Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft slutbetänkande från Ansvarskommittén

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft slutbetänkande från Ansvarskommittén"

Bernt Sundström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft slutbetänkande från Ansvarskommittén Föredrag av Björn Sundström 1

2 Vad är problemet nu och framöver? Demografin Minskande andel i arbetskraften Ökande behov av välfärdstjänster Teknisk och ekonomisk utveckling Större möjligheter att bota/lindra allt fler sjukdomar Högre efterfrågan på välfärdstjänster Allt mer sammansatta behov/önskemål från medborgarna Skillnader finns i kommunernas/landstingens välfärdsproduktion Initiativen från nationell nivå är för många, för sektorsorienterade och för okoordinerade Ansvaret för att skapa goda tillväxtbetingelser är splittrat staten har övergivit länen för länge sedan 2

3 Den demografiska utmaningen i det kommunala uppdraget

4 Förändring av antalet personer i olika åldrar Förändringar i antalet inv

5 Kommunal styckkostnad, Kommunal grundkostnad Äldreomsorg Övriga kostnader Barnomsorg och skola Kostnad per person Ålder

6 Genomsnittlig kostnad per person inom äldreomsorgen Ålder Kvinnor Män Källa: Kommunförbundet

7 Boendeformer enligt IBF (institutet för bostads- och urbanforskning) Exbo Gambo Kombo Mambo Vedbo Delsbo Fågelbo Förbo Gråbo Krylbo Närbo Sambo Svärbo Särbo Turbo Gravbo

8 Den demografiska utmaningen Befolkningsutveckling i lokala arbetsmarknader Andel sysselsatta inom äldreomsorgen 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 Procent 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Källa: SCB samt Svenska Kommunförbundets långtidsutredning

9 Kostnader per capita - sista levnadsåret w Landstingen Kommunerna

10 Bruttonationalprodukten (BNP) Miljoner kr, 2000 års priser Källa: SCB Data t.o.m 2003

11 Demografiskt tryck och offentlig konsumtionsökning per år Demografiskt tryck Offentlig konsumtionsökning Procent tal 1960-tal 1970-tal 1980-tal 1990-tal

12 Är skattetaket nått? 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0, Total Kommuner Landsting Kommuner + landsting År Procent

13 Det långsiktiga behovet av kommunalskatt 55,0 50,0 Kommunalskatt Var går gränsen? 45,0 Procent 40,0 35,0 30,0 25,0 20, Källa: Svenska Kommunförbundets långtidsutredning Kommunala framtider (år 2002)

14 Statens styrningsproblematik Riksdagen: Lagar Den politiska arenan Förordningar Föreskrifter Tillsyn Verksamheten

15 Specialiseringstrycket på kommunerna 800 Branscher Kommunala befattningar Specialiseringstrycket? Antal Mindre än Storstadsregioner

16 Staten Stort behov av att återsamla staten Tvärsektoriellt beslutsfattande Ny modell för samordning av staten Utvecklat samspel RK länsstyrelserna sektorsmyndigheterna Regeringskansliet bör ses över Offentlig tillsyn som princip ett statligt ansvar sektorsmyndigheternas tillsyn samlokaliseras länsstyrelserna övertar flertalet av kommunernas tillsynsuppgifter 16

17 Staten och den kommunala sektorn Ansvaret för välfärdstjänsterna delas av staten och den kommunala sektorn Statens styrning inriktas på normering Ta vara på kunskapsstyrning bättre nationell informationsförsörjning Relationen brister i tillit och dialog Lägg fast en ordning för samråd mellan staten och kommunsektorn 17

18 Primärkommunerna Nuvarande kommunindelning behålls tills vidare Underlätta kommunsamverkan Länsstyrelserna ska följa utvecklingen i kommunerna Särskilda bidrag för kommuner som vill gå samman Utjämningssystemet bör ses över Kommuner ska redovisa sin samverkan Fokusering på välfärdstjänsterna och grundläggande samhällsplanering Tillsyn (enligt EG-förordningar, lagar, andra föreskrifter) blir i princip ett statligt ansvar 18

19 Hälso- och sjukvården Decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem främjar utvecklingskraft och effektivitet Huvudmännen behöver viss storlek för att klara kunskapsbildning och spridning samt långsiktigt utvecklingsarbete Landstingen ersätts av väsentligt färre och mer jämnstora regionkommuner med ansvar för regional utveckling och för hälso- och sjukvård Ett regionsjukhus per regionkommun (alt. institutionaliserat samarbete) Statlig styrning renodlas mot normering förstärkt kunskapsstyrning bl.a. via regionala kunskapscentra 19

20 Hälso- och sjukvården (forts) Samlad patientlagstiftning Medborgarens fasta läkare kan vara annan än allmänspecialist Socialstyrelsen samordnar SBU, LMV Bedömningar och resonemang Tillsynen bör flyttas från Socialstyrelsen och samordnas med tillsyn över socialtjänsten Företagshälsovårdens roll bör utvecklas Om inte nya lagen får effekt bör kommuner få anställa läkare Ev. bör man överväga sammanslagning av FK/AMS Ev. bör regionerna ta över ansvaret för missbrukarvården 20

21 Regional utveckling Två delar i det regionala utvecklingsarbetet Utvecklingsuppdraget (prioriteringar, avvägningar, processledning) - regionkommun Myndighetsuppdraget (statlig samordning, tillsyn, uppföljning och kunskapsbildning) - länsstyrelse Regionkommunerna övertar landstingens övriga åtaganden På sikt ev. fler uppgifter Dialog och samverkan med primärkommunerna avgörande Lag om regionalt utvecklingsarbete 21

22 Lag om regionalt utvecklingsarbete Regionkommunen skall leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet i länet Regionalt utvecklingsprogram (inkl geografiska regionintressen och regiontrafikplan) EU:s strukturfonder ( bindande yttranden ) Regionalt utvecklingsanslag (ersätter länsanslaget) Regionala tillväxtprogram Lokal och regional kollektivtrafik Regionalt anpassa och konkretisera nationella miljömål Regionalt folkhälsoarbete, naturvård, kulturmiljövård Besluta om statsbidrag till regionala kulturinstitutioner Bedriva regionalt jämställdhetsarbete 22

23 Relationen regionkommun primärkommun Primärkommunen har en egen och viktig roll i det regionala utvecklingsarbetet Kommunalt planmonopol Lokala näringslivskontakter Kommunal attraktivitet (skolor, barnomsorg, service, kultur och fritid mm) Regionkommunen är inte i konstitutionell eller någon annan mening överordnad primärkommunerna kan inte fatta beslut som är juridiskt bindande för primärkommunerna Regionintressena ska utgå från den kommunala översiktsplaneringen Det är genom samråd och dialog som regionintressena ska hävdas 23

24 Sammanfattande problemanalys Sektoriseringen måste balanseras med tvärsektoriellt perspektiv Den regionala samhällsnivån är oöverskådlig och splittrad En ny regional samhällsorganisation med tydligare roller och uppgiftsfördelning behövs En förutsättning för reformerna är en ny, gemensam läns- och regionindelning med väsentligt färre enheter än idag 24

25 Särskilt yttrande från SKL:s sakkunniga Miljötillsynen tillhör de tillsynsområden som inte kan komma ifråga att flytta till länsstyrelserna. Det föreslagna samrådet mellan staten och kommunsektorn bör lagstadgas. 25

26 Indelningskriterierna 26

27 Kriterier för regionindelning Gemensam läns- och regionkommunindelning (giltig även för statliga myndigheter) 1-2 miljoner invånare (ej under ) Ett regionsjukhus/region (alt institutionaliserat samarbete) Ett universitet/region med betydande fasta forskningsresurser LA-regionerna utgör byggstenar Människor ska kunna känna anknytning Slutsats: 6-9 län/regionkommuner 27

28 Möjliga regioner (baserat på AK:s resonemang) Norra Sverige: 1 2 regioner Mellansverige: 2 3 regioner Södra Sverige: 3 4 regioner Summa: 6-9 regioner 28

29 Den fortsatta processen 29

30 Tidsplan i anledning av Ansvarskommitténs betänkande Prel. just. skatteutjämning Betänkande Remiss Indelningsprocessen Oklart hur detta ska gå till (processledare?) Prel. ök om ny länsindelning Förhandlingar om Huvudmannaskap Skattesatser Personalfrågor Fastigheter Bolagsfrågor Kräver medverkan av alla kommuner och alla landsting Prel. Ek. reglering Riksd.beslut om ny länsindelning Just. skatteutjämning Budgetföruts. Budget Val Regionkommun kan träda ikraft 1/1-07 1/1-08 1/7-08 1/1-09 Ev. folkomröstningar (EU-valet) 1/1-10 1/7-10 1/1-11 Indelningsdelegerade arb. Organisationsutredning Regeringen lägger inriktningsprop. med uppdrag att formera sig i regionkommuner Prop. ny länsind Reg.beslut om regioner och indelningsdelegerade Organisation Ekonomi Personal

31 Indelningsprocessen Tre särskilda utredare/processledare/förhandlingspersoner Kartan överenskommen vår/sommar 2008 Genomförande till 2010 (undantagsvis 2014) 31

Relevanta dokument

Den framtida finansieringen av välfärden väcker diskussion i Sverige individens valfrihet betonas

Den framtida finansieringen av välfärden väcker diskussion i Sverige individens valfrihet betonas Björn Sundström Sveriges kommuner och landsting Nora kommun 2011-01-26 Krisen och den ekonomiska utvecklingen