R 2008:01. Mer vård för pengarna genom organisatoriska innovationer

Transkript

1 R 2008:01 Mer vård för pengarna genom organisatoriska innovationer

2 Mer vård för pengarna genom organisatoriska innovationer R 2008:01

3 Utgivare: Nutek Tryck: AB Danagårds Grafiska Tryckt i 500 ex i januari 2008, därefter vid behov Andra tryckningen, februari 2008 ISSN Nutek R 2008:01

4 Förord Vård- och omsorgsbranschen är en bransch med dubbla roller; en bransch som ska leverera vård efter behov till medborgarna samtidigt som den med sina nästan sysselsatta har stor betydelse för sysselsättning och tillväxt ur ett näringslivsperspektiv. Erfarenheterna från andra branscher visar att organisatoriska innovationer har lett till helt nya sätt att producera, distribuera och konsumera varor och tjänster som har varit effektivitets- och kvalitetshöjande. Genom att ha slimmat distributionskedjan och utveckla gränssnittet mot kunden har exempelvis DELL vuxit till ett världsomspännande företag. På samma sätt har Internetbankerna lett till effektivitetsvinster, samtidigt som kvaliteten för kunden har ökat i och med ökad tillgänglighet. Ofta har en organisatorisk innovation kombinerat med teknisk utveckling lett till ett språng i produktiviteten i tjänstebranscherna. Frågan är vilken potential det finns för liknande produktivitetssprång inom vård- och omsorg. Rapporten har författats av Jörgen Lindell, analytiker, Nutek. Ett underlag med som visar på effektiviseringspotentialen av förbättrad organisatorisk samordning och processer i två sjukdomsexempel har författats av Rolf Bowin och Dag Norén med medicinsk rådgivning och granskning av Ulf Hallgårde, läkare. Samtliga är konsulter på HCM Health Care Management. Detta underlag har dessutom diskuterades vid ett rundabordssamtal med personer med kunskap om utvecklingsarbete i sjukvården. Nutek vill rikta ett stort tack till alla intervjupersonerna för att de har ställt upp med sin tid och värdefulla synpunkter. Rapporten är skriven som ett kunskapsunderlag till projektet Vård och omsorg en framtidsbransch, som Nutek bedriver med Almega. Sune Halvarsson Tf Generaldirektör Jörgen Lindell Projektledare Har du frågor om denna publikation, kontakta Jörgen Lindell Telefon E-post jorgen.lindell@nutek.se

5

6 Sammanfattning Med sikte mot framtiden Sverige står inför växande kostnader för vård och omsorg. Samtidigt finns det en stor marknad som börjar öppna upp sig i våra europeiska grannländer, som likt Sverige har en åldrande befolkning. En produktivare och effektivare bransch är en möjlighet som kan ge nytta för Sveriges befolkning samtidigt som det stärker konkurrenskraft och affärsmöjligheter. OECD poängterar tjänstebranschernas stora betydelse för tillväxt och vård- och omsorg är därför viktig för både social välfärd och konkurrenskraft. Sverige har en lång tradition av goda medicinska resultat och därmed ett svenskt varumärke som kan bära ut i världen. Sverige har en forskning som håller hög internationell standard. Vård- och omsorg är en av Sveriges mest lovande framtidsbranscher. Erfarenheterna från andra branscher visar att de har nått språng i utvecklingen genom kundfokus, standardisering av processer och utveckling av gränssnitten mot kunderna. Kan Sverige få mer vård för pengarna och hur ser drivkrafterna ut för organisatoriska innovationer inom vård- och omsorg? I rapporten presenteras beräkningar av vården av prostatacancer och multisjuka. Rapporten består även av strategiska intervjuer med nyckelpersoner inom vård- och omsorg, som har fått svara på frågor om resurseffektivitet och organisatoriska innovationer. Ganska goda betyg för vård- och omsorg Intervjuer med nyckelpersoner ger sammantaget ett ganska gott betyg till vård- och omsorg. Det som orsakar gott betyg är inte minst de medicinska resultaten, i form av resultaten från kvalificerad sjukvård, exempelvis överlevnad efter cancer, stroke eller hjärtinfarkt. Drivkrafter för innovation I rapporten framgår att väldigt mycket av drivkraften för innovationer startar i det lilla. Det är vad personalen gör på sin arbetstid och hur dessa leds och organiseras och motiveras som är den avgörande faktorn för att skapa drivkrafter för innovation. Här finns det, som 1

7 bland annat vår studie visar, en hel del som skulle kunna vara bättre. Nutek menar att det inte är sjukvårdens totala kostnader som är det allvarliga. Det vi ska vara rädda för är ineffektiviteter av olika slag inom vård- och omsorg. Då handlar det om, som bland annat framkommit i intervjuerna, problem med låg produktivitet, eventuella kvalitetsbrister, svårigheter att få hem vinster av innovationer eller att systemet brister i effektivitet, att vi inte får så mycket vård för pengarna som möjligt. Stor potential för organisatoriska innovationer Beräkningar i rapporten pekar på att vården av prostatacancer och multisjuka skulle kunna effektiviseras med 20 procent. I intervjuer med nyckelpersoner inom branschen framkommer det ett starkt stöd för att det är möjligt att nå betydande effektivisering genom organisatoriska innovationer. I radikala falla kanske det är upp emot 50 procent. Men alla innovationer lyckas inte. Flertalet intervjupersoner landar i att effekten från lyckade organisatoriska innovationer rimligen ligger i nivån procent. De resurser som kan frigöras i dessa exempel av organisatoriska innovationer möjliggör främst att fler patienter kan komma till behandling snabbare och med högre kvalitet i vårdprocesserna. Det är alltså genomströmningen av patienter, och onödiga kötider och ledtider som är en effekt, vilket är en kvalitetseffekt. Bland annat pekar rapporten på att det i fallet prostatacancer vore möjligt att sänka tiden från undersökning till diagnos till 1-3 dagar jämfört med upp till ett år idag. Det kan uttryckas som mer vård för pengarna. En annan möjlig effekt är att effektivisering kan omfördela medel mellan patientgrupper. Effektivisering gör att resurser frigörs, vilket kan användas till förbättrad kvalitet och tillgänglighet för patienter i dessa exempel eller för behandlingar åt andra patienter. Offentlig sjukvård har ett stort ledarskapsproblem I intervjuerna har nyckelpersonerna fått uttala sig om orsaker till att man inte ser effekt av innovationer. Ett område som pekas ut som ett problem är den offentliga dominansen som för med sig två effekter. Det ena är att alternativen är för få, att det inte blir någon fart på effektiviseringen när bara 10 procent av branschen är konkurrensutsatt. Den andra effekten och än allvarligare sådan är att den för med sig en ledarskapskultur med stora problem. Det kan enkelt beskrivas som att det inte har någon betydelse om chefer får 2

8 verksamhet och ekonomi att gå ihop eller inte. Den som lyckas blir oftast inte mer belönad för det. Det mest allvarliga med sjukvårdens ledarskapsproblem är att det kan hindra nödvändiga organisatoriska innovationer och bromsa effekterna av sådana innovationer. Erfarenheterna från utvecklingen i andra branscher visar att organisatoriska innovationer har kunnat bidra till språng i utvecklingen. Här har vård- och omsorg inte hängt med i utvecklingen, vilket talar för en betydande potential. När man ska tolka frågan om ledarskap finns det anledning att betona att detta nog mer ska ses som en organisationsfråga. Det finns ingen anledning och tro annat än att offentlig sjukvård har bra chefer. Det kan mer handla om att cheferna ska uppfylla flera mål, oklara mål eller mål som kan vara i konflikt med varandra. Tydligare och mer renodlad ägarroll Nutek menar att ägarna i form av politikerna behöver stärka sin roll genom en tydligare och mer renodlad ägarroll. Det talar i sig för en tydlig bodelning mellan å ena sidan ägarna som representant för medborgarna å andra sidan produktionen av sjukvård. Erfarenheterna från näringslivet, vilket även framkommer i intervjuerna, är att friheten att organisera verksamheten är en kritisk faktor för en framgångsrik verksamhet. Det handlar bland annat om att ha transparens i verksamheten, att var och en vet hur styrstrukturen ser ut och att man kan upprätthålla den kulturen ända uppifrån högsta nivå. Vikten av systemeffektivitet I intervjuerna med nyckelpersonerna påpekas det att företag ofta provar innovationer i liten skala. Detta för att minimera risker, eftersom innovationer inte alltid lyckas. Inte sällan kommer innovationer fram som förslag ute i verksamheterna. Tricket är sedan att försöka skala upp lyckade projekt i större skala eller med en gång i hela verksamheten. Detta skiljer en del från offentlig verksamhet som lätt är storskaligt från början. I intervjuerna påpekas det att integration är betydelsefullt för effektiva sjukvårdssystem. Nutek bedömer att frågan om systemeffektivitet är central för att få mer vård för pengarna. Det gäller exempelvis vid frågor om fri etablering i primärvården och handlar om hur sådana system bör se ut. Näringslivets sätt att arbeta med att oftast först pröva innovationer i liten skala kan här tjäna som förebild. Det är troligen bra att först pröva några olika modeller i Sverige. 3

9 Nutek menar att det skulle vara intressant att se exempel där någon alternativ vårdgivare får i uppdrag att ta totalansvaret för en hel vårdkedja eller ett helt område. Ett uppdrag där vårdgivaren förfogar en sammanhållen uppsättning av olika resurser på olika nivåer, från läkarmottagning till sjukhusresurser. På det sättet skulle vården ytterligare kunna berikas av erfarenheter från näringslivets förmåga till organisatoriska innovationer. Ersättningssystemen påverkar på branschens utveckling Ersättningssystemens betydelse för att få mer vård för pengarna kan inte underskattas. Exempelvis brukar produktiviteten öka med prestationsbaserade ersättningssystem. Det här är också en central fråga för vårdens ägare. Nuteks bedömning är att denna fråga kommer att öka i betydelse. Dels vid en fortsatt konkurrensutsättning och dels för att effektivisera vård- och omsorg som bedrivs i offentlig regi. Nutek bedömer att ersättningssystemen, hur man ersätter vårdgivare, är ett av de allra viktigaste verktygen för att få mer vård för pengarna. Flera landsting jobbar också med att få in patienter i sammanhållna vårdkedjor. För att understödja arbetet med ersättningssystemen är det viktigt att få fram bra mätningar på vårdgivarnas prestationer. Därför bör arbetet med öppna jämförelser påskyndas och successivt utvecklas från landstingsnivå, via kliniknivå mot läkarnivå. Värdet av goda exempel Nuteks bedömning är att vård- och omsorg har en mycket stor potential och att branschen för sin utveckling behöver jobba mycket mer med de verktyg som man på realistiska grunder kan förvänta sig ge effekt. De viktigaste verktygen bedömer Nutek vara ägarrollen, inkluderande frågor om ersättningssystem och systemeffektivitet, samt konkurrensutsättning och valfrihet. Goda exempel är av stor betydelse för att driva på utvecklingen. Bland annat påpekas det i intervjuerna att de privata företagen har stor betydelse för vården och att andra sjukhus i Stockholm följer vad man gör på S:t Görans. Fler goda exempel behöver komma fram. Med bara drygt 10 procent av vård- och omsorg konkurrensutsatt får en alternativ syn på ledarskap inte tillräcklig genomslagskraft. Det är av den anledningen viktigt att konkurrensutsättningen fortskrider inom vård- och omsorg. 4

10 Vikten av marknader med konkurrens Erfarenheter från andra branscher understryker behovet av marknader med konkurrens. Därför behöver det komma fram flera alternativ till offentligt driven verksamhet på alla nivåer och inom såväl öppen som sluten hälso- och sjukvård. I intervjuerna med nyckelpersonerna är frågan om hur branschen organiseras, styrs och följs upp mycket närvarande. Det framförs också att företagen skulle kunna ta flera olika roller alltifrån att vara alternativ och förebild till att leda utvecklingen. Nutek menar att de framförda synpunkterna är intressanta för att driva fram innovationer och tillvarata tillväxtförutsättningar. Inte minst mot bakgrund av den stora betydelsen av systemeffektivitet, som i sig gör det önskvärt att det finns alternativa aktörer som kan ta totalansvar för en hel vårdkedja eller ett helt område. Dessutom finns det redan idag vissa specialiteter där privata företag är mycket framträdande och i praktiken leder utvecklingen. Kundval stärker vård och omsorg Ett verktyg till förändring är helt enkelt att låta vårdens kunder få påverka verksamheterna. Vetskapen om att kunderna kan tänkas välja någon annan är ett kraftfullt verktyg till förändring. Nutek menar att man på realistiska grunder kan anta att kundvalssystem har en positiv effekt på vårdens ledarskapskultur och att det är rimligt att förvänta sig steg i riktning mot en prestationskultur. Kundvalssystem har också det intressanta inslaget att låta patienterna få ge sitt omdöme om vad som uppfattas som god kvalitet. Det är intressant eftersom det är svårt att mäta kvalitet och produktivitet i vården. Samtidigt ska sägas att det kan finns två problem med kundvalssystem. Det ena är att det kan uppstå svårigheter att genomföra det i hela Sverige, eftersom det kräver en fungerande marknad med konkurrens. Det måste finnas tillräckligt många alternativ att välja på. Det andra problemet har att göra med systemeffektivitet. Produktivitet är nödvändigt men inte tillräckligt för effektiva sjukvårdssystem. En utveckling med produktiva men isolerade vårdgivare kan totalt sett leda till mindre vård för pengarna. När man utformar kundvalssystem blir det viktigt att se till systemeffektiviteten, exempelvis genom kundvalssystem som inbegriper hela vårdkedjor. 5

11 6

12 Innehåll Sammanfattning 1 1 Inledning: vården och omsorgens tillväxtmöjligheter Tillväxtmöjligheter för vård och omsorg 11 Rapporten Framtidens Näringsliv 11 Rapporten Vård och omsorg en framtidsbransch Bra resultat men otillräckligt i framtiden 13 Det svenska sjukvårds- och omsorgssystemet 13 God kvalitet till måttliga kostnader 13...men det är otillräckligt för framtida behov 14 Ekonomisk utveckling kräver ökad produktivitet 15 2 Branschens dubbla utmaningar Branschens socialpolitiska roll 17 Demografins betydelse 17 Välfärdseffekt 17 Svagt samband mellan vårdkostnader och hälsa Branschens näringspolitiska roll 19 Synen på branschens tillväxtroll 19 Tillväxtnivån påverkar branschens utveckling 20 Nya marknader för vård och omsorg 21 Entreprenader och företagande kan skapa förnyelse 22 Innovationer och medicinskteknisk utveckling Ökad produktivitet och effektivitet 23 Begreppen produktivitet och effektivitet 24 Ökad produktivitet i näringslivet 25 3 Effektiviseringspotentialen i två sjukdomsexempel Antaganden och ansats Prostatacancer 30 Prostatacancer ett traditionellt utfall 31 Prostatacancer ett optimalt typfall 33 Jämförelser mellan de två typfallen slutsatser Multisjuka 37 Multisjuka Ett traditionellt typfall 39 7

13 Multisjuka Ett optimalt utfall 41 Jämförelser mellan de två typfallen slutsatser Jämförelse mellan de två exemplen; prostatacancer och multisjuka - slutsatser 46 4 Drivkrafter för innovationer inom vård- och omsorg Erfarenheter från tidigare studier 49 Kaiser Permanente jämfört med NHS 49 Innovativa exempel inom vård- och omsorg 50 Erfarenheter från tidigare förbättringsprogram 51 Bristande styrning inom hälso- och sjukvården Intervjuer med nyckelpersoner i vård- och omsorg Resurseffektiviteten i vård- och omsorg 53 Ganska goda betyg för vård- och omsorg 53 Offentlig dominans 56 Organisering, styrning och uppföljning 58 Ersättningssystemen 60 Bristande systemledning Svårt att få vinster av innovationer 62 Offentlig dominans 62 Ledarskapet och synen på investeringar 63 Spridning av innovationer inom organisationen 63 Innovationer sprider sig okontrollerat 64 Behovet av styrning 65 Vinsterna syns någon annanstans 65 Ersättningssystem och sammanhållna vårdkedjor Stor potential i organisatoriska innovationer 66 Medborgarnas syn på vården 66 Förebyggande vård 67 Driv vården i olika processer 67 Engagera patienterna i vården på helt nya sätt 68 Ledarskap och konkurrensutsättning Företagens roll i vårdens utveckling 69 Alternativ och förebild 69 Samordnare av vårdinsatser 70 Ledarskap och genomförandekraft 70 Utveckla gränssnitten mot patienterna 71 Sprida innovationer och leda utvecklingen 71 Leverantörer till vården 72 8

14 5 Är en ny utvecklingsvåg möjlig inom vård- och omsorg? _ Med sikte på framtiden Svensk sjukvård i toppklass vad är problemet? Ska sjukvården kosta så litet som möjligt? Kan vården av prostatacancer och multisjuka bli effektivare? Vårdens ledarskapskultur behöver utvecklas 79 Offentlig sjukvård har ett stort ledarskapsproblem 79 Tydligare och mer renodlad ägarroll 80 Vikten av systemeffektivitet 81 Ersättningssystemen påverkan branschens utveckling Konkurrensutsättning utvecklar vård- och omsorg 83 Värdet av goda exempel 83 Vikten av marknader med konkurrens 84 Kundval stärker vård och omsorg Slutsatser 86 Referenser 89 Internetkällor 90 Bilaga 1 91 Intervjuade nyckelpersoner inom vård- och omsorg 91 Bilaga 2 92 Intervjufrågorna 92 9

15 10

16 1 Inledning: vården och omsorgens tillväxtmöjligheter Att behovet och kostnaderna för vård och omsorg kommer att öka ett par decennier framåt i tiden är välkänt från olika rapporter. Samtidigt har fler bedömare, liksom Nutek, lyft fram branschens tillväxtmöjligheter. Vård- och omsorgsbranschen kan ses som en bransch med dubbla utmaningar; en bransch som ska leverera vård efter behov till medborgarna samtidigt som den med sina nästa sysselsatta utgör en stor bransch som har stor betydelse för sysselsättning och tillväxt ur ett näringslivsperspektiv. 1.1 Tillväxtmöjligheter för vård och omsorg Rapporten Framtidens Näringsliv I Nuteks och IVA:s rapport Framtidens näringsliv om de nya förutsättningarna för näringslivets utveckling diskuteras vård- och omsorgssektorn utvecklingsmöjligheter. Utifrån en analys av de växande behoven på grund av bland annat den demografiska utvecklingen, antalet sysselsatta, de anställdas kompetens, graden av internationalisering och möjligheten till produktivitetsutveckling identifieras sektorn som en av de mest intressanta framtidsbranscherna i Sverige. I rapporten framhålls att hälso- och sjukvård och detsamma kan naturligtvis sägas om omsorg först och främst handlar om att leverera välfärd till medborgarna. För att kunna möta det ökade behovet av vård och omsorg, som kommer av en åldrande befolkning och den medicinsktekniska utvecklingen, är det viktigt att öka produktiviteten och effektiviteten. I rapporten bedöms flera utförare, det vill säga ökad konkurrens, kunna bidra till det. Samtidigt betonas att hälso- och sjukvården även i framtiden huvudsakligen kommer att vara offentligt finansierad och att det därför är missvisande att tala om en privatisering. Ett ändrat genomförandeansvar sägs vara en mer korrekt benämning. I rapporten diskuteras olika tillväxtmöjligheter för vård- och omsorgssektorn. Av en enkät till företagare och näringslivsexperter framgår att dessa tror att det framförallt är inom vård och omsorg som sysselsättningen i Sverige i framtiden kommer att kunna öka. 11

17 Samtidigt menar man att det kommer att krävas organisatorisk innovationsförmåga för att kunna möta behoven hos en åldrande befolkning och höja kvaliteten på tjänsterna. Fler utövare inom sektorn, som föreslås i rapporten, skulle innebära en tillväxt av antalet privata företag. I rapporten bedöms också vård- och omsorgsföretag, baserat på en världsledande kompetens, ha möjligheter att hävda sig på en växande internationell marknad. Samtidigt konstateras att villkoren för tjänsteexport ofta är annorlunda än för varuexport eftersom servicetjänster i regel måste utföras där de konsumeras. 1 Rapporten Vård och omsorg en framtidsbransch Nutek och Almegas rapport Vård och omsorg en framtidsbransch, som är slutrapporten i ett fortsättningsprojekt inom Framtidens näringsliv om vård och omsorg, framhåller att mycket talar för en tillväxt av behov och efterfrågan inom branschen i takt med att befolkningen åldras, medicintekniken utvecklas och hushållsinkomsterna stiger. För att möta ökade behov och ökad efterfrågan krävs en tillväxt i olika avseenden av vård- och omsorgssektorn. En tillväxt av konsumtionsvolymen/kvaliteten kan inom ramen för oförändrade (eller minskade) ekonomiska resurser åstadkommas genom ökad produktivitet och effektivitet. En tillväxt av privata företag inom sektorn kan bli resultatet av ökad konkurrensutsättning, exempelvis genom ökad upphandling i konkurrens En tillväxt av ekonomiska resurser till vården och omsorgen blir även med ökad produktivitet och effektivitet sannolikt nödvändig för att kunna möta de ökade behoven. En tillväxt av BNP genom ökat antal arbetade timmar är angelägen bland annat därför att den ökar finansieringsutrymmet för offentlig vård och omsorg utan att skatterna höjs. En tillväxt av den marknadsmässiga efterfrågan på vård och omsorg kan förutses som en följd av stigande hushållsinkomster. Även en tillväxt av internationell handel särskilt med sjukvårdstjänster och av utlandsinvesteringar av svenska företag inom vård- och omsorgsbranschen kan förutses i takt med att tjänstesektorn öppnas upp för internationell handel. Förutsättningarna för tillväxt i andra branscher i närheten av vård- och omsorgsbranschen, t.ex. underleverantörer, bör öka med en tillväxt av vården och omsorgen. 2 1 Nutek och IVA (2006) Framtidens näringsliv om de nya förutsättningarna för näringslivets utveckling, Nutek info 044: Nutek och Almega (2007) Vård och omsorg en framtidsbransch, Nutek info 059:

18 1.2 Bra resultat men otillräckligt i framtiden Det svenska sjukvårds- och omsorgssystemet Det svenska sjukvårds- och omsorgssystemet är starkt decentraliserat. Sedan 1960-talet har staten successivt lämnat över finansierings- och vårdgivaransvaret till landstingen inom en rad områden. I samband med Ädelreformen år 1992 blev dessutom kommunerna sjukvårdshuvudmän, med ansvar för all sjukvård i särskilt boende, exempelvis servicehus och gruppboenden. År 2005 uppgick kostnaderna för hälso- och sjukvård till 221,7 miljarder kronor. Kostnaderna för kommunernas äldreomsorg, omsorg och sociala insatser för funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg uppgick samma år till 150 miljarder.sjukvårdens kostnader i förhållande till BNP är cirka 8,3 procent. Om kommunernas äldrevård räknas in uppgår kostnaderna för hälso- och sjukvården till cirka 9 procent av BNP. 3 Vården i Sverige är nästan helt skattefinansierad. Patientavgifterna står, enligt en rapport från Sveriges kommuner och landsting, för cirka 2,7 procent av intäkterna. Övrig privat finansierad vård uppgår till ca 500 miljoner årligen, vilket bara utgör några promille av de totala vårdkostnaderna 4. I jämförelse med många andra länder ser finansieringsbilden något annorlunda ut. Inom övriga EU står privata sjukförsäkringar för en större del av finansieringen och i USA dominerar privat finansiering, ofta via arbetsgivarna. I Sverige är landsting och kommuner inte bara finansiärer utan också huvudskaliga vårdgivare. Trots ökad konkurrensutsättning under senare år utgör de privata vårdgivare bara cirka tio procent av vården och omsorgen. God kvalitet till måttliga kostnader Den svenska sjukvården är, jämfört med andra länder, billig i förhållande till de medicinska resultat som den levererar. Om vi jämför den svenska sjukvårdens kostnader med andra OECD-länder hamnar Sverige på en mittplacering. Enligt OECD spenderade vi 9,1 procent av BNP på sjukvård år Högst sjukvårdskostnader i förhållande till BNP hade USA med 15,3 procent av BNP. Många andra länder har ökat sina sjukvårdskostnader som andel av BNP sedan 1980, medan 3 Nutek B 2007:2 Företagens framväxt i vård och omsorgssektorn 4 SKL, 2005, Svensk sjukvård i internationell belysning en jämförelse av vårdbehov, kostnader och resultat. 13

19 Sveriges kostnader som andel av BNP är i princip desamma som Figur 1 Andel av BNP till hälso- och sjukvården år 1980 och 2004 för Sverige jämfört med OECD-länder Australien Österrike Belgien Kanada Danmark Finland Frankrike Tyskland Grekland Island Irland Japan Luxemburg Nederländerna Nya Zeeland Norge Portugal Spanien Sverige Schweiz Turkiet Storbritannien USA Källa: OECD Trots måttliga kostnader rankas Sverige högt avseende hälsoresultat. Vi har en god hälsa i Sverige med en av de högsta medellivslängderna i Europa, lågt antal döda i cancerformer och den lägsta spädbarnsdödligheten, trots att vi har den äldsta befolkningen in hela EU. Detta är också parametrar som visar betydande förbättringar sedan 1960-talet. 6...men det är otillräckligt för framtida behov Det nuvarande svenska systemet har många positiva sidor, men Sverige står inför en rad utmaningar för att klara vård och omsorg i framtiden. Den medicintekniska utvecklingen gör att vi kan utföra allt mer avancerade behandlingar. Detta skapar förväntningarna på nya typer av insatser bland patienterna, vilket kan bidra till ökade kostnaderna 5 Nutek och Almega (Nutek Info SKL, 2005, Svensk sjukvård i internationell belysning en jämförelse av vårdbehov, kostnader och resultat. 14

20 för vården och omsorgen. Kostnaderna ökar också successivt när andelen av befolkningen i de äldre åldergrupperna, som är mer vårdkrävande, blir allt större. De kommande 25 åren beräknas kostnaderna öka med 50 procent, under antagandet om lika hög produktivitetsutveckling som perioden innan år Under samma period bedöms resurserna i vårt i huvudsak skattefinansierade system endast öka med totalt 16 procent. Med nuvarande finansieringssystem och skattenivåer kommer systemet i framtiden inte att klara finansieringen av vård och omsorg. Ekonomisk utveckling kräver ökad produktivitet OECD konstaterar att tjänstesektorn får en allt större betydelse för ekonomisk tillväxt i OECD-länderna. 7 Det finns stora skillnader i produktivitetsutveckling mellan olika delar av ekonomin. Medan tillverkningsindustrin hade en genomsnittlig produktivitetstillväxt på 5 procent per år 1995 till 2005 så var motsvarande siffra för tjänstebranscherna 1,9 procent. 8 Även i projektet Framtidens näringsliv konstaterades att flera tjänstebranscher hade en årlig produktivitetsökning som låg under näringslivets genomsnitt, däribland vård- och omsorg. En ökad produktivitetsutveckling i tjänstebranscherna är viktig för Sveriges ekonomiska utveckling eftersom tjänstebranschernas utveckling har så stor betydelse för den samlade tillväxten. 9 Tillväxtpolitiken kommer i framtiden att allt mer handla om att skapa goda förutsättningar för tjänstesektorn att utvecklas. 7 ITPS (2007:12) Sjukvårdssektorns tillväxtmöjligheter. En studie av erfarenheter från Kanada och USA. 8 Nutek R 2007:13 Sjukvården en tjänstebransch med effektiviseringspotential 9 Nutek och IVA (2006) 15

21 16

22 2 Branschens dubbla utmaningar Vård- och omsorgsbranschens utveckling är både en social- och en näringspolitisk fråga. Det handlar å ena sidan om att ge vård och omsorg efter behov till medborgarna. Samtidigt utgör vård- och omsorg en stor del av vår ekonomi. Branschen måste, liksom övriga delar av ekonomin, vara internationellt konkurrenskraftig och på bästa sätt skapa värden och bidra till ekonomisk tillväxt. En positiv produktivitets- och effektivitetsutveckling i branschen är viktigt att fokusera på för att möta båda dessa utmaningar. Vård- och omsorgsbranschens dubbla utmaning, ligger i att såväl öka människors välfärd som att bidra till ekonomisk tillväxt. 2.1 Branschens socialpolitiska roll Demografins betydelse En av de faktorer som påverkar förutsättningarna för ekonomisk utveckling i ett land och kostnaderna för offentlig välfärd är befolkningens demografiska sammansättning. Att Sverige för närvarande har god tillväxt i ekonomin kan till viss del förklaras av att åldersstrukturen just nu är gynnsam. Fram till år 2030 kommer emellertid dessa förhållanden att ändras, då de stora 40-talskullarna först går i pension och efter år 2020 passerar 80 år. Det kan antas få en dämpande effekt på den ekonomisk tillväxten, samtidigt som trycket på offentliga välfärdssystemen ökar. Den åldrande befolkningen kommer att öka efterfrågan på vård och omsorg, vilket innebär att branschen kan förväntas stå för en ökande andel av BNP inom de närmaste decennierna. Den här rapporten utgår ifrån att den åldrande befolkningen i sig medför att det på lång sikt, med största sannolikhet, kommer att krävas ett tillskott av ekonomiska resurser till vård- och omsorg eller utveckling av nya marknader och alternativa finansieringsformer. Välfärdseffekt Vård och omsorg syftar till att öka välfärden. Att en ökad andel av konsumtionen läggs på vård och omsorg när inkomsterna ökar i en ekonomi tyder dessutom på att så är fallet. I den mån insatserna bidrar till minskad ohälsa och sociala problem hos människor kan de 17

23 bidra till ökad produktion. Friska människor kan arbeta hårdare och längre, friska studenter kan lära mer effektivt. Utöver en indirekt effekt på ekonomin, genom att göra att människor kan bidra till produktion, bidrar vård- och omsorg också med en ren välfärdseffekt. SNS:s välfärdspolitiska råd (2004) konstaterar till exempel att det hälso- och sjukvården åstadkommer i form av ökad livslängd och fler kvalitetsjusterade levnadsår har ett positivt värde som inte återspeglas i bruttonationalprodukten (BNP). Svagt samband mellan vårdkostnader och hälsa Att vård och omsorg påverkar människors hälsa är uppenbart. Samtidigt visar jämförelser mellan olika länder att sambandet mellan vårdkostnader och hälsa är svagt. Höga hälso- och sjukvårdskostnader per invånare kunde förväntas ge bättre resultat på de olika hälsoindexen. Detta är dock endast delvis fallet. Det finns förvisso en korrelation men den är inte särskilt stark. Mest slående är USA:s dåliga resultat givet den höga kostnadsnivån, medan Sverige däremot rankas högt vad gäller resultat utan att ha en särskilt hög kostnadsnivå. 10 Figur 2 Ranking av länder efter hälsoindex Hälsostatus index 2001 SCP index 2001 WHO index 1997 Högsta sjukvårdskostnad 2001 Sverige Frankrike Österrike Luxemburg Tyskland Belgien Holland Australien Finland Spanien Kanada Danmark Irland Italien Storbritannien Tjeckien Nya Zeeland USA Grekland Slovakien Portugal Polen Ungern Källa: Public Sector Performance, 2004, Social and Cultural Planning Office of the Netherlands (SCP), Källa: SKL (2005) 10 SKL (2005) 18