Lösdrift Exempel från fem gårdar tillämpbara i ekologisk mjölkproduktion. I Stockholms och Uppsala län

Transkript

1 Lösdrift 2010 Exempel från fem gårdar tillämpbara i ekologisk mjölkproduktion I Stockholms och Uppsala län

2 Hushållningssällskapet i Stockholms och Uppsala län Författare: Johan Henriksson, Stina Norrbom, Maria Alarik Tryckår: 2002 Uppsala Broschyren har bekostats av Sverige och EU genom miljöstödsprogrammet i Uppsala län 2 Lösdrift 2010

3 Förord I ekologisk djurhållning finns en grundregel att alla djur ska kunna utöva sitt naturliga beteende i högsta möjliga utsträckning. Lösgående djurhållningssystem är därför det bästa alternativet. God arbetsmiljö och djurmiljö är ju viktiga argument för lösdriftssystem. I samband med att EU-reglerna för ekologisk djurhållning infördes i Sverige skärptes KRAV:s regel om att alla djur skall vara lösgående, även vuxna nötkreatur. I befintliga byggnader med uppbundna djur ges anstånd med att bygga om till lösgående djur fram till 31 december I Sverige står majoriteten av vuxna nötkreatur uppbundna i båsladugårdar, det gäller särskilt mjölkkobesättningar i mindre besättningar med äldre byggnader, men det finns många exempel på relativt nybyggda och stora besättningar som valt detta system. Med tanke på hur omvälvande denna regel är för många av de ekologiska mjölkkobesättningarna med ett krav på ombyggnad eller nybyggnad inom en relativt sett kort tid av sju-åtta år, fanns ett behov av att samla erfarenhet och kunskap om hur man anpassar byggnaderna på bästa och billigaste sätt till de nya kraven. Det är dock viktigt att påpeka att mindre besättningar även fortsättningsvis kommer att undantas från regeln, ingen vet ännu idag var gränsen kommer att gå mellan stor och liten besättning. Efter kontakter med SEMB, Sveriges ekomjölkbönder, och dess ordförande Olle Rundqvist, beslöt vi att söka medel inom KULM, kompetensutveckling för lantbrukare inom miljöområdet, för ett dokumentationsprojekt med arbetsnamnet Hur tackla lösdrift 2010? Länsstyrelsen i Uppsala län beviljade medel inom miljöstödsprogrammet och med bistånd från flera län för att genomföra projektet. Arbetet har utförts av byggnadsrådgivare vid Hushållningssällskapet i Stockholms och Uppsala län i samarbete med husdjursrådgivare. Det är vår förhoppning att lantbrukare som funderar på om och hur de ska bygga om sin båsladugård kan hämta tips och inspiration från denna skrift. Vi har fått värdefulla råd av flera ekomjölksproducenter och rådgivare inför projektstarten. Ett tack till Anders Karlsson, Olle Rundqvist, Marianne Schönning, Ekologiska Lantbrukarna, samt Christina Lindgren, JTI, för värdefulla tips. Ett stort tack till de fem lantbrukare som varit till ovärderlig hjälp genom att låta oss ta del av sina erfarenheter och fakta om byggnadsprojekt som de genomfört på sina gårdar och som nu kommer andra mjölkproducenter till nytta! Uppsala december 2002 Johan Henriksson, Stina Norrbom och Maria Alarik Lösdrift

4 4 Lösdrift 2010

5 Innehåll FÖRORD...3 INNEHÅLL...5 INLEDNING...7 HUR SKALL VI TACKLA LÖSDRIFT 2010?...9 DJURSKYDDSREGLER FÖR EKOLOGISK MJÖLKPRODUKTION...9 KRAV STALLFÖRHÅLLANDEN...9 RASTNINGSKRAV UNDER STALLPERIODEN...10 DJURENS NÄRMILJÖ OCH UTFODRINGSFÖRHÅLLANDEN...10 DJURUTRYMME...10 EKOLOGISK MJÖLKPRODUKTION I PRAKTISK DRIFT...11 GÅRD FAKTA...12 BESKRIVNING AV BYGGNADERNA...13 UTFODRING OCH VATTEN...14 MJÖLKNING...15 GÅNGAR OCH GÖDSELHANTERING...15 REKRYTERING...16 BYGGKOSTNADER...17 KOSTNADSBERÄKNING...17 GÅRD FAKTA...18 BESKRIVNING AV BYGGNADERNA...18 UTFODRING OCH VATTEN...19 MJÖLKNING...20 GÅNGAR OCH GÖDSELHANTERING...20 REKRYTERING...21 BYGGKOSTNADER...21 GÅRD FAKTA...22 BESKRIVNING AV BYGGNADEN...22 UTFODRING OCH VATTEN...23 MJÖLKNING...24 GÅNGAR OCH GÖDSELHANTERING...24 REKRYTERING...25 BYGGKOSTNADER...26 GÅRD FAKTA...27 BESKRIVNING AV BYGGNADERNA...27 UTFODRING OCH VATTEN...29 MJÖLKNING...29 GÅNGAR OCH GÖDSELHANTERING...30 REKRYTERING...31 BYGGKOSTNADER...31 GÅRD FAKTA...32 UTFODRING OCH VATTEN...33 MJÖLKNING...34 GÖDSELHANTERING...34 REKRYTERING...35 BYGGKOSTNADER...36 RÅD VID PLANERING AV LÖSDRIFTSYSTEM...37 FÖRPRÖVNING...37 OMBYGGNATION...37 TILLBYGGNAD...38 BYGGA NYTT...38 UTFORMNING AV NÄRMILJÖN...39 Klimat i stallet...39 Planering av oisolerat stall...39 Liggbåsutformning...40 Skrapgångar...41 Spaltgolv...42 Foderbord...42 Vatten...43 Kalvningsbox...43 Kalvar...44 Rekrytering...44 Betesgång...45 SAMMANFATTNING...46 BILAGOR...47 Lösdrift

6 6 Lösdrift 2010

7 Inledning Den ekologiska mjölkproduktionen i Sverige genomgår en snabb expansion, och målet för år 2005 är 10% av mjölkproduktionen i ekologisk drift. Målsättningen för djurhållningen i ekologiska nötkreatursbesättningar är att man ska låta djuren röra sig fritt och inte stå bundna. Skälet är att korna ska kunna bete sig naturligt, röra sig och utöva sitt sociala beteende tillsammans med sin kalv och andra kor i gruppen. Det finns också hälsoskäl som talar för lösdrift; med motion blir ben och klövar starkare, och med en väl fungerande lösdrift kan juverhälsan förbättras. Det finns också stora fördelar för skötaren i ett lösdriftssystem med mindre handarbete vid renhållning och bättre arbetsställning vid mjölkning. Fördelarna med det uppbundna systemet är en bättre närkontakt mellan kon och skötaren och bättre möjlighet till tillsyn av enskilda individer. Gödseluppsamlingen med mindre kväveavgång till luften kan också göras effektivare när korna står still över gödselrännan. Dessa faktorer är något som man bör beakta och försöka lösa vid utvecklingen av lösdriftsystemen. År 2000 infördes EU:s ekologiska djurregler i Sverige, och enligt dessa regler skall alla nötkreatur, såväl mjölkkor som köttboskap hållas i lösdriftsystem vid utgången av år För närvarande uppskattas ca 70% av Sveriges mjölkkor stå i uppbundna system. KRAV-reglerna medger dispens för utevistelse och lösdriftsystem för stallar byggda före 24/8 2000, under förutsättning av att djuren får förlängd utevistelseperiod, eller motion genom regelbunden rastning. Det kommer även att ges möjlighet för mindre besättningar att behålla sin båsladugård efter 2010 om möjligheterna till regelbunden rastning tillgodoses. Eftersom de flesta kor står i konventionella båsladugårdar i Sverige, både de som lagt om till ekologisk drift och de som kommer att göra det, finns ett stort behov av att investera i nya system för lösdrift i såväl mjölkproduktion som självrekryterande köttproduktion. För många lantbrukare är det inte möjligt att satsa på nya byggnader som medför stora investeringar och oftast en kraftig storleksrationalisering. Det måste fram exempel på olika typer av lösningar där man kan använda delar av befintligt byggnadsbestånd, och därmed ge en möjlighet att uppfylla kraven på lösgående djur utan alltför stora investeringskostnader. Samma regler gäller för kor inom ekologisk köttproduktion och mjölkproduktion. I detta arbete har vi valt att avgränsa oss till mjölkproduktionen, men många av de tips och idéer som redovisas kan finna tillämpning även inom köttproduktionen. Detta kompendium har utarbetats med syftet att visa mjölkproducenter i Sverige på varierande sätt att tackla de kommande kraven på lösdrift till år 2010 för ekologisk mjölkproduktion. Om man kan stimulera till en snabb övergång till lösdriftsystem vinner man flera fördelar. Korna kommer att få en bättre djurmiljö vilket leder till bättre hälsa för klövar, ben och även juver. En utökad ombyggnation bland Sveriges alla mjölkproducenter gör fler förberedda på de nya kraven inom ekologisk mjölkproduktion, och vi slipper förhoppningsvis se gårdar som överväger att sluta med mjölkproduktion den dag reglerna införs. Lösdrift

8 8 Lösdrift 2010

9 Hur skall vi tackla lösdrift 2010? I denna skrift har vi försökt att visa praktiska exempel på hur man har löst djurhållningen på fem olika mjölkgårdar. Vi ha sökt efter gårdar som har valt olika vägar när de byggt om sina gamla byggnader eller byggt nya stall för lösgående mjölkkor. Vi har också velat ge exempel från större besättningar och lite mindre gårdar, men inga riktigt småskaliga exempel har tagits med eftersom de troligen inte kommer att omfattas av några krav på lösdrift efter år För att göra kompendiet så användbart som möjligt för aktiva och blivande ekologiska mjölkproducenter har vi beskrivit varje exempel med en byggnadsritning och en beskrivning av vad som utmärker exemplet i både ord och bilder. Brukarens syn på hur byggnadslösningen fungerar praktiskt, och rådgivarens tips på vad man bör tänka på när man väljer en liknande lösning finns med. Efter exemplen kommer ett avsnitt om vad man bör tänka på i planeringsstadiet, följt av allmänna råd vid anläggning av ett lösdriftsstall för mjölkkor. Genom dokumentation av utvalda gårdar i projektet kommer dessa att kunna utgöra goda exempel för andra mjölkproducenter, och ge en ökad kunskap inom området komiljö. Djurskyddsregler för ekologisk mjölkproduktion KRAV 2002 KRAV-reglerna revideras vart tredje år (se och följer i stort EU:s ekologiska djurregler som är övergripande. KRAV anpassar tolkningen till svenska förhållanden och är i vissa fall strängare än EU. Den svenska djurskyddslagen (se gäller för all djurhållning i Sverige och förutsätts uppfyllda i den ekologiska besättningarna. Nedan följer en sammanfattning av de regler som påverkar miljön inom ekologisk mjölkproduktion. KRAV:s regler för svenska mjölkkor säger i korta drag följande: Kor och ungdjur skall ges utlopp för ett för arten normalt flockliv och rörelsebehov. De skall ges möjlighet till en naturlig sysselsättning genom att de får tillräckligt med utrymmer och lämpligt underlag. Kor skall kalva enskilt och endast i undantagsfall bindas upp vid kalvning. Kalvning inomhus skall ske i kalvningsbox. I rymlig lösdrift utan bås kan kalvning ske i flocken. Djur ska under betesperioden kunna vistas ute större delen av dygnet. Djur skall hållas ute när väder och mark tillåter detta för respektive djurslag. Djur får tillfälligt hållas inne även under betesperioden vid betäckning, kalvning, före slakt, sjukdom samt vid extrem väderlek. För mjölkkor i rymliga inomhussystem, där klimatmässigt uteliknande förhållanden råder kan kravet på utevistelse inskränkas till betesperioden. Stallförhållanden Grundregeln när det gäller vistelse på stall är att djuren ska kunna röra sig fritt och ej vara uppbundna. För nötkreatur över 20 månaders ålder gäller ett undantag fram till den 31/ att man får använda uppbundna system i äldre befintliga stallar. Efter detta datum skall alla mjölkkor i ekologisk produktion hållas i lösdrift, dock med ännu ett undantag för mjölkkor i mindre besättningar där det inte är möjligt att hålla djuren i grupper som är lämpliga för deras särskilda behov. Definitionen mindre besättningar är i dagsläget ej bestämt. De gårdar som hamnar inom denna kategori måste då rasta sina kor två gånger i veckan. Vid nybyggnation eller omfattande till- eller ombyggnation av stallar skall lösningar väljas som garanterar möjlighet till regelbunden motion, vilket betyder att man är hänvisad till lösdriftsystem. Lösdriftstallarna kan vara både isolerade och oisolerade. Lösdrift

10 Rastningskrav under stallperioden Enligt KRAV:s och EU:s regler får kor hållas bundna i byggnader som existerade den 24 augusti 2000 under förutsättning att djuren får tillgång till regelbunden rastning. Hur man löser regelbunden rastning är under utredning i ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan myndigheter, rådgivare och kontrollorganisationer. För närvarande gäller att man tillämpar förlängd betesperiod för att på så sätt tillgodose kornas motionsbehov under en så lång tid som möjligt av året. När vädret blir otjänligt för utevistelse accepteras inomhusvistelse i uppbundet system, men man rekommenderar införande av regelbunden motion under hela stallperioden. I skriften Rastning för ekologiska mjölkor redovisas en studie utförd på åtta ekologiska gårdar med uppbundna mjölkkor, där man kan läsa om hur man löst rastningsrutiner på olika sätt. Djurens närmiljö och utfodringsförhållanden Kalvar skall hållas i grupp. De får enligt KRAV:s regler inte hållas mer än en vecka i ensambox. I undantagsfall kan kalven hållas i box längre tid, men boxens storlek skall då minst motsvara måtten för två kalvboxar enligt gällande djurskyddsbestämmelser. Djurens liggplats ska hållas torr, ren och dragfri och vid behov varm. Strö ska användas i riklig mängd. Spaltgolv tillåts endast om djuren samtidigt har tillgång till liggplatser utan spalt, t ex liggbås, ströad liggyta eller väl fungerande djupströbädd. Minst hälften av djurens golvyta ska vara hel, (resningsutrymme framför liggbås och foderliggbås inräknat). Djuren skall ha tillräcklig tillgång till dagsljus. Dagljuset bör släppas in genom en yta motsvarande minst 5 procent av golvytan. Djur ska ha fri tillgång på grovfoder. Den dagliga fodergivan får bestå av maximalt av 40% kraftfoder som får höjas till 50% under högst tre månader tidigt i laktationen. Kalvar skall dia åtminstone under hela råmjölksperioden och där efter huvudsakligen födas upp på oprocessad mjölk (KRAV godkänd) till 12 veckor. Kalvar som inte diar skall kunna suga mjölk, i en naturlig ställning genom konstgjord spene. Djurutrymme Kraven på djurens vistelseytor styrdes före den 24/ av den svenska djurskyddslagen, och efter den 24/ av EU:s ekologiska djurregler i den mån de är mer krävande än djurskyddslagen. Dessa trädde ikraft år 2000 men publicerades ett år innan. Därför ska de byggnader som uppförts efter 24/ följa dessa bestämmelser. De svenska djurskyddsbestämmelserna, L100, är under ombearbetning och kommer ut någon gång 2003 i en ny upplaga. Några av de ändringar som berör nöt är enligt förslaget: - Ändrade indelningar för ungdjur i fyra olika viktsklasser, 250 kg, 400 kg, 600 kg och över 600 kg. Utrymmena för gemensamhetsboxar delas upp i liggarea och totalarea. - Ökat resningsutrymme i liggbås till 0,3 m längre om liggbåsavskiljare och frontvägg hindra djuret att för huvudet åt sidan eller framåt när de reser sig. - Arean i ströbäddsbox där liggarean och totalarean (liggyta + gångar) definieras. - Mjölkkor och amkor skall ha ökat utrymme i ströbäddar. - Kalvgömma ökas till 0,9m 2 per kalv - Största spaltöppning för dränerande spaltgolv och spaltkassetter ändras. - Reducerad liggarea för rekryteringsdjur i system med gödselgång närmast foderbord gäller ej. 10 Lösdrift 2010

11 En sammanställning av utrymmen och mått för nötkreatur visas i bilaga 1. De regler och krav som framför allt skiljer konventionell mjölkproduktion i lösdrift från ekologisk och som påverkar utformning av planlösningarna i stallarna kan sammanfattas i följade punkter: - kalvar ska kunna dia kon under råmjölksperioden och ska därefter ha oprocessad KRAV-godkänd mjölk till 12 veckors ålder - kalvar ska hållas i grupp - spaltgolv är endast tillåtet om djuren samtidigt har tillgång till liggplatser utan spalt, t ex liggbås, ströad liggyta eller väl fungerande djupströbädd - minst hälften av djurens golvyta ska var hel - ungdjur under 20 månader får ej hållas bundna vid innevistelse - djuren ska ha tillräcklig tillgång till dagsljus. Dagsljuset bör släppas in genom en yta motsvarande minst 5% av golvytan - krav på att djuren under betesperioden vistas ute på betesmark större delen dygnet. Ekologisk mjölkproduktion i praktisk drift De utvalda gårdarna i denna skrift beskriver fem olika varianter på lösdrift. En gård har varm lösdrift och de övriga fyra har kalla lösdrifter. Den geografiska spridningen på gårdarna sträcker sig från Skara i söder till Uppsala i norr. Man måste ha i åtanke att vissa av lösningarna i de kalla lösdrifterna inte skulle fungera tillfredställande längre norrut i landet med längre tids sträng kyla. Varje mjölkgård är unik i sig med sina givna förutsättningar. I detta arbete vill vi förena lantbrukarnas erfarenheter och idéer med våra kunskaper som rådgivare och visa på olika typer av lösningar samt diskutera för- och nackdelar. Det finns inga sanningar på hur stallar för ekologisk mjölkproduktion ska utformas, utan vi hoppas att nya idéer ska genereras och att läsarna ska kunna undvika misstag på väg mot bättre djurmiljö i ekologisk mjölkproduktion. I tabellen nedan visas en översikt över de dokumenterade gårdarna. Gård nr Antal kor Byggnad Mjölkning Utgödsling Utfodring 1 50 Kall lösdrift Liggbås 2 60 Kall lösdrift Liggbås 3 83 Varm lösdrift Liggbås Ätbås Kall lösdrift Liggbås Kall lösdrift Liggbås På båspall i befintligt stall Mjölkgrop 2x6 fiskben Mjölkgrop 2x4 tandem Skrapor i öppna gångar Fastgödsel Skrapor i öppna gångar Flytgödsel Skrapor i öppna gångar Flytgödsel 2 st. mjölkningsrobotar Skrapor i öppna gångar Flytgödsel 2 st. mjölkningsrobotar Skrapor i öppna gångar Flytgödsel Blandfoder Kraftfoder ges vid mjölkning Rälshängd grovfodervagn Kraftfoderstationer Körbart foderbord Kraftfoderstationer Blandfoder från mixervagn Kraftfoder i robot Körbart foderbord Kraftfoder i robot+2 st. kraftfoderstationer Lösdrift

12 Gård 1 Gård nr 1 lade om till ekologisk produktion 2001 och besättningen består av 50 mjölkkor. Till gården hör en areal av 100 ha åker. Tjurkalvar och yngre kvigor föds upp på en angränsande gård av lantbrukarens bror. Vid omläggningen till ekologisk mjölkproduktion var man tvungen att ändra inhysningsform för gårdens mjölkkor. Valet blev att bygga en ny kall ligghall med plats för 44 mjölkande kor och 18 platser för sinkor och högdräktiga kvigor. Mjölkningen ske på båspallen i den gamla ladugården. I den del som blev över i den gamla ladugården har man inrättat en avdelning för kalvar och amkor. Man har gjutet nya skrapgångar och satt in liggbås för amkor med tillhörande ströboxar för kalvarna framför båsen. Fakta Antal mjölkkor Planlösning Mjölkning Kostnad per koplats Utfodring Vatten Strötilldelning Utgödsling Byggnad Byggår Tak Väggar 50 stycken. Produktion: ca 8500 kg/ko år Kall lösdrift med liggbås och ströbäddsboxar, skrapgångar, foderkrubba. Mjölkkor och äldre rekrytering i den kalla lösdriften. Mjölkning på båspall i gamla stallet. Kalvar och yngre rekrytering i ombyggd varm lösdrift. På befintlig kortbåspall, 44 platser. Mjölkräls och 6 maskiner. Mjölkningstid ca 1 timme/44 kor. Ca kr/koplats för ligghallen. Ligghallen byggdes med eget arbete. Arbetskostnaden ej inräknad i priset per koplats. Utfodring 2 gånger/dag från traktordragen mixervagn i lösdriften. Kraftfoder ges i samband med mjölkning från datavagn på foderbordet. Frostskyddat vatten i den kalla lösdriften. Elvattenkoppar placerade på klövpall vid foderbordet. Vattenkoppar vid foderbordet i gamla stallet. Hackad halm i liggbåsen. Ströintervall: en gång i månaden. Körs in med lastare och snöskopa. Halmen hackas i fält med hackvagn och lagras löst under tak. Linskrapor i öppna skrapgångar. Tvärkulvert längs gaveln. Skraporna lägger av gödseln över ett ränngaller över tvärkulverten. Skraporna körs två gånger per dag då korna mjölkas. Kall lösdrifthall med öppna skrapgångar år Amkoboxar och liggbås till ungdjur i befintligt stall år Taket av kondensskyddad plåt. Tät vägg upp till ca 1,5 meters höjd på tre sidor. Däröver glespanel upp till takfot. Vägg mot foderkrubba klädd med vindnät. Golv och gångar Betong. Öppna skrapgångar med mönster. Gången vid foderbord= 3m. Gång mellan liggbåsrader =2,6m. Ventilation Naturlig ventilation. Glespanel och vindnät i väggar. Öppen nock. 12 Lösdrift 2010

13 Beskrivning av byggnaderna Den nya kalla lösdriften har en öppen vindnätsförsedd långsida mot foderkrubban. Foderkrubban fylls på från utsidan med traktor. Lösdriften ligger i vinkel med den gamla båsladugården och förbinds med en gång mellan byggnaderna. I lösdriften inhyses dräktiga kvigor, sinkor och mjölkande kor. Befintlig båsladugård består av en mjölkningsavdelning med 44 kortbåsplatser och en ungdjursavdelning med liggbås och skarpgång för yngre rekryteringsdjur samt kalvningsboxar och amkoboxar. Lösdriften består av tre liggbåsrader, två skrapgångar samt foderkrubba delvis utanför byggnaden. Utfodring av grovfoder sker med en traktordragen blandarvagn. Den nya ligghallen ligger i vinkel till den befintliga båsladugården. Lösdrift

14 Den kalla lösdriften ligger i vinkel med den gamla båsladugården. Ena långsidan är öppen och har försetts med vindnät som går ända ned till foderkrubban. Lantbrukarens erfarenheter: Ligghallens nära placering till båsladugården gör att det går snabbt att driva in korna till mjölkning och de ytor som korna trafikerar har kunnats hållas nere. Gårdsbilden har förändrats till det bättre med i och med att ligghallen skärmar av gårdsplanen och skyddar mot vinden. Ligghallens öppna långsida gör att man har bra överblick över vad som sker i stallet när man vistas på gårdsplanen vilket upplevs som positivt. Mjölkningsrutinerna påminner mycket om hur det går till då korna går på bete vilket känns tryggt. Korna håller sig rena i liggsängarna och trivs bra i den kalla lösdriften. Utfodring och vatten I lösdriften utfodras grovfoder och en del av kraftfodret med en blandarvagn. Grovfoder hämtas i blandarvagnen på den angränsande gården. Framför foderkrubban har man gjutet en körbana av betong. I det gamla stallet har man sparat den gamla datavagnen och använder den till att utfodra kraftfoder två gånger per dag i samband med mjölkning. Elvattenkopparna till djuren i lösdriften är placerade på klövpallen vid foderbordet. Foderkrubban är placerad under tak utanför stallet. Nackbomen är förskjuten ut över krubban för att minska trycket på kornas nackar. Observera att ytan framför krubban är hårdgjord. Blandfoder ges med traktordragen blandarvagn. Lantbrukarens erfarenheter: Antal ätplatser räcker bra till och någon trängsel vid foderbordet är det aldrig. Nackbommen fungerar bra och korna drar inte in så mycket foder i gången. När korna slänger med sina huvuden kastas foder över krubbkanten ner på marken med foderspill som resultat. För att komma till rätta med detta problem funderar lantbrukaren att montera ett lock 14 Lösdrift 2010

15 över krubban. Vattnet till korna fungerar bra och elvattenkopparna är robusta, tåliga och fungerar bra. Råd: Vattenkopparna är skyddade från påkörning när det står i ett betongrör på klövpallen. Då vattenkopparna placeras på klövpallen vid foderbordet försvinner några ätplatser vilket man bör tänka på. Vid fler elvattenkoppar än 3 elvattenkoppar är det billigare att installera ett cirkulerande vattensystem med elpatron. Mjölkning Vid mjölkning drivs korna genom en förbindelsegång till gamla ladugården. Alla kor mjölkas i en grupp på båspallen. Den befintliga rörmjölkningsanläggningen har försetts med mjölkräls. Mjölkningen tar ca 1 timme per gång med sex stycken mjölkorgan, utfodring och övrig skötsel ej inräknad. Lantbrukarens erfarenheter: När det är dags för mjölkning går korna självmant in den gamla båsladugården eftersom kraftfoder ligger på foderbordet. Fodret drar in korna. Vid mycket kallt väder blir mjölkningsstallet nedkylt och behov finns att sätta in tilläggsvärme för att hindra frysning av vattnet. Råd: Om man väljer ovanstående lösning på mjölkningen med intilliggande lösdriftshall är det viktig ta med i beräkningen den arbetstid det tar att hålla rent drivgångar mellan byggnaderna. Detta är ett dagligen återkommande arbetsmoment. I exempelgården har man lyckats att hålla nere längden på drivgångarna bra. Förbindelsegång mellan lösdriften och båsladugården. Gångar och gödselhantering I ligghallen är två stycken lindrivna skrapor monterade. Skrapan vid foderbordet drar gödsel till ett galler över tvärkulverten. Utgödslingen i lösdriften körs 2 gånger per dag då korna mjölkas. Allt spoloch diskvatten från mjölkrummet och gamla ladugården leds till tvärkulverten. Inga skrapor behövs utan gödseln självflyter till pumpbrunnen. Lantbrukarens erfarenheter: Hastigheten på linspelet är enligt lantbrukaren för hög, ca 15 meter/minut vilket skrämmer korna och utgödslingen kan därför inte köras när de befinner sig i ligghallen. Utgödslingen bör köras fler än två gånger per dag då det samlas mycket gödsel på gångar. När temperaturen går under 10 grader fryser gödseln i gångarna och man blir tvungen att skrapa ut med traktor om kylan håller i sig under fler dagar. Ingen extra värme är lagd under skraporna eller i tvärkulverten. Lösdrift

16 Placeringen av tvärkulverten är inte helt lyckad utan kulverten borde ha legat någon meter in från gaveln så att skrapan går över gallret. Nu stannar skraporna innan de nått ända ut över gallret. Gödseln från skrapgången mellan de två liggbåsraderna blir för fast för att den ska rasa ner genom kulvertgallret. Lantbrukaren är ibland tvungen att lyfta upp gallret för att gödsel skall åka ned i kulverten. Råd: Skrapor i öppna gångar skall vara långsamtgående med en rekommenderad hastighet på max 7 meter/minut, gärna lägre. I kalla lösdrifter ska man kunna komma in med traktor och gödsla ut vid behov. Galler över tvärkulvert i kalla lösdrifter rekommenderas ej när man befarar längre tids stark kyla. Med ett fall mot gångens mitt hålls gångarna torrare och urin kan rinna ned i ursparningen för meden till skrapan. Utgödsling i skrapgång mot gallerförsedd tvärkulvert. Tvärkulvertens placering i direkt anslutning till gaveln i kombination med skrapans utformning innebar att gödseln ej dras hela vägen över ränngallret. Lantbrukaren är tvungen att skrapa gödseln den sista biten för hand till kulverten. Rekrytering I förlängningen av den gamla ladugården har två stycken amkoboxar inretts med fem liggbåsplatser per box. Det befintliga foderbordet har sparats och en ny skrapgång samt liggbås till amkorna och ströbox åt kalvarna har byggts. På andra sidan foderbordet har en liggbåsrad och skrapgång för mindre kvigor gjutets upp. Lantbrukarens erfarenheter: Amko och ungdjursdelen hade vid besöket inte varit i drift så länge varför några erfarenheter från detta stall inte ges. Amkobox. Kalvarna har tillgång till ströyta framför liggbåsen och till en box där korna inte har tillträde. 16 Lösdrift 2010

17 Byggkostnader Bygget av lösdriften har tagit ett år att genomföra och utförts med huvudsakligen eget arbete. Lantbrukaren har räknat med en kostnad av ca kr/koplats ( kr) i materialkostnader för lösdriftshallen. Eget och inhyrt arbete tillkommer. Totalt räknar man att en man jobbat heltid med bygget under ett år. Kostnadsberäkning För att få en uppfattning om vad ovanstående ligghall kan kosta i dagens priser har en kostnadsberäkning gjorts med hjälp av jordbruksverkets underlag för kostnadsuppskattning av lantbrukets driftsbyggnader, Kostnadsdata, sektionsfaktas kalkylverk samt egna beräkningar. Priserna i kalkylen avser kostnad exkl. moms där arbetskostnaden ingår med 250 kr/timme inkl. sociala avgifter. Kostnadsberäkningen är gjord för en delad totalentreprenad (funktionsentreprenad) där byggherren (lantbrukaren) ansvarar för de olika sidoentreprenörerna. I de olika posternas summa ingår projekteringskostnader. Kostnaden per kvadratmeter för ovanstående ligghall beräknas till 2730 kr/m 2. Tkr Förprövning 6 Markarbete. Schaktning och fyllning 100 Grund och golv 300 Överbyggnad och väggar med portar inkl. fribärande limträstomme 500 El och vatteninstallationer. Belysning och elvattenkoppar 6 stycken 140 Inredning, liggbås med madrasser, grindar, nackbom 90 Utgödsling, linspel med två skrapor 66 Summa Lösdrift

18 Gård 2 Gård nr 2 ligger utan för Uppsala och har bedrivit ekologisk mjölkproduktion sedan Samma år utökades koantalet och logen i anslutning till det gamla kostallet byggdes om till en kall lösdrift byggdes den gamla båsladugården om till rekryteringsdjur och kalvar för att klara kravet på lösdrift. Gården har idag 60 mjölkkor med rekrytering och drivs av lantbrukaren och hans hustru. Fakta Antal mjölkkor Planlösning Mjölkning Investering Utfodring Vatten Strötilldelning Utgödsling Byggnad Byggår Tak Väggar Golv och gångar Ventilation 60 mjölkkor inklusive rekrytering Kall lösdrift med liggbås för mjölkkor och sinkor i ombyggd loge. Tre liggbåsrader med foderbord efter öppen långsida Varm lösdrift med liggbås för ungdjur i ombyggd båsladugård. Kalvar i boxar med sluttande ströbädd. Mjölkgrop. Fiskbensstall 2x6 platser. Kall lösdrift inklusive ny mjölkgrop och gödselplatta. Byggår Kostnad 1,2 miljoner kr (-94). Eget arbete ingår ej i kostnaden. Ombyggnad rekrytering. Byggår Kostnad kr (omräknat till kostnadsläget 2002). Inget eget arbete. Utfodring 2 till 4 gånger per dag från rälshängd ensilagevagn till mjölkkorna. Hö i storbal till rekrytering. Frostskyddat vattenkar av typ boll i kalla lösdriften. Vattenkoppar i varma lösdriften. Hackad halm Hydrauliska skrapor i kalla lösdriften. Linspel i varma lösdriften. Hydrauliska klaffskrapor i ströbäddsboxarna för kalvarna. Tryckare i tvärkulverten. Kletgödsel. Kall lösdrifthall med öppna skrapgångar år Amkoboxar och liggbås till ungdjur i befintligt stall år Plåttak med gamla spåntaket under som kondensskydd. Befintlig brädvägg. Öppen långsida mot foderbord i kalla lösdriften. Öppna skrapgångar. Brädriven betong. Ingen lutning mot mitten Naturlig ventilation i kalla lösdriften genom brädvägg/öppen långsida. Mekanisk undertrycksventilation i ungdjursladugården. Beskrivning av byggnaderna 1994 byggdes en kall lösdrift i den befintliga loge som ligger i förlängningen på en höghusladugård. Ett nytt isolerat mjölkningsstall uppfördes bredvid höghusladugården. I den kalla lösdriften inhyses en grupp mjölkkor samt en grupp med sinkor och äldre rekryteringsdjur. Under vintern sätts långsidan mot foderbordet igen med luckor av genomskinlig armerad byggplast. Utfodring sker med en rälshängd vagn och skall en rundbal ställas på bordet tas en lucka bort. 18 Lösdrift 2010

19 Båsladugården byggdes om 1999 till lösdrift för rekryteringsdjur med skrapgång och liggbås på ena sidan av det befintliga foderbordet. På den andra sidan av foderbordet gjordes långbåsen om till kalvboxar med sluttande ströbädd. Lantbrukarens erfarenheter: I och med ombyggnationen av logen till ligghall har koantalet utökas vilket betalade en del av investeringen. Kylan vintertid upplevs inte som något stort problem men om lantbrukaren fick välja och plånboken inte bestämde skulle han hellre jobba i en varm lösdrift. Djuren mår bra av att gå i en kall lösdrift. Nackdelen med stallet är att det är svårt att utöka djurantalet i framtiden. Kringliggande byggnader sätter stopp för utbyggnad. Många av de tidigare tunga arbetsmomenten har genom ombyggnationen tagits bort och arbetet i mjölkgropen upplevs som positivt. Planlösningen över stallarna. Den kalla lösdriften byggdes in i en befintlig loge med sidan mot foderbordet öppen. Den gamla båsladugården byggdes om till lösdrift för ungdjuren. Utfodring och vatten Utfodring av ensilage sker med en rälshängd vagn som går mellan den varma och kalla lösdriften och påfyllning av vagnen sker från tornsilo. Halm och hö till den kalla lösdriften fodras ut med löspressad storbal som ställs på foderbordet med traktor. Kraftfoder ges i automater både till rekrytering och kor. I den kalla lösdriften förses korna med vatten ur frostskyddade vattenkar med boll. Foderbordet ligger efter den öppna långsidan i ligghallen och vätter mot söder. Under vinerhalvåret sätts öppningen igen med luckor för att få ett mildare klimat i stallet. Vid behov tas några av luckorna bort för att ställa in rundbalar på foderbordet eller för att öka ventilationen. Lösdrift

20 Isolerat vattenkar med boll. Lantbrukarens erfarenheter: De isolerade vattenkaren med boll har fungerat bra och upplevs inte som jobbiga att göra rena. Råd: Till vattenkar med boll rekommenderas minst 15 djur per enhet för att hålla karet frostfritt. Högproducerande mjölkkor bör istället ha vattenkar eller vattenkopp. Till rekryteringsdjur eller köttdjur kan kar med boll användas då dessa djurgrupper kräver mindre vatten och färre vattenställen. Mjölkning Vid mjölkning drivs korna längs en gång till mjölkningsstallet. Samlingsfållan rymmer ca 50 kor och är försedd med spalt. Mjölkgropen är ett 2x6 fiskbensstall. Mjölkningen tar ca 2 timmar per gång för två personer och i den tiden ingår hämtning av djur, ströning samt rengöring av mjölkningsstallet. Lantbrukarens erfarenheter: Korna värmer fort upp mjölkningsstallet på vintern och på tio minuter är temperaturen behaglig för mjölkaren. Gropen är försedd med värmeslingor men de har aldrig behövt sättas på. Endast en gång på åtta år har man behövt sätta in en extra värmefläkt i mjölkgropen för att kylan har varit för svår Rengöringen av mjölkningsstallet tar 20 minuter efter varje mjölkning. Lutningarna på gångarna borde ha varit större så att vattnet rann av snabbare och man inte behöver skrapa av dem. Råd: Om samlingsfållan läggs i anslutning till mjölkningsgropen i kalla lösdrifter kommer värmen från korna att snabbt värma upp mjölkningsstallet. Mjölkningsstallet bör ha ventilationen skiljd från övriga djurutrymmen för att hindra att fuktig luft tränger in. Genom att anlägga lutningar på golvet med rännor rinner vattnet av snabbare från golvet och man spar mycket tid vid den dagliga rengöringen. Gångar och gödselhantering I den kalla lösdriften drivs skraporna av hydraulaggregat. Utgödslingen körs endast morgon och kväll totalt fyra gånger per dag. Lantbrukaren vill inte köra skraporna utan att ha koll på djuren. Skrapans mede är nedsänkt i en ursparning mitt i gången. Under ursparningen är elvärmekablar ingjutna längs hela skrapgångarna. Tvärkulverten är överbyggd och för att minska risken för frysning i kulverten är elvärmeledningar ingjutna i väggarna. Gödselnedsläppen är försedda med en gummiduk. I tvärkulverten är en tryckare installerad. I den varma lösdriften för rekryteringsdjuren finns två typer av utgödsling. I avdelningen med liggbås går en skrapa med linspel till tvärkulverten. I de sluttande ströboxarna för kalvarna används vanliga hydraulisk klaffskrapor för som normalt används i gödselrännor i uppbundna stallar. Lantbrukarens erfarenheter: Utgödslingen i den kalla lösdriften fungerar bra ner till 15 grader. Då skraporna inte körs bör de stå en bit in från vändlägena för att minska frysrisken. Urinen från korna håller då skrapan isfri. Vid minsta misstanke om att temperaturen kommer att sjunka slås strömmen till elkablarna på i tvärkulverten och under ursparningen. Tvärkulverten har hittills aldrig frusit. Svansarna på korna hamnar gärna i gången med resultatet att korna skitas ned. Urin ligger kvar på gången och rinner inte bort. Råd: Skrapgångar bör ha ett fall på 2-3% mot gångens mitt. Gången kan om det är möjligt falla i längsled mot tvärkulverten. 20 Lösdrift 2010

21 Rekrytering Bakom samlingsfållan finns två kalvningsboxar. Efter råmjölkperioden flyttas kalvarna till en ströbäddsbox med sluttande golv. Gården använder amkor till alla kalvar. Vid mjölkning tas amkorna in till kalvarna. Kalvarna får dricka ur kon under tiden för mjölkningen. Vartefter kalvarna växer flyttas de mellan ströboxarna för att eftersträva likstora kalvar. De sluttade ströbäddsboxarna har en lutning av ca 11 procent mot skrapgången vid foderbordet. I skrapgången är vanliga klaffskrapor monterade och utgödslingen körs vid varje mjölkning. Efter avvänjning flyttas ungdjuren över till avdelningen med liggbås. Kalvarna går i två boxar med sluttande golv. Framför foderbordet ligger skrapgången med hydraliska klaffskrapor. På andra sidan foderbordet ligger två rader med liggsbås för rekryteringsdjuren. Lantbrukarens erfarenheter: Under råmjölkstiden går kalven med kon i kalvningsboxen för att sedan flyttas över till gruppboxen. Den sluttande ströbädden fungerar mycket bra och kalvarna håller sig rena och friska. Strö läggs på i bakkant på boxen och bädden glider sakta ned mot skrapgången. Systemet rekommenderas varmt av lantbrukaren. Utrymmet för rekryteringsdjuren kunde varit större men byggnadens mått tillät inte större bredd på gångarna. Det kan vara svårt att få jämn åldersfördelning inom gruppen av ungdjur vilket innebär att övergången från ströbäddsbox till liggbås kan bli tufft för de yngsta djuren. Det är en fördel att rekryteringsdjuren är vana vid liggbås när de släpps ut i den kalla lösdriften. Bakom samlingsfållan finns två kalvningsboxar. Efter råmjölkperioden flyttas kalvarna till en ströbäddsbox med sluttande golv. Gården använder amkor till alla kalvar. Vid mjölkning tas amkorna in till kalvarna. Kalvarna får dricka ur kon under tiden för mjölkningen. Vartefter kalvarna växer flyttas de mellan ströboxarna för att eftersträva likstora kalvar i grupperna. De sluttade ströbäddsboxarna har en lutning av ca 11 grader mot skrapgången vid foderbordet. I skrapgången är vanliga klaffskrapor monterade och utgödslingen körs vid varje mjölkning. Byggkostnader Vid ombyggnaden 1994 breddades höghusladugården för att mjölkningsstallet med en samlingsfålla skulle få plats. Logen kunde användas till en kall lösdrift. I kostnaden för ombyggnationen till lösdrift för mjölkkorna ingick även en ny större gödselplatta och urinbrunn. Kostnaden för den första ombyggnaden hamnade på 1,7 miljoner kronor (1994) eget arbete ej inräknat. Lantbrukaren har svårt att uppskatta den egna arbetsinsatsen. Kostnaden för ombyggnationen av båsladugården stannade på kr i dagens penningvärde. I denna summa ingick alla kostnader för hantverkare, ny inredning och ventilation. Lantbrukaren lade inte ner något eget arbete på denna ombyggnad. Lösdrift

22 Gård 3 Gård nr 3 ligger utanför Stockholm och bedriver konventionell mjölkproduktion. Under år 2000 byggdes en ny varm lösdrift för 83 mjölkkor. Tidigare inhystes mjölkorna i en äldre båsladugård. Produktionen på gården är ej KRAV godkänd men planlösningen i det nya stallet är godkänd enligt de regler som är uppställda för ekologisk djurproduktion. Fakta Antal mjölkkor 83 mjölkkor. Produktion: 9500 kg/ko år Planlösning Varm lösdrift för mjölkkor med 4 liggbåsrader. Ätbås. Körbart foderbordet. Kalvningsbox och gruppbox för kalvar med kalvamma. Två kalvningsboxar, yngre rekryteringsdjur, sinkor i ströbäddsboxar i det gammalt stall. Ströbäddsboxar för rekryteringsdjuren i gamla ladugården. Mjölkning Mjölkgrop från Westfalia. Tandem 2x4 med höj- och sänkbart golv, grindautomatik, avtagare Investering Ca kr/koplats. För den nya varma lösdriften inklusive gödselbrunn. Utfodring Fri tillgång på grovfoder. Hela rundbalar ställs på foderbordet och sönderdelas för hand. Fem kraftfoderstationer i lösdriften. Kalvamma. Vatten Vattenkoppar och vattenkar Strötilldelning Kutterspån i bal. Ströning vid behov, någon gång då och då i varma lösdriften. Utgödsling Långsamtgående linskrapor i öppna skrapgångar. Tvärkulvert längs gaveln. Skraporna lägger av gödseln över ett ränngaller över tvärkulverten. Byggnad Byggår Tak Isolerat parallell tak. Väggar Prefabricerade betongelement. H=3,2m Golv och gångar Betong. Öppna skrapgångar med hexagon mönster. Gång vid foderbord b=3,0 m. Gång mellan liggbåsrader 3,5 m. Ventilation Varma lösdriften. Naturlig ventilation. Automatisk reglerad nock. Manuellt reglerade tilluftsluckor i vägg. Mekanisk ventilation för rekryteringsdjuren. Beskrivning av byggnaden Friliggande varm lösdrift med 80 liggbåsplatser i fyra rader. Körbart foderbord med 38 ätbås. Väggar av prefabricerade betongelement och isolerat parallelltak. Stomme av limträ. Naturlig ventilation med automatisk reglerad nock och manuellt reglerade tilluftsdon. Ungdjur och sinkor inhyses i en närliggande höghusladugård i ströbäddsboxar. Någon månad innan kalvning tas inkalvande kvigor in i stallet för att bli vana vid lösdrift. Totalt finns det finns fyra kalvningsboxar, två i nya lösdriften och två i gamla stallet. 22 Lösdrift 2010

23 Planlösningen över den varma lösdriften med plats för 83 kor. Lantbrukarens erfarenheter: Under byggnationen låg produktionen på en bra nivå och korna tappade inte allt för mycket i mjölk. Korna stallades in i mars månad och klarade omställningen mycket bra. Under byggtiden användes en tillfällig djupströbädd som ligghall. Lantbrukaren är nöjd att korna är så lugna vilket till stor del tillskrivs de väl tilltagna bredden på gångarna. Utfodring och vatten Ensilage utfodras i storbal som körs in med lastare och fördelas manuellt direkt på det 3,5 meter breda foderbordet. Utfodring av grovfoder görs tre gånger per dag. I kraftfoderstationerna ges egenproducerad kross och inköpt koncentrat. Vatten ges i både koppar och kar placerade i gången mot foderbordet och i tvärgångarna. Lantbrukarens erfarenheter: Vattenkaren är lätta att sköta och hålla rena. Korna dricker gärna mycket direkt efter mjölkning och karen i gången vid foderbordet används ofta. Råd: Om vattenkoppar eller kar placeras i tvärgångar bör bredden på tvärgången vara 3,6 meter, vilket ger plats för en ko att dricka och en ko att passera bakom. Vattenkaren ska göras rena dagligen och därför vara enkla att tömma. 80 liggplatser i fyra rader. I nocken sitter ljusinsläpp. Ätbås vid foderbordet. Tvärgångarnas bredd bidrar till att det finns gott om plats för kor att passera drickande djur. Lösdrift

24 Mjölkning Mjölkningen sker i ett tandemstall med 2x4 platser med automatisk öppning av grindar, avtagare, höj och sänkbart golv. De två sjuk- och behandlingsboxarna ligger i direkt anslutning till mjölkningsstallet och nås via dörr. Mjölkningen tar ca 2 timmar per gång för en person. I den tiden ingår diverse andra sysslor som att hämta kor, strö i liggbås, mocka m.m. Lantbrukarens erfarenheter: Mjölkningen i tandemstallet går lugnt tillväga och mjölkaren har bra uppsikt över kon. För att få fart på korna genom mjölkgropen stängs gången av vid foderbordet och nytt grovfoder läggs ut innan mjölkningen sätts igång. Genom att installera en separat rörledning för dålig mjölk slipper man hanteringen med spannar i mjölkgropen. Gångar och gödselhantering Skrap- och tvärgångarna i lösdriften har ett hexagonmönster. Skraporna går över ett snedställt stålgaller som ligger över tvärkulverten. Skraporna går ofta för att hålla gångarna rena. Tvärkulverten är rund i botten och gödseln rinner med självflyt ut till pumpbrunnen. Allt spolvatten och vatten från mjölkgrop, diskvatten leds till tvärkulverten. Gångarna i stallet är väl tilltagna i bredd. Gången mot ätbåsen är tre meter bred och gångarna mellan liggbåsen 3,5 meter. Lantbrukarens erfarenheter: Lantbrukaren är mycket nöjd med mönstret i gångarna. Korna går stadigt och halkar väldigt sällan. Korna bråkar väldig sällan med varandra och det finns alltid flyktvägar för ranglåga kor vilket enligt lantbrukaren troligtvis kan häröra till bredden och mönstret på gångarna. Utgödslingen fungerar bra vid normal drift. Vid mycket kall väderlek fryser gödsel fast på linspelet som ligger utanför stallet och utgödslingen stannar. Råd: Linans vändläge bör placeras inne i stallet i en varm lösdrift. Breda gångar med bra mönster bidrar till den lugna atmosfären i stallet. Utformningen av ränngallret över kulverten med snedställda järnprofiler gör att gödseln hyvlas av mot skrapan. Skraporna är av långsamtgående modell (4 m/min). Golvet är hexagonmönstrat. Över tvärkulverten i gångarna ligger ett tvärställt ränngaller av järn. Notera att kulverten ligger en bit in från ytterväggen för att klara skrapans vändläge. 24 Lösdrift 2010

25 Liggbåsbågarna består av en kort modell bultad i golvet. Korna har gott om resningsutrymme både framåt och åt sidorna. Liggsängarna är försedda med tjocka madrasser. Höjden på liggbåskanten är 25 cm över gången. Rekrytering Utbyggnaden för rekryteringsdjuren i den gamla ladugården är ej helt färdig ännu. Tanken är att i den varma lösdriften ska endast mjölkande kor inhysas. I den gamla ladugården ska rekryteringsdjuren och sinkorna inhysas. Inkalvande kvigor ska föras över till den varma lösdriften ca en månad innan kalvning för att vänja sig vid stallet och rutinerna. Korna ska kalva i det gamla stallet för att efter råmjölksperioden flyttas över till de övriga mjölkande korna. I den varma lösdriften finns två kalvnings- och sjukboxar. Kalvarna flyttas ihop till en gemensamhetsbox placerad bredvid kalvningsboxarna och utfodras med en kalvmamma. Lösdrift

26 Kalvarna går i en box med kalvamman. Enligt lantbrukaren borde boxen vara större och kalvarna skulle kunna delas in i två grupper. Lantbrukarens erfarenheter: Kalvningsboxar i den nya lösdriften är för få och gruppboxen för kalvarna för liten enligt lantbrukaren. En grupp med kalvar är ej optimalt. Det vore önskvärt att kunna indela kalvarna i två grupper där kalvamman delades mellan grupperna. I framtiden är önskemålet att även installera en kalvamma i gamla ladugården. Stallet kunde av fler omständigheter inte göra större p.g.a. närliggande väg och elledningar men i efterhand hade en större avdelning för kalvar och kalvningsboxar varit bra. Råd: Antalet kalvar i en gruppbox bör ej vara fler än 10 stycken. Kalvarna bör indelas i två grupper efter storlek så att små kalvar ej trängs undan av äldre. Se allmänna råd! Byggkostnader Lösdriften tog i bruk mars 2001 och har fram till dagen datum kostat 5,3 miljoner. Lantbrukaren har själv skött all upphandling och byggledning. I denna kostnad ingår lösdriften med inredning. Lantbrukaren har själv monterat all inredning och måleriarbete. Det som återstår att inreda i den varma lösdriften är en övervåningen till serviceavdelningen. Grovfoderhanteringen är ej fullt utbyggd och mekaniserad ännu. Investeringen av utfodringsutrustning kommer att tas i ett senare skede. Om- och eventuell nybyggnation för rekrytering och sinkor kommer att ske inom en framtid. 26 Lösdrift 2010

27 Gård 4 Gård nr 4 ligger i Östergötland och har varit ekologiska mjölkproducenter i två omgångar, 1992 till - 96 och nu senast från år Anledningen till avhoppet från ekologisk produktion under 90-talet var att det lokala mejeriet som tog emot ekomjölk gick i konkurs. Gården drivs med en heltidsanställd djurskötare samt lantbrukaren själv med hjälp av familjen. Fakta Antal mjölkkor Planlösning Mjölkning Investering Utfodring Vatten Strötilldelning Utgödsling Byggnad Byggår Tak Väggar Golv och gångar Ventilation 100 mjölkor. Kall lösdrift med liggbås, skrapgångar, Utfodring utomhus i foderkrubba. Mjölkkor och delar av rekrytering inhyses samma stall. I det gamla stallet inhyses kalvar, sinkor och rekryteringsdjur. Två stycken Lelyrobotar. Styrd kotrafik.. 3,5 mjölkningar/dygn och ko (80st mjölkande på två robotar) Ombyggnad till robotmjölkning: 1,8 miljoner kronor inklusive 2 stycken robotar (begagnade)+tank+montering. Eget arbete tillkommer, ca 300 tim. Blandfoder. Utfodring 2 gånger/dag från traktordragen mixervagn. Ensilage lagras i tornsilo. Kraftfoder ges som toppgiva i robot. En ätplats/två djur se planlösning. Elvattenkoppar i kalla lösdriften. Kutterspån i liggbås. Strö påförs vid behov. Linskrapor i öppna gångar inne och utomhus vid foderbordet. Tvärkulvert med gallertäckning som skraporna går över. Tryckare i tvärkulverten. Flytgödsel. Stallet byggdes 1992 för djupströ byggdes stallet om för liggbås. Hösten 2002 sattes två robotar in i gamla mjölkstallet. Tak av kondensskyddad plåt. Tät vägg av lättbetongblock upp till takfot. Betong. Öppna skrapgångar med hexagonmönster i lösdriften. Skrapgång utomhus ej mönster, bredd=6,5m. Gång mellan liggbåsrader, bredd=2,4m. Naturlig ventilation i kalla lösdriften. Ventilerad nock. Ventilationsöppning vid takfot. Mekanisk ventilation för rekryteringsdjuren. Beskrivning av byggnaderna Lösdriftstallet byggdes 1992 som kall lösdrift med djupströbädd. Mjölkning skedde i ett isolerat mjölkningstall. Utfodringen placerades utanför stallet under bar himmel med en bred skrapgång framför foderkrubban. Till väggar i lösdriften användes begagnade lättbetongblock och en stålstomme bär upp taket. Lösdriften uppfördes i förlängning av det befintliga kostallet byggdes lösdriften om för liggbås med skrapade gångar. Under 2002 har gården satsat på robotmjölkning varvid två begagnade Lely-robotar har satts in i det gamla mjölkningsstallet.

28 Ligghallen är byggd i förlängningen av det gamla stallet med foderanläggingen i mittemellan de båda stallen. Utfodringen sker från med blandarvagn till en foderkrubban. De bägge mjölkningsrobotarna placerades i det gamla isolerade mjölkningsstallet Lantbrukarens erfarenheter: Utfodring utomhus under bar himmel ser lantbrukaren som en klar fördel då korna gärna vistas ut även när vädret är bistert. En väl tilltagen skrapgång vid foderbordet gör att korna har gott om plats och ranglåga kor har möjlighet att komma undan. För att få en fungerande och rationell utfodringskedja är det mycket viktigt att tänka igenom logistiken på gården med så korta körningar med blandarvagnen som möjligt. 28 Lösdrift 2010

29 Klimatet inne i lösdriften upplevs som bra. Inget problem med kondens från taket eller andra olägenheter trots att väggarna är hela med en liten luftspalt vid takfoten. Taket är försett med en nockhuv. Lanbrukaren önskar mer dagsljus och planerar att ta upp ljusinsläpp i nocken. Besöksfrekvensen i robotarna har varit hög med upp till 3,5 besök per ko och dygn vilket visar att kotrafiken fungerar som det är tänkt. Utfodring och vatten Utfodringen av blandfoder sker från en 14 m 3 mixervagn två gånger per dag. Ensilage lagras i tornsilo. En toppgiva av kraftfoder ges i det båda robotarna. Korna måste passera de bägge robotarna för att komma ut till foderbordet Det kallas styrd kotrafik. Lantbrukaren ser som den största fördelen med blandfoder möjligheterna att blanda olika fodermedel och få till ett smakligt och bra foder. Om urtagningen ur tornen ej skulle fungera finns alltid ett lager av minst 30 fyrkantsbalar som reserv. I ligghallen är frostskyddade vattenkoppar placerade i tvärgångarna.. Lantbrukarens erfarenheter: Korna kastar en del foder över krubbkanten vilket bidrar till ett visst foderspill. Foder som dras in på gången ses inte som något problem då ensilaget är korthackat. Utfodring med blandarvagn fungera bra men lantbrukaren poängterar vikten av att logistiken på gården måste fungera med bra placering av foderpåfyllningen av vagnen och korta köravstånd. Det tar mellan 1 och 1½ timme per dag att blanda och köra ut all grovfoderblandning till gårdens djur. Elvattenkopparna inomhus fungerar men kräver en hel del underhåll. Det frostskyddade vattenkaret utomhus har ej fungerat bra, är svårt att hålla rent och kommer bytas ut. Råd: Om man planerar att ha en skrapad uteyta bör den ligga åt söder Skrapgången framför foderbordet ska vara väl tilltagen i bredd. Utfodring av blandfoder från en mixervagn i foderkrubba. Korna kastar över foder kanten av krubban. Lyktstolparna används till att fästa nackbomen. Ingång till de två robotarna sker genom två öppningar i väggen. Mjölkning I det gamla mjölkningsstallet har två Lely-robotarna satts in. Kotrafiken är styrd och för att få tillgång till foderbordet utomhus måste korna passera robotarna. Ingen samlingsfålla eller avskiljningsbox finns. Från varje robot går en returgång tillbaka in till lösdriften. I samband med mjölkning ges en kraftfodergiva. Robotarna står spegelvända mot varandra. Lantbrukarens erfarenheter: Övergången till robotmjölkning har gått relativt smärtfritt men under byggnationen tappade korna kraftigt i produktion. Besöksfrekvensen har konstant legat på mellan 3 Lösdrift

30 till 3,5 besök per ko och dygn för de 80-tal kor som mjölkas idag. Mjölkinvägningen ökar hela tiden. Endast någon enstaka ko har behövts slås ut p.g.a. att den inte passade för robot. De dagliga arbetsrutinerna i lösdriften har ändrats och mer tid tillbringas ute bland djuren än innan robotarna. Ingången till de två robotarna inifrån. Korna måste passera roboten för att komma till foderbordet. In till ligghallen sitter envägsgrindar placerade i dörröppningarna. Vintertid sätts plastridåer upp i öppningarna. Gångar och gödselhantering Gångarna i stallet är hexagonmönstrade. Korna går stadig och halkar mycket sällan inomhus. Skrapgången utomhus är bred och skrapas med två linskrapor med totalt 4 skrapor vilka går kontinuerligt och med låg hastighet. Tvärkulverten är täckt med ett egentillverkat ränngaller vilket skraporna går över. Tvärkulverten är utrustad med skrapor i botten och allt disk- och spolvatten led till kulverten. Vid minusgrader fryser ränngallret igen med gödsel och för att förhindra detta tas ränngallret bort utomhus och gödselnedsläppet täcks över med trätäckning. Korna skiljs av från kulverten med grindar. Skraporna går över tvärkulvert. Kulverten är täckt av ett galler gjord av grova armeringsjärn. Överbliven gödsel samla vid skrapornas ändlägen och måste skrapas för hand. Lantbrukarens erfarenheter: Uteytan framför foderkrubban är som tidigare nämnts väl tilltagen i bredd och lantbrukaren är mycket nöjd med funktionen förutom att ytan blir hal vid vissa tillfällen. Uteytan är ej mönstrad och har med stigande ålder blivit hal och måste inom den närmaste tiden läggas om för att minska halkrisken för korna. Under sommaren bildas en tunn gödselhinna som blir mycket glatt vid regn. Under ett år står utgödslingen stilla ca två gånger p.g.a. kyla. Avbrotten är endast några dagar åt gången och om det samlas mycket gödsel på gångarna gödslas stallet ut med traktor. Gångarna inne i 30 Lösdrift 2010

31 stallet och tvärkulverten har hittills aldrig frusit.. Vid skrapornas vändlägen blir en del gödsel kvar som måste skrapas bort för hand vilket är ett återkommande arbetsmoment. Utgödslingen ska gå kontinuerligt för att hålla gångarna så rena som möjligt. Korna är vana vid den långsamgående skrapan och störs ej av den. Råd: Ränngaller som används som täckning över tvärkulverten i kalla lösdrifter fryser som gott alltid igen under vinter vid längre tids kyla. I kalla lösdrifter där man befarar att temperaturen håller sig kring -10 grader under fler dagar rekommenderas ej ränngaller eller spalttäckning av tvärkulverten. Se allmänna råd! Vid planeringen är det viktigt att tänka på att placera passager för människor på lämpliga ställen i stallet. Detta manhål har försetts med ett vinkeljärn för att skrapa av skorna med. Den högra bilden visar placeringen av kraftfoderstationerna ute på skrapytan. Stationerna kommer att tas bort då allt karftfoder ges i robotarna. Rekrytering I bortre delen av den kalla lösdriften är rekrytering och sinkor inhysta. Utfodring sker med en rälshängd vagn och ungdjuren får samma blandfoderblandning som korna. Det gamla stallet kommer att byggas om med liggbås för rekryteringsdjuren. Kalvar går i en gruppbox med kalvamma. I samma stall finns även några uppbundna kortbåsplatser kvar för sinkor. I den kalla lösdriften finns fem kalvningsboxar. Tillgång till uppvärmda boxar sjukboxar finns i gamla stallet. Lantbrukarens erfarenheter: Gemensamhetsboxen för kalvarna fungerar ej helt tillfredställande. Boxen är arbetskrävande att gödsla ut och kalvhälsan är ej helt perfekt. Boxen borde kunna indelas två grupper vilket inte är möjligt nu. För att förbättra inhysningen av kalvarna planeras att bygga ett separat kallt stall för kalvarna som ska ligga avskilt från övriga djur. Råd: Ofta är det svårt att få till ett bra klimat för kalvar i samma utrymme som äldre rekryteringsdjur befinner sig i. Kalvar fungerar mycket bra i kalla lösningar och kan med fördel placeras i en byggnad skiljd från övriga stallar. Byggkostnader Kostnaden för att gå över till robotmjölkning har varit ca 1,9 miljoner kronor. I denna kostnad ingår två stycken begagnade Lely-robotar, mjölktank och installation av dessa. Totalt har man på gården lagt ned ca 300 timmars eget arbete vid ombyggnationen. Själva byggnaden ingår ej i kostnaden. Lösdrift

32 Gård 5 Gården är belägen någon mil från Skara i Västergötland. I början av 90-talet byggdes en ligghall med djupströ för mjölkkor och rekrytering. Mjölkning skedde då i den närliggande gamla båsladugården i omgångar. Denna lösning var lantbrukaren nöjd med men när gården lades om för ekologisk produktion räckte halmen inte till och ligghallen byggdes om år 2001 för liggbås och två mjölkningsrobotar sattes in. Fakta Antal mjölkkor Planlösning 120 mjölkor. Kall lösdrift med liggbås och ströbäddsboxar, skrapgångar, körbart foderbord. Mjölkkor och rekrytering i samma stall. Två mjölkningsrobotar. Mjölkning Två stycken Lelyrobotar. Fri kotrafik. 2,7 mjölkningar/dygn och ko (100 mjölkande) Investering Kostnad för ombyggnad av ligghall för djupströ till liggbås med skrapgångar, två robotar med servicerum 3,2 miljoner kronor. Eget arbete ingår med ca kr. Utfodring Utfodring 2 gånger/dag från traktordragen mixervagn. Kraftfoder som toppgiva i robot och i två kraftfoderstationer efter robot. Rundbalsensilage. Åtgång ca 3000 bal/år. Bredden på foderbord är 3,5m. En ätplats/tre djur. Vatten Frostskyddat vatten i lösdriften. Cirkulerande uppvärmt vatten samt elvattenkoppar. Två vattenkar till mjölkkorna, på övriga vattenställen vattenkoppar. Strötilldelning Spån i liggbås. Ströintervall: var tredje vecka. Halm från storbal i ströboxarna. Balarna rullas ut för hand i boxen. Utgödsling Hydrauliska skrapor i öppna skrapgångar. Gödseln från gången vid foderbordet skrapas åt sidan över den längsgående tvärkulverten. Skraporna går kontinuerligt. Flytgödsel. Byggnad Byggår Ombyggd till liggbås med skrapgångar, två mjölkningsrobotar Tak Halva taket av plåt halva av växthusplast Väggar Tät vägg upp till ca 2 meters höjd på tre sidor. Däröver glespanel till takfot. Vägg mot foderbord klädd med vindnät. Golv och gångar Betong. Öppna skrapgångar med mönster. Gång vid foderbord, bredd=3,4m. Gång mellan liggbåsrader bredd=2,4m. Ventilation Naturlig ventilation. Glespanel och vindnät i väggar. Öppen nock. Lantbrukarens erfarenheter: Lantbrukaren upplever stallet som rationellt och lättarbetat. Det tyngsta arbetsmomenten är ströfördelningen och att flytta djur mellan grupper. Strö körs in för hand i en vagn var tredje vecka och läggs upp framför liggbåsen. Att arbeta i en kall lösdrift upplevs inte som något problem. Det gäller att klä sig rätt. Efter att det att mjölkningsrobotarna sattes in har mer tid kunnat läggas på att gå runt bland djuren vilket upplevs som positivt. Att ha alla djur samlade under ett tak är bra och det spar mycket tid vid den dagliga skötseln. 32 Lösdrift 2010

33 Väggarna i lösdriften består av vindnät vid foderbordet, täta väggar mot utrymmen där djuren vistas till en höjd av ca 2 meter och däröver glespanel upp till takfot. Ena halvan av taket är av växthusplast och andra halvan av plåt. Stallet har plats för totalt 128 kor. I lösdriften finns även gruppkalvningsbox, gemensamhetsbox för kalvar med kalvamma och liggbås för ungdjur från 10 till 23 månader. Planlösning över stallet. Liggbåsraderna ligger vinkelrät mot foderbordet Utfodring och vatten Utfodring av grovfoder sker med traktordragen mixervagn två gånger per dag. Endast rundbalsensilage används och åtgången är ca 3000 balar per år. Sinkorna går i djupströboxar och utfodras med rundbalar i foderhäckar i boxen. Kraftfoder till de mjölkande korna ges i de bägge robotarna och i två kraftfoderstationer placerade direkt efter robotarna. Vid foderbordet finns det en ätplats på tre mjölkkor vilket är det minsta antalet ätplatser som får finns enligt djurskyddsbestämmelserna vid fri tillgång på foder. Foder som blir över från korna skyfflas över till ungdjuren. Utfodring av grovfoder sker med en traktordragen blandarvagn. Överblivet foder från korna skyfflas över till ungdjuren. Lantbrukarens erfarenheter: Antalet ätplatser med 1/3 kor räcker till vid två utfodringar per dag. Foderbordets bredd är endast 3,5 meter och det största problemet är då att det inte går att lägga upp Lösdrift

34 så mycket foder som man önskar vid varje utfodringstillfälle. Foderbordet borde vara minst en meter bredare. Vid utfodring är det ingen större trängsel vid foderbordet och enligt lantbrukaren räcker antalet ätplatser till. Foderkrubban har behandlats med epoxi för att få en yta glatt yta som är enkel att hålla ren. Kanten i krubban är bra som mothåll då överblivet foder skottas bort. Råd: Körbart foderbord med djur på en sida bör vara 4,5 meter brett. Körbart foderbord med djur på bägge sidorna bör vara minst 5 meter brett. Mjölkning Korna är indelade i två grupper om 48 och 80 liggbåsplatser. I lösdriften är de bägge Lelyrobotarna inbyggda i ett isolerat serviceutrymme. Robotarna nås enkelt från utrymmet för service och rengöring. Lantbrukaren har installerat en mindre högtryckstvätt i servicerummet vilket underlättar rengöringen av utrustningen och robotarna. och han spolar av varje gång lantbrukaren går in i serviceutrymmet. Två stycken kraftfoderstationer har installerats efter robotarna för att de högmjölkande korna ej har hunnit äta upp sin fodergiva i roboten. Det har varit svårt att få ut vissa kor ur roboten och genom att placera en kraftfoderstation efter varje robot har man lyckats att dra igenom korna snabbare. I Sverige är det ej tillåtet att använda elpåfösare för att mota ut kor ur roboten. För tillfället finns 100 mjölkade kor vilka mjölkas i snitt 2,7 gånger/dygn. Robotarna står placerade i en isolera servicedel. Två kraftfoderstaioner har i efterhand satts upp efter robotarna. Lantbrukarens erfarenheter: Kylan vintertid har inte varit något problem för robotarna. Vid sträng kyla hängs plastridåer ned kring roboten och en elvärmefläkt slår på i serviceutrymmet. Lantbrukaren ser bara fördelar med att ha de bägge robotarna spegelvända mot varandra i serviceutrymmet. Det är enkelt att serva och spola rent maskinerna och man har bra utrymme kring dem. Hur betesdriften skall fungera är idag ej helt löst. Gödselhantering Stallets planlösning med tvärställda gångar mot foderbordet har inneburit en annorlunda lösning för utgödslingen. I stallet finns två tvärkulvertar parallellt i stallets längdriktning. Längs foderbordet går en snedställd hydraulisk skrapa som skrapar gödseln åt sidan mot den längsgående kulverten. Från de tvärställd gångarna skrapas gödseln vinkelrät mot den spalttäckta kulverten. Utgödslingen vid foderbordet går dygnet runt för att hålla gången ren. I gångarna vid liggbåsen går skraporna varje 1,5 timme. Inga värmeslingor är ingjutna i golvet eller kulverten. 34 Lösdrift 2010

35 Skrapgång vid foderbordet. Gödseln rakas ut över spalten på tvärkulverten. Liggbåsraderna ligger vinkelrät mot foderbordets skrapgång. Lantbrukarens erfarenheter: Lantbrukaren poängterar vikten av rena gångar vilket bidrar till bättre klövhälsa och renare kor. För att hålla gångarna så rena som möjligt går skraporna kontinuerligt. Utgödslingen fungerar i stort sett som det var tänkt Ca 10 minuter varje dag läggs på att skrapa gödsel för hand där skraporna inte kommer åt att göra rent. Detta upplevs inte som något stort problem eller tungt arbetsmoment. Vid temperaturer under 10 grader fungerar ej utgödslingen. Gödseln fryser i skrapgångarna och måste köras ut med lastmaskin. Detta sker några gånger per år. Inga elslingor eller annan värme är installerad i gångarna eller i kulverten. En ny kulvert placerad utanför stallet har byggts och tanken är att denna kulvert skall ta hand om urinen från tvärgångarna. Gödseln och urinen flyter dåligt i kulverten och för att få fart på gödseln kommer en skruv läggas i. Råd: Lösningen med att ha tvärkulverten parallellt med foderbordets skrapgång är mycket ovanlig. Längre norrut i Sverige är det inte att rekommendera denna lösning av utgödslingen i kalla lösdrifter. Många länsstyrelser godkänner ej spalt i kalla lösdrifter. Rekrytering All rekrytering, sinkor och mjölkande kor inhyses under samma tak. Kalvning sker i två större gruppkalvningsboxar. Kalvarna flyttas efter råmjölkperioden till en storbox med jämnstora djur. Utfodring sker med en transponderstyrd kalvamma och helmjölk. En liten mjölktank är placerad i serviceutrymmet med sugledning till napparna dragen genom väggen. Nappledningen är isolerad och försedd med värmekabel för att förhindra frysning. Lantbrukarens erfarenheter: Lantbrukaren anser att det är en stor fördel alla djur samlade under ett tak. Man har bra överblick över alla djur. Utfodring av hela besättningen går snabbt och behöver bara göras två gånger per dag. Kalvningar sker i stora gruppkalvningsboxar. Det är dock viktigt att ha gott om utrymme i boxen och max 5-10 kor i varje box för att få bra överblick. Kalvarna går i en grupp i en djupströbox som rymmer 18 stycken kalvar. För att kalvarna ska må bra är det mycket viktigt att det finns gott om utrymme i boxen. Lösdrift

36 Kalvarna går i en stor grupp med en kalvamma. Amman är placerad i servicerummet och har en separat kyltank. Ledningarna för mjölken är isolerade och försedda med en värmekabel för att hindra frysning. Yngre rekryteringsdjur går i djupströbox med skrapgång vid foderbordet. Byggkostnader Ombyggnationen från djupströbädd till liggbås och två mjölkningsrobotar har kostat ca 3,2 miljoner kronor varav ca kr är eget arbete. I kostnaden ingår två nya mjölkningsrobotar, ny tank, inredning, utgödsling och gjutningsarbeten. 36 Lösdrift 2010

37 Råd vid planering av lösdriftsystem Många befintliga stallar, såväl båsladugårdar med uppbundna kor som lösdrifter, uppfyller inte kraven på väl fungerande lösdriftsystem.. För många ekologiska och blivande ekologiska mjölkgårdar krävs mer eller mindre omfattande förändringar av byggnadsbeståndet. När man planerar för en mer omfattande om-, till- eller nybyggnation bör man alltid fundera på hur man kan lösa en utökning av koantalet. Man bör undvika att bygga fast sig planlösningar som inte tillåter framtida expansionsplaner. Tänker man på kort sikt kan en mindre ombyggnation av befintliga stallar vara ett alternativ. Man bör dock vara medveten om att ombyggnationer i befintliga byggnader ofta blir dyrare än vad man har tänkt sig och det är svårt att få till bra, fungerande lösningar. Ett utökat koantal kan ofta vara till hjälp när investeringen ska finansieras. När man ska bygga ett nytt stall kommer man alltid till valet mellan isolerat och oisolerat stall. Varje typ av stall har sina för och nackdelar som man i ett tidigt skede bör känna till: Oisolerat stall: - Ett oisolerat stall är 10-20% billigare att bygga än ett isolerat - Vattnet måste frostsäkras - Man måste kunna komma in med traktor i stallet och gödsla ut om utgödslingen fryser vilket ställer krav på utformningen av gångar, placering av portar och tvärkulvert m.m. - Några av sjukboxarna måste kunna värmas upp Isolerat stall: - Fler valmöjligheter vid placeringen av tvärkulvert i stallet - Inget frostskyddat vatten krävs - Ingen risk att utgödslingen fryser och spaltgolv kan användas - Robot eller mjölkningsstall behöver inte isoleras Förprövning. Vid såväl ombyggnation som nybyggnation måste ett underlag för en djurskyddsgranskning, s.k. förprövning, lämnas in till länsstyrelsen. I förprövningen skall tillsammans med måttsatta ritningar även tekniska beskrivningar och beräkningar bifogas för bl.a. ventilation, utgödsling. Vid ombyggnation måste ofta befintlig klimatanläggning kompletteras eller helt byggas om för att klara rådande normer enligt svensk standard. Mer information om förprövning kan man få från närmaste länsstyrelse. Ombyggnation Vid ombyggnad från uppbundet system till lösdrift ligger alternativet med foderliggbås nära till hands. I ett foderliggbås ska kon både vila och äta. Foderliggbåset har samma mått som kortbåset och även foderbordet utformas på samma sätt som i kortbåsstallet. Korna fixeras inte i foderliggbåset utan kan fritt gå omkring i ladugården och byta plats med varann. Gångarna mellan båspallarna där korna ska röra sig måste vara tillräckligt breda för att djuren ska kunna gå och mötas lugnt och tryggt. Vistelseytan skall bestå av minst 50% hel yta, alltså får inte andelen spaltgolv överstiga 50% av den totala vistelseytan. Som vistelseyta räknas alla de ytor som djuren har tillgång till, gångar, ligg- och ätbås samt resningsutrymmet i båset. Lösdrift

38 Foderliggbås kräver litet utrymme vilket kan vara till fördel när man bygger om. Fördelarna med foderliggbås är att befintligt stall kan användas om planeringsmåtten stämmer. Nackdelar med systemet är att det kan vara svårt att hålla båsen rena då djuren både äter och ligger på samma plats. Gångarnas bredd kan ofta vara den begränsande faktorn, gången mellan foderliggbås och vägg måste till exempel vara minst 2 meter vid grupper över 25 kor. Många äldre stallar för uppbundna kor har spaltboxar till ungdjuren vilket inte är tillåtet enligt de ekologiska reglerna. Som tidigare nämnts måste liggytan bestå av minst 50% helt golv vilket inte uppfylls i de flesta spaltboxar. De alternativ som finns till helspaltboxar är att lägga igen minst halva spaltytan och använda denna yta som ströbäddsyta. Många lantbrukare har prövat att lägga på gummimattor över spalten och ströa ytan. Boxarna blir ofta svåra att gödsla ut, mattorna viks upp eller rör på sig. Spaltboxar med gummimatta är billiga att anlägga men ofta allt för arbetskrävande att hålla rena och sköta. De antal djur man får hålla i ombyggda spaltboxar minskar med mellan 40-50% jämfört med hela spaltboxar. Är bredden tillräcklig i spaltboxraden är en möjlighet att sätta in liggbås på en del av spaltytan. Spaltgolv framför foderbordet i ett lösdriftsstall kan vara mycket arbetsbesparade. Ett av förslagen i de kommande djurskyddsbestämmelserna är en ändring av spaltbredd och öppning kopplad till storleken på djuren. Generellt sett innebär förändringen att spaltöppningen minskas något jämfört med nuvarande bestämmelser och stavens bredd har ett lägsta mått i förhållande till spaltöppningen. Planerar man att bygga om spaltboxar och använda befintlig spalt måste bredden och öppningarna stämma överens med det nya bestämmelserna. Se bilaga 1. Tillbyggnad För de lantbrukare som inte vill eller har möjlighet att gå hela vägen från uppbundet stall till lösdrift med mjölkgrop kan ett alternativ vara att bygga en separat ligghall i anslutning till den befintliga båsladugården. Mjölkningen sker på båspallen med befintlig rörmjölkningsutrustning. Vid mjölkning drivs korna från ligghallen till båsladugården. För att denna typ av lösning skall fungera tillfredställande är det viktigt att avståndet mellan ligghall och båsladugården ej är för långt. Fördelarna är: - Lägre investeringskostnad då ingen mjölkgrop och mjölkningsstall byggs - Befintligt stall kan användas fortsättningsvis utan större ombyggnationer eller investeringar. Nackdelar: - Djur måste drivas mellan ligghall och mjölkningsstall vilket innebär gångar som måste rengöras för hand. Om man utökar koantalet måste korna mjölkas i flera omgångar. - Mjölkningsstallet kyls av då inga djur står inne mellan mjölkningarna. Extra tilläggsvärme måste ofta installeras för att stallet inte skall kylas ned. Bygga nytt Kostnaden för att bygga ökar hela tiden och det är därför mycket viktigt att lägga tid på planering innan man sätter igång och bygger. Under planeringsskedet låser man upp till 80% av hela investeringskostnaden och det kan därför vara lockande att finna genvägar förbi planering, projektering och upphandling. Detta är inte att rekommendera eftersom det är genom en god planering som man för det mesta spar pengar och undviker felinvesteringar. Genom att göra en driftskalkyl med ett eller fler investeringsalternativ där man går igenom gårdens förutsättningar, har man en bra grund för beslut om man ska satsa på att bygga nytt eller inte. 38 Lösdrift 2010

39 Under planeringsstadiet måste flera vägval göras, vilken typ av klimat stallet ska ha (varmt eller kallt), utformning av planlösning, utfodringsstrategi, val av mjölkningsstall m.m. Valet mellan oisolerad (kall) och isolerad (varm) byggnad måste göras både med tanke på djurens bästa och med tanke på skötarens arbetsmiljö. Att det är kallt i en oisolerad byggnad är något nötkreaturen inte har ont av under förutsättning att liggytan hålls torr, ren och dragfri. Väljer man att bygga ett kallt stall ställs andra krav på utformningen av stallets planlösning jämfört om man bygger en varm lösdrift. Utformning av närmiljön Inom ekologiskt lantbruk är tillgången på areal för foderproduktion och vistelse avgörande för hur stor besättning man kan ha på gården. Under förutsättning av att man ska klara huvuddelen av foderbehovet (bete + vinterfoder) vid gården brukar man använda tumregeln att det krävs drygt 2 ha åker (vall+spannmål) per mjölkko i produktion. Den utfodringsstrategi man väljer ligger till grund till hur stallet ska utformas med tanke på antal ätplatser vid foderbordet och val av utfodringsteknik. I ekologisk produktion gäller stor andel grovfoder i fri tillgång vilket ställer höga krav på hanteringsteknik för i första hand ensilage. Ströhantering kan ställa extra krav på tekniken i en lösdriftslagård för ekologiska kor med riklig ströanvändning. Klimat i stallet För att djuren skall trivas och må bra är luftens kvalitet i stallet mycket viktigt. De allra flesta av våra husdjur, däribland nötkreatur, klarar kallt klimat mycket bra om bara liggplatsen hålls dragfri och torr. Valet mellan isolerat eller oisolerat stall görs därför utifrån de som skall arbeta i stallet. Enligt de undersökningar som gjorts angående arbetsmiljön i kall lösdrift (JTI rapport 290) har man kommit fram till att kylan upplevs som ett mindre problem i gårdar med kall lösdrift. Många växlingar mellan inomhus- och utomhustemperatur uppgavs däremot som en vanlig orsak till obehag, liksom kombinationen kyla och fukt/väta. En varm lösdrift innebär att väggar och tak måste isoleras vilket fördyrar byggkostnaden jämfört med en oisolerat stall. En tumregel säger att ett oisolerat stall är mellan 10-20% billigare än ett jämförbart isolerat stall. Det som framför allt är dyrare i ett isolerat stall är väggar, tak och ventilationsstyrningen. Ventilationen i oisolerade stallar bygger på luftens naturliga drivkrafter, värmens drivtryck och vindtrycket. Dagens högproducerande mjölkkor generar stora mängder fukt och värme som måste ventileras bort och i stallar med naturlig ventilation ska nocken vara öppen. Tilluften kan tas igenom en öppen långsida, glespanel eller vindnät i ytterväggarna. Taket bör ha någon form av kondensskydd för att minska risken för takdropp. Dagens isolerade lösdriftsstallar med parallelltak ventileras uteslutande genom naturlig ventilation genom reglerbara luckor i nock och vid takfoten. Styrningen av till- och frånluftsdonen är oftast helt automatiserad. I ett stall med parallelltak finns inget innertak utan isoleringen ligger direkt under takplåten. Planering av oisolerat stall Vatten i kalla lösdrifter: Vanligaste sätten att frostskydda vattnet är med ett cirkulerande system eller med eluppvärmda vattenkoppar. Det cirkulerande systemet blir lönsamt jämfört med eluppvärmda vattenkoppar så snart antal vattenkoppar överstiger 3 stycken. I ett cirkulerande vattensystem med elpatron bör man ha batteribackup på cirkulationspumpen. Vid ett strömavbrott fortsätter då vattnet att cirkulera i systemet och oftast hinner strömmen komma tillbaka innan någon ledningarna fryser. För att kontrollera att temperaturen i ledningarna är lagom i det cirkulerande systemet Lösdrift

40 bör man ha temperaturgivare på in- och utgående ledningar. Det räcker att temperaturen håller +10 grader på inkommande ledning. Vattenledningarna läggs med fördel i vanliga 110 pvc avloppsrör under golvet. Pvc-rören isolerar vattenledningarna och gör det möjligt att leda ned varmluft om ledningarna skulle frysa. Utgödsling i kalla lösdrifter: Beroende på var i landet man befinner sig så får man räkna med att skrapgångarna fryser några dagar eller någon vecka per år. Genom att bygga och planera för kalla förhållanden går det kanske inte att utesluta risken för frysning av utgödslingen men väl minska stilleståndsperioderna. Det man framför allt vill hindra är att gödseln i tvärkulverten fryser. Detta kan man undvika genom att förse tvärkulverten med en isolerande täckning och värmeslingor i botten av kulverten som kan slås på vid stark kyla. med manuellt av- och påslag bör även läggas under ursparningen för utgödslingens mede. Vid planering av stall med öppna skrapgångar måste man ta hänsyn till att traktor/lastmaskin skall kunna komma in och skrapa ut gödseln vid perioder då det fryser. Detta ställer krav på hur breda skrapgångarna behöver vara, att skraporna i skrapgångarna är demonterbara, att det finns portar i änden av varje skrapgång samt placering av tvärkulvert. I en isolerad stallbyggnad behöver man inte ta hänsyn till detta vid planeringen. Liggbåsutformning För djurens välbefinnande är utformningen av liggplatserna viktig. I denna skrift har vi valt att endast ta upp liggbås. Inom den ekologiska produktionen är ofta halm en bristvara och för att ta tillvara näringen i gödseln är flytgödselhantering att föredra. En riktigt utformad liggbåsplats innebär att kon lägger sig utan problem och att hon vilar längre stunder. Om kon står länge och trampar med framdelen i liggbåset och bakdelen på skrapgången så innebär det att hon har svårt att utföra sina naturliga resnings- och läggningsrörelser, d.v.s. att liggbåset inte är korrekt utformat. Det är viktigt att korna har tillräckligt resningsutrymme framåt. Dagens frihängande liggbåsinredningar tillåter kon att även använda utrymmet åt sidan mellan bågarna men det naturliga är att hon för huvudet framåt. Därför ska det finnas ordentligt med resningsutrymme framåt. Minimimåtten enligt djurskyddsbestämmelserna bör ej användas, utan ett liggbås för en ko som väger 650 kg bör vara utformat enligt figuren nedan. Nackbommen överst på liggbåset styr hur långt kon kan gå in i båset innan hon måste börja lägga sig och placeringen av den ska anpassas efter storleken på djuren i besättningen. Vid svag lutning på båset (<4%) kan eventuellt en bogplanka monteras 1,8 meter in i båset från bakkant. Bogplankan hindrar kon från att krypa för långt in i båset, men rekommenderas inte om den inte är helt nödvändig eftersom det också hindrar henne från att lägga frambenet rakt fram. Sektion med planeringsmått i mm för liggbås. 40 Lösdrift 2010

41 Bakkanten på liggbåset bör vara minst 20cm men gärna 25cm hög. Detta bidrar till att kon inte ligger ut i skrapgången med någon del och att liggbåset på så sätt hålls rent från gödsel. Liggmaterialet i liggbåset skall vara torrt, halkfritt och deformerbart (mjukt). Eftersom kor föredrar att ligga mjukt så bör liggbåsen förses med någon typ av madrasser. Om båset förses med tjockare typ av liggmadrass bör lutningen ej understiga 5% längs hela liggytan. En brantare lutning på båset innebär att kon ligger rakare i båset och bidrar därför till att hålla båset rent, men det blir också en något högre halmförbrukning. Generellt bör lutningen av liggbåset vara 4-6%. Trots att man använder mjuka madrasser ska man använda strö. Ströet suger upp vätska i båset och bidrar till bättre hygien. Skrapgångar Utformningen av gångar i lösdrifter är mycket viktigt för kornas välbefinnande och därmed viktigt för att få en hög avkastning. Att utgå från djurskyddsbestämmelsernas minimått för gångbredder rekommenderas ej om det finns möjlighet till att ta till bredare gångar. Det är viktig att det finns utrymme för kor att mötas och att det finns reträttvägar för ranglåga kor. Återvändsgränder ska undvikas. Detta minskar stressen bland djuren och minskar även risken för att kor halkar och fläker sig. Det ställs höga krav på utförandet av gångarna eftersom de lätt ska kunna hållas rena samtidigt som halkrisken ska minimeras. Hur bra skrapytan blir beror på val av betongkvalitet, struktur på ytan (ytjämnhet) och att urin i största möjliga mån dräneras bort. Mönstrad betong med hexagonmönster gör att kornas klövar får bra grepp och det dröjer också länge innan mönstret är nedslitet. Det är dock viktigt att man har en bra betongkvalitet med relativt liten stenstorlek och att man vid utförandet är noggrann så att ojämnheter undviks. Hexagonmönster formas av en mönstrad rulle som dras över betongen innan den har stelnat. Rullen kan t ex. hyras direkt av tillverkaren Capton Creative Betong, till en kostnad av ca 20 kr/m 2 (se Hexagonmönstrad betong. Mått i mm. Ett mycket bra material att använda i gångar är gjutasfalt. Gjutasfalten är mycket hållbar mot nötning från gödselskrapan samtidigt som ytan är mycket halksäker och materialet är mjukare än betong. Det är även vattentätt och finns som syrafast. Gjutasfalt läggs på i ett ca 3cm tjock lager på direkt på betongen. Kostnaden för att lägga gjutasfalt beror på hur stora ytor som läggs samtidigt. Som riktpris kan man räkna mellan kr/m 2. Lösdrift

42 Utläggning av gjutasfalt i skrapgång. Ytan blir mycket hållbar och halksäker och gjutasfalt lämpar sig bra som underlag i skrapgångar. Spaltgolv I ekologiska besättningar krävs att minst hälften av den totala golvytan består av helt golv, dvs. inte spaltgolv. Vid val av spaltgolv kan kassetter vara att föredra framför friliggande spaltstavar eftersom spaltstavarna flyttar sig med tiden och kan vicka åt sidan så de inte ligger horisontellt. Spaltgolven är ofta torrare än öppna skrapgångar, men är å andra sidan ett sämre underlag för kon att gå och stå på. Trenden under de senaste åren går mot att fler lägger in hela golv i gödselgångarna vid om- och nybyggnationer. Foderbord Hur foderbordet skall utformas beror till stor del på vilken utfodringsstrategi man planerar att ha. Vid planering av ett nytt stall är detta en av de första parametrarna man bör ta hänsyn till. Vid fri tillgång på grovfoder ska det finnas minst en ätplats på tre djur. Få ätplatser ökar stressen och konkurrensen om fodret varför man endast i undantagsfall bör ha tre djur per ätplats. Men det är en klar fördel, framför allt för lågrakade djur, om det finns minst två ätplatser per djur. KRAV reglerna förutsätter fri tillgång på grovfoder. I lösdrift är det kraftfoderstationer med grovfoder eller blandfoder separat, alternativt fullfoder som gäller. Vid valet av foderbord eller foderkrubba utgår man från hur fodret skall utfodras och vilken struktur fodret har. De tre vanligaste typerna av foderbord är: -smalt foderbord med utfodring med rälshängd vagn eller bandfoderfördelare -körbart foderbord -foderkrubba 42 Lösdrift 2010

43 Utformning av foderkrubba. Mått i mm. Foderbordet ska utformas så att skrymslen och vrår undviks eftersom det då blir svårare att hålla rent. Om man har ett långstråigt foder bör man välja en foderfront som hindrar foderspill. Nackbom är då mindre lämpligt eftersom korna då oftare drar med sig foder ut i gången. Ätbås bidrar till bättre klövhälsa eftersom kon står torrt medan hon äter och mjukt om ätbåsen är försedda med gummimatta. Det blir också ofta lugnare vid foderbordet. Ätbåsen tar dock en del plats, både kvadratmetrar och antal ätplatser eftersom de är något bredare än en vanlig ätplats. Foderbordets höjd ska vara minst 10cm från nivån där kon står med framklövarna. För att öka kons räckvidd kan foderbordets höjd gärna ökas till 15-25cm. Höjden på foderbordskanten ska från golv till nedre röret av foderfronten vara 50-60cm för mjölkkor. Nackbommen flyttas med fördel fram något över foderbordet för att minska trycket på nacken och öka kons räckvidd. Vatten Rikligt med vatten av god kvalitet är avgörande för en mjölkbesättnings produktivitet och hälsa. Högmjölkande kor dricker upp till 100 liter vatten per dygn och det är därför mycket viktigt att det finns tillräckligt med drickplatser och att flödet är tillräckligt. Flödet i vattenkoppar bör ej vara mindre än 10 liter/min. I lösdriftsstallar är vattenkar ett mycket bra alternativ till vattenkoppar. Fördelen med vattenkar är att korna snabbt får i sig mycket vatten. Det bör alltid finnas minst två olika platser i stallet där det finns vatten. Dimensionering av vattenflödet till vattenkoppar styrs av när ca 20% av besättningen dricker samtidigt. Råd: - för mjölkkor bör flödet i vattenkoppen vara minst 10 l/min - används vattenkar bör de finnas på två olika ställen i stallet - om vattenkoppar eller kar placeras i en tvärgång bör gångens vara så bred att det finns utrymme för en ko som dricker och en ko som passerar bakom. Lämplig bredd är 3,6 meter. - kopparna och karen måste vara lätta att göra rena. Karen skall vara tippbara eller försedd med en ordentlig bottenplugg. Kalvningsbox Kalvningsboxen som oftast även används till behandling ska göras rymlig. Enligt djurskyddsbestämmelserna ska kalvningsboxen vara minst 10m 2 med kortaste sidan 3m, men helst ska boxen vara större. I USA rekommenderar man 4x4m. Kalvningsboxen bör förses med självstängande front för Lösdrift

44 möjlighet till fixering vid behandling. Det ska finnas manhål eller mindre grindar för att snabbt kunna komma in i boxen. Man ska kunna komma in i boxen från flera håll. Helst ska minst en boxsida kunna öppnas helt. Gruppkalvningsboxar ska enligt djurskyddsbestämmelserna vara minst 8m 2 /ko men helst ska man ta till lite mer yta även här, speciellt i gruppkalvningsboxar för bara ett par kor. Möjligheten för kon att gå undan vid kalvningen minskar, vilket annars är hennes naturliga beteende. Med gruppkalvningsboxar har man mindre kontroll över att kalven verkligen får i sig den så viktiga råmjölken och det finns risk för sämre hygien eftersom man ska ha rent strö till varje ny kalvning. Kalvar En förutsättning för att hålla kalvarna friska är en torr ströbädd, frisk luft utan drag och god hygien. Kalvar tål kyla bättre än många tror, det är bara när de är precis nyfödda som de behöver lite varmare klimat. Därför kan kalvarna gärna hållas på en tjock, torr ströbädd i ett välventilerat, oisolerat utrymme. Det finns flera system att ge kalvarna mjölk. De ekologiska reglerna säger att kalvarna ska hållas i grupp och att de ska dia en ko eller dricka mjölk ur konstgjord spene. De alternativ man då har att välja på är napphink, datoriserad kalvamma eller att låta kalvarna dia sin mor/en amko. Speciellt när det gäller utfodring med napphink och kalvamma ska kalvgrupperna hållas ganska små, maximalt 10 kalvar/grupp. Hygienen i kalvamman är mycket viktig. När det gäller kalvgrupper i amkosystem verkar gruppstorleken ha mindre betydelse för sjukdomsspridning mellan djuren. Över lag håller sig kalvarna mycket friska i amkosystem. Där bör man istället av konkurrensskäl och kontrollskäl dela in kalvarna i grupper som baseras på djurens storlek. Om man använder amkor kan man hålla dem flera stycken i samma grupp tillsammans med kalvarna eller en och en tillsammans med varsin kalvgrupp. Vanligtvis kan varje amko försörja tre kalvar men det beror på kons mjölkmängd och kalvens näringsbehov. Man kan också välja att endast släppa in amkorna till kalvarna ett par gånger om dagen vilket är en mer restriktiv utfodringsmetod. Det största arbetet med amkosystem är tillsynen, och då främst med de minsta kalvarna som ibland behöver hjälp med att lära sig dia en annan ko än sin mor, men även med att anpassa kalvarnas mjölkbehov och amkornas mjölkmängd till varandra. Ytbehov för amkosystemet är totalt ca 14m 2 /amko inklusive kalvar i ströbäddssystem. För amkor i liggbås med ströbädd till kalvgömma är ytbehovet något lägre, men det finns ännu inte reglerat. Med liggbåssystem är det viktigt att kalvgömman är tillräckligt stor eftersom det är kalvarnas enda liggyta, samtidigt måste skrapgången tas till eftersom den ytan upptas av både kor och kalvar. Ett annat alternativ till att låta kalvarna dia är att låta dem gå fritt i ladugården. Med det systemet kan kalvarna dricka hur mycket mjölk de vill. Det är ett enkelt system som inte kräver några byggnationer men man får gödsel där man kanske inte önskat och man måste stänga så kalvarna inte smiter ut. Rekrytering Rekryteringen ska så tidigt som möjligt inhysas i samma system som mjölkkorna. De minsta djuren kan dock med fördel inhysas i ett ströbäddssystem. Grupperna bör hållas relativt homogena för att minska konkurrensen mellan djuren och för att förenkla tillsynen. Trots att rekryteringen inte ger några pengar innan de har kalvat, är det viktigt att de har en bra tillväxt och är friska och välmående. Då kan man också hålla en låg inkalvningsålder. Det sparar pengar åt företaget i form av foder, arbete och byggnadskostnad eftersom det åtgår färre ungdjursplatser. Det är viktigt att rekryteringen inte glöms bort i byggnadsplaneringen. Vid planeringen av liggbås och antal ätplatser gäller samma som för mjölkkor. Foderbordskant och inredning anpassas efter storleken på djuren. 44 Lösdrift 2010

45 Betesgång För lösdriftsstallar bör inte den viktiga och utökade betesgången som tillämpas i ekologiska besättningar utgöra något problem. Kor i lösdrift är vana att vistas i grupp och en samlingsfålla innan mjölkgropen ökar kapaciteten vid mjölkningen. Robotsystemen ställer större krav på anläggningen och tillgängligheten till betesmarken eftersom trafiken pågår ständigt och djuren mjölkas fler än två gånger per dygn. Här bör man planera noga var stallet ska placeras för att underlätta betesgången med närliggande vallar. För att undvika upptrampning närmast byggnaden kan drivvägarna med tex. barkbeläggning anläggas. Lösdrift

46 Sammanfattning För många har övergången från uppbundet till lösdrift inneburit att arbetet med djuren har underlättats och att djuren har fått en bättre hälsostatus. Med lösdriftssystemet kan man så långt som det är praktiskt möjligt ge nötkreaturen en stallmiljö som möjliggör ett naturligt beteende. Därmed uppfylls också KRAV:s regler om att nötkreatur ska kunna bete sig naturligt, röra sig och utöva sitt sociala beteende. Det krävs god planering innan bygget dras igång, annars finns risk att satsningen inte ger det uppsving för djurmiljö och arbetsmiljö som det från början var tänkt. För- och nackdelar med olika lösningar måste vägas mot varandra och gårdens kapacitet måste utrönas. Finns gott om arbetskraft eller inte och är halmtillgången god? Om det finns dåligt med arbetskraft kan mjölkningsrobot vara ett alternativ. På ekologiska lantbruk är det vanligt att halmtillgången inte räcker till djupströbäddar. Därför väljer de flesta idag lösningar med liggbås. Ombyggnation, nybyggnation eller en kompromiss? Vid ombyggnationer måste alltid anpassningar göras efter byggnadens mått och övriga förutsättningar. En nybyggnation ger större frihet och man kan ofta enkelt anpassa byggnaden till eventuell framtida expansion. En kompromiss mellan att bygga nytt och bygga om kan vara att utnyttja befintlig båspall för mjölkning och bygga en ny ligghall med lösdrift i anslutning. Då kombinerar man en god djurmiljö med att hålla nere investeringarna. För att fördela investeringen över tiden kan båspallen efter en tid eventuellt byggas om för mjölkgrop eller robot. För att hålla nere investeringskostnaderna kan utfodring med fördel ske utomhus varvid byggnadsskalet kan minskas. Att bygga oisolerat är också ett sätt att hålla nere investeringen. Generellt blir en oisolerad lösdrift 10-20% billigare än en isolerad. Djurskyddsbestämmelserna är oftast minimimått och det är tillrådligt att ta till lite extra plats utöver angivna mått. Gångarna i ett lösdriftsstall ska vara väl tilltagna för att minska stressen bland djuren. När det gäller en oisolerad byggnad ska det vara möjligt att kunna ta sig in med traktor på gångarna när det fryser och det är viktigt att man planerar kulvert, kulvertnedsläpp och inkörsportar med tanke på frysrisken. Vattenförsörjningen i kalla lösdrifter ska vara frostsäkrad. Med vattenkar kan djuren dricka på ett naturligt sätt och får i sig mycket vatten fort. Liggbåsen ska utformas efter djuren storlek och ska strös även om de är försedda med mjuk madrass. Rekryteringsdjuren ska tidigt inhysas i samma system som mjölkkorna. För att få friska kalvar med god tillväxt delas kalvarna med fördel in i flera mindre grupper. Det är mycket viktigt att de har en dragfri miljö med frisk luft och en torr ströbädd. Om kalvamma används är hygienen i den mycket viktig. Amkor är också ett vanligt och väl fungerade system. Vid planeringen av den nya lösdriften får inte betesdriften glömmas bort. Betena ska ligga så nära lösdriften som möjligt, speciellt när det gäller lösdrifter med mjölkningsrobot då korna självmant ska besöka roboten flera gånger om dagen. För att undvika allt för mycket upptrampning av marken närmast byggnaden kan drivvägar med tex. barkbeläggning anläggas. 46 Lösdrift 2010

47 Bilagor Bilaga 1. Utdrag från Statens jordbruksverks föreskrifter om djurhållning inom lantbruket. L100. Mått och utrymmesangivelser kommer att börja gälla under år Författarna reserverar sig mot eventuella ändringar NÖTKREATUR 1 Utrymme i bås Högsta vikt, kg Bundna djur, långbås Lösdrift, liggbås 2) Längd,m Bredd, m Bundna djur, kortbås 1) Foderliggbås Fångbås Längd, m Bredd, m Kalvar 3) 90 1,40 0,70 1,10 0,70 Kalvar 3) 150 1,50 0,80 1,20 0,80 Ungdjur 250 1,70 0,90 1,30 0,90 Ungdjur 400 1,90 1,00 1,50 1,00 Ungdjur 600 2,00 1,10 1,60 1,10 Ungdjur > 600 2,10 1,20 1,70 1,20 Vuxna djur 500 2,00 1,10 1,60 1,10 Vuxna djur Vuxna djur Lösdrift, ätbås Längd, m Bredd, m 650 2,20 1,20 1,70 1,20 1,60 0,80 > 650 2,30 1,25 1,80 1,25 1,65 0,80 1) För kortbås med begränsning framåt (s k mellanbås) skall avståndet mellan begränsning och båspallens bakkant, mätt 1 m över båspallen, vara lika med båslängden för långbås. 2) Båset skall vara 0,30 m längre om båsavskiljare och frontvägg hindrar djuret att föra huvudet åt sidan eller framåt när det reser sig. 3) Kalvar får inte hållas bundna. 2 Utrymme i boxar och vid lösdrift Högsta Ensambox vikt, Längd, Bredd, kg m m Gemensambox, lösdrift Spaltgolv, Ströbädd, m 2 /djur m 2 /djur Liggarea Totalarea Kalvar 60 1,20 1,00 1,00 1,50 Kalvar 90 1,40 1,10 1,50 1,20 1,70 Kalvar 150 1,50 1,50 2,20 Ungdjur 250 1,80 2,00 2,90 Ungdjur 400 1,90 2,60 3,70 Ungdjur 600 2,30 3,10 4,40 Ungdjur > 600 2,60 3,40 4,80 Dikor, sinkor Mjölkkor, amkor 3,40 4,80 6,00 8,50 3 Kalvningsutrymme Ensambox: 10 m², kortaste sidan 3 m. Gruppbox för kalvning: 8 m²/ko, kortaste sidan 3 m i boxar för < 3 kor, 5 m i boxar för > 3 kor. 4 Kalvgömma vid di- och amkoproduktion 0,9 m² per kalv. 5 Utrymme för utegångsdjur I ligghall: lika med liggareorna i ströbäddsboxar i bilaga 2 punkt 2. I kombinerad ligg- och utfodringshall: lika med totalareorna i ströbäddsboxar i bilaga 2 punkt 2. Lösdrift

48 6 Gångar i lösdriftsstallar 1) Gång mellan -liggbåsrad och vägg -ätbåsrad och vägg 2) -två liggbåsrader -liggbåsrad och ätbåsrad - foderbord och vägg 2) - liggbåsrad och foderbord Vuxna djur 25 djur/gr p, m > 25 djur/grp, m 250 kg, m Ungdjur > 250 kg, m 1,80 2,00 1,40 1,80 2,00 2,20 1,50 1,90 2,80 3,00 2,10 2,50 1) Gångar får inte vara så smala att djuren riskerar att fastna 2) Med vägg likställs avgränsning mot djupströbädd 7 Vattenförsörjning för djur i lösdrift 1 vattenkopp per 10 mjölkande kor 1 vattenkopp per 25 djur övriga nötkreatur 8 Utrymme vid rakt foderbord vid samtidig utfodring av lösgående djur 1) Högsta vikt, kg Ätplats, m Minsta fria öppning till ätplats, m Kalvar 90 0,30 0,14 Kalvar 150 0,40 0,14 Ungdjur 250 0,45 0,15 Ungdjur 400 0,50 0,15 Ungdjur 600 0,60 0,17 Ungdjur > 600 0,65 0,20 Vuxna djur 500 0,60 0,17 Vuxna djur 650 0,70 0,20 Vuxna djur > 650 0,75 0,22 1) Vid fri tilldelning av allt foder får antalet ätplatser minskas till en ätplats per tre djur. 9 Foderbord Foderbordsytan eller rännbottens höjd över båspall, klövpall eller skrapad gång skall vara minst 0,1 m. Foderbordets kant mot båspallen får i kortbås-, foderliggbås- och fångbåssystem inte vara högre än 0,2 m över båspallsytan. 48 Lösdrift 2010

49 10 Dränerande spaltgolv och spaltgolvskassetter Djurkategori Högsta vikt, kg Största spaltöppning, mm Gödseldränerande golv för kalvar och ungdjur Gödseldränerande golv för lösgående djur Gödseldränerande gummispaltgolv 2) i bås för bundna djur, i foderliggbås, fångbås och ätbås Största andel öppning, % Kalvar Ungdjur ) Ungdjur > ) Vuxna djur Vuxna djur Urindränerande golv Alla ) Gödseldränerande gummispaltgolv med största spaltöppning 30 mm och största andel öppning 36 % får användas i bås för bundna djur, i foderliggbås, fångbås under förutsättning att stavarna placeras vinkelrät mot båsets längdriktning. 2) Stavarna skall placeras vinkelrät mot båsets längdriktning. Bilaga 2. Utdrag från EUs förodning om ekologisk djurproduktion nr 1804/1999. Minimi ytor inomhus och utomhus för nötkreatur. UTRYMME INOMHUS (nettoutrymme som är tillgängligt för djuren) UTRYMME UTOMHUS (rastgård i anslutning till utrymme inomhus, djuren har fri tillgång till rastgården)*** Minsta levande vikt (kg) Utrymme (m 2 /djur) Utrymme (m 2 /djur) Nötkreatur, avel och köttproduktion Mjölkkor Avelstjurar högst 100 högst 200 högst 350 över 350 1,5 2,5 4,0 5,0 och minst 1 m 2 /100 kg Lösdriftsladugård 6 4, ,5 1,9 3,0 3,7 och minst 0,75 m 2 /100 kg *** Om utrymmet utomhus är avskilt från utrymmet inomhus och djuren inte fritt kan ta sig in och ut är kraven på utrymme utomhus minst lika stora som kraven på utrymme inomhus. Lösdrift

50 Litteratur Jordbruksverket. Rastning av ekologiska mjölkkor. Jordbruksinformation Jordbruksverket. Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olika djurhållningssytem för nötkreatur. Rapport 1995:10. Jönköping Jordbruksverket. Lösdriftsstall för rekryteringskvigor - tillämpbar i ekologisk produktion. Jordbruksinformation JTI. JTI-rapport 290. Arbete i kyla i mjölkproduktionsanläggningar. Uppsala Europeiska Gemenskapen EU. EU:s förordning om ekologisk animalieproduktion. Rådets förordning (EG) nr 1804/1999, av den 19 juli Landbrugets Rådgivningscenter. Indretning af stalde till kvaeg. Danske anbefalinger. Viborg KRAV. KRAV-regler Uppsala 50 Lösdrift 2010

51 Lösdrift

52 Lösdrift 2002 är en handledning i hur man kan bygga om, till eller nytt för lösgående djur i mjölkproduktion. Nötkreatur i ekologiskt lantbruk ska innan slutet av år 2010 befinna sig i lösgående system enligt regler för ekologisk djurhållning. I svensk mjölkproduktion är uppbyndna system fortfarande vanligast, och de närmaste åtta åren kräver därför en omläggning till lösdriftsystem om man är ekologisk mjölkproducent eller planerar att gå in i ekologisk produktion. Denna skrift går igenom de regler och föreskrifter man måste följa vid planering av djurmiljön för mjölkkor. Fem olika gårdar presenteras med fakta om byggnationen, planritning samt bilder och text som beskriver lösdriftsystemet på gården. Lantbrukarens egna reflektioner samt rådgivarens synpunkter på hur väl anläggningen fungerar och vad som kunde förbättras finns med för varje exempel. Som avslutning ges allmänna råd om vad man bör tänka på när man ska bygga om för lösdrift, samt viktiga detaljer att ta hänsyn till för att närmiljön ska bli så bra som möjligt för djuren. Skriften handlar om mjölkproducerande kor, men råden kan även vara till nytta för den som har kor för köttproduktion. Länsstyrelsen i Uppsala län har i samarbete med flera län medverkat till att projektet kom till stånd. Finansiering har skett inom programmet för kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet. Författare är byggnadsoch husdjursrådgivare vid Hushållningssällskapet i Uppsala och Stockholms län. Hushållningssällskapet i Stockholms och Uppsala län Box 412, UPPSALA, Hemsida