R 2008:01. Mer vård för pengarna genom organisatoriska innovationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "R 2008:01. Mer vård för pengarna genom organisatoriska innovationer"

Transkript

1 R 2008:01 Mer vård för pengarna genom organisatoriska innovationer

2 Mer vård för pengarna genom organisatoriska innovationer R 2008:01

3 Utgivare: Nutek Tryck: AB Danagårds Grafiska Tryckt i 500 ex i januari 2008, därefter vid behov Andra tryckningen, februari 2008 ISSN Nutek R 2008:01

4 Förord Vård- och omsorgsbranschen är en bransch med dubbla roller; en bransch som ska leverera vård efter behov till medborgarna samtidigt som den med sina nästan sysselsatta har stor betydelse för sysselsättning och tillväxt ur ett näringslivsperspektiv. Erfarenheterna från andra branscher visar att organisatoriska innovationer har lett till helt nya sätt att producera, distribuera och konsumera varor och tjänster som har varit effektivitets- och kvalitetshöjande. Genom att ha slimmat distributionskedjan och utveckla gränssnittet mot kunden har exempelvis DELL vuxit till ett världsomspännande företag. På samma sätt har Internetbankerna lett till effektivitetsvinster, samtidigt som kvaliteten för kunden har ökat i och med ökad tillgänglighet. Ofta har en organisatorisk innovation kombinerat med teknisk utveckling lett till ett språng i produktiviteten i tjänstebranscherna. Frågan är vilken potential det finns för liknande produktivitetssprång inom vård- och omsorg. Rapporten har författats av Jörgen Lindell, analytiker, Nutek. Ett underlag med som visar på effektiviseringspotentialen av förbättrad organisatorisk samordning och processer i två sjukdomsexempel har författats av Rolf Bowin och Dag Norén med medicinsk rådgivning och granskning av Ulf Hallgårde, läkare. Samtliga är konsulter på HCM Health Care Management. Detta underlag har dessutom diskuterades vid ett rundabordssamtal med personer med kunskap om utvecklingsarbete i sjukvården. Nutek vill rikta ett stort tack till alla intervjupersonerna för att de har ställt upp med sin tid och värdefulla synpunkter. Rapporten är skriven som ett kunskapsunderlag till projektet Vård och omsorg en framtidsbransch, som Nutek bedriver med Almega. Sune Halvarsson Tf Generaldirektör Jörgen Lindell Projektledare Har du frågor om denna publikation, kontakta Jörgen Lindell Telefon E-post

5

6 Sammanfattning Med sikte mot framtiden Sverige står inför växande kostnader för vård och omsorg. Samtidigt finns det en stor marknad som börjar öppna upp sig i våra europeiska grannländer, som likt Sverige har en åldrande befolkning. En produktivare och effektivare bransch är en möjlighet som kan ge nytta för Sveriges befolkning samtidigt som det stärker konkurrenskraft och affärsmöjligheter. OECD poängterar tjänstebranschernas stora betydelse för tillväxt och vård- och omsorg är därför viktig för både social välfärd och konkurrenskraft. Sverige har en lång tradition av goda medicinska resultat och därmed ett svenskt varumärke som kan bära ut i världen. Sverige har en forskning som håller hög internationell standard. Vård- och omsorg är en av Sveriges mest lovande framtidsbranscher. Erfarenheterna från andra branscher visar att de har nått språng i utvecklingen genom kundfokus, standardisering av processer och utveckling av gränssnitten mot kunderna. Kan Sverige få mer vård för pengarna och hur ser drivkrafterna ut för organisatoriska innovationer inom vård- och omsorg? I rapporten presenteras beräkningar av vården av prostatacancer och multisjuka. Rapporten består även av strategiska intervjuer med nyckelpersoner inom vård- och omsorg, som har fått svara på frågor om resurseffektivitet och organisatoriska innovationer. Ganska goda betyg för vård- och omsorg Intervjuer med nyckelpersoner ger sammantaget ett ganska gott betyg till vård- och omsorg. Det som orsakar gott betyg är inte minst de medicinska resultaten, i form av resultaten från kvalificerad sjukvård, exempelvis överlevnad efter cancer, stroke eller hjärtinfarkt. Drivkrafter för innovation I rapporten framgår att väldigt mycket av drivkraften för innovationer startar i det lilla. Det är vad personalen gör på sin arbetstid och hur dessa leds och organiseras och motiveras som är den avgörande faktorn för att skapa drivkrafter för innovation. Här finns det, som 1

7 bland annat vår studie visar, en hel del som skulle kunna vara bättre. Nutek menar att det inte är sjukvårdens totala kostnader som är det allvarliga. Det vi ska vara rädda för är ineffektiviteter av olika slag inom vård- och omsorg. Då handlar det om, som bland annat framkommit i intervjuerna, problem med låg produktivitet, eventuella kvalitetsbrister, svårigheter att få hem vinster av innovationer eller att systemet brister i effektivitet, att vi inte får så mycket vård för pengarna som möjligt. Stor potential för organisatoriska innovationer Beräkningar i rapporten pekar på att vården av prostatacancer och multisjuka skulle kunna effektiviseras med 20 procent. I intervjuer med nyckelpersoner inom branschen framkommer det ett starkt stöd för att det är möjligt att nå betydande effektivisering genom organisatoriska innovationer. I radikala falla kanske det är upp emot 50 procent. Men alla innovationer lyckas inte. Flertalet intervjupersoner landar i att effekten från lyckade organisatoriska innovationer rimligen ligger i nivån procent. De resurser som kan frigöras i dessa exempel av organisatoriska innovationer möjliggör främst att fler patienter kan komma till behandling snabbare och med högre kvalitet i vårdprocesserna. Det är alltså genomströmningen av patienter, och onödiga kötider och ledtider som är en effekt, vilket är en kvalitetseffekt. Bland annat pekar rapporten på att det i fallet prostatacancer vore möjligt att sänka tiden från undersökning till diagnos till 1-3 dagar jämfört med upp till ett år idag. Det kan uttryckas som mer vård för pengarna. En annan möjlig effekt är att effektivisering kan omfördela medel mellan patientgrupper. Effektivisering gör att resurser frigörs, vilket kan användas till förbättrad kvalitet och tillgänglighet för patienter i dessa exempel eller för behandlingar åt andra patienter. Offentlig sjukvård har ett stort ledarskapsproblem I intervjuerna har nyckelpersonerna fått uttala sig om orsaker till att man inte ser effekt av innovationer. Ett område som pekas ut som ett problem är den offentliga dominansen som för med sig två effekter. Det ena är att alternativen är för få, att det inte blir någon fart på effektiviseringen när bara 10 procent av branschen är konkurrensutsatt. Den andra effekten och än allvarligare sådan är att den för med sig en ledarskapskultur med stora problem. Det kan enkelt beskrivas som att det inte har någon betydelse om chefer får 2

8 verksamhet och ekonomi att gå ihop eller inte. Den som lyckas blir oftast inte mer belönad för det. Det mest allvarliga med sjukvårdens ledarskapsproblem är att det kan hindra nödvändiga organisatoriska innovationer och bromsa effekterna av sådana innovationer. Erfarenheterna från utvecklingen i andra branscher visar att organisatoriska innovationer har kunnat bidra till språng i utvecklingen. Här har vård- och omsorg inte hängt med i utvecklingen, vilket talar för en betydande potential. När man ska tolka frågan om ledarskap finns det anledning att betona att detta nog mer ska ses som en organisationsfråga. Det finns ingen anledning och tro annat än att offentlig sjukvård har bra chefer. Det kan mer handla om att cheferna ska uppfylla flera mål, oklara mål eller mål som kan vara i konflikt med varandra. Tydligare och mer renodlad ägarroll Nutek menar att ägarna i form av politikerna behöver stärka sin roll genom en tydligare och mer renodlad ägarroll. Det talar i sig för en tydlig bodelning mellan å ena sidan ägarna som representant för medborgarna å andra sidan produktionen av sjukvård. Erfarenheterna från näringslivet, vilket även framkommer i intervjuerna, är att friheten att organisera verksamheten är en kritisk faktor för en framgångsrik verksamhet. Det handlar bland annat om att ha transparens i verksamheten, att var och en vet hur styrstrukturen ser ut och att man kan upprätthålla den kulturen ända uppifrån högsta nivå. Vikten av systemeffektivitet I intervjuerna med nyckelpersonerna påpekas det att företag ofta provar innovationer i liten skala. Detta för att minimera risker, eftersom innovationer inte alltid lyckas. Inte sällan kommer innovationer fram som förslag ute i verksamheterna. Tricket är sedan att försöka skala upp lyckade projekt i större skala eller med en gång i hela verksamheten. Detta skiljer en del från offentlig verksamhet som lätt är storskaligt från början. I intervjuerna påpekas det att integration är betydelsefullt för effektiva sjukvårdssystem. Nutek bedömer att frågan om systemeffektivitet är central för att få mer vård för pengarna. Det gäller exempelvis vid frågor om fri etablering i primärvården och handlar om hur sådana system bör se ut. Näringslivets sätt att arbeta med att oftast först pröva innovationer i liten skala kan här tjäna som förebild. Det är troligen bra att först pröva några olika modeller i Sverige. 3

9 Nutek menar att det skulle vara intressant att se exempel där någon alternativ vårdgivare får i uppdrag att ta totalansvaret för en hel vårdkedja eller ett helt område. Ett uppdrag där vårdgivaren förfogar en sammanhållen uppsättning av olika resurser på olika nivåer, från läkarmottagning till sjukhusresurser. På det sättet skulle vården ytterligare kunna berikas av erfarenheter från näringslivets förmåga till organisatoriska innovationer. Ersättningssystemen påverkar på branschens utveckling Ersättningssystemens betydelse för att få mer vård för pengarna kan inte underskattas. Exempelvis brukar produktiviteten öka med prestationsbaserade ersättningssystem. Det här är också en central fråga för vårdens ägare. Nuteks bedömning är att denna fråga kommer att öka i betydelse. Dels vid en fortsatt konkurrensutsättning och dels för att effektivisera vård- och omsorg som bedrivs i offentlig regi. Nutek bedömer att ersättningssystemen, hur man ersätter vårdgivare, är ett av de allra viktigaste verktygen för att få mer vård för pengarna. Flera landsting jobbar också med att få in patienter i sammanhållna vårdkedjor. För att understödja arbetet med ersättningssystemen är det viktigt att få fram bra mätningar på vårdgivarnas prestationer. Därför bör arbetet med öppna jämförelser påskyndas och successivt utvecklas från landstingsnivå, via kliniknivå mot läkarnivå. Värdet av goda exempel Nuteks bedömning är att vård- och omsorg har en mycket stor potential och att branschen för sin utveckling behöver jobba mycket mer med de verktyg som man på realistiska grunder kan förvänta sig ge effekt. De viktigaste verktygen bedömer Nutek vara ägarrollen, inkluderande frågor om ersättningssystem och systemeffektivitet, samt konkurrensutsättning och valfrihet. Goda exempel är av stor betydelse för att driva på utvecklingen. Bland annat påpekas det i intervjuerna att de privata företagen har stor betydelse för vården och att andra sjukhus i Stockholm följer vad man gör på S:t Görans. Fler goda exempel behöver komma fram. Med bara drygt 10 procent av vård- och omsorg konkurrensutsatt får en alternativ syn på ledarskap inte tillräcklig genomslagskraft. Det är av den anledningen viktigt att konkurrensutsättningen fortskrider inom vård- och omsorg. 4

10 Vikten av marknader med konkurrens Erfarenheter från andra branscher understryker behovet av marknader med konkurrens. Därför behöver det komma fram flera alternativ till offentligt driven verksamhet på alla nivåer och inom såväl öppen som sluten hälso- och sjukvård. I intervjuerna med nyckelpersonerna är frågan om hur branschen organiseras, styrs och följs upp mycket närvarande. Det framförs också att företagen skulle kunna ta flera olika roller alltifrån att vara alternativ och förebild till att leda utvecklingen. Nutek menar att de framförda synpunkterna är intressanta för att driva fram innovationer och tillvarata tillväxtförutsättningar. Inte minst mot bakgrund av den stora betydelsen av systemeffektivitet, som i sig gör det önskvärt att det finns alternativa aktörer som kan ta totalansvar för en hel vårdkedja eller ett helt område. Dessutom finns det redan idag vissa specialiteter där privata företag är mycket framträdande och i praktiken leder utvecklingen. Kundval stärker vård och omsorg Ett verktyg till förändring är helt enkelt att låta vårdens kunder få påverka verksamheterna. Vetskapen om att kunderna kan tänkas välja någon annan är ett kraftfullt verktyg till förändring. Nutek menar att man på realistiska grunder kan anta att kundvalssystem har en positiv effekt på vårdens ledarskapskultur och att det är rimligt att förvänta sig steg i riktning mot en prestationskultur. Kundvalssystem har också det intressanta inslaget att låta patienterna få ge sitt omdöme om vad som uppfattas som god kvalitet. Det är intressant eftersom det är svårt att mäta kvalitet och produktivitet i vården. Samtidigt ska sägas att det kan finns två problem med kundvalssystem. Det ena är att det kan uppstå svårigheter att genomföra det i hela Sverige, eftersom det kräver en fungerande marknad med konkurrens. Det måste finnas tillräckligt många alternativ att välja på. Det andra problemet har att göra med systemeffektivitet. Produktivitet är nödvändigt men inte tillräckligt för effektiva sjukvårdssystem. En utveckling med produktiva men isolerade vårdgivare kan totalt sett leda till mindre vård för pengarna. När man utformar kundvalssystem blir det viktigt att se till systemeffektiviteten, exempelvis genom kundvalssystem som inbegriper hela vårdkedjor. 5

11 6

12 Innehåll Sammanfattning 1 1 Inledning: vården och omsorgens tillväxtmöjligheter Tillväxtmöjligheter för vård och omsorg 11 Rapporten Framtidens Näringsliv 11 Rapporten Vård och omsorg en framtidsbransch Bra resultat men otillräckligt i framtiden 13 Det svenska sjukvårds- och omsorgssystemet 13 God kvalitet till måttliga kostnader 13...men det är otillräckligt för framtida behov 14 Ekonomisk utveckling kräver ökad produktivitet 15 2 Branschens dubbla utmaningar Branschens socialpolitiska roll 17 Demografins betydelse 17 Välfärdseffekt 17 Svagt samband mellan vårdkostnader och hälsa Branschens näringspolitiska roll 19 Synen på branschens tillväxtroll 19 Tillväxtnivån påverkar branschens utveckling 20 Nya marknader för vård och omsorg 21 Entreprenader och företagande kan skapa förnyelse 22 Innovationer och medicinskteknisk utveckling Ökad produktivitet och effektivitet 23 Begreppen produktivitet och effektivitet 24 Ökad produktivitet i näringslivet 25 3 Effektiviseringspotentialen i två sjukdomsexempel Antaganden och ansats Prostatacancer 30 Prostatacancer ett traditionellt utfall 31 Prostatacancer ett optimalt typfall 33 Jämförelser mellan de två typfallen slutsatser Multisjuka 37 Multisjuka Ett traditionellt typfall 39 7

13 Multisjuka Ett optimalt utfall 41 Jämförelser mellan de två typfallen slutsatser Jämförelse mellan de två exemplen; prostatacancer och multisjuka - slutsatser 46 4 Drivkrafter för innovationer inom vård- och omsorg Erfarenheter från tidigare studier 49 Kaiser Permanente jämfört med NHS 49 Innovativa exempel inom vård- och omsorg 50 Erfarenheter från tidigare förbättringsprogram 51 Bristande styrning inom hälso- och sjukvården Intervjuer med nyckelpersoner i vård- och omsorg Resurseffektiviteten i vård- och omsorg 53 Ganska goda betyg för vård- och omsorg 53 Offentlig dominans 56 Organisering, styrning och uppföljning 58 Ersättningssystemen 60 Bristande systemledning Svårt att få vinster av innovationer 62 Offentlig dominans 62 Ledarskapet och synen på investeringar 63 Spridning av innovationer inom organisationen 63 Innovationer sprider sig okontrollerat 64 Behovet av styrning 65 Vinsterna syns någon annanstans 65 Ersättningssystem och sammanhållna vårdkedjor Stor potential i organisatoriska innovationer 66 Medborgarnas syn på vården 66 Förebyggande vård 67 Driv vården i olika processer 67 Engagera patienterna i vården på helt nya sätt 68 Ledarskap och konkurrensutsättning Företagens roll i vårdens utveckling 69 Alternativ och förebild 69 Samordnare av vårdinsatser 70 Ledarskap och genomförandekraft 70 Utveckla gränssnitten mot patienterna 71 Sprida innovationer och leda utvecklingen 71 Leverantörer till vården 72 8

14 5 Är en ny utvecklingsvåg möjlig inom vård- och omsorg? _ Med sikte på framtiden Svensk sjukvård i toppklass vad är problemet? Ska sjukvården kosta så litet som möjligt? Kan vården av prostatacancer och multisjuka bli effektivare? Vårdens ledarskapskultur behöver utvecklas 79 Offentlig sjukvård har ett stort ledarskapsproblem 79 Tydligare och mer renodlad ägarroll 80 Vikten av systemeffektivitet 81 Ersättningssystemen påverkan branschens utveckling Konkurrensutsättning utvecklar vård- och omsorg 83 Värdet av goda exempel 83 Vikten av marknader med konkurrens 84 Kundval stärker vård och omsorg Slutsatser 86 Referenser 89 Internetkällor 90 Bilaga 1 91 Intervjuade nyckelpersoner inom vård- och omsorg 91 Bilaga 2 92 Intervjufrågorna 92 9

15 10

16 1 Inledning: vården och omsorgens tillväxtmöjligheter Att behovet och kostnaderna för vård och omsorg kommer att öka ett par decennier framåt i tiden är välkänt från olika rapporter. Samtidigt har fler bedömare, liksom Nutek, lyft fram branschens tillväxtmöjligheter. Vård- och omsorgsbranschen kan ses som en bransch med dubbla utmaningar; en bransch som ska leverera vård efter behov till medborgarna samtidigt som den med sina nästa sysselsatta utgör en stor bransch som har stor betydelse för sysselsättning och tillväxt ur ett näringslivsperspektiv. 1.1 Tillväxtmöjligheter för vård och omsorg Rapporten Framtidens Näringsliv I Nuteks och IVA:s rapport Framtidens näringsliv om de nya förutsättningarna för näringslivets utveckling diskuteras vård- och omsorgssektorn utvecklingsmöjligheter. Utifrån en analys av de växande behoven på grund av bland annat den demografiska utvecklingen, antalet sysselsatta, de anställdas kompetens, graden av internationalisering och möjligheten till produktivitetsutveckling identifieras sektorn som en av de mest intressanta framtidsbranscherna i Sverige. I rapporten framhålls att hälso- och sjukvård och detsamma kan naturligtvis sägas om omsorg först och främst handlar om att leverera välfärd till medborgarna. För att kunna möta det ökade behovet av vård och omsorg, som kommer av en åldrande befolkning och den medicinsktekniska utvecklingen, är det viktigt att öka produktiviteten och effektiviteten. I rapporten bedöms flera utförare, det vill säga ökad konkurrens, kunna bidra till det. Samtidigt betonas att hälso- och sjukvården även i framtiden huvudsakligen kommer att vara offentligt finansierad och att det därför är missvisande att tala om en privatisering. Ett ändrat genomförandeansvar sägs vara en mer korrekt benämning. I rapporten diskuteras olika tillväxtmöjligheter för vård- och omsorgssektorn. Av en enkät till företagare och näringslivsexperter framgår att dessa tror att det framförallt är inom vård och omsorg som sysselsättningen i Sverige i framtiden kommer att kunna öka. 11

17 Samtidigt menar man att det kommer att krävas organisatorisk innovationsförmåga för att kunna möta behoven hos en åldrande befolkning och höja kvaliteten på tjänsterna. Fler utövare inom sektorn, som föreslås i rapporten, skulle innebära en tillväxt av antalet privata företag. I rapporten bedöms också vård- och omsorgsföretag, baserat på en världsledande kompetens, ha möjligheter att hävda sig på en växande internationell marknad. Samtidigt konstateras att villkoren för tjänsteexport ofta är annorlunda än för varuexport eftersom servicetjänster i regel måste utföras där de konsumeras. 1 Rapporten Vård och omsorg en framtidsbransch Nutek och Almegas rapport Vård och omsorg en framtidsbransch, som är slutrapporten i ett fortsättningsprojekt inom Framtidens näringsliv om vård och omsorg, framhåller att mycket talar för en tillväxt av behov och efterfrågan inom branschen i takt med att befolkningen åldras, medicintekniken utvecklas och hushållsinkomsterna stiger. För att möta ökade behov och ökad efterfrågan krävs en tillväxt i olika avseenden av vård- och omsorgssektorn. En tillväxt av konsumtionsvolymen/kvaliteten kan inom ramen för oförändrade (eller minskade) ekonomiska resurser åstadkommas genom ökad produktivitet och effektivitet. En tillväxt av privata företag inom sektorn kan bli resultatet av ökad konkurrensutsättning, exempelvis genom ökad upphandling i konkurrens En tillväxt av ekonomiska resurser till vården och omsorgen blir även med ökad produktivitet och effektivitet sannolikt nödvändig för att kunna möta de ökade behoven. En tillväxt av BNP genom ökat antal arbetade timmar är angelägen bland annat därför att den ökar finansieringsutrymmet för offentlig vård och omsorg utan att skatterna höjs. En tillväxt av den marknadsmässiga efterfrågan på vård och omsorg kan förutses som en följd av stigande hushållsinkomster. Även en tillväxt av internationell handel särskilt med sjukvårdstjänster och av utlandsinvesteringar av svenska företag inom vård- och omsorgsbranschen kan förutses i takt med att tjänstesektorn öppnas upp för internationell handel. Förutsättningarna för tillväxt i andra branscher i närheten av vård- och omsorgsbranschen, t.ex. underleverantörer, bör öka med en tillväxt av vården och omsorgen. 2 1 Nutek och IVA (2006) Framtidens näringsliv om de nya förutsättningarna för näringslivets utveckling, Nutek info 044: Nutek och Almega (2007) Vård och omsorg en framtidsbransch, Nutek info 059:

18 1.2 Bra resultat men otillräckligt i framtiden Det svenska sjukvårds- och omsorgssystemet Det svenska sjukvårds- och omsorgssystemet är starkt decentraliserat. Sedan 1960-talet har staten successivt lämnat över finansierings- och vårdgivaransvaret till landstingen inom en rad områden. I samband med Ädelreformen år 1992 blev dessutom kommunerna sjukvårdshuvudmän, med ansvar för all sjukvård i särskilt boende, exempelvis servicehus och gruppboenden. År 2005 uppgick kostnaderna för hälso- och sjukvård till 221,7 miljarder kronor. Kostnaderna för kommunernas äldreomsorg, omsorg och sociala insatser för funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg uppgick samma år till 150 miljarder.sjukvårdens kostnader i förhållande till BNP är cirka 8,3 procent. Om kommunernas äldrevård räknas in uppgår kostnaderna för hälso- och sjukvården till cirka 9 procent av BNP. 3 Vården i Sverige är nästan helt skattefinansierad. Patientavgifterna står, enligt en rapport från Sveriges kommuner och landsting, för cirka 2,7 procent av intäkterna. Övrig privat finansierad vård uppgår till ca 500 miljoner årligen, vilket bara utgör några promille av de totala vårdkostnaderna 4. I jämförelse med många andra länder ser finansieringsbilden något annorlunda ut. Inom övriga EU står privata sjukförsäkringar för en större del av finansieringen och i USA dominerar privat finansiering, ofta via arbetsgivarna. I Sverige är landsting och kommuner inte bara finansiärer utan också huvudskaliga vårdgivare. Trots ökad konkurrensutsättning under senare år utgör de privata vårdgivare bara cirka tio procent av vården och omsorgen. God kvalitet till måttliga kostnader Den svenska sjukvården är, jämfört med andra länder, billig i förhållande till de medicinska resultat som den levererar. Om vi jämför den svenska sjukvårdens kostnader med andra OECD-länder hamnar Sverige på en mittplacering. Enligt OECD spenderade vi 9,1 procent av BNP på sjukvård år Högst sjukvårdskostnader i förhållande till BNP hade USA med 15,3 procent av BNP. Många andra länder har ökat sina sjukvårdskostnader som andel av BNP sedan 1980, medan 3 Nutek B 2007:2 Företagens framväxt i vård och omsorgssektorn 4 SKL, 2005, Svensk sjukvård i internationell belysning en jämförelse av vårdbehov, kostnader och resultat. 13

19 Sveriges kostnader som andel av BNP är i princip desamma som Figur 1 Andel av BNP till hälso- och sjukvården år 1980 och 2004 för Sverige jämfört med OECD-länder Australien Österrike Belgien Kanada Danmark Finland Frankrike Tyskland Grekland Island Irland Japan Luxemburg Nederländerna Nya Zeeland Norge Portugal Spanien Sverige Schweiz Turkiet Storbritannien USA Källa: OECD Trots måttliga kostnader rankas Sverige högt avseende hälsoresultat. Vi har en god hälsa i Sverige med en av de högsta medellivslängderna i Europa, lågt antal döda i cancerformer och den lägsta spädbarnsdödligheten, trots att vi har den äldsta befolkningen in hela EU. Detta är också parametrar som visar betydande förbättringar sedan 1960-talet. 6...men det är otillräckligt för framtida behov Det nuvarande svenska systemet har många positiva sidor, men Sverige står inför en rad utmaningar för att klara vård och omsorg i framtiden. Den medicintekniska utvecklingen gör att vi kan utföra allt mer avancerade behandlingar. Detta skapar förväntningarna på nya typer av insatser bland patienterna, vilket kan bidra till ökade kostnaderna 5 Nutek och Almega (Nutek Info SKL, 2005, Svensk sjukvård i internationell belysning en jämförelse av vårdbehov, kostnader och resultat. 14

20 för vården och omsorgen. Kostnaderna ökar också successivt när andelen av befolkningen i de äldre åldergrupperna, som är mer vårdkrävande, blir allt större. De kommande 25 åren beräknas kostnaderna öka med 50 procent, under antagandet om lika hög produktivitetsutveckling som perioden innan år Under samma period bedöms resurserna i vårt i huvudsak skattefinansierade system endast öka med totalt 16 procent. Med nuvarande finansieringssystem och skattenivåer kommer systemet i framtiden inte att klara finansieringen av vård och omsorg. Ekonomisk utveckling kräver ökad produktivitet OECD konstaterar att tjänstesektorn får en allt större betydelse för ekonomisk tillväxt i OECD-länderna. 7 Det finns stora skillnader i produktivitetsutveckling mellan olika delar av ekonomin. Medan tillverkningsindustrin hade en genomsnittlig produktivitetstillväxt på 5 procent per år 1995 till 2005 så var motsvarande siffra för tjänstebranscherna 1,9 procent. 8 Även i projektet Framtidens näringsliv konstaterades att flera tjänstebranscher hade en årlig produktivitetsökning som låg under näringslivets genomsnitt, däribland vård- och omsorg. En ökad produktivitetsutveckling i tjänstebranscherna är viktig för Sveriges ekonomiska utveckling eftersom tjänstebranschernas utveckling har så stor betydelse för den samlade tillväxten. 9 Tillväxtpolitiken kommer i framtiden att allt mer handla om att skapa goda förutsättningar för tjänstesektorn att utvecklas. 7 ITPS (2007:12) Sjukvårdssektorns tillväxtmöjligheter. En studie av erfarenheter från Kanada och USA. 8 Nutek R 2007:13 Sjukvården en tjänstebransch med effektiviseringspotential 9 Nutek och IVA (2006) 15

21 16

22 2 Branschens dubbla utmaningar Vård- och omsorgsbranschens utveckling är både en social- och en näringspolitisk fråga. Det handlar å ena sidan om att ge vård och omsorg efter behov till medborgarna. Samtidigt utgör vård- och omsorg en stor del av vår ekonomi. Branschen måste, liksom övriga delar av ekonomin, vara internationellt konkurrenskraftig och på bästa sätt skapa värden och bidra till ekonomisk tillväxt. En positiv produktivitets- och effektivitetsutveckling i branschen är viktigt att fokusera på för att möta båda dessa utmaningar. Vård- och omsorgsbranschens dubbla utmaning, ligger i att såväl öka människors välfärd som att bidra till ekonomisk tillväxt. 2.1 Branschens socialpolitiska roll Demografins betydelse En av de faktorer som påverkar förutsättningarna för ekonomisk utveckling i ett land och kostnaderna för offentlig välfärd är befolkningens demografiska sammansättning. Att Sverige för närvarande har god tillväxt i ekonomin kan till viss del förklaras av att åldersstrukturen just nu är gynnsam. Fram till år 2030 kommer emellertid dessa förhållanden att ändras, då de stora 40-talskullarna först går i pension och efter år 2020 passerar 80 år. Det kan antas få en dämpande effekt på den ekonomisk tillväxten, samtidigt som trycket på offentliga välfärdssystemen ökar. Den åldrande befolkningen kommer att öka efterfrågan på vård och omsorg, vilket innebär att branschen kan förväntas stå för en ökande andel av BNP inom de närmaste decennierna. Den här rapporten utgår ifrån att den åldrande befolkningen i sig medför att det på lång sikt, med största sannolikhet, kommer att krävas ett tillskott av ekonomiska resurser till vård- och omsorg eller utveckling av nya marknader och alternativa finansieringsformer. Välfärdseffekt Vård och omsorg syftar till att öka välfärden. Att en ökad andel av konsumtionen läggs på vård och omsorg när inkomsterna ökar i en ekonomi tyder dessutom på att så är fallet. I den mån insatserna bidrar till minskad ohälsa och sociala problem hos människor kan de 17

23 bidra till ökad produktion. Friska människor kan arbeta hårdare och längre, friska studenter kan lära mer effektivt. Utöver en indirekt effekt på ekonomin, genom att göra att människor kan bidra till produktion, bidrar vård- och omsorg också med en ren välfärdseffekt. SNS:s välfärdspolitiska råd (2004) konstaterar till exempel att det hälso- och sjukvården åstadkommer i form av ökad livslängd och fler kvalitetsjusterade levnadsår har ett positivt värde som inte återspeglas i bruttonationalprodukten (BNP). Svagt samband mellan vårdkostnader och hälsa Att vård och omsorg påverkar människors hälsa är uppenbart. Samtidigt visar jämförelser mellan olika länder att sambandet mellan vårdkostnader och hälsa är svagt. Höga hälso- och sjukvårdskostnader per invånare kunde förväntas ge bättre resultat på de olika hälsoindexen. Detta är dock endast delvis fallet. Det finns förvisso en korrelation men den är inte särskilt stark. Mest slående är USA:s dåliga resultat givet den höga kostnadsnivån, medan Sverige däremot rankas högt vad gäller resultat utan att ha en särskilt hög kostnadsnivå. 10 Figur 2 Ranking av länder efter hälsoindex Hälsostatus index 2001 SCP index 2001 WHO index 1997 Högsta sjukvårdskostnad 2001 Sverige Frankrike Österrike Luxemburg Tyskland Belgien Holland Australien Finland Spanien Kanada Danmark Irland Italien Storbritannien Tjeckien Nya Zeeland USA Grekland Slovakien Portugal Polen Ungern Källa: Public Sector Performance, 2004, Social and Cultural Planning Office of the Netherlands (SCP), Källa: SKL (2005) 10 SKL (2005) 18

R 2008:01. Mer vård för pengarna genom organisatoriska oriska innovationeroner

R 2008:01. Mer vård för pengarna genom organisatoriska oriska innovationeroner R 2008:01 Mer vård för pengarna genom organisatoriska oriska innovationeroner Mer vård för pengarna genom organisatoriska innovationer R 2008:01 Utgivare: Nutek Tryck: AB Danagårds Grafiska Tryckt i 500

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna Rapportens syften Analysera påverkan på de offentliga finanserna

Läs mer

Kort sammanfattning av föreläsning. Digitalisering möjliggör nödvändig effektivisering. Snabbt växande befolkning

Kort sammanfattning av föreläsning. Digitalisering möjliggör nödvändig effektivisering. Snabbt växande befolkning Kort sammanfattning av föreläsning Roger Molin Analytiker Ekonomi och styrning Sveriges Kommuner och Landsting +46 72 546 15 16 Digitalisering möjliggör nödvändig effektivisering Snabbt växande befolkning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Fyra steg mot morgondagens välfärd

Fyra steg mot morgondagens välfärd LOV - seminarium Rättvik 111215 Fyra steg mot morgondagens välfärd Per Törnvall, Vaxholms stad Utgångspunkter för presentationen Skriften Fyra steg mot morgondagens välfärd på initiativ av kommuncheferna

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

framtidens näringsliv: Vård och omsorg en framtidsbransch

framtidens näringsliv: Vård och omsorg en framtidsbransch framtidens näringsliv: Vård och omsorg en framtidsbransch Styrgruppen för projektet Anita Eriksson-Pallinder Carelink AB Anna-Karin Eklund Vårdförbundet Barbro Johansson Västerås kommun Bengt Franzon Sveriges

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Regionbildning från ett vårdperspektiv

Regionbildning från ett vårdperspektiv Regionbildning från ett vårdperspektiv Karlskrona 21 februari 2014 Göran Stiernstedt Framtidens utmaningar Finansiering Effektivitet kvalitet - kostnader Patientmakt - valfrihet Jämlikhet IT Framtidens

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att

Läs mer

Den svenska vården tillgänglighet och jämlikhet i internationell jämförelse. Carl Grufman, Anders Morin, David Sundblad November 2005

Den svenska vården tillgänglighet och jämlikhet i internationell jämförelse. Carl Grufman, Anders Morin, David Sundblad November 2005 Den svenska vården tillgänglighet och jämlikhet i internationell jämförelse Carl Grufman, Anders Morin, David Sundblad November 2005 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 2. JÄMFÖRELSE AVSEENDE

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens framtida finansiering? Anders Morin, Robert Gidehag

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens framtida finansiering? Anders Morin, Robert Gidehag Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens framtida finansiering? Anders Morin, Robert Gidehag Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Svensk sjukvård i internationell belysning. en jämförelse av vårdbehov, kostnader och resultat

Svensk sjukvård i internationell belysning. en jämförelse av vårdbehov, kostnader och resultat Svensk sjukvård i internationell belysning en jämförelse av vårdbehov, kostnader och resultat Innehåll Förord 1 Svensk sjukvård i internationell belysning en sammanfattning 2 Hög effektivitet jämfört med

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Den sjuka vården. Ekerlids Förlag, juni 2003. Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig.

Den sjuka vården. Ekerlids Förlag, juni 2003. Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig. Den sjuka vården Ekerlids Förlag, juni 2003 Författare: Redaktör: Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig OH-bilder finns på www.renstig.com Mail: monica@renstig.com

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28

Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28 Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28 Sverige är väl bemannat med läkare Antal läkare per tusen invånare

Läs mer

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015 Åtgärdsarbetet en presentation av första delen 8 april 2015 Resultatet av fas 1 - det här berättar vi idag Bakgrund historien Uppgiften Vad nulägesanalysen visar Slutsatser Ekonomisk beräkning utifrån

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson Ett ESS i rockärmen för näringslivet Henrik Andersson Vi gör Sydsverige till en bättre plats för företagen Lobbying Affärsservice Nätverk Utväxlingen av ESS OBS: denna tillväxt är beroende av att innovationssystemet

Läs mer

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn 1 BNP-tillväxt i Sverige och Euroområdet Årlig procentuell förändring 2 Produktivitet i Sverige & Euroområdet Årlig procentuell förändring

Läs mer

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Almedalsveckan 2010 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Innehåll: Hur går det med jobben? 2 Ungdomsarbetslösheten 4 Företag inom välfärdssektorn 5 Europas skuldkris 6 EKONOMI FÖRMEDLAR

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka

Läs mer

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010 Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9

Läs mer

Växande kunskapsgap, ökade utbildningsbehov

Växande kunskapsgap, ökade utbildningsbehov Utbildningsföretagens årsrapport 214/215 Växande kunskapsgap, ökade utbildningsbehov Sammanfattning/Inledning Ökad globalisering och digitalisering slår ut och förändra mängder av jobb. Den här rapporten

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket Vård och omsorg en bransch under omvandling Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket Förnyelse i företag och regioner Enklare för företag 3 Från Arjeplog till Malmö

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund Avgiftshandboken 2017 Kortversion - sommarlathund EU/EES länder Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland inklusive Åland Frankrike Grekland Irland Island Italien Kroatien Lettland Liechtenstein

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Rådgivarkonferens Jobs &Society 2008-05-27. Ulf Lindberg, Almega

Rådgivarkonferens Jobs &Society 2008-05-27. Ulf Lindberg, Almega Rådgivarkonferens Jobs &Society 2008-05-27 Ulf Lindberg, Almega Tjänstesektorns framfart Utvecklingen sedan mitten av 90-talet har präglats av en snabb tjänstefiering av ekonomin. Globalisering, outsourcing

Läs mer