Utveckling av en mobil slaktsvinshydda i ekologisk svinproduktion. Development of a mobile hut for organic outdoor pig production Inledning Syfte

Transkript

1 Utveckling av en mobil slaktsvinshydda i ekologisk svinproduktion. Development of a mobile hut for organic outdoor pig production Eva Salomon & Niels Andresen Inledning Utveckling av nya inhysningssystem i ekologisk slaktsvinsproduktion är en central uppgift för att öka såväl den ekonomiska som miljömässiga uthålligheten i produktionen. I ekologisk grisproduktion är utevistelsen ett viktigt koncept i marknadsföringen, som man måste värna om for att kunna upprätthålla ett merpris för djuren. Utmaningen under växtsäsongen är att integrera ekologisk svinproduktion i växtodlingen och uppnå: - jämn gödselspridning - bra förutsättningar för ett naturligt beteende - lågt parasittryck - högvärdigt bete till grisarna - jämn effekt av grisarnas bökbeteende (markberedning/skada). Syfte Detta projekt syftar till att bygga och utveckla en mobil slaktsvinshydda som har flexibla användningsområden. Hyddan skall kunna flyttas dagligen utan stora arbetsinsatser av lantbrukaren och ha en yta så att den uppfyller kraven för ekologisk produktion. Huset skall ha en fast del med tak och en betesareal där grisarna hålls inne med hjälp av grindar som dras med huset. Målsättningen är att bygga upp en enhet där lantbrukaren är oberoende av elstängsel, men har bra överblick över djuren samtidig som en rationell skötsel är möjlig. Huset ska kunna flyttas till en hårdgjort yta vintertid där uppsamling av gödsel är möjlig och flera enheter skall kunna placeras bredvid varandra för rationell utgödsling. Hypotes En mobil slaktsvinshydda med möjlighet för daglig flyttning till en ny areal - minskar punktbelastningen av växtnäring - ökar möjligheten att hålla ett spätt bete åt grisarna - ökar möjligheten att mylla ner gödseln efter grisarna - minskar arbetstiden - förbättrar produktionsresultaten jämfört med ett system med slaktsvin i hagar med foder, vatten och hyddor som inte flyttas under säsongen eller ett stationärt stall med mer eller mindre permanenta hagar. Litteratur och erfarenheter Svinproduktion utomhus under växtsäsongen ställer krav på mobilitet i systemet för att sprida gödseln jämnt över arealen (Salomon et al. 2007) Tilldelning av nya betesarealer ökar också betesintaget hos grisarna (Andresen, 2000). Tillgången till ny areal kontinuerligt har vidare en gynnsam effekt på parasitbelastningen, då grisarna får större möjlighet att beta och böka på areal där infektionstrycket är lågt. I hagar där hyddor, foder och vatten inte flyttas koncentreras gödselproduktionen till vissa ytor nära hyddorna, utfodringsplatser och längs stängslen (Benfalk et al., 2005; Watson et al. 1998, Eriksen et al., 1999, Salomon et al. 2007; Stern och Andresen, 2003). Dagens mobila system är inte tillräckligt användarvänliga för att man ska kunna kräva regelbunden flyttning av hydda, foder och vatten. Istället behöver dessa system utvecklas ur arbetsmiljösynpunkt för att minska arbetstidsåtgång samt risken för olyckor och belastningsskador hos djurskötaren (Geng & Torén, 2005; Jorgensen et al., 2005). Växtnäringen i tillskottsfodret som utfodras till grisarna ansätts till viss del som kött, men den största andelen utsöndras till omgivningen i form av träck och urin. Det är viktigt att denna växtnäring utnyttjas av en kommande gröda, vilket kräver att den är spridd någorlunda jämnt över fältet och att en gröda kan etableras så snabbt som möjligt efter grisarnas närvaro

2 på arealen. I system med utegrisar har det varit ganska besvärligt att avskilja enskilda djur ifrån resten av flocken i samband med vägning, slaktleverans och behandling. Detta har skapat besvärligheter för veterinärer när man har varit tvungen att behandla enskilda individer. En hydda med flexibla släpgrindar kan öka möjligheten att särskilja enskilda djur på ett enkelt sätt. Tankarna på en större mobil grishydda är inte ny. Ett förslag till mobilt servicehus till utegrisar har utarbetas av lantbrukare Kjell Sjelin, Vattholma (Sjelin, 1998). Modellen kombineras med elstängsel och är byggd på medar. Den kräver dock stor dragkraft i form av en större fyrahjulsdriven traktor vid flyttning, vilket innebär att daglig flyttning inte är målsättningen med huset. En större ekologisk svinproduktion innebär i dag att betesarealen måste uppdelas i många fållor för att hålla grupperna avskilda. Den stora mängden stängsel och stolpar på arealen försvårar putsning av förvuxet gräs, vallskörd av överskottsareal på försommaren, jordbearbetning för sådd av fånggröda på redan uppbökade/gödslade areal samt resulterar också i packningsskador i jorden på transportvägar för foder och vatten etc (Andresen, 2000). För att undvika de ovan beskrivna problemen blir fållorna i praktiken permanenta över säsongen, vilket resulterar i punktbelastning av växtnäring samtidig som optimal skötsel av marken inte är möjlig. Hushållningssällskapet har haft möjlighet att utveckla en prototyp av en mobil slaktsvinshydda med finansiering från Ekhagastiftelsen ( kr, dianr ). De ekonomiska medlen har inte räckt till att färdigställa huset. Val av lätta konstruktionsmaterial, släpgrindar, vatten- och utfodringssystem kvarstår att utveckla, samtidigt som flera test av husets funktion måste genomföras och utvärderas. Framflyttningen av hyddan bör ske med så liten kraft som möjligt, t ex att huset dras med en vinsch över åkern. Vinschen kan drivas av en traktor, terränghjulning eller en liten elmotor som är anslutet till ett batteri som laddas av solceller. En annan möjlighet är att framdriften löses med en enklare motor på huset och stor utväxling som gör att framdriften blir långsam och har litet kraftbehov som kan täckas med solenergi. Material och metoder Betessäsongen år 2007 Projektgruppen planerar, ritar och konstruerar prototyp 2 samt testar den i fält under betesperioden maj-september. Prototyp 2 skall lämna en jämnt bökad yta efter sig med raka kanter för att underlätta såbäddsberedning och sådd av efterföljande grödor samt flyttas oftare än prototyp 1 för att öka grisarnas betesintag. Prototyp 2 skall också ha en automatiserad utfodring med ett foderlager för att förbättra arbetsmiljön samt för att kunna styra utfodringen efter grisarnas tillväxt och vikt. Hyddan tillverkas i stålprofiler (60x60x3, 50x50x3 och 40x40x3) samt bandjärn (40x3) för att krysstaga. Väggar fram och på sidor är av plyfaskivor. Bakväggen är öppen nedersta 80 cm, övre delen har vindnät. I hyddans bakkant finns en dörr för personpassage, gråmarkerad i figur 1. I hyddans framkant finns en foderkrubba placerad på en 80cm bred klövpall. Mitt på hyddans framsida sitter en draganordning fast. Draganordningen är utformad på ett sådant sätt att den kan flyttas när hyddan ska transporteras på väg (figur 2). Innan vägtransport flyttas även hjulen på hyddans sidor. Taket består av frigolit/markisolering samt plåt. Taket är isolerat för att minska värmeinstrålningen i hyddan sommartid. Utfodringssystemet besår utav en 60mm kärnlös skruv med 102 mm ytterhölje (metall), nio meter lång, figur 3. Den undre skruven har foderutsläpp var 60:e cm (varannan ätplats). Skruven utgör botten i foderfickan. Foderfickan integreras i hyddans främre vägg och rymmer foder för cirka 1 veckas behov. Vid utfodring skruvas foder ut i utsläpp placerade med 60 cm avstånd (1 utsläpp/2 ätplatser). Skruven drivs med en nedväxlad 12 V elmotor (typ

3 ATV vinsch) styrd av ett kopplingsur och ett tidrelä. Tidrelät gör det möjligt att ha en styrd utfodring med många utfodringar fördelade över dygnet. Foderfickan kommer att fyllas manuellt men tanken är att i framtiden automatiskt fylla foderfickan med skruv från en stor ficka integrerad i hyddans draganordning. Figur 1. Grishydda i fält Figur 2. Grishydda i transport Figur 3. Foderficka och utfodringskonstruktion

4 Inhägnaden (9 x 6 m 2 ) till prototyp 2 konstruerades enligt samma princip som till prototyp 1 då denna fungerade väl. I inhägnaden hade grisarna tillgång till två dricksvattenposter samt ett klövbad (3 m 2 ) som satt fast i stängslet. Maj 2007 installerades 25 slaktsvin (medelvikt 36,8 kg) i prototyp 2 på en ettårig klöver/gräsvall. Mängden kväve, fosfor och kalium in till fållan (grisar + inköpt foder) samt ut ur fållan (grisar + 1 vallskörd) dokumenterades under hela försöksperioden på 87 dagar. Beteendestudier inklusive gödslingsbeteendestudier genomfördes varje dag under två veckor. Inköpt foder som grisarna utfodrades med innehöll 80% av den energinorm som rekommenderas till slaktsvin på stall. Råproteinhalten var 15,9% av ts-halten. Innehållet av lysin var 6,1 g/kg ts och av metionin 2,3 g/kg ts i inköpt foder. Grisarna utfodrades fyra gånger per dag samt vägdes vid start, före slakt och 2 gånger däremellan. En vallskörd bärgades på halva grisarnas totala betesyta. Vallskörden innehöll 12 g råprotein, 3,7 g fosfor och 31,5 g kalium per kg ts. Individuella beteendestudier genomfördes under 4 timmar efter soluppgång samt 4 timmar innan solnedgång. Dokumenterade beteenden var beta, böka, passiv samt andra aktiviteter i hyddan och i inhägnaden. Gödslingsbeteendet dokumenterades också under samma tidsperiod. Tyvärr fick första grisgruppen lämna prototyp 2 något för tidigt. Detta pga att försöksvärden hade ett överskott av smågrisar i sitt stall som inte kunde levereras till sin slaktsvinsproducent då dennes besättning drabbats av PRRS-virus. 18 försöksgrisar i prototyp 2 fick därför gå till slakt något före de uppnådde en genomsnittsvikt på 110 kg/gris. 7 slaktsvin hade dock uppnått en genomsnittsvikt på 110 kg/gris. Resultat från betesperioden år 2007 med prototyp 2 första omgången Växtnäringsbalansen för den totala betesytan använd av grisarna (4212 m 2 ) resulterade i en nettoackumulation motsvarande 88 kg N/ha, 31 kg P/ha och 10 kg K/ha, vilket var en mindre nettoackumulering än för prototyp 1 (155 kg N/ha och 48 kg P/ha). En orsak var att prototyp 2 flyttades mer frekvent (65 ggr) än prototyp 1 (36 ggr). I genomsnitt utfodrades varje gris med 3,7 kg N, vilket var mindre än med prototyp 1 (4,6 kg N/gris). Orsaken var att i prototyp 1 var foderkonsumtionen högre vilket berodde på spill samt att manuell utfodring tillämpades vilket gjorde det svårt att anpassa fodertilldelningen till grisarnas levande vikt. I genomsnitt var foderåtgången 2,7 kg foder/kg tillväxt, vilket var lägre än med prototyp 1 (3,0 kg foder/kg tillväxt). Grisarnas använde 43% av sin vakna tid till att beta och 27% av tiden till att böka. Den höga andelen betestid berodde på att grisarna fick tillgång till nytt bete varje morgon under andra halvan av tidsperiodens 87 dagar. Planering inför vintern samt betesperioden år 2008 Prototyp 2 med en grisgrupp planeras att testas och utvärderas under vintern Prototyp 2 ställs upp nära gården där inhägnaden ställs på hårdgjord yta. Inne i hyddan anläggs en ströbädd av halm. Hyddan kompletteras med vindskydd på långsidan som är öppen samt med fångstgrindar. Syftet är att skapa en ombonad hydda samt möjliggöra infångande av enskilda djur vid behov. I utvärderingen av vinterperioden ingår foderåtgång, tillväxt samt arbetsmiljön i samband med utfodring, vattning, ströning och vägning. Prototyp 2 med två på varandra följande grisgrupper ända till slaktmognad kommer också att utvärderas under betesperioden år 2008 map foderåtgång, tillväxt, djurbeteende inklusive gödslingsbeteende. Vad gäller foderåtgång och tillväxt önskar vi jämföra detta med 1 grisgrupp i prototyp 1 som går parallellt. De extra försöksomgångarna i prototyp 2 önskar vi genomföra då vi inte lyckades genomföra hela slaktsvinsperioden för alla grisar i prototyp 2 under år Vi kan också kartlägga hur foderåtgång och tillväxt varierar mellan olika grisgrupper. Genom att jämföra detta med en grisgrupp i prototyp 1 kan vi kartlägga hur mycket den automatiska

5 utfodringen betyder vad gäller tillväxt och foderåtgång. På grund av utökningar i fältstudierna år 2008 med vägningar, dokumentering, provtagning och analys kommer arbetstidskostnaderna att öka i projektet. Ökningen motsvarar cirka 2 veckors fältarbete. Vi ansöker om detta tillskott till den ursprungliga budgeten för år Materialkostnaderna för att anpassa prototyp 2 till vinterförhållanden inklusive kostnad för strö och el till vattenkoppen motsvarar en kostnad på kronor. Tyvärr förbrukades alla medel till material vid konstruktion av prototyp 2 år 2007 då det verkliga priset på järn blev högre än vad som budgeterats. Vi ansöker om detta tillskott till den ursprungliga budgeten för år Projektorganisation Projektet är ett samarbete mellan Jordbruktekniska Institutet (JTI) representerat av Eva Salomon, Mats Gustafsson, Marianne Tersmeden och Anders Ringmar. Hushållningssällskapet i Kristianstad representerad av Niels Andresen och Magnus Nyman, Häglinge, ekologisk grisproducent. JTI leder projektet och har bra kunskap för att utveckla hyddan tekniskt och bra erfarenhet på växtnäringsområdet. Hushållningssällskapet har bra kontakt med de ekologiska producenterna och bra kunskap inom produktion och beteendestudier samt kring frågor som rör integration mellan grisproduktion och växtodling. Den första prototypen har testats hos Magnus Nyman, som är ekologisk grisproducent i Skåne med ca 50 suggor. Även den andra prototypen testas hos Magnus Nyman. Projekteringsperiod I tabell 1 redovisas projektets tids- och arbetsplan Tabell 1. Projektets olika faser Vinter/vår Sommar/höst Vinter/vår Sommar/höst Vinter/vår Sommar/höst Projekteringsfas X Konstruktionsfas X X Testfas X X X X Förbättringsfas X X X Implementeringsfas X X X Publiceringsfas X X Testperiod Under produktionsomgången i den mobila hyddan 2006 till 2008 registreras husets funktion. Följande parametrar kommer att registreras under provningarna: - Foderförbrukning av tillskottsfoder per vecka (2006, 2007 & 2008) - Vägning var 14de dag (2006, 2007 och 2008) - Normal hälsoregistrering (2006, 2007 och 2008) - Slaktresultat (2006, 2007 och 2008) - Daglig och veckovis arbetstidsförbrukning (2008) - Kvalitativa bedömningar av hur det är att jobba med detta system (2006, 2007 och 2008) - Beteendeobservationer med fokus på grisarnas gödslingsbeteende och anpassning till nya ytor kontinuerligt (2007 och 2008) - Balansberäkningar med växtnäringstillförsel till marken i betesfållan (2006, 2007 och 2008). Dessa parametrar jämförs med statistik från olika ekologiska system samt även konventionell produktion. Förbättringar kommer att utföras kontinuerligt när behov uppstår. Sammanställning av projektet börjar sommaren 2008 med publicering och slutredovisning av projektet hösten/vintern Relevans för sektorn Utvecklingen av ekologisk svinproduktion har fastnad i två system: System med småhyddor och grupper som stängs inne med elstängsel eller system med permanenta hus och rasthagar utanför stallet. Båda system har väldokumenterade svagheter. Systemet med småhyddor är arbetskrävande och punktbelastningar med växtnäring är ett problem. Systemet med

6 stationära stallar har mycket svåra problem med punktbelastning av växtnäring på åkermark närmast stallarna. Båda systemen bygger på stängsling av betesarealen med el och antalet stängseltrådar försvårar såväl optimal skötsel av marken som rationell styrning av grisarnas framfart på arealen. Nytänkande på området är därför ytterst viktigt för att stimulera utvecklingen av ekologisk grisproduktion. Ekologiskt lantbruk är mest utbrett i skogs- och mellanbygder i dagsläget. Fler och fler lantbrukare på slätten börjar dock fundera på att lägga om till ekologisk produktion. Många av dessa lantbrukare är i dagsläget spannmålsbönder utan djurhållning. Vid en omläggning kommer vallar att introduceras i växtföljden så att växtodlingen kan genomföras utifrån ett kvävetillförsels- och ogräsregleringsperspektiv. På dessa vallar skulle dessa gårdar kunna introducera en grisproduktion och samtidigt hålla en större andel växtnäring (speciellt kalium + fosfor) på gården jämfört med enbart försäljning av växtprodukter ifrån gården. Detta projekt syftar till att utveckla ett flexibelt koncept som bland annat riktar sig till denna kategori av lantbrukare. Informationsspridning JTI:s forskare och informationsgrupp samverkar för att sprida forskningsinformation på ett målinriktat sätt. På JTI:s webbplats ( presenterades i maj prototyp 2 Mobil grishydda kan ersätta dyrt stall och i september presenterades Grishydda överraskar museibesökare. Anledningen till web-notisen i september var att Malmö museum har en utställning om prototyp 1 som heter Svinaktigt det mobila grishemmet. Utställningen pågår mellan september 2007-januari Artiklar om projektet har också publicerats i olika tidningar: ATL 1 juni Som en husvagn för grisar. Land lantbruk 8 juni Mobil hydda håller grisarna friska. Jordbruksaktuellt 3 oktober Mobil grishydda bra för djur och miljö. Projektet har också presenterats muntligen på NJF s 23 Kongress juni i Köpenhamn Development of a mobile organic piggery for outdoor production function and distribution of excreted N, P, K on the grazing area. Projektet kommer också att presenteras som poster på eko-konferensen i Norrköping november. Slutredovisning av projektet sker Referenser Andresen, N., The Foraging Pig. Resource Utilisation, Interaction, Performance, and Behaviour of Pigs in Cropping Systems. Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Agraia, No Benfalk C, Lindgren K, Lindahl C & Rundgren M Mobile and Stationary Systems for Organic Pigs Animal Behaviour in Outdoor Pens. Köpke et al (eds). Proc. 15 th IFOAM Organic World congress, Researching Sustainable Systems, Sept. Adelaide, South Australia Jorgensen TV, Eriksen J, Sorensen KH, Sorensen CAa G, Nissen H & Serup TB a new concenpt for organic pig production, designed to improve nutrient cycling, and animal welfare. 15 th IFOAM Organic World Congress, September Adelaide, Australia. Book of Abstracts. Eriksen, J., Petersen, S.O., Sommer, S. G., Er udendørs sohold miljømæssigt forsvarligt? Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden, 8, Geng Q & Torén A Mobile and Stationary Systems for Organic Pigs Working Environment. Köpke et al (eds). Proc. 15 th IFOAM Organic World congress, Researching Sustainable Systems, Sept. Adelaide, South Australia Olsson, O., Johansson, P., Ascárd, K., Systemlösningar för jordbrukets driftbyggnader. Stallar för svinproduktion, Instutionen för lantbrukets byggnadsteknik, SLU. Salomon, E, Åkerhielm, H, Lindahl C & Lindgren K Outdoor pig fattening at two Swedish organic farms-spatial and temporal load of nutrients and potential environmental impact. Agriculture, Ecosystems and Environment 121: Stern, S., Andresen N Performance, site preferences, foraging and excretory in relation to feed allowance of growing pigs on pasture.livestock Production Science, 79, Sjelin, K Mobilt servicehus för utegrisar. Byggbeskrivning. Stencil 10 pp. Watson C. A., Anssems E., Kuhne B., Scholzel Y., Edwards S. A Assessing the nitrogen pollution risk from outdoor pig systems. In: Diffuse Pollution and Agriculture II. (A Petchey, B d'arcy, A Frost eds.) SAC, Aberdeen. pp