[AVSKAFFNING AV REVISIONSPLIKTEN FÖR MINDRE AKTIEBOLAG] []

Transkript

1 Mälardalens Högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kandidatuppsats i ekonomistyrning EFO 018 Handledare: Kent Trosander Serkan Epyildirim Aman Singh Daniel Zangeneh [AVSKAFFNING AV REVISIONSPLIKTEN FÖR MINDRE AKTIEBOLAG] []

2 Sammanfattning Författare: Serkan Epyildirim, Aman Singh, Daniel Zangeneh Handledare: Kent Trosander Svensk Titel: Avskaffning av revisionsplikten för små aktiebolag Engelsk Titel: The abolishment of audit duty for small stock businesses Utgivningsår: 2009 Seminariedatum: Bakgrund och problem: Sedan år 1983 har det funnits revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige. Detta grundades på debatten som uppstod år 1980, där man fick upp synen på ekonomiska brottsligheten som tog de mindre bolagen med storm och det skulle motverkas genom att införa plikt om revision (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). Utredningen att avskaffa revisionsplikten förslag är att 96 % av alla aktiebolag som inte är noterade i börsen och dem företag som inte uppfyller gränsvärdena som regeringen satt upp, ska slippa revisionen som är lagstadgad (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). Ett sådant beslut kommer att föra med sig stora konsekvenser som kommer att påverka företagets administration och pålitlighet. Hur kommer detta beslut att påverka de små aktiebolagen? Syfte: Syftet med arbetet är att granska, utvärdera och få en uppfattning av de små aktiebolagens attityd och ställning inför lagen om avskaffandet av revisions plikt. Metod: Kvalitativ metod Resultat och slutsatser: De mindre företagens ställning till avskaffningen av revisionsplikten är olika då vissa företag kommer bevara revisionen och andra väljer avskaffa den då lagen träder i kraft. I länderna Danmark och Finland har man avskaffat revisionsplikten men ändå väljer många företag i dessa länder att bevara revisionsplikten då den funkar som en kvalitets stämpel. Att företag får välja om de ska bevara eller avskaffa revisionsplikten är den viktigaste tanken.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsning Målgrupp Metod Vetenskapligt angreppssätt Vetenskaplig Ansatsmetod Datainsamling Källkritik Gallringsprocessen Urval Validitet och reliabilitet Referensram Kriteriet små företag Delbetänkandet från regeringen om avskaffning av revisionsplikten Gränsvärden Agentteorin Problem som kan uppstå Behålla revisionen Avskaffandet av revisionsplikten i andra länder Intervju respondent A Intervju respondent B Intervju respondent C Intervju respondent D Intervju respondent E Intervju respondent F Analys Slutsats... 29

4 6.1 Författarnas egna reflektioner Framtida forskning Källförteckning Bilaga 1 Bilaga 2

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Revision innebär att kritsikt granskning om årsredovisning, bokförning och förvaltning som sedan bedöms och uttalas, vilket utförs av revisorn. Granskningen av företaget redovisning och förvaltning gör i syfte om att ge upplysning om redovisningens tillförlitlighet och ledningens förvaltning. Det finns två typer av revision: den externa revisionen vars utförs av utomstående revisor som utses från företagets huvudmän och den internrevisionen som utförs av tjänstemän i företaget. Extern revision avrapporteras i anslutning till årsredovisningen i en revisionsberättelse, vilket revisorn till- eller avstryker att redovisningen fastställs och att ledningen beviljas ansvarsfrihet (Far förlag, 2005 Sid ). Extern revision är till skillnad från internrevision obligatorisk i alla aktiebolag och skall utföras av auktoriserad eller godkänd revisor (Markland, 2009). År 1895 kom regeln om att ett bolag ska en revision som skulle granskas av en lämplig person som skulle granska bolagets räkenskaper som skulle utses av varje aktiebolag på den tiden (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 71 ). De stora ändringarna i aktiebolagslagen trädde samband med att Kreuger-koncernen bröt samman vilket ledde till att Kreuger & Toll AB gick i konkurs år I samband med kraschen så fann man brister i aktiebolagen vilket ledde till att utredningen gav mycket grund i den nya lagen som framträdde år Den nya aktiebolagslagen var en mycket åtstramande lag då det tillkom regler angående offentliggörande av bolaget samt storleken på kapitalinsatsen. Revisorerna fick uppgiften att kontrollera VD och styrelsen, även att aktieägarna var i första hand förtroendemän (Fagerfjäll, 2005, Sid 27 ). År 1980 behandlades förslaget om skyldigheten att ha kvalificerad revision för att mindre aktiebolag då mindre aktiebolag är mer utsatta för ekonomisk brottslighet. Förslaget om att ha kvalificerad revision skulle förhindra och försvåra ekonomiska brottsligheten främst inom mindre aktiebolag (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 75). Sedan år 1983 har det funnits revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige. Detta grundades på debatten som uppstod år 1980, där man fick upp synen på ekonomiska brottsligheten som tog de mindre bolagen med storm och det skulle motverkas genom att införa plikt om revision (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). Frågan om revisionsplikten för mindre aktiebolag som ville begränsas kom upp år 1999 men regeringen upptäckte inget motiv för inskränkning av revisionsplikten för små aktiebolag (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 54). Regeringens uttalande om varför man inte ska inskränka revisionsplikten för små aktiebolag: (se bilaga 2). 1

6 1.2 Problemdiskussion Utredningen att avskaffa revisionsplikten förslag är att 96 % av alla aktiebolag som inte är noterade i börsen och de företag som inte uppfyller gränsvärdena som regeringen satt upp, ska slippa revisionen som är lagstadgad (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). Ett sådant beslut kommer att föra med sig stora konsekvenser, som kommer att påverka företagets administration och pålitlighet. Hur kommer detta beslut att påverka de små aktiebolagen? Avskaffningen av revisionsplikten kommer att ha kostnads lättnader för de mindre bolag, på grund av att aktiebolagen slipper betala kostnader som kommer med revision. Men samt hur detta kommer påverka mindre bolag som kanske idag inte har någon uppfattning om att en avskaffning av revisionsplikten förmodligen kommer att ske inom en snar framtid. Dessa företag kanske kommer känna sig vilsna eller oförberedda när det händer (Brännström, 2005). En fördel då är att de mindre bolagen kan bestämma och har friheten om de vill bevara revisionsplikten eller inte inom sina företag. Författarna vill då ta reda på i vilken grad av betydelse avskaffandet av revisionsplikten kommer att ha i de mindre aktiebolagen (Precht, 2007). De företag som väljer att bevara denna revisionsplikt kanske tycker att denna plikt är bra att bevara då det är lättare att skapa affärsrelaterade relationer. De företag som väljer att avskaffa revisionsplikten kan få det svårare att skapa affärsrelationer på grund av att ett samarbete med ett annat företag vars begär en ordentligt ekonomisk information som upplyser om tillståndet i företaget, om det ligger i vinst eller förlust etc. Att man bevarar revisionsplikten inom företaget skapar förtroende mellan företagen och gör det lättare för den tredje parten att gå med i en affärs överenskommelse (Precht, 2006) men det resulterar revisions kostnader. Men hur det ska gå med företagen som inte använder sig av revision som vill göra affärs överenskommelser med andra företag, det kan bli problematiskt för dessa företag, då förtroende inte är lika jämförbar rent teoretisk, med företag som har revision. Förutom andra företag finns det andra intressenter som kommer finna en viss problematik när ett företag inte har någon revision vilket författarna kommer att ta upp i arbetet. Samt att revisionsplikten ses som en certifikatstämpel som visar kvaliteten i företaget. Denna kvalitetsstämpel kan skapa problem för de företag som avskaffat revisionsplikten för sitt företag då man ska ingå gemensamma affärer med andra företag. Det kan även skapa problem mellan leverantörerna och företagen då företaget inte kan visa säkerhet till leverantörerna samt kreditplacerare och andra intressenter (Far förlag, 2005 Sid ). Följderna av avskaffandet av revisionsplikten I dagsläget har alla aktiebolag skyldigheten att ha en kvalificerad revisor, i och med lagstiftningen om avskaffandet av revisionsplikten träder fram så kommer det innebära att bara 4 procent av alla aktiebolag i Sverige omfattas av en revisionsplikt. Detta är en återgång till ordningen som gällde före år 1988 (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 13). Idag är revisorerna tvungna att granska styrelsens och VD`ns administration, vilket kommer att avskaffas när den nya lagen troligen träder i kraft. I dagsläget har revisorn en skyldighet att granska om klienten har betalat sin skatt och om det har uppkommit brott i verksamheten, vilket skall rapporteras eller anmärkas (Thorell, 2003, 2

7 Sid ). Vid avskaffandet av revisionsplikten så kommer det att upphävas (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 76). Mandattiden för revisorer kortas ner från fyra till ett år. De bestämmelser som finns om revisorn i bolagsordningen ska upphävas. Det föreslås om att bolagsstämman skall kunna välja revisor utan att ha stöd från bolagsordningen, och de gamla bestämmelserna om bolagsordningen om revisorn skall upphävas utan att bolagsstämman behöver fatta beslut om det (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 260,265 ). Utgångspunkten för författarna är att undersöka små aktiebolag och intervjuer med dessa aktiebolag för att få deras synpunkter om avskaffandet av revisionsplikten. 1.3 Problemformulering 1.4 Syfte Vår huvudfråga Hur påverkas och ställer sig de mindre aktiebolagen till ett avskaffande av revisionsplikten? Våra delfrågor Kommer de mindre aktiebolagen att fortsätta anlita revisor för revision av företaget? Hur har detta påverkat andra EU länder som Danmark och Finland som redan har avskaffat revisionsplikten? Syftet med arbetet är att analysera, utvärdera och få en uppfattning av de små aktiebolagens attityd och ställning inför lagen om avskaffandet av revisionsplikten. 1.5 Avgränsning Förslaget avskaffandet av revisionsplikten kommer påverka 96 % av alla aktiebolag i Sverige (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). När det gäller avskaffandet av revisionsplikten för aktiebolag tänker författarna på EG:s direktiv dvs. gränsvärdet på mindre än 50 anställda i aktiebolaget, mindre än 83 miljoner kronor och mindre än 41,5 miljoner kronor i tillgångar (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 13, 187). Författarna kommer att endast ta del av fakta från regeringens delbetänkande då det gäller studien om avskaffningen av revisionsplikten i Danmark och Finland. Författarnas studie avgränsas till endast att studera för- och nackdelar, påverkan, och dra paralleller med Danmark och Finland som redan har avskaffat revisionsplikten. Intervjuerna avgränsas inom staden Stockholm. Författarna kommer intervjua företag som endast är belägna i denna stad. 1.6 Målgrupp Uppsatsen vänder sig till små aktiebolag för att informera innehållet av regeringens delbetänkande och upplysa små aktiebolag om hur det gått för Danmark och Finland som avskaffat revisionsplikten. Författarna vill även förmedla vad revisorer och små aktiebolag som är insatta i frågan, har att säga på för att förse med information till små aktiebolag som inte är insatta i frågan om avskaffning av revisionsplikten. 3

8 2. Metod 2.1 Vetenskapligt angreppssätt Det finns två typer av undersökningsmetoder inom samhällsvetenskapen, kvalitativa och kvantitativa metoder. ( Backman, 1998, sid. 31 ). Kvalitativt angreppssätt Det kvalitativa angreppssättet fokuseras språket, betydelser och meningar i ett dokument, helt i enlighet med den kvalitativa forskningstraditionen. Ett kännetecken för den kvalitativa metoden är att varken siffror eller tal används, det som istället används är orden. Den kvalitativa metoden strävar efter att uppnå en mer helhetsbeskrivning av den samlade informationen (Backman, 1998, sid ). Kvantitativ angreppssätt Det kvantitativa angreppssättet riktar sig på mätningar och kvantifiering med hjälp av matematik och statistik, det vill säga metoder som leder till numeriska observationer eller låter sig omvandlas till sådana exempelvis Experiment, kvasiexperiment, test, prov, enkäter och frågeformulär m.m. (Bryman, 2005, Sid ). Val av metod Författarna kommer att använda sig av den kvalitativa metoden för att undersöka de små företagens attityd och ställning till avskaffning av revisionsplikten. Med hjälp av den kvalitativa metoden kan författarna sätta sig in i problemet och analysera det hela och få ett grepp om vad de små företagen anser om avskaffandet av revisionsplikten. Författarna kommer att basera sina slutsatser på de tankar och åsikter som de små företagen fråga har, men även ta del av revisorernas tankar och åsikter eftersom revisorer har en bredd kunskap om och är lite mer insatta i frågan om avskaffningen av revisionsplikten än de flesta ägare till mindre aktiebolag. 2.2 Vetenskaplig Ansatsmetod De ansatsmetoder som finns kallas för deduktion och induktion (Andersen, 1998, sid. 29). Deduktion och induktion Den deduktiva metoden går ut på att antingen ändra genom att förbättra eller att motbevisa redan befintlig teori. Inom den vetenskapliga världen kallas denna metod för den hypotetiska deduktiva metoden och går ut på att försöka förklara verkligheten. Denna metod används när man vill pröva redan existerande teorier, men kan även användas när man ska förfina och utveckla teorin. Det normativa/deduktiva metoden förklarar hur en sak bör vara och det deskriptiva förklarar hur någonting är (Kristina 2005, Sid ). I en induktiv metod tar författarna sin utgångspunkt i empirin och syftet är att bygga upp en ny teori, dvs. en ny kunskap. Genom att beskriva vad det är som styr en praxis kan författarna få fram ett bättre underlag och utifrån det kan författarna då förändra praxisen. Den deskriptiva/induktiva metoden kan också användas av rena kunskapsskäl utan något omedelbart instrumentellt syfte. Det finns många redovisningsforskare som helt enkelt är nyfikna på varför redovisningen ser ut som den gör och som menar att de befintliga teorierna inte kan förklara 4

9 praxis på ett trovärdigt eller intressant sätt. Då kan författarna mena att det behövs nya teorier och att dessa måste byggas upp underifrån på praktiken, d.v.s. induktivt (Kristina 2005, Sid ). Den deduktiva ansatsen passade bäst in i detta arbete då författarna främst beskriver verkligheten i ämnet om avskaffning av revisionsplikten. 2.3 Datainsamling Författarna började med litteratur undersökning via mälardalens högskolas databas där författarna använde sökord som avskaffning av revisionsplikt och små aktiebolag. Utifrån litteratur undersökningen formulerade författarna ett antal frågor som författarna senare använde sig av vid intervjuer av små aktiebolag och revisorer. En av de viktigaste aspekterna i ett uppsatsarbete är datainsamlingen. Författarna kommer i första hand att använda sig av primärdata, d.v.s. data som baserar sig på verkligheten och som författarna själva samlar in genom till exempel intervjuer. Sekundär data kommer även undersökas i form av olika litteratur, artiklar, rapporter och äldre uppsatsarbeten inom området samt tidningsartiklar. Urval studieobjekt Författarna valde ämnet om avskaffning av revisionsplikten som studie objekt. Anledningen till denna val är för att författarna ansåg att ämnet var aktuellt och intressant. Val av ämnet grundade sig även på att författarna går i ekonomiprogrammet med just redovisning revision som inriktning. Författarna ville undersöka hur det kommer att se ut i framtiden för de mindre aktiebolagen och försöka dra ett resultat om dessa kommer fortsätta att ha revision kvar i sina respektive företag, efter då förslaget om avskaffning av revisionsplikten träder i kraft som lag den 1 juli 2010 (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 13). Urval respondenter Som respondenter har författarna valt att intervjua ägare till mindre aktiebolag för att höra deras åsikter och tankar om avskaffningen av revisionsplikten. De mindre aktiebolag som författarna intervjuar är tjänsteföretag inom trädgård skötsel- renhållning och restaurang branschen. Författarna valde just dessa företag eftersom författarna är bekanta med dessa mindre aktiebolags ägare, vilket underlättade för författarna att ställa lite mer öppna frågor. Trots att författarna är bekanta med företags ägarna så ville en av ägarna vara anonym och därför valde författarna att döpa de utvalda respondenterna i bokstavordning. Förutom att intervjua ägare till mindre aktiebolag så valde författarna revisorer som respondenter och anledningen var att författarna ville höra deras åsikter och tankar, t.ex. om de kanske hade någon aning om hur många mindre aktiebolag som kommer att vilja ha kvar revision inom sitt företag. Författarna hoppas också på att få mer kunskap om avskaffning av revisionsplikten genom att välja revisorer som respondenter då revisorer kanske har större inblick inom ämnet än ägarna till de mindre aktiebolagen. En annan respondent är en person från FAR SRS där författarna ställer frågor om avskaffning av revisionsplikten i Danmark och Finland för att få information om hur det har gått för de mindre aktiebolagen där avskaffningen av revisionsplikten redan trätt i kraft. Primärdata Det kommer att bestå av data som har samlats in av författarna under intervjuer med de mindre aktiebolagen i Stockholm och dessa utvalda aktiebolag är tjänsteföretag. Författarna kommer även att intervjua ett stort revisionsbolag, en liten revisions byrå och en person från FAR SRS för att få deras syn på avskaffandet av revisionsplikten dvs. vad de påstår om hur 5

10 detta kommer att påverka de mindre aktiebolagen genom deras kontakter med sina mindre aktiebolag. Intervjuer De personer författarna intervjuar är tre utvalda ägare till tre tjänsteföretag. De utvalda är en revisor från revisionsbyrån KPMG, en revisor från ett mindre revisionsbyrå och en person från FAR SRS. Författarna har valt att använda sig av semi- strukturerat intervju metod för att få fram ett bra och snabbt resultat. Den semi- strukturerat intervju metoden utgår från att intervjua med frågor som författarna själva har valt ordningen på samt tillägga följdfrågor till respondenten inom ett särskilt ämne, men att respondenten samtidigt har friheten att svara på det sättet han/hon vill (Bryman & Bell, 2005, Sid ). Anledningen till att författarna har valt semi- strukturerat intervju metod är att det ger en frihet till respondenten att svara nästan hur han/hon vill på författarnas intervju frågor, men att det även finns en viss struktur som går igenom hela intervjun i alla intervjuer. Författarna anpassar sig till respondenterna och de ger mer information än vad författarna frågar efter, det innebär inte att denna information är oväsentlig utan ibland smiter det igenom någon viktig information vilket upplyser saker som författarna inte förr tänkt på. Författarna har en lista över frågor som ska tas upp under intervjun, för att på det sättet inte lämna sitt ämne (Bryman & Bell, 2005, Sid ). Frågorna som ställs upp är grundad på vad författarna har forskat fram i deras sekundära data dvs. de tidningar, artiklar och litteraturer de genomgått. Författarna kommer i den mån om det går att spela in intervjuerna för att kunna citera vissa meningar i deras uppsats och även för att inte missa någon viktig information som finns i intervjuerna. Det är väldigt bra hjälpmedel i den meningen att man inte distraheras av att anteckna under hela intervjuerna och att det blir som ett personligt möte än att det känns som ett slags förhör. Om respondenterna dock väljer att inte få sina intervjuer inspelade så har författarna inget emot att anteckna. Nackdelen kan bli att det blir tidskrävande ur respondentens sida som kan resultera i att författarna inte kan intervjua så många personer, vilket kan leda till förlust av information av de personer författarna intervjuar. Intervju av mindre företag Semi- struktur på intervjun kommer att ske med de mindre aktiebolagen i regionerna i Stockholm. Grunden till att författarna använder sig av den semi- strukturerade metoden är av den anledningen att företagaren skall kunna få möjligheten att uttrycka sina tankar och meningar fritt inom ämnet om avskaffning av revisionsplikten. Själva intervjuerna skall dock inte gå ut över ämnet och därför lägger författarna intervju frågorna på ett semi- strukturerat sätt. Intervju av revisorer Intervjuerna med revisorerna kommer även att ske på ett semi- strukturerad vis. Differensen är att revisorerna, som författarna redan uttryckt sig om, är mycket mer insatta i frågan om avskaffningen om revisionsplikten vilket kommer resultera i att författarna ger dem mer 6

11 utrymme att röra sig kring ämnet men att det även finns tendens om att styra om, i fall författarna anser att svaren från revisorerna är väldigt mycket utanför ämnet. Sekundärdata Sekundär data undersöks i form av olika litteratur, artiklar, rapporter och äldre uppsatsarbeten inom området samt tidningsartiklar. Först och främst kommer författarna att samla in data genom att använda sig av regeringens uttalanden om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Det kommer även att användas ett antal tidningsskrifter som Dagens Industri och DN men främst litteraturer som har behandlat avskaffandet av revisionsplikten. Författarna kommer även att använda sig av Internet hemsidor som granskar denna fråga, och olika tidsskrifter/artiklar. 2.4 Källkritik Författarna kommer att kritiskt granska både primär- och sekundärdata för att få så tillförlitlig data som möjligt. Det primära datan skall gallras genom att säkerhetsställa den intervjuade personens oberoende, främst revisorer. Sekundära datan ska gå igenom 3 gallrings processer eftersom den sekundära datainsamlingen är mer opålitlig dvs. det finns mycket fakta men lite verklighet. 2.5 Gallringsprocessen Vart kommer källan från dvs. originaliteten i data och på så sätt identifiera de oseriösa författarna från de seriösa författarna. Källans oberoende är mycket viktigt dvs. att man är opartisk (neutral). Tids sammanband dvs. om uppgifterna har uppdaterats och hur länge sen det var då den publicerats. 2.6 Urval Syftet har styrt författarna till att intervjua företag som påverkats av beslutet om avskaffandet av revisionsplikten. De företag som intervjuas är inom staden Stockholm då författarna är mest fysiskt närvarande inom denna stad samt att staden har många mindre aktiebolag som stationära där. Det problem som uppstår är att de små aktiebolagen inte är så mycket insatta i denna fråga och det medför stora problem. Anledningen till att de inte är insatta i denna fråga är att företagarna inte har fått så mycket information, mer än att företagarna vet om en lag, avskaffning av revisionsplikten, som kommer med stor möjlighet att inträda. Det är dessa grunder som författarna utgick ifrån när de bestämde för sig även att intervjua revisorer för att få deras synvinkel om hur de små aktiebolagen kommer att påverkas av denna lagstiftning. Varför författarna har valt att jobba kring frågan om avskaffandet av revisionsplikten ur de mindre företagens synvinkel är att denna forskning har pågått i flera år men man har inte tagit 7

12 hänsyn till att företagen inte är så insatta i det och det kan vara missvisande. Anledningen till att författarna intervjuat revisorer är att de är mycket mer insatta i frågan och har kontakt med fler företag. 2.7 Validitet och reliabilitet Validitet Begreppet validitet är nära kopplat till aktualitet och relevans. Giltigheten visar den generella överenskommelsen mellan teorin och empirin och själva relevansen är förbunden till hur relevant empirin är för problemformuleringen. Validiteten kan man inte mäta så man använder sig av sin urskiljning och grunder för sitt ställningstagande (Johannessen & Tufte 2002 s.267). Genom att jämföra olika artiklar och litteratur kan vi bekräfta om informationen är pålitlig eller inte (Andersen, 1998, Sid. 14, 85 ). Reliabilitet Tillförlitligheten är ett annat ord för reliabilitet. Reliabiliteten anger hur säker eller exakt man mäter det som faktiskt mäts. Det är som sannolikhetslära dvs. den anger ur hög grad hur resultatet från ett mätinstrument påverkas av tillfärligheter och därför är det viktigt att innehållet inte är osäkra (Andersen, 1998, Sid. 14, 85 ). Eftersom författarna kommer att göra intervjuer och studier av litteratur, kommer detta att påverka reliabiliteten. Informationen som författarna får genom intervjuerna med revisorer och mindre aktiebolag, måste tolkas på rätt sätt för att informationen ska bli relevant. För att revisorerna och de små aktiebolagen som intervjuas inte ska påverka utfallet så har författarna spridit granskningarna. 3. Referensram 3.1 Kriteriet små företag Det författarna menar med små aktiebolag är bolag som har färre än 50 anställda och som har mindre än 83 miljoner kronor i nettoomsättning och balansomslutning som understiger 41.5 miljoner kronor, det vill säga att författarna följer de gränsvärden som regeringen satt upp med hjälp av EG:s direktiv. I de små aktiebolagen är det oftast ägaren som är VD:n och inga bolagsstämmor görs som på ett stort företag (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 116 ). 3.2 Delbetänkandet från regeringen om avskaffning av revisionsplikten I EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv utfärdar bestämmelse om föreskriven revision av företagens årsbokslut och granskning av förvaltningsberättelsen. Detta direktiv är lämpat där det uppkommer företagsformer vilket delägaransvaret är begränsad som t ex. aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag. (SOU 2008:32, Sid ). Det finns dock ett undantag i EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv där medlemsstaterna har rätt att utesluta små aktiebolag från revisionsplikten. De företag som infattas av uteslutningen av revisionsplikten är de företag som under stiger två av de tre gränsvärdena (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). 8

13 Samtliga medlemsländerna i EU (de länder som är medlem i EU innan 2004) utnyttjar revisionspliktens avskaffning för små aktiebolag men tillskillnad från flesta länder inom EU så har varken Sverige eller Malta avskaffat revisionsplikten för små aktiebolag. Det innebär att 90 % av alla små företag inom EU är undantagna från revisionsplikten och de resterande 10 % som innefattas av revisionsplikten har en modell som följs vilket hämtats från EGdirektivet (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). Vid ett möte år 2007 maj månad markerade Europeiska rådet om insatser som bör göras för att gynna företagarna genom att minska de administrativa belastningarna med 25%, på så sätt ska företagen bli mera konkurrenskraftiga och liva upp ekonomin inom EU. Mötets huvudsyfte var att minska kostnaderna för medelstora och små företag genom att reducera och helt utesluta revisions och redovisnings betungande kostnader. Europeiska rådet vill implementera ett system för att förenkla redovisningsreglerna för de företag som undantas ifrån revisionsplikten (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 10 ). Sverige håller fortfarande sin ovillighet att tillämpa undantagsmöjligheterna som avskaffning av revisionsplikten för små aktiebolag/företag som uppkom i EG:s fjärde direktiv. Med stor sannolikhet så kommer detta få en följd som kommer leda till att svenska företag går i konkurs eller att flytta till länder där administrativa bördorna är mindre påfrestande och driva sin verksamhet i Sverige genom dotterföretag (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). Regeringen beslutade 7 september 2006 Bo Svensson (f.d. justitierådet) till utredare. 4 månader senare fick Bo Svensson föreslå vilka ändringar som behövs för att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag. Utredningsuppdraget består av tre delar vilket bland annat behandlar frågan om avskaffandet av revisionsplikten och de ändringar som behövs för att avskaffa revisionsplikten och även vilka företag som skall behandlas. (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 1, 13) Utredningen innefattas också av om revisionsplikten behöver kombineras med andra åtgärder som ska förebygga eventuella skatter och redovisningsregler (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). 3.3 Gränsvärden Den svenska regeringen bestämde sig för att använda sig av dem maximala gränsvärdena för avskaffning av revisionsplikten. För att företaget ska innefattas av lagen om slopandet av revisionsplikten så ska två av dem tre gränserna uppfyllas från företagets sida. Gränsvärdena lyder: Färre än 50 anställda Nettoomsättning understiger 83 miljoner kronor Balansomslutningen understiger 41.5 miljoner kronor (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 181 ) Anledningen för att regeringen bestämde att använda sig av maximala gränsvärden var att det skulle vara lätta att använda sig av gränsvärden och det skulle vara svårt att manipulera. I och med det så skulle de företag som finns i Sverige kunna jämföra sig med andra företag inom EU och att om EU ändrar på gränsvärden så skulle det inte vara svårt att justera de befintliga gränsvärden som Sverige använder sig av vilket är de maximala gränsvärden (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 12 ). 9

14 En annan anledning för att man valt de maximala gränsvärdena är att samhället inte skall få skada av gränsvärden. Det författarna vill mena är att, regeringen har räknat fram att om avskaffningen av revisionsplikten träder i kraft så kommer företagens administrativa kostnader kommer minska med 25 %. I och med att företagens administrativa kostnader minskar så kan företagen välja bort att växa, med växa menar författarna att företagen kan välja bort att växa då gällande arbetskraft som anställda i företaget, även att företaget väljer bort att växa på den ekonomiska sidan. Företaget kan välja att inte växa på grund av att om företaget överstiger nettoomsättning på 83 miljoner kronor och om man växt så pass mycket att antalet anställda överstiger 50 personer då kommer detta företag att infattas av revisionsplikt vilket genererar att företaget först minskar sina administrativa kostnader med 25% och sedan går över till gamla systemet där administrativa kostnaderna är höga då gällande revision. Denna lagstiftning kommer absolut inte leda till att företag som infattas av avskaffningen av revisionsplikten kommer avskaffa revisionen. I regeringens delbetänkande har experterna påpekat att de mellan stora företagen som infattas av lagen om avskaffningen av revisionsplikten, som har god ordning då gällande organiseringen av revisionen i företaget kommer inte slopa sin revision för att företaget frivilligt kommer fortsätta sin revision för behålla den goda ordningen som finns (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 10, 12, 116 ). Kostnadsreduceringen Regeringen vill kostnadsreducera de administrativa kostnaderna för företagen med 25 % och detta skall enligt regeringen nås genom att avskaffa revisionsplikten för små företag. Företag med en omsättning på max 3 miljoner kr och tre anställda, uppgår kostnaden till kr. Företag med en omsättning mellan 3 miljoner -10 miljoner och max 10 anställda, uppgår kostnaden till kr Företag med en omsättning mellan 10 miljoner 50 miljoner kr och max 50 anställda, uppgår kostnaden till kr (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 130). Öhrlings Price Waterhouse Coopers har gjort en undersökning på interna kostnaderna, vilket uppskattades: företag med mindre än nio anställda, uppgår kostnaden till knappt kr företag med anställda, uppgår kostnaden till knappt kr företag med fler än 50 anställda, uppgår kostnaden till drygt kr (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 131). Mandattiden för revisorer Idag väljs revisorer på en mandattid på 4 år vilket regeringen tycker är för lång tid och vill korta ner det till 1 år. I delbetänkandet anser regeringen att det är för bindande med ett så lång mandat period, men företaget har möjligheten att förlänga det till högst 4 år om företaget vill. En stor händelse är att det idag är bolagsordningen som väljer revisorn men om lagen träder i kraft så behöver företaget inte få stöd av bolagsordningen för att välja revisor. Anledningen för denna lagändring är för att lätta på dem tunga administrativa bördorna för företaget (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 260,265 ). 10

15 Förvaltningsrevision Idag är det bara Sverige och Finland som har den unika lagen om att företaget skall ha en förvaltningsrevision inom EU. Det är oklart vad som skall behandlas i förvaltningsrevisionen men det hävdas att allt som inte är räknespaksrevision är förvaltningsrevision. Denna oklarhet ger ett fritt utrymme för revisorn att definiera förvaltningsrevisionen. Om lagen om avskaffningen av revisionsplikten träder i kraft så kommer man slopa förvaltningsrevisionen för att öppna gränserna för svenska företag att revidera i andra länder inom EU. Detta kommer leda till konkurrans inom revisionsbyråer vilket kommer pressa ned priserna för revisionstjänsten (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 301, ). 3.4 Agentteorin Agentteorin är en teori som huvudsakligen är en amerikansk företeelse är en deskriptiv teori med ett deduktivt angrepp sätt man använder sig av då man vill beskriva verkligheten och inte påverka den. Denna teori vägrar ta någon hänsyn då man ställer frågor om ekonomiska konsekvenser och det beror på att man med denna teori syftar till att bygga en deskriptiv teori och inte normativ teori vilket man är väldigt tydliga och fast med. Agentteorin använder sig utav de allra senaste ekonomiska teorin för att kunna förklara de flesta områden inom redovisning som t.ex. vilket val man ska göra för att lösa problem inom redovisning eller olika regleringar (Artsberg, 2005, Sid ). Inom olika organisationer finns det många olika intressenter som kan komma i konflikt då man oftast har intressen som skiljer sig ifrån varandra, måste dessa organisationers chefer fokusera sig på styrning och kontroll för att kunna hålla organisationens strategier och syften i balans och undan från konflikt. Styrnings problems såsom kontrollproblem ses som ett perspektiv ifrån ägare, investerare och andra intressenter enligt agentteorin (Hatch, 2002, Sid ). Koncentreringen i organisationer ligger främst på människornas beteenden och vilket som kan vara vanligt inom organisationer eller företag är att aktörerna inom dessa kan mest fokusera sig på vad som är bäst rent individuellt medan vad som är bäst för organisationen/företaget glöms bort. Den agentteorin används då till är att försöka upplysa dessa konflikter för aktörerna vad som kan uppstå då aktörerna jobbar på ett sådant sätt som gynnar de själva och inte för hela organisationen. (Artsberg, 2005, Sid ) Den agentteorin koncentrerar sig främst inom redovisningsområdet är relationerna mellan aktörerna men mellan dessa finns det oftast konflikter och liknelser med redovisningsskyldighet, d.v.s. en redovisnings skyldiga agent tillsammans med en controller och redovisningsmottagare som är i konflikt med varandra, är konfliktartad och det på grund av bekostnad av principalen. Men till skillnad ifrån situationen från redovisnings skyldighet strävar man efter att välja en redovisnings metod som ger agenten en högre vinst som han får om t.ex. om hans ersättning är förknippad med vinstnivån i form av bonusavtal som han har fått alltså inom agentteorin handlar det mest om ekonomiska konsekvenser. Medan i situationen i redovisnings skyldighet vill agenterna märkas som mer kompetenta eller att man ska undkomma som ansvarig vid brister vid moraliskt ansvar då dåliga affärer förekommer (Artsberg, 2005, Sid ). Agentteorin handlar mer om principalernas intressen än agenternas men riskernas finns att agenterna handlar mer på sätt så att de tjänar sina egna intressen istället än principalernas 11

16 vilket leder till ett agentproblem. Därför måste man inom denna teori försöka se till att detta inte händer och se till att det handlar om principalernas intressen. Agenternas uppgift kan stå endast till en liten av organisationens principalers intresse men för att garantera att agenterna utfört sitt jobb är principalerna beroende av information för att försäkra sig om detta (Akdere.m & Azevedo.R.E. 2006). Aktieägare, kreditgivare, kunder och banker anses som principal eftersom de delegerar uppgiften medan organisationer och anställda inom banker och företag anses som agenter eftersom de utför arbetena som de får utav principalerna.( Artsberg, 2005, Sid. 84 ) 3.5 Problem som kan uppstå Den utredning som nu utreds av den svenska regeringen om hur det kommer se ut på företags marknad när revisionsplikten avskaffas ska bestå och belysa om hur det kommer påverka och vilka konsekvenser som kommer att uppstå bland företagen och dess intressenter. Med utredningen ska det också göras en analys om vilka det är som behöver en revision från svenska företag. Företagen som har revision kommer kunna fortsätta med att visa resultat och visa en revisions berättelse vilket en årsredovisning framför. När revisionsplikten avskaffas kommer företagen kunna välja om de ska ha kvar sin revisionsplikt eller om de ska ta bort den. Om dock företagen väljer att ta bort sin revisions från företaget kan detta påverka dess nuvarande eller framtida intressenter. För att den information som en revision visar som intäkter, skulder och tillgångar etc. d.v.s. företagets hela externa redovisning brukar vara en mycket nödvändig källa till intressenter utanför företag. De intressegrupperna som inte skulle instämma med företag som inte har revision är t.ex. som ägare eller kapitalplacerare i marknadsekonomin (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 245). Ägare till andra företag som vill gå med i ett intresse avtal kan finna det svårt med förtroende gentemot ett företag som inte har någon extern redovisning som visar var befintliga företaget står ekonomiskt. Eftersom om ägarna till andra företag inte är så insatta i det andra företagets ekonomiska tillstånd är det viktigt för dessa intressenter att veta om företaget har en revision som visar den information som behövs om de ska kunna gå med på ett intresseavtal. Och kapital placerare som investerar riskkapital som står till förfogande till företag. Men om företaget saknar revision i företaget kan det vara svårt för kapital placerare att investera om de inte vet med hjälp av någon information som extern redovisning om det är värt att investera. En ekonomisk källa eller information som kan användas och läggas till grund för om t.ex. hur många andelar man kan köpa i ett företag eller hur man ska behålla aktierna eller sälja aktierna. En annan viktig information för dessa intressenter är att veta om hur mycket ett företag kan lämna ut i utdelning på sitt kapital i framtiden. (Far förlag, 2005, Sid ). Kreditgivare som kapital placerare och banker ställer krav på att företag ska ha revisionsplikt om de vill ansöka om lån eller om ekonomisk hjälp. Det för att de behöver uppgifter om företagen kan betala av lånet genom amorteringar och betala avtalade räntor. Det blir mer säkerhet för kreditgivarna om de vet att det finns revisor som granskat företagets årsredovisning (Far förlag, 2005 Sid ). Villkoren för att ge lån blir då högre om ett företag har en revisionsplikt. Det finns andra intressenter förutom de angivna som kan kräva ekonomisk information från företag och dessa är leverantörer, anställda, företags kunder och det allmänna (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). Leverantörer kan behöva ekonomisk information och kräva en extern redovisning från företag för att kunna undersöka om företaget kan betala leverans av tjänster eller varor på 12

17 förfallodagen (Far förlag, 2005, Sid. 13) så att leverantören kan med säkerhet leverera en tjänst eller en vara istället för få hem ett brev där det står att deras kund har gått i konkurs och inte kan betala av tjänsten eller varan. Om uppgifterna har granskats av kvalificerad revisor så blir uppgifterna mer tillförlitliga (Agélii & Karlsson, 2008, Sid.246). Den ekonomiska information som företags kunder kan behöva är t.ex. om företaget har förmågan att leverera varor/tjänster i tid samt kolla garantier om företaget kan uppfylla de krav som har lovats.( Far förlag, 2005, Sid 13. ). För det allmänna är det viktigt att ett företags har revisions som medför den ekonomiska information som den behöver för att kolla och ställa fast beslutsunderlag och slutlig skatt. Skatt bestäms utifrån intäkter och kostnader som kommer från innehållet i årsredovisningen. Utifrån den ekonomiska informationen gör man också statistikplaneringar t.ex. problemslösningar för arbetsmarknaden och bostadsbygganden. De mest primära intressenterna är dock kapitalplacerare och kreditgivare och för dessa intressenter är extern redovisning från företag en nödvändig källa. För utan den tillförlitliga information som extern redovisning blir det svårt för kreditplacerare att veta vart man ska investera och hur mycket och till vem kreditgivning ska ske sen viktiga faktorn, vilket pris man ska sätta. Om sådan information inte finns d.v.s. om företag avskaffar revisionsplikten kan det leda till investering som görs blir ineffektiva (Agélii & Karlsson, 2008, ). Företag som möjligtvis kommer att avskaffa revisionsplikten kommer att få det svårare finna kreditgivare, leverantörer och framtida samarbetspartner. Detta på grund av att företag som har en extern redovisning kan med sin redovisning visa var sitt företag står. För att en redovisning ger underlag för företagets ståndpunkt. Redovisningen är också grunderna för framtida ekonomiska beslut eftersom en extern redovisning ger en tillförlitlig bild av företagets ekonomiska tillstånd, ställning och hur det sköts (Far förlag, 2005, Sid ). Företag som väljer att avskaffa revisionsplikten kommer säkerligen få det svårare att visa en tillförlitlig bild av sitt företag. Det behöver inte betyda att de i huvudtaget inte kommer lyckas få intresseavtal med andra företag eftersom många små företag säkerligen kommer göra detsamma som andra små företag att avskaffa revisionsplikten. Att även hitta kapitalplacerare behöver inte heller betyda en omöjlighet för små företag. Kapitalplacerare investerar även i sådant som de tror på kommer fungera t.ex. småföretag som ska precis starta igång sin verksamhet som får startkapital från investering från kapital placerare (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). Kreditgivarna kommer dock att överväga att inte ge ut lån eftersom det är främst banker som kräver ekonomisk information (Far förlag, 2005, Sid. 13 ). Små företag idag som har revision har även de svårt att vinna bankers förtroende så kommer definitivt bli ännu svårare för småföretag utan någon revision (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). För skattverket är den ekonomiska informationen mycket viktigt för att grunda sitt beskattningsunderlag. Den information som företaget förmedlar om intäkter och kostnader är mer tillförlitlig när den granskning som kommer utföras av en person som har lag en godkänd revisions prov. Regeringen tror inte i sitt delbetänkande om att det kommer vara så stora skillnader då skatteverket har mycket bra och effektiv verktyg på att påvisa skattefel. Så om ett företag väljer att avskaffa revisionsplikten kommer de inte få slippa skatteverket (Agélii & Karlsson, 2008,Sid ). Enligt regeringens delbetänkande så kan företagen ha skyldigheten att informera och upplysa skatteverket på ett detaljerat sätt. Ett bra alternativ är att företagen bokför alla affärshändelser 13

18 på ett löpande vis för på det viset när skatteverket frågar om något kunna redovisa eller att skatteverket kan jämföra de affärshändelser med den deklaration företaget lämnar in. påstår att det inte kommer öka kostnaderna för skatteverket i delbetänkandet för de föreslagna åtgärderna kan användas som komplement (Agélii & Karlsson, 2008,Sid ). Revisionens betydelse för skattekontroll kan dock också ifrågasättas därför att revisor inte har tillåtelse att befatta sig med något företags bokföring. De får inte heller upprätta något företags årsbokslut de kan bara granska och kolla igenom den. Det är också företagen själva som lämnar in sina skattedeklarationer för moms, uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter. Allt görs av företagen själva utan någon hjälp från någon revisor. Hade revisorn befogenhet att göra detta hade nog alternativet att göra en utredning att avskaffa revisionsplikten varit onödig eller mindre (Agélii & Karlsson, 2008,Sid ). Kontroller som Skatteverket utför idag är en mycket bra och effektiv verktyg för skattefel. Sådana kontroller gynnar dem seriösa företagen då företagen påvisar sin pålitlighet och främjar konkurrensen mellan företagen. En annan anledning varför skatteverket skall öka kontrollen efter avskaffningen av revisionsplikten är för att påvisa företagen att skatteverket fortfarande är kontrollerande organ i samhället och dem är där för att bekämpa ekonomiskbrottslighet även om de mindre aktiebolagen väljer att avskaffa revisionsplikten. (Agélii & Karlsson, 2008,Sid ). Ekonomiska brottsligheten i Sverige är relativt stort då ekobrott myndigheten får en hel del anmälningar varje år och det främst från skatteverket. De vanligaste brotten utförs inom området ekonomiskt brott är skattebrott 37 % och bokföringsbrott 45 % (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 149 ). De ekonomiskbrotten utförs främst av mikrobolag dvs. bolag med högst en ägare och max en anställd och en omsättning som understiger 1 miljon kronor. De andra ekonomiska brotten som bedrägerier, aktiebolagslagen, marknadsmissbruksbrott och näringsförbud och borgenärsbrott, är minoritet jämfört med skatte- och bokföringsbrott (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). Frågan är om revisions har någon påverkan på de ekonomiska brottsligheterna som utförs av mindre företagen. För även då alla aktiebolag idag har revisionsplikt sker det mesta av de ekonomiska brotten från dem mindre företagen som finns i Sverige. Under utredningen som har gjorts av regeringen och som senare lagt fram delbetänkandet har man kommit fram till att anmälningarna av olika brottstyper sker sällan från revisorer. Det är bara en liten del av revisorerna som anmäler dessa brottstyper trots att de största brottstyperna är inom bokföring och skatt. Att upptäcka fel som beror på fel och slarv vilket kan betraktas som allvarlig ekonomisk brottslighet kan förhindras och rättas till av revisorn genom att revisorn meddelar detta till sin klient som omedvetet har gjort fel så att den sedan kan åtgärda det. På sådant sätt kan revisorn fungera som ett hinder mot ekonomiska brott men som nämndes skatte delen på föregående sida är det svårt för revisorn att upptäcka sådana fel. Som på sätt kan låta små företagen komma undan med de ekonomiska brott som har utförts. En annan anledning till varför det är svårt för revisorn att anmäla ekonomiskbrott beror på att revisorn vill vara säker på sin sak då gällande ekonomiskbrott (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). Att bekämpa ekonomiska brott ligger hos ekobrottsmyndigheten, polisen och åklagarväsendet händer. Frågan är då om det skulle vara lättare för ekobrottsmyndigheten att upptäcka om företagen utför ekonomiskbrott. De kan dra nytta av att titta på den ekonomisk information som en externredovisning tillför (Precht, 2005). Ekobrotts myndighet gör sina utredningar om ekonomiska brott främst genom kontakter med revisionsbyråer och bokföringskonsulter. Som tidigare nämnd står revisorer för liten del av anmälningarna så om revisionsplikten avskaffas kommer säkerligen det göra det svårare för ekobrotts myndighet att upptäcka fel hos företag 14

19 som utför brott. Sedan om det skulle hjälpa polisen att använda den externa redovisningen, om det finns misstankar i den, som bevismaterial så att de kan dra de ansvariga framför åklagarna. Sen om det skulle hjälpa åklagarväsendet att fälla de skyldiga d.v.s. ägarna till mindre företagen som fällas för ekonomiskbrott (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). När revisionsplikten avskaffas kommer säkerligen många mindre företag att göra sig av med revisionsplikten eftersom de mindre företag som utför ekonomiska medvetet kommer med största sannolikhet göra det lättare för sig genom avskaffa revisionsplikten från sina företag (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). 3.6 Behålla revisionen I det delbetänkandet som regeringen lagt fram år 2008 så gjorde två personer inom området studier kring hur många som skulle ha kvar sin revision när avskaffningen av revisionsplikten träder i största sannolikhet år 2010 (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 291). Studierna visade att 60 % av företagen som omsätter lägre än 3 miljoner kronor med max 5 anställda sa JA vid frågan om frivillig revision. 60 % av de företag som omsätter upp till 5 miljoner kronor sa även de JA till frivillig revision. 80 % av alla företag med en omsättning mellan 3 5 miljoner kronor med max 50 anställda sa även dessa företag JA till frivillig revision (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 131). Med detta som bakgrund så kan det ses på ett statistiskt sätt att ju mer företaget omsätter desto mer är företaget villiga att vilja ha en revision även om avskaffningen av revisionsplikten träder i kraft (Agélii & Karlsson, 2008, Sid. 131). 3.7 Avskaffandet av revisionsplikten i andra länder Danmark: Avskaffningen av revisionsplikten var först till en början ifrågasätt, på grund av att man trodde att om avskaffningen skulle gå igenom så skulle småbolagen inte bara få det ekonomisk lättare men även få det lättare att utföra ekonomiska brott, då småbolagen inte längre var tvungna att redovisa allting som utfördes inom företag av revisorn. Skattemyndigheterna skulle bli tvungna att öka sina resurser, men den drivande kraften bakom beslutet var den vänstra konservativa regeringen. Anledningen till att regeringen ville ta detta beslut berodde på att den danska regeringen ville att småbolagen i landet skulle få ökad konkurrens kraft utanför landet d.v.s. inom EU:s gränser. Dessutom enligt utredning ansåg Danmark att revisions inte var någon effektiv metod för att förhindra mindre bolag i Danmark att utföra ekonomiska brott, samtidigt endast ett fåtal revisorer, cirka 2 % anmälde ett ekonomisktbrott som klienten gjorde. Ägarna av de mindre företagen ansåg att endast 15 % av leverantörerna kommer att kräva en revisions från företag om revisionsplikten avskaffades (Agélii & Karlsson, 2008, Sid ). Så därför valde den danska regeringen att år 2006 den 21 mars att avskaffa revisionsplikten för små bolag. När Danmark avskaffade revisionsplikten så infördes det inte direkt i systemet, istället så skedde det steg för steg dvs. etapp vis. Det första steget var att företag med kategori B-företag, dessa har speciellt tillvägagångssätt att slippa revision. Det speciella tillvägagångssättet är nämligen att ägaren i B- företag måste besluta på bolagsstämman om de ska använda sig utav revisionsplikt eller inte i sitt företag sedan när ägaren av B- företaget har fattat sitt beslut i bolagsstämman får han inte ändra på sitt beslut, det står nämligen fast. Ett problem som skedde med företagen i Danmark var när vissa ägare för B-företagen valde att ta 15