Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Barn och ungdomssförvaltning Astrid Lindgrens skola F-6 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Astrid Lindgrens skola Läsåret

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 BAKGRUND FRÄMJA BARN OCH ELEVERS RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER REKTORS STÄLLNINGSTAGANDE VISION DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARING FRÄMJA LIKABEHANDLING OAVSETT KÖN, FUNKTIONSHINDER, SEXUELL LÄGGNING, ETNISK TILLHÖRIGHET OCH RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING FÖR ATT FRÄMJA ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖREBYGGA DISKRIMINERING, KRÄNKANDE BEHANDLING OCH TRAKASSERIER 2.1 KARTLÄGGNING UTVÄRDERING OCH ANALYS MÅL FÖR KOMMANDE VERKSAMHETSÅR/LÄSÅR 2016/ ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING UPPTÄCKA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UTREDA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KRÄNKNINGAR PÅ NÄTET BAKGRUND MÅL ÅTGÄRDER UTREDA OCH ÅTGÄRDA UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Telefonnummer och hemsidor Trivselregler med kontrakt (Åk Fk-6) Likabehandlingsteam 1

3 Bakgrund Barnkonventionens grundläggande principer: Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. (Konventionen om barns rättigheter) Den 1 januari 2009 trädde en ny Diskrimineringslag (2008:567) i kraft, vilket innebär att skolan har skyldighet att främja lika rättigheter och möjligheter på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Enligt Skollagen, 6 kap. 7, ska huvudmannen se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling trädde en ny skollag i kraft där det gjordes ett tillägg i portalparagrafen om de mänskliga rättigheterna och ett förtydligande om att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Följande har medverkat vid framtagandet av likabehandlingsplanen: Rektor All personal Vårdnadshavare/målsman tar del av information som skickas hem, möjlighet att ge synpunkter genom enkäter, föräldramöten, utvecklingssamtal mm. Skolans elever genom klassråd, elevråd och samtal 1. Främja barn och elevers rättigheter och möjligheter 1.1 Rektors ställningstagande Jag vill att alla elever som går på Astrid Lindgrens skola F-6, Astrid Lindgrens fritidshem och Gullvivans frtidshem ska känna glädje och trygghet när de kommer till skolan. Vårt mål att vi 2

4 tillsammans med elever och föräldrar ska ha en skola där värdegrunden bygger på demokrati och allas lika värde och där vi känner en samhörighet med alla som går på skolan. Därför arbetar jag tillsammans med personalen aktivt med att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vimmerby Rektor Gudrun Werner 1.2 Vision Hos oss känner alla glädje, trygghet, gemenskap, delaktighet och lust i lärandet. Hos oss visar alla respekt för varje individ och vi tar ett gemensamt ansvar för varandra. Vårdnadshavare, personal och skolans ledning har ett bra och nära samarbete för barnens bästa. 1.3 Definitioner och ordförklaring Det förebyggande arbetet siktar på att minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling medan det främjande arbetet handlar mer om att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla elever ska ha lika rättheter och möjligheter. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck (könsidentitet vilket kön eleven identifierar sig med eller en könslös identitet) Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när en elev diskrimineras och det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och kränkande behandling 3

5 Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska slag Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar, grimaser, alla går när eleven kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier, sms, mms, msn, och meddelanden på olika webbcommunities) Trakasserier Är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling och till trakasserier. Sakliga skäl för särbehandling Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Befogade tillsägelser Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. 1.4 Främja likabehandling oavsett kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Eleverna tillåts att bära huvudduk/slöja. Vi ser eleven utifrån individen, inte etnisk tillhörighet. Skolmaten är anpassad till de barn som av religiösa skäl inte får äta vissa livsmedel Vi har tillgång till mångkulturell almanacka. Vi uppmärksammar olika religioners högtider och traditioner. Vi lyssnar på elevernas önskemål om att fira religiösa högtider och informerar elever och vårdnadshavare om vilka möjligheter det finns att ansöka om ledighet enstaka dagar. Modersmålsläraren i arabiska deltar på olika lektioner för att på modersmålet förklara och hjälpa barnen. Det finns en avdelning med mångkulturell litteratur på skolans bibliotek. Vi skickar hem viss information på några modersmål. Vi erbjuder tolk vid utvecklingssamtal. 4

6 Kön Vi strävar efter att ha en jämn fördelning av pojkar och flickor i elevrådet. När det gäller sexuella trakasserier råder nolltolerans. Det är alla vuxnas ansvar att ingripa vid minsta tecken på sådant. Funktionshinder När vi upptäcker att en elev är i svårigheter anpassar vi elevens studiesituation. De elever som behöver hjälp har tillgång till alternativa hjälpmedel. Sexuell läggning Under de yngre åldrarna, lågstadiet, ska vi se till att komma ifrån den stereotypa förställningen om familjen som heterosexuell, vi pratar om olika sammansättningar på en familj. När barnen blir äldre, mellanstadiet, ska vi lägga fokus på att ifrågasätta normer istället för att tala om tolerans. Sedan är det viktigt att vi tydligt markerar då vi hör kränkande ord som har koppling till sexuell läggning, t.ex. BÖGJÄVEL. 1.5 För att främja arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling För att främja arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska vi på skolan: Skolenhetsnivå (Ansvarig för arbetet: Rektor, klasslärare och övrig personal) All personal känner till och är förtrogen med likabehandlingsplanen. Tydliga trivselregler och konsekvenser för alla i skolan och på fritidshemmen. Skriftlig överenskommelse med elever, föräldrar och lärare. Se bilaga 2 Rastvärdar med reflexvästar finns ute på morgonen och på samtliga raster enligt fastställt schema. Bussvärdar finns på morgon- och eftermiddagstid när eleverna kommer/ åker hem. Rastpedagoger tar emot de barnen i kapprummet vid matsalen. Rastpedagoger har också hand om den styrda rastverksamheten. Likabehandlingsteamet (LBT) träffas minst en gång i månaden. Elevhälsoteamet (specialpedagog, kurator, skolsköterska och rektor) träffas varje vecka och diskuterar elevärenden. Kartläggning av utemiljön genomförs. Eleverna markerar var de eventuellt känner sig otrygga. Pedagogerna ansvarar för gruppindelningar och placering i klassrum och matsal. Fortbildning och kompetensutveckling för personal. Skolan har utomhuspedagogik i sin skolskog, Hörestadhult, samt i närmiljön för att skapa sammanhållning mellan eleverna. Nätmobbing och etik på nätet diskuteras kontinuerligt i klasserna. 5

7 För tryggheten i omklädningsrummet ska skolan så långt det går undvika krockar med högstadiet. Vid ombyte ska det finnas en vuxen tillgänglig ute i idrottshallen tills alla är klara. Klass/gruppnivå (Ansvarig för arbetet: Pedagoger) Värdegrundsarbete ska genomsyra alla ämnen. Regelbundna samtal om etik. Regelbundna samtal kring språket mellan elever. Klassråd och elevråd. Klassen utarbetar egna klassregler. Klasslärarna går igenom med eleverna vad likabehandlingsplanen innebär. Spelschema för fotbollsplanerna och förhållningssätt till fotbollsregler upprättas vid höstterminens start. Fritidshemmens pedagoger utarbetar, tillsammans med barnen, regler för allas trevnad. Fritidshemmens pedagoger låter värdegrundsarbete styra verksamheten. Fritidshemmens pedagoger lyfter upp Barnkonventionen och arbetar utifrån att verksamheten ska utgå från barnens bästa när man planerar verksamheten. Individnivå (Ansvarig för arbetet: Pedagoger) Seriesamtal och sociala berättelser vid behov, belöningssystem, segerbok. 2. Förebygga diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2.1 Kartläggning Kartläggning sker genom att: Styrgrupp genomför och analyserar kartläggning av utemiljön i mars. Klasslärare/mentor genomför trivselenkät inför utvecklingssamtal på vårterminen och lämnar vidare eventuella ärenden till styrgruppen. Ansvarig för arbetet: Styrgruppen och klasslärare/mentorer Information som framkommer i olika kartläggningsprocesser förs kontinuerligt till elevhälsoteamet. Ansvarig för arbetet: LBT Föräldrasamtal genomförs vid minst ett tillfälle per termin då information om elevernas trivsel samlas in. På vårterminen får vårdnadshavarna möjlighet att skriftligt ge synpunkter på likabehandlingsarbetet. Ansvarig för arbetet: Mentor och styrgrupp Elevernas närvaro följs upp vid elevhälsoteamets möten. Ansvarig för arbetet: Rektor Utvärdering av målen i likabehandlingsplanen tillsammans med eleverna för läsåret ska ske kontinuerligt under året på klassrådet. 6

8 Ansvarig för arbetet: Klasslärare Utvärderingarna av målen sammanställs i juni. Ansvarig för arbetet: Styrgruppen Genomgång av dokumenterade fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar görs på varje LBT-möte. Ansvarig för arbetet: Rektor och LBT 2.2 Utvärdering och analys Utvärdering av målen för läsåret 14/15 1. Ingen elev ska känna sig ensam på skolan. Under året har gemensamma aktiviteter anordnats under vissa raster. Eleverna har upplevt detta som positivt. Trivselenkäten visar att några elever känner sig ensamma på rasterna men dessa elever har klasslärarna koll på och jobbar aktivt med dessa. Personalen upplever att ingen utesluts från aktiviteterna på rasterna men att det ibland finns elever som är ensamma. Målet är på god väg att uppnås och kommer ingå i det främjande arbetet 2. Ändra elevernas attityd till det språk man använder till varandra Eleverna visar tydligt på enkäten att de tycker språkbruket har blivit mycket bättre. De tycker att när vi aktivt jobbar med språket i klasserna har det blivit bättre. Vi tycker att vi kommit så långt att vi flyttar arbetet med språket till en främjande åtgärd. Målet uppnått 3. Minska antalet konflikter kring fotbollsplanen En majoritet av eleverna tycker att konflikterna har minskat på fotbollsplanen. De insatser som eleverna tycker förbättrat situationen är att det har funnits mer vuxna vid planen, de gemensamma reglerna, att de vuxna kommer och delar in lagen. Målet uppnått 4. Utarbeta en plan för hur vi jobbar förebyggande och hur vi hanterar kränkningar på nätet samt påbörja arbetet med nya enkäter för kartläggning. Vi har utarbetat en plan för hur vi ska jobba förebyggande och hur vi ska hantera kränkningar på nätet. Den kommer ingå som en del av den nya likabehandlingsplanen. Vi har även påbörjat arbetet med nya sätt för att förbättra kartläggningen. Målet uppnått Nulägesanalys Skolan har följt det främjande arbetet för likabehandling enligt plan. Skolan har också arbetat med kartläggningen enligt likabehandlingsplanen. Skolgårdsenkäten visar att majoriteten känner sig trygga på skolan. Ingen specifik plats kan pekas ut som otrygg. 7

9 Det bör uppmärksammas att eleverna uttrycker att vi jobbat med språket och tack vare det har det blivit ett bättre språk. Eleverna uttrycker att det skett en minskning av konflikterna på fotbollsplanen och barnen ger tydligt uttryck för att vuxennärvaro och gemensamma regler har gett effekt. Personalen och elever tycker att det under året har fortsatt varit lugnt på skolgården. Personalen och eleverna upplever att åtgärderna, fler rastvärdar och gemensamma aktiviteter, har haft en mycket positiv effekt. Vårdnadshavarna fick under våren ge synpunkter på likabehandlingsplanen. Vi har under året gjort klart en plan för hur vi ska arbeta förebyggande med kränkningar på nätet och ska sätta igång att jobba efter den under kommande läsår. Vi har också påbörjat arbetet med att hitta effektiva verktyg för kartläggning som vi ska slutföra under hösten. Under året har rektor mottagit 30 incidentrapporter varav tre ärenden gick vidare till likabehandlingsteamet för vidare åtgärder. Vi har vid några tillfällen under konferenstid diskuterad likabehandlingsarbetet där all pedagogisk personal deltagit. 2.3 Mål för kommande verksamhetsår/läsår 2016/ Vi ska under hösten ha klart nya former för kartläggning av elevernas trivsel på skolan. 2. Vi ska under året påbörja en förbättring av kartläggningen av vad eleverna gör och önskar att göra på rasterna och för att försöka förbättra skolgårdsmiljön. 2.4 Åtgärder 1. Under höstterminen ska LB-teamet, på sina möten, jobba fram nya sätt att kartlägga trivseln bland eleverna på skolan. Det är styrgruppens uppgift att förbereda dessa möten. 2. LB-teamet arbetar fram nya sätt att göra kartläggningen av skolgården effektivare. Ansvarig för målens genomförande Rektor, klasslärare, övrig personal Detta kännetecknar att målen är uppnådda Att vi känner att kartläggningen av elevernas trivsel på skolan ger oss stöd i vårt arbete för en trygg skolmiljö. 2.5 Uppföljning Vi behöver ska täta uppföljning på hur arbetet med målen går och kartlägga med jämna mellanrum på LBT-mötena. Dock ska det ske minst två stora uppföljningar under året, en under hösten och en under våren. Alla uppföljningar och kartläggningar ska ligga till grund för den nya planen för vår skola. 8

10 Ansvarig för arbetet: Rektor 3. Upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling På Astrid Lindgrens skola har vi följande forum och rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Elevintervjuer Rast- och bussvärdar Utvecklingssamtal med trivselenkät Uppmärksamma ensamma elever Samarbete med vårdnadshavare 4. Utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Rutiner för anmälan av kränkande behandling och trakasserier Lärare och övrig personal ska vid kränkingar alltid skriva en incidentrapport (se bilaga 4) som ska lämnas till rektor. Rektor ska avgöra om ärendet ska vidare till LB-teamet. Incidentrapporten ska också skickas ner till huvudmannen. Elever och vårdnadshavare anmäler till klasslärare, rektor eller skolsköterska som i de fallen också skriven en incidentrapport. Utreda Insamling av fakta sker av LB-teamet genom att läsa incidentrapporten samt enskilda samtal med den elev/elever som utsatts för kränkande behandling, tillsammans med två vuxna från likabehandlingsteamet (samtalsledare och sekreterare). Efter det samtalet hämtas den/de eleverna en i taget som utsatt för samtal med LB-teamet. Samtalen dokumenteras på dokumentet Anteckningar och kartläggning (se bilaga 5). I samtalet informeras eleven om att beteendet inte accepteras och att det omedelbart måste upphöra. Därefter upprättas, i samråd med berörda parter, en handlingsplan (se bilaga 6) där det tydligt ska framgå vilka åtgärder som ska sättas in, vilka åtagande eleverna har och hur det ska följas upp. Om detta inte hjälper ska en ny handlingsplan upprättas med nya åtgärder. Exempel på åtgärder kan vara: Samtal Vårdnadshavare/målsman kallas för samtal med eleven, rektor och någon annan representant från Likabehandlingsteamet (EVK). Samtal med skolkurator. Omorganisation i och av grupper. Samtal med skolpsykolog 9

11 Kontakt med socialtjänsten och/eller polis. Om eleven upplever att våra åtgärder inte hjälper ska de veta var de kan vända sig, t.ex. BO, BEO och DO för att få hjälp med sitt ärende (se bilaga 1). Likabehandlingsteamet ansvarar för att dokumentation görs och arkiveras. Rektor är ytterst ansvarig och ingår i Likabehandlingsteamet. Att åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling mellan personal elev Rektor informeras Rektor samtalar med berörda parter och tar reda på fakta. Samtalen dokumenteras skriftligt. Rektor förvarar dokumentationen. Rektor tar kontakt med vårdnadshavare. Rektor vidtar lämpliga åtgärder. Båda parter erbjuds stöttning. Uppföljning sker inom en månad och därefter kontinuerligt tills samtliga berörda anser ärendet avslutat. 10

12 5. Kränkningar på nätet 5:1 Bakgrund Våra elever tillbringar stor del av sin dag på nätet därför tycker vi att vi behöver ha en egen punkt i vår likabehandlingsplan där vi behandlar hur vi ska jobba med detta. Eftersom detta är första gången denna del ingår har vi inte delat upp arbetet i främjande- och förebyggande arbete då vi behöver se hela denna del som förebyggande. 5:2 Mål 1. Alla elever ska bli medvetna om vikten av att delge någon vuxen om det händer saker på nätet samt att elever och föräldrar blir medvetna om att vi i skolan är ansvariga att utreda kränkningar som sker på nätet om det sker mellan elever på skolan. 2. Göra alla pedagoger medvetna om olika sajter som våra elever är ute på och hur vanligt det är med kränkningar. 3. Delge vårdnadshavare information om möjligheter att fördjupa sina kunskaper om nätet. 4. Få igång ett systematiskt arbete kring hur vi uppträder på nätet. 5:3 Åtgärder 1. Vi ska på klassråd medvetengöra alla elever att vi på skolan har ansvar för att utreda om kränkningar på nätet sker mellan elever på skolan även när det sker utanför skoltid. 2. Vi ska visa både Friends nätrapport samt sajten Surfa lugnt på en konferens samt poängtera att vi har ansvar för att utreda kränkningar som sker på fritiden. 3. På föräldramötet ska vi tipsa föräldrarna om Friends nätrapport och Surfa lugnt samt informera om skolans ansvar att utreda kränkningar. 4. Vi ska en gång i månaden på klassrådet ha diskussioner kring hur man uppträder på nätet. Vi utgår från frågeställningar som vi har tagit från Surfa lugnt och väljer någon/några frågor till varje gång. 5:4 Utreda och åtgärda När vi får in information om att en kränkning har skett på nätet ska vi följa samma gång som alla andra ärenden. Gången i det hela kan läsas under rubriken 4. Utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 5:5 Uppföljning och utvärdering Vid läsårets slut utvärderar vi med pedagogerna hur vi tycker att arbetet med kränkningar på nätet gått. Tanken är sedan att detta sedan ska ingå under de vanliga rubrikerna i planen mot diskriminering och kränkande behandling. 11

13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn och ungdomsförvaltning Bilaga 1 Upptäcker du att någon är utsatt för kränkande behandling eller trakasserier anmäl till: Klassläraren Rektor Kurator Skolsköterska Behöver du råd och stöd finns även dessa organisationer BRIS Rädda barnens anonyma föräldrar Röda korsets jourhavande kompis Barnombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen Barn- och elevombudet beo@skolverket.se 12

14 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn och ungdomsförvaltning Åk Fk-6 TRIVSEL PÅ ASTRID LINDGRENS SKOLA ÄR: Att alla har rätt att känna sig trygga. Alla reagerar direkt mot mobbning och kränkande behandling. Att vi respekterar varandra, alla är lika mycket värda. Behandla din kompis som du själv vill bli behandlad. ORDNINGSREGLER Jag går inomhus och pratar i normal samtalston med ett vårdat språk. Jag har eget ansvar för värdesaker, till exempel mobiltelefon. Jag är utomhus på rasterna och jag stannar inom skolans område. Jag kastar inte snöboll eller mular någon inom skolans område. Jag äter inte godis eller tuggummi i skolan. När jag börjar år 4 får jag cykla till skolan utan sällskap av en vuxen. Jag ställer min cykel vid cykelställen. Jag lämnar skatebord, rullskridskor och kickboard hemma. Om jag avsiktligt förstör något på skolan, ersätter jag det. Vid överträdelser gäller följande: 1.Tillsägelse 2.Vid upprepade förseelser kontaktas vårdnadshavare 3.Samtal med rektor Dessa regler har arbetats fram av elevråd och personal vid Astrid Lindgrens skola. Jag har tagit del av dessa regler Elevens namn Vårdnadshavare 13

15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn och ungdomsförvaltning Likabehandlingsteamet vid Astrid Lindgrens skola Fk-åk 6 Bilaga 3 Bakgrund: I början av vårterminen 1998 bildades ett antimobbningsteam på vår skola bytte teamet namn till Likabehandlingsteamet. Teamets viktigaste uppgift är att stoppa pågående diskriminering, trakasserier och kränkningar. Det förebyggande arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkningar pågår ständigt i den dagliga skolverksamheten. Tillsammans med övrig personal på skolan vill vi arbeta mot att: Skapa en skola med en trygg och positiv skolmiljö för alla. Vi vill ha en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi kan skapa en tryggare och positivare skolmiljö genom: ökad kunskap om diskriminering, trakasserier och kränkningar och dess mekanismer, att våga säga ifrån, bryta negativa beteenden och sätta gränser. Likabehandlingsteamet Fk-åk 6, läsåret 2016/2017 Gullvivan och förskoleklass Angelie Karlsson Åk 1 Ann Frejd Åk 2 Rose Nelander Åk 3 Helené Arvidsson -Smith Åk 4 Marie Lindqvist Åk 5 Therése Holgersson Åk 6 Per Bäckman Lena Josefsson Gudrun Werner Fritidshemmet AL Rektor Teamet träffas minst en gång i månaden. Minnesanteckningar skrivs. Vid träffarna sker en avstämning av läget på skolan, händelser som kan vara av vikt i likabehandlingsarbetet. 14