Plan mot diskriminering och kränkande behandling Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem Läsåret

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Vimmerby kommun Södra Vi skola/tallbackens fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem Läsåret

2 2 Innehållsförteckning 1. Vision sid 3 2. Rektors ställningstagande sid 3 3. Inflytande och delaktighet sid 3 4. Information sid 3 5. Bakgrund sid 4 6. Diskriminering sid 4 7. Trakasserier och kränkande behandling sid 5 8. Att främja likabehandling sid 5 9. Kartläggning sid Att förebygga diskriminering, kränkande behandling och trakasserier sid Att åtgärda kränkande behandling och trakasserier mellan elever sid Att åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling mellan personal elev sid Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsarbetet sid Utvärdering läsåret 14/15 sid Nulägesanalys sid Mål och insatser sid 11, Kontakter sid 13 Bilaga 1 Ordningsregler, bandyregler, fotbollsregler sid Bilaga 2 Enkäter sid 18-22

3 3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hos oss känner alla glädje, trygghet, gemenskap, delaktighet och lust i lärandet. Hos oss visar alla respekt för varje individ och vi tar ett gemensamt ansvar för varandra. Vårdnadshavare, personal och skolans ledning har ett bra och nära samarbete för barnens bästa. 2. Rektorns ställningstagande Ett av skolans och fritidshemmens viktigaste uppdrag är att eleverna ska känna sig trygga. Jag arbetar aktivt för att skolan och fritidshemmet ska vara trygga verksamheter fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tillsammans med personal från skola och fritidshem ska jag kontinuerligt följa upp, utvärdera och förbättra arbetet kring värdegrundsfrågorna. Eftersom Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem är små enheter med ett litet elevunderlag har jag valt att denna plan ska gälla för båda verksamheterna. Rektor Annemo Grahm Södra Vi skola/tallbackens fritidshem 3. Inflytande och delaktighet Följande har medverkat vid framtagandet av likabehandlingsplanen: Rektor All personal Vårdnadshavare/målsman tar del av information som skickas hem, möjlighet att ge synpunkter genom enkäter, föräldramöten, utvecklingssamtal mm. Skolans elever genom klassråd, elevråd och samtal 4. Information Information ges till vårdnadshavare/målsmän inför förskoleklasstarten. Planen aktualiseras vid föräldramöte på höstterminen. Planen aktualiseras och diskuteras i samtliga klasser vid varje hösttermins början Planen finns väl synlig i respektive klassrum och på fritids. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida Rektor ansvarar för att information om likabehandlingsplanen delges all personal på höstterminens första arbetsplatsträff. Rektor ansvarar för att nyanställd personal informeras

4 5. Bakgrund Barnkonventionens grundläggande principer: Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. (Konventionen om barns rättigheter) 4 Den 1 januari 2009 trädde en ny Diskrimineringslag (2008:567) i kraft, vilket innebär att skolan har skyldighet att främja lika rättigheter och möjligheter på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Enligt Skollagen, 6 kap. 7, ska huvudmannen se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 6. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck (könsidentitet vilket kön eleven identifierar sig med eller en könslös identitet) Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. Direkt och indirekt diskriminering Direkt diskriminering är när en elev diskrimineras och det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringsgrunderna.

5 5 7. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska slag Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar, grimaser, alla går när eleven kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier, sms, mms, msn, och meddelanden på olika webbcommunities) Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling och till trakasserier. Sakliga skäl för särbehandling Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Befogade tillsägelser Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. 8. Att främja likabehandling Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Vi ser eleven utifrån individen, inte etnisk tillhörighet. Skolmaten är anpassad till de barn som av religiösa skäl inte får äta vissa livsmedel. Vi uppmärksammar olika religioners högtider och traditioner. Vi erbjuder tolk vid utvecklingssamtal. Kön Vi strävar efter att ha en jämn fördelning av pojkar och flickor i elevrådet. När det gäller sexuella trakasserier råder nolltolerans. Det är alla vuxnas ansvar att ingripa vid minsta tecken på sådant.

6 6 Funktionshinder När vi upptäcker att en elev är i svårigheter anpassar vi elevens studiesituation. De elever som behöver hjälp har tillgång till kompensatoriska hjälpmedel. Sexuell läggning Vi vill att våra elever har förståelse och vetskap kring olika sexuella läggningar. 9. Kartläggning Kartläggning sker genom att: Likabehandlingsteamet genomför, sammanställer och analyserar kartläggning av utemiljön i september och trivselenkäten för skola och trivselenkäten för fritidshem i april. Ansvarig för arbetet: Likabehandlingsteamet Eleverna tar del av resultaten av enkäterna och diskuterar fram två nya förbättringar för kommande år. Ansvarig för arbetet: Klasslärare och fritidshemspersonal Fritidshemmets personal genomför sociogram i april och oktober. Ansvarig: Fritidshemspersonal Information som framkommer i olika kartläggningsprocesser förs kontinuerligt till elevhälsoteamet (rektor, specialpedagog, skolsköterska). Ansvarig för arbetet: Likabehandlingsteamet Föräldrasamtal genomförs vid minst ett tillfälle per termin då information om elevernas trivsel samlas in. Ansvarig för arbetet: Klasslärare Elevernas närvaro följs upp vid elevhälsoteamets möten. Ansvarig för arbetet: Rektor Utvärdering av målen för läsåret i maj/juni. Ansvarig för arbetet: Klasslärare Utvärdering av målen sammanställs i juni. Ansvarig för arbetet: Likabehandlingsteamet Genomgång av det gångna läsårets dokumenterade fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar görs i maj varje år. Ansvarig för arbetet: Likabehandlingsteamet

7 7 10. Att förebygga diskriminering, kränkande behandling och trakasserier Skolenhetsnivå (Ansvarig för arbetet: Rektor, klasslärare och övrig personal) All personal känner till och är förtrogen med likabehandlingsplanen. Samtliga lärare som undervisar i Förskoleklass-åk 6 träffas på ett morgonmöte torsdagar Anteckningar förs som sedan skickas vidare till icke närvarande personal. Tydliga ordningsregler och konsekvenser för alla i skolan. Skriftlig överenskommelse med elever, föräldrar och lärare. Se bilaga 1 & 2 Rastvärdar med reflexvästar finns ute på samtliga raster enligt fastställt schema. Likabehandlingsteamet träffas minst 2 ggr/termin. Elevhälsoteamet (specialpedagog, kurator, skolsköterska & rektor) träffas varannan vecka för att diskutera elevärenden. Trivselenkäten genomförs på våren och kartläggning av utemiljön genomförs på höstterminen. Eleverna markerar på en karta var de leker och var de eventuellt känner sig otrygga. Pedagogerna ansvarar för gruppindelningar och placering i klassrum, matsal och bussar till ev. utflykter Fortbildning och kompetensutveckling för personal. Klass/gruppnivå (Ansvarig för arbetet: Pedagoger) Värdegrundsarbete ska genomsyra alla ämnen Regelbundna samtal om etik Klassråd, elevråd och fritidsråd Klassen utarbetar egna klassregler med skolans ordningsregler som grund. Klasslärarna går igenom med eleverna vad likabehandlingsplanen innebär. Gemensamma aktiviteter som t.ex. skoljoggen, FN- dagen och utklädningsdagen. Individnivå (Ansvarig för arbetet: Pedagoger) Varje elev skriver under skolans ordningsregler.

8 8 11. Att åtgärda kränkande behandling och trakasserier mellan elever Rutiner för dokumentation vid likabehandlingsärenden Klasslärare och likabehandlingsteam arbetar enligt följande: 1. När en incident inträffat: - Använd första delen av blanketten Incidentrapport/Anmälan till huvudman om kränkande behandling som fylls i av den/de som sett händelsen. - Blanketten lämnas sedan vidare till rektor/förskolechef som skriver under och skickar den vidare till barn- och utbildningsnämnden via e-post mia.gustafsson@vimmerby.se eller internpost. - Om bedömning görs att händelsen ska vidare till den lokala likabehandlings -gruppen, bifogas incidentrapporten. 2. Likabehandlingsgruppen: - Gör en kartläggning och använder blanketten Anteckningar/Kartläggning av händelsen. - Om ärendet kräver, upprättas en handlingsplan (som finns på baksidan av anteckning/kartläggningsblanketten ). - Om likabehandlingsgruppgen gör bedömningen att fortsatt utredning inte är nödvändig, ska det framgå genom kartläggningen varför det beslutet fattas. All dokumentation kring likabehandlingsärenden ska diarieföras och dokumenteras vart för sig i kronologisk ordning, behålls på enhetsnivå. Kränkningar kan även gälla vuxna barn/elev, samma rutin för anmälan till huvudman gäller. Likabehandlingsgruppen kartlägger ej, ärende lämnas till rektor/förskolechefen. Utreda Insamling av fakta sker genom samtal med elev, personal, vårdnadshavare eller genom iakttagelser och observationer. Arbetet utförs diskret. Samtalen dokumenteras. Analysera det som framkommit vid insamlingen av fakta. Detta sker i Likabehandlingsteamet och med berörd personal. Åtgärda Enskilda samtal med den elev/elever som utsatt någon annan för kränkande behandling, tillsammans med två vuxna från likabehandlingsteamet (samtalsledare och sekreterare). I samtalet informeras eleven om att beteendet inte accepteras och att det omedelbart måste upphöra. Anteckningar med eventuella råd och överenskommelser med eleven om hur han/hon ska förbättra sitt beteende upprättas. Föräldrarna till berörda elever informeras skyndsamt (samma dag) om vad som hänt och att skolan arbetar med ärendet. Den utsatte erbjuds, vid behov, samtal med kurator. Uppföljningssamtal med den som utsatts för kränkande behandling samt med den/de som utsatt någon annan, 7-10 dagar efter första samtalet. Efter ytterligare 2-3 veckor genomförs ännu ett uppföljningssamtal enskilt med den elev som utsatts samt den/de som utsatt någon annan.

9 9 Uppföljning sker kontinuerligt tills samtliga berörda anser ärendet avslutat. Eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. Ökade observationer av berörda elever. Om dessa åtgärder inte hjälper: 1. Vårdnadshavare/målsman kallas för samtal med eleven, rektor och någon annan representant från Likabehandlingsteamet (EVK). 2. Samtal med skolkurator. 3. Omorganisation i och av grupper. 4. Samtal med skolpsykolog 5. Kontakt med socialtjänsten och/eller polis. 12. Att åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling mellan personal elev Rektor informeras Rektor samtalar med berörda parter och tar reda på fakta. Samtalen dokumenteras skriftligt. Rektor förvarar dokumentationen. Rektor tar kontakt med vårdnadshavare. Rektor vidtar lämpliga åtgärder. Båda parter erbjuds stöttning. Uppföljning sker inom en månad och därefter kontinuerligt tills samtliga berörda anser ärendet avslutat. 13. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsarbetet Uppföljning och utvärdering sker på kompetensutvecklingsdagar samt på konferenstid. En ny plan upprättas i juni. Målen tas upp kontinuerligt vid arbetslagsträffar samt vid arbetsplatsträffar när all personal är med. Ansvarig för arbetet: Rektor

10 Utvärdering läsåret 14/15 Skola: Under läsåret upplever vi att vi fått en ökad vi-känsla genom gemensamma aktiviteter till exempel skoljoggen, utklädningsdag, FN-dagen, Röris och tvärgrupper på måndagar. Under läsåret har vi haft två vuxna ute så gott som varje rast. Under läsåret har eleverna haft tillgång till planerad rastverksamhet vid några tillfällen i veckan. Vi upplever dock att rasterna inte har varit så lugna och trygga som vi önskat. Likabehandlingsteamet har kallat till ett fotbollsmöte och ett bandymöte där elever och lärare diskuterat vilka regler som ska gälla. Reglerna finns bifogade i denna plan. Vår upplevelse är att det inte har varit ett gott klimat. Ansvarig lärare för idrotten har funnits i omklädningsrummen och foajén. Mobiltelefoner har samlats in före idrottslektionerna för att öka tryggheten i omklädningsrummen. För att öka trivseln i matsalen har klasslärare pratat med eleverna om ljudvolymen. På det stora hela har ljudvolymen minskat men vi måste hela tiden påminna. Vi har arbetat kontinuerligt med att tala inför grupp. Fritidshem: Barnen har arbetat i tre mindre grupper under fritidshemstiden. Personalen har hälsat på barnen med handhälsning och nämner barnet vid namn efter skoltid. Detta gör vi för att barnen ska känna sig sedda. En personal på fritids har varit med på morgonmötena. Övrig personal har tagit del av anteckningarna i efterhand. Barnen på fritidshemmet har svarat på en trivselenkät. 15. Nulägesanalys Skola: Trivselenkäten för F-3 visar att eleverna trivs bra i skolan både på lektionstid och på rasterna. I enkäten framkommer även att ett fåtal elever inte trivs så bra i matsalen, omklädningsrummen och att det inte känns tryggt tala inför grupp. I trivselenkäten för 4-6 framkommer att majoriteten av eleverna trivs mycket bra i skolan. Både i klassen och på rasterna. Enkäten visar att ett antal elever upplever sig bli orättvist behandlade på grund av kön. Några tycker också att klasskamrater blir utsatta för elakheter. Vi upplever att vi behöver fortsätta vårt arbete med klimatet på bandy- och fotbollsplanerna för att behålla den goda stämningen. Vi behöver också arbeta med rastrummet för att det ska vara en lugn och trygg plats att vara på. Vi vill fortsätta att öka Vi-känslan på skolan för att eleverna ska känna sig trygga med varandra även mellan årskurserna

11 11 Fritidshem: Vi har känslan av att det är lugnt (inte så många konflikter). Utifrån trivselenkäten (april 2015) ser vi att många barn trivs och är glada när de vistas på fritidshemmet. Enkäten visar dock också att en hel del barn är likgiltiga när det gäller fritids i helhet. 16. Mål och insatser Mål för kommande verksamhetsår/läsår 2015/2016 Skola: En ökad Vi-känslan på skolan. Trygga raster med en tydlig vuxennärvaro Ett gott klimat på fotbollsplanen och bandyplanen Lugn och ro i matsalen Ökad trivsel i klasserna Att fler elever upplever att de har någon att vara med på rasterna Eleverna ska inte känna sig orättvist behandlade på grund av kön Känna trygghet att tala inför grupp Fritidshem: En lugn och trygg miljö, där barnen trivs och känner sig sedda. Jobba mer med att få barnen att känna glädje att komma till fritids. Göra fritids mer attraktivt. Insatser för att målen ska kunna uppnås: Skola: Arrangera minst en temadag/termin där hela skolan medverkar. (Ansvar: klasslärare) Vi undervisar om begreppen i likabehandlingsplanen (Ansvar: klasslärare) Vi har ett fotbollsmöte och ett bandymöte varje termin där elever och lärare träffas och diskuterar reglerna kring fotbollen. (okt 2015, april 2016 ansvar: Likabehandlingsteamet) Bandyregler/fotbollsregler tas upp i klasserna vid läsårsstart (aug 2015, ansvar: klasslärare) Ansvarig lärare för idrotten finns i omklädningsrummen och foajén (aug 2015, ansvar: berörd personal) Mobiltelefoner samlas in innan man går in i omklädningsrummen och lämnas vid idrottslektionens slut efter omklädning. (ansvar: berörd personal) Klasslärarna diskuterar med barnen kring matron i matsalen (aug 2015, ansvar: klasslärare) Eleverna ges möjlighet att kontinuerligt redovisa/prata inför grupp. Genom att träna tillsammans med en eller flera kompisar ökar tryggheten till att våga göra det själv. Läraren undervisar om publikens ansvar, uppgift och roll. (aug 2015, ansvarig: klasslärare) Vi diskuterar skolans ordningsregler och utifrån dessa upprättas klassens regler för att öka trivseln i klassrummet (ansvar: klasslärare) På fredagar utvärderas veckan för att lättare upptäcka en elev som inte trivs. (ansvar: klasslärare) Öka personalens medvetenhet om att elever kan uppleva tillsägelser som diskriminerande på grund av kön genom regelbundna diskussioner i arbetslagen.

12 Fritidshem: Barnen får välja aktivitet utifrån Veckans Aktiviteter. Arbetet sker i tre grupper. Barnen har möjlighet att välja aktivitet utifrån eget behov. Personal hälsar på barnen med handhälsning när barnen kommer till fritids efter skoltid. Personalen på fritids deltar på morgonmöte och förmedlar anteckningar till övrig personal på fritids som inte varit med på mötet. För barnens och vårdnadshavares trygghet sätts foto på dagens personal upp i hallen. Prata med barnen i mindre grupper om vänskap och hur de ser på innebörden av det ordet, alltså exempelvis vad som kännetecknar en bra vän och hur de ska vara mot varandra på fritids för att alla ska trivas. Prata med barnen i mindre grupper om vad de tycker skulle göra fritids mer attraktivt, vad de skulle vilja göra för att få ut så mycket som möjligt och dessutom ha så roligt som möjligt när de vistats på fritids. 12

13 Kontakter Upptäcker du att någon är utsatt för kränkande behandling eller trakasserier anmäl till: Klasslärare Personalrum Likabehandlingsteam Rektor Pernilla Begu Skolsköterska Kurator Sigrid Eklund Ronja Rydberg- Andersson Linda Gyris Ulla-Karin Adolfsson Emil Grahm tel Jannica Larsson tel Sofia Eek tel Behöver du råd och stöd finns även dessa organisationer BRIS Rädda barnens anonyma föräldrar Röda korsets jourhavande kompis Barnombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen Sveriges elevråd SVEA Röda korsets ungdomsförbund Barn- och elevombudet

14 14 Ordningsregler för Södra Vi skola och fritidshem Södra Vi skola och fritidshem ska vara en skola och ett fritidshem där elever och personal trivs, mår bra och inhämtar kunskap. För att främja det gäller följande regler: Vi behandlar alla omkring oss så som vi själva vill bli behandlade. Vi lyssnar på alla, både elever och personal. Vi värnar om arbetsron. Vi berömmer och uppmuntrar varandra. Vi är rädda om varandras, skolans och fritidshemmets saker. Vi låter mobiltelefonen vara undanstoppad under hela skoldagen och fritidstiden och så länge vi vistas inom skolans område. Vi håller oss innanför skolgårdens gränser under rasterna och under vistelsen på fritids. Vi använder ett vårdat språk. Vi använder inte kränkande tilltal eller kränkande behandling. Vi skrattar inte åt varandra utan med varandra. Vi går inomhus. Vi kastar inte snöbollar någonstans inom skolans område. Vi håller rent och snyggt omkring oss. Vi lämnar godis hemma. Vi undviker allergiframkallande dofter. Vi värnar om att alla får vara med Vi passar tider.

15 15 Konsekvenser Om trivselreglerna inte följs kan någon eller några av följande åtgärder bli aktuella: Personal kontaktar vårdnadshavare. Vid allvarliga incidenter kallas elev och föräldrar till ett möte på skolan/fritidshemmet. Vid de tillfällen pedagogerna anser att man stör undervisningen i klassrummet blir man hänvisad till plats utanför klassrummet (skollagen kap 5). Undervisningstid som man missat pga. att man inte följt reglerna ersätts med undervisning före eller efter den ordinarie skoldagens schema, högst 40 minuter/dag (skollagen kap 5) Personal kan frånta elever föremål som stör undervisningen för att sedan lämnas tillbaka vid skoldagens slut. (skollagen kap 5) Skolan och fritidshemmet ersätter inte stulna eller trasiga saker. Lämna värdesaker och grejer du är rädd om hemma! Vårdnadshavare kan bli ersättningsskyldig om elev avsiktligt förstör skolans och fritidshemmets byggnad, inredning eller material. Rektor Annemo Grahm Trivselreglerna och konsekvenserna är framtagna av rektor, personal och elever.

16 16 Rastfotbollsregler Vid rastfotbollsmötet 10/4-14 bestämdes att följande regler och förhållningssätt ska gälla vid spel av rastfotboll på Södra Vi skola och fritidshem. På rastfotbollsplanen respekteras de regler som vi gemensamt har kommit fram till. Tanken är att eleverna själva ska klara av att sköta spelet men ta hjälp av rastvakten för att lösa konflikter som man inte lyckas lösa på egen hand. Alla får delta på lika villkor, vi försöker få alla delaktiga i spelet. Vi spelar ett schysst spel, utan fula ord och gester. Rastvakten delar in lag och rastvaktens beslut gäller. Matchen är slut när klockan slutar ringa. Regler: Grusplanen gäller som plan. Om bollen går utanför planen är det inspark för det lag som inte hade ut bollen. Kamp om bollen axel mot axel på bollförande spelare är tillåtet. Detta utesluter alla andra former av tacklingar och olämpligt uppträdande t.ex. glidtacklingar. Inom området framför mål får målvakten ta bollen med händerna. Om målvakten har minst en hand på bollen är det målvaktens boll. Det är inte tillåtet för utespelare att ta bollen med händerna. Om bollen går i nätet på kortsidan, av anfallande lag, är det målvaktens boll. Om bollen går i nätet på kortsidan av försvarande lag är det hörna. Bakom mål är det målvaktens boll. Västarna ska användas. Konsekvenser: Om reglerna bryts får man gå av planen och inte spela mer den rasten. När spelet stoppats på grund av regelbrott startas spelet med frispark för det lag som inte utförde regelbrottet. Vid allvarligare händelser eller upprepade regelbrott kan man bli avstängd en längre tid.

17 17 Rastbandyregler Vid rastbandymötet 9/4-14 bestämdes att följande regler och förhållningssätt ska gälla vid spel av rastbandy på Södra Vi skola och fritidshem. På rastbandyplanen respekteras de regler som vi gemensamt har kommit fram till. Tanken är att eleverna själva ska klara av att sköta spelet men ta hjälp av rastvakten för att lösa konflikter som man inte lyckas lösa på egen hand. Alla får delta på lika villkor, vi försöker få alla delaktiga i spelet. Vi spelar ett schysst spel, utan fula ord och gester. Rastvakten delar in lag och rastvaktens beslut gäller. Matchen är slut när klockan slutar ringa. Regler: De målande strecken gäller som plan. Om bollen går utanför planen är det inslag för det lag som inte hade ut bollen. Om det är oklart vilket lag som hade ut den blir det automatiskt tekning från samma plats. Matchen startas med en tekning från mitten, tekning från mitten gäller även efter att det blivit mål. Det är ok att ta ner bollen med handen till sig själv, annars är endast spel med klubban tillåten, ej fötter. Endast stående spel är tillåtet. Någon som har knän i marken eller sitter/ligger ner får ej vidröra bollen. Spel med hög klubba är inte tillåtet, gränsen för hög klubba går vid höften. Kamp om bollen axel mot axel på bollförande spelare är tillåtet. Detta utesluter slag på andras klubbor, fösa undan någons klubba, fällas och liknande. Målgård används, om inte någon målgård finns uppritad gäller ett område på ca 1 meter framför mål. Målgård innebär att ingen spelare utom målvakten får befinna sig inom området. Om så är fallet och bollen går in i mål, döms målet bort. Lagen får ta timeout. Konsekvenser: Om reglerna bryts får man gå av planen och inte spela mer den rasten. När spelet stoppats på grund av regelbrott startas spelet med ett frislag för det lag som inte utförde regelbrottet. Vid allvarligare händelser eller upprepade regelbrott kan man bli avstängd en längre tid.

18 18 Namn: Hur trivs du på fritidshemmet? Det är viktigt att Du trivs på fritids. Ingen ska känna sig ensam. Andra får inte vara dumma mot dig. Alla ska uppmuntra och hjälpa varandra. Du ska kunna berätta det som är viktigt för dig. Nu ska Du få visa hur du känner Dig vid olika tillfällen. Sätt en ring om eller måla med färg den gubbe, som visar hur Du känner Dig. HUR KÄNNER DU DIG NÄR DU 1. Tänker på fritids 2. Är på väg till fritids 3. Är på fritids 4. Träffar de andra barnen på fritids 5. Är ute på fritidstiden 6. Träffar de vuxna på fritids 7. Är i matsalen vid frukost och mellanmål 8. Ska prata om vad du vill göra på fritids 9. Känner du att du blir sedd och lyssnad på när du är på fritids ja nej

19 19 Namn: Åk: Hur trivs du i skolan? Det är viktigt att Du trivs i skolan. Ingen ska känna sig ensam. Andra får inte vara dumma mot dig. Alla ska uppmuntra och hjälpa varandra. Du ska kunna berätta det som är viktigt för dig. Nu ska Du få visa hur du känner Dig vid olika tillfällen. Sätt en ring om eller måla med färg den gubbe, som visar hur Du känner Dig. HUR KÄNNER DU DIG NÄR DU 1. Tänker på skolan 2. Är på väg till skolan 3. Har arbetspass 4. Träffar klasskamraterna 5. Har rast 6. Är i omklädningsrummet 7. Är i matsalen 8. Pratar inför grupp

20 20 Namn: År Hur trivs du i skolan? Det är viktigt att Du trivs i skolan. Ingen ska känna sig ensam. Andra får inte vara dumma mot dig. Alla ska uppmuntra och hjälpa varandra. Du ska kunna berätta det som är viktigt för dig. Ringa in den siffra du tycker motsvarar vad du känner 1. Hur trivs du i klassen? Mycket dåligt Mycket bra 2. Har du kompisar i klassen? Inga Många 3. Har du någon att vara med på rasterna? Aldrig Alltid 4. Har du någon att vara med på fritiden? Aldrig Alltid 5. Brukar du känna dig ensam? Ofta Aldrig 6. Har någon kränkt/trakasserat dig under läsåret? Ofta Aldrig Hur ofta? Fysiska slag Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar, grimaser, alla går när eleven kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier, sms, mms, msn, och meddelanden på olika webbcommunities). 7. Brukar Du kränka någon i skolan? Ofta Aldrig 8. Är det någon som brukar vara elak mot dig på internet eller mobil? Ja Nej 9. Finns det någon i klassen som inte får vara med på rasterna? Ja Nej Vem?

21 Brukar någon diskriminera dig? Ja Nej Uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck (könsidentitet vilket kön eleven identifierar sig med eller en könslös identitet) Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder 11. Upplever du att du blir orättvist behandlad för att du är tjej/kille? Ja Nej 12. Finns det någon i klassen som du tycker är utsatt för elakheter? Ja Nej Vem? Vad?

22 22