Digital kultur & nätmyter

Transkript

1 Digital kultur & nätmyter Pelle Snickars, KB lördag 17 november 12

2 Pelle Snickars & Per Strömbäck

3 Hur omvälvande är den pågående d i g i t a l i s e r i n g e n av m e d i e r egentligen? lördag 17 november 12

4 > brott eller kontinuitet?

5 Den pågående digitaliseringen av våra liv, av samhället, medierna och kulturen är en omvälvande och disruptiv kraft helt utan motsvarighet i (medie)historien. Fotografiet frös tiden, telegrafen och telefonen krympte rummet, filmen fångade tidens rörelse och televisionen flyttade världen in i vardagsrummet men den digitala revolutionen är än mer genomgripande. Historiskt är det bara boktryckarkonsten som kan mäta sig med digitaliseringens samhälleliga och kulturella genomslag; att boken länge varit den sista analoga bastionen är talande. lördag 17 november 12

6 > min egen forskningsverksamhet har de senaste åren på många sätt handlat om att vrida och vända på själva begreppet digitalisering lyfta fram dess paradoxer, reda ut dess olika innebörder, historisera den digitala kulturens framväxt, analysera och problematisera vad termen digitalisering betyder och hur den kommit att betyda det den betyder. lördag 17 november 12

7

8 > 1900-talets cirkulära m e d i e s y s t e m f r å n öppenhet till slutenhet... lördag 17 november 12

9

10 > datorn som universell mediemaskin lördag 17 november 12

11 computational media

12

13

14

15

16

17

18 > den nya digitala medie-ekonomin

19 Digitaliseringen har inneburit en helt ny situation; den har kullkastat den traditionella medie-ekonomin, ruckat på kulturella hierarkier och ställt vitt skilda begrepp som publicering, öppen, kommersiell, gratis och public service på huvudet. Man kan rentav fråga sig om inte digitaliseringen är en autonom kraft där den digitala tekniken förefaller ha en helt egen vilja. lördag 17 november 12

20

21 teknikdeterminism

22 digitalt imperativ

23

24

25 En brännande fråga är hur man ska förstå den politiska och ekonomiska retorik där analog numera betyder gammal och digital skinande ny och modern? Inte minst eftersom det är en retorik som ibland har tillräckligt med finansiella muskler för att bli praktik. lördag 17 november 12

26 > datoriseringens & digitaliseringens framåtriktade k raft s nabbare, modernare, mindre, bättre: från 4G till iphone 5 till ipad mini... lördag 17 november 12

27

28 HAL 9000

29

30 > digitaliseringens mediehistoria lördag 17 november 12

31 > digitaliseringen som djupt försänkt i talets analoga samhälle lördag 17 november 12

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43 > s amt i d a d ig i t a l revolution? när? periodisering? lördag 17 november 12

44 > webb: > publikt genomslag > bredband > mobilt internet lördag 17 november 12

45 > webb: > publikt genomslag > bredband > mobilt internet > dotkom-krasch 2000 > webb > sociala medier lördag 17 november 12

46 > hur länge kan nya medier vara nya? lördag 17 november 12

47 Pelle Snickars & Per Strömbäck

48

49 > ett slags anti-google-bok

50

51 > problematisera ITbegreppet öppenhet lördag 17 november 12

52 > hur analog och digital öppenhet s k i l j e r s i g... i n t e m i n s t mediehistoriskt lördag 17 november 12

53

54

55 Precis som frihet är öppenhet ett relativt begrepp. Nätdiskussionen där öppenhet ses som fundamental för den digitala domänens utveckling är knappast (nät)neutral, vilket såväl utrikesministrar som cyberutopiker gärna vill göra gällande. Tvärtom favoriserar den vissa aktörer framför andra, speciellt telekombranschen och somliga webbföretag. Öppenhet är rentav den kommersiella logik som Google byggt sitt webbimperium kring. lördag 17 november 12

56 öppenhetsindustri

57

58 Som Apple visat är ett öppet nät knappast optimalt för att göra affärer eller bygga en digital marknad. Därför är ett öppet nät inte med nödvändighet det som vare sig kunder eller medborgare nog önskar sig allra mest. Att det slutna Apple med sina kontrollerade appar är världens högst värderade företag i en tid av digitala öppenhetlovsånger tål att tänkas på. lördag 17 november 12

59 Vid en närmare anblick visar det sig att öppenhet egentligen är ett slags slutenhet, men på somliga aktörers villkor. Det existrerar därför en digital myt kring öppenhet, och i själva verket har diskussionen om ett öppet internet ganska lite att göra med det som vi förknippar med ett öppet samhälle. lördag 17 november 12

60 trams

61 > vad driver digital & teknologisk utveckling? lördag 17 november 12

62 > alla är inte digitala vinnare

63

64

65

66

67 pro & con

68

69

70 generative technologies

71 ibrick

72

73 > vad driver digital utveckling? öppen innovation eller slutna affärssystem? lördag 17 november 12

74

75 > varför?

76 culture of sharing

77

78 > fildelning som både koncept och praktik är ett av de allra mest centrala fenomenen för att begripa hur medielandskapet förändrats det senaste decenniet. lördag 17 november 12

79 > h u r s k a p a r m a n egentligen en fungerande digital marknad? lördag 17 november 12

80

81

82

83

84

85

86 > exemplarets död

87 > teknik eller medieföretag?

88

89 > hur ska man kunna bygga en digital marknad för e-böcker om bibliotek samtidigt ska kunna låna ut dem gratis? lördag 17 november 12

90

91

92 > varför?

93 > jag tvekar inte att köpa nya mobiler, surfplattor och laptops... lördag 17 november 12

94 > jag betalar ganska mycket pengar för att hålla mina apparater uppkopplade gör ni? lördag 17 november 12

95 > de nationella telebolagens vinst är faktiskt större än den mediala innehållsindustrins (film, böcker, musik etcetera) totala omsättning i Sverige lördag 17 november 12

96 Den större frågan gäller alltså hur digitaliseringen håller på att stöpa om det samtida medielandskapet och vilka som egentligen bestämmer spelreglerna. lördag 17 november 12

97

98 Under 1900-talet dominerades medielandskapet av företag och stater som producerade nyheter, kultur och nöjen genom olika kanaler (tidningar, film, radio eller television). Utbudet var antingen kommersiellt eller offentligt finansierat. Med digitala teknik har under de senaste femton åren främst distributionssättet radikalt förändras. Om 1900-talet var medieproducenternas å r h u n d r a d e f r a m s t å r d e t n y a s e k l e t s o m mediedistributörernas glansperiod. Nya distributionssätt har därför ställt den traditionella medie-ekonomin på huvudet; utbud och efterfrågan fungerar online enligt nya kriterier, inte minst i sociala mediesammanhang. lördag 17 november 12

99 Unless you re paying for a service, you re not the consumer you re the product. lördag 17 november 12

100 gratis?

101 Om cyberkulturens demokratiserande förhoppningar under nittiotalet kom på skam i och med dotkom-kraschen efter millennieskiftet, har den användargenererade webb 2.0 och sociala medieformer på senare år gjort att IT-sektorn är på stark frammarsch. lördag 17 november 12

102 En viktig anledning till att vi gjort den här boken är att den konflikt som under 00-talet utspelade sig mellan mediebransch och pirater numera ersatts av en betydligt knepigare problemkomplex mellan IT-företag och mediebolag. Pelle Snickars & Per Strömbäck lördag 17 november 12

103 >ekominomiskt-teknologiskt apriori före den digitala domänen... lördag 17 november 12

104 Distribution av information och media sätter numera agendan, inte produktion av innehåll. Content är inte längre vara king kungar är snarare de bolag som tillhandahåller nätet och dess innehåll. lördag 17 november 12

105 Väl online har innehållsindustrins stora dilemma varit att få folk att betala igen något som har fått den traditionella mediesektorn att hamna på defensiven. lördag 17 november 12

106 Den centrala konfliktlinjen på nätet går numera mellan upphovsmän och deras representanter på den ena sidan, och olika distributörer och a g g r e g a t o r e r s o m a n v ä n d e r teknologin för att (mer eller mindre) utnyttja deras arbete, på den andra sidan. lördag 17 november 12

107 Möjligheten för olika slags mediebolag att ta betalt för innehåll på nätet är en ödesfråga. Om fria informationsflöden och förändrade m e d i e v a n o r f ö r ä n d r a t f ö r u t s ä tt n i n g a r n a f ö r mediebranschen, är det alltjämt en öppen fråga hur betalningsviljan på nätet kan, bör eller rentav måste öka. lördag 17 november 12

108 Samtidigt sitter mediebolagen i knät på både telekomsektorn och den stora sökgiganten på nätet. Google är förstås helt nödvändig för att driva webbtrafik en beroendesituation som ingen riktigt vet hur man ska ta sig ur. lördag 17 november 12

109 tack! lördag 17 november 12