Rapport: Effektivisera innovationsstödsystemet

Transkript

1 Oskarshamn 5 maj 2014 Rapport: Effektivisera innovationsstödsystemet i Kalmar län IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin) fick i uppdrag att processleda arbetet med att skapa en gemensam bild av hur innovationsstödsystemet i Kalmar län kan bli enklare, effektivare och snabbare. Regionförbundet bjöd in aktörer och näringsliv till en workshop där syftet var att tillvarata deltagarnas erfarenhet, kompetens och kreativitet för att identifiera prioriterade åtgärder. Under workshopen prioriterades sju förslag som presenteras i sin helhet på sida 8 i denna rapport. Samtliga förslag finns redovisade i bilagan på sida 12. IVAs analys och rekommendationer IVA har analyserat alla förlag från workshopen och baserat på detta tagit fram fem rekommendationer kopplat till hur stödsystemet kan bli enklare, effektivare och snabbare. IVAs rekommendationer: 1. Gemensam innovationsverkstad i cafémiljö. 2. Fail fast-process med finansieringstrappa och uppföljning. 3. Processledare som guidar företagen i systemet. 4. Gränsöverskridande samverkan (regionalt, nationellt och internationellt). 5. Gemensam onlineportal. 1. Gemensam innovationsverkstad i cafémiljö. I flera av förslagen återkommer koncept som en dörr in, innovationsfabrik, single point of contact och one stop shop. Önskemålet är en tydlig fysisk plats på stan, i verkligheten och i cafémiljö och baseras på ett behov av ett mer tillgängligt och enhetligt stödsystem som underlättar spontana besök och inspirerande möten. IVAs rekommendation är att titta på möjligheterna att skapa denna miljö i anslutning till någon av innovationsaktörerna, men att det är en plats som representerar och synliggör hela systemet. Förslag på funktioner i denna miljö: Testbäddar. Prototypverkstad. Konferens och eventlokaler. Arbetsplatser. Miljö för spontana möten. Café. Scen för inspirationsföreläsningar (företagsledare berättar om sin resa). 2. Fail fast-process med finansieringstrappa och uppföljning. Globalisering, snabbhet och öppenhet ställer nya krav på företagen och därför ställs också nya krav på innovationsprocessen i stödsystemet. Detta återkommer i förslagen genom önskemål om processer som stödjer kortare väg till marknad, kunddriven utveckling, öppen

2 2(23) innovation, LEAN, gå vidare eller slopa och möjlighet att misslyckas. Innovationsprocessen bör stimulera entreprenören att testa sin idé tidigt mot riktiga kunder för att verifiera att det finns en betalningsvilja. Entreprenörer bör uppmuntras att inte förälska sig i en idé utan istället testa flera idéer tills en av dem kan verifieras att ha både efterfrågan och affärsmässighet. Utvecklingen av idén bör ske mer öppet (öppen innovation). Ett av förslagen från workshopen beskriver en finansieringstrappa där det finns tidiga stöd med en låg summa där entreprenören får t.ex under 3 månader för att testa sin idé. I nästa trappsteg får ett färre antal entreprenörer en större summa pengar för att utveckla idén vidare. Uppföljning av resultatet genom en innovationsbarometer avgör om entreprenörerna kommer vidare i trappstegen. Genom att ställa högre krav på snabbhet och öppen kopplat till bidrag tror vi att entreprenörerna på ett naturligt sätt tränas in i fail fast -mentaliteten. 3. Processledare som guidar företagen i systemet. En utmaning i dagens system som återkommer är att det finns för många kockar som livnär sig på detta och att aktörer snor av varandra för att få pinnar i statistiken istället för att hjälpas åt. Detta leder till att aktörernas behov ibland kan sättas före kundens (entreprenörens) behov. En lösning på detta skulle kunna vara att de som jobbar i stödsystemet ska gå mot att ha rollen av en processledare. Vi tolkar denna roll som mer vägledande och coachande än rådgivande. En idé kan vara att titta på hur mycket projektledning/koordinering och expertkompetens som kan flyttas bort från innovationsstödsystemet och istället köpas in från näringslivet när behov uppstår hos kunderna. Processledarens funktion: Har hela kartbilden över stödsystemet samtidigt som denne är skicklig på att identifiera varje enskild entreprenörs behov. Fungerar som en behovsidentifierare, katalysator och kontaktskapare. Kan flytta ut innovationsprocessen till företaget. Har inte expertkunskap utan kopplat ihop kunden med nödvändig kompetens och/eller finansieringsalternativ likt en vårdcentral. Erbjuder en tydlig meny som entreprenörerna kan beställa ur. Verifiera och bedöma idéer genom en extern kompetensgrupp/bedömningsgrupp. Uppsökande verksamhet. Löpande nyhetsmail från systemet. Omvärldsbevakning. Samverkan med akademin. Bygga upp en extern kompetensbank med: entreprenörer/företagsledare, affärsutveckling, finansiering (regionalt och EU), ekonomi, export, invandrare som exportsäljare, sälj och marknadsföring. Tillsätta en traineetjänst i innovationsstödsystemet som hjälper flera företag med målet att det ska leda till anställning i ett av bolagen. En viktig del i detta arbete är att stödsystemet består av raka tydliga organisationer som var och en har tydliga uppdrag. Det bör vara en tydlig kravprofil på de som jobbar i stödsystemet och tydliga och mätbara mål på individnivå. 4. Uppkopplade hubbar som samverkar (regionalt, nationellt och internationellt). Det finns ett behov av gränsöverskridande samverkan där kommungränser och regiongränser suddas ut. Genom att se alla regionens innovationsmiljöer som hubbar som är beroende av

3 3(23) andra innovationsmiljöer/hubbar i resten av Sverige och världen så tror vi även att det blir ett tydligare fokus på att skapa konkurrenskraftig och attraktiv kompetens som gör att samverkan blir en win-win och en överlevnadsstrategi. 5. Gemensam onlineportal. Verksamt.se är ett exempel på ett lyckat webbaserat samverkansinitiativ för stödsystemet. På motsvarande sätt kan det vara en idé att titta på möjligheterna att skapa en gemensam onlineportal för regionala stödaktörer. En viktig aspekt är att den ska vara behovsstyrd och helt anpassad för att skapa enkelhet för kunden (entreprenören). Syftet bör inte vara en marknadsföringsportal för aktörerna. Ett förslag som vi tror kan vara intressant att titta närmare på är att entreprenörerna presenterar sina idéer på onlineportalen och att dialogen med processledaren förs därigenom. Detta skulle även underlätta utvärdering av kundens resultat för att avgöra om denne kommer vidare i till nästa trappsteg. Förslaget innehåller även en tävlingsdel med årliga awards genom en extern bedömningspanel. Vår rekommendation är att denna del i så fall samordnas med t.ex Venture Cup eller Business Challenge. Bakgrundsmaterial SYFTE Skapa en gemensam bild av hur innovationsstödsystemet kan bli enklare, effektivare och snabbare. UPPLÄGG Workshop där offentliga aktörer och näringslivet bjuds in att komma med lösningar. MÅL 50 gemensamma förslag. 6 prioriterade förslag. DEFINITION Innovation När kunskap omsätts till nya värden (produkt eller tjänst), som skapar nytta och efterfrågas på en marknad eller i en offentlig verksamhet. Innovationsstödsystemet Offentligt finansierade stödaktörer som erbjuder t.ex. rådgivning, utbildning och ekonomiskt stöd till nya och/eller etablerade företag för att stimulera innovation och företagsutveckling. Kunskapsmiljöer Mötesplatser som syftar till att katalysera samverkan mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer, för ökad kommersialisering, innovation och företagsutveckling. FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Vilka är enligt dig företagens behov som innovationsstödsystemet kan hjälpa till att lösa? 2. Vilka delar av innovationsstödsystemet kan vi enklast påverka lokalt och regionalt? 3. Vilka resultat tycker du att innovationsstödsystemet ska bidra till? 4. Hur ska innovationsstödsystemet i framtiden hjälpa företagen att bättre tillvarata globala möjligheter?

4 4(23) 5. Hur kan innovationsstödsystemet bidra till att skapa effektiva nätverk som leder till ökad kunskap, mer affärer och utveckling / kommersialisering av produkter och tjänster? 6. Vilka tjänster ska levereras av innovationsstödsystemet i framtiden och på vilket sätt? 7. Hur bör kontakten mellan företagen och innovationsstödsystemet gå till för att vara effektiv och tydlig? 8. Utveckla idéerna till ett koncept på max 500 tecken och skriv in ditt koncept i onlineverktyget. 9. Prioritera koncepten mot varandra utifrån de fem kriterierna. Förfina även andras koncept. a. Det ska gå att påverka lokalt/regionalt. b. Det ska möta näringslivets behov. c. Nytänkande och konkret. d. Lönsam (företagsnytta & samhällsnytta). e. Går att sätta ihop till helhetskoncept. 10. Presentation av de 6 koncept som har fått mest röster. 11. Diskussion och nästa steg. Dokumentation från workshopen Dagen inleds med att Mattias Nylander, Regionförbundet, presenterade upplägget för workshopen och syftet med aktiviteten. 45 deltagare ett större intresse än väntat. Dagens övning är en del av en större satsning att stärka innovationsförmågan i Kalmar Län Innovationskraft Kalmar Län. Reglabs innovationsindex (som bedömer regionernas förutsättningar och förmåga för innovation) rankar Kalmar sist tillsammans med Gotland och Dalarna. Johan Carlstedt, IVA, hälsar välkomna och presenterar IVAs arbete inom innovationskraft (Innovation för tillväxt, Innovationskraft Sverige och Attraktionskraft för tillväxt). Lisa Renander, IVA, presenterar dagens övning och RIKA-modellen (Faser: research/analys, idégenerering, konceptualisering, action), samt definitionerna av innovation, innovationsstödsystemet och kunskapsmiljöer. Sammanfattning av Kontigos undersökning om innovationsstödsystemet i Kalmar. 470 svar från näringslivet i regionen, svarsfrekvens lägre än 30 %. Hög kännedom om aktörerna i systemet. Finansiering, rådgivning, nätverksaktiviteter och utbildning mest använda tjänsterna bland de 470 svaren. Nyttan, effektivitet, kompetens, tillgänglighet och relevans får alla höga betyg av de som besvarat enkäten. Johan och Lisa presenterar en global utblick Vilka trender ser vi i Sverige och internationellt. Globalt attraktiva erbjudanden Ex. Norrbottens paketering av kyla som konkurrensfördel Fokus på entreprenörens förmåga och vilja att kommersialisera Ex. Silicon Valleys syn på misslyckande som en viktig erfarenhet. Uppmuntrar Fail fast and cheap. En kultur som bygger på att dela med sig och öppenhet. Ledarskap och prioriteringar Ett accepterat ledarskap som bygger på tydlighet och samarbete och ett mod att prioritera är viktiga framgångsfaktorer för de länder och

5 5(23) regioner som lyckats bra i sitt innovationsarbete. Ex. Israels organisation med en utpekad Cheif Scientist med ett Office of Cheif Scientist, direkt under regeringen. Samverka utanför regionsgränser Som enskild region i Sverige är man ofta för liten för att konkurrera globalt. Det är därför viktigt att alliera sig med andra regioner nationellt och internationellt Ex. Packaging area som skapar kritisk massa av kompetens över regionsgränserna. Research-fas För respektive fråga får deltagarna möjlighet att först enskilt besvara frågan, sedan diskutera sina svar med gruppen och avslutningsvis redovisa gruppens svar i plenum. Företagens behov: Vilka är enligt dig företagens behov som innovationsstödsystemet kan hjälpa till att lösa? Under redovisningen uppkom följande svar: Hitta rätt finansiering guide. En tydlig väg in. Hjälp att hitta partners. Kompetenstillskott, rådgivning, mm. Stöd och hjälp i ett tidigt stadium oavsett bransch. Mjuk finansiering. Attitydförändring från ni, någon annan till vi, jag själv. Testbädd där nya idéer kan testas dit uppfinnar-jocke kan komma och testa om idén håller. Arena med boende, kontorsplats och förebilder för unga. Kompetensutveckling i tidiga skeden för barn och unga. Fånga upp befintliga företag som är på väg att åt fel håll, styra dem rätt och utveckla. Utmaningarna: Vilka är enligt dig de största utmaningarna med det regionala innovationsstödsystemet idag? Under redovisningen uppkom följande svar: Att förenkla för företag med begränsade egna resurser att hitta rätt. Vad satsa på? Kan ej vara bra på allt. Snårigt, för många aktörer. Regionalt ledarskap våga prioritera ( mer som Norrbotten ). Nå ut till företagen finns massor som inte uppdagas för att de inte kan ta hand om idéerna själva. Uppsökande verksamhet. Trappstegsbedömning ett litet bidrag först, sedan ett större om kvalificerat sig. Avser tillgång på kapital. Hur förmå företagen att lyssna och förstå, hur koppla samman företag och akademi, uthållighet. Akademins belöningssystem främjar inte innovation och kommersialisering. Vem systemet finns till för. Koppla ihop oberoende aktörer. Kunna utnyttja småskaligheten. Skapa kreativa och öppna miljöer. Brist på pengar för testbäddar.

6 6(23) Avgränsningar: Vilka delar av innovationsstödsystemet kan vi enklast påverka lokalt och regionalt? Under redovisningen uppkom följande svar: Regionförbundets finansieringsstöd till vem och hur mycket. Synliggörande av stödet och samarbetet mellan aktörerna. Gränser mellan regionerna samverkan mellan regionerna. Kontaktytor mot företagen. Tillgång till akademiker i näringslivet. Information om vad som finns bland företagen. Transparens och samverkan mellan aktörer. Revirtänkande. Integration med akademins bedömningssystem. Att tex. öppna Science parken för andra kommuner som saknar kritisk massa Gemensamma ansökningar till EU:s stödsytem. Idé-fas För respektive fråga får deltagarna möjlighet att först enskilt besvara frågan, sedan diskutera sina svar med gruppen och avslutningsvis redovisa gruppens svar i plenum. Resultat: Vilka resultat tycker du att innovationsstödsystemet och kunskapsmiljöerna ska bidra till? Under redovisningen lyftes följande svar: Fler växande företag. Ökad volym av idéer som konceptualiseras i ett tidigt skede. Att fler företag skapas i samverkan med näringsliv. Ta fram förebilder, nationellt kända företag. Fler företag, ökad sysselsättning, en innovationsbarometer (läser av regionens innovationsverksamhet veckovis). Kreativa upphandlingar av kommuner verkligen kreativa. Hållbar expansiv tillväxt. Samverkan mellan de olika kompetenserna som finns i regionen. Demositer för att komma in och visa det goda exemplets makt. Skapa attraktionskraft. Innovationsstödsystemet i Kalmar ska vara en förebild. Vi måste tänka bort kommungränser. Mycket bättre omvärldskunskaper. Innovationsstödsmöjligheter ska vara med på agendan i alla företag. Utvecklingsavdelning utanför det egna företaget. En innovationsfabrik som bidrar till att skapa fler företag. Uppväxling till större finansiering (typ Vinnova, EU). Globala möjligheter: Hur ska innovationsstödsystemet i framtiden hjälpa företagen att bättre tillvarata globala möjligheter? Under redovisningen lyftes följande svar: Kunskap om marknad och efterfrågan, konkurrenter och branscher. Svårt att hitta rätt i världens utanför Kalmar län. Strukturera kunskapsinhämtning från omvärlden.

7 7(23) Kreativa studier, lära känna närregionen, samverka för att nå en global marknad. Para ihop individer och grupper som har olika bakgrund för att öka kunskapen om varandras verksamhet och hur man kan hitta tänkbara samarbeten. Nyttja fördelarna med att vara ett litet land med liten hierarki, vilket kan göra oss snabbrörligare än andra länder. Uppmuntra företag med internationell verksamhet att lägga sin verksamhet här. Bättre utnyttja studenter med utländsk bakgrund. Paketera vår kunskap och utveckla stöd för att bättre marknadsföra våra erbjudanden på rätt marknader. Kompetent stödsystem kan skapa match-making mellan olika aktörer för att skapa dörröppnare och dela på kontaktytor. Dela med sig för att öka möjligheterna. Bygga demoanläggningar inom sådana områden där vi har styrkor, t ex gröna näringar. Utbilda högutbildade invandrare som idag är arbetslösa till exportsäljare. Vilka delar av innovationsstödsystemet kan vi enklast påverka lokalt och regionalt? Nätverk: Hur kan innovationsstödsystemet bidra till att skapa effektiva nätverk som leder till ökad kunskap, mer affärer och utveckling/kommersialisering av produkter och tjänster? Under redovisningen lyftes följande svar: Gör oss till en satellit i något större, koppla ihop oss med andra delar av världen där vår specialistkompetens kommer till sin rätt och utvecklas. Skapa medel och utveckla nätverk för att hitta korsbefruktning mellan olika näringar genom att utveckla. Skapa nya sociala grupper mellan företagen. Arrangera tävlingar. Regionalt ledarskap för att sammanföra olika kluster. Hjälp innovatören att snabbt kommer åt relevant kompetens för att utveckla idén. Skapa kreativa miljöer för idéer och nätverk lättare kan hitta varandra. Integrerad cafémiljö. Arena för studenter inom olika discipliner som kan utbyta idéer och utveckla nya lösningar på globala utmaningar. Avståndet inom regionen är en utmaning och i utkanten av regionen kan avståndet till Kalmar vara långt. Nätverk bör skapas över regiongränser. Tjänster: Vilka tjänster ska levereras av innovationsstödsystemet i framtiden och på vilka sätt? Under redovisningen lyftes följande svar: Finansierings- och innovationskarta som tydliggör vem och vart man ska vända sig i systemet. Gränslösa innovationslotsar. Riktiga coacher på finansieringssidan. En innovationsfabrik som täcker hela kedjan. Entreprenörsbank individer som är duktiga på att driva företag. Kontakt: Hur bör kontakten mellan företagen och innovationsstödsystemet gå till för att vara effektiv och tydlig? Under redovisningen lyftes följande svar:

8 8(23) Redovisades aldrig i plenum. Diskussion skedde under fikat. Koncept-fas I denna fas fick deltagarna gå igenom sina respektive förslag från idé-fasen och välja ut de fem bästa, utifrån följande fem kriterier: Det ska gå att påverka lokalt/regionalt. Det ska möta näringslivets behov. Nytänkande och konkret. Lönsamt (företagsnytta och samhällsnytta) Går att sätta ihop till helhetskoncept. De utvalda idéerna utvecklades till koncept som dokumenterades individuellt (max 500 tecken). Varje förslag presenterades utifrån följande struktur: En utmaning med innovationsstödsystemet idag är Det resultat jag tycker att innovationsstödsystemet ska bidra till är För att kunna uppnå det behöver vi Prioriterade förslag Deltagarna fick sedan rösta på de framtagna koncepten, vilket resulterade i sju vinnande förslag. Varje grupp fick sex koncept att läsa igenom och betygsätta individuellt. Varje individ fick tre röster som fick distribueras fritt (t ex en röst på tre koncept, en röst på ett koncept och två röster på ett annat, eller tre röster på ett koncept). De sju koncept som fick flest röster var följande: 1. Ett innovationskoncept, hög kompetens och mätbara mål. En utmaning med innovationsstödsystemet idag är att det finns så många aktörer. Lösningen är att systemet ska bidra till ökad konkurrenskraft för företagen genom: o Ett enda innovationskoncept övriga aktörer lotsar dit. o Satsa på spets och övriga lotsar till aktören som har den spetskompetens som företagaren behöver. o Där finns allt i så stor utsträckning som möjligt oberoende av vem som äger kompetensen eller stödet i grunden. Allt under ett tak. o Fullständig och långsiktig finansiering o Tydliga kravprofiler på dem som jobbar där. o Tydliga och mätbara mål för verksamheten. o Kontinuerlig och transparent uppföljning av målen. o Om dålig måluppfyllelse. Ändra konceptet. 2. Globaliseringscenter som inspirerar till export genom samverkan Vi tycker att man ska utveckla ett globaliseringscentrum som ger hjälp att hitta ut i världen. o Multinationella företag samverkar med resurser och FoU. o Offentliga verksamheters styrkor och kunskap för demo.

9 9(23) o Omvärldskunskap. o Resurspersoner fungerar som intermediär roll och som coach. o Finansieringsstöd/sök. Detta ska öka internationaliseringsintresset hos SME som vidare leder till export på längre sikt och även innovationstänk att utveckla befintliga tjänster/produkter. För att uppnå detta behöver vi: o Hitta intressenter som har olika kompetens och ett intresse för internationalisering och globalisering (storföretag, SME, offentliga resurspersoner). o IT/kommunikationssystem för att förmedla omvärldskunskap. o Storföretag som goda samverkansexempel. o Kommunal personal med intresse för innovativ utveckling i den egna verksamheten. o Akademins möjligheter till utveckling i samverkan runt specifika projekt. o En samordnande kunnig person inom olika områden ska finnas centret (export, finansiering, samverkan, coachning, dörröppnare). o Finansiering genom regional samverkan (hitta möjligheter EU/nationellt) o Nätverk- och klustermetod. 3. LEAN Startup-arena som inspirerar framtidens tillväxtentreprenörer En utmaning med innovationsstödsystemet idag är att få fler företagare och företag med tillväxtpotential internationellt. Det resultat vi tycker att systemet ska bidra till är fler (unga) entreprenörer eftersom de hinner starta fler företag under sin livstid och därmed få mer Hur driver man och startar bolag -kompetens. För att uppnå detta behöver vi: o Arena/inkubator för åringar som under en kort period får testa sin affärsidé, med stöd av inspiratörer, mentorer och serviceproviders. o Process/kunskap om LEAN Startup. o Nätverk med finansiärer. o Bolagen hjälper varandra och lär av varandra. o Låg burnrate, lär dig att testa och även misslyckas. 4. En innovationsverkstad för att demo, finansiering och bygga team. En utmaning med innovationsstödsystemet idag är tidigt stöd i form av finansiering och rådgivning när det gäller utveckling av produkt och idé. Stödsystemet ska i första hand bidra till att få ut fler produkter och tjänster på marknaden. För att kunna uppnå detta behöver vi: o En innovationsverkstad dit entreprenörer kan gå med sina idéer för att få hjälp med både finansiering och utveckling av sin produkt. o Det ska finnas möjlighet att själva driva företagsidén. Men det ska också vara möjligt att koppla på en annan företagare/entreprenör. o I anslutning till innovationsverkstaden behövs också en demosite där entreprenörer kan testa sina produkter innan de ska ut på marknaden. (arbete med framtida demosite pågår i Oskarshamn redan idag)

10 10(23) 5. Single-point-of-contact och innovationsprocess ute hos företagen En utmaning med innovationsstödsystemet idag är att göra innovation till en punkt som alltid diskuterad när företag pratar innovation/utveckling. Det resultat systemet främst ska bidra till är att: o Låta företag göra misslyckade satsningar. o Våga ta in stödpengar. o Finna rätt kompetenser. o Skapa nya företag och få befintliga att växa. För att kunna uppnå detta behöver vi: o Få ut stödprocessen i företagen. o Ha kompetens i stödprocessen för att stötta företagen. o Single-point-of-contact för att komma in och få stöd. o Tydliggöra processen. 1 Stödmöjligheter. 2 Projektstöd. o Nyttja studenter/universitet i projekten. 6. Marknadstesta idéer tidig och samla bred kompetens i bedömningsgrupp. Det är en utmaning att tidigt kunna marknadstesta idéer och även testa nya produkter i det befintliga innovationsstödsystemet. Det är också en utmaning att slussa innovatörer rätt mellan olika aktörer i stödsystemet. Det resultat som är viktigast att innovationsstödsystemet bidrar till är att fler svenska innovationer når marknaden och att nya företag startas i Kalmar län. Systemet ska bidra till att fler innovationer kommer längre i utvecklingen. Ökat tempo = snabb utvärdering. För att kunna uppnå detta behöver vi: o Utveckla stöd för att marknadstesta en idé i ett tidigt skede och utveckla test och demostrationsplatser inom nischområden där innovationer kan visas upp för marknaden och systemtestas. o Bättre kommunikation kring kartan av innovationsstödsaktörer och tydligare rollfördelning. Samverkan mellan olika aktörer måste ge action. o Genom att samla en kompetensgrupp/bedömningsgrupp som har kompetens kring marknad, tillverkning, juridik, ekonomi, akademisk kompetens osv. kan en snabb avdömning av ett ärende göras. o Utveckla stöd för test av nya innovationer i tidiga faser. Samla kompetens som har betydelse för utvärdering av innovationen. 7. Innovationsfabrik med brett stöd, öppen innovation och amerikanskt VC. Utmaningen med stödsystemet idag är att lyckas skapa ett integrerat system. Systemet ska i första hand bidra till att Kalmar län blir bästa innovationslänet i landet. För att kunna uppnå det behöver vi: o Systematiska innovationsupphandlingar. o En innovationsfabrik med stödresurser för affärsutveckling, finansiering, ekonomi, export, sälj och marknadsföring. o Skapa ett öppet innovationscenter där entreprenörer, studenter, akademi och stödsystem möts.

11 11(23) o o o o Regional innovationsfond i samverkan med strukturfond och med amerikanskt VC. Samverkan mellan företag och kluster. Omvärldsanalys. Ta strategiska inriktningsbeslut för framtida innovationsbeslut. Summering Reflektioner: I flera förslag dyker tillgängligheten en väg in, ledarskapet (modet att prioritera och gallra) och behovet av ökad omvärldskunskap upp. Flera nämner även behovet att snabbt komma ut på marknaden och testa sin idé, enligt Fail-fast-kulturen. Testbäddar och demoanläggningar. Innovationsfabrik eller centrum där aktörerna samlas påtalas också i flera förslag. Mattias Nylander summerade dagen med att berätta hur förslagen ska tas vidare. Med dagens övning i bagaget ges regionförbundet möjligheten att skruva om i systemet. I slutet av året kommer RF bjuda in till en lansering där arbetet som gjorts under året inom Innovationskraft Kalmar Län presenteras. Rapporten ses dock endast som ett kvitto. Det är resan dit som ger det största värdet.

12 12(23) BILAGA Samtliga förslag Fråga 1) En utmaning med innovationsstödsystemet idag är.. Fråga 2) Det resultat jag tycker att innovationsstödsystemet ska bidra till är.. Fråga 3) För att uppnå det behöver vi.. 1) Se till, och bidra till att belöningssystemet inom akademin även omfattar samverkansdelen. Detta skulle leda till att fler forskare intresserar sig för samverkan 2) Ökad attraktionskraft för Linnéregionen, d.v.s. att unga välutbildade stannar kvar efter avslutade utbildningar 3) Etablera ett ledarskapscentrum vid Linnéuniversitetet för att utveckla ledarskapet i vid mening även i SME (tänker i första hand på små och medelstora teknik- eller tillverkningsföretag). För att underlätta mottagandet av studenter i examens- och projektarbeten behövs en vidareutbildning av handledare i företagen. Detta skulle ge en ökad kvalitet i samverkan mellan företag och akademi. Vidare behövs en samordning av aktörerna i innovationsstödsystemet så att det är/blir tydliga ingångar och även en tydlighet kring vem som gör vad. 1) Regionala kompetenscenter/kluster etc. Det blir alldeles för svaga för liten kritisk massa och för höga fasta kostnader 2) Att företag och aktörer i Kalmar län kopplar upp sig mot andra starkare nationella/internationella kluster 3) Tänka prestigelöst ok vi kan inte styra miljöerna men vi kan dra nytta av den acceptera att vi är kusinen från landet. Använda kontaktvägar via t.ex. Brysselkontoret, universitetet, EEN, branschorganisationer, Vinnova, Tillväxtverket, Reglab etc. 1) Ett koncept för att främja och stödja innovation i Kalmar län 2) Punkter a. Karta över finansieringsstöd och innovationsstödsystem b. Vad, när, hur? Vilka aktörer? c. Anställda en EU/finansieringsrådgivare d. Drivmiljö för studenter, företag, entreprenörer att träffas e. Open innovation arena a. Drivkraft för entreprenörskap, open innovation arena, internationella studenter och nätverk b. Externa finansieringsrådgivare. Kartläggning av innovationsstöd och finansiering c. Systemet skall synliggöra, kommunicera, lobba, omvärldsbevaka, smart specialisering, ta en ledartröja och främja ledarskap d. I verkligheten ( på stan ): Drivmiljö för studenter, entreprenörer och företag 1) Punkter a. Nå ut till företagen med information

13 13(23) b. Kapital/finansieringsresurser kompetens c. Kreativa testmiljöer för produktutveckling 2) Punkter a. Hållbar expansiv tillväxt b. Fler företag med egna produkter c. Attraktiva företag d. Fler företag i samverkan med akademin a. Företagsstöd till coaching/processledare från start till kommers b. Resursguide för produktutveckling/tjänster c. Finansieringsportal d. Samverkan mellan aktörer lokal/regionalt och över gränser e. Mötesplatser arenor f. Kompetensutbyte g. Omvärldsbevakning trendspaning h. Entreprenören för kommersialisering i. Kluster och nätverk 1) Att enkelt kunna erbjuda företag möjligheter att skapa kortare väg till att testa produkter/idéer på marknaden och att utveckla både idé och företag i de olika faserna med branschspecifik kunskap 2) Punkter a. Fler innovationer och fler tillväxtföretag b. Att globala företag uppmuntras att lägga FOU i Kalmar län, nära starka näringar a. Underlätta för globala företag att lägga FOU och kunddriven utveckling lokalt b. Skapa medel för att hitta korsbefruktning mellan näringar c. Innovationsstödsystemet kan genom finansiering av initiativ i branschspecifika kluster stötta innovationer att tas fram utifrån de starka näringar som finns i Kalmar län. Med stöd av globala företagsnätverk och kompetens kan lokala entreprenörer få utväxling för sina idéer snabbare än idag. Exempel på sådana innovationer är nya lösningar baserade på kombination av grön näring, hålbar utveckling och IT som stöd för produktions- och verksamhetsstyrning. Dessutom bör systemet samverka med offentlig verksamhet för att driva innovationsvänlig utveckling och upphandling. 1) Attityder, synlighet av stödmöjligheter för fler företag. Lokala arenor saknas 2) Lokala innovationsnoder i ett regionalt/nationellt system a. Fysiska mötesplatser för innovation lokalt (Innovationsfabriker) b. Innovationscoacher och studentarbetsledare. Entreprenörsvana personer som coachar/samordnar så att företag hamnar rätt i kontakter och bidragssök. Studentarbetsledare avlastar småföretagaren så att fler orkar ta emot studenter. Introduktionsdag tillsammans med studenter på företaget, tar därefter hand om stora delar av arbetsledningen

14 14(23) c. Bransch- och skärningspunksträffar d. Admin, sälj och marknadsstöd (socialfond projekt, t.ex. invandrare som resurs för export till hemländer) e. Tratt/trappsteg för finansiering. Många stöd hade en låg summa och kort tid ( kr, 3 mån). Företagsutvärdering av regionalt innovationsråd. Några utvalda får en större summa, fortsatt kort tid ( á 6 mån). Nytt avtal, få t.ex. 1 milj/år. 1) Att bli en stark aktör med många förmågor 2) Öka intresset för innovationer, skapa utveckling för företag/näringsliv/samhälle genom stöd och kunnande a. Innovationshus i regionen (mer resurser på ett ställe) b. Tydlig plats där innovationer förverkligas c. Utåtriktad verksamhet - innovationsspanare d. Innovationshuset skall ha en tydlig meny som innovatörer kan beställa ur e. Allt ska presenteras öppet och tydligt på nätet f. Innovationsspanarna skall ha tydliga mål g. Innovationstänk bör även finnas för dem som vill/söker innovation eller vill ge bort idé/innovation h. Innovationsbarometer som visar hur de lyckas! 1) Få resurser (pengar) och kompetens att effektivt nå ut i företagen 2) Nya företag som startar med hjälp av stöd a. Bättre samarbete mellan de olika stödsystemsaktörerna (SA) b. Mer uppsökande verksamhet från SA, ex. ring upp VD. Fråga: Behöver du pengar eller annan hjälp för att utveckla din verksamhet? c. Mer information direkt ut till företagen, ex. nyhetsmail om aktuella stöd, globala möjligheter, nyhetsflöde, blogg, app etc. d. Tänk bredare, tillverkningsindustrin behöver också innovation i form av pengar/medel/resurser för utveckling av sina produktionssystem e. Satsa på inkubatorer där industri/näring deltar aktivt och där nya vinklingar/kunskap kommer för studenter 1) Att nå ut till företagen i regionen och erbjuda anpassade stöd till olika typer av företag/branscher 2) Att skapa tillväxt för en expansiv region a. Förflyttning i värdekedjan b. Utveckla kunskapssamhället a. En kontaktyta (one stop shop) med ett telefonnummer och en mailadress b. En tydlig innovationsstrategi som prioriterar områden/branscher dit stöden skall allokeras c. Förbättrad samverkan mellan organisationerna (alla skall dra åt samma håll) d. Tänk regionalt (skrota kommungränserna)

15 15(23) e. Identifiera flaskhalsarna som hindrar/försenar framgång i innovationsprocessen f. Mer kvalificerad bedömning av vilka produkter/tjänster som har möjlighet att nå marknaden 1) Att hjälpa unga personer med idéer att komma vidare i näringslivet 2) Skapa en mötesplats Näringslivets hus ett café där nya idéer kan utvecklas, Här kan även en traineeplats finnas a. Mötesplatsen skall ge inspiration och nya möjligheter framförallt till unga entreprenörer. b. Under samma tak som näringslivets hus. c. Finns en 1-2 årig traineetjänst (annat namn) som fördelas på ca 3-4 företag, inget anställningskrav. d. Enkelt för företagen att prova på ny medarbetare. Bra sätt att få ut studenter och unga på företagen 1) Svårt att få en totalbild över vad systemet kan göra för att underlätta/förenkla utveckling av en innovation och företaget 2) Minimera ledtiden från idé till serieproduktion. Stödjande finansiering till kunskapsoch företagsutveckling a. Förenkla ingången mellan företaget och innovationsstödsystemet med hjälp av en lots/guide en dörr in till finansieringsstödet b. Vidareutveckla mötesplatser mellan företag och högskola med hjälp av ämnesorienterade kontaktpersoner obundna till specifika högskolor c. Vidareutveckla mötesplatser mellan företag och företagsutvecklare. ALMI har mycket bra exempel på denna roll. 1) Hitta rätt in i stödsystemet hitta rätt, rätt förberedd, komma vidare. Kombinerade kompetenser krävs. Tid/ork/resurser krävs för individuella personer/företag att dra innovationsprojekt hela vägen 2) Övergripande mål: a. Nya/bättre/lönsammare/effektivare och större företag b. Konkret stötta företag i sina innovationsprojekt c. Ny för marknad/nytt för företaget d.v.s. stora som små projekt 3) Ett innovationscenter: a. Lots till I-systemet: stöd att förbereda underlag, lotsa rätt, princip vårdcentral, hålla i projektet hela vägen genom systemet. En väg in inget krav men en möjlighet. Processledare med kombinerade kompetenser b. Fysisk miljö kreativ mötesplats, demonstrationsplats för företag, projekt och goda exempel. Plats för mässor, event och evenemang och en besöksplats c. Nära knutet till utvecklingsföretag (t.ex. produktutvecklingsföretag). Möjlighet att ta fram prototyper på plats + tillverkning d. Lots till akademin känner till de olika avdelningarna, kontaktpersoner, studentprojekt, vad som erbjuds etc. e. Gemensam bedömning av innovationsprojekt av aktörerna efter förberedande underlag är framtagna. Lotsen vägleder i diskussionen

16 16(23) f. D.v.s. en fysisk plats och funktioner som agerar utifrån individuella företags förutsättningar. Inspirerar och möjliggör 1) Svårt att nå företagaren och gång intresset att se vad ett innovationsstödjande system kan påverka dem och deras produkter/tjänster 2) En plattform med processledare som kan stödja, inspirera och formera grupper samt skapa dialog mellan företagens ledningsgrupper och/eller deras anställda 3) En digital mötesplats där idéer presenteras, dialog förs med processledare och intresserade (inkl. akademisk bas) om och hur innovationen kan bära frukt och ge/skapa mätbara och synliga effekter/resultat. En tävlingsdel med årliga awards kan skapa viral effekt där en medverkan för ett incitament till att vilja vara närvarande. Tävlingsdelen ska betygsättas av en panel med god erfarenhet, typ modell Drakarna. 1) Kompetens skall vara nutida, kontakta företag, skapa relationer med andra innovationssystem och matchmaking med företag i regionen 2) Fler företag som skapas i samverkan med studenter/forskare a. Kompetensbanker som samlar företagskompetens samt behov b. En agenda per företag med nuvarande och framtida behov c. Tydliga mål som tas fram i samverkan med företag d. Bistå med resurser till företag som anser göra ansökningar mot Tillväxtverket och Vinnova 1) Bedömning av ett projekts möjligheter till finansieringsstöd bör sättas i relation till vart/vilken utvecklingsfas företaget befinner sig i. Entreprenörens egenskaper till fullföljning av projekt/insikt om hållbarheten för projektet under resans gång bör vägas in. 2) Punkter a. Våga pröva sina idéer tillsammans med möjlighet till extern hjälp. Den externa resursen bör man få välja själv, men även kunna få hjälp att hitta via resursdatabas? Som t.ex. RF/annan fristående aktör tillhandahåller b. Utveckla nya inhemska och globala marknader a. Mötesplatser! med bra ledare/samordnare. b. Önskvärt att blanda upp orter från hela Sverige ibland för att få ny input. Även internationellt. c. Personliga möten tycker jag är den bästa bryggan till affärer. d. Nyttja duktiga företagsledare (som trappat ner) för att ha som föreläsare/bollplank och att man ska kunna ta del av deras kompetens oavsett geografisk plats. e. Innovationsstödsystemet kan bidra till ovan samt ge företag ökad konkurrenskraft genom snabba puckar till agerande att snabbt kunna testa sina idéer. 1) Punkter a. Ledarskap! Våga prioritera och fokusera b. Samordna, visualisera och tydliggöra systemets resurser

17 17(23) c. Lyft blicken globalt och tvärvetenskap 2) Punkter a. Nya företag in i systemet b. Mer externa medel till regionen c. Prestigelöst och innovativt förhållningssätt a. Kreativa, tillåtande, öppna, inspirerande och mixade miljöer där innovationer kan födas b. Ökad andel externa forskningsmedel till regionen (KKS, Vinnova, Horizon2020) c. Prioritera! d. Ökad samverkan mellan akademi och näringsliv/organisationer e. Tänka gränslöst! f. Ta vara på eldsjälar, oliktänkande, visionärer och goda exempel från vår omvärld! 1) Okänt och avlägset för merparten av aktörerna i näringslivet, särskilt de mindre. Det saknas en naturlig arena/portal att vända sig till med en idé, problem eller möjlighet, för att därifrån få stöd och vägledning vidare i processen 2) Punkter a. Att skapa nya företag b. Att skapa kopplingar mellan akademiska världen och näringslivet c. Att finna nya vägar ut på marknaden, nya produkter eller helt nya marknader 3) En enda mötesplats (per region, ingår i en nationell region) inom vilken alla möjligheter, stöd, nätverk etc. är samlade (total kompetens). Denna portal skall rikta sig mot studenter, affärslivet och näringslivet, intresseorganisationer etc. Tillsammans och under administration av stödsystemet skall problem, idéer och personer (innovatörer) vägledas. Nätverka och stimuleras att katalysera (finansieringskompetens). Denna mötesplats skall marknadsföras och vara totalt tillgänglig för alla intressenter. Intresset bygger på samtliga aktörers möjlighet att utvecklas i mötet med systemet såväl som mötesplatsen. Ett fryshuset före entreprenörskap och företagande. 1) Att många aktörer snor av varandra för att få pinnar i statistiken istället för att hjälpas åt och ge till varandra. Alla aktörer har inte samma målgrupp, systemet måste bli mer tydligt. 2) Samtliga aktörer i systemet vet sin plats à Vilken roll spelar jag? Ett resultat av detta blir då att systemet blir mer sammankopplat, vi samarbetar och varje tillfälle tas tillvara på. Studenter stannar bl.a. i regionen. a. Satsa på intraprenörskap och entreprenörskap bland studenterna i större utsträckning med flera aktörer b. Alla aktörer i systemet känner väl till vilka som verkar inom innovationssystemet c. Skapa resursbank/entreprenörsbank/innovationsfabrik à det ska finnas en naturlig mötesplats för unga entreprenörer och företagare

18 18(23) d. För att skapa denna förståelse kan man använda verktyget open innovation case-workshop där man får ett case som ska jobbas med. 1) Att utifrån en idé kunna få den att växa till ett tillväxtföretag med god lönsamhet 2) Finansiera en aktiv styrelse bestående av ledarmöter med kompetens och nätverk som förstår företagets behov 3) Ett stödsystem som.. a. Förstår idéns bärighet b. Har ett nätverk av personer/institutioner att hämta kompetens ifrån c. Har kompetens och förståelse att matcha företaget/idén med rätt kompetens d. Har finansiella medel att bekosta denna aktivt arbetande styrelse under uppstartsperioden 1) Skaffa fram tidiga demo/testresurser för att gå vidare eller slopa 2) Skaffa fram resurser för att gå vidare med framvaskade av goda idéer/system a. Tidiga rådgivningar av professionella rådgivare enligt bif. IRT-koncept b. Rådgivnings- och finansieringstrappa upprättas och hanteras därefter av t.ex. ALMI c. Mera fullständiga testbäddar ordnas genom t.ex. innovativa upphandlingar av kommuner. Alternativt att företag samlas i grupp med viktiga delar för helheten. Gärna med internationella kontakter. d. Kompetent EU-medelsansökande 1) Företagen hittar rätt finansiering och det snabbt! 2) Korta ledtider, vägleda till rätt finansiär med möjlighet till att växla upp i nationellt innovationsstödsystem 3) Etablera lokala/regionala befintliga kontaktnoder (personer/organisationer) med kunskap och nationella och internationella stödformer 1) Att det är svårt att hitta, framförallt för företagarna men även för systemaktörerna själva 2) Fler framgångsrika innovationer, i både nystartade och mogna företag, som skapar större förädlingsvärde i regionen 3) Ett enklare och tydligare innovationsstödsystem som beskrivs i en portal (se t.ex. och 1) Ej svar 2) Ej svar 3) Förstärka det regionala ledarskapet för att skapa en tydligare rollfördelning mellan aktörerna. Samt koordinera och tydliggöra respektive erbjudande/tjänster så att alla företag kan hitta lämpligt utvecklingsstör. Alltså allt från stöd att starta företag till utveckling av mogna företag 1) Punkter a. Okoordinerat

19 19(23) b. Många kockar som livnär sig på detta c. Fokus på nya idéer i nya företag 2) Punkter a. Förenklat system b. Komplett stab med resurser c. Open innovation 3) Samverkan som sjösättning så lokalt som möjligt a. Förenkla och omorganisera innovationssystemet i. Färre koordinatörer som äter upp pengar ii. Skola om vissa av dagens koordinatörer till coacher iii. Utse en innovationsledare b. Ta fram ett prestigelöst system i. Kunskapsbank av innovatörer hos institution/företag (t.ex. SKB) ii. Idéerna skall tas omhand av teknik/tjänsteutvecklare (t.ex. Devellum/maskinteknik) iii. Marknadsföringen tas omhand om av rätt kompetens iv. Tillverkningen läggs ut på lokala företag som behöver volymer c. Vissa goda exempel på att detta funkar i regionen 1) Kan för lite, fokus på innovationsutveckling och kreativa sektorn 2) Att fler aktörer utvecklas kulturella platser till lokala, regionala, nationella och internationella besöks- och upplevelsecentra a. Digital tillgång till kulturell data som historiska kartor, fotografier och ritningar, persondata och släktregister b. Attraktiva, intresseväckande, fascinerande berättelser som gångar olika målgrupper c. Kompetensutveckling inom affärsutveckling, berättande, marknadsföring och event och programkoncept d. Fysiska åtaganden för ökad tillgänglighet e. Nätverksbygga för aktörer 1) Enkelhet à en kontaktväg in. Det är svårt för den enskilde företagaren att veta vart och till vilken aktör som han ska vända sig till 2) Driva projekt som ger konkreta resultat i form av ökad tillväxt. Skapa en miljö som får Kalmar län till att sticka ut ur mängden. Som visar på att det är här det händer a. Gynna framtagandet av nya produkter och tjänster som är konkurrenskraftiga b. Detta når vi bäst genom att försöka samordna stödorganisationerna så att dessa överlappar varandra mindre. Raka, tydliga organisationer som var och en har tydliga uppdrag 1) Punkter a. Fånga upp kunskap och stör kring nya innovationer b. Många aktörer c. Otydliga krav från stödsystemet d. Låg samverkan mellan stödsystem

20 20(23) e. Systemet är ej behovsstyrt utifrån innovatörerna 2) Punkter a. Hållbar tillväxt b. Nya arenor med nya konstellationer c. Stärkt utveckling a. Kompetensutveckling från både stödsystemshåll och innovatörens b. Effektiva stödsystem som uppfyller krav som finns kring resultatet c. Stödverktyg kopplat till innovations- och utvecklingscenter där man samlar en bred kompetens 1) Punkter a. Att det akademiska belöningssystemet inte värderar innovation, entreprenörskap, kommersialisering, samverkan b. Obalansen företag offentligt 2) Stark och dynamisk Linnéregion a. Ett akademiskt belöningssystem som värderar och uppmuntrar innovation, entreprenörskap, kommersialisering och samverkan b. LNU som självklart FoU-partner c. Rätta till obalans privat-offentligt i projektfinansiering och regler d. Förändra attityder från NI, DOM, BORDE, MÅSTE till VI, VILL, KAN, KOMMER ATT e. Ge näringslivet det bemyndigande, företroende och ansvar de behöver för att kunna lysa 1) Punkter a. Ej fokus b. För kort sikt 2) Fler genomförda idéer a. Långsiktig organisation/finansiering av stödsystemet b. Bygga på redan befintliga aktörer; företag, akademi och stödorganisationer (men färre) c. Tillgång och koppling även till finansiering (privat) för tillväxt (ej lokalt, riskkapitalbolag) d. Stödsystemet genererar/idéer och idéers genomförande ihop med stödsystemets aktörer (företag, akademi och offentlig verksamhet) e. Fokus och tid att etablera det nya systemet 1) Att se till att systemet klarar totalentreprenad, typ kopplingsverksamhet mellan företag 2) Skapa nya effektiva vägar från idé till marknad. Den kunskapen bör systemet förfoga över 3) Idé + innovationssystem + konkreta utvecklingskluster

21 21(23) 1) Att det inte är tillräckligt synligt eller tydligt. Många aktörer, vilket gör att det kan vara svårt att veta vem man ska vända sig till. Vissa aktörer i det, t.ex. Kalmar science park, får dessutom bara assistera hemkommunen 2) Att det ska vara en förebild för andra regioner och att det verkligen ska leverera. Fokus på bolag som är åtråvärda ur ett internationellt perspektiv. Men alltså ett system som hanterar ärenden snabbt, besitter hög kompetens och där alla vägar in kan ses som en väg, d.v.s. alla känner till varandra och i det kan lotsa vidare till rätt instans. Sikta på en ökad innovationshöjd i bolagen 3) Få ett tydligt uppdrag kring vart vi ska ta regionen, åt vilket håll och inom vilka områden. Därefter vem/vilka som ska stå för det och vilka ansvarsroller de har. Då blir det enklare att samarbete och öppna upp mellan aktörerna, alla vet vilka områden som blir deras att ansvara för. Detta ger sedan en betydligt tydligare bild utåt överlag. Då kan vi också synliggöra systemet på samma sätt. Inte minst behöver det bli regionalt så att alla kommuner kan nyttja alla funktion (se t.ex. ovan med Kalmar science park). Det behövs en kritisk massa för att hålla ett bra framstående innovationssystem igång. 1) Tidigt kunna marknadstesta idéer och även testa nya produkter i befintliga system. Slussa innovatörer rätt i systemet mellan olika aktörer och stödsystem 2) Fler svenska innovationer når marknaden och nya företag startas i Kalmar län. Fler innovationer når in i systemet och kommer längre i utvecklingen, ökat tempo och snabb utvärdering 3) Utveckla stöd för att marknadstesta en idé i tidigt skede och utveckla test och demonstrationsplatser inom nischområden där innovationer kan visas upp för marknaden och systemtestas. Bättre kommunikation kring kartan av innovationsstödsaktörer och tydligare rollfördelning. Samverkan mellan olika aktörer måste ge action. Genom att samla en kompetensgrupp/bedömningsgrupp som har kompetens kring marknad, tillverkning, juridik, ekonomi, akademisk kompetens osv. kan en snabb bedömning av ett ärende göras 1) Tidigt stöd både i form av finansiering och rådgivning när det gäller utveckling av en produkt eller idé 2) Få ut produkter och tjänster på marknaden 3) En innovationsverkstad där entreprenörer kan gå med, sina idéer för att få hjälp med både finansiering och utveckling av sin produkt. Det ska finnas möjlighet att själv driva företagsidén. Men det ska också vara möjligt att koppla på en annan företagare/entreprenör. I anslutning till innovationsverkstaden behövs också en demosite där entreprenörer kan testa sina produkter innan de ska ut på marknaden (arbete med framtida demosite pågår i Oskarshamn redan idag) 1) Att utveckla ett globaliserings/internationaliseringscentrum med: a. Hitta ut i världen b. Multinationella företags samverkan, resurser c. Offentliga verksamheters styrkor att leda demo d. Omvärldskunskap e. Resurspersoner à intermediär roll, coach f. Finansieringsstöd/sök/

22 22(23) 2) Öka internationaliseringsintresset hos SME som vidare leder till export och på längre sikt även innovationstänk att utveckla befintliga tjänster/produkter 3) För internationalisering/globalisering hitta intressenter: stort+sme+ etc. resurspersoner som vill öka kompetens och intresse för en utveckling/global nod: a. IT/kommunikationssystem/aktörer för att förmedla omvärldskunskap, användandet av sociala medier b. Storföretag som goda samverkansexempel: samverkan stat/litet/sme c. Kommunala demo/goda exempel = personal med intresse för innovation ute i den egna verksamheten d. Akademins möjligheter till innovativ utveckling i samverkan runt specifika uppdrag/projekt e. Samordnande kunnig inom olika områden (t.ex. export, finansiering, samverkan, coaching, dörröppnare) finns i centret/noden f. Finansiering regional samverkan, möjligheter EU/nationellt g. Nätverk- och klustermetod 1) Fler företagare och företag med tillväxtpotential. Internationellt saknas 2) Fler (unga) entreprenörer. De hinner starta fler bolag under sin livstid. Hur driver/startar man bolag -kunskap/kompetens 3) Arena/inkubator för åringar som under en kort period (3 mån) får testa sin affärsidé, med stöd av inspiratörer, mentorer, serviceproviders. Process/kunskap om att starta lean. Nätverk med finansiärer i nästa steg. Bolagen hjälper varandra och lär av varandra. Informellt och snabbt. Låg burnrate, lär dig att testa/ev misslyckas 1) Att det finns så många aktörer. Satsa på spets! Övriga lotsar dit 2) Ökad konkurrenskraft för företagen a. Ett enda innovationskoncept övriga aktörer lotsar dit. Där finns allt i så stor utsträckning som möjligt oberoende av vem som äger kompetensen/stödet i grunden. Allt under ett tag b. Fullständig och långsiktig finansiering c. Tydliga kravprofiler för dem som jobbar där d. Tydliga mätbara mål för verksamheten e. Kontinuerlig och transparent uppföljning av målen f. Om dålig måluppfyllelse ändra konceptet 1) Gör det till en punkt som alltid diskuteras när företagen pratar innovation/utveckling 2) Punkter a. Låta företagen göra misslyckade satsningar b. Våga ta in stödpengar c. Finna rätt kompetenser d. Skapa nya företag och få befintliga att växa a. Få ut innovationsstödsprocessen i företagen b. Ha kompetens i stödprocessen för att stötta företagen i processen c. Single point och contact för att komma in och få stöd d. Tydliggöra processen genom 1) stödmöjligheter och 2) projektstöd