Kommer den avskaffade revisionsplikten att påverka den ekonomiska brottsligheten?

Transkript

1 Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT Jennie Olsson Sofia Pettersson Kommer den avskaffade revisionsplikten att påverka den ekonomiska brottsligheten? Kandidatuppsats 15 högskolepoäng Företagsekonomi Datum/Termin: Vårterminen 2009 Handledare: Bengt Bengtsson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Förord Efter 20 veckors hårt arbete är nu vår kandidatuppsats i företagsekonomi färdig. Många personer har medverkat till att uppsatsen kunnat genomföras och vi vill tacka alla som på något vis hjälpt oss under arbetets gång Först och främst vill vi tacka vår handledare Bengt Bengtsson på Karlstads Universitet som har stöttat oss och gett oss bra respons under skrivandet av denna uppsats. Vi vill även tacka alla nära och kära som har stöttat och motiverat oss under arbetets gång. Karlstad, juni 2009 Jennie Olsson Sofia Pettersson - I -

3 Sammanfattning Små företag inom EU lägger mycket pengar på administration, något som minskar företagens konkurrenskraft gentemot varandra. Med anledning av detta har en utredning gjorts för att de europeiska företagen med gemensamma krafter ska kunna minska den administrativa bördan och på så sätt kunna stimulera EU:s ekonomi. Utredningens förslag är att de administrativa kostnaderna ska minskas med 25 % till år Sverige har dock, i utredningen Avskaffande av revisionsplikten för små företag, som mål att sänka de administrativa kostnaderna med 25 % till år Uppsatsens syfte är att ta reda på om ekonomiska brott såsom bokföringsbrott och skattebrott påverkas om revisionsplikten i Sverige avskaffas. Författarna vill även ta reda på vad berörda myndigheter har för åsikter angående förslaget att avskaffa revisionsplikten i små företag. Utredningen om avskaffad revisionsplikt föreslår att revisionsplikten i Sverige ska avskaffas för företag som inte överstiger två av följande tre gränsvärden: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsättning 83 miljoner kronor och antal anställda 50 stycken. Skatteverket avstyrker förslaget om avskaffande av revisionsplikten med anledning av att utredningen underskattar den preventiva effekten som revision faktiskt har. EBM anser att enklare regler minskar antalet ekobrott men att utredningen är för vagt gjord medan BRÅ anser att utredningen innehåller för många osäkra faktorer och att avskaffandet leder till ett steg bakåt, vilket ökar risken för ekobrott. - II -

4 Abstract Small-sized businesses in the EU invest a lot of money on administration which will reduce the businesses competitiveness towards each other. On account of this an investigation has been made concerning how to make the business in the EU reduce the administrative burden and in that way stimulate the European economy. The investigation suggests that the administrative cost will have reduced by 25 percent before year The Swedish investigations aim is to reduce the administrative costs by 25 percent before year This papers point is to find out if economic crimes, like false accounting or tax crime, will be affected by the abolition of the audit obligation in Sweden. The writers also aim to find out what concerned authorities opinions are concerning the suggestion to abolish the audit obligation. The investigation concerning the abolition of the audit obligation suggests that the audit obligation in Sweden will abolish for businesses that doesn t exceed two of the following three limit values; Balance sheet total of 41,5 million SEK, net sales of 83 million SEK and number employees 50. The National tax board rejects the suggestion about abolition of the audit obligation because the investigation has underestimated the preventive effect that audit has. EBM think that simpler rules decreases the number of economic crimes but they also think that the investigation is vague while BRÅ think that the investigation contains to many uncertain factors and that the abolition leads to a step backwards which will increase the risk of economic crimes. - III -

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION FRÅGESTÄLLNINGAR SYFTE AVGRÄNSNING DISPOSITION METOD KVALITATIV METOD OCH KVANTITATIV METOD INDUKTION OCH DEDUKTION POSITIVISM OCH HERMENEUTIK INFORMATION FÖRFATTARNAS VAL AV METOD REFERENSRAM VAD INNEBÄR REVISION? Vad innebär revision för intressenter? Revisorns anmälningsplikt REVISIONSPLIKTEN REVISIONSPLIKTEN UR ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Danmark Finland EKONOMISKA BROTT Utvecklingen av bokföringsbrott och skattebrott Bokföringsbrott Skattebrott MYNDIGHETER Skatteverket Ekobrottsmyndigheten Brottsförebyggande rådet EMPIRI REVISORNS ROLL OCH BETYDELSEN AV REVISION REVISORNS ANMÄLNINGSSKYLDIGHET AVSKAFFANDE AV REVISIONSPLIKTEN OPT-OUT GRÄNSVÄRDE KOSTNADSBESPARING IV -

6 4.7 KOMPENSERANDE ÅTGÄRDER ÖVRIGT ANALYS SLUTSATS AVSLUTANDE DISKUSSION REFERENSER V -

7 Förkortningar ABL Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) BrB Brottsbalken (SFS 1962:700) BRÅ Brottsförebyggande Rådet EBM Ekobrottsmyndigheten EEG Europeiska Ekonomiska Gemenskapen EU Europeiska Unionen FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer NE Nationalencyklopedin FRR Foreningen Registrerede Revisorer SCB Statistiska Centralbyrån SFS Svensk Författningssamling SOU Statens Offentliga Utredningar SRS Svenska Revisorsamfundet VD Verkställande direktör ÅRL Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) - VI -

8 ~ Inledning ~ 1 Inledning F örfattarna kommer i inledningskapitlet börja med att beskriva bakgrunden och problemdiskussionen. Därefter tar författarna upp själva problemet, frågeställningarna, som är tänkta att bli besvarade i undersökningen. Författarna avslutar inledningskapitlet med att presentera uppsatsens syfte, avgränsning och disposition. 1.1 Bakgrund Idag är alla aktiebolag skyldiga att ha en revisor som granskar företagets räkenskaper vilket skiljer sig från år 1978 då det inte fanns något lag om att små företag var tvungna att ha en kvalificerad revisor. En revisor får inte upprätta ett årsbokslut eller en bokföring åt ett företag, detta utförs oftast istället av en anställd i företaget eller av en redovisningskonsult. Skattedeklarationer för mervärdesskatt, källskatt och arbetsgivaravgifter upprättas av företaget vilket leder till att en revisor inte granskar de uppgifterna (SOU 2008:32). Fram till år 1992 var ett aktiebolag skyldigt att, samtidigt som självdeklarationer skickades in till myndigheten, även bifoga revisionsberättelsen. Detta ändrades i samband med att ett standardiserat räkenskapsutdrag infördes och istället skulle endast revisionsberättelsen bifogas om revisionsberättelsen var oren, det vill säga då den innehöll anmärkningar från revisorn. Ändring gjordes även år 2002 då det visade sig att det var ovanligt att företagen bifogade orena revisionsberättelser. Istället infördes en utökad bestämmelse om att revisorn skulle skicka in orena revisionsberättelser till Skatteverket. Sedan år 1985 har revisorerna varit skyldiga att skicka in en kopia på orena revisionsberättelser, om de innehåller anmärkningar såsom brister i skatter eller avgifter, till Skatteverket (SOU 2008:32). En revisor är även skyldig att skicka en kopia på revisionsberättelsen om företaget inte har upprättat sitt årsbokslut enligt de bestämmelser som finns i ÅRL (SFS 1995:1554). För att de europeiska företagen ska kunna få möjligheten att bli mer konkurrenskraftiga och för att de samtidigt ska kunna stimulera EU:s ekonomi har en utredning påbörjats för att med gemensamma tag minska de administrativa kostnaderna för företagen. Utredningen som europeiska kommissionen arbetar med föreslår att de administrativa kostnaderna för företag ska minskas med 25 % fram till år Den svenska regeringens mål är dock att de administrativa kostnaderna för svenska företag ska minskas med samma procent redan till år Detta eftersom kostnaden för redovisning och revision anses vara en dyr post i företagen och därför bör regelförändring införas för små företag (SOU 2008:32)

9 ~ Inledning ~ I dagens läge har EU redan i det fjärde bolagsdirektivet 1 en artikel som säger att mindre onoterade bolag 2 får göra undantag från att upprätta årsredovisningen som sedan granskas av en revisor. Samma artikel säger även att företagen kan tillämpa förenklade regler vid redovisning. Meningen är att mindre företag ska få möjligheten att själva välja hur väl utformad revisionen ska vara i företaget utifrån vad företaget är i behov av. Svenska regeringen har i delbetänkandet Avskaffandet av revisionsplikten i små företag (SOU 2008:32) till uppgift att utreda om svenska företag kommer att tjäna på att avskaffa den lagstadgade revisionen eller ej (SOU 2008:32). 1.2 Problemdiskussion Revisorns uppgifter i svenska bolag beskrivs i ABL (SFS 2005:551) 9 kap och en revisors huvuduppgift beskrivs i lagens första kapitels tredje paragraf. Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Aktiebolagslag (2005:551) 9 kap 3 1st Ett företag ska upprätta en årsredovisning enligt ÅRL:s (SFS 1995:1554) bestämmelser och det är revisorns skyldighet att vid sitt granskande se till att den gör det. Revisorn ska vid sin granskning inrikta sig på de områden där det är störst risk att fel kan uppstå (Dahlqvist & Elofsson 2005). En revisors granskning kan minska slarv och okunskap då revisorn i tid kan uppmana sin klient om felen som sedan kan rättas (SOU 2008:32). Tystnadsplikten är en viktig del i en revisors jobb men ber konkursförvaltare, åklagare eller polis om att få ta del av uppgifter om ett företag är revisorn skyldig att lämna ut dessa. När Skatteverket granskar årsredovisningar väljs deklarationer ut som de ska utföra en närmare granskning av och det är främst den myndigheten som upptäcker ekonomiska brott. Två av de största ekonomiska brotten är skattebrott och bokföringsbrott och vanligast av dessa är bokföringsbrott som ofta kombineras med andra ekonomiska brott. Den största förklaringen till att bokföringsbrott utförs är att företagare saknar ekonomiska resurser eller kunskap om bokföring (Dahlqvist & Elofsson 2005). 1 Rådets fjärde direktiv av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (78/660/EEG) 2 Bolag som inte överstiger två av tre följande gränsvärden: balansomslutning euro, nettoomsättning euro, antalet anställda 50 stycken

10 ~ Inledning ~ Den svenska revisionsplikten i dagens lydelse infördes år 1983 och anledningen till detta var att den svenska regeringen vill minska den ekonomiska brottsligheten (Precht 2008, nr 4). I diskussioner kring avskaffandet av revisionsplikten förs både för- och nackdelar om hur skattefel och ekonomisk brottslighet kommer att öka eller inte. Skatteverket påpekar att fel i ett företags räkenskaper kommer att öka om revisionsplikten avskaffas och BRÅ anser att det är ett steg tillbaka i utvecklingen att avskaffa den nuvarande revisionsplikten (FAR SRS 2008). EBM påpekar att risken finns för ökad ekonomisk brottslighet medan utredarna anser att en övertro finns för hur bra revisorerna upptäcker och anmäler dessa brott (SOU 2008:32). 1.3 Frågeställningar Vad anser myndigheterna om att revisionsplikten avskaffas? Kommer kvalitén i bokföringen att minska då revisionsplikten avskaffas? Vilken betydelse har revisionsplikten på bokföringsbrott och skattebrott? Ökar antalet bokföringsbrott och skattebrott då revisionsplikten avskaffas? Vad anser berörda myndigheter om detta? 1.4 Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på om den avskaffade revisionsplikten kommer att ha någon påverkan på bokföringsbrott och skattebrott. Syftet är även att undersöka hur de berörda myndigheterna ser på detta. 1.5 Avgränsning Uppsatsen avgränsas till att undersöka hur bokföringsbrott och skattebrott kommer att påverkas av den avskaffade revisionsplikten. Avgränsningen har gjorts till att undersöka endast bokföringsbrott och skattebrott då de tillsammans utgör den största delen av de ekobrott som begås i Sverige. Vi har även valt att avgränsa oss till att endast se hur den avskaffande revisionsplikten påverkar svenska aktiebolag. Dock anser vi att det är viktigt att belysa våra grannländers avskaffande av revisionsplikten. Detta för att kunna ta reda på om svenska myndigheter - 3 -

11 ~ Inledning ~ kan dra nytta av de för- och nackdelar som dessa länder stött på sedan revisionsplikten avskaffades. Undersökningen omfattas av Skatteverket, Brottsförebyggande rådet och ekobrottsmyndighetens uttalanden. 1.6 Disposition Inledningen beskriver bakgrunden till problemet, frågeställningar, syfte och avgränsning. Referensramen är teorikapitlet och ger grundläggande kunskap runt de valda ämnena. I analysdelen tolkas empirimaterialet tillsammans med teorin. Inledning Metod Referensram Empiri Analys Slutsatser Metoden beskriver hur författarna ska gå tillväga för att besvara frågeställningarna. Empirikapitlet bygger på remissvar från berörda myndigheter. Slutsatsen bygger på analysen. Här besvaras även inledningens frågeställningar och syftet med uppsatsen uppnås

12 ~ Metod ~ 2 Metod uppsatsens andra kapitel kommer författarna att presentera de tillvägagångssätt som valts Iför att kunna besvara frågeställningar och syfte. Enligt Jacobsen (2002) ska metod vara ett arbetssätt för att samla in empiri och denna ska uppfylla två krav. Dessa två krav är för det första att empirin ska vara tillförlitlig och trovärdig (reliabilitet) och för det andra att empirin ska vara giltig och relevant (validitet). Reliabilitet innebär hur pålitlig information i undersökningen är medan validitet innebär att resultatet grundas på mått som mäter det vi är intresserade av (Jacobsen 2002). 2.1 Kvalitativ metod och kvantitativ metod Jacobsen (2002) beskriver två metoder för insamling och analys av data. Dessa två metoder är kvalitativ metod och kvantitativ metod. Kvalitativ metod innebär insamling av information i form av ord som meningar och texter och är lämplig att använda när författarna vill skapa mer klarhet i begrepp och olika företeelser. Den används även för att beskriva hur människor uppfattar och förstår frågeställningar och situationer. Personer eller händelser som undersöks blir observerade under olika förutsättningar och det är dessa förutsättningar som bestämmer vilken information författarna har tillgänglig för analys. Oftast är frågeställningen oklar och kan utvecklas och ändras under arbetets gång då författarna lärt sig mer om det valda ämnet (Jacobsen 2002). I den kvalitativa metoden samlas oftast empirin in i form av personliga intervjuer där författarna har chans att ställa följdfrågor och lättare få oklarheter utredda. Vid personliga intervjuer har intervjutagaren även chans att göra egna tolkningar och utrycka sina egna åsikter. En nackdel med den kvalitativa metoden är att personliga intervjuer är resurskrävande och kan ta lång tid, detta leder till att undersökningen oftast omfattas av få respondenter. Få respondenter gör att författarna kan få svårt att generalisera svaren på större sammanhang (Jacobsen 2002). Kvantitativ metod innebär insamling av data som i analysen oftast omvandlas till siffror, detta för att lättare kunna generalisera svaren på ett större sammanhang. Insamlingen av data sker oftast genom enkätundersökning och har då oftast fasta standardiserade svar. Metoden är lämplig att använda då författarna har god information om det valda ämnet och en förutsättning är att problemställningen är relativt klar (Jacobsen 2002)

13 ~ Metod ~ Den kvantitativa metoden är inte lika resurskrävande som den kvalitativa metoden och författarna har därför möjlighet att fråga fler personer och på så vis få ett större urval. Nackdelen med metoden är att författarna inte kan gå in på djupet eftersom undersökningen oftast inte grundas på individuella variationer (Jacobsen 2002). 2.2 Induktion och deduktion Det finns två olika strategier som används för att samla in data och de är induktiv ansats och deduktiv ansats. I den deduktiva ansatsen skaffar sig forskarna förväntningar om det valda ämnet och sedan samlas empirin in. Därefter kontrolleras om förväntningarna är lika med verkligheten. Den induktiva ansatsen innebär att forskarna inte har några förväntningar när de går ut i verkligheten. Forskarna samlar in relevant information som sedan systematiseras (Jacobsen 2002). 2.3 Positivism och hermeneutik Andersson (1979) beskriver två forskningsideal, positivism och hermeneutik. Positivism står för en naturvetenskaplig beskrivning och hermeneutik står för en samhällsvetenskapligt tolkande beskrivning. Författarna har valt att använda sig av ett hermeneutiskt synsätt då uppsatsen bygger på en tolkande metod som utgörs av människors uppfattning av lagförslaget. Författarna valde att inte använda det positivistiska synsättet då vi inte ville skapa nya teorier eller ansåg att vi kunde generalisera våra svar (Andersson 1979). Författarna anser att det hermeneutiska synsättet passar bättre ihop med uppsatsens syfte och frågeställningar. 2.4 Information Den information vi byggt vår empiriska del på är hämtad från myndigheternas remissvar vilket gör denna uppsats till en dokumentstudie. I remissvaren redovisar myndigheterna, utifrån sin verklighet, olika antaganden och påpekanden som kan ligga till grund för att svaren styrs åt ett specifikt håll och att empirin då grundas på subjektiva värderingar. 2.5 Författarnas val av metod Författarna har valt att använda sig av den kvalitativa metoden då författarna vill skapa större klarhet i ämnet. Då enbart tre remissvar använts och analyserats anser författarna att en generalisering inte kan göras utan att bli missvisande. Information som inhämtas sker i form av sekundärdata vilket enligt Jacobsen (2002) är data som andra har samlat in, - 6 -

14 ~ Metod ~ istället för primärdata, som är information som forskarna själva har samlat in genom t.ex. intervju, frågeformulär eller observation (Jacobsen 2002). Den ansats vi valt är den induktiva ansatsen, då vi samlat in artiklar och fakta innan vi gjorde den empiriska undersökningen. Författarna hade i början av arbetet inga förväntningar på hur resultatet skulle bli och hade då heller inga värderande utgångspunkter. Till en början var tanken från författarna att både sekundär- och primärdata skulle användas men då den utvalda respondenten ansåg att all information redan fanns tillgänglig i remissvar valda författarna att enbart använda den informationen och bortse från en personlig intervju till det empiriska kapitlet

15 ~ Referensram ~ 3 Referensram eferensramen innehåller teori och information som ska ge läsaren en förståelse för Rproblemet och syftet med uppsatsen. 3.1 Vad innebär revision? Revision innebär granskning av ett företags förvaltning, bokföring och årsredovisning. Granskningen görs för att intressenter ska se att räkenskaperna håller en hög tillförlitlighet och att styrelsen och VD:n sköter organisationens förvaltning lagenligt (Nationalencyklopedin [NE] 2008). Det finns två sorters revision, intern revision och extern revision. Intern revision innebär att tjänstemän i företaget kontrollerar räkenskaperna. Denna form av revision är inte lagstadgad och får heller inte vara den enda formen av revision som sker i ett företag (NE 2008). Extern revision innebär att utomstående revisorer granskar bokföringen och årsredovisningen hos bolaget enligt bolagsstämmans anvisningar. Det är lagstadgat att alla svenska aktiebolag ska ha minst en revisor som väljs på bolagsstämman under en period av fyra år. Revisorn måste vara auktoriserad eller godkänd eller vara ett registrerat revisionsbolag. Dock måste revisorn i sitt arbete beakta god revisionssed. Fler uppgifter en revisor har är att kontrollera styrelsens och VD:ns arbete under det gångna året och vid bolagets räkenskapsårs slut upprätta en revisionsberättelse, som lämnas till bolagsstämman (SFS 2005:551). Den externa revisionen delas upp i två delar, en förvaltningsrevision och en redovisningsrevision. Skillnaden på de två olika är att förvaltningsrevisionen kontrollerar att styrelsen och VD:n utfört sina uppgifter lagenligt eller inte vidtagit någon åtgärd som skadat bolaget. Redovisningsrevisionen ska istället granska företagets redovisning och transaktioner för att se att dessa följer både god redovisningssed och lag (NE 2008) Vad innebär revision för intressenter? Revisionens främsta syfte är att tillgodose ägarnas behov som t.ex. att kontrollera så företagsledningen förvaltar verksamheten på rätt sätt. Men revisionen är även till för företagets intressenter då de av flera olika anledningar vill veta företags ekonomiska förhållande. Intressenter som vill veta företagets ekonomiska förhållande förlitar sig mer - 8 -

16 ~ Referensram ~ på företag som har granskats av en revisor då en revisor utför en opartisk och självständig granskning av ett företags räkenskaper. Ägare och kapitalplacerare vill kunna ta del av revisionen för att kunna se om de ska investera i aktier, sälja aktier och se om det finns någon chans att få utdelning på det satsade kapitalet i framtiden. En kreditgivare vill ha information om företaget har ekonomisk förmåga att kunna betala räntor och amortering av lån. Leverantörer vill veta att företaget kan betala för de varor som de beställt och att de kan få betalt i rätt tid. Anställda vill ha information för att de ska kunna påverka sin arbetsplats och för att vara säkra på att företaget kan betala ut löner (FAR SRS 2006) Revisorns anmälningsplikt En revisors arbetsuppgifter är att granska bokföringen, årsredovisningen och förvaltningen i ett företag samt att utföra en revisionsberättelse över det som har granskats. Revisorn ska lämna en garanti till bolagets intressenter att en kontroll har skett över bolagets räkenskaper och förvaltning. Den löpande bokföringen och bokslutet ska överensstämma med företagets ekonomiska tillstånd och en revisor ger en garanti för att så sker. Om revisorn vid sitt granskande upptäcker väsentliga fel eller brister ska han påtala det för ledningen. Allvarliga fel såsom bristfälliga kassarutiner eller eftersläpningar i bokföringen ska anges i revisionsberättelsen oavsett om det har skett en rättelse av felet eller inte (Revisorsnämndens praxis 2002, D 10/02, refererad i Dahlqvist & Elofsson 2005). Årsredovisningen ska upprättas så den överensstämmer med ÅRL (SFS 1995:1554) och en revisor är enligt lag skyldig att vid granskningen av räkenskaperna uttala sig om företaget har gjort det. Revisorn ska vid granskningen inrikta sig på de områden där det finns risk att väsentliga fel kan ha skett (Dahlqvist & Elofsson 2005). En revisor har tystnadsplikt men är trots det skyldig att lämna ut uppgifter om företaget till konkursförvaltare, åklagare och polis. Om revisorn i samband med revisionsarbete lämnar råd och praktisk hjälp till sin klient så ansvarar han straffrättsligt för det. Om detta medför att klienten begår brott, t.ex. bokföringsbrott, så kan revisorn bli skyldig för medhjälp till brottet. Om revisorn, när han biträder en klient, begår ett brott så kan han utöver straffet dömas för biträdesförbud och/eller näringsförbud (Dahlqvist & Elofsson 2005). Utredningen Avskaffande av revisionsplikten i små företag (SOU 2008:32) skriver att BRÅ har, i rapporten Revisorernas anmälningsskyldighet 2004:4, konstaterat att många revisorer tycker att anmälningsplikten ger en liten effekt för att förebygga brott, anledningen är att klienten oftast inte vet att revisorn har en anmälningsplikt. 4 av 5 revisorer vill, innan de gör en - 9 -

17 ~ Referensram ~ anmälan om brott, vara säkra till minst 75 % att det verkligen föreligger ett brott (SOU 2008:32). 3.2 Revisionsplikten Revisionsplikten infördes första gången i svensk lag genom införandet av 1895 års aktiebolagslag men det var först år 1983 som revisionsplikten infördes helt i sin nuvarande lydelse (SOU 2008:32). Anledningen till att revisionsplikten infördes då var att regeringen ville minska den ekonomiska brottsligheten (Precht 2008, nr 4). Revisionsplikten omfattar alla svenska aktiebolag som har sitt säte i Sverige (SOU 2008:32). Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) 9 kap 13 anger att alla aktiebolag som överstiger ett av de tre villkoren i reglen 3 är skyldiga att ha en auktoriserad eller godkänd revisor, som ska väljas av bolagsstämman. En utredning gjord av f.d. justitierådet Bo Svensson m.fl. i uppdrag av den svenska regeringen föreslås nu att revisionsplikten ska avskaffas i mindre företag. Detta för att harmonisera EU-reglerna och för att då kunna öka företagens konkurrenskraft inom EU men även för att minska företagens administrativa kostnader. Sett utifrån ett nationellt perspektiv så uppgår kostnader för revision till ca 8,7 miljarder kronor. Om den lagstadgade revisionen i Sverige undantas beräknas det att företagens sammanlagda kostnad för revision minskar med nästan 6 miljarder kronor, vilket är en kostnadsminskning på nästan 70 %. Denna kostnadsminskning blir då även ett intäktsbortfall för revisionsbranschen. Detta innebär dock inte att alla företag som undantas från revisionsplikten kommer att aktivt välja bort revisorn. I olika undersökningar gjorda för att få fram underlag till utredningen Avskaffande av revisionsplikten i små företag (SOU 2008:32) har det visat sig att mellan % av företagen kommer att använda sig av frivillig revision. Utredningen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft 1 juni 2010 och ska tillämpas på det räkenskap som följer efter den 30 juni 2010 (SOU 2008:32). 3 Medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor eller bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor

18 ~ Referensram ~ Utredningens förslag innebär att företag som inte överstiger mer än ett av tre gränsvärden ska undantas från revisionsplikt. Dessa gränsvärden är följande: Balansomslutning på 41,5 miljoner kronor Nettoomsättning på 83 miljoner kronor Antal anställda 50 stycken (SOU 2008:32). Följs dessa gränsvärden innebär det att knappt fyra procent av svenska aktiebolag kommer att ha revisionsplikten kvar (Precht 2008, nr 4). Sammanlagt i Sverige finns det aktiva aktiebolag 4, varav 5898 stycken uppfyller gränsvärdet minst 50 anställda (SCB 2009). Utredningen har även på förslag två lösningar för hur företag ska visa om de utnyttjar möjligheten till frivillig revision eller inte. Två lösningar har tagits fram, opt-in och opt-out. Opt-in innebär att företag som vill fortsätta med frivillig revision ska besluta om detta vid en bolagsstämma eller lägga till detta i bolagsordningen. Opt-out innebär istället att företag som inte vill utnyttja möjligheten till frivillig revision ska aktivt välja bort detta (Precht 2008, nr 8-9). Både Danmark och Finland har, vid avskaffandet av revisionsplikten, valt att använda sig av Opt-out-lösningen (SOU 2008:32). Förutom att avskaffa revisionen utifrån ovan nämnda gränsvärden och förslag har utredningen tagit fram ytterligare fyra förslag i delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten i små företag (SOU 2008:32). Dessa förslag är att: 1. Förvaltningsrevisionen ska avskaffas. I dagens läge är revisorn skyldig att granska den löpande förvaltningen i ett bolag enligt ABL (SFS 2005:551) 9 kap Revisorns skyldighet att granska och anmäla brottsmisstankar ska upphävas. Enligt ABL (SFS 2005:551) 9 kap ska revisorn granska om företaget har fullgjort sina skyldigheter enligt lag. Har företaget inte fullgjort sina skyldigheter enligt lag så säger denna paragraf att revisorn har anmälningsskyldighet. 3. ABL (SFS 2005:551) 9 kap 21 anger att en revisor väljs på en mandatperiod av fyra år. Förslag i utredningen är att denna tid kortas ner till ett år. 4 Statistiska Centralbyråns definition av aktiva aktiebolag är alla aktiebolagsformer som är moms och/eller arbetsgivarregistrerade eller innehar F-skattesedel i en ej momsbefriad bransch

19 ~ Referensram ~ 4. Företaget måste i nuvarande lagstiftning skriva in antal revisorer i bolagsordningen enligt ABL (SFS 2005:551) 3 kap 1. Utredningen har på förslag att bolagsstämman inte ska behöva skriva in antalet revisorer i bolagsordningen. Sammanfattning utredningsförslag enligt SOU 2008:32 Revisionsplikten avskaffas för aktiebolag som understiger två av tre följande gränsvärden: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsättning 83 miljoner kronor och antal anställda 50 stycken. Förvaltningsrevisionen avskaffas. Revisorns anmälningsskyldighet upphävs. Revisorns mandatperiod sänks till ett år. Ett företags användning av revision ska inte behöva beskrivas i bolagsordningen. Nya reglerna kring revision ska träda i kraft den 1 juli 2010 och ska tillämpas på det räkenskap som följer efter den 30 juni Revisionsplikten ur ett internationellt perspektiv Revisionsplikten inom EU regleras i fjärde bolagsdirektivet 5. Artikel 51 i direktivet säger att ett bolags årsbokslut och förvaltningsberättelse ska granskas av personer som har behörighet att revidera räkenskaper (78/660/EEG), alltså en person som är kvalificerad revisor och inte bara lekmannarevisor (SOU 2008:32). Samma artikel säger även att medlemsstater har möjlighet att befria vissa bolag från revisionsplikten om två av tre gränsvärden inte överstigs på balansdagen (78/660/EEG). Detta undantag gäller inte för företag vars värdepapper är noterade på en reglerad marknad. Skulle ett företag överstiga två av gränsvärdena på balansdagen så tillämpas revisionsplikten först om gränsvärdena överstigits två år i rad. För de företag som inte kommer upp i gränsvärdena och som då har frivillig revision finns möjligheten att antingen välja en kvalificerad revisor eller en lekmannarevisor. Lekmannarevisorn får granska företagets räkenskaper men dock inte 5 Rådets fjärde direktiv av den 25 juli 1978 och är grundat på art. 54,3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag. 78/660 EEG. (SOU 2008:32)

20 ~ Referensram ~ uttala sig om granskningen på ett sådant sätt som en kvalificerad revisor får (SOU 2008:32). Gränsvärdena, som höjdes år 2008, ser enligt fjärde direktivet 6 ut på följande vis: Balansomslutning 4,4 miljoner euro, motsvarar ca 48 miljoner kronor 7 Nettoomsättning 8,8 miljoner euro, motsvarar ca 96 miljoner kronor 8 Medelantalet anställda 50 stycken (SOU 2008:32) De länder som följer fjärde direktivet men som inte infört euro som valuta ska följa den växelkurs som publicerades i EU:s officiella tidning samma dag som direktivet trädde i kraft (SOU 2008:32) Danmark Den 21 mars 2006 antog det danske folketinget att revisionsplikten för de minsta danska företagen skulle avskaffas. Dock måste de danska företagen meddela att de inte vill ha revision för att lagen ska gälla dem. De danska företagen måste också uppfylla vissa krav för att kunna tillämpa frivillig revision. I dessa krav anges bland annat att företag måste besluta om frivillig revision på en ordinarie bolagsstämma och nytt beslut för kommande år ska tas vid varje årliga bolagsstämma. Det måste även stå med att företaget inte överstiger något av de antagna gränsvärdena. De gränsvärden som gäller i Danmark är: Balansomslutning på 1,5 miljoner danska kronor, motsvarar ca 2,2 miljoner kronor 9 Nettoomsättning på 3 miljoner danska kronor, motsvarar ca 4,4 miljoner kronor 10 Genomsnittligt antal anställda på 12 personer (SOU 2008:32) Danmark har, precis som Sverige, målet att sänka de administrativa kostnaderna för mindre företag med 25 % fram till år 2010 (SOU 2008:32). 6 Rådets fjärde direktiv av den 25 juli 1978 och är grundat på art. 54,3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag. 78/660 EEG. (SOU 2008:32) euro * 10,94 = SEK. Källa: Valutakurs: Riksbank euro * 10,94 = SEK. Källa: Valutakurs: Riksbank DKK * 1,47 = SEK. Källa: Valutakurs: Riksbank DKK * 1,47 = SEK. Källa: Valutakurs: Riksbank

21 ~ Referensram ~ Det har gått två år sedan den avskaffade revisionsplikten i Danmark infördes och eftersom den är relativt nyantagen har undersökningar inte visat någon större effekt. En undersökning gjord av den danska organisationen Forening Registrerede Revisorer (FRR) år 2007 visade att de företag som innan revisionspliktens avskaffande anlitade revisorer från FRR hittills har valt att fortsätta med revision. Endast 6,5 % av de registrerade företagen i FRR har valt att använda sig av fri revision (FRR 2007). Samma organisation skrev sedan i ett nyhetsbrev i oktober 2008 att flertalet av de danska företagen är medvetna om att revision inte är en plikt men att de ser revision som ett mervärde ut till kunden (FRR 2008) Finland Finland avskaffade revisionsplikten för små bolag den 1 juli Tidigare bestämmelser i Finland sa att de minsta företagen kunde slippa den lagstadgade revisionen om räkenskaperna reviderades av lekmannarevisorer (SOU 2008:32), d.v.s. personer som kan granska och redovisa resultat i en granskningsrapport men som inte får skriva under den revisionsberättelse som en godkänd eller auktoriserad revisor får skriva under (FAR SRS 2006). Dock har lekmannarevisorernas kompetens ifrågasatts och numera måste det vara en godkänd eller auktoriserad revisor (SOU 2008:32). För att revisionsplikten inte ska gälla i små bolag i Finland gäller samma regel som i Danmark, nämligen att företaget måste aktivt välja att de inte vill ha revision och detta ska vara inskrivet i bolagsordningen. Finska bolag får inte överstiga mer än ett av dessa gränsvärden två år i följd för att slippa revisionsplikten: Balansomslutning på Euro, motsvarar ca 1 miljon kronor 11 Omsättning på Euro, motsvarar ca 2 miljoner kronor 12 Medelantal anställda på 3 (SOU 2008:32) euro * 10,94 = SEK. Källa: Valutakurs: Riksbank euro * 10,94 = SEK. Källa: Valutakurs: Riksbank

22 ~ Referensram ~ 3.4 Ekonomiska brott En person som begår ett ekonomiskt brott kan lägga ner stora resurser för att undgå att bli upptäckt och brottet utförs oftast med beslutsamhet. När ett brott upptäckts utför de brottsbekämpande myndigheterna ett fortsatt urval. Brottsförebyggande myndigheterna tar emot brottsanmälningarna och sedan hanterar brottsutredande myndigheterna ärendet (Korsell 2003). Enligt Korsell (2003) så är de ekonomiska brotten större än andra typer av brott. Anledningen till det är att ekonomiska brotten inte drabbar enskilda personer vilket innebär att det inte finns någon person som kan göra en anmälan om brott till polisen. Två av de största ekonomiska brotten som begås är skattebrott och bokföringsbrott som tillsammans utgör 80 % av misstänkta anmälda ekobrott i Sverige. Det är främst Skatteverket och konkursförvaltaren som upptäcker dessa brott och som sedan gör en anmälan till åklagare. År 1995 bildade Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket skattebrottsenheter och i samband med det sågs rutinerna över och många av de ekonomiska brotten började utredas av polisen vid EBM eller av skattebrottsenheterna (Brottsförebyggande rådet [BRÅ] 2008). Regeringen konstaterade i en skrivelse om samlade åtgärder mot ekonomiska brott (Skr. 1994/95:217) att en revisor är en viktig resurs som kan motverka ekonomiska brott mot ledningen i ett företag, då en revisor har en bra insyn över interna förhållanden i ett företag. Vidare anser de att revisorn kan förebygga ekonomisk brottslighet genom att påpeka fel som har upptäckts vid granskningen. Det finns risk att den avskaffade revisionsplikten medför att olägenheter och handlingar som är skadeståndsgrundade som verkställande direktör eller styrelseledamöter gör, aldrig upptäcks vilket kunde ha upptäckts vid en extern granskning (SOU 2008:32) Utvecklingen av bokföringsbrott och skattebrott Antalet inkomna brottsmisstankar om bokföringsbrott för år 2007 låg på 8700, vilket var en ökning från år 2000 då det var knappt 4000 anmälningar. Antalet brottsmisstankar ökade med 26 % mellan åren 2006 och Det skedde även en ökning av skattebrotten under 2000-talet och mellan åren ökade antalet brottsmisstankar till Den största ökningen var 2007 då antalet misstankar om skattebrott ökade från 7500 till Under 2007 ökade anmälningarna från Skatteverket vilket berodde på att Ekobrottsoch Åklagarmyndighetens rutiner för registrering av brottsmisstankar sågs över och de gav tydligare riktlinjer (BRÅ 2008)

23 ~ Referensram ~ Figur 1 ur BRÅ (2008) Bokföringsbrott I BrB (SFS 1962:700) 11 kap 5 finns en straffbestämmelse om bokföringsbrott: Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, dömd, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Brottsbalken (SFS 1962:700) 11 kap 5 Bokföringsbrott kan delas in i tre olika typer och de är: Om bokföring saknas eller om bokföringen är osann. Om bokföringen har upprättats för sent eller om den inte överensstämmer med den ekonomiska verkligheten. Om det inte går att bedöma ett företags ekonomiska resultat då årsbokslutet eller årsredovisningen saknar vissa verifierade eller bristfälligt verifierade affärshändelser eller bokslutsposter

24 ~ Referensram ~ Den bokföringsskyldige kan dömas för bokföringsbrott om denne ändrar en grundläggande värderingsprincip i bokslutet utan att ange detta i en not i årsbokslutet eller årsredovisningen (Dahlqvist & Elofsson 2005) Det vanligaste ekonomiska brottet är bokföringsbrott och oftast kombineras eller döljs det ihop med andra brott såsom skattebrott och brott mot borgenärer. För att straffansvar ska föreligga så krävs det endast att brottet har skett med oaktsamhet vilket innebär att det är lättare att bevisa bokföringsbrott än andra brott där det krävs uppsåt. Bokföringsbrott är oftast enkelt att utreda då det handlar om bokföringens kvalité eftersom polis och åklagare kan använda sig av det befintliga skriftliga materialet. Många anmälda bokföringsbrott är tydliga då bokföringen har saknats under en viss tid (Korsell 2003). Enligt Korsells (2003) domsundersökningar är den väsentligaste förklaringen till att bokföringsbrott sker då det finns brister i ekonomiska och personliga resurser. Detta kan innebära att näringsidkaren inte har kunskap om bokföring eller om ekonomin inte är tillräcklig för att de ska kunna anlita bokföringshjälp (Korsell 2003) Skattebrott I skattebrottslagen (SFS 1971:69) 2 finns en definition av skattebrott: Den som på annat sätt än muntligen uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till myndighet eller underlåter att till myndighet lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan dömds för skattebrott till fängelse i högst två år Skattebrottslag (SFS 1971:69) 2 Om gärningsmannen lämnar oriktiga uppgifter, dock inte muntliga, till Skatteverket så föreligger ett skattebrott. Om den skatteskyldige yrkar avdrag för icke avdragsgilla utgifter så räknas inte det som oriktiga uppgifter, det bedöms som ett öppet yrkande om avdrag. Om den skatteskyldige godkänner sin förtryckta självdeklaration som Skatteverket har skickat ut till honom, trots att uppgifterna är oriktiga, så räknas det som ett skattebrott. Det är åklagarens uppgift att bedöma om den skatteskyldige har lämnat in oriktiga uppgifter till Skatteverket (Leijonhufvud & Wennberg 2007). Skattebrott räknas som ett uppsåtligt brott men det finns inget krav på direkt uppsåt. Gärningsmannen ska ha lämnat in oriktiga uppgifter till Skatteverket med uppsåt eller

25 ~ Referensram ~ med uppsåt ha underlåtit att lämna deklarationen. Om gärningsmannen har förlitat sig på de uppgifter som myndigheten har uppgett i deklarationen, trots att de är felaktiga, så ska likhetsuppsåtet prövas innan han döms till skattebrott. Om han insåg att det skulle innebära en stor risk att ange felaktiga uppgifter så har han uppfyllt kravet på uppsåt och kan därmed dömas för skattebrott (Leijonhufvud & Wennberg 2007). Skattebrott kan delas in i aktiva och passiva. Vid ett aktivt skattebrott ansvarar den som med uppsåt lämnar in felaktiga uppgifter till myndigheten och om det därmed ger upphov till fara som gynnar personen själv. Vid passivt skattebrott ansvarar den som med uppsåt låter bli att lämna in deklaration eller kontrolluppgift till myndigheten och på så sätt ger upphov till fara som gynnar personen själv. För att rekvisitet ska vara uppfyllt så ska det vara en konkret fara som har en avsevärd risk (Dahlqvist 2003). En företagare kan ha ett direkt eller indirekt företagaransvar vilket innebär att personen ansvarar för att förhindra att brott sker i näringsverksamheten. Med direkt företagaransvar menas att personen ansvarar för sin passivitet fullt ut medan indirekt företagaransvar innebär att personen ansvarar för sin passivitet endast om ett brott sker med uppsåt. I ett aktiebolag har styrelsen ett direkt ansvar över verksamheten och det innebär att de ska ansvara för att bolagets organisation är utformad så det sker en kontroll över bokföringen, det ekonomiska förhållandet och medelsförvaltningen (Leijonhufvud & Wennberg 2007). 3.5 Myndigheter Skatteverket Skatteverket är av stor betydelse för att bekämpa ekonomiska brott såsom bokföringsbrott och skattebrott. Myndigheten väljer ut deklarationer som ska granskas närmare och kontrollen utförs med olika inriktningar och djup. Brotten som upptäcks vid granskningen bestäms av vilka företag som Skatteverket väljer ut och vilka som ska granskas djupare för att de ska kunna upptäcka brott. Skatteverket ska bedriva en serviceinriktad verksamhet genom att ge råd och stöd till sina kunder men de ska även utföra en omfattande kontroll för att upptäcka om något brott har skett (Korsell 2003). Enlig Skatteverket så inkom anmälningar, de flesta från revisorer och Bolagsverket, om företags interna förhållanden och revisors avsägelser under år Ungefär 8000 orena revisionsberättelser får Skatteverket in varje år och det vanligaste är att årsredovisningen inte har lämnats in i rätt tid eller att företaget inte betalat in skatt i

26 ~ Referensram ~ rätt tid. Av samtliga anmälningar som Skatteverket får in, utgörs drygt 80 % skattebrott eller bokföringsbrott (SOU 2008:32) Ekobrottsmyndigheten De flesta bokföringsbrott och skattebrott upptäcks av Skatteverkets revisorer. När en anmälan om brott kommer in till Ekobrottsmyndigheten tar åklagaren ett beslut om det ska ske en förundersökning. Förundersökningen görs om det finns anledning att anta att det kan bli ett åtal. Poliser, ekosekreterare och ekorevisorer tillsammans med en åklagare genomför en förundersökning där förhör hålls med misstänkta personer och vittnen. Vid förundersökningen upprättas ett protokoll som sedan åklagaren använder som underlag vid sitt beslut om ett åtal ska ske. När väl åklagaren har beslutat om att ett åtal ska hållas, lämnas en stämningsansökan in till Tingsrätten där en huvudförhandling hålls. Vid överklagande ska det göras inom tre veckor från den dagen domen utfördes (EBM 2009). Ekobrottsmyndigheten får varje år in brottsmisstankar och de är fördelade på följande sätt (SOU 2008:32): 3% 3% 7% 2% Bedrägerier 3% Aktiebolagslagen Skattebrott 37% Bokföringsbrott 45% Marknadsmissbruksbrott och näringsförbud Borgenärsbrott Övrigt

27 ~ Referensram ~ Under år 2006 fick Ekobrottsmyndigheten in 321 anmälningar från revisorer vilket var en ökning från 2005 då det endast var 229 stycken anmälningar. Det var främst anmälningar om årsredovisningar, av mindre aktiebolag, som inte lämnats in i tid eller som inte hade lämnats in alls (Ekobrottsmyndigheten [EBM] 2009) Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet är en myndighet som ansvarar för att utöva forsknings- och utvecklingsarbete. Detta används sedan som underlag för regeringen och myndigheter genom att de ger förslag på åtgärder, vad som ska prioriteras och förser regeringen med löpande kriminalpolitiska frågor. Myndigheten ska även ansvara för den officiella brottsstatistiken vilket innebär att de ska följa, analysera och rapportera rättsstatistik, brottslighet samt se vad samhället har för reaktioner på brott. Brottsförebyggande rådet ska bidra till att utveckla och effektivisera andra myndigheter (BRÅ 2009)

28 ~ Empiri ~ 4 Empiri mpirikapitlet redovisar vad Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande Erådet uttalat sig om i remissvaren till utredningen. 4.1 Revisorns roll och betydelsen av revision EBM anser att regler kring revision ska vara så pass enkla att företagen inte ska behöva anlita en kvalificerad revisor för att få räkenskaperna upprättade enligt god revisionssed. EBM anser även att revisorn har en viktig roll för företagen då de dels bidrar till att företagens förtroende ökar på marknaden och dels för att aktieägarnas personliga betalningsansvar begränsas. Det är även en förutsättning för ett brottsförebyggande arbete att EBM kan lita på att ordentlig kontroll är gjord och i detta hänseende har revisorer en stor roll. Enligt BRÅ är revisorerna till stor hjälp för att förebygga ekonomisk brottslighet, då deras granskning utförs utan eget intresse. Även Skatteverket har inställningen att revision har en betydande roll för att fel och fusk inte ska uppkomma i företagets räkenskaper. För Skatteverkets del är det viktigt att ett företags räkenskaper och deklaration är korrekta och håller en hög kvalité. Revisorn har i detta hänseende spelat stor roll och Skatteverket anser att utredningen bör undersöka möjligheten till redovisningskonsulter, som kan hjälpa företag med oberoende granskning av räkenskaperna. FAR SRS har hittills tagit fram en standard för redovisningskonsulter, REKO, och Skatteverket anser att denna skulle kunna bli en standard i Sverige för hur redovisningskonsulter ska jobba. 4.2 Revisorns anmälningsskyldighet Revisorer har, sedan 10 år tillbaka, anmälningsskyldighet om brottsmisstankar som upptäcks vid revisorns granskning. EBM ser en positiv effekt av att revisorerna idag har en plikt att anmäla brottsmisstankar. Enligt EBM är bestämmelserna om revisorns anmälningsskyldighet fortfarande så pass nya och effekterna har inte riktigt börjat visa sig förrän nu. EBM menar att genom att revisorerna anmäler misstanke om brott i ett tidigt skede så leder detta till att grövre brottslighet upptäcks, även om revisorernas anmälningar inte är många till antalet så leder de ofta till stora utredningar. Förändringar av detta slag behöver genomföras i ett långsiktigt perspektiv och EBM anser därför att det inte är passande att avskaffa revisorns anmälningsskyldighet

29 ~ Empiri ~ BRÅ anser att det finns en viss övertro på revisorernas skicklighet att upptäcka ekobrott, speciellt i de fall där brotten har utförs genom en viss ansträngning. Men då bokföringen kontrolleras så finns det en stor möjlighet att ekobrott upptäcks såsom bristande bokföring. Många företag kommer att fortsätta ha kvar revisorer trots att revisionsplikten avskaffas, då kreditgivare och leverantörer kommer att vilja ha kontroll över räkenskaperna. 4.3 Avskaffande av revisionsplikten EBM har i sitt remissvar påpekat att förslaget om förenklade regler för små företag är en positiv sak ur ett brottsförebyggande perspektiv. Detta eftersom enklare regler kan leda till att företagare undviker att begå brott av ren oaktsamhet. EBM anser att om dessa brott minskar så kan de, tillsammans med andra berörda myndigheter, lägga mer resurser på grövre brott som är förenade med straffsanktioner. BRÅ anser däremot att avskaffande av den nuvarande revisionsplikten kommer att leda till ett stort steg bakåt i utvecklingen då det finns stor risk att ekobrotten ökar. Avskaffas den lagstadgade revisionen i små företag anser Skatteverket att detta leder till att medvetna och omedvetna fel ökar i både räkenskaperna och deklarationerna. För att då kunna kompensera att inte fel ökar ser Skatteverket att de måste utöka sina resurser kraftigt som kompensation till revisionen. 4.4 Opt-out Vad det gäller de två olika lösningarna för hur företag ska visa om de använder frivillig revision eller inte anser både Skatteverket och EBM att lösningen Opt-out 13 är den bästa, då lagen då markerar betydelsen av revision i aktiebolag och då företagen i bolagsordningen aktivt får välja bort revision. 13 Opt-out innebär istället att företag som inte vill utnyttja möjligheten till frivillig revision ska aktivt välja bort detta (Precht 2008, nr 8-9)

30 ~ Empiri ~ 4.5 Gränsvärde Skatteverket tror att de företag som kommer att avstå från att välja frivillig revision är de allra minsta företagen i Sverige, de som definieras micro- och småföretag 14 och det är också de företag som står för en stor del av skattefelen. Både Skatteverket och EBM anser att det förslag som utredningen presenterat är ett för stort steg. Skatteverket säger att gränsvärdena borde sättas till en lägre nivå och EBM menar att utredningen borde föreslå avskaffande av revisionsplikt i små bolag med följande gränsvärden: Nettoomsättning 3 miljoner kronor Balansomslutning 1,5 miljoner kronor Antal anställda 3 stycken EBM påpekar att när effekter av dessa gränsvärden visats så kan regeringen överväga att höja gränsvärdena. 4.6 Kostnadsbesparing Revisionsplikten är en dyr kostnad för företagen och utredningen anser att denna kostnad kommer att minska markant om revisionsplikten avskaffas. Enligt Skatteverket kommer deras kostnad istället att öka eftersom de då kommer att få genomföra mycket av det jobb som tidigare gjorts av revisorer. Dock menar inte Skatteverket att de kommer få ta över revisorernas jobb utan de menar att kostnadsökningen är en förutsättning för att Skatteverket ska kunna hjälpa företag att inte göra fel i räkenskaperna. Detta leder till att kostnaderna inte minskar, utan bara flyttas från företagen till myndigheterna. Skatteverket har uppskattat att ökningen av resurser som behövs om revisionsplikten avskaffas beräknas kosta minst 100 miljoner kronor, räknat på ungefär 160 årsarbetskrafter. EBM håller inte med utredningens påstående om att avskaffandet av revisionsplikten i företagen kommer att leda till lägre administrativa kostnader. EBM tror istället att skillnaden kostnadsmässigt kommer att bi marginell. Detta eftersom så pass många företag ändå svarat att de kommer att behålla revisorn. 14 Dessa företag uppnår inte följande gränsvärden: Balansomslutning 1,5 miljon kronor, Nettoomsättning 3 miljoner kronor och medeltalet anställda