Enda. starta eget. alternativet var att. nya. i välfärden. svenska modellen. Koncerner med kvalitetsfokus. Mama Mia moderniserade mödravården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Enda. starta eget. alternativet var att. nya. i välfärden. svenska modellen. Koncerner med kvalitetsfokus. Mama Mia moderniserade mödravården"

Transkript

1 Specialbilaga i Entreprenör nr Näringslivets egen kvalitetssäkrare Det känns rätt i magen Hellre slöseri än vinstutdelning? Superbyråkraten Stig Orustfjord på nytt uppdrag Misas vd skapar jobb för funktionsnedsatta Bengt Westerberg synar vinstdebatten i välfärden Enda alternativet var att starta eget 74-åriga Lillemor Wiklund höjde statusen på hemtjänsten Den nya svenska modellen Entreprenör förklarar begreppen Koncerner med kvalitetsfokus Korten på bordet, om jättarna får välja Mama Mia moderniserade mödravården Lönsamhet ger ökad kvalitet

2 Upptäck företagsamhetens historia Företagsamheten.se berättar historien om människorna som vågade satsa på sina idéer. Många lyckades och deras företag lever vidare än idag. Andra lyckades mindre bra, men deras uppfinningar kom att spridas via andra modiga företagare. Upptäck sekler av svensk företagshistoria på Där kan du läsa mer om entreprenörer, företag och företagsamma regioner som på olika sätt gjort Sveriges ekonomiska utveckling möjlig.

3 Ledare Passion + entreprenörskap = kvalitet i välfärden under årens lopp har redaktionen på Entreprenör träffat ett pärlband av spännande företagare som levererar tjänster i välfärden vård, skola och omsorg. Flera av dem har porträtterats i tidningen, men den här gången tar vi ett större grepp. Hur ser företagarna ut, vad driver dem och hur funkar den svenska valfrihetsmodellen? Det visar sig att de flesta vårdföretagare jobbat i kommunal eller landstingsdriven verksamhet, men hoppat av. Ofta för att de vill förverkliga ett annat sätt att arbeta på, ett annat sätt att lära ut på eller ett annat sätt att vårda på, som inte fått gehör på den gamla arbetsplatsen. Ofta har steget varit stort, från anställd i det offentliga till egen företagare. Samtidigt vittnar många entreprenörer i välfärden om att just företagandet blivit en kick. Att leda och fördela arbetet, förbättra verksamheten och utveckla medarbetarna är en uppgift de, ibland som nybörjare, tagit sig an med stor iver. När man gifter ihop passion för det man gör med entreprenörskapets inneboende utvecklingsdriv, höjs kvaliteten på de tjänster man levererar till patienter, elever, föräldrar, klienter, vårdtagare det vill säga kunderna. Och när kunderna är nöjda, har man ofta gjort rätt. spännande entreprenörer och intressanta artiklar i entreprenör Läs mer på (klicka på Tidningsarkiv och sök) Par i företagande. (Nummer ) Katja Tamner och Christer Andersson driver gymnasiet Campeon i Helsingborg och tror att konkurrensen från friskolor gör de kommunala skolorna bättre. Solveig Sunnebo gör dagisrevolution. (Nummer ) Entreprenören som hoppas på exportsuccé för rullande förskola. Hon tar svensk hemsjukvård på export. (Nummer ) Anette Lagerberg erbjuder svensk äldrevård i patienternas hem i Dubai. Jakten på den hälsosamma vinsten. (Nummer ) Vi granskade debatten om vinst i välfärdsföretag och lät företagen berätta. Kavat nytänkare stöper om äldreomsorgen. (Nummer ) Till nytänkaren Catharina Tavakolinias Kavat Vård står pensionärerna på kö. Vill lösa världens viktproblem. (Nummer ) Entreprenören och forskaren Cecilia Bergh har skapat en innovativ behandlingsmetod mot både anorexi och fetma. Sjukvård är Sveriges nästa exportsuccé. Så ska skolan bli ny svenskt exportgren. (Nummer ) Kunskapsskolans Anders Hultin etablerar skolor i England baserade på sin studiepedagogik. Snälla rebeller i äldreomsorgen. (Nummer ) Reportage om Oscar Lundin, Benjamin Kainz och Arvid Morin som driver Ung Omsorg. / i välfärden 3

4

5 Innehåll 3 Ledare 6 Fokus på individen Att vara vd på Misa känns rätt i magen för Stefan Lahti. 8 Ett jobb ger självkänsla 9 Krönika: Obegripligheter 10 Den nya svenska modellen Nu testas en lång rad nya modeller för att öka valfrihet och konkurrens. Entreprenör går igenom och förklarar. 13 Krönika: Lättare att acceptera slöseri än vinstutdelning? 14 Ökat samarbete ger billigare vård Mama Mias grundare Christina Wahlström vill skapa en ny sorts mödravård. 16 Stimulerande och effektivt med teamarbete Ingemar Gladh har på fem år byggt upp en effektiv och slimmad organisation som har gjort Ortho Center till en av landets största kliniker för knä- och höftoperationer. 18 LOVande utveckling även i små kommuner I stora kommuner har privat hemtjänst genom LOV, lagen om valfrihet, blivit vardagsmat. I mindre kommuner är det inte lika vanligt, men det håller på att ändras. 20 Uppdrag: Kvalitet Stig Orustfjord ska visa att de nya välfärdsföretagen tar kvalitetsfrågor på största allvar. 22 Hon vill höja hemtjänstens status Lillemor Wiklund, grundare av Södermalms Hemtjänst, har som främsta drivkraft att höja kompetensen och statusen för dem som arbetar i branschen. 23 Krönika: Tala mer om Steve Jobs 24 Så satsar jättarna på kvalitet Korten ska upp på borden hos välfärdsföretagen. Vi har pratat med de tre jättarna Capio, Attendo och Academedia för att se hur de arbetar. 27 Krönika: Det offentligt privata / i välfärden 5

6 misa Fokus på individen Att vara vd på Misa känns rätt i magen för Stefan Lahti. Grundtanken, att se personer med funktionsnedsättningar som individer och inte bunta ihop dem i grupp, är det som driver honom. Men just nu är han sur på de privata aktörer som förstör för alla andra. Text: Karin Myrén Foto: Sören Andersson när stefan lahti, vd på omsorgsföretaget Misa, berättar om sin bakgrund som produktionsledare inom mikroelektronik och optoelektronik är det många som höjer på ögonbrynen. Under 90-talet jobbade han på Ericsson och därefter på tyska Infineon, när han i början av 2000-talet plötsligt fick erbjudande om att bli regionchef i Alviva, som sysslade med företagshälsovård. Företaget sökte någon med vana av att köpa in företagshälsovård och som hade ett affärsmässigt tänkande. Stefan Lahti tyckte först att det var lite underligt att han som var produktionsmänniska hade fått frågan, men sedan kände han att det var en spännande utmaning och tackade ja. Det var jättekul! Och det hände så mycket inom företagshälsovården under den perioden. Det var inte så vanligt med privat vård överhuvudtaget, säger han. Därifrån var steget inte fullt så långt till vdposten på Misa där han började företaget ville utöka antalet verksamheter och fortsätta att växa för att ha mer pengar till forskning och utveckling. Företagets affärsidé fängslade Stefan Lahti direkt, att vara ett komplement till den traditionella institutionella gruppomsorgen för personer med funktionsnedsättning. De flesta bodde i grupp, hade daglig verksamhet i grupp och gjorde i princip allt i grupp. Men Misa erbjöd i stället individuell daglig verksamhet med arbetsinriktning. Lennart Jönsson som startat företaget ville att personer med funktionsnedsättning skulle få en chans att vara med och delta i samhället. Och ett hyggligt normalt sätt att vara det är att ha ett arbete. Det tilltalade Stefan Lahti att de skulle vara ute på en helt vanlig arbetsplats på egen hand och att Misa skulle stötta dem där. Det kändes bra i magen. Det här kunde jag sälja med själ och hjärta! Mikro- och optoelektronik är jättespännande och hitech på alla sätt och vis, men det här var bra på ett annat sätt. inom företagshälsovården hade mycket handlat om rehabilitering för få att tillbaka folk till sina anställningar, och den tanken tog Stefan Lahti med sig till Misa. Tänk om de inte bara skulle ha sin dagliga verksamhet på arbetsplatsen utan att de också skulle vara anställda där? På riktigt? Skeptikerna trodde först att företaget skulle förlora på att deltagarna gick till en anställning och inte längre behövde Misa. Men det visade sig vara helt fel. Sedan Misa 2005 bestämde sig för att förutom daglig verksamhet även satsa på att deltagarna ska få en anställning har företaget växt snabbt. Från 30 miljoner kronor i omsättning vid utgången av 2004 till närmare 120 miljoner i år. Från 60 till 180 medarbetare slog socialstyrelsen fast att ett mål med daglig verksamhet är att deltagarna 6 i välfärden /

7 misa Stefan Lahti Ålder: 46 Gör: Vd på Misa. Bor: Skokloster Familj: Gift, två egna barn och tre bonusbarn. På fritiden: Jagar, kör motorcykel. Misa Grundat: År 1994 av Lennart Jönsson. Anställda: 180 Omsättning 2011: 102 miljoner kronor. Verksamhet i: Stockholms län, Södertälje, Västerås, Uppsala, Malmö/Lund, och från och med i höst även i Göteborg. ska kunna gå vidare till anställning, och uppskattningen var att tio procent per år skulle göra det. Fortfarande ligger resultatet på under en procent i snitt i Sverige. Misa satte tidigt upp ett tioprocentsmål för sin verksamhet och ligger idag på 7-9 procent. Att ha ett så tydligt mål för verksamheten är en av anledningarna till att det har gått så bra, anser Stefan Lahti. Ytterligare framgångsfaktorer är högt utbildad personal och samarbete med högskola och universitet. Att fyra av fem anställda har en akademisk examen ökar möjligheterna att ta till sig och utveckla nya metoder för att ständigt bli bättre. Den huvudsakliga arbetsmetoden är Supported Employment, en amerikansk metod som i Sverige främst vidareutvecklas på universiteten i Örebro och Lund, som Misa samarbetar med i flera forskningsprojekt. Just nu sponsrar företaget en forskare på Halmstad Högskola som undersöker vad som händer med elever som slutar särskolan. Det är jätteviktigt att jobba med universitet och högskolor, och eftersom det inte forskas så mycket inom det här området vill vi gärna bidra till det. Det gör också att vi får ta del av ny forskning. en stor fördel med att vara ett privat företag är möjligheten att kunna satsa på att rekrytera bra personal, enligt Stefan Lahti. I en kommunal verksamhet är det hela kommunens personalpolitik som styr vad man gör. Vi kan styra helt själva och därför kan vi långsiktigt satsa på personal, vidareutbildning och bra lokaler. Däremot kommer privata vård- och omsorgsföretag att få det tuffare framöver på grund av debatten kring höga chefsbonusar på privata vårdföretag och vinster som lämnat landet, tror han. Liberaliseringen inom vård och omsorg har börjat växa de senaste åren, en skör blomma att vårda. Men tyvärr känns det som att den har stannat upp just nu på grund av vad vissa bolag har gjort. Jag tror att det leder till färre valfrihetsupphandlingar. / i välfärden 7

8 misa Stefan Lahti är en tävlingsmänniska. Jag vill göra resultat. Att få bra respons från deltagare, kommuner och andra inblandade är viktigt. Det stora problemet i de senaste exemplen är att ägare och styrelse i bolagen har gjort felprioriteringar på grund av att de inte har kunnat marknaden, anser han. Jag är lite sur på dem för de slår undan benen för andra. Det krävs ett visst ansvar för att jobba med skattefinansierad verksamhet. Det är inte som att sälja mobilabonnemang. Att man får göra vissa saker betyder inte att man ska göra det. Han skulle vilja se en öppen debatt mellan de privata aktörerna inom vård och omsorg. Vi behöver diskutera hur vi ska få liberaliseringen att fortsätta och hur styrelser och ägarkluster ska hantera sitt ägande och sina vinster. entreprenörerna är viktiga för samhället eftersom de kommer in med nya idéer, konstaterar han. I de kommuner där vi har kommit in har kommunen jackat upp kvaliteten i sin dagliga verksamhet när den har fått konkurrens. De blir bättre när de inte längre kan lulla på som de alltid gjort. En fråga som Stefan Lahti brinner för är att försöka ge de små och medelstora företagen en större plats på marknaden. Det är hos de små och medelstora företagen som de nya idéerna och arbetssätten Ett jobb ger självkänsla Hallå där Lennart Jönsson, grundare och styrelseordförande för Misa......varför startade du Misa? I början av 90-talet hade jag jobbat i 15 år i det offentligas tjänst med människor med någon form av diagnos och jag var trött på att det var så trögt. Som ansvarig för en verksamhet fanns det inte så mycket utrymme för utvecklingsfrågor. Jag är ingen förvaltartyp utan ser hela tiden saker som borde vara bättre. När Stockholms läns landsting öppnade för alternativa driftsformer såg jag chansen att bygga en egen möjlighetsverkstad. Vad är grundtanken? Jag vill att alla som har en funktionsnedsättning ska få chansen att jobba på en arbetsplats som alla andra och inte vara hänvisade till särlösningar. Vanliga, riktiga miljöer är mycket bättre än skapade miljöer. Jobbet är en stor och viktig del av livet. Där får man kvitto på att man duger och det ger självkänsla, struktur på vardagen och sociala kontakter. Allt vi gör genomsyras av att jobba utifrån individen och inte med grupplösningar. Hur resonerar du kring vinstfrågan? För mig har företagandet inte varit mål utan medel. Det viktigaste är att företaget går runt och att det finns en trygg arbetsplats för de anställda. Vi har beslutat att vinstuttaget aldrig ska vara mer än tio procent. Merparten av vinsten återinvesteras i medarbetarnas kompetens, nya aktiviteter och metodutveckling. Överskottet är väldigt viktigt för att kunna göra det. Vad är viktigast för Misa framöver? Att vi ser till att behålla det individuella perspektivet för deltagarna, det som vi är till för. När företaget växer, och trycket från samhället ökar, finns det en risk att vi blir förblindade och skapar schablonlösningar och strukturer som ska passa alla. Det handlar också om att se till att medarbetarna har ett roligt och utvecklande jobb. 8 i välfärden /

9 krönika av Berit Rollén Lobbyist för äldreomsorg. finns. Där finns eldsjälarna med det stora engagemanget. Och det personliga drivet har mycket att ge svensk vård och omsorg. Han vill vara med och försöka påverka utvecklingen av branschen så att det skapas strukturer för att fler små och medelstora företag ska släppas in. Nu domineras marknaden av monopolliknande vårdjättar, både offentliga och privata. Det vore roligt om det kunde förändras. Det finns så mycket bra hos de mindre företagen som inte kommer fram. Misa har en uttalad strategi att större delen av vinsten ska återinvesteras i verksamheten. Överskottet går främst till personalens kompetensutveckling och till att bygga upp en bra likviditet för att kunna starta nya verksamheter. Ett företag måste gå med vinst för att vara livskraftigt. Vinsten utgör grunden för att vi ska kunna höja kvaliteten på verksamheten och bidra till forskning inom området. Men även de som investerar i ett företag måste få en del av vinsten, konstaterar han. De är självklart att de ska få bättre återbäring än bankräntan. Det är grunden i allt företagande. Och företagande är viktigt i den här branschen. som vd för misa är det framför allt företagets fokus på det individuella perspektivet som driver Stefan Lahti. Det slår an något speciellt hos mig. Det är en slags liberal grundtanke att man inte ska bunta ihop individer i grupper. Han erkänner samtidigt att entreprenörskapet i sig är spännande att få företaget att växa. Ja, jag är ju tävlingsmänniska också. Det har jag varit i hela mitt liv. Jag vill göra resultat. Att få bra respons från deltagare, kommuner och andra inblandade är viktigt för honom. Det ger företaget ett gott renommé och stolta medarbetare. Han konstaterar självkritiskt att han som person nog har ett visst kontrollbehov, men samtidigt uppmuntrar alltid de anställda att prova sina idéer. Jag tror att det märks att jag blir mer glad över framgång än att jag blir arg över misslyckanden. Och då hoppas jag och tror att folk vågar prova sina idéer. Obegripligheter äldreomsorgen är full av obegripligheter. Den största är att alla politiska partier lovar än den ena än den andra förbättringen av detaljer. Men ingen säger något om helheten vilket totalt ansvar samhället kommer att ta för vår ålderdom och hur det ska finansieras? Sveriges kommuner och landsting, SKL, har kommit fram till att dagens standard med ett påslag på en procent per år skulle kräva en höjning av kommunalskatten med 13 kronor år Det är politiskt omöjligt. Därför måste en offentlig och obligatorisk äldreomsorgsförsäkring snabbutredas. Nästa obegriplighet är att de stora och starka pensionärsorganisationerna inte använder sin makt för sina medlemmars bästa. Minns vilket genomslag deras skattekampanj fick! bakom båda dessa obegripligheter ligger den tredje, att stora grupper av 40-talister inte tycks ha förstått att det handlar om dem. Att det faktiskt kommer en tid när de inte klarar sig själva. Trots negativa erfarenheter av äldreomsorgen för föräldrar och andra, rycker de på axlarna och går vidare. Det verkar som om många tror att alla kvalitetsbrister varit samlade hos Carema. I och med att den syndabocken offrats är problemen ur världen och man behöver inte bekymra sig mer. ändå är det 40-talisterna som skulle kunna säkra makten över sin ålderdom genom att kräva att samhället preciserar sitt ansvar och betalar ut det som en äldrepeng, att jämföra med skolpengen. Den pengen blir genom äldreomsorgsförsäkringen statlig och lika över hela landet. Då får vi valfrihet att bosätta oss var vi vill. För många små kommuner kan därmed de gamla bli en möjlighet i stället för ett hot. Och för oss alla skulle äldrepengen skapa en marknad där många små och stora företag av olika slag ger oss möjlighet att välja vårdhem eller leverantör av hemtjänst efter behov och livsstil. valfrihet och äldrepeng har realiserats i några kommuner som infört LOV, Lagen om valfrihet. Men den har ännu inte gjorts obligatorisk, förmodligen därför att underlag saknas i riksdagen. Och här är nästa obegriplighet. Varför är stora grupper socialdemokratiska politiker mot denna valfrihet för medborgarna? Varför klamrar de sig fast i ett gammalt förmynderi där tjänstemän och politiker förutsätts veta bättre än medborgarna de gamla och deras anhöriga? / i välfärden 9

10 vår välfärd LOV Lagen om valfrihetssystem, LOV, infördes 2009 för att ge medborgare möjlighet att välja mellan olika leverantörer av tjänster inom vård och omsorg. Kommunen eller landstinget sätter upp krav på vad de vill att utförare av en tjänst ska leva upp till. Därefter är det fritt för företag att ansöka, och alla som uppfyller kraven har rätt att bli ett valbart alternativ. För varje brukare får företagen ett fastställt belopp att disponera för att driva sin verksamhet. Sedan 2010 ska alla landsting ha valfrihetssystem inom primärvården medan det för kommunerna fortfarande är upp till var och en. Enligt Sveriges kommuner och landsting hade 118 kommuner av 290 infört LOV våren 2012 och ytterligare 51 hade fattat beslut om införande. Den nya Skolpeng Varje kommun bestämmer en så kallad skolpeng för barn i olika åldrar. Den baserar sig på kostnaderna som kommunen själv har för motsvarande verksamhet. Samma belopp får de fristående för varje barn som grund för att driva sin verksamhet. Eftersom varje kommun sätter nivån på skolpengen varierar den mellan olika kommuner. Egen etablering I skolvärlden har det ända sedan friskolereformen och valfrihetsreformen 1992 varit möjligt att välja skola. Därmed kan elever välja den skola de tycker är bäst, utifrån olika organisationsformer, inriktningar och pedagogiker. Det finns dock ingen fri etableringsrätt för friskolor. Den som vill starta en skola måste ansöka hos Skolinspektionen som gör en granskning och bedömer om skolan tillåts etablera sig i kommunen. En skola som har fått godkänt får sedan försöka locka elever på egen hand och Skolinspektionen följer upp verksamheten kontinuerligt. Antalet friskolor växer och de får fler och fler elever även om friskolorna fortfarande generellt sett är mindre än de kommunala. Först kom de privata förskolorna och därefter gymnasieskolorna. Idag är tillväxten störst i grundskolan. svenska modellen Förut var den offentliga sektorn ensam om att tillhandahålla välfärdstjänster. Nu testas en rad nya modeller för att öka valfrihet och konkurrens. Entreprenör går igenom och förklarar de vanligaste modellerna och begreppen. Text: Karin Myrén illustration: kjell thorsson 10 i välfärden /

11 vår välfärd Utmaningsrätt Detta är en metod för att bjuda in alternativa aktörer som vill utmana kommunen. Företag, föreningar och andra ges möjlighet att utmana kommunal verksamhet genom att hävda detta kan jag/vi göra bättre. Det är ingen lagstiftning som ligger bakom utan de kommuner som har bestämt sig för att använda metoden förbinder sig att göra en prövning. Det är sedan upp till ansvariga politiker att ta ställning till om utmaningen ska godtas och leda vidare till offentlig upphandling av verksamheten. I upphandlingen deltar utmanaren på samma villkor som övriga anbudsgivare. Entreprenad Kommunen eller landstinget lägger ut driften av en verksamhet på en privat leverantör enligt ett avtal som ofta sträcker sig över flera år. Den här typen av upphandling sker genom Lagen om offentlig upphandling, LOU, och innebär att utföraren är garanterad en viss volym. Kommunen är beställare, sätter upp krav för verksamheten och följer upp. för ett år sedan fick Ulla Falk, 90 år, en hjärtinfarkt och när det var dags att åka hem från sjukhuset stod det klart att hon behövde hjälp i stort sett dagligen för att få vardagen att fungera. För enkelhetens skull valde Ulla Falk kommunens hemtjänst som hon i några år haft städhjälp från varannan vecka. De första månaderna var det samma kvinna som brukade städa som hjälpte henne även med annat, men efter en omorganisation i stadsdelens hemtjänst blev inget sig likt. Personalen fick ett rullande schema och till slut tröttnade Ulla Falk på att det kom nya personer varje dag. Som boende i Stockholm, en av de kommuner som infört LOV, Lagen om valfrihet, bestämde hon sig för att använda möjligheten att välja ett annan utförare. Och efter tips från några bekanta bestämde hon sig för företaget Aleris. Det betyder mycket att få bestämma själv, konstaterar Ulla Falk. Det skulle vara en otäck känsla att tvingas in i något som inte är bra. Omställningen att behöva hemtjänst när man är van att klara sig själv är så stor. Det är inte lätt att plötsligt ha främmande människor hemma i köket som plockar i skåpen. Och då är det viktigt att det är någon man tycker är bra. Ulla Falk är en av alla som själv har valt leverantör av hemtjänst sedan 2009 då LOV / i välfärden 11

12 vår välfärd Närhetsprincipen Före 1992 gällde närhetsprincipen inom den svenska skolan. Det innebar att barnen inte kunde välja skola utan var anvisade att gå i den som låg närmast hemmet. Idag kan man välja skola själv. Avknoppning Det innebär att kommunen gjort bedömningen att det finns andra som bättre kan driva en kommunal verksamhet. Verksamheten säljs till en privat aktör, ofta är det personalen som jobbar där som vill ta över och driva den vidare i privat regi. Denna form har varit särskilt vanlig inom förskolan under många år. infördes. Sedan dess har mängder av privata utförare av hemtjänst växt fram på marknaden. För varje brukare som de tar hand om får de en peng från kommunen för att driva sin verksamhet. lov är en modell som införts för att brukarna själva ska få välja utförare och för att skapa konkurrens inom vård och omsorg i Sverige. Enligt LOV blir den leverantör som lever upp till kommunens krav ett valbart alternativ för brukarna. Primärvården måste sedan snart tre år tillbaka tillämpa LOV, men kommunerna har ännu inget krav på sig att göra det, även om det är något som diskuteras. Även om företagandet genom LOV växer stadigt så är fortfarande entreprenad det vanligaste sättet att lägga ut en verksamhet på en privat aktör. Det är också här den största omsättningen finns eftersom avtalen kan vara omfattande och sträcka sig över flera år. Skolbespisning, renhållning och äldreboenden är vanliga verksamheter att lägga ut på entreprenad inom kommunen. Upphandlingen sker genom Lagen om offentlig upphandling, LOU. I vissa fall väljer även kommunerna att knoppa av verksamhet. Det har mestadels förekommit inom förskolan där personalen tagit över verksamheten. Den här formen växer inte nämnvärt, eftersom den ställer höga krav på en oberoende värdering för att vara rättvis. Att det blir allt vanligare i Sverige att bjuda in privata aktörer är ett tecken på att kommuner och landsting allt oftare ställer sig frågan om de själva är bästa producenten av tjänster för medborgarna i alla lägen. Och allt oftare blir svaret nej. Många offentliga verksamheter jobbar i stället hårt för att bli bättre beställare och kravställare. Det ställer samtidigt högre krav på den egna organisationen när det gäller kostnadskontroll och uppföljning, och processerna tar tid att få på plats. Utvecklingen hänger ihop med att det börjar bli allt mer överhängande för kommuner och landsting att hitta nya lösningar för att kunna ta hand om en snabbt växande andel äldre i samhället som dessutom vill bo hemma längre. för ulla falks del blev skillnaden stor efter att hon bytt hemtjänstleverantör. Även om det handlar om samma tjänster upplever hon en större förståelse både från chefen på Aleris och från personalen som kommer hem till henne. Hon känner ett genuint intresse från dem att tillgodose hennes önskemål. Det är något helt annat! Jag är så nöjd. De är bättre på att handskas med oss äldre, har respekt för att de är i någons hem och tar egna initiativ. När de går och handlar frågar de om jag vill följa med så att jag kan få en promenad samtidigt. Får de en stund över sätter de sig ner och pratar en stund, till skillnad från kommunens personal som gick så fort de var klara. Det betyder väldigt mycket för mig. Dagarna blir ganska ensamma när man inte är särskilt rörlig och inte har många vänner kvar i livet. Jag får höra lite om deras familjer och vad som händer där ute. Det är en trevlig känsla. 12 i välfärden /

13 krönika Valfrihetens historia 1980 var det den offentliga sektorn som ordnade vård, skola och omsorg för medborgarna. Idag finns en uppsjö av aktörer som bedriver samma verksamhet. Hur kunde det bli så? Text: Henrik Svidén den offentliga sektorn var så stark i slutet av 70-talet att det bara fanns ett par fickor kvar av privat driven verksamhet några få privatläkare, en och annan förskola med Montessoriinriktning och tandläkare. Men under 1980-talet inleddes en debatt som successivt ledde till att det offentliga monopolet luckrades upp. För många var 4 oktober-manifestationen en första markering mot centralisering och toppstyrning. Minst lika viktigt var att idén om valfrihetssystem, och att man kan skilja mellan utförande och finansiering av välfärdstjänster, fick fotfäste. Tanken är att välfärdstjänster betalas via skattsedeln oavsett om det är en fristående aktör eller den offentliga sektorn som sköter driften. Utvecklingen gick långsamt till en början. När förskoleföretaget Pysslingen startades ledde det till en våldsam debatt och att Socialdemokraterna införde lagen Lex Pysslingen Lagen innebar att kommuner som tillät barnomsorg på entreprenad miste delar av sitt statsbidrag. Ändå var Pysslingen starten på något nytt. När Nacka, som tidigt testade just valfrihetssystem - en fotvårdspeng - dessutom lyckades kringgå Lex Pysslingen öppnades vägen för fler alternativ. Pysslingen hade blivit ett positivt exempel. När den borgerliga regeringen tillträdde 1991 upphävdes Lex Pysslingen. Under dessa år var också svenskarnas kritik hård mot den offentliga sektorn, vilket öppnade för flera reformer. Under 90-talet var det dags för friskolereform och en så kallad skolpeng. Det innebar att samma villkor gällde för både kommunala skolor och friskolor. Konkurrensen var ett faktum. Idag går 16 procent av landets grundskoleelever i en fristående skola, enligt Friskolornas riksförbund. Sedan dess har flera reformer införts som öppnat för konkurrens inom allt fler sektorer, till exempel Lagen om valfrihetssystem, LOV, från 2009 inom primärvården och äldreomsorgen. läs mer: av Bengt Westerberg Före detta Folkpartiledare, debattör. Lättare att acceptera slöseri än vinstutdelning? för trettio år sedan fördes en livlig politisk debatt i Sverige om det överhuvudtaget skulle finnas utrymme för privata entreprenörer i välfärdssektorn. I dag går debattvågorna lika höga om de företag som sedan dess har etablerat sig. På 1980-talet handlade debatten om yrkesmänniskor lärare, läkare, sjuksköterskor som ville pröva nya arbetssätt. De som hade vågat starta eget hade ofta svårt att överleva och många som skulle vilja vågade inte. Att ge dem chansen var kontroversiellt då men är det knappast i dag. nu har vi en annan debatt. Idag domineras den privata välfärdsmarknaden av en helt annan typ av företag stora utbildnings- och vårdkoncerner. Självklart kan även de ha ambitionen att pröva nytt, men ofta är det inte deras primära intresse. Det är möjligheterna att tjäna pengar som i första hand lockar. Men vinstintresset står i regel inte i motsatsställning till kvalitetsutveckling. Det är ytterst kortsiktigt att försöka öka vinsten genom att ge avkall på kvaliteten. Det ska inte uteslutas att sådana aktörer finns, men de är rimligen sällsynta. Det finns heller inga undersökningar som tyder på att de stora företagen skulle erbjuda sämre kvalitet än sina offentliga motsvarigheter. hur kan de då göra vinst när de i princip får lika mycket betalt som sina offentliga konkurrenter vilka i regel inte ger överskott? Ett givet svar är större effektivitet. Det handlar oftast inte om några storstilade nya grepp, utan om vardagsrationaliseringar. Jag har själv erfarenhet från styrelsen i ett personalkooperativt företag i handikappbranschen som tidigare var ett landstingsprojekt. Det har gått med vinst nästan varje år sedan det blev ett företag. Alla undersökningar visar samtidigt på mycket hög klientnöjdhet. I de stora företagen kan det också handla om stordriftsfördelar. I företag som har verksamhet över hela landet har man ofta större förmåga att lära av goda exempel än i kommunala verksamheter med ett huvudsakligen lokalt perspektiv. det går inte att visa att vinster går ut över kvaliteten. Alla tycks också acceptera att vinster behövs för risktagande och uppbyggnad av reserver. Men kritikerna motsätter sig att något delas ut till privatpersoner och pensionsfonder som har satsat riskkapital. De tycks ha lättare att acceptera kommunalt slöseri än vinstutdelning. Det är svårt att begripa. / i välfärden 13

14 mama mia Ökat samarbete ger billigare vård För Christina Wahlström, grundare av mödra- och barnhälsovårdsföretaget Mama Mia, har företagandet gett möjlighet att påverka och att skapa flexibilitet och trygghet för blivande mödrar. Efter snart 25 år har hon lämnat över vd-posten för att kasta sig in i politikens värld, men hon drömmer fortfarande om att starta Sveriges första privata förlossningsklinik. Text: Karin Myrén Foto: Sören Andersson när christina wahlström startade Mama Mia 1988 var det en av de första privata mödravårdsmottagningarna i Sverige. Egentligen hade hon trivts med själva arbetet som barnmorska inom landstinget men hon såg möjligheter till förbättringar och fick inget gehör. Det var helt omöjligt. Det är en värld där man inte vill ha förändringar. Jag var trött på landstinget då och det är jag fortfarande. Det finns fantastiskt duktiga människor som jobbar där men organisationen är alldeles för rigid. Mammorna berättade för henne att de upplevde mödravården som oflexibel och hierarkisk att det var sjukvården som bestämde, och att det var bara att rätta sig efter det. Det här ville Christina Wahlström ändra på. Mama Mia hade från starten längre öppettider med bland annat kvällsöppet, för att göra det lättillgängligt. Personalen organiserades i team med läkare, barnmorskor, psykologer som tillsammans arbetade med familjen, allt under ett och samma tak. Mammorna skulle kunna ta blodprov, träffa läkare och göra ultraljud på samma ställe. Och när de fött barn skulle de kunna gå till samma läkare eller barnmorska för till exempel gynekologiska besvär. Det var jätteviktigt för att skapa kontinuitet. Christina Wahlström ville bygga upp en bra dialog med mammorna, vilket var något hon saknat inom landstinget. Och helhetstänkandet var viktigt. Allt på Mama Mia kretsar kring familjen och de små och stora bekymmer som dyker upp. Det ska vara ett ställe där man känner igen sig och känner sig bekväm, anser Christina Wahlström. Det är ju inte bara en livmoder som kommer in utan en kvinna och hennes familj. Mama Mia har också börjat med husläkare på en av mottagningarna, en satsning som har gett mersmak. det christina wahlström tycker har varit jobbigast med att driva privat företag inom vården är att hon upplever att villkoren är så mycket sämre jämfört med landstingen. Det är så självklart att det ska vara lika villkor, och det kan kännas trögt att jobba med orättvisorna. Det är också jobbigt att vi förhandlar med landstinget som samtidigt är våra konkurrenter. Det viktigaste för landstingspolitikerna är att se till vad som är bäst för befolkningen, att det finns valfrihet och mångfald, och att skattemedel används så bra som möjligt, anser hon. Flytta ut all vård som inte kräver sjukhusets resurser till primärvård, så kan fler verkligt sjuka få plats. Utnyttja sjukhusets operationssalar dygnet runt för planerade operationer. Släpp in privata vårdgivare i sjukhusens lokaler. Hon har föreslagit att landstingen ska lyfta ut upphandlingar och beställarkontor och lägga i en neutral organisation med ekonomer, jurister och sjukvårdsfolk. Då skulle de kunna titta över hur det ska se ut i hela landet så att det blir rimligt för alla medborgare. Vad måste ligga på sjukhuset och vad går att lägga utanför? en stark drivkraft för Christina Wahlström är att skapa rättvisa villkor i samhället. Att alla medborgare har rätt till bra vård, och att det finns privata alternativ oavsett var i landet man bor. Det viktigaste är att få en förändring så att vi har råd med sjukvård för funktionshindrade och riktigt sjuka människor. Om vi ska slarva med pengarna som vi gör idag kommer de som är svårt sjuka att drabbas hårt framöver. Hon är övertygad om att mycket inom sjukvården går att göra oändligt mycket billigare än idag utan att sänka löner eller spara på personal. Den kapacitet och kompetens som finns hos bland annat barnmorskor och sjuksköterskor utnyttjas inte. Läkarna gör alldeles 14 i välfärden /

15 mama mia Christina Wahlström är inte rädd för att sticka ut hakan, något som mött både kritik och stor respekt. för mycket av sådant de inte skulle behöva göra. Hon menar att mer inom mödravård och förlossning skulle kunna skötas av barnmorskor och sköterskor. Det skulle dessutom höja deras status och på sikt även lönerna. för två år sedan tog Christina Wahlströms dotter över som vd för Mama Mia. Själv är hon styrelseordförande och agerar bollplank åt dottern, men nu vill hon jobba mer inom politiken. Bland annat driver hon frågan om att minska antalet platser där det finns förlossningskliniker i Stockholm. Inom samma sjukhus skulle det finnas flera kliniker med olika huvudmän och på så sätt skulle dagens sju platser kunna minskas till två eller tre. Hon är övertygad om att det blir både bättre och billigare för samhället. Forskningen skulle utnyttjas bättre, vi skulle kunna samverka mer och ha större kapacitet med läkare och neonatalsköterskor. För Wahlström är det självklart att ett vårdföretag ska kunna gå med vinst och den som satsat på den långa utbildning som krävs för jobbet får en rimlig ersättning för det. Klart att man måste få tjäna pengar på att ha ett yrke inom vården. Vi har en god lönsamhet och det är vi värda eftersom vi gör ett enormt bra arbete som sparar pengar åt landstinget. Mama Mia har återinvesterat större delen av sina vinster i utbildning för personalen, nya maskiner och i fem nya mottagningar. Vinsten hänger också ihop med kvaliteten, slår hon fast. De företag som hela tiden uppmärksammar när något i verksamheten är onödigt dyrt blir lönsamt. hon upplever att landstinget ofta varit kritiskt och även om det ibland har känts trist så har det oftast triggat henne. Sticker man ut hakan är det lätt att bli kritiserad men visar man att man verkligen vill något vinner man ändå respekt i längden, även hos de som inte gillar privat vård. När Christina Wahlström blickar framåt ser det ljust ut. Det är många som vill samverka med Mama Mia och företaget fortsätter att växa och frodas. Och även om hon inte är vd längre kan hon inte släppa sin dröm att driva en egen privat förlossningsklinik i Sverige. Den skulle vara uppbyggd på ett helt annat sätt än idag. Personalen skulle jobba i team och mammorna skulle redan känna dem när de kom in för att föda, och vara väl förberedda både mentalt och fysiskt. Men om det ska bli verklighet måste landstingspolitikerna våga öppna sjukhusets lokaler för privata vårdgivare. Jag skulle så gärna vilja få visa hur oerhört mycket bättre en förlossningsklinik kan vara. Det är mitt mål. När vi pratar om det säger vi att vi vill ha kliniker i Paris och New York också. Än så länge är det på skämt men man vet ju aldrig Christina Wahlström Ålder: 71 år Gör: Grundare och styrelseordförande. Bor: Enebyberg i Stockholm. Familj: Mannen Bernt-Åke, barnen Eva Laurin, Åsa Wahlström, Stefan Wahlström och deras familjer. På fritiden: Är med barn och barnbarn, trädgårdsarbete, sol och bad i Portugal och läser böcker och artiklar om vård och omsorg. Mama Mia Grundat år: 1988 Anställda: 100 Omsättning 2012: 80 miljoner kronor. Verksamhet: Mödravård, återbesöksmottagning för mor och barn, barnhälsovård, barnläkarmottagning, ultraljud, preventivmedelsmottagning, stor kursverksamhet, gynekologisk mottagning, psykologer och husläkarmottagning. / i välfärden 15

16 ortho center Team skapar effektiv vård på operationskliniken Ingemar Gladh, vd på Ortho Center Stockholm, vill inte sitta bakom ett skrivbord hela dagarna. Han vill stå på golvet och operera. På fem år har han byggt upp en effektiv och slimmad organisation som har gjort Ortho Center till en av landets största kliniker för knä- och höftoperationer. Text: Karin Myrén Foto: Sören Andersson 1998 kom ingemar Gladh till en specialistklinik som startats året innan av fem läkare som hoppat av från Löwenströmska sjukhuset i Stockholm. Han hade då varit med om nedläggningen av tre ortopedkliniker och han var trött på att jobba inom landstinget. Det lönade sig aldrig att jobba effektivare. Den enda bonusen för den som var duktig och snabb var ännu mer arbete. Det syntes aldrig i plånboken eller på något annat sätt och det stimulerar inte precis folk att göra det där lilla extra. Så småningom avvecklades allt utom ortopeddelen som blev Ortho Center där Ingemar Gladh blev vd år Då fanns ingen mottagningsverksamhet inom ortopedi i denna del av Stockholm, och nu fick han chansen att utveckla sina egna idéer på allvar. Sedan dess har verksamheten fortsatt att växa och utvecklas. Förutom knä- och höftoperationer finns nu även ortopedisk dagkirurgi. under åren har han utvecklat en effektiv logistikkedja i företaget som bygger på att personalen är organiserad i team som alltid arbetar tillsammans. I och med att alla i teamet känner varandra så väl blir arbetet effektivt och friktionsfritt, och fler operationer kan utföras på en dag. Det är också samma team som följer patienten från början till slut. Det skapar trygghet och säkerhet, enligt Ingemar Gladh. Patienterna uppskattar att få träffa samma läkare varje gång, och att de möts som personer och inte bara som patienter. Även för kirurgen är det en trygghet att lära känna patienten och ha hela bilden klar för sig. Ingemar Gladh är övertygad om att en stor del av Ortho Centers framgångar beror på att han som ledare också står på golvet och själv är aktiv som kirurg 70 procent av sin tid. Att han är prestigelös och har lätt att prata med folk har han haft stor nytta av som entreprenör och ledare. Det ger en öppenhet i hela verksamheten. Den tidigare erfarenheten inom landstinget och ett fackligt engagemang har också varit användbart. Det har gett mig ett stort kontaktnät, men det gör också att jag inte känner någon överdriven respekt. Det är ett stort plus bland annat i förhandlingar med landstingen, berättar han. den omdiskuterade vinstfrågan är ett ämne som upprör Ingemar Gladh. Han ställer sig frågan varför inte fler undrar hur det kommer sig att privata verksamheter kan göra vinst när de får samma ersättning som offentlig sjukvård. Jag skulle vilja att någon granskade effektiviteten i offentlig sjukvård. Att vi kan göra en vinst, även om den är marginell, beror på att vi är så effektiva. Jag förstår inte att vinstfrågan är så känslig, för det är ju ändå kvaliteten som är avgörande i slutänden. Ingemar Gladh Ålder: 62 år Gör: Vd för Ortho Center Stockholm. Bor: Stockholm Familj: Hustru, två vuxna barn och barnbarn. På fritiden: Spelar golf och är ofta på sin gård i Skåne. Och den tullar vi aldrig på. För Ortho Center går alltid kvalitet före vinst, slår han fast. Ingen tvekan. Vi har en policy att alla måste vidareutbilda sig och en väsentlig del av vinsten avsätts till det. En del går också till investeringar i ny utrustning. Men självklart vill även ägarna att deras investeringar ger avkastning. De använder pengarna till att förvärva andra sjukvårdsenheter så på något sätt känns det som att pengarna kommer tillbaka igen. även om ingemar Gladh bara är 62 år funderar han på nästa generations ledare. Successionen är ett stort huvudbry, att hitta någon som vill och kan ta över. Det här är ju min baby och jag vill inte att den går i graven. Vad är du mest stolt över när du blickar tillbaka? Framför allt är jag stolt över min lojala personal som gjort det möjligt för oss att vara den fjärde eller femte största kliniken i Sverige som gör den här typen av ingrepp. Det hade jag inte ens drömt om tidigare. Ortho Center Stockholm Grundat år: 1997 Anställda: 52 Omsättning 2011: Knappt 70 miljoner kronor. Verksamhet: Utför planerade ortopediska operationer med huvudinriktning mot höft- och knäledsproteser. Ortho Center Stockholm är en del av vårdkoncernen Global Health Partner. 16 i välfärden /

17 Ingemar Gladh lägger fortfarande större delen av sin tid på praktiskt arbete som kirurg. Det bidrar till framgångarna. / i välfärden 17

18 äldreomsorg LOVande utveckling även i små kommuner I stora kommuner har privat hemtjänst genom LOV, Lagen om valfrihet, blivit vardagsmat för medborgarna. I mindre kommuner är det fortfarande i sin linda, men även de börjar nu få upp ögonen för fördelarna, inte minst för att det är ett snabbt sätt att effektivisera den egna verksamheten. Text: Karin Myrén illustration: kjell thorsson storstäderna är de som har kommit längst i införandet av LOV. Ett stort antal nya företag har startat och även de stora vårdföretagen tar plats i konkurrensen. När det gäller mindre kommuner som infört LOV går utvecklingen än så länge inte lika snabbt. Volymerna är mindre och avstånden mellan brukarna längre och här är det sällan några stora företag som etablerar sig. Ändå är det många små kommuner som vill ta steget att införa valfrihet för medborgarna och som hoppas att det lokala näringslivet ska ta fart inom vård och omsorg. De kommuner som infört LOV beskriver vägen dit som en välgörande process. Att öppna för privata aktörer på en marknad som aldrig tidigare varit konkurrensutsatt kräver en nyttig genomlysning av den egna verksamheten. För att vara redo måste kommunen kartlägga vad som egentligen görs, hur det görs och vad det kostar. robertsfors är en av de kommuner som införde LOV Patrik Nilsson (S), kommunstyrelsens ordförande, beskriver det som att kasta sig ut lite i blindo eftersom det nästan bara var storstäder som hade LOV då. Förutsättningarna är trots allt helt andra i en liten kommun och vi förstod att det skulle bli lite svårare utan något referensmaterial från små kommuner. Efter beslutet tog det ända fram till i våras innan någon privat aktör etablerade sig. Jag tror att främsta skälet till att det tog tid är att Robertsfors är en liten kommun med stor yta vilket gör det svårt för en verksamhet att bli kostnadseffektiv. Den stora vinsten för Robertsfors är hittills att genomlysningen av verksamheten har lett till en kvalitetshöjning, konstaterar Patrik Nilsson. Nu vet vi vilka kostnader vi har och att vi har blivit effektivare. Genom att vi har fått ner på papper vad vi gör har vi kunnat förbättra vårt sätt att arbeta, och vi har upptäckt sådant som vi tidigare inte tänkte på och som var onödigt dyrt. Det har blivit en sporre för kommunen. LOV ger även signaler till näringslivet att det finns andra typer av branscher att satsa på. Här finns det annars mest tung industri eller jordbruk, säger Patrik Nilsson. Anders Härnbro, Finspång: Det fanns stora behov av att skapa ordning och genomskinlighet. För att ställa krav på andra utförare måste vi behandla vår egen organisation likadant. May-Louise Nilsson, Storuman: Vi tror att vi som kommunal hemtjänstutförare blir bättre när det finns konkurrens. Då är det samma villkor som gäller för alla. i tranemo som införde LOV förra året finns nu tre privata utförare av hemtjänst men hittills har bara en brukare använt sin valmöjlighet. Crister Persson (C), kommunstyrelsens ordförande, vill ändå betona att det blygsamma genomslaget inte ska upplevas som ett misslyckande. Vi var medvetna redan från början om att det krävs en inkörningsperiod. Det tar också tid att vänja sig vid att det finns olika alternativ, och att lära sig att jobba med det på bästa sätt. För Tranemo har LOV inneburit ett uppvaknande. Analyserna av den egna verksamheten har lett till effektiviseringar och det har även gett ett kvitto på att många är nöjda med det kommunen presterar. Kommunen tror på entreprenadverksamhet och vill samarbeta med näringslivet, även om det inte alltid har varit lätt. Det beror på att vi inte har varit så aktiva men också på att det är svårt att få intressenter. Det låter bra att vi ska öppna upp för privata aktörer men det är inte så lätt att få det att bli verklighet. Många är rädda att inte få ekonomi i det i en liten kommun. En möjlighet som diskuteras är att slå sig ihop med fler kommuner för att skapa ett större underlag för utförarna. Och Crister Persson är hoppfull om att företagandet inom välfärden ska växa, och att fler företag i kommunen 18 i välfärden /

19 äldreomsorg eller dess närhet vågar ta steget. När det gäller konkurrens och valfrihet framåt är jag övertygad om att det kommer att hända betydligt mer när 40-talisterna blir beroende av den här omsorgen. Över tid blir valfrihet ett måste. ett starkt skäl för storuman att införa LOV var att man ville skapa sund konkurrens. Det tvingar alla parter att hela tiden förbättra sig och hålla en hög kvalitet, och det är brukarna som vinner på det, enligt May-Louise Nilsson, socialchef i Storumans kommun. Vi tror att vi som kommunal hemtjänstutförare blir bättre när det finns konkurrens. Då är det samma villkor som gäller för alla. Ett annat starkt skäl var att ge näringslivet en skjuts. Hittills är ett företag godkänt inom hemtjänsten, men det finns det många småföretag som kan behöva ett extra ben att stå på, enligt May-Louise Nilsson. LOV innebär nya affärsmöjligheter för småföretag, kooperativ och ideella organisationer. Men det gäller att skapa rätt förutsättningar för att de mindre lokala företagen ska våga. Även i Storuman har arbetet med LOV gett bättre koll på den egna verksamheten. Tidigare visste kommunen egentligen inte vad som levererades och vad det kostade per timme. Vi är ju precis nya i det här men i min värld leder det till en kvalitetshöjning inom hemtjänsten, genom förstudien och genom allt vi som kommun har tvingats att förbättra för att överhuvudtaget kunna gå ut med ett förfrågningsunderlag, säger May-Louise Nilsson. finspång införde LOV för drygt ett år men Patrik Nilsson, Robertsfors: Nu vet vi vilka kostnader vi har och att vi har blivit effektivare. Genom att vi har fått ner på papper vad vi gör har vi kunnat förbättra vårt sätt att arbeta. än så länge har intresset från näringslivet sida varit lågt, enligt Anders Härnbro (S), kommunstyrelsens ordförande i Finspång. Det fanns en förhoppning om att LOV skulle stärka näringslivet och ge en massa nystartade företag, men det kom lite på skam. Hittills har vi bara en utförare med en handfull brukare. Han tror att det kan bero på de relativt tuffa villkor som gäller, med tanke på stordriften inom kommunens hemtjänst i 30 år. Dessutom har vi slimmat och effektiviserat mycket de senaste åren, så det kan vara svårt för privata utförare att matcha kommunens timkostnad. Finspång har i och med införandet av LOV höjt kvaliteten på den egna verksamheten och jobbat hårt för att skapa ett bra styrsystem. Det fanns stora behov av att skapa ordning och genomskinlighet. För att ställa krav på andra utförare måste vi behandla vår egen organisation likadant. LOV ger kommunen andra att jämföra sig med, och arbetet med verksamhetens värdegrund och att profilera sig har skapat självständighet och självförtroende. Finspångs kommuns hemtjänst har gått från osynlig till synlig, säger Anders Härnbro. / i välfärden 19

20 kvalitetsarbete Uppdrag: Kvalitet Superbyråkraten Stig Orustfjord har ett nytt pensionssystem och en halvering av sjukskrivningarna på sin meritlista. Nu ger han sig på nästa stora projekt; han ska visa att de nya välfärdsföretagen tar kvalitetsfrågor på största allvar. Text: henrik svidén Foto: Sören Andersson det har skett ett skifte inom vård, skola och omsorg. Det är inte längre självklart att det är den offentliga sektorn som utbildar våra barn eller tar han om de äldre. En mängd entreprenörer utmanar våra invanda föreställningar om hur välfärdssamhället är organiserat. Hos många finns en oro för att det nya inte är något gott, att entreprenören inte levererar samma kvalitet som offentlig sektor. En del är öppet kritiska. Det talas om vårdskandaler och betygsinflation och nästan alltid får företagarna bära skulden. Sällan riktas kritiken mot den offentliga sektorn. Förra hösten var Carema på allas läppar. Koppargården och vanvård. Inom socialdemokratin debatteras det livligt om vinster inom vården och LO har beslutat sig för att non profit är grejen. Nej, det är inte ett enkelt uppdrag som Stig Orustfjord fått av Almega, Vårdföretagarna, Friskolornas riksförbund och Svenskt Näringsliv. Men så är han också van vid att leda känsliga projekt. Han har haft flera tunga poster inom offentlig sektor och blev som överdirektör på Försäkringskassan lite av en rikskändis under förra valrörelsen. Han har haft ansvaret för att införa det nya pensionssystemet och varit med om att halvera sjukskrivningarna i Sverige. det uppdrag han fått från näringslivsorganisationerna är att stärka kvalitetsarbetet inom skola, vård och omsorg. Det är ett långsiktigt projekt och tanken är att det ska så ska kvaliteten stärkas: 1. Definiera gemensamma kvalitetsparametrar så alla kan jämföra olika utövare 2. Stärka klimatet för innovationer så att de privata företagen uppmuntras att utveckla sin verksamhet 3. Avtalen måste vara mindre byråkratiska och ge kunden konsumentmakt 4. Lär av våra exportföretag hur man bygger kvalitet genom att göra rätt från början 5. Se till att kvalitetsarbete blir ett sätt att utvecklas och förbättras istället för att man bara rapporterar in i ett system man inte förstår nyttan med utmynna i en lägsta godtagbara standard som bygger på ett antal kvalitetsmått. Det handlar om fem till åtta av de viktigaste kvalitetsindikatorerna som vi lägger i en vågskål. I den andra vågskålen kommer vi att lägga nöjd kund. Vi anser att precis som med all annan tjänsteproduktion är det viktigt vad människor tycker. Vi kan inte bara ha teknokratiska mått. Vi måste faktiskt fråga alla kunderna om det var okej, säger Stig Orustfjord. Det tredje området som kommer att behandlas är bättre avtal mellan beställare och utförare och stärkt konsumentmakt. Idag saknar välfärdsföretagarnas kunder ofta information om alternativen som finns. Dessutom förordar Stig Orustfjord sanktioner ifall inte utförarna sköter sig. Idag är de ofta fel utformade. Det är ganska talande, att om en utförare inte fullföljer ett kontrakt så kan de få betala vite till kommunen, men den enskilde får betala full hemtjänsttaxa ändå. Stig Orustfjord vill också få fart på innovationsarbetet inom vård, skola och omsorg, det gäller såväl produktutveckling som utveckling av processer och ledarskap, sådant som näringslivet har lång erfarenhet av. De sista stora innovationerna var trygghetslarmet och rullatorn, och de har 40 år på nacken. Vi har en massa företag som sysslar med utveckling och innovation. Och är det någon som har möjlighet att skapa mötet mellan dem som tillhandahåller produkter och dem som använder dem, så är det vi inom det svenska näringslivet, säger Stig Orustfjord. Men varför drar näringslivet igång detta projekt just nu? Jag tror att vid en viss tidpunkt blir en fråga mogen. Och det är möjligt att den mognaden uppstod nu eftersom det varit en hård debatt kring vinster, vårdkvalitet, betygsinflation med mera. På något sätt tror jag att det fanns ett läge att inte bara försvara sig, utan också att ta ledningen och göra något åt det. stig orustfjord har följt debatten med stort intresse. Han tycker att den har flippat ur, som han uttrycker det. Han menar att nio av tio vårdskador uppstår inom offentlig vård och det aldrig riktigt framkommer i debatten. Tror man att man får bra kvalitet bara genom att slå ihjäl de privata alternativen är det verkligen att skjuta sig i foten, säger han. Oftast menar han att misstagen och vanvården beror på att det lokala ledaskapet inte har fungerat, det gäller både offentlig sektor och de privata företagen. Stig Orustfjord hänvisar till Socialstyrelsens rapport om skillnader mellan offentlig och privat äldreomsorg (juni 2012), där det framgår att den offentliga sektorn ofta är bättre vad gäller bemanning och utbildning medan de privata aktörerna är skickligare på att ge rätt medicin, att förebygga trycksår och att ha individuella handlingsplaner. Idag har kvalitet fått fel fokus, idag är det något som man gör för att göra Socialstyrelsen på gott humör eller kommunen. Men att fånga de saker som verkligen brister, som en metod att utveckla verksamheten, på det området kan vi bli mycket bättre, säger Stig Orustfjord. Så till den infekterade vinstfrågan. Den 20 i välfärden /

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt Anders Morin December 2012 Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt En rapport från Framtidens vård, skola, omsorg För att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Upphandling LOU och LOV. - Utgångspunkter och reflektioner

Upphandling LOU och LOV. - Utgångspunkter och reflektioner Upphandling LOU och LOV - Utgångspunkter och reflektioner Hur ser vårdmarknaden ut Vård, hälsa och omsorgstjänster ( social ) Offentlig marknad regleras av upphandlingslagar Valfrihetssystem Lagen om valfrihetssystem

Läs mer

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-05-22 SN 2014.0093 Handläggare: Patrik Jonsson, 22.socialkansliet Socialnämnden Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning En motion

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket Vård och omsorg en bransch under omvandling Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket Förnyelse i företag och regioner Enklare för företag 3 Från Arjeplog till Malmö

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser

Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Rapport från Lärarnas Riksförbund Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Lärarnas

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT S-KVINNOR I SKÅNE 2014 1 Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid. Den viktigaste lärdomen av socialdemokratins historia är just denna: samhället går att förändra Med dessa

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4

En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4 En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4 VAD? Kvinnors Entreprenörskap Sverige 3.0 är Sveriges första och enda kärleksfulla revolution som kommer att verka för att förändra, förädla

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Oron i vård- och omsorgsföretagen Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes som en webbenkät den 25 maj-3 juni 2015 av Hero

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Tina Yildirim Yrke: Entreprenör, har startat och drivit två företag, artistförmedling inom musik och InvivoPlay, sajt och app för ökat välbefinnande genom att koppla ihop användare med coacher Utbildning:

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Konkurrensprogram för Ronneby kommun

Konkurrensprogram för Ronneby kommun 2011-08-23 Dnr: 2011/203 Rev 2011-09-29 Kommunledningsenheten Antaget av KF 2011-09-29 247 Konkurrensprogram för Ronneby kommun Inledning, motiv och mål Den kommunala servicen skall vara av god kvalitet

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också!

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också! Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet Välkommen du också! Välkommen till Misa Behöver du stöd för att ta dig fram i arbetslivet? Kanske är du anhörig till någon som behöver stöd eller handläggare

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN

HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN MILJÖPARTIET DE GRÖNA Riksdagen 100 12 Stockholm Torsdagen den 23 november 2011 Mynttorget 2 (besöksadress) HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN TIO FÖRSLAG FÖR EN GOD OMSORG sid 2 av 7 Sverige är

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 29-31 MAJ 2015

KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 29-31 MAJ 2015 KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 29-31 MAJ 2015 VALKRETS 2 Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda 4 ombud ska väljas i kretsen Presentation av de 8 kandidater som kandiderar i valkrets 3

Läs mer

Konkurrensutsätter kommunerna sin tjänsteproduktion? Rapport från Företagarna december 2010

Konkurrensutsätter kommunerna sin tjänsteproduktion? Rapport från Företagarna december 2010 Konkurrensutsätter kommunerna sin tjänsteproduktion? Rapport från Företagarna december 2010 Om Företagarna Företagarna är Sveriges största företagarorganisation och representerar 70 000 företagare, varav

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Entreprenörer som lyckats

Entreprenörer som lyckats Entreprenörer som lyckats ...har alla något gemensamt. Grant Thornton brinner för att hjälpa entreprenörer att utveckla sina bolag. Under årens lopp har vi samlat på oss en mängd erfarenheter om hur ett

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Kalix 6 3 1 20 2 7 2 41 Kalix Kalixpartiet (2) Dessa har valt att inte svara: Moderaterna,

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

LOV-utredningen. ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2)

LOV-utredningen. ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2) LOV-utredningen ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2) LOV-utredningen Utredningen tillsattes i september 2012, betänkande i januari 2014 Särskild utredare Greger Bengtsson Experter

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Slutrapport Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Bakgrund Det sker stora strukturförändringar i Skåne inom i stort

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige!

Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige! Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige! Foto: Felicia Oreholm Det behövs nya livskraftiga företag! Jobs and Society NyföretagarCentrum hjälper dem som vill starta eget företag med kostnadsfri rådgivning

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den goda affären - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Utvärdera offentlig upphandling ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder Förbättra

Läs mer

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Tillvägagångssätt vid konkurrensutsättning 3 Vad som kan konkurrensutsättas 3 Arbetsordning för

Läs mer

Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden. Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius

Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden. Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius Reflektioner Svenska kyrkan och diakoni (anstalter) Gunnar Edqvists artikel i SKT

Läs mer