Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10)

Save this PDF as:
Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10)"

Transkript

1 REMISSVAR 1 (17) ERT ER BETECKNING Fi2007/1536 Regeringskansliet Finansdepartementet Stockholm Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) Inledning Ansvarskommittén har haft ett mycket omfattande uppdrag som inbegriper många och komplicerade frågor att ta ställning till. I betänkandet presenterar kommittén ett antal förslag inom många områden. Statskontoret är positivt till att Ansvarskommittén formulerar ett antal principer för och en tydlig inriktning mot att förbättra och utveckla styrning och uppföljning av kommuner, landsting och statliga myndigheter samt att öka tydligheten och effektiviteten i samhällsorganisationen. Statskontoret anser samtidigt att ett antal av de frågor som kommittén behandlar behöver utredas vidare. Det gäller bl.a. nationell informationsförsörjning, samlad statlig styrstrategi för kommunal verksamhet, struktur för samråd mellan stat och kommunsektor samt förändrad styrning och utvecklad uppföljning inom hälso- och sjukvården. Därtill kommer frågor om de nya regionkommunerna och de nya relationer som skapas mellan kommuner, regionkommuner, länsstyrelser och sektorsmyndigheter. Statskontorets synpunkter I det följande redovisar Statskontoret sina synpunkter på Ansvarskommitténs förslag. Redovisningen följer kapitelindelningen i betänkandet. Kapitel 3, Staten och den kommunala sektorn Statskontoret tillstyrker förslaget om att låta utreda hur den nationella informationsförsörjningen bör utvecklas. Statskontoret tillstyrker förslaget om att utarbeta en samlad strategi för styrningen av kommunal sektor samt förslaget om att utforma en ord- POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: FAX:

2 REMISSVAR 2 ning för regelbundet återkommande samråd mellan staten och den kommunala sektorn. Behov av nationellt uppföljningssystem som grund för kunskapsstyrning Ansvarskommittén konstaterar att det behövs en nationell informationsförsörjning, nationella system för insamling av data på regional och lokal nivå, utveckling av indikatorer, aktörer med metodkunskaper och erfarenheter samt en mer medveten organisering av kunskapsanvändningen. Kommittén betonar också att staten bör ha ett uttalat ansvar för den nationella informationsförsörjningen och att denna är nödvändig för en effektiv styrning av den kommunala sektorn. Statskontoret delar helt kommitténs bedömning. Det är nödvändigt att utveckla en stark och fungerande kunskapsstyrning av kommunal verksamhet. Med kunskapsstyrning avser Statskontoret styrning som utgår från löpande insamling av uppgifter som ger en kunskap på nationell nivå om vad verksamheter kostar, vad utfallet blir, vad kvaliteten är och vad den befintliga statliga styrningen leder till. Detta förutsätter en informationsförsörjning som är konstruerad utifrån ett medborgarperspektiv, där det som står i centrum är medborgarnas möjligheter att som skattebetalare få tillgång till jämförbar information om kostnader, kvalitet m.m. i kommunala verksamheter. Statskontoret anser att ett system för nationell uppföljning kräver ett tydligt statligt ansvar, både för att driva och utveckla systemet och för att samla in relevanta data från aktörer på regional och lokal nivå. Det är naturligt att staten spelar en aktiv roll, dels eftersom kommuners och landstings uppgifter enligt regeringsformen måste bestämmas i lag, dels eftersom det inte kan förväntas att kommunerna själva tar fram nationellt jämförbara data. Statskontoret delar även kommitténs uppfattning att det inte är en självstyrelsefråga för kommuner och landsting att avgöra hur deras redovisning till staten ska utformas eller i vilken utsträckning de ska bidra till datainsamlingen från kommunal sektor. Det är staten (riksdag och regering) som ska avgöra detta. 1 Liksom kommittén anser Statskontoret att medborgarperspektivet är viktigt eftersom det ju i allt väsentligt är medborgarna som dels finansierar de kommunala tjänsterna, dels utnyttjar dem. Ett tydligt statligt ansvar för att tillgängliggöra denna bild för medborgarna bidrar också, menar Statskontoret, till att stärka den lokala demokratin och debatten samt inte minst förutsättningarna för medborgarna och kommunerna själva att ägna sig åt att jämföra kostnader, kvalitet m.m. Kommuninvånarna kan utifrån dessa tillgängliga data ställa frågor till sina politiker. De lokala och regionala politikerna kan 1 Statskontoret (2005:28), Reglering och andra styrmedel.

3 REMISSVAR 3 också använda uppgifterna till att utveckla och förändra den kommunala verksamheten. Ansvarskommittén skriver att informationsförsörjningen också är nödvändig för en effektiv styrning av den kommunala sektorn. Som framgår ovan delar Statskontoret den uppfattningen och anser att kunskapsstyrning handlar om att använda befintliga styrmedel med utgångspunkt i en verklig kunskap om den aktuella situationen i kommuner och landsting. Kommitténs definition av kunskapsstyrning utgår emellertid från vetenskap och beprövad erfarenhet, vilket gör den mer orienterad mot professioner och mot dokumenterad kunskap om lämpliga metoder och arbetsformer. Sådan kunskapsstyrning är framträdande bl.a. inom hälso- och sjukvården, men Statskontoret menar att den inte är lika ändamålsenlig inom alla kommunala verksamheter. Statskontoret har i tidigare rapporter 2 pekat på att idag är kunskaperna ofta bristande på nationell nivå om vilka styrformer som ger önskad effekt eller vilka som passar för en viss verksamhet. Det är inte heller bara medborgarna som behöver en nationellt jämförbar bild av kostnader, kvalitet, resultat m.m. i kommunala verksamheter. Även staten (främst riksdag och regering) och kommunerna samt landstingen själva behöver det. Alla statliga styrinsatser i kommunala verksamheter måste bygga på en verklig kunskap om den aktuella situationen. Statskontoret har dock i de nämnda rapporterna ifrågasatt om statens nuvarande styrning av kommunala verksamheter verkligen bygger på en sådan kunskap. Många frågor återstår att lösa Ett sådant informationsförsörjningssystem som skisseras ovan kräver, precis som Ansvarskommittén nämner, ett omfattande utvecklingsarbete, inte minst när det gäller utveckling av system för insamling samt bearbetning och presentation av enhetliga data. Mot bakgrund av att ett sådant system har diskuterats och utretts under många år, konstaterar Statskontoret att det även krävs en politisk vilja i riksdagen för att ett sådant system ska kunna utvecklas. Statskontoret ser också att ett antal konkreta frågor behöver utredas närmare. Det handlar t.ex. om vilka myndigheter och/eller delar av Regeringskansliet som ska ansvara för vad när det gäller informationsförsörjningen, att berörda myndigheter måste få antingen resurstillskott eller ges möjlighet till omprioriteringar för att kunna hantera uppföljningsansvaret, samt frågor om vilken kompetens och vilka personalresurser som krävs för att driva och utveckla ett sådant system. Statskontoret menar att det också kan krävas att 2 Statskontoret (2005:20), Hur vet staten vad kommunerna gör?, Statskontoret (2005:28), Reglering och andra styrmedel.

4 REMISSVAR 4 riksdagen fastställer mål och inriktning i lagar samt att regeringen tar fram indikatorer som kan mäta de ambitioner som uttrycks i de lagar som styr aktuella verksamheter. Styrstrategi och samråd Statskontoret delar Ansvarskommitténs bedömning att det finns behov av en samlad statlig styrstrategi för kommunal verksamhet. Det system för nationell informationsförsörjning och uppföljning som behandlas ovan samt en utvecklad struktur för samråd mellan stat och kommuner är, anser Statskontoret, förutsättningar för en sådan samlad styrstrategi. Ansvarskommittén formulerar fem allmänna principer för en styrstrategi. Statskontoret ser behov av ytterligare utredningsarbete för att bl.a. ange vad som konkret skulle kunna ingå i en sådan strategi, hur den bör utarbetas eller vilka statliga organ/delar av Regeringskansliet som kan respektive bör ansvara för strategin och fortlöpande utveckla den. Statskontoret delar kommitténs bedömning om att ett konstruktivt samspel mellan staten och kommunsektorn är avgörande för att möta de kommande utmaningarna för offentlig sektor samt i kommitténs beskrivning av de syften som institutionaliserade former för överläggningar kan ha. De övriga nordiska länderna har, till skillnad från Sverige, sedan länge har olika former av institutionaliserade och etablerade strukturer för samarbete/samråd mellan stat och kommunal sektor. 3 Det forum som tidigare har funnits för detta ändamål i Sverige, Stat/kommunberedningen, avvecklades i mitten av 1990-talet. Kommittén för ett resonemang om beredningen, men det framgår inte på vilka sätt den föreslagna delegationen skiljer sig från beredningen eller vilka förutsättningar som krävs för att delegationen ska fungera bättre än den nu avvecklade Stat/kommunberedningen. Kapitel 4, Hälso- och sjukvården Statskontoret tillstyrker förslaget om att renodla den statliga styrningen mot normering och att begränsa antalet styrformer. Statskontoret tillstyrker förslagen om att samordna den statliga kunskapsstyrningen samt om att ge staten ett tydligare mandat för nationell uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvårdens kvalitet och resultat. 3 Mer information finns i Statskontoret (2005:20), Hur vet staten vad kommunerna gör?

5 REMISSVAR 5 Statskontoret avstyrker förslaget om att inrätta regionala kunskapscentra. Statskontoret tillstyrker förslaget om att samla bestämmelser som har betydelse för patientens ställning i en ny patientlag. Samtidigt konstaterar Statskontoret att kommitténs förslag inte innebär några förändringar när det gäller bestämmelsernas innehåll. Regeringen har också tillsatt en utredning som bl.a. ska förtydliga och förstärka patienters rättigheter i vården samt analysera Ansvarskommitténs förslag till patientlag. 4 Statens styrning bör renodlas Statskontoret delar Ansvarskommitténs bedömning att den statliga styrningen av hälso- och sjukvården bör inriktas mer mot normering. Statskontoret har i tidigare rapporter analyserat statens styrning av hälso- och sjukvården. 5 Statskontorets slutsatser är att ett stort antal andra styrmedel än reglering har använts och används inom hälso- och sjukvården. Detta behöver inte alltid vara problematiskt, men det finns ändå generella problem förknippade med andra styrmedel (som t.ex. statsbidrag, överenskommelser eller handlingsplaner). Förekomsten av många styrmedel kan t.ex. skapa otydlighet om vem som egentligen har ansvaret för verksamheten ifråga, det kan vara svårt att få en samlad bild av statens styrinsatser samtidigt som styrmedlen kan överlappa varandra i såväl tid som mål och innehåll. Statskontoret kan ändå se att andra styrmedel är både befogade och lämpliga under vissa förutsättningar. Staten kan t.ex. vilja att något eller några landsting under en begränsad tidsperiod prövar nya system eller arbetsformer, som ligger utanför deras ordinarie åtaganden. Det kan också vara så att staten vill att kvaliteten i något avseende ska höjas inom alla landsting. Statskontoret menar dock att det i båda dessa fall krävs ett väl fungerande nationellt system för informationsförsörjning och uppföljning. Utan ett sådant system går det inte att veta vilka förbättringar som skett eller vilka förbättringar som skett som en följd av det valda styrmedlet. Kunskapsstyrningen bör utvecklas, men oklarheter finns om ramverket Statskontoret instämmer med Ansvarskommittén i att den statliga kunskapsstyrningen av hälso- och sjukvården bör stärkas och utvecklas till att bli mer systematisk och aktiv. Det är ju också staten som ytterst har intresse av en kunskapsstyrning som främjar nationell likvärdighet. Ett led i detta arbete är att tydliggöra rollerna för de statliga myndigheter som är inblandade, såsom kommittén föreslår. Det är då rimligt att Socialstyrelsen, som kommittén 4 Dir. 2007:90, Patientens rätt i vården. 5 Statskontoret (2005:2), Modeller för styrning, Statskontoret (pm 2005:100), Statens styrning av hälso- och sjukvården, Statskontoret (2005:28), Reglering och andra styrmedel.

6 REMISSVAR 6 föreslår, får den samordnande rollen och att de övriga tre myndigheterna bistår Socialstyrelsen i detta arbete. Statskontoret vill dock peka på att det kan vara problematiskt att Socialstyrelsen ges i uppdrag att utvärdera resultaten av den verksamhet (kunskapsutveckling och kunskapsförmedling) som myndigheten samtidigt är ansvarig för. Om en verksamhet ska omprövas kan det vara lämpligare att använda en oberoende aktör för utvärdering. 6 Statskontoret avstyrker förslaget om att inrätta regionala kunskapscentra i varje regionkommun, eftersom det inte framgår av betänkandet vad dessa regionala kunskapscentra ska göra som inte redan görs av statliga myndigheter. Statskontoret delar kommitténs bedömning att det är angeläget att staten får ökade möjligheter att följa upp och utvärdera hälso- och sjukvårdens kvalitet och resultat. Det är också angeläget att, som kommittén skriver, främja utveckling genom att huvudmännen ges möjlighet att jämföra sig med varandra. Som Statskontoret nämnt ovan måste medborgarnas möjligheter att få tillgång till information om kostnader, kvalitet m.m. förbättras. Det är således nödvändigt att den utredning som kommittén föreslår tillsätts så fort som möjligt. Även här ser Statskontoret att det krävs ett omfattande arbete för att utreda resurs-, personal-, kostnads- och kompetensfrågor samt politiska ställningstaganden om vilka data som bör samlas in samt vilka indikatorer som bör användas. Tillsynen över hälso- och sjukvården bör brytas ut och samordnas Statskontoret delar Ansvarskommitténs bedömning att det finns argument som talar för att separera Socialstyrelsens uppdrag inom tillsyn av hälsooch sjukvården från det utvidgade uppdraget inom den statliga kunskapsstyrningen. Samtidigt ser Statskontoret flera frågor som behöver undersökas närmare. Även om hälso- och sjukvård och socialtjänst ofta bedrivs samtidigt, framför allt när det gäller insatser för äldre och funktionshindrade, så menar Statskontoret att det inte är alldeles enkelt att samordna tillsynen av dessa verksamheter. Statskontoret har i tidigare rapporter 7 konstaterat att de verksamheter som styrs av hälso- och sjukvårdslagen respektive socialtjänstlagen har olika logik och att regelverken är konstruerade på helt olika sätt. Till 6 Statskontoret (2002:20), Utvärderingar Av vem och till vad? 7 Statskontoret (2005:2), Modeller för styrning, Statskontoret (2005:28), Reglering och andra styrmedel.

7 REMISSVAR 7 detta kommer att hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter, befogenheter m.m. samt tillsynen av detta regleras i en särskild lag (LYHS). Ansvarskommittén hänskjuter frågan om organisering av tillsynen till den pågående utredningen om tillsynen över socialtjänsten. Statskontoret har i en rapport 8 till denna utredning analyserat för- och nackdelar med tre tänkbara organisationsmodeller för den statliga tillsynen av socialtjänst och hälso- och sjukvård. Statskontorets bedömning var att den modell som skulle ge bäst möjligheter var en ny tillsynsmyndighet med samlat ansvar för socialtjänst och hälso- och sjukvård. De främsta argumenten för denna modell var att en ny samlad tillsynsmyndighet ger störst tydlighet för såväl medborgaren (patient, klient och anhöriga) som tillsynsobjektet om vem som har ansvaret för tillsynen över de båda områdena, den genom sin renodlade myndighetsroll ger störst oberoende gentemot tillsynsobjekten och därmed legitimitet åt tillsynsverksamheten, en samlad tillsynsmyndighet ger bäst förutsättningar för att skapa en ur rättsäkerhetssynpunkt enhetlig tillämpning av gällande regelverk, samt att modellen ger regeringen bäst förutsättningar att kunna styra tillsynens omfattning via ett anslag till myndigheten. Medborgarnas valmöjligheter Statskontoret ser positivt på Ansvarskommitténs förslag om att utöka medborgarens möjlighet att välja väg in i vården och att alla medborgare får tillgång till en fast läkarkontakt. Statskontoret menar dock att det finns ett antal aspekter på valfrihet som behöver utredas närmare. Alla medborgare måste t.ex. ges förutsättningar att kunna fatta bra beslut vilket förutsätter god information, både om vilka utförare det finns att välja mellan och vad respektive alternativ kommer att innebära för den väljande. Det är en betydande mängd information som måste göras tillgänglig för medborgarna på ett enkelt sätt. Statskontoret menar också att den information som presenteras kan påverka incitamenten att välja. Upplever man som medborgare att den information som finns om de olika alternativen inte är tillräcklig, alternativt för omfattande, för att kunna välja så kanske man avstår från att aktivt välja. Ytterligare en aspekt är att många medborgare, t.ex. äldre och/eller multisjuka, har helt andra förutsättningar att utöva sin 8 Statskontoret (2006:9), Samordnad tillsyn över socialtjänst och hälso- och sjukvård? Tre möjliga organisationsmodeller.

8 REMISSVAR 8 valfrihet men de har naturligtvis samtidigt rätt att få lika bra hälso- och sjukvård som andra. Ansvarskommittén har den uttalade och vällovliga ambitionen att alla medborgare ska få tillgång till och kunna välja en fast läkarkontakt. Statskontoret har dock bilden att många landsting idag använder s.k. stafettläkare, vilket i praktiken skulle innebära att medborgarnas fasta läkarkontakt ändå skulle ske med olika läkare. Vilka problem inom hälso- och sjukvården löser större regioner? Ansvarskommittén konstaterar att svensk hälso- och sjukvård erbjuder en hög kvalitet. Medborgarundersökningar visar dock att det finns brister i primärvårdens förmåga att erbjuda kontinuitet och tillgänglighet. Statskontoret delar kommitténs bedömning att dessa brister är viktiga att beakta i ett medborgarperspektiv. Statskontoret instämmer också med kommittén i att större landsting kan få större ekonomiska och kompetensmässiga resurser samt större möjligheter till kraftsamling och mobilisering av resurser. Samtidigt konstaterar Statskontoret att kommittén tar som en given utgångspunkt att större landsting (regionkommuner) bör införas eftersom de utgör den bästa lösningen på problemen inom primärvården. Så kan naturligtvis vara fallet, men kommittén redovisar inte något underlag som visar att det finns bättre förutsättningar för primärvården att erbjuda vård med kontinuitet och tillgänglighet i större landsting (regionkommuner) än i små. Därutöver konstaterar kommittén själv att det inte finns några samband mellan de nuvarande landstingens storlek och deras ekonomiska utveckling. Kapitel 5, Uppgifter med anknytning till regional utveckling Statskontoret konstaterar att det är en i grunden politisk fråga att avgöra om regionkommuner bör införas eller inte. Av det skälet väljer Statskontoret att kommentera Ansvarskommitténs förslag utifrån de problem som kommittén menar att förslagen ska lösa. Positivt med två tydliga uppdrag Statskontoret delar kommitténs ambition att tydliggöra roller och ansvar mellan berörda aktörer. I tidigare rapporter 9 och remissvar 10 har Statskontoret också framfört liknande uppfattningar. Enligt Statskontorets bedömning utgör kommitténs förslag steg i rätt riktning, eftersom de torde bidra till dels en tydligare ansvarsfördelning mellan statliga och 9 Statskontoret (2004:32), Regionalt ansvar på försök i Skåne och Västra Götaland Bättre samordning och effektivare resursutnyttjande? 10 Statskontorets synpunkter på SOU 2006:3 (dnr. 2006/22-42).

9 REMISSVAR 9 regionala/lokala aktörer, dels en tydligare beskrivning av de inblandade aktörernas roller. Det är också rimligt att regionkommunernas ansvar regleras i en särskild lag om regionalt utvecklingsarbete. Statskontoret delar även kommitténs bedömning att utvecklingsuppdraget och myndighetsuppdraget på den regionala nivån bör skiljas åt av en tydlig gräns. Värdefullt med en diskussion om förslagets konsekvenser Enligt Statskontorets bedömning hade det varit värdefullt om Ansvarskommittén hade fört en principiell diskussion om konsekvenserna av förslaget att införa regionkommuner. En sådan diskussion borde behandla själva inrättandet av regionkommuner, som ju kan sägas innebära att starka regioner kommer mer i fokus än den nationella respektive kommunala nivån. Statskontoret konstaterar att utvecklingen de senaste decennierna har varit den motsatta, bl.a. genom att alltfler uppgifter har förts till kommuner och genom att kommunal samverkan har främjats genom ändrade regelverk och särskilda statsbidrag. Statskontoret anser att en fråga som bör ställas är om det är en önskvärd utveckling med starkare regioner eller inte samt vilka vinsterna respektive förlusterna är. Regionkommunerna föreslås formellt och konstitutionellt vara likställda med kommunerna, vilket inte är någon skillnad jämfört med nuvarande ordning. Statskontoret ser dock att relationerna mellan regionkommuner och kommuner kan förändras i praktiken. De föreslagna regionkommunerna kan genom sin storlek och sina uppgifter riskera att bli ett slags överkommuner. Denna roll och tyngdpunktsförskjutning kan komma att förstärkas ytterligare i framtiden. Ansvarskommittén ser förutsättningar för att regionkommunerna i framtiden tar över statliga uppgifter inom näringspolitiken, arbetsmarknadspolitiken, forskningspolitiken, landsbygdspolitiken, storstadspolitiken, yrkesutbildningen samt kommunala uppgifter inom gymnasieutbildningen och den gymnasiala vuxenutbildningen. Kapitel 6, Staten Statskontoret delar Ansvarskommitténs bedömning att den statliga styrningen av myndigheter och kommuner både kan och bör utvecklas. Det är också angeläget att göra den statliga organisationen så tydlig som möjligt för medborgarna. Samtidigt ser Statskontoret att flera frågor som kommittén behandlar behöver utredas närmare.

10 REMISSVAR 10 Sektorisering bör inte ses som ett generellt problem En sådan fråga gäller sektorisering. Statskontoret har på uppdrag av Ansvarskommittén analyserat sektoriseringen inom offentlig förvaltning. 11 Till skillnad från kommittén är Statskontorets slutsats att sektorisering inte bör ses som ett generellt problem i förvaltningen och att sektorisering ofta får klä skott för problem som snarast är att hänföra till allmänna styrningsproblem i förvaltningen. I remissvaren på Ansvarskommitténs delbetänkande påtalade också många instanser problem med sektorisering i svepande termer. Eftersom sektorisering inte bör ses som generellt problem, menar Statskontoret att det inte heller finns några generella åtgärder för att lösa problemen. Istället måste problemen kartläggas och analyseras i varje enskilt fall. Statskontoret har pekat på ett antal åtgärder som kan motverka sektorisering, t.ex. skapandet av hierarkier och samordnande organ eller finansiell samordning. Problem som kan kopplas till sektorisering handlar ibland om genuina målkonflikter mellan olika samhällsperspektiv, t.ex. mellan ett miljöperspektiv och ett tillväxtperspektiv. I vissa fall kan det finnas ett värde i att sådana perspektiv möts och konfronteras. För att lösa denna typ av målkonflikter krävs dock oftast politiska prioriteringar. Problem kan därför uppstå om denna typ av frågor i alltför stor utsträckning skjuts ner för att lösas på myndighetsnivå. Frågor om myndigheternas uppgifter och organisation samt om mål- och resultatstyrningen utreds för närvarande. 12 Nya krav på Regeringskansliet leder till behov av översyn Statskontoret delar helt Ansvarskommitténs bedömning att de reformförslag som presenteras ställer nya krav på Regeringskansliets arbetssätt och organisation. I en tidigare rapport har Statskontoret studerat styrning av tvärsektoriella frågor. 13 Inslaget av sådana frågor i förvaltningen ökar och detta ställer ökade krav på samverkan mellan politikområden samt på Regeringskansliets förmåga att väga av och prioritera mellan olika tvärsektoriella perspektiv. Statskontoret tillstyrker därför förslaget om att göra en samlad översyn av Regeringskansliet. Frågor om länsstyrelser och sektorsmyndigheter behöver utredas närmare Som framgår ovan ställer sig Statskontoret bakom delar av Ansvarskommitténs problembeskrivning, bl.a. när det gäller utveckling av styrning och översyn av Regeringskansliet. Samtidigt anser Statskontoret att det finns ett 11 Statskontoret (2005:3), Sektorisering inom offentlig förvaltning, Statskontoret (2006:3), Effektiv styrning Om resultatstyrning och sektoriseringsproblem. 12 Förvaltningskommittén (Fi 2006:08), dir. 2006:123, Styrutredningen (Fi 2006:07), dir. 2006:30, 2007: Statskontoret (2006:13), På tvären styrning av tvärsektoriella frågor.

11 REMISSVAR 11 antal frågor som inte behandlas närmare i kommitténs betänkande, och som därför behöver utredas ytterligare. Ansvarskommittén vill se länsstyrelserna som en motvikt till sektorisering i statsförvaltningen. Länsstyrelserna föreslås därför få en starkare roll som samordnare av statliga insatser och statens företrädare på regional nivå. Länsstyrelserna ska bl.a. redovisa tvärsektoriella kunskapsunderlag till regeringen och (som kommenteras nedan) ansvara för tillsynen i länet. Statskontoret ser behov av att klarlägga hur de nya relationerna mellan å ena sidan länsstyrelserna och deras utvidgade uppgifter och å den andra sidan de centrala sektorsmyndigheterna ska utformas. Det finns, menar Statskontoret, behov av att riksdag och regering når ut med nationella ambitioner och mål till myndigheter, regionkommuner och kommuner. Detta förutsätter instrument och aktörer som kan bidra till att nationella perspektiv får genomslag. Ett annat perspektiv är att utgå från länsstyrelsen som just samordnare av statliga insatser. Statskontoret kan se att länsstyrelsen är en viktig samordnande part, bl.a. när det gäller arbetet med regional utveckling. Staten är ju en part i detta arbete och bör som sådan vara samordnad. Ansvarskommitténs resonemang behöver dock utvecklas för att klargöra om länsstyrelsernas samordnande roll också innebär att de ska kunna döma av i de fall som sektorsmyndigheter har skilda uppfattningar. Det är, menar Statskontoret, varken rimligt eller effektivt att länsstyrelserna ska ha eller bygga upp nödvändig specialistkompetens inom så många verksamheter som det blir fråga om. Risken för dubbelorganisering och dubbelarbete bör beaktas. Ytterligare en fråga som behöver utredas närmare gäller uppföljning. Enligt Ansvarskommitténs förslag ska regionkommunerna följa upp sin verksamhet, länsstyrelserna ska utarbeta tvärsektoriella kunskapsunderlag till regeringen och sektorsmyndigheterna ska fortsätta med sin uppföljning. Statskontoret ser här en risk för att mängden information som Regeringskansliet ska hantera kommer att öka kraftigt. Oklara vinster/förluster med statligt tillsynsansvar Ansvarskommittén föreslår att staten (länsstyrelserna) övertar ansvaret för kommunernas tillsynsuppgifter. Motiv för förslaget är bl.a. att tillsyn bör bedrivas på ett likartat och ibland enhetligt sätt, jävsproblematiken i kommuner samt otillfredsställande variationer i den kommunala tillsynen.

12 REMISSVAR 12 Ett tydligt statligt ansvar för tillsynen är något som Statskontoret tidigare 14 har ställt sig positivt till, inte minst eftersom tillsyn ytterst handlar om att kontrollera efterlevnaden av lagar som beslutats av riksdagen. Statskontoret ansluter sig dock inte till kommitténs och Tillsynsutredningens definition av tillsynsbegreppet. Definitionen innebär att tillsyn avser kontroll av hur lagar, EG-förordningar m.m. efterlevs, men inte vägledning, information och liknande. Statskontorets bedömning är, liksom i remissvaret på Tillsynsutredningen, att kontroll av lagefterlevnad är svårt att separera från vägledning och information i den praktiska utövningen av tillsyn. Statskontoret konstaterar att Ansvarskommitténs förslag går emot förslagen i Tillsynsutredningens slutbetänkande (SOU 2004:100). Därtill kommer att det ännu återstår att analysera vilka vinsterna respektive förlusterna skulle vara med att länsstyrelserna ansvarar för tillsynen istället för kommunerna. Statskontoret delar inte heller kommitténs bedömning att ett förstatligande av tillsynen leder till ökad tydlighet i ansvarsfördelningen. Den nuvarande ansvarsfördelningen är också tydlig eftersom kommunerna har ålagts de allra flesta tillsynsuppgifter inom exempelvis miljöområdet och livsmedelskontrollen. En fråga som också behöver undersökas närmare är vilka ekonomiska och personalmässiga resurser som måste tillföras länsstyrelserna för att de ska kunna bedriva den tillsyn som idag bedrivs av kommuner på ett effektivare och bättre sätt. Statligt systemansvar och flexibel uppgiftsfördelning Statskontoret anser att kommunerna, med hänsyn till bl.a. lokalkännedom och närhet, bör fortsätta att ansvara för utförande av tillsyn och kontroll, utom i de fall som jävsproblem, krav på specialistkompetens eller liknande gör det nödvändigt att en statlig myndighet istället har tillsynsansvaret. Precis som kommittén skriver är det svårt att behandla tillsyn som en enhetlig företeelse. Följaktligen delar Statskontoret kommitténs bedömning att möjligheten att överlåta tillsynsuppgifter till kommuner bör behållas i de fall som statliga myndigheter har tillsynsansvaret. Även möjligheterna till kommunal samverkan bör behållas, bl.a. eftersom samverkan är ett sätt för kommuner att upprätthålla den kompetens som behövs för att utföra tillsynen. Enligt Statskontoret bör staten alltid ha ett systemansvar för att löpande följa kommunernas tillsyn. Systemansvaret bör ses som ett instrument för att säkerställa att tillsynen utförs på det sätt som staten (eller EU) avser, att kommunen har tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för att utföra 14 Yttrande över Tillsynsutredningens slutbetänkande, Förslag om en tydligare och effektivare tillsyn (SOU 2004:100), dnr. 2004/0536-4, Statskontoret (2006:12), Flexibel uppgiftsfördelning mellan stat och kommuner.

13 REMISSVAR 13 tillsynen samt att inga jävssituationer uppstår. Överlåtelse av tillsynsuppgifter från statliga myndigheter till kommuner bör ske enligt vissa nationellt fastställda modeller. I systemansvaret bör bl.a. ingå dels att ingående bedöma kommunens förutsättningar att klara av att ta eller överta ansvaret för en uppgift samt besluta om överföring, dels att löpande följa upp och kontrollera hur kommunen tar sitt ansvar samt att vid behov tillämpa bestämmelserna om att återta ansvaret för uppgiften ifråga. 15 Kapitel 7, Den kommunala sektorn Kommittén gör ingen egentlig prövning av framtida kommunala uppgifter Statskontoret är positivt till kommitténs förslag om att staten ska följa utvecklingen i mindre kommuner, främja och stödja sammanläggningar och allmänt öka tydligheten i samhällsorganisationen. Frågorna i Ansvarskommitténs direktiv och (särskilt) tilläggsdirektiv återstår emellertid att besvara. Enligt tilläggsdirektiven ska Ansvarskommittén bl.a. lämna förslag på vilka uppgifter som den kommunala nivån bör ansvara för samt pröva alternativa sätt att strukturera och fördela de offentliga uppgifterna mellan staten och den kommunala nivån samt redovisa konsekvenser, inklusive finansiella sådana, av de olika alternativen. I betänkandet konstaterar kommittén att kommunsammanläggningar behövs men att det bör ske på längre sikt. Det framtida primärkommunala uppdraget får inte bli för splittrat utan bör fokuseras på de tunga välfärdstjänsterna och till grundläggande samhällsplaneringsfunktioner. Statskontoret menar att Ansvarskommittén inte gör någon egentlig prövning av vilka krav som ställs på olika offentliga uppgifter när det gäller t.ex. tillgänglighet för medborgarna eller likvärdighet/likhet i utfall av insatser och kvalitet. Följaktligen tar kommittén inte heller ställning till vilka offentliga uppgifter som bör vara primärkommunala och varför. Likvärdighet är ett begrepp som ofta förekommer i diskussioner om välfärdstjänster som t.ex. skola, vård och omsorg. Statskontoret har i tidigare rapporter 16 konstaterat att verksamheters karaktär i hög grad avgör förutsättningarna för att ange vad som ska vara likvärdigt. En annan iakttagelse rör kopplingen mellan likvärdighet och huvudmannaskap. Det finns, enligt Statskontoret, å ena sidan ingen absolut motsättning mellan nationella krav på likvärdighet och ett kommunalt ansvar för en viss uppgift. Å andra sidan 15 Mer underlag finns i Statskontoret (2006:12), Flexibel uppgiftsfördelning mellan stat och kommuner. 16 Statskontoret (2005:2), Modeller för styrning, Statskontoret (2006:12), Flexibel uppgiftsfördelning mellan stat och kommuner.

14 REMISSVAR 14 kan det ifrågasättas om t.ex. högt ställda krav på likvärdighet inom framför allt vissa typer av tjänsteverksamheter över huvud taget kan uppnås med ett (bibehållet) kommunalt huvudmannaskap. Mot den här bakgrunden hade Statskontoret gärna sett att Ansvarskommittén hade utgått från de offentliga verksamheterna och vilka nationella värden (t.ex. likvärdighet) som statsmakterna vill främja, för att därefter analysera frågor om t.ex. kommunernas storlek och krav på ekonomisk bärkraft och kompetens. Kommunsammanläggningar och asymmetrisk uppgiftsfördelning Ansvarskommittén eftersträvar en enhetlig organisation och följaktligen innebär förslagen ovan att alla regionkommuner och länsstyrelser ska ha samma uppgifter. Likväl för kommittén vissa resonemang om asymmetri, dvs. att alla huvudmän inte har samma uppgifter. Kommittén skriver t.ex. att den håller öppet att vissa inslag av differentierad uppgiftsfördelning kan bli aktuella då kommitténs övergripande förslag skall genomföras. Enligt kommittén kan [s]kiftande förutsättningar mellan stora och små kommuner eller mellan dem med olika befolkningstäthet [ ] göra det nödvändigt att anpassa uppgiftsfördelningen till lokala och regionala förutsättningar. Kommittén beskriver en rad problem som är särskilt tydliga i små kommuner och skriver bl.a. att kommunal samverkan (som är viktigare för små kommuner) kan leda till otydlighet i samhällsorganisationen, att ekonomin kan bli ansträngd framöver, att det kan vara svårt att upprätthålla kompetens inom vissa områden, att små kommuner kan få svårt att ta emot den nya sortens styrning av t.ex. hälso- och sjukvården samt att små kommuner inte kan åläggas nya uppgifter. Statskontoret delar Ansvarskommitténs problembeskrivning och bedömning att små kommuner står och kommer att ställas inför stora utmaningar, inte minst när det gäller ekonomisk och personalmässig bärkraft samt tillgång till specialistkompetens. 17 Statskontoret kan dock konstatera att kommittén trots detta skriver att någon kommunindelningsreform inte behöver göras för närvarande. Kommittén lägger inte heller några förslag om kommunsammanläggningar. Enligt Ansvarskommittén är kommunsammanläggningar inte ett alternativ för närvarande. Kommittén skriver också att den inte har analyserat för- och nackdelar med befintlig uppgiftsfördelning samt att det inte varit praktiskt 17 Liknande resonemang förs i rapporten Färre kommuner? Om små kommuners problem och utmaningar, som Finansdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting utarbetat på uppdrag av Ansvarskommittén.

15 REMISSVAR 15 genomförbart att pröva vilka aktörer som bör ansvara för vilka uppgifter i samhällsorganisationen. Statskontoret vill då peka på andra tänkbara handlingsalternativ. En möjlig utgångspunkt, som också ligger i linje med Ansvarskommitténs tilläggsdirektiv, är att betrakta kommunerna som de mest medborgarnära offentliga aktörerna och utifrån det belysa vad som skulle krävas av kommunerna för att de utifrån sina olika förutsättningar ska kunna möta framtidens utmaningar samt vad som skulle krävas av staten (riksdag, regering, Regeringskansliet och statliga myndigheter) när det gäller styrning, insamling av data och uppföljning. Denna utgångspunkt leder, menar Statskontoret, till två handlingsalternativ för staten. Det ena är att fortsätta på den inslagna vägen och ännu mer än idag främja för kommunerna frivilliga lösningar som kommunsammanläggningar och kommunal samverkan. Det andra alternativet är att staten i särskilda fall öppnar mer för en asymmetrisk fördelning av uppgifter mellan kommuner och landsting (regionkommuner). Initiativet till sådana ändringar i uppgiftsfördelningen bör i första hand komma från de berörda kommunerna och landstingen själva. Såväl uppgiftsfördelning som styrning kan i sådana fall anpassas dels till att kommunerna har olika storlek och olika förutsättningar att lösa sina uppgifter, dels till verksamheternas karaktär och de krav som statsmakterna ställer på dem. De två alternativen behöver inte heller utesluta varandra. 18 Kapitel 8, En ny regional geografi Gemensam indelning är tydlig, men kan ändå ifrågasättas Ansvarskommittén skriver att en förutsättning för att hantera de utmaningar som kan urskiljas på ett par, tre decenniers sikt är en ny regional geografi, dvs. en indelning i län och regionkommuner som stöder de enskilda förslagen. Såväl regional utveckling som hälso- och sjukvård som en bättre samordnad stat på regional nivå kräver väsentligt färre och mer jämnstora län och regionkommuner än idag. Denna gemensamma läns- och regionkommunindelning ska som regel följas av alla statliga myndigheter. Statskontoret har inga invändningar mot kommitténs uppfattning, men det hade varit önskvärt att kommittén hade redovisat empiriskt underlag och analyser som tydligt visar varför och på vilka sätt som större geografiska 18 Mer underlag finns i Statskontoret (2005:24), Asymmetrisk uppgiftsfördelning. Se även Statskontoret (2006:12), Flexibel uppgiftsfördelning mellan stat och kommuner.

16 REMISSVAR 16 enheter skapar en bättre, tydligare och mer effektiv offentlig verksamhet för medborgarna. Med tanke på verksamheterna är det, menar Statskontoret, rimligt och lämpligt att regionkommuner och länsstyrelser omfattar samma geografiska områden. Sannolikt finns det också generella administrativa vinster att göra om statliga myndigheters verksamheter koncentreras till färre enheter, samtidigt som regeringens förutsättningar att styra kan förbättras. Statskontoret anser dock att även om en enhetlig indelning kan gälla som övergripande princip, måste detta intresse ibland vika för de förutsättningar och andra krav, exempelvis på effektivitet, som kan gälla för enskilda statliga verksamheter. En rad statliga verksamheter har inte heller ett direkt och naturligt samband med frågor om regional utveckling. Indelningen av statliga myndigheters regionala organisation bör styras av målet om en så effektiv och för medborgarna så väl fungerande offentlig förvaltning som möjligt. Statliga myndigheter sysslar med vitt skilda frågor och det är knappast rimligt att utgå från att alla dessa skilda verksamheter är betjänta av samma geografiska indelning. Ansvarskommittén nämner inte heller om en enhetlig regional indelning av statliga myndigheter gynnar medborgarna, som använder sig av myndigheternas tjänster. Statskontoret vill också fästa uppmärksamheten på att det för närvarande pågår förändringsarbeten inom flera centrala sektorsmyndigheter, som pekar mot både fler och färre regioner än vad Ansvarskommittén skisserar. Enligt Statskontorets mening både kan och bör staten organisera om sig själv, oavsett hur den kommunala indelningen ser ut. Sålunda finns det redan nu förutsättningar för riksdag och regering att ta initiativ och förändra såväl länsstyrelsernas som de centrala statliga myndigheternas indelning. Statskontoret ser möjligheter både i att inrätta färre länsstyrelser än idag och i att i högre utsträckning än idag skapa asymmetriska länsstyrelser där olika uppgifter av kompetens- och resursskäl koncentreras till olika länsstyrelser. Sådana förslag har nyligen lagts fram i en utredning om koncentration av vissa av länsstyrelsernas verksamheter. 19 Kapitel 9, Konsekvensbedömningar Som kommittén konstaterar har arbetet inte varit inriktat på sakpolitik samtidigt som det utgår från ett långsiktigt framtidsperspektiv. Av det skälet, menar kommittén, har det inte varit möjligt att göra tillförlitliga och exakta 19 Koncentration av länsstyrelseverksamhet (Ds 2007:28).

17 REMISSVAR 17 kostnadsberäkningar av förslagen. Följaktligen kan inte heller Statskontoret uppskatta kostnaderna för att förändra statens organisation och geografi, att utveckla en statlig styrstrategi för kommunal verksamhet eller att utveckla ett system för strategisk uppföljning av kommunal verksamhet. Statskontoret delar kommitténs bedömning att genomförande av förslagen är förenade med kostnader samtidigt som potentialen för administrativa rationaliseringar och besparingar borde vara stor. Enligt Statskontorets mening hade det varit värdefullt med en åtminstone allmän uppskattning från kommitténs sida om hur stora sådana ingångskostnader och därefter rationaliseringar och besparingar kan tänkas bli. Generaldirektör Peder Törnvall har beslutat i detta ärende. Utredningschef Annika Nordlander Finn och avdelningsdirektör Rickard Broddvall, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Peder Törnvall Rickard Broddvall

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2014-03-19 S2014/2639/SAM Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) Statskontorets

Läs mer

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Handläggare: Annette Book Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Ärendet Socialdepartementet har

Läs mer

Yttrande över Ansvarskommitténs slutbetänkande: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10)

Yttrande över Ansvarskommitténs slutbetänkande: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören Handläggare: Börje Wredén Landstingsstyrelsen Yttrande över Ansvarskommitténs slutbetänkande: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft

Läs mer

Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2008-09-25 S2008/7126/ST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48) REMISSVAR 1 (6) DATUM 2018-10-22 ERT DATUM 2018-06-28 DIARIENR 2018/146-4 ER BETECKNING Fi2018/02431 Regeringskansliet Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Kommunenheten 103 33 Stockholm

Läs mer

Tillsyn över Polisen (SOU 2013:42)

Tillsyn över Polisen (SOU 2013:42) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 Ju2013/4408/PO Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Tillsyn över Polisen (SOU 2013:42) Sammanfattning Statskontoret: tillstyrker Polisorganisationskommitténs

Läs mer

Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)

Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2017-05-31 S2017/02040/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2016-02-23 N2015/08335/ITP Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) Statskontoret

Läs mer

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-03-13 S2015/1547/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU

Läs mer

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Effektiv vård (SOU 2016:2) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-02-19 S2016/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning av Statskontorets remissvar Statskontoret delar

Läs mer

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon REMISSVAR 2017-10-04 Dnr 10.1-22558/2017 1 (5) Socialdepartementet Kunskapsstödsutredningens betänkande (SOU 2017:48) Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård

Läs mer

En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)

En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-11-29 U2016/04660/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Indelningskommitténs betänkande

Indelningskommitténs betänkande 2018-08-30 100-11586-2018 1(5) Regeringskansliet Finansdepartementet fi.registrator@regeringskansliet.se fi.ofa.k.remisser@regeringskansliet.se Indelningskommitténs betänkande (dnr Fi2018/106/DF) Länsstyrelsen

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-18 M2013/1659/Nm Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) Miljömålsberedningen har i uppdrag

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättande av en tillsynsmyndighet för hälsooch sjukvård och socialtjänst Inspektionen för vård och omsorg. Dir.

Kommittédirektiv. Inrättande av en tillsynsmyndighet för hälsooch sjukvård och socialtjänst Inspektionen för vård och omsorg. Dir. Kommittédirektiv Inrättande av en tillsynsmyndighet för hälsooch sjukvård och socialtjänst Inspektionen för vård och omsorg Dir. 2012:67 Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2012 Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36)

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2017-05-23 Ju2017/03997/L4 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36) Statskontoret

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 2 juli 2015 att ge en kommitté

Läs mer

SAMORDNAD OCH TYDLIG TILLSYN AV SOCIALTJÄNSTEN Slutbetänkande av Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten (SOU 2007:82)

SAMORDNAD OCH TYDLIG TILLSYN AV SOCIALTJÄNSTEN Slutbetänkande av Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten (SOU 2007:82) Dokument Sida YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samh pol avd/kjell Rautio 2008-02-25 Direkttel: 08-782 991 74 E-post: kjell.rautio@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM SAMORDNAD OCH TYDLIG TILLSYN

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Förvaltningskommitténs slutbetänkande: Styra och ställa - förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118)

Förvaltningskommitténs slutbetänkande: Styra och ställa - förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118) TSG 2009-196 Fi2008/7973 REMISSVAR 1(7) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förvaltningskommitténs slutbetänkande: Styra och ställa - förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU

Läs mer

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 19 juni 2014

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 19 juni 2014 PM 2014: RVII (Dnr 001-450/2014) En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 19 juni 2014 Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52)

Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52) REMISSVAR 1 (5) 2017-11-06 2017/171-4 ERT ER BETECKNING 2017-07-07 Ju2017/0509 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52) Statskontoret

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets remissvar över betänkandena Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47 och En lärande tillsyn (SOU2018:48)

Ekonomistyrningsverkets remissvar över betänkandena Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47 och En lärande tillsyn (SOU2018:48) 1/5 Remissvar Datum Ert datum 2018-10-29 2018-06-28 Finansdepartementet ESV dnr Er beteckning 2018/00702 Fi2018/02431 Handläggare Eva Lindblom Ekonomistyrningsverkets remissvar över betänkandena Med tillit

Läs mer

Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48)

Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48) 2016-10-06 102-25947-2016 1(5) Regeringskansliet Finansdepartementet fi.registrator@regeringskansliet.se Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48) (dnr Fi2016/02568/K)

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:8

Regeringens proposition 2004/05:8 Regeringens proposition 2004/05:8 Förlängd försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne län och Västra Götalands län Prop. 2004/05:8 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

Yttrande över betänkande Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) samt En lärande tillsyn (SOU 2018:48)

Yttrande över betänkande Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) samt En lärande tillsyn (SOU 2018:48) YTTRANDE 1(5) Regeringskansliet Finansdepartementet Fi.remissvar@regeringskansliet.se Fi.ofa.k.remisser@regeringskansliet.se Yttrande över betänkande Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) samt

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

Riksgäldens svar på Förvaltningskommitténs slutbetänkande (SOU 2008:118)

Riksgäldens svar på Förvaltningskommitténs slutbetänkande (SOU 2008:118) REMISSVAR 2009-05-04 Dnr 2009/00337 Finansdepartementet Riksgäldens svar på Förvaltningskommitténs slutbetänkande (SOU 2008:118) Disposition och vårt allmänna intryck Riksgälden har tagit del av förvaltningskommitténs

Läs mer

Att styra staten regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75)

Att styra staten regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75) REMISSVAR 2008-02-12 Dnr 2007/01896 Att styra staten regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75) Sammanfattning Riksgälden är positiv till utredarens förslag att renodla, förenkla och förtydliga

Läs mer

/2018 1(5) Socialdepartementet

/2018 1(5) Socialdepartementet 2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-04-21 Fi2015/1581 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Sammanfattande bedömning Den särskilde utredaren

Läs mer

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län 2016-08-16 1 (8) Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län Kommunerna i Stockholms län har fått möjlighet att yttra sig över Stockholms läns landstings intention att skicka in en ansökan om

Läs mer

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Sammanfattning Att definiera och mäta kvalitet i välfärden är komplicerat Det är svårt att definiera alla aspekter av kvalitet i välfärden. Till skillnad från mer tekniska verksamheter som t.ex. byggnation

Läs mer

Ny regional indelning- varför då? Christer Nylén Seniorkonsult

Ny regional indelning- varför då? Christer Nylén Seniorkonsult Ny regional indelning- varför då? Christer Nylén Seniorkonsult Regionfrågan är absolut inte en ny fråga Har utretts många gånger Tre huvudspår Den regionala nivåns ansvar Uppgiftsfördelningen stat-landsting

Läs mer

Betänkandet SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu (Fi2017/01289/DF) Sammanfattning 1(10) Yttrande /112. Finansdepartementet

Betänkandet SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu (Fi2017/01289/DF) Sammanfattning 1(10) Yttrande /112. Finansdepartementet 1(10) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu (Fi2017/01289/DF) Sammanfattning Kronofogden delar utredningens bedömning att Sverige har halkat efter jämförbara

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) 2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården

Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården Riksrevisionen 114 90 Stockholm Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården Bakgrund/inledning Riksrevisionens (RiR) slutrapport om statens styrning av vården bygger på tio

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Remissvar Indelningskommitténs betänkande Myndighetsgemensam indelning samverkan på regional nivå (SOU 2018:10)

Remissvar Indelningskommitténs betänkande Myndighetsgemensam indelning samverkan på regional nivå (SOU 2018:10) 2018-08-31 Diarienummer: Ä 2018-515 Finansdepartementet, remissvar Ert Dnr: Fi2018/00966/K Remissvar Indelningskommitténs betänkande Myndighetsgemensam indelning samverkan på regional nivå (SOU 2018:10)

Läs mer

Finansiell styrning av försvaret (ESV 2013:57)

Finansiell styrning av försvaret (ESV 2013:57) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-11-20 Fö2013/1949/ESL Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Finansiell styrning av försvaret (ESV 2013:57) Statskontoret lämnar i det följande

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Yttrande 2015-10-22 Dnr 10.1-17661/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Marit Birk marit.birk@socialstyrelsen.se Socialdepartementet Jämställdhetsenheten 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

Yttrande över betänkandet Det ofullständiga pusslet (SOU 2004:14) Remiss från Finansdepartementet Remisstid 4 juni 2004

Yttrande över betänkandet Det ofullständiga pusslet (SOU 2004:14) Remiss från Finansdepartementet Remisstid 4 juni 2004 PM 2004 RI (Dnr 003-1183/2004) Yttrande över betänkandet Det ofullständiga pusslet (SOU 2004:14) Remiss från Finansdepartementet Remisstid 4 juni 2004 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta

Läs mer

Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Yttrande Diarienr 1 (6) 2017-07-05 702-2017 Ert diarienr Fi2017/01289/DF Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Datainspektionen

Läs mer

Särskilda persontransporter - moderniserad lagstiftning för ökad samordning - SOU 2018:58

Särskilda persontransporter - moderniserad lagstiftning för ökad samordning - SOU 2018:58 YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-11-16 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Sara Rhudin Näringsdepartementet 10333 STOCKHOLM Särskilda persontransporter - moderniserad lagstiftning för ökad samordning

Läs mer

YTTRANDE. Dnr S2015/06260/FS

YTTRANDE. Dnr S2015/06260/FS YTTRANDE Dnr S2015/06260/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 29 mars 2016 Betänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning

Läs mer

BEGÄRAN OM YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET ETT GEMENSAMT BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR (SOU 2018:35)

BEGÄRAN OM YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET ETT GEMENSAMT BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR (SOU 2018:35) 1 (5) Näringsdepartementet 10333 Stockholm BEGÄRAN OM ÖVER BETÄNKANDET ETT GEMENSAMT BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR (SOU 2018:35) Er beteckning: N2018/02915/BB SAMMANFATTNING Utredningen gör en god beskrivning

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom

Läs mer

Kommittédirektiv. En delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Dir. 2016:60

Kommittédirektiv. En delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Dir. 2016:60 Kommittédirektiv En delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen Dir. 2016:60 Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2016 Sammanfattning En kommitté i form av

Läs mer

REMISSVAR (SOU 2017:38)

REMISSVAR (SOU 2017:38) 2017-09-11 Rnr 54.17 Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (SOU 2017:38) Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning Välfärdsutredningens betänkande Syftet med betänkandet: 1) Analysera

Läs mer

Remiss av slutbetänkandet reboot - omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Remiss av slutbetänkandet reboot - omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114) YTTRANDE Rättsavdelningen, Juridiska enheten Datum Dnr Sylvia Bylund 2018-04-09 STY 2018-65 Tel. 040-661 33 36 Ert datum Er referens sylvia.bylund@tullverket.se 2018-01-23 Fi2018/00106/DF Finansdepartementet

Läs mer

God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53

God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53 YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-10-13 Sektionen för hälso- och sjukvård Harald Grönqvist Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53 Regeringen har

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) 2016-02-02 Dnr 10.1-27264/2015 1(5) Utvärdering och analys Sara Dahlin sara.dahlin @socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över betänkandet

Läs mer

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54)

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54) REMISSVAR 1 (5) 2017-10-23 2017/172-4 ERT ER BETECKNING 2017-07-07 U2017/02610/S Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU

Läs mer

Kommunstyrelsen Dnr KS

Kommunstyrelsen Dnr KS Yttrande 1 (5) Kommunstyrelsen 2018-10-23 Dnr KS 2018-586 Finansdepartementet Fi2018/02431 Yttrande över - Med tillit växer handlingsutrymmet - tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (2018:47)

Läs mer

Svar på remiss, Så stärker vi den personliga integriteten, (SOU 2017:52)

Svar på remiss, Så stärker vi den personliga integriteten, (SOU 2017:52) 2017-10-10 2017/2172 1(5) Vår adress Kommunstyrelsen Borlänge kommun 78181 BORLÄNGE Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Sofia Kuoppa sofia.kuoppa@borlange.se Adress Justitiedepartementet

Läs mer

Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN

Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN REGERINGEN Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde 2008-04-24 S2008/3957/ST (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen bemyndigar

Läs mer

Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389)

Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389) Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389) Vinstbegränsning ur kvalitetsynvinkel Vinstbegräsning och kvalitetskrav Utredningen anser att det inte

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (U 2015:06) Dir. 2016:82

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (U 2015:06) Dir. 2016:82 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (U 2015:06) Dir. 2016:82 Beslut vid regeringssammanträde den 6 oktober 2016 Utvidgning av uppdraget Regeringen

Läs mer

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-15 N2013/1260/ENT Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

SOU 2018:20 Betänkande av Utredningen om gräsrotsfinansiering

SOU 2018:20 Betänkande av Utredningen om gräsrotsfinansiering 2018-07-06 R E M I S S V A R Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Att: Rebecca Appelgren 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)

En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6) REMISSVAR 1 (6) DATUM 2019-06-14 ERT DATUM 2019-02-28 DIARIENR 2019/49-4 ER BETECKNING U2019/00304/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En långsiktig, samordnad och dialogbaserad

Läs mer

Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 oktober 2017

Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 oktober 2017 PM 2017:217 RVI+VIII (Dnr 110-1132/2017) Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 oktober 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03) Dir. 2018:69. Beslut vid regeringssammanträde den 19 juli 2018

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03) Dir. 2018:69. Beslut vid regeringssammanträde den 19 juli 2018 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03) Dir. 2018:69 Beslut vid regeringssammanträde den 19 juli 2018 Ursprungligt uppdrag Regeringen beslutade den 6 april

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21)

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) 2015-08-11 Dnr 10.1-9191/2015 1(5) Utvärdering och analys Karin Bodell karin.bodell@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet

Läs mer

Socialstyrelsen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag med de synpunkter som redovisas nedan.

Socialstyrelsen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag med de synpunkter som redovisas nedan. Remissvar 2017-09-26 Dnr 15151/2017-1 1(5) Avdelningen för utvärdering och analys Michaela Prochazka Michaela.prochazka@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

Remiss: Integritetskommitténs slutbetänkande Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52)

Remiss: Integritetskommitténs slutbetänkande Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52) 2017-11-08 2017/035875 1 (6) Ert datum Er beteckning 2017-07-07 Ju2017/05090 Enheten för juridik Tomas Isenstam, 010-730 94 24 arbetsmiljoverket@av.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ju.l6@regeringskansliet.se

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70) 2011-03-23 Dnr 38454/2010 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning Elis Envall elis.envall@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2016:48) Regional indelning tre nya län

Yttrande över betänkandet (SOU 2016:48) Regional indelning tre nya län Tjänsteställe, handläggare Hans Wiklund 2016 10 06 16LS6596 1(8) Regional utvecklingsdirektör Distribution Yttrande över betänkandet (SOU 2016:48) Regional indelning tre nya län Finansdepartementet har

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Remiss Indelningskommitténs betänkande Myndighetsgemensam indelning samverkan på regional nivå (SOU 2018:10)

Remiss Indelningskommitténs betänkande Myndighetsgemensam indelning samverkan på regional nivå (SOU 2018:10) 1 (6) Handläggare: Anette Jansson Tillväxt- och regionplanenämnden Remiss Indelningskommitténs betänkande Myndighetsgemensam indelning samverkan på regional nivå (SOU 2018:10) Ärendebeskrivning Stockholms

Läs mer

Svar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS

Svar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2016-02-09 Dnr KS 2015/0380 Svar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS 2015-0997 Sammanfattning

Läs mer

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3) Yttrande Dnr 2008-06-04 446-2008 Ert Dnr Ju2008/675/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114) Datum 2018-04-13 Dokumenttyp Yttrande Diarienummer 2018/0022 Ert diarienummer Fi2018/00106/DF Handläggare Andreas Richter Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart

Läs mer

ATT STYRA STATEN REGERINGENS STYRNING AV SIN FÖRVALTNING Betänkande av Styrutredningen (SOU 2007:75)

ATT STYRA STATEN REGERINGENS STYRNING AV SIN FÖRVALTNING Betänkande av Styrutredningen (SOU 2007:75) Dokument YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samh pol avd/ingrid Burman 2007-12-048-02-11 Direkttel: 08-782 92 06 E-post: ingrid.burman@tco.se Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM ATT STYRA STATEN REGERINGENS

Läs mer

Lite mer lika - översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)

Lite mer lika - översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) REMISSVAR 1 (6) DATUM 2019-05-09 ERT DATUM 2019-02-08 DIARIENR 2019/35-4 ER BETECKNING Fi2018/03212/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Lite mer lika - översyn av kostnadsutjämningen

Läs mer

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättande av en ny oberoende granskningsmyndighet med ansvar för uppföljning och utvärdering av hälsooch sjukvården. Dir.

Kommittédirektiv. Inrättande av en ny oberoende granskningsmyndighet med ansvar för uppföljning och utvärdering av hälsooch sjukvården. Dir. Kommittédirektiv Inrättande av en ny oberoende granskningsmyndighet med ansvar för uppföljning och utvärdering av hälsooch sjukvården Dir. 2010:58 Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning

Läs mer

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Förvaltningsyttrande Sida 1 (6) 2017-06-19 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-08-22 Välfärdsutredningens

Läs mer

Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU 2018:35) N2018/02915/BB

Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU 2018:35) N2018/02915/BB 1(4) Samhällsbyggnad Amanda Bäckström Näringsdepartementet Regeringskansliet n.remissvar@regeringskansliet.se helene.lassi@regeringskansliet.se Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU 2018:35) N2018/02915/BB

Läs mer

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-27 HSN 1308-0918 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden, Torsten Ibring 2013-09-03, p 20 Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättande av en ny myndighet för folkhälsofrågor. Dir. 2013:33. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Inrättande av en ny myndighet för folkhälsofrågor. Dir. 2013:33. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Inrättande av en ny myndighet för folkhälsofrågor Dir. 2013:33 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet

Läs mer

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) YTTRANDE Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Datum: 2015-10-10 Vårt diarienummer: 2015-1755 Ert diarienummer: M2015/1539/S Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande (2017:1)

Yttrande över Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande (2017:1) GD-staben Föredragande Magnus Hjort Biträdande stabschef 072-713 21 03 magnus.hjort@uhr.se YTTRANDE Diarienummer 1.2.3-00073-2017 Datum 2017-03-17 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan

Läs mer

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) REMISSVAR 1(5) Datum Diarienummer 2015-06-22 2015-60 Socialdepartementet 103 33 Stockholm För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) (S2015/1590/SF) Sammanfattning Det är positivt att frågan om hur

Läs mer

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar

Läs mer

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) 2016-02-02 Rnr 99.15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Utredningens uppdrag Utredningens uppdrag har bestått av fyra delar.

Läs mer