktualiseras vid föräldramöte på höstterminen. Planen aktualiseras och diskuteras i samtliga klasser vid varje hösttermins början Planen finns väl synlig i respektive klassrum och på fritids. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida Rektor ansvarar för att information om likabehandlingsplanen delges all personal på höstterminens första arbetsplatsträff. Rektor ansvarar för att nyanställd personal informeras 3

4 5. Bakgrund Barnkonventionens grundläggande principer: Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. (Konventionen om barns rättigheter) Den 1 januari 2009 trädde en ny Diskrimineringslag (2008:567) i kraft, vilket innebär att skolan har skyldighet att främja lika rättigheter och möjligheter på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Enligt Skollagen, 6 kap. 7, ska huvudmannen se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 6. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck (könsidentitet vilket kön eleven identifierar sig med eller en könslös identitet) Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Direkt och indirekt diskriminering Direkt diskriminering är när en elev diskrimineras och det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringsgrunderna. 4

5 7. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska slag Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar, grimaser, alla går när eleven kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier, sms, mms, msn, och meddelanden på olika webbcommunities) Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling och till trakasserier. Sakliga skäl för särbehandling Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Befogade tillsägelser Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. 8. Att främja likabehandling Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Vi ser eleven utifrån individen, inte etnisk tillhörighet. Skolmaten är anpassad till de barn som av religiösa skäl inte får äta vissa livsmedel. Vi uppmärksammar olika religioners högtider och traditioner. Vi erbjuder tolk vid utvecklingssamtal. Kön Vi strävar efter att ha en jämn fördelning av pojkar och flickor i elevrådet. När det gäller sexuella trakasserier råder nolltolerans. Det är alla vuxnas ansvar att ingripa vid minsta tecken på sådant. Funktionshinder När vi upptäcker att en elev är i svårigheter anpassar vi elevens studiesituation. De elever som behöver hjälp har tillgång till kompensatoriska hjälpmedel. Sexuell läggning 5

6 Vi vill att våra elever har förståelse och vetskap kring olika sexuella läggningar. 9. Kartläggning Kartläggning sker genom att: Likabehandlingsteamet genomför, sammanställer och analyserar kartläggning av utemiljön i september och trivselenkäten för skola och trivselenkäten för fritidshem i april. Ansvarig för arbetet: Likabehandlingsteamet Eleverna tar del av resultaten av enkäterna och diskuterar fram två nya förbättringar för kommande år. Ansvarig för arbetet: Klasslärare och fritidshemspersonal Fritidshemmets personal genomför sociogram i april och oktober. Ansvarig: Fritidshemspersonal Information som framkommer i olika kartläggningsprocesser förs kontinuerligt till elevhälsoteamet (rektor, specialpedagog, skolsköterska). Ansvarig för arbetet: Likabehandlingsteamet Föräldrasamtal genomförs vid minst ett tillfälle per termin då information om elevernas trivsel samlas in. Ansvarig för arbetet: Klasslärare Elevernas närvaro följs upp vid elevhälsoteamets möten. Ansvarig för arbetet: Rektor Utvärdering av målen för läsåret i maj/juni. Ansvarig för arbetet: Klasslärare Utvärdering av målen sammanställs i juni. Ansvarig för arbetet: Likabehandlingsteamet Genomgång av det gångna läsårets dokumenterade fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar görs i maj varje år. Ansvarig för arbetet: Likabehandlingsteamet 6

7 10. Att förebygga diskriminering, kränkande behandling och trakasserier Skolenhetsnivå (Ansvarig för arbetet: Rektor, klasslärare och övrig personal) All personal känner till och är förtrogen med likabehandlingsplanen. Samtliga lärare som undervisar i förskoleklass-åk 6 träffas på ett morgonmöte varannan torsdag Varannan vecka träffas likabehandlingsteamet för planering och uppföljning. Anteckningar förs som sedan skickas vidare till icke närvarande personal. Tydliga ordningsregler och konsekvenser för alla i skolan. Skriftlig överenskommelse med elever, föräldrar och lärare. Se bilaga 1 & 2 Rastvärdar med reflexvästar finns ute på samtliga raster enligt fastställt schema. Likabehandlingsteamet träffas minst 2 ggr/termin. Eller oftare vid behov. Elevhälsoteamet (specialpedagog, kurator, skolsköterska & rektor) träffas varannan vecka för att diskutera elevärenden. Trivselenkäten genomförs på våren och kartläggning av utemiljön genomförs på höstterminen. Eleverna markerar på en karta var de leker och var de eventuellt känner sig otrygga. Pedagogerna ansvarar för gruppindelningar och placering i klassrum, matsal och bussar till ev. utflykter Fortbildning och kompetensutveckling för personal. Likabehandlingsteamet planerar upp aktiviteter och arbetsområden utifrån målen i likabehandlingsplanen. Klass/gruppnivå (Ansvarig för arbetet: Pedagoger) Värdegrundsarbete ska genomsyra alla ämnen Regelbundna samtal om etik Klassråd, elevråd och fritidsråd Klassen utarbetar egna klassregler med skolans ordningsregler som grund. Klasslärarna går igenom med eleverna vad likabehandlingsplanen innebär. Gemensamma aktiviteter som t.ex. skoljoggen, FN- dagen och utklädningsdagen. Individnivå (Ansvarig för arbetet: Pedagoger) Varje elev skriver under skolans ordningsregler. 7

8 11. Att åtgärda kränkande behandling och trakasserier mellan elever Rutiner för dokumentation vid likabehandlingsärenden Klasslärare och likabehandlingsteam arbetar enligt följande: 1. När en incident inträffat: - Använd första delen av blanketten Incidentrapport/Anmälan till huvudman om kränkande behandling som fylls i av den/de som sett händelsen. - Blanketten lämnas sedan vidare till rektor/förskolechef som skriver under och skickar den vidare. - Om bedömning görs att händelsen ska vidare till den lokala likabehandlings -gruppen, bifogas incidentrapporten. 2. Likabehandlingsgruppen: - Gör en kartläggning och använder blanketten Anteckningar/Kartläggning av händelsen. - Om ärendet kräver, upprättas en handlingsplan (som finns på baksidan av anteckning/kartläggningsblanketten ). - Om likabehandlingsgruppgen gör bedömningen att fortsatt utredning inte är nödvändig, ska det framgå genom kartläggningen varför det beslutet fattas. All dokumentation kring likabehandlingsärenden ska diarieföras och dokumenteras vart för sig i kronologisk ordning, behålls på enhetsnivå. Kränkningar kan även gälla vuxna barn/elev, samma rutin för anmälan till huvudman gäller. Likabehandlingsgruppen kartlägger ej, ärende lämnas till rektor/förskolechefen. Utreda Insamling av fakta sker genom samtal med elev, personal, vårdnadshavare eller genom iakttagelser och observationer. Arbetet utförs diskret. Samtalen dokumenteras. Analysera det som framkommit vid insamlingen av fakta. Detta sker i Likabehandlingsteamet och med berörd personal. Åtgärda Enskilda samtal med den elev/elever som utsatt någon annan för kränkande behandling, tillsammans med två vuxna från likabehandlingsteamet (samtalsledare och sekreterare). I samtalet informeras eleven om att beteendet inte accepteras och att det omedelbart måste upphöra. Anteckningar med eventuella råd och överenskommelser med eleven om hur han/hon ska förbättra sitt beteende upprättas. Föräldrarna till berörda elever informeras skyndsamt (samma dag) om vad som hänt och att skolan arbetar med ärendet. Den utsatte erbjuds, vid behov, samtal med kurator. Uppföljningssamtal med den som utsatts för kränkande behandling samt med den/de som utsatt någon annan, 7-10 dagar efter första samtalet. 8

9 Efter ytterligare 2-3 veckor genomförs ännu ett uppföljningssamtal enskilt med den elev som utsatts samt den/de som utsatt någon annan. 9 Uppföljning sker kontinuerligt tills samtliga berörda anser ärendet avslutat. Eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. Ökade observationer av berörda elever. Om dessa åtgärder inte hjälper: 1. Vårdnadshavare kallas för samtal med eleven, rektor och någon annan representant från Likabehandlingsteamet (EVK). 2. Samtal med skolkurator. 3. Omorganisation i och av grupper. 4. Samtal med skolpsykolog 5. Kontakt med socialtjänsten och/eller polis. 12. Att åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling mellan personal elev Rektor informeras Rektor samtalar med berörda parter och tar reda på fakta. Samtalen dokumenteras skriftligt. Rektor förvarar dokumentationen. Rektor tar kontakt med vårdnadshavare. Rektor vidtar lämpliga åtgärder. Båda parter erbjuds stöttning. Uppföljning sker inom en månad och därefter kontinuerligt tills samtliga berörda anser ärendet avslutat. 13. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsarbetet Uppföljning och utvärdering sker på kompetensutvecklingsdagar samt på konferenstid. En ny plan upprättas i juni. Målen tas upp kontinuerligt vid arbetslagsträffar samt vid arbetsplatsträffar när all personal är med. Ansvarig för arbetet: Rektor 14. Utvärdering läsåret 2015/2016 9

10 Skola: Trygga raster med en tydlig vuxen närvaro Majoriteten av eleverna på skolan trivs på sina raster och upplever att de har någon att vara med. Vi upplever att personalens användande av västar fungerar mycket bra. De vuxna syns tydligt på skolgården. Målet är på god väg att uppnås. Ett gott klimat på fotbollsplanen och bandyplanen Under läsåret har rastbandy inte spelats mer än vid något enstaka tillfälle. Eleverna har valt att göra andra saker på rasterna. Vi har haft ett fotbollsmöte varje termin där både elever och personal från likabehandlingsteamet har deltagit. På höstterminen reviderades reglerna och på vårterminen upplevdes situationen på fotbollsplanen av, både personal och elever, som otrevlig på grund av att man inte följde reglerna, tillsägelser från vuxna och använde ett ovårdat språk. Längre fram på vårterminen beslutades det att reglerna är bra och istället fokuserades det på hur vi, både personal och elever, bättre kan följa dem. Arbetet utmynnade i att vi försökte få en större samsyn på hur regler och konsekvenser ska tolkas och att konsekvenserna följdes på ett bättre sätt. Efter detta har situationen på fotbollsplanen förbättrats. Målet är på god väg att uppnås. Lugn och ro i matsalen Under läsåret har vi arbetat med framförallt ljudnivån och att förbättra trivseln. Lågstadiet har haft några tysta dagar som innebär en satsning för att sänka ljudnivån. Vi har också haft ett öra uppsatt på väggen för att kontrollera ljudnivån. Personalen i matsalen har haft en klocka att ringa i när ljudnivån blivit alldeles för hög. Ljudnivån är fortfarande hög men trots detta upplever många elever att de har matro i matsalen. Målet anser vi vara uppnått. Ökad trivsel i klasserna Trivseln i klasserna på både låg och mellanstadiet verkar vara bra enligt trivselenkäten. Årets resultat skiljer sig inte nämnvärt från förra årets resultat. Eleverna valde att vi skulle arbeta med detta mål under läsåret för att det var viktigt för dem att så många elever som möjligt trivs så bra som möjligt i sina klasser. Målet är inte uppnått. Att fler elever upplever att de har någon att vara med på rasterna Personalen upplever att väldigt få elever går ensamma på rasterna. De har någon att vara med. Går man ensam beror det i så fall på att man varit osams med någon och det brukar snabbt bli utrett. Enkäterna visar att majoriteten av eleverna har någon att vara med på rasterna. Målet är uppnått. Eleverna ska inte känna sig orättvist behandlade på grund av kön Fler elever känner sig orättvist behandlade på grund av kön i år jämfört med förra året. Elevernas kommentarer visar att det kan handla om att pojkar uttrycker att flickor inte är lika bra på t.ex. fotboll eller tvärtom. Vi har heller inte hunnit med att arbeta förebyggande med detta mål under läsåret. Målet är inte uppnått. Känna trygghet att tala inför grupp Otryggheten hos eleverna att tala inför grupp kvarstår. I klasserna har det arbetats delvis med detta men likabehandlingsteamet har inte hunnit med någon övergripande förebyggande arbete. Målet är inte uppnått. 10

11 Fritidshem: Eleverna har arbetat i tre mindre grupper under fritidstiden. Personalen har hälsat på eleven med handhälsning och nämnt eleven vid namn när de kommer till fritids efter skoltid. Eleverna har svarat på trivselenkät. Eleverna har arbetat varje vecka med olika värdegrundsbegrepp. 15. Nulägesanalys Skola: Trivsel är något som måste underhållas och arbetas med kontinuerligt. Vi tänker prioritera målsättningar kommande läsår som förhoppningsvis ger effekt på trivseln i klassen t.ex. språkbruk. Under vårterminens senare del har fler lekar lekts och hittats på vilket vi tror påverkar att fler känner att de har något att göra och någon att vara med. Vi tror att bristen på rastaktiviteter har stor påverkan på flera av våra mål i likabehandlingsplanen t.ex. någon att vara med, känna sig ensam, få vara med. Inaktivitet där eleverna bara går runt skapar oftast ett oroligt klimat som kan ge upphov till konflikter och otrygghet. Det är en hög ljudnivån i matsalen och det beror till stor del på antalet elever som vistas i matsalen samtidigt. Platsbristen och trängsel mellan borden bidrar till att ljudnivån blir hög. Det verkar inte som om att eleverna känner sig orättvist behandlade på grund av kön av vuxna. Utan det handlar mer om attityder mellan eleverna om vilket kön som är bättre på något än det andra. Det förekommer säkert att några upplever tillsägelser som orättvisa på grund av kön och vi anser att det är viktigt att arbeta vidare med elevernas medvetenhet om anledningen till att de får en tillsägelse. Att det beror på något de har gjort och inte vem de är. Det här målet är viktigt att arbeta vidare med under kommande läsår. Det är fortfarande en otrygghet för många elever att tala inför en större grupp. Det behöver dock inte bero på att det finns en otrygghet i gruppen utan att det handlar mer om att man upplever det som läskigt att stå framför en stor grupp. Det är viktigt att arbeta vidare med att eleverna ska känna en trygghet i att tala inför grupp. Vi kopplar det inte direkt till likabehandlingsarbetet. Indirekt tror vi att arbete med ett positivt klimat i gruppen har en positiv påverkan på detta. Allt fler elever uttrycker att språket på skolan präglas av många svordomar och fula ord. Därför vill vi ha en svordomsfri skola som vision inför kommande läsår. Vi har under året upplevt att våra enkäter har brister. Detta är något som vi ska arbeta med under kommande läsår. Vår tanke är att enkäten bättre ska utvärdera de mål vi har för läsåret. Fritidshem: Utifrån trivselenkäterna ser vi att majoriteten av eleverna trivs och känner sig trygga på fritids men det påtalas att det är hög ljudnivå både på fritids och i matsalen. 16. Mål och insatser 11

12 Mål för kommande verksamhetsår/läsår 2016/2017 Skola: Eleverna ska känna trygghet i sina klasser Eleverna ska använda ett vårdat språk utan t.ex. svordomar Öka elevernas medvetenhet om tillsägelser och minska att de känner sig orättvist behandlade på grund av kön Utarbeta nya enkäter Fritidshem: En lugn och trygg miljö, där eleverna trivs och känner sig sedda Göra fritids mer attraktivt Lugnt och trivsamt i matsalen Eleverna ska använda ett vårdat språk utan t ex svordomar Insatser för att målen ska kunna uppnås: Skola: Arrangera minst en temadag/termin där hela skolan medverkar. (Ansvar: klasslärare) Vi undervisar om begreppen i likabehandlingsplanen (ansvar: klasslärare) Vi pratar och arbetar i klasserna kring språkbruk och hur vi uttrycker oss. (ansvar: klasslärare) Vi har ett fotbollsmöte och ett bandymöte varje termin där elever och lärare träffas och diskuterar reglerna kring fotbollen. (okt 2016, april 2017 ansvar: Likabehandlingsteamet) Bandyregler/fotbollsregler tas upp i klasserna vid läsårsstart (aug 2016, ansvar: klasslärare) Ansvarig lärare för idrotten finns i omklädningsrummen och foajén (ansvar: berörd personal) Mobiltelefoner samlas in innan man går in i omklädningsrummen och lämnas vid idrottslektionens slut efter omklädning. (ansvar: berörd personal) Klasslärarna diskuterar med eleverna kring matro i matsalen ( ansvar: klasslärare) 12

13 Vi diskuterar skolans ordningsregler och utifrån dessa upprättas klassens regler för att öka trivseln i klassrummet (ansvar: klasslärare) På fredagar utvärderas veckan för att lättare upptäcka en elev som inte trivs. (ansvar: klasslärare) Öka personalens medvetenhet om att elever kan uppleva tillsägelser som diskriminerande på grund av kön genom regelbundna diskussioner i arbetslagen. Utarbeta nya trivselenkäter (ansvar likabehandlingsteamet) Fritidshem: Eleverna får välja aktivitet utifrån sitt eget önskemål. Det kommer att finnas olika alternativ på aktiviteter så som dagens aktivitet eller veckans aktivitet. Pedagogen hälsar på varje eleven är de kommer till fritids efter skoltid. Pedagogerna på fritids deltar på morgonmöte och förmedlar anteckningar till övrig pedagoger på fritids. För elevens och vårdnadshavares trygghet sätts foto på dagens pedagoger upp i hallen. Prata med eleverna i mindre grupper om vad de tycker skulle göra fritids mer attraktivt, vad de skulle vilja göra för att få ut så mycket som möjligt och dessutom ha så roligt som möjligt när de vistats på fritids. Vi kommer aktivt att arbeta med att få en trevligare miljö i matsalen. Detta kommer att göras på prov under några veckor och sedan utvärderas. Vi kommer ha fritidsråd en gång/månad och utifrån dem utvecklas verksamheten. Vi pratar och arbetar kring språkbruk och hur vi uttrycker oss. 13

14 17. Kontakter Upptäcker du att någon är utsatt för kränkande behandling eller trakasserier anmäl till: Klasslärare Personalrum Likabehandlingsteam: Sigrid Eklund Linda Gyris Stina Edman Maria Drott Rektor Annemo Grahm tel Skolsköterska Jannica Larsson tel Kurator Angelica Löfqvist tel Behöver du råd och stöd finns även dessa organisationer BRIS Rädda barnens anonyma föräldrar Röda korsets jourhavande kompis Barnombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen Sveriges elevråd SVEA Röda korsets ungdomsförbund Barn- och elevombudet 14

15 Ordningsregler - Södra Vi skola och fritidshem Södra Vi skola och fritidshem ska vara en skola och ett fritidshem där elever och personal trivs, mår bra och inhämtar kunskap. För att främja det gäller följande regler: Vi behandlar alla omkring oss så som vi själva vill bli behandlade. Vi lyssnar på alla, både elever och personal. Vi respekterar varandra Vi värnar om arbetsron. Vi berömmer och uppmuntrar varandra. Vi är rädda om varandras, skolans och fritidshemmets saker. Vi låter mobiltelefonen vara undanstoppad i väskan, och vara avstängd under hela skoldagen och fritidstiden, och så länge vi vistas inom skolans område. Vi håller oss innanför skolgårdens gränser under rasterna och under vistelsen på fritids. Vi använder ett vårdat språk. Vi använder inte kränkande tilltal eller kränkande behandling. Vi skrattar inte åt varandra utan med varandra. Vi går inomhus. Vi kastar inte snöbollar. Vi håller rent och snyggt omkring oss. Vi lämnar godis hemma. Vi undviker allergiframkallande dofter. Vi värnar om att alla får vara med Vi passar tider. Vi går in i skolan när klockan ringer 15

16 Konsekvenser Om ordningsreglerna inte följs kan någon eller några av följande åtgärder bli aktuella: Personal kontaktar vårdnadshavare. Vid allvarliga incidenter kallas elev och föräldrar till ett möte på skolan/fritidshemmet. Vid de tillfällen pedagogerna anser att man stör undervisningen i klassrummet blir man hänvisad till plats utanför klassrummet (skollagen kap 5). Undervisningstid som man missat pga. att man inte följt reglerna ersätts med undervisning före eller efter den ordinarie skoldagens schema, högst 40 minuter/dag (skollagen kap 5) Personal kan frånta elever föremål som stör undervisningen för att sedan lämnas tillbaka vid skoldagens slut. (skollagen kap 5) Skolan och fritidshemmet ersätter inte stulna eller trasiga saker. Lämna värdesaker och saker du är rädd om hemma! Vårdnadshavare kan bli ersättningsskyldig om elev avsiktligt förstör skolans och fritidshemmets byggnad, inredning eller material. Rektor Annemo Grahm ordningsreglerna och konsekvenserna är framtagna av rektor, personal och elever. Jag/Vi har tagit del av regler och konsekvenser: Elevs underskrift Vårdnadshavares underskrift 16