Grafiska Företagens syn på mediemarknadens utmaningar Framtiden analog, digital och social där tryckta medier har en central roll

Transkript

1 Göran Blomberg Medieutredningen Ku 2015:01 Karlavägen 100 A Stockholm Stockholm s syn på mediemarknadens utmaningar Framtiden analog, digital och social där tryckta medier har en central roll Inledning välkomnar en ny mediepolitisk utredning och förutsätter att utredningen fokuserar både på tryckta och digitala medier. Mediemarknaden har förändrats rejält under de senaste åren, inte minst på grund av digitaliseringen. Förändringarna innebär både nya möjligheter och nya utmaningar. s utgångspunkt är att både tryckta och digitala medier har en viktig roll att fylla i samhället, idag och i framtiden. Bland annat för att tryckta kanaler fortfarande är nödvändiga för att nå alla medborgare. Det tryckta ordet har således en nyckelroll att spela för att bevara och utveckla demokratin, men är också viktig för utbildningsväsendet, kultur och marknaden. De grafiska företagen trycker, förpackar och distribuerar budskap i hela Sverige och i omvärlden. Grafiska Företagen utgör arbetsgivar- och branschorganisationen för cirka 500 företag inom den grafiska branschen, förpackningsindustrin och närliggande företag. lever av och brinner för att sprida nyheter, idéer och budskap till många människor genom tryck. Vi vill driva debatten om vilka kanaler som är viktiga idag och imorgon. Vi vill i detta PM lyfta behovet av åtgärder som är nödvändiga för att mediemarknadens ska utvecklas i rätt riktning. Vi ser att politiken kan bidra till att skapa möjligheter, och kommer under utredningens gång att återkomma med mer konkreta förslag på lösningar. Sammanfattning Sammanfattningsvis anser att en ny lagstiftning måste tillgodose följande behov: - En mediepolitik som utgår från att medborgare själva kan välja hur de vill ta emot information och medverka i det politiska samtalet. - Digital och fysisk distribution av breda medier i hela landet. - En lagstiftning som tydliggör systemet med ansvarig utgivare i digitala medier. - Medier som når och attraherar alla svenskar, nya och gamla. - Skapa förutsättningar för medieindustrin att verka och utvecklas i Sverige - Konkurrensen mellan digitala och tryckta medier ska ske på lika villkor.

2 s syn - bidrag till behovsanalysen En gemensam offentlighet kräver breda medier och tillit vill se en mediepolitik som har tar avstamp i alla medborgares behov och förutsättningar och som är hållbar, framtidsorienterad och likvärdig. En av mediernas huvuduppgifter är att bidra till en gemensam offentlighet, vilket är ett av fundamenten i en fungerande demokrati. Mediernas bild medverkar till att skapa förståelse för andra människors och aktörers utgångspunkter, och är många gånger grunden för en gemensam verklighetsbild. Fakta och gemensam kunskap är grunden för bilden av verkligheten, som blir utgångspunkten för samhällsdebatten och påverkar beslutsfattare på olika nivåer. Medierna är forum för debatt, där olika åsikter, ideologier och problemformuleringar bryts mot varandra. För att en levande samhällsdiskussion ska kunna föras och ett relevant samhällskontrakt upprätthållas behövs bland annat flera breda medier som bidrar till att skapa en gemensam verklighetsbild som omfattar många. Tryckta medier överbryggar filterbubblor En av utmaningarna är den brist på tillit till medier som breder ut sig. Lägst förtroende har de digitala medierna. En bristande trovärdighet är ett bekymmer för demokratin och mediernas utveckling. Samtidigt som det blivit lättare för medborgare att skaffa information har det också blivit enklare att välja bort nyheter. Den gemensamma verklighetsbeskrivningen hotas av så kallade filterbubblor, ett begrepp myntat av medieforskaren Jesper Strömbäck. Filterbubblor är resultatet av att allt fler medborgare endast tar del av innehåll som är anpassat efter deras tidigare mediekonsumtion. När en användare använder en sökmotor på Internet och en algoritm anpassar träfflistan beroende på vad denne har sökt på och klickat på. Syftet med att producera en filterbubbla är att visa det som användaren förväntas vilja se. En konsekvens blir att användare inte tar del av information och kunskap som motsäger dennes verklighetsuppfattning. På så sätt isoleras olika grupper, och det är svårt att nå dem som befinner sig i olika kulturella eller ideologiska bubblor. Om medborgarna lever i olika filterbubblor är risken stor att man talar förbi varandra istället för med varandra. En sådan utveckling hotar det demokratiska samtalet. Tryckta medier är breddmedier som överbryggar effekten av filterbubblor. I tidningar och tidskrifter kan man ta del av innehåll man kanske inte hade tänkt läsa från början. Artiklar kommer i ens väg, särskilt om de är utformade på ett tilltalande sätt. Det bidrar till ökad kunskap, allmänbildning och en bredare syn på världen. Behov: Medier som når många och som tillsammans skapar en gemensam verklighetsbild. Medborgarna ska ha rätt att välja kanal De digitala kanalerna har skapat nya möjligheter, förändrat människors livsstil och beteende och mediekonsumtionen. Interaktionen mellan människor skapar nya möjligheter för demokratin. För att nå alla medborgare behöver tryckta medier fortfarande användas. Dels är det fortfarande en miljon svenskar som inte använder internet i hemmen. Dels finns det många som föredrar att läsa nyheter på papper. Valfriheten är viktig både för medborgare och annonsörer, alla individer ska ha rätt att ta emot information på det sätt som passar den enskilde bäst. Vi ser ett stort och varierat utbud av medieslag som ett tecken på rikedom och grunden för det demokratiska samtalet. Vi vet att läsare upplever tryckt information på ett annat sätt än det digitala.

3 Behov: En mediepolitik som utgår från att medborgare själva kan välja hur de vill ta emot information och medverka i det politiska samtalet. Hela Sverige ska kunna nås Vi vill ha ett Sverige som håller ihop. Det handlar bland annat om att kommunikation och distribution ska fungera i hela landet, från norr till söder. Detta ska gälla oavsett om kommunikationen sker digitalt eller fysiskt. En förutsättning för att kunna leva och verka i hela landet är att både den digitala och den fysiska distributionen fungerar. Det behövs flyg, sjöfart och landtransporter för att gräva ned bredband, distribuera tidningar och se till att varorna från e-butiken hamnar hos konsumenten. Även om en allt större del av vår mediekonsumtion och våra inköp går via nätet så innebär det inte att vi kan prioritera ned t ex ett välfungerande postväsende. Även ur ett säkerhetsperspektiv är det viktigt att den fysiska tryckta produkten kan produceras och distribueras. Om elförsörjningen upphör i vissa delar av landet, som efter stormen Gudrun, är det svårt att ta del av internet i dessa delar. Det är anledningen till att Sveriges Radio och andra kommersiella aktörer menar att den marksända DAB+-tekniken är ett måste för att kunna garantera tillgång till samhällsinformation. Under överskådlig tid kommer det att krävas olika medier för att kunna garantera att medborgarna även i krissituationer kan få tillgång till information. I dessa tider då en anonym hat- och hot-kultur frodas på nätet upplevs tryckta produkter som trygga och trovärdiga och skyddas av lagstiftningen på ett annat sätt än digitala medier. Tryckfrihetsförordningen och ansvarig utgivarsystemet har tjänat vårt samhälle väl. För de digitala medierna är systemet ännu inte lika självklart och prövat. Behov: Digital och fysisk distribution av breda medier i hela landet. En lagstiftning som tydliggör systemet med ansvarig utgivare i digitala medier. Nya behov med anledning av den ökade migrationen Läget i omvärlden har lett till att många människor flyr från krig och förtryck och väljer att bosätta sig i Sverige. Nya svenska medborgare har behov av att integreras i samhället och lära sig språket. Vi är övertygade om att medierna är en viktig pusselbit när nya svenskar ska integreras och bidra till att forma morgondagens Sverige. Nya svenskar behöver påverka den gemensamma verklighetsbilden, och ta del av densamma eftersom den berättar en hel del om hur vårt land fungerar. I arbetet med att lära sig ett nytt språk behövs de tryckta tidningarna. Forskning visar att det är lättare att ta till sig information och minnas vad man har läst när man läser på papper, jämfört med digitala medier. Behov: Medier som når och attraherar alla svenskar, nya och gamla. Medieindustrins behov måste beaktas En mediepolitik för framtiden måste också beakta mediernas och annonsörernas kommersiella intressen. Mediernas affärsmodeller är satta under hård press. Trots att de ekonomiska resurser som de svenska medieföretagen tjänar i stor utsträckning härrör från de analoga kanalerna satsas dessa på den digitala utvecklingen. Om förutsättningarna för analoga medier försämras riskerar detta framtiden för både de tryckta och de digitala medierna. Mediemarknadens digitalisering är självklar och oundviklig. De tryckta medierna har dock en viktig roll att spela idag och de kommer också att vara viktiga i framtiden. Under överskådlig tid kommer tryckta medier att generera intäkter till medieföretagen och till annonsörer, och de är därför viktiga för marknadsekonomin.

4 Även den näringslivspolitiska aspekten bör beaktas i mediepolitiken, inte minst för att hantera den utmaning som den pågående industriella omstruktureringen innebär. Om den här utvecklingsprocessen inte sker på företagen i Sverige riskerar vi att tappa svensk medieindustri och inhemska plattformar för de svenska mediernas redaktionella innehåll. Detta får i sin tur konsekvenser för svensk, grafisk industri. En sådan utveckling skulle allvarlig hota både demokratin och tillgången på arbetstillfällen. Behov: Skapa förutsättningar för medieindustrin att verka i Sverige Likvärdiga villkor mellan det tryckta och det digitala Det är ett stort problem att tryckta och digitala medier inte har samma villkor. Traditionella, analoga medier tvingas ofta anpassa sig efter gamla regelverk och lever med höga kostnader. Dessutom finns vanföreställningen att papper och tryck tär på naturens resurser, medan digitala medier anses vara miljövänligt. Detta trots att råvarumaterial för papper är förnyelsebart och görs av en biprodukt, och digitalt innehåll är energikrävande. I dag beskattas de olika medieslagen olika hårt. Annonser i tryckta medier som tidningar och tidskrifter beläggs med reklamskatt, medan annonser i tv, radio eller på nätet inte beskattas. Skatten riskerar att snedvrida konkurrensen till nackdel för de tryckta medierna. Vi vill se reducerad moms på böcker, tidningar och magasin för att främja medborgarnas möjligheter till bildning och läsning. 20 procent av EU:s medborgare har inte daglig tillgång till internet, vi måste underlätta för dem att delta i det demokratiska samtalet. Tryckt och digital kommunikation samexisterar och har sina olika specifika styrkor. En av de tryckta mediernas stora styrkor är möjligheterna till återvinning. Miljöargument används ofta på ett ovetenskapligt sätt mot tryckta medier, när det i själva verket är så att tryck på papper är en av de mest hållbara produkter som finns. Enligt den senast tillgängliga statistiken från FTI återvinns 91 procent av alla tryckta tidningar. Vi vill se rättvisa jämförelser mellan olika mediers miljöpåverkan. Behov: Konkurrensen mellan digitala och tryckta medier ska ske på lika villkor. Insikter behövs om att digital information inte är miljövänligare än tryckt. Lättare att läsa och lära på papper Den digitala utvecklingen är positiv, även om den innebär flera utmaningar för samhället. Grafiska Företagen anser sig ha ett unikt ansvar att lyfta fram det tryckta ordets styrkor, jämfört med det digitala. I samband med digitaliseringens utveckling har traditionella medier tvingats stå tillbaka. Detta är olyckligt då tryckta produkter i flera avseende, men inte alla, är att föredra framför digitala. Flera vetenskapliga studier visar att text på papper är lättare att förstå och minnas än en text som läses på skärm. Läsning med syfte att ta del av fördjupade information och minnas innehållet efteråt görs med fördel på papper. Det är nämligen lättare att minnas det man läser på papper, jämfört med det man läser på skärm. Valet av kanal bör bestämmas av vad läsaren vill uppnå. Siffror från Mediebarometern 2014 visar att svenska folket lägger 20 minuter per dag på en tryckt dagstidning och 5 minuter per dag på tidningsläsning på internet. För tidskrifternas del lägger vi 11 minuter per dag på tryckta tidskrifter och endast en minut på digitala magasin. Totalt lägger vi fem procent av vår medietid på tryckta dagstidningar och en procent på digitala dagstidningar. Totalt använder 67 procent av befolkningen en dagstidning en genomsnittlig dag men 24 procent läser en dagstidning på internet. Varje dag läser fler än 5,4 miljoner svenskar den tryckta tidningen. Varje dag trycks det 4 miljoner tidningar i Sverige. Med andra ord är det många medborgare i Sverige som föredrar tryckta medier.

5 Framtiden - en kombination av analogt, digitalt och socialt s övertygelse är att framtidens medielandskap kommer att bestå av en kombination av analoga, digitala och sociala medier. Det finns behov av insatser som stöttar en sådan utveckling. På samma sätt som den digitala delen av medieindustrin genomgår en omvälvande förändring, sker en omfattande utveckling av de tryckta medierna. Nya koncept, affärsmodeller och tekniker utvecklas inom de företag som producerar grafiska produkter. Det är hög tid att mediepolitiken moderniseras och skapar möjligheter till förnyelse. Om presstödet omformas till ett utvecklingsstöd vill vi att det ska omfatta både tryckta och digitala medier. Det är fortfarande en majoritet av medborgarna som tar till sig nyheter i de traditionella kanalerna - och den valmöjligheten måste vi ha kvar. Ravindra Parasnis Verkställande direktör För källor och ytterligare information välkommen att kontakta: Maria Wikström Bransch- och Kommunikationschef maria.wikstrom@grafiska.se Bengt Johansson Chefsjurist bengt.johansson@grafiska.se