Så här vill jag leda och utveckla Didacticum. Gunvor Larsson Abbad Universitetslektor Psykologi Fil. Dr. Handikappvetenskap

Transkript

1

2

3

4

5 Så här vill jag leda och utveckla Didacticum Gunvor Larsson Abbad Universitetslektor Psykologi Fil. Dr. Handikappvetenskap

6 Så här vill jag leda och utveckla Didacticum Gunvor Larsson Abbad INTERNAT DIDACTICUM, Leg psykolog Vem är jag? Disputerad i Handikappvetenskap Programansvarig för psykologprogrammet sedan 2009 Högsta betyg i HSV:s utvärdering Kvalitetsarbete centralt Samverkan med andra utbildningar och andra fakulteter Samverkan med omkringliggande samhället Samverkan med andra lärosäten Internationell samverkan

7 Så här vill jag leda och utveckla Didacticum Gunvor Larsson Abbad INTERNAT DIDACTICUM, Nulägesanalys Pedagogiska språnget Didaticums etablering och övergripande uppdrag Fd föreståndares vision och ledning Brytpunkt 2014 och nu I vilken riktning vill LiU driva Didactiucum

8 Så här vill jag leda och utveckla Didacticum Gunvor Larsson Abbad INTERNAT DIDACTICUM, Nu Kick off Löpande kurser under läsåret 16/17 Seminarier och kurser för erfarna lärare Pedagogiska dagarna Vetenskapliga rådet

9 Så här vill jag leda och utveckla Didacticum Gunvor Larsson Abbad INTERNAT DIDACTICUM, Nära framtid Översyn av kurser och kursplaner SUHF Kollegiala ledningen styrelse Samarbete mellan fakulteter och institutioner Samarbete mellan olika lärosäten

10 Så här vill jag leda och utveckla Didacticum Gunvor Larsson Abbad INTERNAT DIDACTICUM, Vision två spår 1: Löpande verksamhet hur se ut? Öka högskolepedagogikens status 2: Forskning kopplat till högskolepedagogik Ökad publiceringsmöjlighet och tid för forskning för medarbetare Didacticum en högskolepedagogisk aktör nationellt och internationellt

11 Pedagogiska språnget 2.0? Reflektioner kring nuet och framtiden

12 Titel/föreläsare Förnyelse är vår enda tradition Why, then, was there felt a need of critical appraisal at a time when the Institute was conspicuously healthy and vigorous? The answer in 1949 was no different than it is in 2014: To remain on the cutting edge of research and education, and to maintain its position as one of the world s premier research institutions, MIT must continually evaluate its strengths and weaknesses with regard to the shifting global, technological, economic, and political landscape (MIT, Task Force 2014)

13 Titel/föreläsare I uppdraget vi fick sades att fokus skulle vara på hur LiU skall attrahera och behålla studenter samt hur pedagogiken ska utvecklas och vilken roll sociala medier och informationsteknologi ska ha i detta. LiU har varit, och är fortfarande, föregångare på många sätt när det gäller kvalitet i utbildning och nöjda studenter som får arbete efter sin utbildning. Men det kan vara tillfälle nu att granska och revidera framgångsrecepten och de idéer och förutsättningar som låg till grund för dessa. (Kartläggning av det pedagogiska utvecklingsarbetet vid LiU i relation till användning av informationsteknologi, Stiwne och Nejdeby, 2012)

14 Titel/föreläsare Styrkor Pedagogiska språnget! Starkt signalvärde. Markering från högsta nivå av utbildningens värde för lärosätet Programuniversitet bäst i Sverige på sammanhållna yrkesrelaterade utbildningsprogram Högt söktryck till de flesta utbildningar Snabb etablering på arbetsmarknaden och goda löner efter avslutad utbildning Generellt gott resultat i UKÄ:s kvalitetsgranskningar Bästa studentstad både Norrköping och Linköping! Bred samverkan mellan olika miljöer som grund för utbildningsprogram Didacticum LISAM

15 Titel/föreläsare Utmaningar En föränderlig omvärld: Ett utbildningslandskap i snabb förändring Ökad konkurrens om studenter Nya arbetsmarknadsmönster (t.ex. ökande behov av omskolning och fortbildning livslångt lärande) En digital revolution inom utbildningsområdet och inom samhället i stort Internationalisering/globalisering av högre utbildning Osv

16 Titel/föreläsare Utmaningar (forts) Vikande söksiffror (i relation till viktiga konkurrenter) Urholkning av resurserna för genomförande av grundutbildning (minskad kvarfaktor ) Tuff situation för många undervisande lärare (allt fler kurser krävs för att fylla anställningen) Olika ekonomiska och administrativa system vid LiU centralt, fakulteterna, mellan (ibland även inom) institutionerna driver kostnader och försvårar samarbeten inom utbildningsområdet Inget samlat grepp kring infrastrukturen för digitalt lärande Olösta juridiska och arbetsrättsliga frågor inom området e- lärande Nytt kvalitetssystem för utbildning

17 Titel/föreläsare Hur möter LiU morgondagens (digitala) former för utbildning och lärande? Har idén om LiU som campusuniversitet blivit konserverande och begränsande? Bör föreställningen om fysiska möten mellan lärare och student som LiU:s adelsmärke problematiseras och vidgas? Dags för en ny/reviderad vision? LiU som digitalt campusuniversitet, där studenterna inbjuds till såväl fysiska som virtuella möten

18 Titel/föreläsare Blended learning/e-lärande/digitalt lärande OBS!: att utveckla moderna former för utbildning och lärande som svarar mot individernas och samhällets behov samt ökar utbildningens kvalitet måste vara drivkraften, inte teknikanvändning i sig! Tekniken är ett medel inte ett mål! Frågorna varför? och vad? snarare än frågan hur? måste vara vägledande. Framtidens utbildning och lärande kommer i allt högre grad att präglas av en sömlös mix av fysiska och digitala möten, verktyg och kommunikationsformer. Hur rustad är LiU för en sådan utveckling? Hur kan blended learning bidra till att möjliggöra våra mål? (vad- och varför-frågorna)

19 Titel/föreläsare Hur kan blended learning hjälpa oss att utveckla vårt utbildningserbjudande och göra det ännu mer attraktivt och kvalitativt? Skapar förutsättningar för flexibla campusutbildningar med potential att inkorporera olika former av distansmoment (möjlighet att erbjuda delar eller helheter av kurser och program på nätet) En mix av campusförlagda och nätbaserade moment skapar större flexibilitet för studenterna i hur de kan välja att genomföra sin utbildning Kan skapa fylligare utbildningserbjudanden i en verklighet då resurserna inte längre räcker till för så många fysiska möten mellan lärare och student t.ex. flipped classroom.

20 Titel/föreläsare Vilka studenter vänder vi oss till? Hur möter LiU det livslånga lärandet, dvs den allt större efterfrågan på utbildning från studenter som inte utgörs av flexibla, flyttbara och overallklädda ungdomar i 20- årsåldern utan av etablerade familjemänniskor mitt i livet? En förutsättning att nå denna kategori är att erbjuda intressanta och genomarbetade blended learning-/onlinelösningar av olika slag som företrädesvis kan genomföras utan att fysisk behöva flytta eller behöva läsa på heltid Fråga: har vi råd att fortsätta välja bort denna studentkategori?

21 Titel/föreläsare Hur kan LiU skapa förutsättningar för utveckling och förnyelse? Hur måste det Pedagogiska språnget formas för att individer och grupper ska vilja och våga hoppa? Hur skapas verkstad? Det är i sättet att lägga upp kurser och program (snarare än i välputsade policydokument) den pedagogiska innovationen behöver visas Hur stimulera bottom-up-initiativ till innovativa utbildningsupplägg?

22 Titel/föreläsare Vad behöver göras? Tekniken som medel snarare än mål! Vad kan uppnås med hjälp av digitala redskap och pedagogiska former Större sammanhållna satsningar snarare än enskilda eldsjälar (jfr MIT) IKT-ambassadörerna som viktig resurs Top-down och bottom-up i samspel Samlat och systematiskt grepp kring miljöer och infrastrukturer för digitalt lärande Tydliga juridiska och arbetsrättsliga riktlinjer för hantering av digitalt lärande (t.ex. inspelade moment) Fortbildning av lärare

23 Tack!

24 Delrapport från IKT-arbetsgruppen med.fak. Peter Dalenius

25 2 Översikt Gruppens sammansättning Uppdrag Vad har vi gjort? Programmens inventering av IKT-behov Modeller för lärtillfällen Kartläggning av lösningar Förslag till fortsatt arbete

26 3 Gruppens sammansättning Peter Dalenius, Didacticum (smk) Malin Andersson, med.fak. kansli (sekr) Gunnar Borgestad/Jan Eriksson, IT-avdelningen Samuel Edelbring, Clinicum Håkan Edler, Consensus Annakarin Johansson, specialistsjuksköterskeprogrammen Magnus Johnsson/Peter Arvidsson, LOTS Stergios Kechagias, läkarprogrammet Sara Kozicic, Medicinska Föreningen

27 3 Uppdrag Inventering av IKT-behov för att pedagogiskt och tekniskt få en kvalitativt högfungerande utbildning. Delprojektet omfattar: Inventering av olika lösningar för att bedriva utbildning på distans utifrån de olika utbildningarnas behov och pedagogik. Detta inkluderar en kartläggning vad som görs nationellt och internationellt Specifikation av ungefärliga investeringskostnader Identifiering vad som behövs förutom investeringar (exempelvis utbildning av lärare i användande av nya metoder) Förslag på tidplan för realisering Förslag på förvaltningsmodell inklusive rutiner om hur de framtagna lösningarna underhålls och hålls aktuella långsiktigt

28 5 Vad har vi gjort? Programmens inventering av IKTbehov (våren 2015) analys Kartläggning av lösningar vid andra lärosäten Internationella trender inom IKT och lärande Krav på stödorganisation sammanvägning Modeller för lärtillfällen där IKT spelar en viktig roll Krav på teknik och lokaler Delrapport till fakultetsledningen i början av maj 2016

29 6 Programmens inventering av IKT-behov Synkron kommunikation Mediaproduktion Övriga aspekter

30 7 Modeller för lärtillfällen Modell En-till-en Några-till-några En-till-många Aktiviteter Krav på funktionalitet Krav på lokaler och utrustning Handledning, planering, resfria möten m.m. 1) Ljud och bild 2) Samarbeta Deltagarna är med en och en Personlig utrustning Seminarier, bagruppsmöten m.m. 1) Ljud och bild 2) Samarbeta Deltagarna är med i grupp Mindre salar inredda för distanssamarbete Föreläsningar 1) Ljud och bild en väg 2) Återkoppling (text, ljud och bild) 3) Inspelning och distribution Större salar inredda för streaming och återkoppling Eventuellt salar inredda för gem. deltagande Personlig utrustning

31 8 Kartläggning av lösningar Lärosäten Umeå universitet Högskolan Dalarna Sydney University Frågeställning Vilka tekniska lösningar används? Hur organiseras support och utbildning?

32 9 Förslag till fortsatt arbete Teknikspåret Det vi främst saknar vid LiU är en tjänst för utsändning och inspelning av föreläsningar. En delvis ny grupp, utökad med mer teknisk kompetens och uppdrag att samverka med alla inblandade orter, arbetar vidare med att utreda och etablera denna tjänst. Tjänsten ska vara LiU-gemensam och förvaltas av UF (LiU- IT och/eller LOTS), gärna tillsammans med befintliga e- mötestjänster (Adobe Connect, Skype för företag).

33 10 Förslag till fortsatt arbete Pedagogikspåret Det vi främst saknar vid LiU är en tydlig stödorganisation för IKT och lärande. En delvis ny grupp arbetar vidare med att utreda och så småningom etablera en IKT-studio vid Campus US. Får gärna, tillsammans med befintlig IKT-studio vid fil.fak., bilda en LiU-gemensam stödorganisation med verksamhet på samtliga campus. Ska samverka med Clinicum, Didacticum, IKT-ambassadörer m.fl. relevanta aktörer. Uppdrag att arbeta med utbildning av lärare gällande bl.a. flercampusundervisning och mediaproduktion.

34