Systemlösningar för rekryteringsdjur

Transkript

1 Systemlösningar för rekryteringsdjur Exempel för mjölkbesättningar med 150 kor Sammanställd av Svensk Mjölk, SLU och JTI

2 Förord Denna skrift innehåller kompletta ritningar för nio olika inhysningslösningar för kalvar och ungdjur. Redovisade exempel grundar sig på tre olika djurflöden, från nyfödd kalv till kalvningsfärdig kviga. Flödena beskriver hur uppfödningen kan planeras genom en rationell placering och planering av byggnader, samt genomtänkta skötselrutiner. Varje exempel är indelat i tre olika ålderskategorier, 0-2 månader, 3-6 måna der samt 6-24 månader. Ritningarna presenteras med en plan- respektive en sektionsvy. I förekomna fall visas också detaljerade lösningar på specifika stalldelar. Angivna mått uppfyller djurskyddsföreskrifterna, men är ofta mer generösa än så. Detta för att även ta hänsyn till praktiska erfarenheter kring vilka utrymmen som krävs för en väl fungerande djurhållning. Till varje ritning hör en funktionsbeskrivning där rutiner för rationell och effektiv skötsel beskrivs. Flöde 0-3 mån 3-6 mån 6-24 mån 1 Parboxar Gruppbox med ströbädd Djupströbädd 2 Enkalvshydda Storhydda Liggbås (alternativt djupströbädd) 3 Enkalvshydda + gruppbox Gruppbox med ströbädd Djupströbädd Projektet har initierats och beställts av Svensk Mjölk. JTI, Institutet för jordbruksoch miljöteknik, har framställt ritningarna. SLU, Sveriges Lantbruks universitet, har bistått med expertkunskap kring utrymmen, mått och skötselrutiner. 15 september 2009 Jeanette Belin, projektsamordnare Ritningsunderlag: Alf Gustavsson, JTI Faktaunderlag: Krister Sällvik och Michael Ventorp, SLU; Mats Gustafsson, JTI Projektbeställare: Mats Pehrsson, Svensk Mjölk Projektsamordnare: Jeanette Belin, Svensk Mjölk Produktion: Svensk Mjölk, avdelningen Mjölkföretagande, , 2 Systemlösningar för rekryteringsdjur

3 Innehåll Exempel: Flöde 1 Boxar och djupströbädd... 4 Parboxar för kalvar 0 3 månader... 6 Gruppboxar för kalvar 3 6 månader Djupströbädd för ungdjur 6 24 månader Exempel: Flöde 2 Hyddor och liggbås Enkalvshydda för kalvar 0 3 månader Storhydda för kalvar 3 6 månader Liggbås 2 x 2 rader för ungdjur 6 24 månader Exempel: Flöde 3 Boxar och liggbås Enkalvsbox för kalvar 0 3 månader Gruppbox för kalvar 3 6 månader Liggbås 3 rader för ungdjur 6 24 månader Systemlösningar för rekryteringsdjur 3

4 Exempel: Flöde 1 Boxar och djupströbädd Ingående stallösningar: Parboxar för kalvar 0 3 månader. Läs mer på sidan 6 Gruppboxar för kalvar 3 6 månader. Läs mer på sidan 10 Djupströbädd för ungdjur 6 24 månader. Läs mer på sidan 14 Ritningen till höger visar föreslagna djurflöden. 4 Systemlösningar för rekryteringsdjur

5 Systemlösningar för rekryteringsdjur 5

6 Parboxar för kalvar 0 3 månader Byggnadskonstruktion Stallet består av en oisolerad hallbyggnad. Ytterväggarna består av glespanel. Takkonstruktionen är utformad för att undvika kondensdropp genom användning av lämpligt takmaterial till exempel fibercementskivor eller någon typ av kondensskyddande skikt/isolering på insidan. Fönster eller ljusinsläpp till byggnaden anordnas enklast genom att portarna på långsidorna förses med fönster. Fönster kan även placeras på byggnadens gavlar. Betonggolvet i stallet är försett med dräneringsrännor för att underlätta vid rengöring. Foderköksutrymmet i mitten av byggnaden är värme isolerat och uppvärmt och har indraget kallt och varmt vatten och avlopp. För att undvika dammsamling ovanför foderkökets innertak är det utrymmet inbyggt upp till yttertaket med vanliga byggskivor. Gödselhantering Utgödsling av parboxarna görs genom att öppna portarna efter byggnadens långsidor och ta bort den bakre boxgaveln. Arbetet underlättas om en minieller kompaktlastare med en arbetsbredd på mindre än 1,7 meter används, vilket är boxbredden (centrummått). Flyttning av djur Flyttning av djur till och från stallet görs via stallets mittgång. In- och utflyttning av kalvar från parboxarna görs genom den öppningsbara boxfronten. Ventilation Den oisolerade delen ventileras med självdragsventilation genom glespanel på väggar samt ventilationsöppningar i taknock. Foderköket ventileras med taktrumma och luftinsläpp i yttervägg. Inredning I djuravdelningen finns 18 parboxar för sammanlagt 36 kalvar upp till 90 kg eller två till tre månaders ålder. Med angivna mått blir utrymmet i parboxarna 2,2 kvadratmeter per kalv. Boxväggarna är monterade direkt på betonggolvet i byggnaden. Den bakre väggen i boxarna är demonteringsbar för att underlätta utgödsling. Mellanväggar i boxarna är täta utan galler eller andra öppningar. Köket är försett med inredning och utrustning för att blanda kalvnäring och diska hinkar. Utfodring Utfodring av kalvmjölk görs med mjölkutfodringsvagn eller så kallad»mjölktaxi«. Kraftfoder och hö transporteras och utfodras manuellt med fodervagn. Hö tilldelas i lämpligen en foderhäck medan övrigt foder ges i kalvhinkarna i fronten på parboxarna. Vatten Vatten ges i kalvhinkar.» Ströning Parboxarna ströas med halm som körs ut med strövagn. Ritningar på följande uppslag 6 Systemlösningar för rekryteringsdjur

7 Anteckningar Systemlösningar för rekryteringsdjur 7

8 8 Systemlösningar för rekryteringsdjur

10 Gruppboxar för kalvar 3 6 månader Byggnadskonstruktion Stallet består av en oisolerad hallbyggnad med tre ströbäddsboxar. Ytterväggar är murade eller invändigt skivbeklädda upp till 1,5 meters höjd från golv i den del som ströbäddsboxarna finns. I övrigt består ytterväggarna av glespanel. Takkonstruktionen är utformad för att undvika kondensdropp genom användning av lämpligt takmaterial till exempel fibercementskivor eller någon typ av kondensskyddande skikt/isolering på insidan. Fönster eller ljusinsläpp kan placeras längs byggnadens långsidor samt även i portarna på gavlarna. Som ett alternativ till fönster kan vindväv användas på långsidan vid fodergången. Gångar under ströbädden och i gödselgången är försedda med dräneringsrännor i golvet för att underlätta vid rengöring. Måtten för höjden till takfoten, bredden på fodergång och den skrapade gången anpassas med hänsyn till storleken på de maskiner som kommer att användas för utfodring och utgödsling. Detta inverkar även på storleken på portarna till stallet. Ventilation Byggnaden ventileras med självdragsventilation genom glespanel på väggar samt ventilationsöppningar i taknock. Vatten Vatten ges i frostfria vattenkoppar placerade i foderfronten. Ströning Boxarna ströas med halm från den skrapade gången i samband med skrapning av denna. Gödselhantering Före skrapning av gödselgången stängs grindarna i gödselgången för att stänga in kalvarna i ströbädden. Gavelportarna öppnas och därefter kan skrapning ske med lämpligt redskap till exempel traktorskrapa. Utgödsling av ströbädden i boxarna görs genom att öppna portarna på gavlarna och montera bort mellanväggar i ströbädden. Arbetet underlättas om en minieller kompaktlastare används. Flyttning av djur Flyttning av djur till och från stallet görs via grindarna i foderfronten och den skrapade gången. Inredning I stallet finns tre ströbäddsboxar med skrapad gödselgång för sammanlagt 30 kalvar mellan tre och sex månaders ålder eller kg vikt. Med angivna mått blir utrymmet i ströbädden 2,8 kvadratmeter per kalv. Väggar mellan boxar i ströbädden samt en stolpe i mitten är löstagbara. Mellanväggarna i boxarna är täta utan galler eller andra öppningar. I den skrapade gödselgången finns till varje box grindar som i öppet läge ger kalvarna tillträde till foderbordet och i stängt läge stänger in kalvarna i ströbädden. Golvet under ströbädden ligger 0,3 meter under golvnivån på skrapgången. Varje box har ätplatser för tio kalvar vid foderbordet. Två grindar finns placerade i varje ände av foderfronten för att underlätta inspektion och flyttning av djur. Utfodring» Kraftfoder och hö transporteras och utfodras manuellt på foderbordet med fodervagn. Ritningar på följande uppslag 10 Systemlösningar för rekryteringsdjur

14 Djupströbädd för ungdjur 6 24 månader Byggnadskonstruktion Stallet består av en oisolerad hallbyggnad med ströbäddsavdelningar och skrapade gödselgångar på båda sidor om ett längsgående foderbord. Ytterväggarna i byggnaden är murade eller invändigt skivbeklädda upp till 1,5 meters höjd från golv. I övrigt består ytterväggen av glespanel. Takkonstruktionen är utformad för att undvika kondensdropp genom användning av lämpligt takmaterial till exempel fibercementskivor eller någon typ av kondensskyddande skikt/isolering på insidan. Fönster eller ljusinsläpp i form av vindväv kan placeras utefter byggnadens långsidor. Fönster kan även anordnas på byggnadens gavlar i väggar, i portar eller genom ljusgenomsläppligt material i gavelspetsen. I skrapgångarna finns urindräneringsrännor för dränering av urin och spolvatten. Måtten för höjden till takfoten, bredden på fodergång och den skrapade gången anpassas med hänsyn till storleken på de maskiner som kommer att användas för utfodring och utgödsling. Detta inverkar även på storleken på portarna till stallet. Ventilation Byggnaden ventileras med självdragsventilation genom glespanel på väggar samt ventilationsöppningar i taknock. Inredning Byggnaden inrymmer sammanlagt 13 boxar med ströbädd och skrapad gödselgång för tre olika ålderskategorier 6-12 månader, månader respektive månader. Djuren går i grupper om cirka tio djur i varje grupp. I gödselgångarna finns grindar som används för att stänga in djuren ute djur från skrap gångarna vid skrapning av dessa. Mellanväggar och grindar mellan avdelningarna i är täta utan galler eller andra öppningar. Stallet med kort ätplats har smalare skrapgång, bredare ströbädd och ingen boxvägg mellan ströbädd och skrapad gödselgång vid foderbord. Med lång ätplats ska djur kunna passera bakom ätande djur vid foderbordet och då måste den skrapade gången vid foderbordet vara bredare. Ströbäddsytan per djur i alternativet med lång ätplats blir då något mindre än för stallet med lång ätplats. Fodergrindarna är stängningsbara för att kunna låsa fast djur som ska behandlas. Golvet under ströbädden ligger 0,6 meter under golvnivån på skrapgången. I ströbädden vid kanten mot den skrapade gången finns en trappa för att underlätta för djuren att gå upp till foderboret. Utfodring Utfodring av strå- och kraftfoder på foderbordet kan göras med manuell eller automatisk fodervagn. Vatten Vatten ges i frostfria vattenkoppar placerade i foderfronten. Ströning Boxarna ströas med halm från den skrapade gången i samband med skrapning av denna. Gödselhantering Före skrapning av gödselgångarna stängs grindarna i aktuell gödselgång för att stänga ute ungdjuren från gödselgången. Gavelportarna öppnas och därefter kan skrapning ske med lämpligt redskap till exempel traktorskrapa. Utgödsling av ströbädden i boxarna görs genom att öppna portarna på gavlarna och montera bort väggarna mellan avdelningarna i ströbädden. Arbetet underlättas om en minieller kompaktlastare används. Flyttning av djur Flyttning av djur till och från stallet görs via gavelportarna och gödselgångarna i stallet. Flytt av djur mellan avdelningar inom stallet görs via gödselgångarna.» Ritningar på följande uppslag 14 Systemlösningar för rekryteringsdjur

20 Exempel: Flöde 2 Hyddor och liggbås Ingående stallösningar: Enkalvshydda för kalvar 0 3 månader. Läs mer på sidan 22 Storhydda för kalvar 0 3 månader. Läs mer på sidan 24 Liggbås 2 x 2 rader för ungdjur 6 24 månader. Läs mer på sidan 26 Ritningen till höger visar föreslagna djurflöden. 20 Systemlösningar för rekryteringsdjur

22 Enkalvshydda för kalvar 0 3 månader Byggnadskonstruktion De kalvhyddor som säljs finns i olika modeller med lite olika mått avsedda för en eller flera kalvar. Måtten inom parentes på ritningen visar spännvidden för storleken på de kalvhyddor som finns på marknaden. De kalvhyddor som finns att köpa är tillverkade i ett plastmaterial och är lätta att flytta för hand. Underlaget för hyddorna är hårdgjort så att ytan enkelt går att rengöra till exempel genom att skrapa med traktorskopa. Den hårdgjorda ytan ska vara så tilltagen att hyddorna kan flyttas till en ny plats efter varje omgång kalvar. Flyttning av djur Hyddorna bör vara uppställda i nära anslutning till mjölkkostallet så att flyttning av djur och transport av foder kan ske på ett bra sätt. En enkel vagn eller kärra underlättar arbetet med att flytta kalvarna. Ventilation Självdragsventilation genom öppningar i hyddans gavel eller väggar. Inredning Rastgården består av löstagbara grindsektioner som går att demontera eller fälla upp mot kalvhyddan då hyddan ska flyttas. På rastgårdens grindar finns fästen för kalvhinkar och möjlighet att montera höhäckar. Kalvhyddorna bör ställas upp så att kalvarna kan få noskontakt med»grannarna«. Utfodring Utfodring av kalvmjölk görs med mjölkutfodringsvagn eller så kallad»mjölktaxi«. Kraftfoder och hö transporteras och utfodras manuellt med fodervagn. Hö tilldelas i lämpligen en foderhäck medan övrigt foder ges i kalvhinkar. Några hyddor har öppningsbara luckor som gör det enklare att utfodra i hyddan till exempel vid dålig väderlek. Vatten Vatten ges i kalvhinkar. Ströning Utrymmet i hyddorna ströas med halm som körs ut med strövagn. Gödselhantering Mellan varje omgång kalvar rengörs hyddorna och ställs upp på en ny rengjord plats på den hårdgjorda ytan. Gödsel och kvarvarande halm från hyddan och rastgården skrapas bort med traktorskopa och läggs på gödselplatta. 22 Systemlösningar för rekryteringsdjur

24 Storhydda för kalvar 3 6 månader Byggnadskonstruktion Storhyddor finns på marknaden i några olika varianter. De två utföranden som visas här kan inhysa grupper om fem respektive tio kalvar. De kalvhyddor som finns att köpa är ofta tillverkade i ett plastmaterial. Underlaget för hyddorna är hårdgjort så att ytan enkelt går att rengöra till exempel genom att skrapa med traktorskopa. Ventilation Självdragsventilation genom öppningar i hyddans gavel eller väggar. Inredning Rastgården består av löstagbara grindsektioner som går att demontera. På rastgårdens grindar finns fästen för kalvhinkar och möjlighet att montera höhäckar. Utfodring Utfodring av kalvnäring görs med mjölkutfodringsvagn eller så kallad»mjölktaxi«. Kraftfoder och hö transporteras och utfodras manuellt med fodervagn. Hö tilldelas i lämpligen en foderhäck medan övrigt foder ges i kalvhinkar. Några hyddor har öppningsbara luckor som gör det enklare att utfodra i hyddan till exempel vid dålig väderlek. Vatten Vatten ges i kalvhinkar. Ströning Utrymmet i hyddorna ströas med halm som körs ut med strövagn. Gödselhantering Mellan varje omgång kalvar rengörs hyddorna. Det är en fördel om de efter varje omgång kan flyttas och ställas upp på en ny rengjord plats på den hårdgjorda ytan. Gödsel och kvarvarande halm från hyddan och rastgården skrapas bort med traktorskopa och läggs på gödselplatta. Flyttning av djur Hyddorna bör vara uppställda i nära anslutning till mjölkkostallet så att flyttning av djur och transport av foder kan ske på ett bra sätt. En enkel vagn eller kärra underlättar arbetet med att flytta kalvarna. 24 Systemlösningar för rekryteringsdjur

26 Liggbås 2 x 2 rader för ungdjur 6 24 månader Byggnadskonstruktion Stallet består av en oisolerad hallbyggnad med liggbås i två rader på var sin sida om ett längsgående foderbord. Ytterväggarna i byggnaden är murade eller invändigt skivbeklädda upp till 1,5 meters höjd från golv. I övrigt består ytterväggen av glespanel. Takkonstruktionen är utformad för att undvika kondensdropp genom användning av lämpligt tak material till exempel fibercementskivor eller någon typ av kondensskyddande skikt/isolering på insidan. Fönster eller ljusinsläpp i form av vindväv kan placeras utefter byggnadens långsidor. Fönster kan även anordnas på byggnadens gavlar i väggar, i portar eller genom ljusgenomsläppligt material i gavelspetsen. I skrapgångarna finns urindräneringsrännor för dränering av urin och spolvatten. Vid byggnadens ena gavel finns en gång för eventuell tvärkulvert. Måtten för höjden till takfoten, bredden på fodergång och den skrapade gången anpassas med hänsyn till storleken på de maskiner som kommer att användas för utfodring och utgödsling. Detta inverkar även på storleken på portarna till stallet. Ventilation Byggnaden ventileras med självdragsventilation genom glespanel på väggar samt ventilationsöppningar i taknock. Vatten Vatten ges i frostfria vattenkoppar placerade i foderfronten. Som alternativ kan vatten ges i tvärgångarna. Tvärgångarna måste då göras väsentligt bredare för att djurtrafiken inte ska hindras. Ströning Liggbåsen ströas med halm från den skrapade gången i samband med skrapning av denna. Gödselhantering Före skrapning av gödselgångarna stängs grindarna i aktuell gödselgång för att stänga ute ungdjuren från gödselgången. Gavelportarna öppnas och därefter kan skrapning ske med lämpligt redskap till exempel traktorskrapa. Flyttning av djur Flyttning av djur till och från stallet görs via gavelportarna och gödselgångarna i stallet. Flytt av djur mellan avdelningar inom stallet görs via gödselgångarna. Inredning Stallet har sammanlagt sex avdelningar med liggbås och skrapad gödselgång för tre olika ålderskategorier 6-12 månader, månader respektive månader. Djuren går i grupper om cirka 20 djur i varje grupp. Liggbåsraderna närmast foderbordet har två tvärgångar i varje avdelning. Grindar vid tvärgångarna gör att djuren kan stängas ute från skrapgångarna vid skrapning av dessa. Mellanväggar och grindar mellan avdelningarna är täta utan galler eller andra öppningar. Fodergrindarna är stängningsbara för att kunna låsa fast djur som ska behandlas. Utfodring» Utfodring av strå- och kraftfoder på foderbordet kan göras med manuell eller automatisk fodervagn. Ritningar på följande uppslag 26 Systemlösningar för rekryteringsdjur

30 Exempel: Flöde 3 Boxar och liggbås Ingående stallösningar: Enkalvsbox och gruppbox för kalvar 0 3 månader. Läs mer på sidan 32 Gruppbox djupströbädd för kalvar 3 6 månader. Läs mer på sidan 32 Liggbås 3 rader för ungdjur 6 24 månader. Läs mer på sidan 36 Ritningen till höger visar föreslagna djurflöden. 30 Systemlösningar för rekryteringsdjur

32 Enkalvsbox för kalvar 0 3 månader Gruppbox för kalvar 3 6 månader Byggnadskonstruktion Stallet består av en hallbyggnad med en oisolerad del med ströbäddsboxar och en isolerad del med spädkalvsstall och foderkök. Ytterväggarna i den oisolerade delen består av glespanel och i den isolerade delen av heltäckande panel. Takkonstruktionen är utformad för att undvika kondensdropp genom användning av lämpligt takmaterial till exempel fibercementskivor eller någon typ av kondensskyddande skikt/isolering på insidan. Fönster eller ljusinsläpp i ströbäddsavdelningen anordnas enklast genom att portarna på långsidorna förses med fönster. Fönster kan även placeras på byggnadens gavlar. Betonggolvet i stallet under ströbäddsboxarna samt under spädkalvsboxarna är försett med dräneringsrännor för att underlätta vid rengöring. Spädkalvsstallet och foderköket är värmeisolerat och uppvärmt. Foderköket har indraget kallt och varmt vatten och avlopp. För att undvika dammsamling ovanför de isolerade rummen är det utrymmet inbyggt upp till yttertaket med vanliga byggskivor. Ventilation Den oisolerade delen ventileras med självdragsventila tion genom glespanel på väggar samt ventilationsöppningar i taknock. Spädkalvstall och foderkök ventileras med mekanisk fläktventilation med taktrumma och luftinsläpp i yttervägg. Inredning I ströbäddsavdelningen finns fyra boxar för sammanlagt 40 kalvar upp till 90 kg eller 2-3 månaders ålder. Med angivna mått blir utrymmet i parboxarna 1,8 kvadratmeter per kalv. Boxväggarna är monterade direkt på betonggolvet i byggnaden. Den bakre väggen i boxarna är demonteringsbar för att underlätta utgödsling. Mellanväggar i boxarna är täta utan galler eller andra öppningar. I foderfronten i boxarna i ströbäddsavdelningen finns grindar för att underlätta vid inspektion och vid flyttning av djur. I spädkalvsstallet finns 14 stycken ensamboxar för kalvar upp till max två månaders ålder. Ensamboxarna har täta mellanväggar upp till 0,8 meters höjd och över denna höjd ska boxarna ha öppningar som tillåter ögon- och kroppskontakt mellan kalvarna. Foderköket är försett med inredning och utrustning för att blanda kalvnäring och diska hinkar. Utfodring Kalvmjölksautomater förser kalvarna i tre av de fyra boxarna med kalvmjölk. Utfodring av kalvmjölk till kavarna i spädkalvstallet görs med mjölkutfodringsvagn eller så kallad»mjölktaxi«. Kraftfoder och hö transporteras och utfodras manuellt med fodervagn. Hö tilldelas i lämpligen en foderhäck medan övrigt foder ges i kalvhinkarna i fronten på enkalvsboxarna eller i krubban på ströbäddsboxarna. Vatten Kalvar i spädkalvsstallet får vatten i kalvhinkar. I ströbäddsavdelningen finns en frostfri vattenkopp i varje box. Ströning Ströning i både ströbädds- och spädkalvsavdelning sker manuellt från strövagn. Gödselhantering Utgödsling av ströbäddsboxarna görs genom att öppna portarna efter byggnadens långsidor och ta bort den bakre boxgaveln. Arbetet underlättas om en minieller kompaktlastare används. Flyttning av djur Nyfödda kalvar flyttas in i spädkalvsavdelningen genom pardörren på långsidan. Efter att en lämplig grupp på tio spädkalvar har bildats flyttas dessa vidare till en ledig box i ströbäddsavdelningen genom dörren mellan avdelningarna. När kalvarna blivit avvanda efter mjölknäringsperioden flyttas de till den ströbäddsbox som är avsedd enbart för avvanda kalvar. Kalvar som ska flyttas ut från ströbädds avdelningen leds ut genom grinden i foderfronten och pardörrarna vid fodergångens förlängning.» Ritningar på följande uppslag 32 Systemlösningar för rekryteringsdjur

36 Liggbås 3 rader för ungdjur 6 24 månader Byggnadskonstruktion Stallet består av en oisolerad hallbyggnad med liggbås i tre rader vid ett längsgående foderbord. Ytterväggarna i byggnaden är murade eller invändigt skivbeklädda upp till 1,5 meters höjd från golv. I övrigt består ytterväggen av glespanel. Takkonstruktionen är utformad för att undvika kondensdropp genom användning av lämpligt takmaterial till exempel fibercementskivor eller någon typ av kondensskyddande skikt/isolering på insidan. Fönster eller ljusinsläpp i form av vindväv kan placeras utefter byggnadens långsidor. Fönster kan även anordnas på byggnadens gavlar i väggar, i portar eller genom ljusgenomsläppligt material i gavelspetsen. I skrapgångarna finns urindräneringsrännor för dränering av urin och spolvatten. Måtten för höjden till takfoten, bredden på fodergång och den skrapade gången anpassas med hänsyn till storleken på de maskiner som kommer att användas för utfodring och utgödsling. Detta inverkar även på storleken på portarna till stallet. Ventilation Byggnaden ventileras med självdragsventilation genom glespanel på väggar samt ventilationsöppningar i taknock. Vatten Vatten ges i frostfria vattenkoppar placerade i foderfronten. Som alternativ kan vatten ges i tvärgångarna. Tvärgångarna måste då göras väsentligt bredare för att djurtrafiken inte ska hindras. Ströning Liggbåsen ströas med halm från den skrapade gången i samband med skrapning av denna. Gödselhantering Före skrapning av gödselgångarna stängs grindarna i aktuell gödselgång för att stänga ute ungdjuren från gödselgången. Gavelportarna öppnas och därefter kan skrapning ske med lämpligt redskap till exempel traktorskrapa. Flyttning av djur Flyttning av djur till och från stallet görs via gavelportarna och gödselgångarna i stallet. Flytt av djur mellan avdelningar inom stallet görs via gödselgångarna. Inredning Stallet har sammanlagt sex avdelningar med liggbås och skrapad gödselgång för tre olika ålders kate gorier 6-12 månader, månader respektive månader. Djuren går i grupper om cirka 20 djur i varje grupp. Grindar vid tvärgångarna gör att djuren kan stängas ute från skrapgångarna vid skrapning av dessa. Mellanväggar och grindar mellan avdelningarna är täta utan galler eller andra öppningar. Fodergrindarna är stängningsbara för att kunna låsa fast djur som ska behandlas. Alla djur har plats att kunna äta samtidigt vid foderbordet. Utfodring Utfodring av strå- och kraftfoder på foderbordet kan göras med manuell eller automatisk fodervagn.» Ritningar på följande uppslag 36 Systemlösningar för rekryteringsdjur

40 Anteckningar 40 Systemlösningar för rekryteringsdjur

42 Anteckningar 42 Systemlösningar för rekryteringsdjur

43

44