Pulsen NYA GREPP LOCKAR NYA MEDARBETARE PLAN FÖR MINSKADE KOSTNADER. Dessutom... Pulsennyheter i intranätet! Så skapas Region Jönköpings län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pulsen NYA GREPP LOCKAR NYA MEDARBETARE PLAN FÖR MINSKADE KOSTNADER. Dessutom... Pulsennyheter i intranätet! Så skapas Region Jönköpings län"

Transkript

1 Pulsen Resfria möten sparar tid, pengar och miljö SIDAN 12 Personaltidning för oss i Landstinget i Jönköpings län PLAN FÖR MINSKADE KOSTNADER SID 4 5 Så skapas Region Jönköpings län SID 6 8 Viktigt informera vid PSA-prov SID Tydligare regler för hjälpmedel SID 9 NYA GREPP LOCKAR NYA MEDARBETARE INBLICK SID år tillsammans Gipskillar har blivit gipsgubbar SID 22 Dessutom... Pulsennyheter i intranätet! PATIENTSÄKERHET LISELOTTES IDÉ GER TRYGGARE VÅRD SID NYTT OM NAMN HÅKAN MÖTER FOLK SOM DE ÄR SID 20 21

2 2 PULSEN NR 2 l JUNI 2014 ingång LÄGG TILL PULSENNYHETER Mellan papperstidningarna ger Pulsenredaktionen dig personalnyheter i flödet Pulsen-nyheter i intranätet. Lägg till Pulsen-nyheter på din startsida: Tryck på kugghjulet bredvid ditt namn, välj Mina nyheter, Lägg till nyhetsflöde, Nyheter från intranätet. Skrolla ner till Pulsen-nyheter, tryck på Lägg till. Det är insidan som räknas! I detta nummer av Pulsen berättar vi om Landstingets och kommunernas arbete med att slå samman Landstinget och Regionförbundet och bilda Region Jönköpings län. Hela poängen med regionbildningen är ju att ge invånarna bästa möjliga förutsättningar till ett bra liv. Människor väljer att leva där det finns jobb, utbildning, kultur och en infrastruktur som gör det möjligt att förflytta sig dit man vill. Och där människorna finns behövs vård, kollektivtrafik, mer utbildning och kultur som får oss att utvecklas lite till och kanske må ännu lite bättre. Ja, ni fattar hur det hänger ihop! Du kan också läsa om Landstingets tankar kring arbetsgivarvarumärket, som är en kommunikationssatsning sprungen ur SKL:s satsning Sveriges Viktigaste Jobb, och ett försök att visa både potentiella och befintliga medarbetare vad vi som arbetsgivare står för. Både regionbildningen och arbetsgivarvarumärket handlar om att skapa förutsättningar för att människor ska välja just oss. Vi vill att människor ska välja Jönköpings län för etablering av företag, som plats att leva och bo på, och förstås också vilja arbeta i den verksamhet vi bedriver och finansierar. Trots att jag arbetat över 20 år med kommunikation och marknadsföring känner jag mig fortfarande obekväm med begreppet varumärkesarbete. Det är så lätt att det uppfattas som ytligt utanpåverk, som en fråga om färg, form och logotyper när det i själva verket handlar väldigt lite om yta, utan istället om vilka vi är och vilka värden vi tillsammans står för. För det som gör att människor faktiskt väljer att arbeta på ett av våra sjukhus, undervisa på någon av våra skolor, kulturälskarna att besöka Spira och patienterna att känna förtroende och tillit till vår verksamhet beror förstås helt på hur vi väljer att vara. Är vi bra så blir vi attraktiva. Det är summan av det vi som arbetar i Landstinget säger, gör och levererar som är vårt varumärke. Det är som alltid insidan som räknas! Christina Jörhall Kommunikationsdirektör! Björn Bragée, känd som arga doktorn föreläste på Utvecklingskraft och hyllade städningen av länets sjukhus som ett föredöme för övriga landet. Sjukfrånvaron i Landstinget var 4,3 procent första tertialet, en minskning med 5,2 procent jämfört med samma period i fjol. I den nationella jämförelsen tappade vi från andraplats till fjärdeplats i låg sjukfrånvaro Landstinget fortsätter med Grön rehabilitering efter ett lyckat första projektår. Att få komma hit var det bästa som hänt i mitt liv, säger en av deltagarna. Pulsen PULSEN är en tidning för medarbetare i Landstinget i Jönköpings län. Den kommer fyra gånger per år. Citera gärna Pulsen men ange källan. Vi ansvarar inte för insänt material som vi inte beställt. ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationsdirektör Christina Jörhall , SKRIBENTER Mikael Bergström, Kicki Ekbladh, Mats Fäldt, Ulla Hansson-Green, Lisbeth Lejon, Helen Ulvegard, GRAFISK FORM OCH LAYOUT Katarina Sennevik, FOTO OCH BILDHANTERING Johan W Avby, BESÖKSADRESS Husargatan 4, Jönköping POSTADRESS Box 1024, Jönköping PULSEN I INTRANÄTET Landstingsfliken. ADMINISTRATION Inger Bjelke, ADRESSÄNDRING Anmäl till ditt lönekontor. UPPLAGA ex TRYCKT 9 juni 2014, V-TAB AB, Västerås NÄSTA TIDNING september 2014 MATERIALSTOPP 8 september 2014 OMSLAGSBILD Marie Doohan, PA-konsult på Jönköpings sjukvårdsområde är en av många som arbetar med att rekrytera nya medarbetare. Foto: Johan W Avby Handspritsgänget sprudlade på scen Stämningen var på topp under uppvärmningen av Landstingsyran i Värnamo när det glada gänget från sjukhusets operationscentral framförde sin nu nästintill världsberömda låt om handsprit. Efter publiceringen på Youtube gillades och spreds filmen snabbt i sociala medier och vårdenhetschef Helen Skogelin Torvaldsson och specialistssjuksköterska Susann Lindahl intervjuades i både tidningar, radio och teve. Foto: Helena Dovier

3 PULSEN NR 2 l JUNI summer camp 9 13 juni Representanter för internationell sjukvård kommer till Jönköping för konferensen Summer camp, där man diskuterar utveckling av vården. NYA ANTIBIOTIKA PÅ GÅNG? Kan samhället, industrin och sjukvården samverka för att utveckla nya antibiotika? Detta ska en rad experter diskutera 30 juni som en av flera spännande sjukvårdsfrågor i Almedalen i år. TYCK TILL! VAD VILL DU LÄSA OM I PULSEN? MEJLA personcentrerad vård etik Att möta istället för att mota Annika och Eva sitter och småpratar över en kopp kaffe i personalrummet, när de plötsligt hör högljudda röster, skratt och rörelse ute i korridoren. Eva tittar ut, suckar och vänder sig till Annika: Nu är det en hel hord med släktingar som är på väg in till Amira igen. De stör ju de andra på salen och vi kommer inte att få något gjort därinne på en lång stund. Förra gången sa jag ju till henne att hon inte kan ha så många besökare på en gång. Men nu är det likadant igen. Vad ska vi göra? Malin Skreding Om man utgår från personen, patienten, människans hela livssituation, istället för organisationen och personalen uppnår man två saker alla blir nöjdare och vården billigare. Grunden är patientens egen berättelse. Så beskriver journalisten Åsa Moberg personcentrerad vård i sin krönika i Dagens Samhälle nr 20/2014. För visst känner vi ibland, att när det verkligen är riktigt nära hjärtat, så går det att sträcka sig lite längre för att göra sitt absolut bästa Illustration: Maria davidsson Petra Lindberg I ett mångkulturellt samhälle kan möten mellan kulturer lätt bli till krockar. Missförstånd uppstår, som kan leda till att patienter och närstående känner sig kränkta medan vårdens medarbetare anser att regler och rutiner måste följas lika av alla. Inom hälso- och sjukvården har vi ett lagstadgat uppdrag att erbjuda vård på lika villkor. Men är lika villkor detsamma som lika för alla? Vems perspektiv ska gälla? Integration är ett begrepp som hör samman med ett mångkulturellt samhälle. Det kan vara intressant att reflektera kring vad begreppet innebär. I de europeiska grundprinciperna för integration fastslås att integration är en dynamisk dubbelriktad process med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrare och invånare i medlemsstaterna med andra ord att skapa goda möten där båda parter lär av varandra. I exemplet ovan riskerar Eva att kränka patienten Amira och hennes närstående om hon säger till dem att inte alla får vara där. Men samtidigt upplever hon att det bullriga besöket påverkar de andra patienterna i fyrbäddssalen negativt. Om Eva hade frågat Amira varför hon har så många besökare, hade Amira kunnat berätta att i hennes hemland är det en skyldighet att hälsa på släktingar och vänner som är sjuka. Det är så personen återfår sina krafter, genom att bli bekräftad och stärkt av alla som finns nära och stöttar henne att bli frisk igen. Personen själv kan inte neka sina närstående att komma, det skulle ju vara en skymf mot deras välvilja. Eva skulle kunnat bekräfta att hon förstår detta, men också förklara att i Sverige är inte patientrummen anpassade till att kunna ta emot så många besökare på samma gång. Tillsammans hade de kunnat komma fram till en lösning, till exempel att endast ett par personer i taget kommer, eller att Amira får hjälp att ta sig till besöksrummet där det finns mer utrymme. Genom att visa en vilja att förstå och finna lösningar, går det också att ställa samma krav på sin motpart. Då kan båda parter mötas i nyfikenhet och respekt, istället för att strida för sitt eget perspektiv. Vårens etiska forum, som hölls i slutet av maj, handlade just om kulturmöten i vården. Föreläsaren Emira Hasanov, hälsokommunikatör inom Landstinget i Östergötland, poängterade vikten av att öka förståelsen av olika kulturers syn på hälsooch sjukvård för att kunna skapa goda möten. Hon skickade även med några tips: Ta vara på och lär av kollegors kulturkompetens, fråga patienten hur hen vill ha det, bjud in representanter för olika kulturer att hålla föreläsningar samt, kanske det allra viktigaste, reflektera kring hur du själv skulle vilja bli bemött inom vården i ett främmande land. Malin skreding hallgren Landstingets etikråd Läs mer i intranätet: Landstinget / Ledning / Etik och jämlik vård / Etik /

4 4 PULSEN NR 2 l JUNI 2014 Mer dagkirurgi, minskat behov av återinläggningar och färre röntgenundersökningar är tre av många åtgärder som ska minska kostnaderna för den somatiska vården med 150 miljoner kronor på två år, enligt Landstingets åtgärdsplan. Nya arbetssätt minskar kostnader Vårdmedarbetarna upplever inte att de är överbefolkade eller har för många vårdplatser, utan att det är en ganska tuff vardag där man arbetar hårt. Men kan vi till exempel minska behovet av återinläggningar, korta vårdtiderna och göra mer i dagkirurgi så minskar vårdtillfällena, och då tror vi att vi kan ta bort 60 vårdplatser, säger hälsooch sjukvårdsdirektör Mats Bojestig. Åtgärdsplanen innehåller en lista med områden som sammantaget ska minska kostnaderna med 150 miljoner kronor, för att komma i budgetbalans. Att minska återinläggningen inom 30 dagar av äldre patienter ger flera vinster. Sedan ett år tillbaka arbetar vi med fokuspatienter. Det är ett sätt att uppmärksamma den här gruppen med extra insatser, som till exempel att ringa upp inom 72 timmar och skicka en speciell remiss till primärvården, som då vet att man kan behöva ha extra fokus på den här patienten, säger Mats Bojestig. Efter en trög start har nu många enheter börjat arbeta på det här sättet. Vi börjar nu se en liten tendens till minskning av återinläggningar. Resultatet ger färre vårddygn och därmed lägre kostnad, men samtidigt också minskad risk för vårdrelaterade infektioner, något som även sparar lidande och pengar. De mobila geriatriska team som finns i varje sjukvårdsområde bidrar också till att minska återinläggningarna. Röntgen är ett annat stort område i åtgärdsplanen. Vi gör mer MR och CT än andra landsting. Det beror på att vi har bra tillgänglighet och snabbt kan få en MR. Tendensen är också att vi går från billigare mot dyrare undersökningar och vi gör kanske undersökningar lite oftare än vad vi skulle behöva. Här ska nu FAKTA Den kartläggning och analys som Landstinget gjorde i början av 2014 visade att kostnaden för den somatiska vården är cirka 135 miljoner högre än rikssnittet, med hänsyn till befolkningssammansättning och geografi. Det visade sig också att länet har 60 fler vårdplatser än rikssnittet och fler vårdbesök, men samtidigt färre besök i öppenvård. Åtgärdsplanen har därför som mål att under 2014 och 2015 minska kostnaderna i den somatiska vården med 150 miljoner kronor genom att minska cirka vårdtillfällen eller vårddygn, vilket kan leda till 60 färre vårdplatser. Medicinsk diagnostik göra en riktad insats för att hjälpa klinikerna att tänka till kring när undersökningar behövs. Bakom begreppet personcentrerad vård döljer sig satsningar på till exempel webbtidbok, journalen via nätet, sjukvårdsrådgivningen 1177, individuell vårdplanering och ökad egenvård, allt sammantaget åtgärder som man räknar med minskar vårdens kostnader. Med webbtidbok och journalen via nätet får patienten bättre egenkontroll, som till exempel gör att antalet uteblivna patienter från vårdbesök kommer att minska. Vi tittar också på en framgångsrik modell i Skåne där hjärtsviktspatienter fått minskad återinläggning och akutbesök tack vare ökad egenvård. Standardiserade arbetssätt och specialisering är ett annat stort område. Genom att dela upp opererande verksamheter mellan länets tre sjukhus finns möjligheten till besparingar. Vi börjar nu med att titta på kirurgi och ortopedi. Vi blir effektivare genom att göra en viss operation på enbart ett ställe i länet, säger Mats Bojestig. Här ingår också att öka dagkirurgin, till exempel för ljumskbråck och korta vårdtiderna för till exempel höftoperationer. Men att minska vårdtiden och öka dagkirurgin kräver att vi tänker igenom hela vårdkedjan ordentligt. Detta kan ge effekter på kostnaderna för jourlinjer och hyrläkare. Jourlinjerna är dag en dyr budgetpost. Samtidigt ska vi ha tre akutsjukhus. Inom området personalkostnader finns en målsättning bland annat att halvera kostnaden för hyrläkare och att minska kostnaden för administration med fem procent. Det handlar om att se hur vi administrerar och dokumenterar på ett mer enhetligt sätt. Vi behöver utveckla Cosmic, men också utnyttja det som redan finns i systemet. Genom att minska antalet vårdplatser kan personalstyrkan minska. Några uppsägningar är dock inte aktuellt. Man får fundera noga innan man återbesätter tjänster och behöver kanske inte lika många timvikarier längre. Att minska de vårdrelaterade infektionerna och inläggningar orsakade av läkemedelsberoende problem är andra punkter för att minska kostnaderna, liksom till exempel att ta hem en del ortopediska operationer som Landstinget idag köper från andra landsting. När alla åtgärderna får effekt är målsättningen att den somatiska vården ska hamna på en årlig kostnad på 150 miljoner lägre än idag. Rätt nivå på röntgenundersökningarna är en av många viktiga punkter i Landstingets åtgärdsprogram för att minska kostnaderna i den somatiska vården. Medicinsk diagnostik har fått i uppdrag att hjälpa klinikerna till riktig användning av röntgenresurserna. Arkivbild. Anette Peterson Mats Bojestig Åtgärdsplanen drivs nu vidare av sjukvårdens ledningsgrupp i samverkan med alla medicinska programgrupper, MPG. Vi försöker engagera hela sjukvårdssystemet, likt det arbete som Medicinsk diagnostik har påbörjat, säger Anette Peterson, hälso- och sjukvårdsstrateg på Landstingets kansli. Det finns ett stort engagemang och det pågår ett antal aktiviteter inom varje område, men det här arbetet är inga snabba klipp, säger Mats Bojestig. Vid ett forum i april fick alla medicinska programgrupper berätta hur de ska arbeta för att stödja åtgärdsplanen. Vid ett MPG-forum i höst ska de presentera hur de arbetar och vi kommer att följa utvecklingen noga, säger Anette Peterson. Samtidigt ser hon en utmaning i att kommunicera förändringarna till Landstingets medarbetare: Det handlar inte om att dra ner och försämra. I stället vill vi skapa en bättre och mer jämlik vård. Höja kvaliteten, men också anpassa oss till de pengar vi har. TEXTER: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY

5 PULSEN NR 2 l JUNI Landstingets webbplatser I mars öppnade Landstingets nya webbplats lj.se. Innan dess hade informationen som fanns under fliken för vårdgivare flyttats till en särskild webbplats, Landstinget Plus. Har du genvägar eller länkar på sidor du ansvarar för till gamla lj, så måste du göra om dem så att de går till lj.se eller Landstinget Plus se är också en av Landstingets webbplatser, liksom umo.se. Här berättar vi kort vad de olika webbplatserna innehåller. Lj.se Lj.se riktar sig i första hand till länets invånare. På lj.se finns bland annat information om Landstingets verksamheter, rekrytering, utvecklingsarbete, politik och invånardialog. Plus.lj.se Landstinget Plus vänder sig till medarbetare, vårdgivare och andra externa samarbetspartner. Här samlar vi information och kunskapsstöd för olika professioner se 1177.se (1177 Vårdguiden) är en nationell webbplats för hälsa, sjukvård och tandvård, kompletterad med regional information. På 1177.se finns fakta och råd om sjukdomar och besvär, undersökningar, behandlingar, läkemedel och temasidor. Här samlas även kontaktuppgifter till vården och man kan jämföra vårdcentraler i hela landet. Umo.se Umo.se är en nationell ungdomsmottagning på nätet som gör det lättare för unga mellan 13 och 22 år att hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. UMO samarbetar med ungdomsmottagningar, elevhälsan och olika organisationer. Bli en hälsotrampare? Ska informera om rätt undersökningar Rätt nivå på undersökningar hos laboratoriemedicin, röntgen och klinisk fysiologi är en av många viktiga åtgärder för att minska den somatiska vårdens kostnader. Vi vill vara med och sänka kostnader och ta vår del av ansvaret för att få en riktig användning av våra undersökningar, säger Anna Rogö, koordinator för Rådet för värdeskapande användning av Medicinsk diagnostik. Sedan tidigare samarbetar Medicinsk diagnostik med Vårdcentralerna Bra Liv för att få så relevanta remisser som möjligt, och man har bland annat föreläst på Bra Liv:s mötesarena. Åtgärdsplanen visar att det genomförs fler röntgenundersökningar i Landstinget än riksgenomsnittet. Därför har Medicinsk diagnostik nu i uppdrag att göra en insats för specialist- Anna Rogö sjukvården för att undvika över-, under- eller felanvändning av de diagnostiska resurserna. Vi ska bland annat titta på våra kunders användning av undersökningar och se om det finns några skillnader mellan sjukvårdsområdena, säger Anna Rogö. Till hösten ska rådets medlemmar besöka de medicinska programgrupperna för att diskutera utifrån den statistik som finns, Fakta-dokument med mera. Det kan också bli aktuellt att föreläsa inom enskilda områden. Det handlar mycket om att skapa bra riktlinjer för rätt användning så att undersökningarna har ett värde, och patienten får den bästa behandlingen. Under årets fyra första månader gjordes 1,6 miljoner analyser och undersökningar. Läs mer: lj.se/vardeskapandeanvandning Vill du få gratis motion, spara pengar och samtidigt göra en insats för miljön? Landstinget planerar ett hälsotramparprojekt med start till hösten Istället för att åka bil, cyklar du till och från arbetet under en period. Målsättningen är att du cyklar varje dag, men du måste cykla minst tre dagar i veckan, utom vid snö och halka. Håll utkik efter mer information på intranätet efter sommaren. Är du redan nu nyfiken kan du kontakta någon i projektgruppen som består av: Lena Hedin, Marcus Lundgren och Stefan Simmeborn. n På fem år har restaurang Matilda på Länssjukhuset Ryhov minskat sitt matsvinn från 14 till 5 procent. Vi såg över rutinerna för lagom mycket mat. Vi investerade dels i nedkylningsteknik, dels i en varmluftsugn, för att kunna ha viss mat för uppvärmning mot slutet av serveringstiden, säger restaurangchef Anica Dahlander. n Flera nationella kvalitetsregister har registerhållare inom Landstinget i Jönköpings län. Det senaste är RiksSår, det svenska nationella kvalitetsregistret för svårläkta sår. Syftet är att ge ökad livskvalitet genom snabbare sårläkning genom ett strukturerat omhändertagande, smärtfrihet och minskad antibiotikabehandling. Många löften på Change day Jag lovar att jobba för att motverka annanism (=skylla på någon annan), var ett av omkring 830 löften som avgavs av medarbetare i Landstinget inför Change day, rörelsen där medarbetare kan bidra med löften hur de vill förbättra hälso- och sjukvården i Sverige. Change day är en internationell rörelse som växer fram bland medarbetare inom hälsooch sjukvården. I Sverige var det den 4 juni, då löften togs emot på länets tre sjukhus samt på Qulturum. Läs mer: changeday.se Tredelat ledarskap avslutas Det tredelade chefskapet på Smålands Musik och Teater avslutas i samband med att administrativa chefen Anne Lene J Henning lämnar sin tjänst. Samtidigt startar processen med att rekrytera en gemensam verksamhetschef för Smålands Musik och Teater. Den tredelade ledningsstrukturen med en teaterchef, en musikchef och en administrativ chef har inneburit otydlighet för medarbetarna och svårigheter i beslutsfattande. Länsteatern och Länsmusiken blev 1999 Smålands Musik och Teater och 2011 flyttade man till Kulturhuset Spira.

6 6 PULSEN NR 2 l JUNI 2014 Region Jönköpings län Bort med skarvarna, stuprören och murarna Jönköpings län har en tradition av samverkan, handlingskraft och entreprenörskap. I vårt län samarbetar vi för att ta tillvara ny kunskap, nya erfarenheter och ständiga förbättringar. The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare är ett lysande exempel på detta. I år firar Landstinget, länets 13 kommuner och Högskolan i Jönköping fem framgångsrika år tillsammans inom ramen för Jönköping Academy. Marlene Ockander Tony Andersson Boel Andersson Gäre Att bilda region är ett formaliserat uttryck för det samarbete som i praktiken pågått under lång tid och som blivit ett signum för Jönköpings län. Inom Landstinget finns sedan många år Qulturum och Futurum, som även i den nya regionen kommer att verka för kvalitetsutveckling och praktiknära forskning och utveckling inom hälso- och sjukvård. Med in i den nya regionen följer också kommunernas regionala utvecklingsenhet FoUrum, som idag är organiserad inom Regionförbundet. Jönköping Academy är den gemensamma arenan för de här framgångsrika verksamheterna och en unik tvärvetenskaplig satsning. Boel Andersson Gäre är forskningschef på Futurum och dessutom professor och ämnesansvarig på Jönköping Academy och Högskolan. Hon är stolt över vad som hittills har åstadkommits: Förbättringsforskning är ett nytt område, ett nytt fält där vård och omsorg möts och där vi mycket framgångsrikt förenar forskning och utveckling. Här forskar vi med, inte på eller för. I många fall stannar vi vid VAD, men inom förbättringskunskapen vill vi komma vidare med HUR. Vårt arbete har rönt stort intresse både nationellt och internationellt. I och med att kommunerna i länet har bildat en egen utvecklingsenhet i form av FoUrum har vi idag helt andra möjligheter att jobba tillsammans på regional nivå, menar Marlene Ockander. Marlene har tidigare arbetat inom området arbetsmarknad och kompetensförsörjning på Regionförbundet, men är nu verksamhetsansvarig på Jönköping Academy. Att det gemensamma förändringsarbetet ska leda till förbättringar för länsinvånarna är vår drivkraft. Vi kan skapa så mycket mer tillsammans, när var och en går utanför sin egen box. Bort med skarvarna, murarna och stuprören! Flera av forskarna som är knutna till verksamheten kombinerar sina tjänster mellan landsting, kommuner och Jönköping Academy. En av dem är Tony Andersson. Han arbetar delvis som forskningsledare på FoUrum i ett uppföljningsprojekt inom länets missbruksvård, men är också programansvarig för den magister- och masterutbildning inom kvalitetsförbättring Vi kan skapa så mycket mer tillsammans, när var och en går utanför sin egen box och ledarskap som sedan 2009 erbjuds på Hälsohögskolan i Jönköping. Utbildningen organiseras av Jönköping Academy och är idag är en av landets mest populära med åtta sökande per utbildningsplats, berättar Tony Andersson. Han var själv en av de första studenterna, men är nu knuten till Jönköping Academy för att bland annat undervisa. Uppenbarligen fyller våra utbildningar ett stort behov i Sverige; ett behov av en praktiknära utbildning på avancerad nivå som är direkt förankrad i den egna verksamheten och yrkesrollen. Den 1 januari 2015 bildar vi alltså region i Jönköpings län. Boel Andersson Gäre menar att det är viktigt att också i den nya samverkansformen hela tiden ha nyttan för medborgarna i fokus, inte den egna organisationens preferenser eller förutsättningar. Hälsa är inte något som vi producerar. Hälsa är ju hela livet det handlar om mer än sjukvård. Och det blir mer påtagligt i en region som får ett bredare uppdrag än ett traditionellt landsting. Det kräver samverkan med andra aktörer; föreningar, näringsliv och den sociala sektorn. Där tror jag att vi har ett försprång jämfört med många andra regioner. Vi har lätt för att sätta görandet främst, att skapa värde för dem vi är till för. Jag hoppas att regionbildningen innebär att vi får ännu mer driv i samarbetet, avslutar Marlene Ockander. Vi slår oss inte till ro och är nöjda här och nu. Det går alltid att göra ännu mer och bättre. TEXT: LISA ANDERSSON och HELEN ULVEGARD Foto: Johan w avby

7 PULSEN NR 2 l JUNI Marlene Ockander, Tony Andersson och Boel Andersson Gäre firar att Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare fyller fem år i år. En verksamhet som lyfter.

8 8 PULSEN NR 2 l JUNI 2014 Region Jönköpings län Forskning och utveckling Den 22 oktober 2013 beslutade landstingsfullmäktige om regionbildningskommitténs förslag till politisk organisation för Region Jönköpings län. Den 8 april i år godkände landstingsstyrelsen organisationsstrukturen för verksamhetsorganisationen med ett ledningskontor. Qulturum är ett centrum för utveckling av arbetssätt och nya metoder inom strategiskt viktiga förbättringsområden samt ledarskap i hälso- och sjukvården. Qulturums internationella kontakter är idag unika för Sverige och många lärosäten och hälsosystem i världen sneglar mot Jönköping för att hämta intryck och inspiration. Futurum akademi för hälsa och vård ansvarar för Landstingets egen kliniska forskning, men också för samarbetet med andra forskningsmiljöer och högskolor. Futurum arbetar även för att Landstinget ska erbjuda studenter en god verksamhetsförlagd utbildning och praktik och fungerar som kunskapsstöd för vård, forskning och utveckling med patientens behov i centrum. FoUrum är kommunernas forsknings- och utvecklingsenhet. Den är idag organiserad inom Regionförbundet och följer med in i den nya regionen. FoUrums uppdrag är att stödja en evidensbaserad praktik i kommunernas socialtjänst, det vill säga det sociala arbetet inom exempelvis äldreomsorg, handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg. Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare är en arena för samverkan mellan kommuner, landsting och de fyra fackhögskolorna i Jönköping. Jönköping Academy bildades med en internationell, tvärvetenskaplig och multiprofessionell grund där forskare och utförare möts runt medborgaren och samhället hur kan vi på bästa sätt utveckla hälsa och välfärd utifrån flera perspektiv? Jönköping Academy har dessutom blivit en betydelsefull partner i större forskningsansökningar såväl nationellt som internationellt. Verksamhetsorganisation för Region Jönköpings län Nu arbetar vi vidare med att forma organisationen så att den stödjer hela verksamheten, både hälso- och sjukvård och regional utveckling, på bästa sätt, berättar Agneta Jansmyr. Landstingsdirektör Agneta Jansmyr, som i mars utsågs till regiondirektör för den kommande regionen, har tillsammans med länets kommunchefer och Landstingets ledningsgrupp arbetat fram det förslag till verksamhetsorganisation som landstingsstyrelsen fattade beslut om den 8 april. Agneta Jansmyr kommer att operativt leda verksamheten i den nya organisationen och samordna och leda det strategiska planerings- och utvecklingsarbetet. Hon blir högste tjänsteman och chef för all verksamhet. Förändringar är att hela verksamheten blir en förvaltning med ett ledningskontor. Regional utveckling blir en del i ledningskontoret Nämnd för med folkhälsa kompetens främst från och Regionförbundet. sjukvård samt Under 2013 påbörjades ett arbete regionsjukvård Folkhälsa och sjukvård Jönköpings sjukvårdsområde Höglandets sjukvårdsområde Värnamo sjukvårdsområde Vårdcentralerna Bra Liv Folktandvården Medicinsk diagnostik med att renodla Landstingets kanslis uppgifter, bland annat med anledning av regionbildningen. Det kommande ledningskontoret ska främst ha en strategisk roll och vara ett kvalificerat stöd Regionfullmäktige till den politiska ledningen samt arbeta med ledning, utveckling och uppföljning av verksamheten. I början av året överfördes vissa av uppgifterna inom ekonomi, personal och kansli till förvaltningen för verksamhetsstöd och Regionstyrelse service. En fortsatt översyn av övriga avdelningar inom kansliet pågår och förslag till hur de ska organiseras kommer att läggas under året. Den kansliöversyn som nu pågår går hand i hand med arbetet med pågående regionbildning och formandet av det nya regionledningskontoret, kommenterar Agneta Jansmyr. Vi arbetar för en stark och kraftfull verksamhetsorganisation som är riggad för att möta både nya uppdrag och utveckla de be- Regiondirektör Ledningsstab Verksamhetsstöd och service Landstingsfastigheter IT-centrum Kommunalt forum Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv samt attraktivitet fintliga, och då behöver vi ett vältrimmat ledningskontor. Inom det nya ledningskontoret finns två enheter med ansvariga direktörer: folkhälsa och sjukvård regional utveckling Revision Därutöver finns en ledningsstab för Patientnämnd funktionerna ekonomi, personal, information, Valberedning kansli och utveckling med Parlamentarisk ansvariga direktörer. nämnd Regiondirektören är chef över direktörerna inom ledningskontoret och över direktörerna i de olika verksamheterna. Regional utveckling Länstrafik Utbildning Kultur TEXT: HELEN ULVEGARD Vill du veta mer? Läs mer om när, varför och hur vi bildar region i Jönköpings län på lj.se/ region2015 och om den nya verksamhetsorganisationen i beslutsdokumentet Förvaltningsorganisation för Region Jönköpings län. Nämnd för trafik, infrastruktur samt miljö Regionens verksamhetsorganisation med ledningskontor överst. Ledningskontoret består dels av regiondirektörens ledningsstab, dels av enheterna för folkhälsa och sjukvård respektive regional utveckling. Agneta Jansmyr Den kansliöversyn som nu pågår går hand i hand med arbetet med pågående regionbildning

9 PULSEN NR 2 l JUNI Ny handbok för hjälpmedel Reglerna för förskrivning av hjälpmedel ska bli tydliga, för både förskrivare och användare. Det är syftet med den nya handbok som blir klar i höst. Varje dag skrivs det ut omkring 180 hjälpmedel i Jönköpings län. Men bedömningen bland förskrivarna kan variera en hel del. Nuvarande handbok är från slutet av 1990-talet och på vissa områden finns det inte mycket stöd till förskrivarna, säger Lovisa von Goës, verksamhetschef för hjälpmedelscentralen. Det finns till exempel regler för sängar, men inte mycket inom hygienområdet. Därför har förskrivarna efterlyst ett väldigt tydligt stöd. Det är också i linje med den temasida om hjälpmedel som 1177 Vårdguiden öppnade den 3 juni. (Se artikeln nedan.) Inom Landstinget och länets kommuner finns det drygt förskrivare, där yrkesgrupper som arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom kommunal verksamhet är de mest frekventa. Det finns många generella frågor att besvara: Kan man få mer än ett hjälp-medel, kan man få ett hjälpmedel till sitt fritidsboende, kan man få hjälpmedel till annan adress än där man är folkbokförd, ska det vara en avgift? tar Lovisa von Goës som några exempel. Förtydligande omfattar också vilken nedsatt funktionsförmåga som krävs för olika hjälpmedel. Susanne Almers, utredare avdelning folkhälsa och sjukvård, Annmargreth Kvarnefors, utvecklingsledare Qulturum, Marie Kemi, Jönköpings kommun, och Lovisa von Goës, chef för hjälpmedelscentralen, har ingått i arbetsgruppen för ett tydligare regelverk hur hjälpmedel ska förskrivas Ett exempel är när man kan klara sig med en manuell rullstol och när det behövs en elrullstol. Vi får väldigt många frågor, både från förskrivare och allmänheten om vad man kan få och inte få, säger Susanne Almers, utredare på avdelning folkhälsa och sjukvård, Landstingets kansli. Att skapa ett tydligare regelverk är en omfattande process som många förskrivare deltagit i. Det har skett bland annat genom möten med brukarorganisationer samt fyra lärandeseminarier hösten 2013, dit ett 80-tal förskrivare bjöds in per gång. Varje seminarium har sitt tema, som hygien och omvårdnad, förflyttning och kommunikation och varseblivning, med syftet att suga upp åsikter. Vi utgår ifrån de områden som finns i befintlig handbok. Sedan får deltagarna ge förbättringsförslag utifrån olika frågeställningar. Vi hade också ett uppföljande seminarium i mars 2014, säger Susanne Almers. Seminarierna och remissynpunkter har legat till grund för den nya handboken, tillgänglig att läsa även för användare av hjälpmedel. Den nya handboken ska vara lätt och tidsbesparande för förskrivarna att använda, samtidigt som den ska öka kvaliteten i processen och göra bedömningen lika för alla i länet, oavsett vilken förskrivare man träffar. Det har under lång tid funnits behov av tydligare regelverk och bättre stöd till förskrivarna, säger Susanne Almers. Styrgruppen betonar att det inte finns några besparingar inbyggda i regelöversynen. Tanken är att kostnaden för hjälpmedel ska vara oförändrad, men bedömningen lika för alla. Nej, det finns ingen tanke i detta att strama åt regelverket, säger Lovisa von Göes. Vid lärandeseminarierna har också ett speciellt bedömningsinstrument för behov av hjälpmedel presenterats, ett instrument som styrgruppen för hjälpmedelsverksamheten gett hjälpmedelscentralen i uppdrag att tillsammans med kundrådet ta fram förslag på hur det ska införas i Jönköpings län. Arbetet som sker nu handlar om regelverket för de hjälpmedel som finns inom Hjälpmedelscentralens verksamhet. Men tanken är att de generella reglerna och synsättet sedan ska gälla även för övriga områden av hjälpmedel, som syn- och hörselhjälpmedel, säger Lovisa von Goës. text och foto: MIKAEL BERGSTRÖM 1177 Vårdguiden Hjälpmedel tema på 1177 Vårdguiden Sedan 3 juni 2014 är hjälpmedel ett nytt tema på 1177 Vårdguiden. Här ges produktinformation om tusentals hjälpmedel och information om vilka regler som gäller för den som behöver ha ett hjälpmedel. Detta gör det så lätt för invånarna att hitta information och i hjälpmedelsdatabasen kan man söka efter de hjälpmedel man vill veta mer om, säger Helena Pellnor Helena Pellnor, redaktör för 1177.se i Jönköpings län. Temat hjälpmedel innehåller en rad nationella texter om hjälpmedel, hela tiden med regionala tillägg om vilka regler som gäller just i den region/län där man bor och vart man vänder sig. Vi har haft individen för ögonen när vi tagit fram texterna och utgått ifrån hur människor gör när de söker information och vad de letar efter i första hand. Förutom generella texter om hur processen går till för att få hjälpmedel, kan man söka vidare information inom åtta ämnesområden som hörsel, syn, rörelse, i hemmet, träning vård och behandling, inkontinens, kognition och kommunikation, samt övrigt. I databasen kan man söka på vilka hjälpmedel som förskrivs i såväl den egna regionen ( produkter) som nationellt, och då också få produktinformation från respektive leverantör se räknar med ett stort intresse från både allmänheten och vårdpersonal för att ta del av information om hjälpmedel på ett samlat sätt. Informationen är framför allt bra för den som ska skaffa ett hjälpmedel för första gången, säger Helena Pellnor. Med hjälpmedelsområdet får nu 1177.se ytterligare ett temaområde för allmänheten. Man hittar nu mer och mer information kring hälsa, vård, tandvård och omsorg på 1177.se. text: MIKAEL BERGSTRÖM På 1177.se går man in på Fakta och råd och klickar sedan på hjälpmedel.

10 10 inblick FRÅGAN: Vad gör Landstinget till en attraktiv arbetsgivare? PULSEN NR 2 l JUNI 2014 Linda Sommansson PA-konsult, Höglandets sjukvårdsområde: All kompetens! Möjlighet till utveckling, av såväl medarbetare och teknik som lokaler. Landstinget har ett ständigt rekryteringsbehov för att klara kompetensförsörjningen inför framtiden. Därför sker nu en bred satsning på marknadsföring, introduktion för nyanställda och intern information under begreppet Attraktiv arbetsgivare. Landstinget ska vara en Attraktiv arbetsgivare Anders Liif Inga-Lena Alm-Larsson Vi måste också utveckla och behålla de medarbetare vi har Landstinget uppfattas ha en bra verksamhet, ibland till och med bäst, som är modern och ligger i framkant, med engagerade och kompetenta medarbetare. Det är också trygga anställningar och ett viktigt arbete som utförs men inte särskilt spännande. Så kan bilden av Landstinget sammanfattas utifrån en undersökning av bland annat Dialogen-resultatet, enkäter, fokusgrupper, studentuppsats och sammanställning av mediabevakningen, presenterad vid en workshop i april. Rekryteringsarbetet måste ske på bred front om Landstingets verksamheter ska kunna försörjas med kompetenta medarbetare även i framtiden, vilket innebär betydligt mer än bara rekrytering. Det räcker inte med att attrahera och rekrytera. Vi måste också utveckla och behålla de medarbetare vi har. Landstinget har alltid arbetat med att utveckla kompetenser, men genom Attraktiv arbetsgivare har vi gjort en nysatsning och gör det mer strukturerat, säger Inga-Lena Alm-Larsson på centrala personalavdelningen. Attraktiv arbetsgivare består av tre delar: l Marknadsföringskoncept l Webbaserat introduktionsprogram för nyanställda l Samlad intern information i en portal på intranätet. Den webbaserade introduktionsutbildningen blir ett sätt att lättare ta del av information direkt när man börjar och är inte lika resurskrävande. I den nya portalen ska såväl medarbetare som chefer och PA-konsulter kunna hitta allt som rör frågor inom personalområdet. Hittills är marknadsföringskonceptet klart, medan de övriga delarna kommer senare under Vi har ett uppdrag att bygga ett arbetsgivarvarumärke för att få människor att välja Landstinget som arbetsplats, säger Elisabeth Johansson, informatör på informationsavdelningen. Det handlar om identitet, image och profil. Dessa tre ska sammanfalla så mycket som möjligt för att ge en trovärdig bild och näring till vårt arbetsgivarvarumärke. För marknadsföringen finns bland annat bildspel, monterutrustning, intervjuer med medarbetare, annonsmallar och filmer. Ett material som kan användas i en rad sammanhang. Basen är Landstingets webbplats. Här finns intervjuer med medarbetare, fakta om yrken och filmer om vissa yrken där behovet är större. Vår marknadsföring riktar sig till såväl olika professioner som till studenter och elever. Yrkesbeskrivningarna på webbplatsen är en viktig del i att få ungdomar att söka våra utbildningar och yrken, säger Inga-Lena Alm Larsson. Nästa steg är att ta fram en länsgemensam strategi för i första hand Vi kommer absolut att ha nytta av det här materialet, säger Kristin Drabe och Daniel Lervin, PA-konsulter på Verksamhetsstöd och service, med Folktandvården som arbetsområde. Inga-Lena Alm Larsson från centrala personalavdelningen visade montern som ingår i marknadsföringsmaterialet för Attraktiv arbetsgivare. hösten 2014 och våren 2015 för i vilka rekryteringssammanhang som Landstinget ska vara på plats för att nå målgrupperna. Rekryteringsbehoven följs förstås noga. Varje år görs en kartläggning av kompetensförsörjningen, med djupdykningar inom de områden där personalomsättningen blir extra stor kommande år. Flera gånger per år görs också sammanställningar i dialog med verksamheternas företrädare för att följa speciella kompetensbehov. Rekryteringsbehovet styrs inte enbart av pensionsavgångar utan även invånarnas behov och medicinskteknisk utveckling. Naturligtvis ska vi attrahera de yrkesgrupper där vi ser ett behov inför framtiden och förbereda den kompetensen, bland annat genom bra samverkan med lärosätena, säger Inga- Lena Alm Larsson. Landstingets personaldirektör Anders Liif framhåller att Attraktiv arbetsgivare är en viktig satsning: Verksamheten är helt beroende av vår förmåga att vara framgångsrika med vår kompetensförsörjning. Det blir inget skådespeleri, undervisning eller sjukvård om inte medarbetarna finns på plats. Därför behöver vi ha strategier för vår kompetensförsörjning och hur vi vill marknadsföra oss. Anders Liif menar att det handlar om att arbeta med både externt och internt perspektiv. Vad är det som gör att man väljer vår verksamhet och oss som arbetsgivare, och att man sedan trivs och stannar? Samtidigt tycker han att Landstinget de senaste tio åren klarat sitt

11 PULSEN NR 23 l JUNI SEPTEMBER Anne-Marie Ingelsten PA-konsult, Värnamo sjukvårdsområde: Att skapa en hälsofrämjande och hållbar arbetsplats där medarbetarskapet är i fokus. Där man kan påverka, vara stolt och engagerad i sitt arbete. Anna-Lena Wahlström PA-konsult, Länstrafiken, Smot och Verksamhetsstöd och Service: Det är mångfalden av jobb, människor och verksamheter! ANNA NILSSON PA-konsult, Vårdcentralerna Bra Liv: Har vi en god arbetstrivsel, tydliga mål och utvecklingsmöjligheter mår våra medarbetare bra på sina arbetsplatser. Mass-sms kan vara ett enkelt och billigt sätt att sprida information om sommarjobb, visar PA-konsulterna Sara Sundelin-Ronquist på Medicinsk diagnostik, Kristin Drabe på Verksamhetsstöd och service (Folktandvården) och Marie Doohan på Jönköpings sjukvårdsområde. Foto: Johan W Avby. Viktigt bygga relationer rekryteringsbehov på ett bra sätt, mot bakgrund av en personalomsättning på mellan fem och sex procent. Det innebär att rekrytering är en stor uppgift för oss. Vi har också kontinuerligt cirka tusen vikarier i vårt system. En del av dessa är framtidens medarbetare. Landstinget är inte heller ett självklart alternativ för alla eftersom privata alternativ och annan offentlig verksamhet konkurrerar. Men en stor fördel för oss är att våra medarbetare har ett stort intresse och engagemang i sitt yrkesliv. Men för att det ska bli bra behöver de få möjligheter och förutsättningar, ansvar i arbetet och känna att de utför arbete som är viktigt och betydelsefullt för länets invånare, säger Anders Liif. För Landstinget handlar det bland annat om att bygga och vårda sitt varumärke. Hur man gör det beskriver Landstingets kommunikationsdirektör Christina Jörhall. Hon tar så vitt skilda exempel som Volvo, Marabou och Bruce Springsteen på hur ett varumärke kan skapa värde, känslor och preferenser. Varumärken byggs inifrån och ut, men definieras utifrån och in. Det är de värden vi tillsammans skapar som blir vårt erbjudande för att behålla och attrahera nya medarbetare till oss. Springsteen går inte ut på scenen och säger att han ska sjunga bra. Han går ut och sjunger och de som gillar det de hör blir hans fans. Det är precis samma sak med Landstinget är vi bra så blir vi attraktiva! säger hon. texter och foto: MIKAEL BERGSTRÖM Att tidigt börja bygga relationer, skapa kontakt via sociala medier och att finnas ute på olika rekryteringsträffar är viktigt för att hitta framtidens medarbetare. Det finns en så otrolig bredd på yrken i Landstinget, men det är en jätteutmaning att attrahera den nya generationen och att hitta de arenor där de finns, säger Sara Sundelin- Ronquist, PA-konsult på Medicinsk diagnostik. Då måste vi våga testa lite mer med till exempel sms, Facebook, Twitter och Instagram. Det finns en massa medier som inte kostar så mycket att använda. Sara och kollegorna Kristin Drabe, som arbetar med Folktandvården, och Marie Doohan på Jönköpings sjukvårdsområde, berättar hur man behöver tänka som PA-konsult när nya medarbetare ska rekryteras, där det ibland handlar om att tränga igenom bilden av att Landstinget är en trög arbetsgivare. Det är viktigt att bygga långsiktiga relationer med tänkbara nya medarbetare. Landstinget är med på många olika mässor, säger Sara Sundelin-Ronquist. Det handlar om allt ifrån att berätta för högsstadieelever vad biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor arbetar med, till att besöka yrkesutbildningarna och informera om vad Landstinget kan erbjuda. Men också att finnas med vid arrangemang som Dreamhack, ofta i kombination med att ha olika tävlingar, bjuda på tilltugg och hela tiden samla på sig mobilnummer och e-postadresser för att kunna återkoppla. Det finns många sätt att kommunicera på som man inte kan i de traditionella kanalerna, som till exempel tidningsannons, säger Marie Doohan. På Jönköpings sjukvårdsområde har man för andra året testat mass-sms till blivande sjuksköterskor på sju olika utbildningsorter inför sommaren, en metod som man tror kan ge bra effekt. Sara, Kristin och Marie konstaterar att frågor om lön, utvecklingsmöjligheter, friskvård och karriär är vanliga och att morgondagens medarbetare ibland kan vara ganska kräsna. Kompetensutveckling är ett trendigt ord, säger Kristin Drabe. Hon träffar ofta bland annat tandläkarstudenter i flera omgångar och kan då bygga upp ett intresse för arbete på klinik i länet. Jag kan säga att hos oss får du chans att vara ny första året med bra handledning. Det handlar inte bara om att rekrytera, utan också om att behålla medarbetare. Men det är också viktigt att göra bra avslut, att behålla relationen med dem som flyttar och höra av sig igen om lämplig tjänst dyker upp. Vi måste stärka oss, prata gott om Landstinget och visa att vi trivs och att det finns utvecklingsmöjligheter, säger Sara Sundelin- Ronquist.

12 12 PULSEN NR 2 l JUNI 2014 Bokar vårdbesök via webben Mer delaktiga patienter, färre uteblivna besök och färre telefonsamtal för vårdpersonalen att ta hand om. Det är några förväntade effekter när patienter får möjlighet att själva boka tid för vissa besök och undersökningar via webben. Tidbokning via webben ingår i åtgärdsplanen för bättre vård till lägre kostnad, säger projektledaren Marie Åhs. Syftet är att öka tillgängligheten till vården och göra invånarna mer delaktiga. Bokningarna görs via Landstingets e-tjänst Mina vårdkontakter, där patienterna loggar in med e-legitimation. Bokningarna registreras i tidboken i journalsystemet Cosmic. Länets ögon- och kirurgkliniker samt öronkliniken i Eksjö har redan börjat med tidbokning via webben, liksom Nässjö vårdcentral, Bankeryds vårdcentral, Norrahammars vårdcentral och vårdcentralerna Hälsan 1 och Wetterhälsan. Även de andra vårdcentralerna i länet är redo. Enligt planen ska de vara igång i september Hela specialistvården ska också komma igång under året, säger Marie Åhs. Mottagningarna bestämmer själva vilka besök som kan bokas via webben. Några exempel är besök hos läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast, vaccinationer, blodtrycksmätningar och hälsosamtal. I vissa fall kan patienten endast boka om besök. Vi är i början av den här resan och såväl teknik som arbetssätt kommer att utvecklas med tiden. Allt har fungerat bra för dem som är igång, men det är för tidigt att utvärdera än så länge. Ett stort arbete för mottagningarna är att anpassa rutiner och planering, vilket tar tid. Ett annat långsiktigt mål med tidbokning via webben är minska telefonsamtalen kring om- och avbokningar och att uteblivna besök blir färre när patienterna själva väljer tid. Det nationella målet är att 40 procent av vårdbesöken ska bokas via webben Text: mats fäldt Lync ger snabb och enkel kontakt I din landstingsdator har du tillgång till Lync, programmet för snabb kommunikation med text, tal och bilder. Man kan kalla det snabbmeddelande eller chatt. Genom Lync får du blixtsnabb kontakt och kan ha en konversation med den eller de kollegor du söker, hela grupper om du så vill, vilket sparar tid och gör arbetet mer effektivt. Men tänk på att ingen information sparas. Snabbmeddelande är bara en av många funktioner. Lync ger också möjlighet till såväl ljud som bild, men kräver då headset och webbkamera, vilket finns som besittningsrätt. Att dela information via datorskärm har många behov av. Om man inte har headset kan man använda vanligt telefonmöte samtidigt som Lync, förklarar Maria Sundén, ITplaneringschef på Landstingets kansli och systemförvaltare för Lync. Jag använder Lync dagligen för kontakt med kollegor som inte befinner sig i samma lokaler som jag och som supportverktyg för att hjälpa användare på distans. I Lync ser man enkelt om den man söker är aktiv vid datorn och det går till exempel att bjuda in till ett möte i Lync via Outlook-kalendern. För Stefan Simmeborn, miljösamordnare på Landstingets förvaltning Regional utveckling, har Lync blivit Läkarutbildningen i Linköping växer och fördelas på ytterligare tre huvudorter Jönköping, Kalmar och Norrköping. Från 2018 genomför upp till 30 läkarstudenter sina avslutande fem terminer inom Landstinget i Jönköpings län. Mycket glädjande och en bekräftelse på att den verksamhetsförlagda utbildningen fungerar mycket bra, säger landstingsdirektör Agneta Jansmyr. För oss innebär detta nya möjligheter till utveckling i hälso- och sjukvården. Många läkarstudenter kommer att få en stor del av sin Stefan Simmeborn, miljösamordnare på Regional utveckling, har ett videosamtal med Landstingets miljökemist Jenny Rydh Stenström, en av hans många kontakter via Lync. ett nytt och viktigt arbetsredskap för att spara tid och resor. För vissa möten i våra verksamheter är det nu Lync som gäller. Jag har i snitt säkert minst ett Lync-möte per arbetsdag. Jag har mer och mer också börjat ersätta telefonsamtal med Lyncmöte. Man kan visa saker på skärmen och det blir effektivare samtal. Lync ger stora besparingar i tid och kostnad för arbete och resor. Lync Maria Sundén utbildning inom sjukvården i Jönköpings län, vilket är bra ur rekryteringssynpunkt. ger också möjlighet till tätare möten, eller möten på obekväma tider. Fredag eftermiddag vill man gärna inte boka in ett möte på annan ort, men ett Lync-möte kan man ha. Jag tycker också att mötena med Lync blir effektivare. Man är mer förberedd, och dyker det upp frågor är det lätt att koppla in ytterligare en person en stund. Text och foto: Mikael Bergström Jönköpings län får läkarutbildning Landstinget och Hälsouniversitetet i Linköping har länge haft ett utvecklat samarbete kring utbildning av läkare och vårdpersonal samt i forskningsaktiviteter. Den kliniska verksamhetsförlagda utbildningen inom Landstinget finns i hela Jönköpings län och omfattar för närvarande cirka studentveckor med studenter inom 16 professioner. Från 2014 utökas läkarprogrammet i Linköping med 40 platser. Redan vid terminsstarten våren 2015 bestäms vid vilka av de fyra huvudstudieorterna de nya studenterna från och med termin sju ska genomföra sin kliniska utbildning. När utbildningen är fullt utbyggd kommer 150 läkarstudenter att få de sista fem terminerna av utbildningen inom Landstinget i Jönköpings län. Det är ett viktigt och värdefullt steg för hälso- och sjukvården i regionen. Den fördjupade samverkan bidrar till att vi fortsätter stärka vårdens goda resultat. Det är roligt att vårt långvariga samarbete manifesteras i detta strategiskt viktiga steg, säger Boel Andersson Gäre, professor och chef för Futurum, Landstingets akademi för hälsa och vård. TEXT: ulla hansson green

13 PULSEN NR 23 l JUNI SEPTEMBER Journal via nätet från årsskiftet Från årsskiftet 2014/2015 kan patienter som fått vård i Jönköpings län läsa sin journal via Internet, så kallad direktåtkomst. Den 10 juni väntas landstingsstyrelsen fastställa vilka regler som ska gälla i Landstinget i Jönköpings län. Direktåtkomst innebär att alla journalanteckningar skrivna från 1 juli 2014 och framåt blir tillgängliga. Patienten får möjlighet att förbereda sig inför ett besök och i efterhand kunna läsa och förstå vad som hänt och därmed bli mer motiverad och delaktig i sin egen vård. En förberedd patient kan bidra till effektivare och bättre möte med vården och vårdpersonalen får möjlighet att förtydliga och förstärka det som är viktigt för patienten. Två nya sökord införs; våldsutsatt och tidiga hypoteser. Anteckningar som kategoriseras med dessa sökord visas inte. Regelverket i korthet: Vuxna över 18 år får tillgång till sin journal. Vårdnadshavare kan läsa barnens journal tills de fyller 13 år. Barn upp till 18 år har inte direktåtkomst till sin egen journalinformation. Man kan försegla sin journal så att man inte kan öppna den via nätet. Man kan endast läsa signerad/vidimerad journalinformation och provsvar. Efter 14 dagar blir även osignerad journalinformation tillgänglig. Undantag Till att börja med blir inte journalinformation inom dessa områden tillgänglig via nätet: Genetiska utredningar/onkogenetisk mottag. ning, psykiatri/barnpsykiatri, psykologmottagningen Jönköping, Barnahus och habiliteringscentrum. TEXT: LISBETH LEJON FAKTA Journalinformation före 1 juli 2014 lämnas som tidigare ut i pappersformat. Regelverket finns i sin helhet under Landstingsfliken i intranätet under Administrativt stöd, IT och teknik/vårdadministration. Alla verksamhetschefer har också fått material för att informera om regelverket för journal via nätet på arbetsplatsträffar. Översyn föreslås av kirurgins organisation Just nu tas förslag fram för hur länets kirurgi ska dela upp och specialisera sin verksamhet. Parallellt planeras en översyn av hur kirurgin ska organiseras. I den pågående åtgärdsplanen för den somatiska vården i Landstinget är standardisering och specialisering ett av fem huvudområdena. Där tittar vi på den kirurgiska verksamheten och ser om vi kan öka kvaliteten och klara bemanningen mer långsiktigt om vi specialiserar sjukhusen mer än idag, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig. Om vi skapar detta samarbete, med tre akutsjukhus som utgångspunkt, behöver läkarna arbeta på mer än en ort. Då vill vi också undersöka den bästa organisationsformen. Är det att behålla kirurgkliniker på de tre sjukhusen eller ska vi organisera på annat sätt? Under våren 2014 har kirurgklinikerna vid Länssjukhuset Ryhov och Höglandssjukhuset i Eksjö kopplats ihop med gemensam verksamhetschef. Då har frågan väckts om en översyn av hela den kirurgiska organisationen. Urologin har tidigare bildat länsklinik. Men kirurgin är en större verksamhet. Frågan är vad som blir bäst utifrån ett patientperspektiv och för att nå kostnadseffektivitet. Hur är det klokt att organisera den här verksamheten? säger Mats Bojestig. Sedan två år tillbaka driver länets kirurgi sitt arbete uppdelat i fyra länsövergripande sektioner, något som inte påverkas av de översyner som nu sker. I åtgärdsplanen betonas vikten av att samarbeta både inom och mellan specialiteterna. Nedre gastrokirurgi är ett exempel på flerårigt och väl fungerande samarbete där kirurger, onkologer och röntgenläkare träffas regelbundet för att diskutera behandlingsplaner för sina gemensamma patienter. Man är också först med att ha sina veckomöten i sjukhusens nya videokonferensrum. Via bildskärmar diskuterar man och visar bilddiagnostik, något som effektiviserar arbetet och ger mer tid för patienter. Bild från Länssjukhuset Ryhov. landstingets politiska ledning föreslås besluta om en översyn som ska titta på olika organisatoriska möjligheter och deras styrkor och svagheter, med fokus på vård, behandling och resultat ur invånarens perspektiv. Uppdraget är att titta på utmaningar på fem till tio års sikt, göra jämförelser med omvärlden och undersöka hur samverkan med andra verksamheter som till exempel intensivvård och vårdavdelningar påverkas. Senast i oktober 2014 ska resultatet redovisas. Landstingsstyrelsen tog ställning till förslaget om översyn den 10 juni, efter Pulsens tryckning. TEXT: och foto: MIKAEL BERGSTRÖM

14 14 PULSEN NR 2 l JUNI 2014 Bakom det vardagliga arbetet med patientsäkerhet finns en nationell överenskommelse med prestationsersättning. För 2013 fick Landstinget full pott, 21 miljoner kronor. För 2014 finns lika mycket pengar, 525 miljoner, att fördela till de landsting/regioner som klarar målen. På fyra sidor berättar Pulsen om arbetet inom olika områden. Patientsäkerhet på många fronter Rätt klädd och rena händer hos vårdmedarbetare är en av de grundläggande åtgärderna för att värna patientsäkerheten. Att detta följs ser sjukvårdens hygienobservatörer till. Varje månad gör undersköterskorna Anneli Keskimäki Ferm och Liselotte Norén på medicin D, Höglandssjukhuset, tio observationer av hur medarbetare följer hygienreglerna. Vi tycker nog att vi tappat lite senaste halvåret när det gäller handsprit före patientkontakt, säger de. Vi har tidigare legat på 100 procent, nu kanske procent, så detta är något som ständigt behöver uppmärksammas. Hygienreglerna säger bland annat att medarbetare med patientkontakt ska bära kortärmade kläder, ha håret uppsatt och inte ha smycken eller ringar. Handsprit ska användas före och efter patientkontakten. Då inte bara på händerna utan upp till armbågarna, säger Liselotte Norén. Hon har varit hygienobservatör ett år, kollegan Anneli i fem sex år. De tio observationerna varje månad ska vara slumpmässiga. Ibland får man ett ryck och tänker att idag ska jag göra en observation, säger Liselotte. I de flesta fall blir den utan anmärkningar, men ibland måste de påpeka direkt. Obs: Handsprit! kan jag säga. Javisst På Aneby vårdcentral skrivs inte antibiotika ut i onödan, konstaterar distriktsläkaren och verksamhetschefen Ken Granath, som undersöker en patient. Bilden är arrangerad. ja, kan den observerade säga. Men jag tycker också att det slarvas lite med förkläde när vi plockar ur smutsiga sängar. Men det ingår ju inte i mätningen, eftersom det inte är direkt patientkontakt. Det vore bra om systemet med hygienobservatörer roterade bland personalen. Det är inget betungade uppdrag och det är väldigt bra för egen del, för man tänker till, säger Liselotte. Minskad antibiotikaanvändning står högt på dagordningen. Privatägda Aneby vårdcentral är bland de primärvårdsenheter i Jönköpings län som skriver ut minst antal recept på antibiotika, resultatet av ett strategiskt arbete bland de fem distriktsläkarna och tre ST-läkarna. Det krav jag kände från patienterna för 20 år sedan att skriva ut antibiotika, känner jag inte alls längre, säger distriktsläkaren och verksamhetschefen Ken Granath. För några år sedan såg vi att det började dra iväg med förskrivningen. Vi tog då ut data på vår förskrivning. Ibland kan det vara känsligt att jämföra sig med varandra, men det har vi inga problem med och det är vi glada för. Data visade att de äldre läkarna skrev ut mer än de yngre, utifrån de medicinska kriterier som finns. Ett känt problem. De som har arbetat som läkare i en tid då vissa sjukdomar, som till exempel halsfluss, var mer allvarliga, skrev ut mer antibiotika jämfört med ST-läkarna. Men när vi tog tag i detta blev det bra. Vi är en stabil enhet med erfarna läkare. Kommer vi överens om något hos oss, blir det så. Sjuksköterskorna är en viktig del i den här processen. De ger i större utsträckning råd om egenvård vid till exempel förkylningar, istället för att boka in patienten på besök. Det finns också en utveckling i samhället där människor inte längre är lika rädda för att bli utan antibiotika. Idag är det inget problem med patienter som kräver antibiotika, säger Ken Granath och visar det informationsmaterial man använder. Han jämför med Nya Zeeland där han arbetat en längre period. Där fanns det ett helt annat patienttryck efter antibiotika. Jag har väldig respekt för doktorer som arbetar i eller kommer från länder närmare ekvatorn. Där finns det mer virulens i infektioner och de vet vad nästa steg kan bli. Samtidigt är han glad över att Sverige arbetar framgångsrikt med antibiotikafrågan. Vi har lyckats relativt bra i arbetet att uppmärksamma resistensutvecklingen. De senaste åren har vi minskat förskrivningen till barn kraftigt. Men det handlar också om valet av antibiotika. Aneby vårdcentral ligger till exempel bäst till när det handlar om penicillin som val för luftvägsinfektioner hos barn upp till sex år. spännvidden är stor i länet mellan de vårdcentraler som skriver ut minst och mest recept med antibiotika. Det finns vårdcentraler som lyckats minska sin förskrivning kraftigt från en hög nivå. De har arbetat beundransvärt med den här frågan, tycker Ken Granath. Men även Aneby vårdcentral har skäl att ständigt uppmärksamma antibiotikafrågan. I den senaste utvärderingen från FoUenheten och primärvårdsenheten hade vi skrivit ut relativt för mycket antibiotika trots att CRP låg under 30, alltså ingen allvarlig infektion. Detta är en bra mätparameter och

15 Handsprit vid varje sänggavel underlättar för det viktiga momentet att använda handsprit före och efter varje patientkontakt, visar Anneli Keskimäki Ferm och Liselotte Norén, hygienobservatörer på medicin D, Höglandssjukhuset. Det är ett viktigt arbete så att medarbetare inte sprider smitta från patient till patient det irriterar mig lite att vi gjort det, men vi har nu tagit till oss det. Det finns områden som inte ingår i några kontrollprogram, men som det kan finnas skäl att ompröva. Frida Hintze, ST-läkare på Aneby vårdcentral, tyckte att det skrevs ut antibiotika i salveform alldeles för ofta för omkomplicerade ögoninfektioner, bindhinnekatarr. Vi doktorer hade olika syn på när det skulle skrivas ut salva och till vem. Normalt behövs det ingen antibiotika för denna åkomma. Det finns en tradition att alltid behandla, men det finns inga bevis för att det är effektivt. Det är lika effektivt att tvätta med varmt vatten. Man vinner möjligtvis ett halvt dygn på att behandla med salva. Efter en mätning och diskussion höll hon en liten utbildning för läkare och de sjuksköterskor som arbetar i telefonrådgivningen. Jag är nöjd med resultatet. Besöken har mer än halverats. Vinsten är att färre patienter behöver besöka oss. För att minska de vårdrelaterade infektionerna, VRI, är det viktigt att kunna knyta ihop förskrivningen av antibiotika med orsaken till det. Det går numera med det så kallade Infektionsverktyget. Det är sällan som det kommit något så enkelt, som går så fort och som tillför så mycket, säger Marie Andersson, vårdutvecklare på geriatriska rehabiliteringskliniken, Värnamo sjukhus. Tillsammans med ortopedkliniken på Höglandssjukhuset har man varit testpiloter för Infektionsverktyget, som nu har införts på alla slutenvårdskliniker. Genom tvingande fält måste den som förskriver antibiotika dels ange om det handlar om en samhällsförvärvad eller vårdrelaterad infektion, dels välja typ av infektion. Nu kan man se sin egen kliniks förskrivning och mönster på ett tydligt sätt. Men det gäller att fylla i så bra man kan om det ska ge något, säger överläkare Annika Åström Victorén. Hon är mycket nöjd med hur införandet har gått till, där Landstingets Stramakoordinator Andreas Lägermo haft en nyckelroll. Han är en viktig person. Det är värt mycket att han kommit till oss och visat. Med hjälp av Infektionsverktyget har man på allvar börjat kunna följa problemet med vårdrelaterade infektioner. De tidigare punktprevalensmätningarna två gånger per år är väldigt slumpartade och kan slå snett. Nu kan vi följa VRI på ett mer kontinuerligt sätt, säger verksamhetschef Björn Persson. Infektionsverktyget hjälper till att se att rätt antibiotika valts till olika infektioner, minst lika viktigt som att vara återhållsam med antibiotika i kampen mot antibiotikaresistens. Nu får sjukvården ett stöd i förbättringsarbetet, både för att minska VRI och förbättra antibiotikaanvändningen, säger Andreas Lägermo. Men det är viktigt att registreringen görs på ett korrekt sätt. Därför har Andreas Lägermo och Annika Åström Victorén gått igenom ett 60-tal förskrivningar och jämfört med patientjournalerna. Det såg rätt så bra ut. Vi har ett bra arbetssätt. Men det finns en del nybörjarmissar. Nu har vi plockat ut vissa grupper att titta närmare på, säger Annika Åström Victorén. Ett generellt problem, som man sett på andra håll i landet, är att man kan missa definitionen på vårdrelaterad infektion, säger Andreas Lägermo. Det finns många sätt hur en infektion kan bedömas vårdrelaterad i stället för samhällsrelaterad. Det handlar bland annat om tidsaspekter, om det är utlöst av läkemedel, med mera. Det är viktigt att vi nu hittar en nivå och är uthålliga på den, säger Björn Persson. Idag handlar det ofta annars om att jaga pengar för punktinsatser, som sedan glöms bort när det blir fokus på någon annan punktinsats. Ett sätt att använda Infektionsverktyget är att titta närmare på antibiotikabehandlingen av olika VRI. Vår största VRI-grupp är urinvägsinfektioner utan feber, och här har vi gått in och journalgranskat om vi har följt riktlinjerna för KAD bara när det behövs och om de fått anti- >>

16 16 PULSEN NR 2 l JUNI 2014 Vårdutvecklare Maria Andersson och överläkare Annika Åström Victorén på geriatriska rehabiliteringskliniken, Värnamo sjukhus, diskuterar Infektionsverktyget tillsammans med Landstingets Strama-koordinator Andreas Lägermo. ST-läkare Karl-Martin Hjälmdahl går igenom den nya läkemedelslistan med en patient som ska skrivas ut under dagen från geriatriska rehabiliteringskliniken i Eksjö. biotika på rätt grunder. Så det går att gräva sig djupare i materialet, säger Marie Andersson. Att hitta orsakerna till infektionerna och att se om det var rätt att behandla med antibiotika eller inte, är det viktiga syftet. På individnivå förstås, men även i ett större perspektiv. Man har nytta av Infektionsverktyget och kan dra egna slutsatser. Med tanke på antibiotikaresistensen i världen är det viktigt att vi använder det så att vi inte hamnar i en situation där vi inte längre kan behandla vissa infektioner, säger Annika Åström Victorén. Rätt läkemedelsanvändning är en viktig patientsäkerhetsfråga. Därför ska alla patienter som skrivs ut efter sjukhusvård få skriftlig information. Blanketten Information om din vårdtid och en ny läkemedelslista, är rutin hos oss vid utskrivning, säger Karl-Martin Hjälmdahl, STläkare på geriatriska rehabiliteringskliniken, Höglandssjukhuset. Information om din vårdtid innehåller bland annat uppgift om vårdtiden och ansvariga, orsak till sjukhusvistelsen och hur planering och uppföljning är tänkt. Det ska vara en kortfattad beskrivning på lättbegriplig svenska, för att göra patienten delaktig. Vi skriver till exempel lunginflammation eller blodförgiftning, i stället för de medicinska termerna. Uppföljningen kan handla om remiss till vårdcentral. Utskrivningssamtal hålls med patienten, ofta samma dag som utskrivningen och då kan patienten vara spänd inför hemgången. Här är den skriftliga informationen ett bra komplement, tycker Karl-Martin Hjälmdahl. Läkemedel är en viktig del. Kryssrutor upplyser om patienten har en ny läkemedelslista, om ApoDos har uppdaterats eller om det finns recept som ska hämtas på apoteket. Det ska framgå vilka förändringar som gjorts och varför. Det kan stå att du har högt blodtryck, därför har vi satt in den här medicinen eller du får nu Alvedon mot din smärta, och en remiss till vårdcentralen för uppföljning. Startar man en tillfällig behandling måste det följas upp så man ser när den kan trappas ner, säger Karl-Martin Hjälmdahl. Alla patienter får en ny läkemedelslista där det framgår vilka läkemedel patienten ska ta, styrka, doser, hur ofta och varför, dessutom en muntlig genomgång. På vissa avdelningar finns det också kliniska apotekare som går igenom patienternas läkemedelslistor. Genom de här rutinerna får patienten eller anhöriga en tydlig information om vilka läkemedel som ska tas och risken minskar för medicinska problem som beror på läkemedelsfel. Jag tycker att systemet är så säkert det kan bli i nuläget. Största risken för fel är att inte leveransen av ApoDos-rullar uppdateras. Jag saknar att inte ändringar i läkemedelsmodulen i Cosmic automatiskt sker i systemet Pascal. Jag måste göra förändringen där också, vilket kan vara ganska komplicerat. Fokuspatienter har blivit ett begrepp i sjukvården. Patienter som är återinlagda, eller har risk för ökat vårdbehov, ägnas extra omsorg kring bland annat läkemedelsförskrivningen. Vi vet ju att vissa läkemedel ökar risken för fall. Vi kan då byta ut läkemedel eller sänka dosen. Är det fokuspatienter ringer alltid sjuksköterska inom 72 timmar efter utskrivning, och det blir alltid uppföljning av primärvården, säger Karl-Martin Hjälmdahl. Trycksår är en av de vanligaste formerna av vårdskador och följs därför kontinuerligt av vården. På medicinkliniken i Värnamo finns en liten magnettavla vid varje sängplats som ger information om allt ifrån risker för trycksår och fall, till behov av munvård eller extra dryck. Detta ger signaler om vad jag behöver veta om patientens omvårdnad, säger undersköterskan Liselotte Svensson, som tillsammans med kollegan Anne Karlsson hämtade idén från en föreläsning För varje patient som läggs in görs en poängbedömning av riskerna för trycksår, undernäring, fall eller munohälsa, de olika delarna i Senior alert. Riskerna styrs av en rad saker. När det gäller trycksår handlar det bland annat om patientens rörlighet och förmåga att äta och dricka. Vid risk finns det färdiga vårdplaner. Är det risk för trycksår kan det handla om tryckutjämnande madrass, schema för att vända patienten, regelbundna lägesändringar och översyn av huden varje dag, säger Liselotte Svensson. För den patient som har flera risker, blir det mycket att hålla reda på för sjuksköterskor och undersköterskor. Det är här magnettavlan fyller en viktig funktion. Genom att sätta upp små färdiga lappar blir det överskådligt för alla medarbetare vad som gäller, även för de som tillfälligt sköter patienten. Är det risk för fall, vet man att patienten ska ha halksockar och få hjälp med att ta sig upp eller till toaletten. Har de risk för trycksår vet man att de bland annat ska ha extra protein och få hjälp att ha bra cirkulation i kroppen, säger Liselotte Svensson. Det finns ett stort antal färdiga budskap och symboler och tavlan kommer till användning för nästan alla patienter. Vi ska vara duktiga på vårdprevention och då måste man göra det synligt. Tidigare fick vi fråga varandra, nu ser vi istället vad som gäller. Så detta är ett hjälpmedel för både medarbetare, anhöriga och patienter. Vi har ju patienter som inte kan meddela sig, eller som inte förstår språket. Tavlan har använts sedan maj 2013 och fungerar mycket bra. Vi har fått mycket beröm för lösningen och vi har redan spridit idén till några andra, säger Liselotte Svensson. TextER och foto: MIKAEL BERGSTRÖM

17 PULSEN NR 2 l JUNI Undersköterskan Liselotte Svensson tittar till en patient. På sängbordet står tavlan som signalerar att patienten har vätskelista och ska ha näringsdryck men inget socker. Symbolerna upplyser om risk för trycksår, undernäring och fall och behov av munvård. Vi har fått mycket beröm för lösningen och vi har redan spridit idén till några andra Överenskommelse för patienterna Vi klarade alla områden 2013 och har goda förutsättningar att klara dem även 2014, säger Berit Axelsson, Landstingets samordnare för patientsäkerhetsöverenskommelsen. Överenskommelsen innehåller fyra grundläggande krav: Patientsäkerhetsberättelse: Enligt patientsäkerhetslagen ska alla vårdgivare lämna in en årlig berättelse där man beskriver vad man gjort, vilka resultat man fått och hur man planerar framåt. Delta i Nationell patientenkät, somatisk öppenvård och slutenvård. Mätning av patientsäkerhetskulturen: I april maj fick vårdmedarbetare en enkät att besvara. Svarsfrekvensen måste vara minst 50 procent. Strukturerad journalgranskning: Fortsatt granskning på sjukhusnivå, 25 procent av alla kliniker ska också delta. Vi använder oss av MJG, markörbaserad journalgranskning. Höglandssjukhuset och Värnamo sjukhus granskar 20 journaler i månaden, Länssjukhuset Ryhov 30. Dessutom granskas också journaler på vissa kliniker, säger Berit Axelsson. Syftet är att leta efter patientskador och se om de har orsakats av sjukvården. NPÖ, Nationell patientöversikt: Minst 50 procent av vårdenheterna ska kunna dela uppgifter. Detta har vi inga problem att klara, men vi vill öka användningen. Vi har ännu inte hittat alla områden där man kan jobba med NPÖ. Om de grundläggande kraven klaras kan varje landsting få ersättning inom sex områden: 1. Basala hygienrutiner och klädregler: Ska mätas på minst 80 procent av sjukhusavdelningar, med minst 72 procents följsamhet. 2. Antibiotikaanvändning: Minska förskrivningen inom öppenvården. 50 procent inom primärvården ska få bild av personliga förskrivningen. 3. Läkemedelsanvändning: 75 procent av avdelningarna ska ha rutiner för läkemedelsberättelser och strukturer för uppföljande mätningar. När man skrivs ut från sjukhuset ska man få en uppdaterad läkemedelslista, säger Berit Axelsson. 4. Delta i PPM trycksår: Minst 80 procent av vårdavdelningarna ska ha vidtagit två av tre åtgärder för 60 procent av riskpatienterna, samt skrivit en handlingsplan. Här arbetar vi enligt de riktlinjer som finns inom vårdprevention, där Senior alert är ett verktyg. 5. Överbeläggningar: Mäta kontinuerligt och upprätta handlingsplan. Det pågår nu ett arbete med att ta fram en övergripande handlingsplan hur vi ska hantera överbeläggningar, säger Berit Axelsson. 6. Infektionsverktyget: Minst 50 procent av alla kliniker ska använda Infektionsverktyget och systematiskt granska kvaliteten i materialet. Flera av indikatorerna återfinns i Säker vård alla gånger, det pussel som utgör grunden för patientsäkerhetsarbetet. Jag tycker att vården arbetar med de här områdena på ett bra sätt. Den referensgrupp som finns i patientsäkerhet har också en viktig roll i att föra ut budskapet, säger Berit Axelsson. Hon konstaterar också att indikatorerna spänner över ett brett register. Det är flera olika nivåer, från övergripande till detaljnivå, vilket är en utmaning. Och den antar vi gärna! Berit Axelsson

18 18 PULSEN NR 2 l JUNI 2014 forskning och utveckling Alla män som vill ska få ta PSA-prov, men först efter att ha fått information om för- och nackdelar. Det säger det första nationella vårdprogrammet för prostatacancer den vanligaste cancerformen för män. INFORMATION FÖRE PSA-PROV PSA, prostataspecifik antigen, är det blodprov för upptäckt av prostatacancer som män bör ta från cirka 50 års ålder, tidigare om det finns ärftlighet. Vi vill hitta farlig prostatacancer och då är det de med ärftlighet eller vattenkastningsbesvär som bör testa sig. Men vattenkastningsbesvär kan ha många orsaker, betonar Martin Lägervik, distriktsläkare på Bankeryds vårdscentral och medlem i Faktagruppen urologi. Män som söker för besvär med vattenkastningen eller med frågor om prostatacancer är en vanlig patientgrupp hos honom. Frågorna kan grunda sig i en allmän oro eller att någon i omgivningen drabbats av prostatacancer. Visar då PSA-provet förhöjt värde tar vi om det inom tre månader. Det är då vanligt att det sjunkit. Om inte, blir det remiss till urologen för fortsatt utredning. Har vi känt en knöl redan vid första provet remitteras de förstås direkt till urologen. Nationella vårdprogrammet säger att alla som vill ska få ta PSA-prov, men först efter information. En bra princip, tycker Magnus Lägervik, eftersom PSAprovet innehåller komplicerade frågeställningar. Ett förhöjt PSA-värde kan även bero på till exempel urinvägsinfektion eller godartad prostataförstoring. Visar det sig handla om en lågriskcancer, ska den inte behandlas utan istället följas regelbundet. Orsaken är de biverkningar som en behandling kan innebära, i form av till exempel urinläckage och impotens. Därför är det tveeggat att hitta ett förhöjt PSA-värde och inte odelat positivt att upptäcka en lågriskcancer i 50-årsåldern. Då ska patienten leva med denna vetskap i kanske år, vilket kan bli en psykisk påfrestning, säger Martin Lägervik, David Robinsson, överläkare på länets urologklinik och processledare för prostatacancer inom Regionalt cancercentrum sydöst, har varit med och tagit fram det första nationella vårdprogrammet som kom i april: Om man efterfrågar PSA-provet ska man få det utan att behöva ta strid för det, oavsett man har besvär som föranleder utredning eller inte. Men det är bra att man trycker på att patienten först ska läsa Socialstyrelsens informationsbroschyr, så man får balanserad information om för- och nackdelar. Det är också bra att riktlinjerna talar om hur ofta provet behöver tas om. Har du under 1 i PSA-värde och är över 60 år, kommer du inte att dö av prostatacancer. Förmodligen tar vi alldeles för många PSA-prov i Sverige på dessa män. David Robinsson betonar samtidigt att PSA inte är ett cancerprov. Av dem som har 3 till 10 i PSA-värde är det bara en tredjedel som har cancer. Resten har godartad prostataförstoring, urinvägsinfektion, eller andra orsaker. Finns det å andra sidan flera fall av dödlig prostatacancer i släkten, kan Martin Lägervik Vi måste bestämma oss i Sverige hur vi ska göra, så att vi gör lika David Robinsson det finnas skäl att ta PSA-prov redan i 40-årsåldern. Man ska bejaka att den gruppen tar sitt PSA-prov, eftersom männen har stor nytta av det. Det nya vårdprogrammet anger bland annat för vilka patientgrupper och indikationer som PSA-prov rekommenderas, hur ofta, samt vad som gäller vid ärftlig prostatacancer. Att en lågriskcancer inte ska behandlas, utan istället bevakas beror på att man vill undvika överbehandling med onödiga biverkningar som följd. Istället finns ett kontrollprogram. Visar det sig senare att PSA-värdet stiger kan det bli aktuellt med strålbehandling, radioaktiva frön eller operation. För tio år sedan opererade vi många av dessa ofarliga cancrar, med biverkningar som följd, trots att de flesta aldrig skulle fått något besvär av sin prostatacancer. Istället för att behandla de ofarliga tumörerna ska vi lägga kraft på de ilskna tumörerna, då det är dessa som är livshotande för sin bärare om de lämnas utan behandling, säger David Robinsson. Det innebär att så kallad högriskcancer ska behandlas även i högre åldrar. Idag får drygt hälften av männen år behandling, ett antal som kommer att öka. Behandlingen blir mycket mer individanpassad. Är du över 75 år och i övrigt frisk, har du en förväntad lång överlevnad och ska behandlas. Prostatacancern kan annars ta livet av dig på fyrafem års sikt. Vårdprogrammet säger också att opererande enheter måste göra minst 50 operationer av prostatacancer per år. Det här kravet är nydanande. Men opererar man ofta, blir det bra. En operation av prostatacancer ska inte vara ett spännande ingrepp för en urolog utan ett rutiningrepp med en hel vårdkedja som tar hand om patienten före, under och efter operationen. För länets urologi betyder kravet i praktiken ingenting, då all prostatacancer numera opereras på Länssjukhuset Ryhov med cirka hundra operationer per år. David Robinsson är mycket nöjd med att det nu finns ett nationellt vårdprogram som skapar enhetlighet. Det innebär stora och bra förändringar. Vi har gått igenom alla delar av vården och undersökt vad det finns för stöd för att rekommendera olika saker. Nu blir det mycket lättare att säga till medarbetare vad de ska göra för att uppfylla kraven, för nu finns ett facit. Det lokala vårdprogram vi har tagit fram i Jönköpings län stämmer också helt med det nationella.

19 PULSEN NR 2 l JUNI Distriktsläkare Carl- Mikael Lindholm på Bankeryds vårdcentral informerar Nicholas Hillergård om PSA-provet. Jag ville ta PSA-prov för att få besked. Det borde vara samma screening av prostatacancer som bröstcancer, för det är en av de vanligaste sjukdomar som män dör i. Men kunskapen om detta kommer säkert att utvecklas, säger Nicholas. Grön rehabilitering en hjälp tillbaka Grön rehabilitering kan vara en bra väg tillbaka till arbetslivet efter en långvarig sjukskrivning. Efter en försöksperiod har Landstinget beslutat att fortsätta med verksamheten minst två år till. Vårdprogrammet innehåller också en mall för kontrollprogrammet efter operation. Vi följer patienten i tio år, med täta kontroller i början och glesare sedan. Om vårdprogrammet säger att det räcker med årskontroller i stället för kontroll var tredje månad, är det en vinst för både patienten och sjukvården. För spridd prostatacancer kommer nya, dyra läkemedel som förlänger patientens liv. Vårdprogrammet ger dem medelhög prioritet, vilket innebär en kraftig ökning av antalet män som ska få behandling. Ända sedan 1940-talet har prostatacancer som spritt sig behandlats med kemisk eller kirurgisk kastration. Sedan FAKTA 2004 finns cellgiftsbehandling vid spridd cancer som förlänger överlevnaden. En ganska jobbig behandling, som kanske procent av patienterna får. Nu kommer nya läkemedel, som Zytiga, som förlänger överlevnaden i median fyra månader. Fördelen är att det har lindriga biverkningar. Nackdelen är att de är dyra, omkring kronor per år. Kommer dessa läkemedel att godkännas före cellgiftsbehandling, skjuter kostnaden iväg. Vi måste bestämma oss i Sverige hur vi ska göra, så att vi gör lika, säger David Robinsson. text: Mikael Bergström Foto: Johan w avby Det första nationella vårdprogrammet för prostatacancer innehåller bland annat: l Nationella, åldersberoende gränsvärden för PSA-testning l Ingen screening, men information och testning för de män som önskar PSA-test l Krav på antal operationer och multidisciplinära konferenser för opererande enheter l Fler patienter med högriskcancer ska opereras eller strålbehandlas l Färre patienter med lågriskcancer ska behandlas. En ny grupp, mycket låg risk, införs l Nya läkemedlen för spridd prostatacancer får medelhög prioritering och rekommenderas därför av vårdprogrammet. Under den ettåriga projektperioden har drygt 30 personer deltagit i Grön rehabilitering, som innebär träffar två gånger i veckan under tio veckor med trädgårds- och smådjursaktiviteter som viktiga komponenter tillsammans med promenader och samtal i grupp. Innehållet och upplägget bygger mycket på deltagarnas tankar. Vi arrangerar också återträffar efteråt, för vi har sett vikten av att finnas kvar på något sätt efter de tio veckorna, säger Kristina Ljungdahl, arbetsterapeut och projektledare. Resultatet under försöksperioden har blivit så bra att Landstinget bestämt sig för en fortsättning av projektet för Grön rehabilitering, i första hand 2014 och Att få komma hit var det bästa som hänt i mitt liv. Jag fick känna efter vem jag var och att jag var viktig, säger Annica Pettersson, som deltog i den första Grön rehab-gruppen på Tenhults naturbruksgymnasium. Hon fick remiss till Grön rehabilitering från sin vårdcentral, och tyckte att mötet med övriga gruppmedlemmar var positivt: Jag fick känna att jag inte var konstig. Ibland blir det så här i livet. Det har hänt mycket och jag har tidigare bitit ihop istället för att bryta ihop. Det är lustigt hur man kan tappa bort sig själv så, säger hon. Kerstin, en kvinna i 40-årsåldern, som Färre får vänta länge på cancerbehandling Väntetiderna för cancerpatienter i regionen har blivit kortare de senaste två åren. Andelen patienter som fått vänta mer än tre månader på behandlingsstart har nästan halverats. Det visar den senaste resultatredovisningen från kvalitetsregistren. När det gäller regionens löfte, väntetiden till behandling, så har Jönköpings län en större andel cancerpatienter som får behandlingsstart inom fyra veckor. För prostatacancer märks ett tydligt trendbrott där väntetiderna har kortats, men fortfarande är för långa i samtliga tre landsting. Grön rehabilitering kan vara en bra väg tillbaka till arbetslivet. Landstingets projekttid har visat goda resultat och får en fortsättning. deltog i Grön rehabilitering hösten 2013, känner igen sig i mycket som Annica berättar. Det var kravlöst att komma hit. Jag behövde inte känna att det skulle bli på något speciellt sätt. Det var precis lagom för mig för jag var inte så stark. Jag fick en plats i gemenskapen och kände att jag var väntad av gruppen. Det var också skönt att bestämma själv hur mycket man ville berätta om sig själv. I augusti startar nästa kurs i Tenhult. Deltagarna kan komma via remiss från sin vårdenhet, vårdcentral eller företagshälsovård. text: Mikael Bergström Foto: Johan w avby Ryhov tar hand om sin lustgas Länssjukhuset Ryhov använder varje år cirka kilo lustgas i sin verksamhet, främst inom förlossningsvården. Lustgas har en stor klimatpåverkande effekt, cirka 300 gånger större än koldioxid. Under sommaren tas en fast och en mobil destruktionsanläggning i drift, en teknik som fångar upp nästan 100 procent av den lustgas som används i andningsmasker. Lustgas är en stor punktkälla att komma åt. Vi installerar därför en lågflödesteknik som är den första i sitt slag, säger Marie Leuchovius, miljöingenjör på Landstingsfastigheter.

20 20 PULSEN NR 2 l JUNI 2014 nytt om namn SOFIE JARL Informationsassistent, Folktandvårdens kansli: Min önskan är att få finnas tillgänglig för både Folktandvårdens kansli och våra kliniker. Genom mitt arbete vill jag underlätta arbetet för andra. 5 frågor till Daniel Lilja, sedan 1 maj 2014 verksamhetschef för länets ambulanssjukvård med ambulansområdena Höglandet, Jönköping och Värnamo. 1. Hur förbereder du starten? Det är mycket skruv- och mutterfrågor med att flytta medarbetare i personaladministrativa system, flytta budget, skapa arbetsgrupper och träffa alla medarbetare. 2. Vilka blir de största skillnaderna? Samma organisation upp till enhetsnivå, men vårdenhetscheferna blir områdeschefer. De stora strategiska skillnaderna är att vi arbetar fram gemensamma riktlinjer för hela verksamheten och att vissa funktioner blir länsövergripande, till exempel funktionen som ambulansöverläkare där vi rekryterar ytterligare en som kompletterar Annika Åström Viktorén (Värnamo sjukhus) som nu är medicinskt ledningsansvarig för hela länet. Landstinget är till för alla. Under den parollen deltog Landstinget i pridetåget i maj. En medarbetare som bär det budskapet dagligen är Håkan Karlsson. Utöver sitt arbete som undersköterska är han engagerad i flera utvecklingsprojekt, bland annat för att vården ska bli bättre på att möta hbt-personer, det vill säga homo-, bi- och transsexuella. Håkan möter människor 3. Vilka är de största utmaningarna? De ständigt ökande transporterna och resursfrågan. Vi ska titta över schemakonstruktioner för personalen för att hitta en eller flera lösningar som matchar belastning och antal uppdrag. Att öka precisionen i larmmottagningen och bedömning på SOS Alarm. som de är 4. Räcker resurserna om larmen ökar? Vi når tillgänglighetsmålen nu, men resurserna räcker inte för att möta framtidens utmaningar med ökad specialisering och fler sekundärtransporter mellan sjukhus. Om vi ska ha en rimlig chans, måste det finnas kunskap och samsyn i samhället om när vi använder ambulans. 5. Råd till länets invånare kring att larma ambulans? Det finns en bred palett av olika vårdformer från råd om egenvård på 1177.se och på telefon, vårdcentralen till specialiserad vård vid livshotande tillstånd eller andra behov av sjukhusens alla resurser. Ambulansen är en rullande akutmottagning som ska användas när det krävs omedelbar vård. Ambulanssjukvården bedömer, prioriterar och behandlar, som ett komplement till övriga vårdkedjan. Fotnot: Gemensam verksamhet med omkring 170 medarbetare (ambulanssjuksköterskor, ambulanssjukvårdare ambulansöverläkare och administrativ personal) samt 21 ambulanser. Ambulanssjukvården får larm om året, av dem är prio 1. Fixar vi det, så fixar vi allt bemötande. Det handlar om att se människor som de är, konstaterar Håkan Karlsson. Han berättar om möten med människor som kränkts av vården på grund av sin sexualitet och ser ett stort behov av uppmärksamma problemet. Håkan säger att heteronormen, föreställningen om att män förväntas ha relationer med kvinnor och tvärtom, är tongivande även i hälso- och sjukvården och bidrar till ohälsa genom att människor med andra sexuella läggningar hamnar utanför. Samtidigt ser han en positiv utveckling. Attityder förändras och Sverige är ett av de öppnaste samhällena i världen. Visst känner jag ibland att vi har långt kvar, men då ska man komma ihåg all utveckling som sker. Till exempel försvann lagen om tvångssterilisering vid könskorrigerande operationer alldeles nyligen. Håkans intresse för hbt-frågor väcktes när han medverkade i en mottagning för killar på ungdomsmottagningen i Tranås under flera år. Numera ingår han i Landstingets arbetsgrupp på området och var en sammanhållande kraft för Landstingets medverkan under årets Qom ut-festival i Jönköping i maj. Ett 30-tal medarbetare deltog i prideparaden och förhoppningen är att fler ska vara med nästa år. Håkan är glad över att landstingsdirektör Agneta Jansmyr var med och bar Landstingets plakat under paraden. Det sänder viktiga signaler. Vi måste jobba mot ohälsa för vi har helt enkelt inte råd med den, och hbt-frågor är folkhälsofrågor i allra högsta grad. Under hösten 2014 ska Håkan ut och prata om bemötandefrågor på länets vårdcentraler och kliniker och berätta om möjligheten till hbt-diplomering genom Adlon, ett samarbete mellan flera landsting och regioner. Sedan tidigare är alla ungdomsmottagningar i länet hbt-diplomerade Alla behöver bli sedda och känna sig behövda Uppdraget är ett resultat av Håkans engagemang i DISA, ett förebyggande arbete mot psykisk ohälsa bland tjejer i årskurs 7 och 8, som drivs av Landstinget tillsammans med ABF. De tidiga tonåren är en tuff tid och flera undersökningar visar att särskilt unga tjejer riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Syftet är inte att ge behandling utan att ge tjejerna verktyg för att kunna möta livet. Det handlar bland annat om att hantera och omvärdera negativa tankar och känslor. Metoden har stöd av forskning och är baserad på KBT. Håkan är en av flera som utbildar personal i skolhälsovården i att hålla samtalsgrupper. Vi leder även grupper själva och har fått positiv feedback från personalen och från föräldrar som säger att samtalen påverkat deras barn på ett positivt sätt. Håkan Karlsson är undersköterska och har arbetat i Landstinget sedan 1980, under många år inom primärvården i hemorten Tranås. Sedan drygt tre år är han heltidsanställd på geriatriska vårdenheten på Höglandssjukhuset i Eksjö, men en stor del av arbetstiden går åt

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län MISSIV Förvaltningsnamn Avsändare Nämnden för folkhälsa och sjukvård Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region s län Utifrån Landstingsstyrelsens beslut 2014-03-18 om Åtgärdsplan utifrån

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Utbildning Esther Förbättringscoacher

Utbildning Esther Förbättringscoacher Utbildning Esther Förbättringscoacher 2015-2016 1. Innehåll 1. Innehåll... 1 2. Bakgrund... 2 3. Vad ska en coach kunna?... 2 4. Ledning och organisation av utbildningen... 3 5. Målgrupp... 3 6. Ekonomi...

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplats friskvård

Hälsofrämjande arbetsplats friskvård Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Hälsofrämjande arbetsplats friskvård Bakgrund Landstingsstyrelsen har gett i uppdrag att en översyn av frågan om friskvård för Landstingets medarbetare genomförs.

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege MISSIV 2015-02-26 RJL2015/221 Kommunalt forum Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd skrivelse till Kommunalt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM Här redovisas den muntliga redovisningen, antecknat av Rolf B. Frågeställningar i fet stil. ST-läkarnas delmål 20 - vilka lär-möjligheter kan vara till hjälp? Att ha en kvalitetsdel

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Ledningssystem för samverkan kommun-landsting. Nuvarande upplaga antogs i Läns-LAKO den 25 september 2013

Ledningssystem för samverkan kommun-landsting. Nuvarande upplaga antogs i Läns-LAKO den 25 september 2013 Ledningssystem för samverkan kommun-landsting Nuvarande upplaga antogs i Läns-LAKO den 25 september 2013 Utgångspunkter Till nytta för invånaren Bästa möjliga kvalitet Så effektivt som möjligt och tillsammans

Läs mer

Ledningsstrukturen för ehälsa

Ledningsstrukturen för ehälsa Ledningsstrukturen för ehälsa Nationella ledningsgruppen Inera och andra utförare Invånare Privata vårdgivare Invånartjänster Vårdpersonal Omsorgspersonal Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Motion: Satsa på undersköterskorna! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Inga Jonasson, vänsterpartiet

Motion: Satsa på undersköterskorna! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Inga Jonasson, vänsterpartiet YTTRANDE 1(3) 2013-09-25 LJ 2012/863 Landstingsfullmäktige Motion: Satsa på undersköterskorna! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Inga Jonasson, vänsterpartiet - att behovet av utbildnings-

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Utbildning Esther Förbättringscoacher

Utbildning Esther Förbättringscoacher Utbildning Esther Förbättringscoacher 2014-2015 1. Innehåll 1. Innehåll... 1 2. Bakgrund... 2 3. Vad ska en coach kunna?... 2 4. Ledning och organisation av utbildningen... 3 5. Målgrupp... 3 6. Ekonomi...

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län CKU Nordost CKU Nordväst CKU Sydväst CKU Sydost Ett CKU Fyra geografiska

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län Landstinget har öppen och positiv inställning till att verksamheter använder sociala medier i sin kommunikation

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 12-24. Tid: 2012-02-23, kl 10:00-16:00

Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 12-24. Tid: 2012-02-23, kl 10:00-16:00 PROTOKOLL 1(6) Plats: Närvarande: Konferensrum i Regionens hus och Sal C landstingets kansli, Jönköping Beslutande: Helena Stålhammar (C), ordförande Kerstin Robertson (M) Bo Arencrantz (M) (ers Birgitta

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder t e d a l Friskb Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder Hej! Du är en av alla kloka invånare som har valt Frisktandvården. Tillsammans är vi nu över 16 000 personer i Kalmar län mellan 20 och 85

Läs mer

Kort om landstingsplanen

Kort om landstingsplanen Kort om landstingsplanen 2008 2010 Med fokus på folkhälsa god vård regional utveckling effektivitet attraktiva arbetsplatser ekonomi INNEHÅLL SID God hälsa och positiv livsmiljö 4 Nya, människonära mål

Läs mer

PROTOKOLL 1(5) Diarienummer. Övriga närvarande: Lena Lindgren, utskottssekreterare Britt Forsberg, utredare 46 Helena Pellnor, informatör 46

PROTOKOLL 1(5) Diarienummer. Övriga närvarande: Lena Lindgren, utskottssekreterare Britt Forsberg, utredare 46 Helena Pellnor, informatör 46 PROTOKOLL 1(5) Diarienummer Plats: Närvarande: Sjukvårdsledningens konferensrum, Värnamo sjukhus Britt Johansson (M), ordförande Marianne Andersson (KD) Bo Kärreskog (S) Lis Melin (M) Arne Ekegren (M)

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

FÖRSTUDIE AVSEENDE DIALOG OCH KOMMUNIKATION MED MEDBORGA- RE OCH MEDARBETARE

FÖRSTUDIE AVSEENDE DIALOG OCH KOMMUNIKATION MED MEDBORGA- RE OCH MEDARBETARE FÖRSTUDIE AVSEENDE DIALOG OCH KOMMUNIKATION MED MEDBORGA- RE OCH MEDARBETARE : 2 (9) 3 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH SYFTE... 4 2 METOD... 4 3 RESULTAT... 4 3.1 STYRDOKUMENT OCH RUTINER FÖR

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Nytt namn Nytt uppdrag Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Forskarfredag Jönköpings län Jönköping

Forskarfredag Jönköpings län Jönköping Forskarfredag Jönköpings län Jönköping Forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb Forskarstationer, Landstinget i Jönköpings län och Högskolan i Jönköping visar och berättar populärvetenskapligt

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden En förhandstitt på Kim Nordlander, enhetschef Teresa Nilsson, kommunikatör, 1 Nationella e-hälsodagen 2013 2 Varför går 1177 och Vårdguiden ihop? Samla och effektivisera resurser för drift och utveckling

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med RMPG Medicinsk Diagnostik

Minnesanteckningar från möte med RMPG Medicinsk Diagnostik 2014-12-19 Minnesanteckningar från möte med RMPG Medicinsk Diagnostik Dag Fredagen den 19 december 2014 Tid Kl 10:00 15:00 Plats Närvarande Telefonmedverkan Anmält förhinder Hotell Högland, Nässjö Robert

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Framgångsrikt employer branding-arbete. Natalia Panassiouk, employer branding-ansvarig Jeanette Ahrling, employer branding-ansvarig

Framgångsrikt employer branding-arbete. Natalia Panassiouk, employer branding-ansvarig Jeanette Ahrling, employer branding-ansvarig Framgångsrikt employer branding-arbete Natalia Panassiouk, employer branding-ansvarig Jeanette Ahrling, employer branding-ansvarig Vem är vi natalia.panassiouk@helsingborg.se kommunikatör, HR-avdelningen

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Motion Uppmärksamma celiaki

Motion Uppmärksamma celiaki ÄRENDE 7 LF februari Motion Uppmärksamma celiaki Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet Protokollsutdrag från

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Verksamhetsplan 2014 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 Uppdrag och styrdokument Patientnämnden och dess kansli har ett tydligt och avgränsat

Läs mer

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som

Läs mer