R 2008:01. Mer vård för pengarna genom organisatoriska innovationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "R 2008:01. Mer vård för pengarna genom organisatoriska innovationer"

Transkript

1 R 2008:01 Mer vård för pengarna genom organisatoriska innovationer

2 Mer vård för pengarna genom organisatoriska innovationer R 2008:01

3 Utgivare: Nutek Tryck: AB Danagårds Grafiska Tryckt i 500 ex i januari 2008, därefter vid behov Andra tryckningen, februari 2008 ISSN Nutek R 2008:01

4 Förord Vård- och omsorgsbranschen är en bransch med dubbla roller; en bransch som ska leverera vård efter behov till medborgarna samtidigt som den med sina nästan sysselsatta har stor betydelse för sysselsättning och tillväxt ur ett näringslivsperspektiv. Erfarenheterna från andra branscher visar att organisatoriska innovationer har lett till helt nya sätt att producera, distribuera och konsumera varor och tjänster som har varit effektivitets- och kvalitetshöjande. Genom att ha slimmat distributionskedjan och utveckla gränssnittet mot kunden har exempelvis DELL vuxit till ett världsomspännande företag. På samma sätt har Internetbankerna lett till effektivitetsvinster, samtidigt som kvaliteten för kunden har ökat i och med ökad tillgänglighet. Ofta har en organisatorisk innovation kombinerat med teknisk utveckling lett till ett språng i produktiviteten i tjänstebranscherna. Frågan är vilken potential det finns för liknande produktivitetssprång inom vård- och omsorg. Rapporten har författats av Jörgen Lindell, analytiker, Nutek. Ett underlag med som visar på effektiviseringspotentialen av förbättrad organisatorisk samordning och processer i två sjukdomsexempel har författats av Rolf Bowin och Dag Norén med medicinsk rådgivning och granskning av Ulf Hallgårde, läkare. Samtliga är konsulter på HCM Health Care Management. Detta underlag har dessutom diskuterades vid ett rundabordssamtal med personer med kunskap om utvecklingsarbete i sjukvården. Nutek vill rikta ett stort tack till alla intervjupersonerna för att de har ställt upp med sin tid och värdefulla synpunkter. Rapporten är skriven som ett kunskapsunderlag till projektet Vård och omsorg en framtidsbransch, som Nutek bedriver med Almega. Sune Halvarsson Tf Generaldirektör Jörgen Lindell Projektledare Har du frågor om denna publikation, kontakta Jörgen Lindell Telefon E-post

5

6 Sammanfattning Med sikte mot framtiden Sverige står inför växande kostnader för vård och omsorg. Samtidigt finns det en stor marknad som börjar öppna upp sig i våra europeiska grannländer, som likt Sverige har en åldrande befolkning. En produktivare och effektivare bransch är en möjlighet som kan ge nytta för Sveriges befolkning samtidigt som det stärker konkurrenskraft och affärsmöjligheter. OECD poängterar tjänstebranschernas stora betydelse för tillväxt och vård- och omsorg är därför viktig för både social välfärd och konkurrenskraft. Sverige har en lång tradition av goda medicinska resultat och därmed ett svenskt varumärke som kan bära ut i världen. Sverige har en forskning som håller hög internationell standard. Vård- och omsorg är en av Sveriges mest lovande framtidsbranscher. Erfarenheterna från andra branscher visar att de har nått språng i utvecklingen genom kundfokus, standardisering av processer och utveckling av gränssnitten mot kunderna. Kan Sverige få mer vård för pengarna och hur ser drivkrafterna ut för organisatoriska innovationer inom vård- och omsorg? I rapporten presenteras beräkningar av vården av prostatacancer och multisjuka. Rapporten består även av strategiska intervjuer med nyckelpersoner inom vård- och omsorg, som har fått svara på frågor om resurseffektivitet och organisatoriska innovationer. Ganska goda betyg för vård- och omsorg Intervjuer med nyckelpersoner ger sammantaget ett ganska gott betyg till vård- och omsorg. Det som orsakar gott betyg är inte minst de medicinska resultaten, i form av resultaten från kvalificerad sjukvård, exempelvis överlevnad efter cancer, stroke eller hjärtinfarkt. Drivkrafter för innovation I rapporten framgår att väldigt mycket av drivkraften för innovationer startar i det lilla. Det är vad personalen gör på sin arbetstid och hur dessa leds och organiseras och motiveras som är den avgörande faktorn för att skapa drivkrafter för innovation. Här finns det, som 1

7 bland annat vår studie visar, en hel del som skulle kunna vara bättre. Nutek menar att det inte är sjukvårdens totala kostnader som är det allvarliga. Det vi ska vara rädda för är ineffektiviteter av olika slag inom vård- och omsorg. Då handlar det om, som bland annat framkommit i intervjuerna, problem med låg produktivitet, eventuella kvalitetsbrister, svårigheter att få hem vinster av innovationer eller att systemet brister i effektivitet, att vi inte får så mycket vård för pengarna som möjligt. Stor potential för organisatoriska innovationer Beräkningar i rapporten pekar på att vården av prostatacancer och multisjuka skulle kunna effektiviseras med 20 procent. I intervjuer med nyckelpersoner inom branschen framkommer det ett starkt stöd för att det är möjligt att nå betydande effektivisering genom organisatoriska innovationer. I radikala falla kanske det är upp emot 50 procent. Men alla innovationer lyckas inte. Flertalet intervjupersoner landar i att effekten från lyckade organisatoriska innovationer rimligen ligger i nivån procent. De resurser som kan frigöras i dessa exempel av organisatoriska innovationer möjliggör främst att fler patienter kan komma till behandling snabbare och med högre kvalitet i vårdprocesserna. Det är alltså genomströmningen av patienter, och onödiga kötider och ledtider som är en effekt, vilket är en kvalitetseffekt. Bland annat pekar rapporten på att det i fallet prostatacancer vore möjligt att sänka tiden från undersökning till diagnos till 1-3 dagar jämfört med upp till ett år idag. Det kan uttryckas som mer vård för pengarna. En annan möjlig effekt är att effektivisering kan omfördela medel mellan patientgrupper. Effektivisering gör att resurser frigörs, vilket kan användas till förbättrad kvalitet och tillgänglighet för patienter i dessa exempel eller för behandlingar åt andra patienter. Offentlig sjukvård har ett stort ledarskapsproblem I intervjuerna har nyckelpersonerna fått uttala sig om orsaker till att man inte ser effekt av innovationer. Ett område som pekas ut som ett problem är den offentliga dominansen som för med sig två effekter. Det ena är att alternativen är för få, att det inte blir någon fart på effektiviseringen när bara 10 procent av branschen är konkurrensutsatt. Den andra effekten och än allvarligare sådan är att den för med sig en ledarskapskultur med stora problem. Det kan enkelt beskrivas som att det inte har någon betydelse om chefer får 2

8 verksamhet och ekonomi att gå ihop eller inte. Den som lyckas blir oftast inte mer belönad för det. Det mest allvarliga med sjukvårdens ledarskapsproblem är att det kan hindra nödvändiga organisatoriska innovationer och bromsa effekterna av sådana innovationer. Erfarenheterna från utvecklingen i andra branscher visar att organisatoriska innovationer har kunnat bidra till språng i utvecklingen. Här har vård- och omsorg inte hängt med i utvecklingen, vilket talar för en betydande potential. När man ska tolka frågan om ledarskap finns det anledning att betona att detta nog mer ska ses som en organisationsfråga. Det finns ingen anledning och tro annat än att offentlig sjukvård har bra chefer. Det kan mer handla om att cheferna ska uppfylla flera mål, oklara mål eller mål som kan vara i konflikt med varandra. Tydligare och mer renodlad ägarroll Nutek menar att ägarna i form av politikerna behöver stärka sin roll genom en tydligare och mer renodlad ägarroll. Det talar i sig för en tydlig bodelning mellan å ena sidan ägarna som representant för medborgarna å andra sidan produktionen av sjukvård. Erfarenheterna från näringslivet, vilket även framkommer i intervjuerna, är att friheten att organisera verksamheten är en kritisk faktor för en framgångsrik verksamhet. Det handlar bland annat om att ha transparens i verksamheten, att var och en vet hur styrstrukturen ser ut och att man kan upprätthålla den kulturen ända uppifrån högsta nivå. Vikten av systemeffektivitet I intervjuerna med nyckelpersonerna påpekas det att företag ofta provar innovationer i liten skala. Detta för att minimera risker, eftersom innovationer inte alltid lyckas. Inte sällan kommer innovationer fram som förslag ute i verksamheterna. Tricket är sedan att försöka skala upp lyckade projekt i större skala eller med en gång i hela verksamheten. Detta skiljer en del från offentlig verksamhet som lätt är storskaligt från början. I intervjuerna påpekas det att integration är betydelsefullt för effektiva sjukvårdssystem. Nutek bedömer att frågan om systemeffektivitet är central för att få mer vård för pengarna. Det gäller exempelvis vid frågor om fri etablering i primärvården och handlar om hur sådana system bör se ut. Näringslivets sätt att arbeta med att oftast först pröva innovationer i liten skala kan här tjäna som förebild. Det är troligen bra att först pröva några olika modeller i Sverige. 3

9 Nutek menar att det skulle vara intressant att se exempel där någon alternativ vårdgivare får i uppdrag att ta totalansvaret för en hel vårdkedja eller ett helt område. Ett uppdrag där vårdgivaren förfogar en sammanhållen uppsättning av olika resurser på olika nivåer, från läkarmottagning till sjukhusresurser. På det sättet skulle vården ytterligare kunna berikas av erfarenheter från näringslivets förmåga till organisatoriska innovationer. Ersättningssystemen påverkar på branschens utveckling Ersättningssystemens betydelse för att få mer vård för pengarna kan inte underskattas. Exempelvis brukar produktiviteten öka med prestationsbaserade ersättningssystem. Det här är också en central fråga för vårdens ägare. Nuteks bedömning är att denna fråga kommer att öka i betydelse. Dels vid en fortsatt konkurrensutsättning och dels för att effektivisera vård- och omsorg som bedrivs i offentlig regi. Nutek bedömer att ersättningssystemen, hur man ersätter vårdgivare, är ett av de allra viktigaste verktygen för att få mer vård för pengarna. Flera landsting jobbar också med att få in patienter i sammanhållna vårdkedjor. För att understödja arbetet med ersättningssystemen är det viktigt att få fram bra mätningar på vårdgivarnas prestationer. Därför bör arbetet med öppna jämförelser påskyndas och successivt utvecklas från landstingsnivå, via kliniknivå mot läkarnivå. Värdet av goda exempel Nuteks bedömning är att vård- och omsorg har en mycket stor potential och att branschen för sin utveckling behöver jobba mycket mer med de verktyg som man på realistiska grunder kan förvänta sig ge effekt. De viktigaste verktygen bedömer Nutek vara ägarrollen, inkluderande frågor om ersättningssystem och systemeffektivitet, samt konkurrensutsättning och valfrihet. Goda exempel är av stor betydelse för att driva på utvecklingen. Bland annat påpekas det i intervjuerna att de privata företagen har stor betydelse för vården och att andra sjukhus i Stockholm följer vad man gör på S:t Görans. Fler goda exempel behöver komma fram. Med bara drygt 10 procent av vård- och omsorg konkurrensutsatt får en alternativ syn på ledarskap inte tillräcklig genomslagskraft. Det är av den anledningen viktigt att konkurrensutsättningen fortskrider inom vård- och omsorg. 4

10 Vikten av marknader med konkurrens Erfarenheter från andra branscher understryker behovet av marknader med konkurrens. Därför behöver det komma fram flera alternativ till offentligt driven verksamhet på alla nivåer och inom såväl öppen som sluten hälso- och sjukvård. I intervjuerna med nyckelpersonerna är frågan om hur branschen organiseras, styrs och följs upp mycket närvarande. Det framförs också att företagen skulle kunna ta flera olika roller alltifrån att vara alternativ och förebild till att leda utvecklingen. Nutek menar att de framförda synpunkterna är intressanta för att driva fram innovationer och tillvarata tillväxtförutsättningar. Inte minst mot bakgrund av den stora betydelsen av systemeffektivitet, som i sig gör det önskvärt att det finns alternativa aktörer som kan ta totalansvar för en hel vårdkedja eller ett helt område. Dessutom finns det redan idag vissa specialiteter där privata företag är mycket framträdande och i praktiken leder utvecklingen. Kundval stärker vård och omsorg Ett verktyg till förändring är helt enkelt att låta vårdens kunder få påverka verksamheterna. Vetskapen om att kunderna kan tänkas välja någon annan är ett kraftfullt verktyg till förändring. Nutek menar att man på realistiska grunder kan anta att kundvalssystem har en positiv effekt på vårdens ledarskapskultur och att det är rimligt att förvänta sig steg i riktning mot en prestationskultur. Kundvalssystem har också det intressanta inslaget att låta patienterna få ge sitt omdöme om vad som uppfattas som god kvalitet. Det är intressant eftersom det är svårt att mäta kvalitet och produktivitet i vården. Samtidigt ska sägas att det kan finns två problem med kundvalssystem. Det ena är att det kan uppstå svårigheter att genomföra det i hela Sverige, eftersom det kräver en fungerande marknad med konkurrens. Det måste finnas tillräckligt många alternativ att välja på. Det andra problemet har att göra med systemeffektivitet. Produktivitet är nödvändigt men inte tillräckligt för effektiva sjukvårdssystem. En utveckling med produktiva men isolerade vårdgivare kan totalt sett leda till mindre vård för pengarna. När man utformar kundvalssystem blir det viktigt att se till systemeffektiviteten, exempelvis genom kundvalssystem som inbegriper hela vårdkedjor. 5

11 6

12 Innehåll Sammanfattning 1 1 Inledning: vården och omsorgens tillväxtmöjligheter Tillväxtmöjligheter för vård och omsorg 11 Rapporten Framtidens Näringsliv 11 Rapporten Vård och omsorg en framtidsbransch Bra resultat men otillräckligt i framtiden 13 Det svenska sjukvårds- och omsorgssystemet 13 God kvalitet till måttliga kostnader 13...men det är otillräckligt för framtida behov 14 Ekonomisk utveckling kräver ökad produktivitet 15 2 Branschens dubbla utmaningar Branschens socialpolitiska roll 17 Demografins betydelse 17 Välfärdseffekt 17 Svagt samband mellan vårdkostnader och hälsa Branschens näringspolitiska roll 19 Synen på branschens tillväxtroll 19 Tillväxtnivån påverkar branschens utveckling 20 Nya marknader för vård och omsorg 21 Entreprenader och företagande kan skapa förnyelse 22 Innovationer och medicinskteknisk utveckling Ökad produktivitet och effektivitet 23 Begreppen produktivitet och effektivitet 24 Ökad produktivitet i näringslivet 25 3 Effektiviseringspotentialen i två sjukdomsexempel Antaganden och ansats Prostatacancer 30 Prostatacancer ett traditionellt utfall 31 Prostatacancer ett optimalt typfall 33 Jämförelser mellan de två typfallen slutsatser Multisjuka 37 Multisjuka Ett traditionellt typfall 39 7

13 Multisjuka Ett optimalt utfall 41 Jämförelser mellan de två typfallen slutsatser Jämförelse mellan de två exemplen; prostatacancer och multisjuka - slutsatser 46 4 Drivkrafter för innovationer inom vård- och omsorg Erfarenheter från tidigare studier 49 Kaiser Permanente jämfört med NHS 49 Innovativa exempel inom vård- och omsorg 50 Erfarenheter från tidigare förbättringsprogram 51 Bristande styrning inom hälso- och sjukvården Intervjuer med nyckelpersoner i vård- och omsorg Resurseffektiviteten i vård- och omsorg 53 Ganska goda betyg för vård- och omsorg 53 Offentlig dominans 56 Organisering, styrning och uppföljning 58 Ersättningssystemen 60 Bristande systemledning Svårt att få vinster av innovationer 62 Offentlig dominans 62 Ledarskapet och synen på investeringar 63 Spridning av innovationer inom organisationen 63 Innovationer sprider sig okontrollerat 64 Behovet av styrning 65 Vinsterna syns någon annanstans 65 Ersättningssystem och sammanhållna vårdkedjor Stor potential i organisatoriska innovationer 66 Medborgarnas syn på vården 66 Förebyggande vård 67 Driv vården i olika processer 67 Engagera patienterna i vården på helt nya sätt 68 Ledarskap och konkurrensutsättning Företagens roll i vårdens utveckling 69 Alternativ och förebild 69 Samordnare av vårdinsatser 70 Ledarskap och genomförandekraft 70 Utveckla gränssnitten mot patienterna 71 Sprida innovationer och leda utvecklingen 71 Leverantörer till vården 72 8

14 5 Är en ny utvecklingsvåg möjlig inom vård- och omsorg? _ Med sikte på framtiden Svensk sjukvård i toppklass vad är problemet? Ska sjukvården kosta så litet som möjligt? Kan vården av prostatacancer och multisjuka bli effektivare? Vårdens ledarskapskultur behöver utvecklas 79 Offentlig sjukvård har ett stort ledarskapsproblem 79 Tydligare och mer renodlad ägarroll 80 Vikten av systemeffektivitet 81 Ersättningssystemen påverkan branschens utveckling Konkurrensutsättning utvecklar vård- och omsorg 83 Värdet av goda exempel 83 Vikten av marknader med konkurrens 84 Kundval stärker vård och omsorg Slutsatser 86 Referenser 89 Internetkällor 90 Bilaga 1 91 Intervjuade nyckelpersoner inom vård- och omsorg 91 Bilaga 2 92 Intervjufrågorna 92 9

15 10

16 1 Inledning: vården och omsorgens tillväxtmöjligheter Att behovet och kostnaderna för vård och omsorg kommer att öka ett par decennier framåt i tiden är välkänt från olika rapporter. Samtidigt har fler bedömare, liksom Nutek, lyft fram branschens tillväxtmöjligheter. Vård- och omsorgsbranschen kan ses som en bransch med dubbla utmaningar; en bransch som ska leverera vård efter behov till medborgarna samtidigt som den med sina nästa sysselsatta utgör en stor bransch som har stor betydelse för sysselsättning och tillväxt ur ett näringslivsperspektiv. 1.1 Tillväxtmöjligheter för vård och omsorg Rapporten Framtidens Näringsliv I Nuteks och IVA:s rapport Framtidens näringsliv om de nya förutsättningarna för näringslivets utveckling diskuteras vård- och omsorgssektorn utvecklingsmöjligheter. Utifrån en analys av de växande behoven på grund av bland annat den demografiska utvecklingen, antalet sysselsatta, de anställdas kompetens, graden av internationalisering och möjligheten till produktivitetsutveckling identifieras sektorn som en av de mest intressanta framtidsbranscherna i Sverige. I rapporten framhålls att hälso- och sjukvård och detsamma kan naturligtvis sägas om omsorg först och främst handlar om att leverera välfärd till medborgarna. För att kunna möta det ökade behovet av vård och omsorg, som kommer av en åldrande befolkning och den medicinsktekniska utvecklingen, är det viktigt att öka produktiviteten och effektiviteten. I rapporten bedöms flera utförare, det vill säga ökad konkurrens, kunna bidra till det. Samtidigt betonas att hälso- och sjukvården även i framtiden huvudsakligen kommer att vara offentligt finansierad och att det därför är missvisande att tala om en privatisering. Ett ändrat genomförandeansvar sägs vara en mer korrekt benämning. I rapporten diskuteras olika tillväxtmöjligheter för vård- och omsorgssektorn. Av en enkät till företagare och näringslivsexperter framgår att dessa tror att det framförallt är inom vård och omsorg som sysselsättningen i Sverige i framtiden kommer att kunna öka. 11

17 Samtidigt menar man att det kommer att krävas organisatorisk innovationsförmåga för att kunna möta behoven hos en åldrande befolkning och höja kvaliteten på tjänsterna. Fler utövare inom sektorn, som föreslås i rapporten, skulle innebära en tillväxt av antalet privata företag. I rapporten bedöms också vård- och omsorgsföretag, baserat på en världsledande kompetens, ha möjligheter att hävda sig på en växande internationell marknad. Samtidigt konstateras att villkoren för tjänsteexport ofta är annorlunda än för varuexport eftersom servicetjänster i regel måste utföras där de konsumeras. 1 Rapporten Vård och omsorg en framtidsbransch Nutek och Almegas rapport Vård och omsorg en framtidsbransch, som är slutrapporten i ett fortsättningsprojekt inom Framtidens näringsliv om vård och omsorg, framhåller att mycket talar för en tillväxt av behov och efterfrågan inom branschen i takt med att befolkningen åldras, medicintekniken utvecklas och hushållsinkomsterna stiger. För att möta ökade behov och ökad efterfrågan krävs en tillväxt i olika avseenden av vård- och omsorgssektorn. En tillväxt av konsumtionsvolymen/kvaliteten kan inom ramen för oförändrade (eller minskade) ekonomiska resurser åstadkommas genom ökad produktivitet och effektivitet. En tillväxt av privata företag inom sektorn kan bli resultatet av ökad konkurrensutsättning, exempelvis genom ökad upphandling i konkurrens En tillväxt av ekonomiska resurser till vården och omsorgen blir även med ökad produktivitet och effektivitet sannolikt nödvändig för att kunna möta de ökade behoven. En tillväxt av BNP genom ökat antal arbetade timmar är angelägen bland annat därför att den ökar finansieringsutrymmet för offentlig vård och omsorg utan att skatterna höjs. En tillväxt av den marknadsmässiga efterfrågan på vård och omsorg kan förutses som en följd av stigande hushållsinkomster. Även en tillväxt av internationell handel särskilt med sjukvårdstjänster och av utlandsinvesteringar av svenska företag inom vård- och omsorgsbranschen kan förutses i takt med att tjänstesektorn öppnas upp för internationell handel. Förutsättningarna för tillväxt i andra branscher i närheten av vård- och omsorgsbranschen, t.ex. underleverantörer, bör öka med en tillväxt av vården och omsorgen. 2 1 Nutek och IVA (2006) Framtidens näringsliv om de nya förutsättningarna för näringslivets utveckling, Nutek info 044: Nutek och Almega (2007) Vård och omsorg en framtidsbransch, Nutek info 059:

18 1.2 Bra resultat men otillräckligt i framtiden Det svenska sjukvårds- och omsorgssystemet Det svenska sjukvårds- och omsorgssystemet är starkt decentraliserat. Sedan 1960-talet har staten successivt lämnat över finansierings- och vårdgivaransvaret till landstingen inom en rad områden. I samband med Ädelreformen år 1992 blev dessutom kommunerna sjukvårdshuvudmän, med ansvar för all sjukvård i särskilt boende, exempelvis servicehus och gruppboenden. År 2005 uppgick kostnaderna för hälso- och sjukvård till 221,7 miljarder kronor. Kostnaderna för kommunernas äldreomsorg, omsorg och sociala insatser för funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg uppgick samma år till 150 miljarder.sjukvårdens kostnader i förhållande till BNP är cirka 8,3 procent. Om kommunernas äldrevård räknas in uppgår kostnaderna för hälso- och sjukvården till cirka 9 procent av BNP. 3 Vården i Sverige är nästan helt skattefinansierad. Patientavgifterna står, enligt en rapport från Sveriges kommuner och landsting, för cirka 2,7 procent av intäkterna. Övrig privat finansierad vård uppgår till ca 500 miljoner årligen, vilket bara utgör några promille av de totala vårdkostnaderna 4. I jämförelse med många andra länder ser finansieringsbilden något annorlunda ut. Inom övriga EU står privata sjukförsäkringar för en större del av finansieringen och i USA dominerar privat finansiering, ofta via arbetsgivarna. I Sverige är landsting och kommuner inte bara finansiärer utan också huvudskaliga vårdgivare. Trots ökad konkurrensutsättning under senare år utgör de privata vårdgivare bara cirka tio procent av vården och omsorgen. God kvalitet till måttliga kostnader Den svenska sjukvården är, jämfört med andra länder, billig i förhållande till de medicinska resultat som den levererar. Om vi jämför den svenska sjukvårdens kostnader med andra OECD-länder hamnar Sverige på en mittplacering. Enligt OECD spenderade vi 9,1 procent av BNP på sjukvård år Högst sjukvårdskostnader i förhållande till BNP hade USA med 15,3 procent av BNP. Många andra länder har ökat sina sjukvårdskostnader som andel av BNP sedan 1980, medan 3 Nutek B 2007:2 Företagens framväxt i vård och omsorgssektorn 4 SKL, 2005, Svensk sjukvård i internationell belysning en jämförelse av vårdbehov, kostnader och resultat. 13

19 Sveriges kostnader som andel av BNP är i princip desamma som Figur 1 Andel av BNP till hälso- och sjukvården år 1980 och 2004 för Sverige jämfört med OECD-länder Australien Österrike Belgien Kanada Danmark Finland Frankrike Tyskland Grekland Island Irland Japan Luxemburg Nederländerna Nya Zeeland Norge Portugal Spanien Sverige Schweiz Turkiet Storbritannien USA Källa: OECD Trots måttliga kostnader rankas Sverige högt avseende hälsoresultat. Vi har en god hälsa i Sverige med en av de högsta medellivslängderna i Europa, lågt antal döda i cancerformer och den lägsta spädbarnsdödligheten, trots att vi har den äldsta befolkningen in hela EU. Detta är också parametrar som visar betydande förbättringar sedan 1960-talet. 6...men det är otillräckligt för framtida behov Det nuvarande svenska systemet har många positiva sidor, men Sverige står inför en rad utmaningar för att klara vård och omsorg i framtiden. Den medicintekniska utvecklingen gör att vi kan utföra allt mer avancerade behandlingar. Detta skapar förväntningarna på nya typer av insatser bland patienterna, vilket kan bidra till ökade kostnaderna 5 Nutek och Almega (Nutek Info SKL, 2005, Svensk sjukvård i internationell belysning en jämförelse av vårdbehov, kostnader och resultat. 14

20 för vården och omsorgen. Kostnaderna ökar också successivt när andelen av befolkningen i de äldre åldergrupperna, som är mer vårdkrävande, blir allt större. De kommande 25 åren beräknas kostnaderna öka med 50 procent, under antagandet om lika hög produktivitetsutveckling som perioden innan år Under samma period bedöms resurserna i vårt i huvudsak skattefinansierade system endast öka med totalt 16 procent. Med nuvarande finansieringssystem och skattenivåer kommer systemet i framtiden inte att klara finansieringen av vård och omsorg. Ekonomisk utveckling kräver ökad produktivitet OECD konstaterar att tjänstesektorn får en allt större betydelse för ekonomisk tillväxt i OECD-länderna. 7 Det finns stora skillnader i produktivitetsutveckling mellan olika delar av ekonomin. Medan tillverkningsindustrin hade en genomsnittlig produktivitetstillväxt på 5 procent per år 1995 till 2005 så var motsvarande siffra för tjänstebranscherna 1,9 procent. 8 Även i projektet Framtidens näringsliv konstaterades att flera tjänstebranscher hade en årlig produktivitetsökning som låg under näringslivets genomsnitt, däribland vård- och omsorg. En ökad produktivitetsutveckling i tjänstebranscherna är viktig för Sveriges ekonomiska utveckling eftersom tjänstebranschernas utveckling har så stor betydelse för den samlade tillväxten. 9 Tillväxtpolitiken kommer i framtiden att allt mer handla om att skapa goda förutsättningar för tjänstesektorn att utvecklas. 7 ITPS (2007:12) Sjukvårdssektorns tillväxtmöjligheter. En studie av erfarenheter från Kanada och USA. 8 Nutek R 2007:13 Sjukvården en tjänstebransch med effektiviseringspotential 9 Nutek och IVA (2006) 15

21 16

22 2 Branschens dubbla utmaningar Vård- och omsorgsbranschens utveckling är både en social- och en näringspolitisk fråga. Det handlar å ena sidan om att ge vård och omsorg efter behov till medborgarna. Samtidigt utgör vård- och omsorg en stor del av vår ekonomi. Branschen måste, liksom övriga delar av ekonomin, vara internationellt konkurrenskraftig och på bästa sätt skapa värden och bidra till ekonomisk tillväxt. En positiv produktivitets- och effektivitetsutveckling i branschen är viktigt att fokusera på för att möta båda dessa utmaningar. Vård- och omsorgsbranschens dubbla utmaning, ligger i att såväl öka människors välfärd som att bidra till ekonomisk tillväxt. 2.1 Branschens socialpolitiska roll Demografins betydelse En av de faktorer som påverkar förutsättningarna för ekonomisk utveckling i ett land och kostnaderna för offentlig välfärd är befolkningens demografiska sammansättning. Att Sverige för närvarande har god tillväxt i ekonomin kan till viss del förklaras av att åldersstrukturen just nu är gynnsam. Fram till år 2030 kommer emellertid dessa förhållanden att ändras, då de stora 40-talskullarna först går i pension och efter år 2020 passerar 80 år. Det kan antas få en dämpande effekt på den ekonomisk tillväxten, samtidigt som trycket på offentliga välfärdssystemen ökar. Den åldrande befolkningen kommer att öka efterfrågan på vård och omsorg, vilket innebär att branschen kan förväntas stå för en ökande andel av BNP inom de närmaste decennierna. Den här rapporten utgår ifrån att den åldrande befolkningen i sig medför att det på lång sikt, med största sannolikhet, kommer att krävas ett tillskott av ekonomiska resurser till vård- och omsorg eller utveckling av nya marknader och alternativa finansieringsformer. Välfärdseffekt Vård och omsorg syftar till att öka välfärden. Att en ökad andel av konsumtionen läggs på vård och omsorg när inkomsterna ökar i en ekonomi tyder dessutom på att så är fallet. I den mån insatserna bidrar till minskad ohälsa och sociala problem hos människor kan de 17

23 bidra till ökad produktion. Friska människor kan arbeta hårdare och längre, friska studenter kan lära mer effektivt. Utöver en indirekt effekt på ekonomin, genom att göra att människor kan bidra till produktion, bidrar vård- och omsorg också med en ren välfärdseffekt. SNS:s välfärdspolitiska råd (2004) konstaterar till exempel att det hälso- och sjukvården åstadkommer i form av ökad livslängd och fler kvalitetsjusterade levnadsår har ett positivt värde som inte återspeglas i bruttonationalprodukten (BNP). Svagt samband mellan vårdkostnader och hälsa Att vård och omsorg påverkar människors hälsa är uppenbart. Samtidigt visar jämförelser mellan olika länder att sambandet mellan vårdkostnader och hälsa är svagt. Höga hälso- och sjukvårdskostnader per invånare kunde förväntas ge bättre resultat på de olika hälsoindexen. Detta är dock endast delvis fallet. Det finns förvisso en korrelation men den är inte särskilt stark. Mest slående är USA:s dåliga resultat givet den höga kostnadsnivån, medan Sverige däremot rankas högt vad gäller resultat utan att ha en särskilt hög kostnadsnivå. 10 Figur 2 Ranking av länder efter hälsoindex Hälsostatus index 2001 SCP index 2001 WHO index 1997 Högsta sjukvårdskostnad 2001 Sverige Frankrike Österrike Luxemburg Tyskland Belgien Holland Australien Finland Spanien Kanada Danmark Irland Italien Storbritannien Tjeckien Nya Zeeland USA Grekland Slovakien Portugal Polen Ungern Källa: Public Sector Performance, 2004, Social and Cultural Planning Office of the Netherlands (SCP), Källa: SKL (2005) 10 SKL (2005) 18

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

framtidens näringsliv: Vård och omsorg en framtidsbransch

framtidens näringsliv: Vård och omsorg en framtidsbransch framtidens näringsliv: Vård och omsorg en framtidsbransch Styrgruppen för projektet Anita Eriksson-Pallinder Carelink AB Anna-Karin Eklund Vårdförbundet Barbro Johansson Västerås kommun Bengt Franzon Sveriges

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Svensk sjukvård i internationell belysning. en jämförelse av vårdbehov, kostnader och resultat

Svensk sjukvård i internationell belysning. en jämförelse av vårdbehov, kostnader och resultat Svensk sjukvård i internationell belysning en jämförelse av vårdbehov, kostnader och resultat Innehåll Förord 1 Svensk sjukvård i internationell belysning en sammanfattning 2 Hög effektivitet jämfört med

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Socialdepartementet

Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Socialdepartementet Bättre resursutnyttjande Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Effektivare resursutnyttjande Vad är effektivitet? Kvalitet Kostnader Nytta 10% fler besök till 2% högre kostnader är inte nödvändigtvis

Läs mer

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Almedalsveckan 2010 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Innehåll: Hur går det med jobben? 2 Ungdomsarbetslösheten 4 Företag inom välfärdssektorn 5 Europas skuldkris 6 EKONOMI FÖRMEDLAR

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket Vård och omsorg en bransch under omvandling Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket Förnyelse i företag och regioner Enklare för företag 3 Från Arjeplog till Malmö

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

Produktivitet och effektivitet i kommunal verksamhet

Produktivitet och effektivitet i kommunal verksamhet Sida 2009-03-11 1 (12) Ekonomi och styrning Stefan Ackerby Tfn direkt 08/452 7728 stefan.ackerby@skl.se Underlagsrapport Produktivitet och effektivitet i kommunal verksamhet En väg att möta de finansieringsproblem

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser I detta kapitel redogör Socialstyrelsen för kostnadsutvecklingen för hela den svenska vård- och omsorgssektorn under en tioårsperiod, 2003 2012, respektive en femårsperiod, 2008 2012.

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 VÅRA UTMANINGAR Hög arbetsbelastning och för mycket administration Framtida kompetensförsörjning

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Med egenavgifter menas avgifter som

Med egenavgifter menas avgifter som Egenavgifternas roll som finansieringskomplement Med egenavgifter menas avgifter som individen betalar för tillgång till eller användning av offentliga tjänster. Avgiften kan motsvara hela kostnaden eller

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

NYA FAKTA. Vård och omsorg en bransch med tillväxtpotential. Vård och omsorg en framtidsbransch. nr 1 jan 2007

NYA FAKTA. Vård och omsorg en bransch med tillväxtpotential. Vård och omsorg en framtidsbransch. nr 1 jan 2007 NYA FAKTA & S T A T I S T I K F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V nr 1 jan 27 Vård och omsorg en framtidsbransch Vård och omsorg en bransch med tillväxtpotential Det har skett stora strukturella förändringar

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Sammanfattning av presentationen Morgondagens hälsokonsumtion, informationsunderlag och kommunikationsmöjligheter 12 dec 2008.

Sammanfattning av presentationen Morgondagens hälsokonsumtion, informationsunderlag och kommunikationsmöjligheter 12 dec 2008. Sammanfattning av presentationen Morgondagens hälsokonsumtion, informationsunderlag och kommunikationsmöjligheter 12 dec 2008 Mats Olsson Framtidsstrateg Director Health & Healthcare mats.olsson@kairosfuture.com

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Fortfarande bra vårdresultat men oförmåga ta itu med kroniska svagheter

Fortfarande bra vårdresultat men oförmåga ta itu med kroniska svagheter Euro Health Consumer Index 2013: Sverige rasar i årets ranking av EU-sjukvården Fortfarande bra vårdresultat men oförmåga ta itu med kroniska svagheter Bryssel, den 28 november, 2013 Samtidigt som den

Läs mer

Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070)

Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE 18 juni 2004 Dnr: 6-4-04 Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070) I mars 2004 presenterades Långtidsutredningens huvudbetänkande, SOU 2004:19.

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management EMPOWERING YOUR BUSINESS TOYOTA I_SITE Mer än fleet management www.toyota-forklifts.se TOYOTA I_SITE Mer än fleet management Toyota I_Site är ett kontinuerligt partnerskap för effektiv materialhantering.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska OECD:s utbildningsöversikt Education at a Glance

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer