Justering av Kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla

Transkript

1 (122) Plats och tid Kommunhuset A-salen, Tierps köping kl ande Se blad 77 Övriga närvarande Per Nordenstam, kommunchef Helena Broberg, sekreterare Utses att justera Villy Wahlström (S) och Bertil Ahlin (C) Justeringens plats och tid Kommunhuset 17 juni 2011 kl Underskrifter Paragrafer Sekreterare Helena Broberg Vidimerande Per Nordenstam Ordförande Ewa Johansson Justerande Villy Wahlström Bertil Ahlin BEVIS OM ANSLAG Justering av s protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla Organ Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunhusets arkiv, Tierps köping Paragrafer Underskrift Utdragsbestyrkande

2 ande Ewa Johansson (S) ordf. Catarina Deremar (C) Lars-Peter Hållstrand (S) 1:e v. ordf. Anna Ahlin (C) Bengt Jansson (C) 2:e v. ordf. Sara Sjödal (C) Bengt-Olov Eriksson (S) Erik Kolm (C) Pia Wårdsäter (S) Lilian Carlsson (C) Jonas Nyberg (S) Bertil Ahlin (C) Göran Carlsson (S) Björn Hellstedt (C) Barbro Wiklund (S) Daniel Blomstedt (M) Villy Wahlström (S) Per Bergsten (M) Margaretha Magnusson (S) Åsa Sikberg (M) Anette Pettersson (S) Sven Lokander (M) Torsten Lindberg (S) Lars-Göran Birkehorn-Karlsen (M) Håkan Ståhlberg (S) Lars Svensk (KD) Christina Svensson (S) Barbro Jurell (FP) Helena Broman (S) Joakim Larsson (SD) Lize-Lotte Löfgren (S) Kjell Hentilä (SD) Hans-Olov Andersson (S) Kennet Lignell (SD) Ulrika Löfgren (S) Carolina Nylander (S) Viktoria Wennberg (S) Stefan K Andersson (S) Elisabet Rosengren (V) Urban Blomster (V) Håkan Thomsson (MP) Jenny Lundström (MP) Närvarande tjänstgörande ersättare Närvarande ej tjänstgörande ersättare Hans Edin (S) Ulrica Hillerstig (S) Gunnar Larsson (FP) Torgny Helgesson (S) Krister Aspgren (S) Marianne Eriksson (C) Anja Roos (M) Hanne B. Bothén (M) Kenneth Gunnarsson (MP) Lars-Olof Färnström (S) Per Wendin (C) Torgny Helgesson (S) Anna Grimberg ( C) Krister Aspgren (S) Robert Lemming (FP) Kurt Trässman (S) Gunilla Wisell (KD) Monica Norén (S) Sören Westerlund (SD) Gunnar Jansson (S) Inger Johansson (S) Rolf Pettersson (S) Ylva Henriksson (S) Eva Berglund (V)

3 Allmänhetens frågestund Allmänhetens frågestund är ett tillfälle då kommunmedborgare kan ställa frågor till fullmäktige. Vid dagens sammanträde ställs följande frågor: Alexandra Wik, ordförande i Lärarförbundet Tierp, ställer frågor om lärarnas löner och resurser till skolan. Ordförande i Utskottet barn och ungdom svarar att avtal ännu inte tecknats mellan Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Lärarförbundet. Vad gäller resurser så finns forskning i dag som visar att mer resurser inte nödvändigtvis innebär bättre resultat. Däremot ska resurser tillföras när det innebär en kvalitetshöjning. Oppositionsrådet Catarina Deremar förtydligar att avtal 2010 är slutet, men att arbetet med avtal 2012 har påbörjats. Ann-Catrine Larsson, ordförande Rädda barnens lokalavdelning i Tierp, ställer en fråga om nedläggning av program på Högbergsskolan i Tierp utifrån barnkonventionens intentioner. Kommunstyrelsens ordförande svarar att saknas sökande till ett program, så är den avvägning som Larsson efterfrågar inte relevant. Anders Torsten Zetterström ställer frågor om Lövstabruks programverksamhet. Kommunstyrelsens ordförande påtalar att Statens fastighetsverk är ägare till Lövstabruk och att Stiftelsen Leufsta ansvarar för verksamheten. Elisabeth Waern som arbetar på Björkängsskolan i Karlholmsbruk ifrågasätter om resurserna inte ska räcka till lärare på lektioner. Hon frågar också vad som ska hända med Björkängsskolan, som är i dåligt skick. Kommunstyrelsens ordförande svarar att problem har upptäckts som kanske har funnits i flera år. För närvarande pågår fördjupade undersökningar och bedömning av konsekvenser. Informationsmöte för föräldrar kommer att ske den 20 juni forts.

4 forts. Kicki Holmström, som arbetar på skolan i Örbyhus, påtalar att skolan inte har resurser till exempelvis datorer till elever, vilket krävs för så kallad digital kompetens. Ordförande i Utskottet barn och ungdom svarar att det finns en IT-strategigrupp inom skolan för att utveckla IT-kompetensen. Till hösten kommer fler datorer att köpas in. För närvarande är det ca 3-3,5 elever per dator i rektorsområdena. Det är också viktigt att personalen ges förutsättningar att lära ut inom området.

5 Dnr Ks Motion Tierps tätorter ska blomstra! Åsa Sikberg (M) beslutar att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Fullmäktigeledamoten Åsa Sikberg har den 10 juni 2011 lämnat en motion där hon föreslår fullmäktige besluta att beredningen för tillväxt och samhällsbyggande får ta fram ett förslag och en tidsplan när torget ska iordningsställas, samt att kommuninvånarna från orten får vara med och utforma torget genom dialog som ska ligga till grund för torgets utformning. Motionären skriver att Skärplinge torg behöver en ansiktslyftning utifrån ett folkhälsoperspektiv. Det är viktigt att våra kommuninvånare trivs och har en hälsosam, vacker miljö som stimulerar ett aktivt och hälsosamt liv. Nu är tiden mogen att göra ord till handling. Skärplinges företagare och invånare behöver ett torg, en knutpunkt som både är en oas att träffas vid och som kan fungera som parkeringsplats åt kunder som besöker företagen, tandläkar/distriktmottagningen i Skärplinge. Skärplinge är en centralort för hela Hållnäshalvön, Lövstabruk, Karlholm samt alla sommargästerna. Skärplinge tätort står inför utbyggnad och utveckling.

6 Dnr Ks Motion Resultaten i våra skolor måste förbättras! Gunnar Larsson (FP) och Barbro Jurell (FP) beslutar att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Fullmäktigeledamöterna Gunnar Larsson och Barbro Jurell har i motion inkommen den 27 april 2011 framfört följande: Skolan i Tierp har stora problem. Det är ingen nyhet, men blir extra tydligt med verksamheternas månadsuppföljning i mars. Prognosen för grundskolan för helåret 2011 är ett underskott på 5,5 miljoner. Gymnasieskolan prognostiserar minus 12 miljoner! Största delen av underskotten ligger i de interkommunala kostnaderna - allt fler elever söker sig till skolor i andra kommuner. Betydelsen av kunskap och utbildning kan inte överskattas. Vi måste ge våra barn och ungdomar en god start i livet och såväl det privata näringslivet som kommunen själv behöver välutbildade anställda. All kunskap vinns inte i skolan, men tiden i grundskola och gymnasium måste användas på allra bästa sätt. Tyvärr utvecklas resultaten i våra skolor i stor utsträckning negativt. Efter årskurs 9 var endast 82,6 procent behöriga till gymnasieskolan 2010 jämfört med 85,1 procent 2009 (motsvarande siffra för riket var 88,2 båda åren). Våra skolors konkurrenskraft måste öka. Bara så kan de interkommunala kostnaderna nedbringas. Det centrala i skolan är kunskapsförmedlingen och det är med den som medel vi måste konkurrera. Tierps skolor får inte nå långt sämre resultat än riket, utan måste tvärtom ligga i framkant för att kunna konkurrera med stadsskolorna. Den nuvarande situationen är alltså inte acceptabel, vilket de allra flesta är medvetna om. Hittills har kommunen dock haft svårt att fastställa konkreta mål, vilket även revisorerna påpekat. Samtidigt visar en rad exempel i landet att konkreta mål, högt ställda förväntningar och gott ledarskap ger gott resultat. Att komma tillrätta med bristerna är en strategisk fråga för kommunen. forts.

7 forts. Motionärerna föreslår fullmäktige besluta att kommunens målsättning för grundskolan ska vara att alla elever som börjar högstadiet hösten 2011 ska nå minst godkänt i alla ämnen efter tre år (2014), att resultaten för årskullar som avslutar grundskolan före 2014 kontinuerligt ska förbättras och helst nå godkänt i alla ämnen, att alla elever i tidigare årskurser ska ges den undervisning och det stöd som erfordras för att nå målen och därmed underlätta för högstadiet att uppnå ovanstående mål, samt att uppdra till kommunstyrelsen och Utskottet barn och ungdom att utarbeta övergripande riktlinjer för hur ovanstående mål ska nås och att dessa mål och riktlinjer ska vara en bärande del i budgetarbetet.

8 Dnr Ks Interpellation angående samverkan med polisen Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) beslutar att interpellationen får framställas och besvaras vid dagens sammanträde, 57. Ledamoten Lars-Göran Birkehorn Karlsen har lämnat en interpellation angående överenskommelsen från 2009 om samverkan för ökad trygghet i Tierps och Älvkarleby kommuner med Polismyndigheten i Uppsala län. För att brott ska kunna förebyggas och beivras på ett effektivt sätt i kommunen är det viktigt att de kommunala verksamheterna samarbetar med polisen. Mot bakgrund härav önskas besked om följande: Vad har konkret hänt sedan avtalet med Polisen skrevs på?

9 Dnr Ks Svar på interpellation Policy för tillgänglighet Vad hände sen? Barbro Jurell (FP) beslutar att interpellationen därmed anses vara besvarad. har 29/2011 beslutat att interpellationen får framställas. Fullmäktigeledamoten Barbro Jurell (FP) har den 29 mars 2011 överlämnat en interpellation om Policy för tillgänglighet - Vad hände sen? Beredningen för omsorg och livsmiljö beredde Policy för tillgänglighet som antogs av kommunfullmäktige 89/2008 och Policy för funktionshindrade som antogs 37/2009. Många efterfrågade då en handlingsplan, vilken skulle handhas av kommunstyrelsen och inte beredningen. Mot bakgrund härav önskar interpellanten besked om följande: Har detta skett och i så fall när blev handlingsplanerna klara? Ordförande i Utskottet arbete och omsorg har den 8 juni 2011 besvarat interpellationen. Av svaret framgår att handlingsplaner med åtgärder har tagits fram. Yttranden Barbro Jurell (FP), Pia Wårdsäter (S), Håkan Thomsson (MP) och Gunnar Larsson (FP) yttrar sig i ärendet.

10 Dnr Ks Svar på interpellation angående samverkan med polisen Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) beslutar att interpellationen därmed anses vara besvarad. har 55/2011 beslutat att interpellationen får framställas. Ledamoten Lars-Göran Birkehorn Karlsen har lämnat en interpellation angående överenskommelsen från 2009 om samverkan för ökad trygghet i Tierps och Älvkarleby kommuner med Polismyndigheten i Uppsala län. För att brott ska kunna förebyggas och beivras på ett effektivt sätt i kommunen är det viktigt att de kommunala verksamheterna samarbetar med polisen. Mot bakgrund härav önskas besked om följande: Vad har konkret hänt sedan avtalet med Polisen skrevs på? Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson (S) har den 31 maj 2011 besvarat interpellationen. Av svaret framgår vilka insatser som äger rum inom ramen för samarbetet. Yttranden Lars-Göran Birkehorn-Karlsen och Bengt-Olov Eriksson yttrar sig i ärendet.

11 Dnr Ks Svar på motion om att Digitalisera politikens handlingar spara pengar och miljö samt öka informationseffektiviteten Sara Sjödal (C) beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att bifalla motionens intentioner att uppdra till kommunstyrelsen att lämna förslag till lösning samt att därmed anse motionen vara besvarad. Kommunstyrelsen har 131/2011 behandlat ärendet. Fullmäktigeledamoten Sara Sjödal (C) har den 10 december 2010 lämnat en motion om att kommunen ersätter dagens pappersbaserade informationssystem till politikerna med befintlig digital teknik att de sekretessbelagda ärendena endast blir tillgängliga för berörda ledamöter och ersättare med ett speciellt inloggningssystem att kommunens alla politiker som har ett förtroendeuppdrag förses med varsin bärbar dator/läsplatta med de program och tekniklösningar som behövs samt att utbildning i den aktuella digitala tekniken samt datoranvändningen ska ges. Kommunstyrelsens ordförande har den 19 maj 2011 besvarat motionen. Yttranden Sara Sjödal, Lars Svensk (KD), Bengt-Olov Eriksson (S) och Håkan Thomsson (MP) yttrar sig i ärendet.

12 Dnr Ks Svar på motion om att Tierps kommun behöver specialpedagoger Åsa Sikberg (M) beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att avslå motionen samt att därmed anse motionen vara besvarad. Reservation Mot fullmäktiges beslut anmäler Daniel Blomstedt (M), Anja Roos (M), Åsa Sikberg (M), Sven Lokander (M), Lars-Göran Birkehorn-Karlsen (M), Per Bergsten (M), Hanne B. Bothén (M), Gunnar Larsson (FP), Barbro Jurell (FP), Kjell Hentilä (SD), Joakim Larsson (SD) och Kenneth Lignell (SD) reservation till förmån för Åsa Sikbergs motion. Kommunstyrelsen har 132/2011 behandlat ärendet. Vid kommunstyrelsens behandling av ärendet anmälde Daniel Blomstedt, Per Davidsson (M) och Sven Lokander (M) skriftlig reservation till förmån för Daniel Blomstedts yrkande. Ledamoten Åsa Sikberg har den 2 december 2010 lämnat en motion om att det ska finnas en specialpedagog tillgänglig och stationerad på varje skola utifrån skolans behov. Åsa Sikberg påtalar att kommunens elever ligger sämre än rikssnittet för andelen elever som inte klarar godkänt betyg i ett eller flera ämnen. För att inte orsaka lidande för den enskilde och höga kostnader i gymnasieålder, föreslår hon att specialpedagoger anställs i grundskolan som ett stöd för eleverna. Kommunstyrelsens ordförande har den 15 maj 2011 besvarat motionen. Yrkanden Åsa Sikberg, Daniel Blomstedt och Gunnar Larsson (FP) yrkar bifall till motionen, Jonas Nyberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Efter avslutad överläggning framställer ordföranden propositionsordning som godkänns av fullmäktige. Ordföranden finner att fullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag.

13 Dnr Ks Svar på motion om Invandring och flyktingmottagande - Joakim Larsson (SD) beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att avslå den av Joakim Larsson väckta motionen samt att därmed anse motionen vara besvarad. Reservation Joakim Larsson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Kommunstyrelsen har 133/2011 behandlat ärendet. Fullmäktigeledamoten Joakim Larsson har den 22 februari 2011 lämnat en motion om att alla eventuella gällande avtal om mottagande av invandrare, flyktingar eller asylsökande sägs upp, samt att inget ytterligare sådant avtal ingås utan att kommuninvånarna samtyckt till detta i en kommunal folkomröstning. Motionären anför att Tierps kommun under en följd av år haft avtal med Migrationsverket om att ta emot flyktingar och invandrare. Den svenska invandringspolitiken under senare år har varit unik i sitt slag och har orsakat stora ekonomiska och social problem. Trots att flera opinionsundersökningar har visat på ett tydligt folkligt missnöje med den förda politiken har utvecklingen fortsatt i samma riktning samtidigt som debatten i frågan alltför länge har kvävts. Kommunstyrelsens ordförande har den 16 maj 2011 besvarat motionen. Av svaret framgår att frågor om invandring och flyktingmottagande är en nationell angelägenhet, som inte ska avgöras genom kommunala folkomröstningar. Därtill framhålls att det finns en överväldigande majoritet i kommunfullmäktige som står upp för ett välkomnande och öppet samhälle. forts.

14 forts. Yrkande Joakim Larsson yrkar bifall till motionen. Bengt-Olov Eriksson (S), Gunnar Larsson (FP), Håkan Thomsson (MP), Catarina Deremar (C), Lars Svensk (KD), Jenny Lundström (MP), Barbro Wiklund (S), Daniel Blomstedt (M), Elisabeth Rosengren (V), Urban Blomster (V) och Lars- Göran Birkehorn-Karlsen (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag i ärendet. Propositionsordning Efter avslutad överläggning framställer ordföranden propositionsordning som godkänns av fullmäktige. Ordföranden finner att fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att avslå motionen.

15 Dnr Ks Svar på motion om EU-flaggans användning Joakim Larsson (SD) beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att avslå den av Joakim Larsson väckta motionen, att därmed anse motionen vara besvarad. beslutar vidare att uppdra till kommunstyrelsen att undersöka möjligheterna att dagligen flagga med tre flaggor den europeiska, den svenska och Tierps kommuns. Kommunstyrelsen har 134/2011 behandlat ärendet. Ledamoten Joakim Larsson har den 22 februari 2011 lämnat en motion om att användandet av EU-flaggan i kommunala sammanhang i första hand upphör helt, alternativt att användandet av EU-flaggan i kommunala sammanhang i andra hand inskränks till den 9 maj. Motionären skriver att utanför kommunhuset flaggas det dagligen med EUflaggan, däremot flaggas det inte till vardags med den svenska flaggan, eftersom det finns regler för detta. Det kan synas vara en detalj, men faktum är att invånarna i kommunen röstade nej till såväl euron som till hela EU vid folkomröstningen Det finns alltså ingen egentlig anledning att alls använda sig av EU-flaggan i kommunala sammanhang. Om det nu ändå anses nödvändigt så räcker det gott med att EU-flaggan hissas på Europadagen 9 maj. Kommunstyrelsens ordförande har den 16 maj 2011 besvarat motionen. Av svaret framgår bland annat att Tierps kommun, precis som många andra kommuner, använder EU-flaggan vid sidan av flaggan med kommunvapnet. forts.

16 forts. Yrkanden Joakim Larsson yrkar att motionen ska bifallas. Bengt-Olov Eriksson (S), Daniel Blomstedt (M), Gunnar Larsson (FP), Lars Svensk (KD) och Håkan Thomsson (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag i ärendet. Tilläggsyrkande Gunnar Larsson föreslår fullmäktige besluta att uppdra till kommunstyrelsen att undersöka möjligheterna att dagligen flagga med tre flaggor den europeiska, den svenska och Tierps kommuns. Bengt-Olov Eriksson, Joakim Larsson och Daniel Blomstedt yrkar bifall till Gunnar Larssons tilläggsyrkande. Propositionsordning Efter avslutad överläggning framställer ordförande propositionsordning som godkänns av fullmäktige. Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag mot Joakim Larssons yrkande och finner att fullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag att avslå motionen. Ordföranden konstaterar därefter att fullmäktige beslutat att anta Gunnar Larssons tilläggsyrkande.

17 Dnr Ks Revidering av reglementet för färdtjänst och riksfärdtjänst Ajournering Fullmäktige ajournerar sig kl Sammanträdet återupptas därefter. Fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att anta föreliggande omarbetade förslag till reglemente för färdtjänst och riksfärdtjänst att gälla från och med den 1 juli 2011 att kommunfullmäktiges beslut 68/2005 upphör att gälla från samma datum. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 27/2011 behandlat ärendet. Kommunstyrelsen har 108/2011 behandlat ärendet. fastställde färdtjänstreglementet 14 juni Kommunstyrelsens arbetsutskott har 3/2008 förtydligat färdtjänstreglementets punkt 4.3 med att färdtjänstberättigad skall betala 25% av resekostnaden enligt taxibilstaxa oavsett om den färdtjänstberättigades resa kräver användning av specialfordon eller inte. har 49/2009 beslutat revidera reglementet för färdtjänst och riksfärdtjänst enligt följande: att minimiavgiften för färdtjänstresa ska vara 25 kronor att avgiften börjar gälla 1 oktober 2009 samt att under punkten 4.3 Avgift tredje stycket Färdtjänstberättigad som använder sig av centralortens servicelinje betalar hälften av ULs minimipris tas bort eftersom den inte längre är aktuell. Medborgarservice har i skrivelse den 5 april 2011 överlämnat följande förslag till ändringar/förtydliganden avseende reglementet för färdtjänst och riksfärdtjänst enligt följande: Förslag till ändringar Punkt 1.2 Ansökan Andra stycket, följande mening tas bort Då tveksamhet i bedömningen föreligger kan läkarutlåtande infordras från förtroendeläkare. Punkt 1.8 Register Administrativa enheten ersätts med Medborgarservice forts.

18 forts. Punkt 2.2 Färdtjänst i annan kommun Sista meningen ändras till Vid färdtjänst i annan kommun är det hemkommunens taxa som gäller Punkt 3.1 Typ av resor Följande förtydligande görs Framställningar om färdtjänst för arbetsresor prövas av kommunstyrelsens arbetsutskott i varje enskilt fall Punkt 4.3 Avgift Följande förtydligande görs, Egenavgiften för arbetsresor ska motsvara kostnaden för arbetsresor med allmänna kommunikationer Punkt 6.6 Medresenär Medresenär får följa med på resor med taxi och specialfordon till samma kostnad som resenären. Vid resor med tåg, flyg och båt gäller ordinarie kostnad. Delges Medborgarservice

19 Dnr Ks Bemyndigande att anta, ändra eller upphäva detaljplaner och områdesbestämmelser Fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att bemyndiga kommunstyrelsen att anta, ändra eller upphäva detaljplaner och områdesbestämmelser som inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt. Kommunstyrelsen har 109/2011 behandlat ärendet. Plankontorets förslag Med anledning av att en ny Plan- och bygglag träder ikraft fr.o.m. 2 maj I 5 kap Plan- och bygglagen, PBL, framgår att detaljplaner och områdesbestämmelser antas, ändras eller upphävs av kommunfullmäktige. Av 5 kap 27 och 39 framgår att fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta planer som inte är av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt. Denna bestämmelse gäller också när detaljplaner ändras eller upphävs samt när områdesbestämmelser antas, ändras eller upphävs. Begreppet inte av principiell beskaffenhet eller av större vikt förutsätter bland annat att bestämmelserna i 5 kap 7 PBL om enkelt planförfarande får tillämpas, att planen/områdesbestämmelserna överensstämmer med fullmäktiges direktiv i gällande översiktsplan. Plankontoret har den 31 mars 2011 överlämnat förslag i ärendet. Delges Samhällsbyggnad

20 Avtal Ks/246 Avtal mellan kommunen och Kommuninvest beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att med Kommuninvest ekonomiskt förening och medlemmarna i föreningen samt kommuninvest i Sverige AB ingå nytt regressavtal att regressavtalet ska ersätta nuvarande regressavtal, benämnt Avtal, daterat med början den 7 maj 1993, samt att med Kommuninvest i Sverige AB ingå avtal gällande kommunens ansvar för Kommuninvest i Sveriges AB:s motpartsexponeringar avseende derivat. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 38/2011 behandlat ärendet. Kommunstyrelsen har 122/2011 behandlat ärendet. Kommuninvest har 4 maj 2011 överlämnat avtal om regress m.m. avtal gällande kommunernas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat I samband med medlemskapet i Kommuninvest, var det fullmäktige som fattade alla beslut. De två nya avtalen hanterar frågor som ligger utanför den normala verksamheten i kommunen. Om inte dessa avtal beslutas i fullmäktige kan det innebära att de nya avtalen inte blir juridiskt giltiga. Meningen är att de nya avtalen ska vara gällande senast vid utgången av år För att hinna med hanteringen av avtal ska fullmäktige fatta sitt beslut senast den 31 oktober Delges Förvaltningsrätten för lagakraftbevis

21 Dnr Ks Regional kollektivtrafikmyndighet i Uppsala län Fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att godkänna avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Uppsala län att genomföra en skatteväxling motsvarande 49 öre per skattekrona mellan kommunerna i Uppsala län och Landstinget i Uppsala län Nivån gäller under förutsättning att Riksdagen beslutar om en enhetlig garantinivå i kommunernas och landstingens utjämningssystem att genomföra en kommunal utjämning under 2012 att överlåta kommunens aktier i Upplands Lokaltrafik AB till Landstinget till nominellt värde per den 31 december 2011 att säga upp gällande konsortialavtal för Upplands Lokaltrafik AB i samband med överlåtelsen av aktierna samt att godkänna avtal mellan ägarna av Upplands Lokaltrafik AB om fördelning av eventuellt skadestånd i samband med upphandling. Fullmäktige beslutar därutöver att tillsammans med övriga kommuner i länet begära att standardkostnaden i kollektivtrafikmodellen för utjämningsåret 2012 för kommunerna i Uppsala län ska uppdateras utifrån den nya kostnadsfördelningen som kommer att råda efter skatteväxling. Då all kollektivtrafik växlas över till landstinget kommer kommunernas kostnad helt att försvinna. Detta medför att alla kommuner har 0% av länets kollektivtrafikkostnader och alla kommuner i länet ska precis som kommunerna i Stockholms län och Skånes län ha kommunernas andel av länets standardkostnad. Detta ska medföra att alla kommuner i länet kommer att få ett enhetligt avdrag eller tillägg i kronor per invånare. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 39/2011 behandlat ärendet. Kommunstyrelsen har 123/2011 behandlat ärendet. Förbundsstyrelsen beslutade vid sitt möte den 28 april 2011 att godkänna ägarsamrådets förslag till organisering av den regionala kollektivtrafikmyndigheten. forts.

22 forts. Följande dokument ligger som grund till beslutet - Bilaga 1 - Förslag till beslut - Bilaga 2 Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Uppsala län - Bilaga 3 Underlagsrapport, utredning om regional kollektivtrafikmyndighet - Bilaga 4 Utredning om skatteväxling - Bilaga 5 Utredning om samverkansmodell för kollektivtrafiken - Bilaga 6 Avtal mellan ägarna av Upplands Lokaltrafik AB om fördelning av eventuellt skadestånd i samband med upphandling Tilläggsyrkande Bengt-Olov Eriksson (S) yttrar sig i ärendet och yrkar på följande tillägg: att tillsammans med övriga kommuner i länet begära att standardkostnaden i kollektivtrafikmodellen för utjämningsåret 2012 för kommunerna i Uppsala län ska uppdateras utifrån den nya kostnadsfördelningen som kommer att råda efter skatteväxling. Då all kollektivtrafik växlas över till landstinget kommer kommunernas kostnad helt att försvinna. Detta medför att alla kommuner har 0% av länets kollektivtrafikkostnader och alla kommuner i länet ska precis som kommunerna i Stockholms län och Skånes län ha kommunernas andel av länets standardkostnad. Detta ska medföra att alla kommuner i länet kommer att få ett enhetligt avdrag eller tillägg i kronor per invånare. Propositionsordning Efter avslutad överläggning framställer ordföranden propositionsordning som godkänns av fullmäktige. Ordföranden finner att fullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag samt Bengt-Olov Erikssons tilläggsyrkande. Delges Regionförbundet fvb till Finansdepartementet

23 Dnr Ks Borgensavgifter för Tierpsbyggen AB Fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att AB Tierpsbyggens borgensavgift för 2011 ska vara 0,22% samt att för 2012 ska borgensavgiften beslutas av kommunfullmäktige under hösten 2011 i samband med övriga budgetbeslut. Kommunstyrelsen har 124/2011 behandlat ärendet. Borgensavgift för AB Tierpsbyggen enligt Allvill-lagen: Den 22 juni 2010 fattade Riksdagen beslut om nya regler för kommunala bostadsbolag och hyressättningen. Den nya lagen för kommunala bostadsaktiebolag förtydligar definitionen av bolagen och ställer nya krav på hur verksamheten bedrivs: Ett kommunalt bostadsaktiebolags huvudsakliga uppgift ska vara att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgästerna inflytande. Bolagen ska driva verksamheten enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav. Den nuvarande utdelningsbegränsningen ersätts av en begränsning av värdeöverföringar från kommunala bostadsaktiebolag. Bolagen skall för att vara marknadsmässiga betala en borgensavgift till ägaren för de fördelar de har. Det betyder också att kommunen inte får ge det egna bolaget några särskilda fördelar som gynnar det ekonomiskt i förhållande till privata fastighetsägare. Enligt de senaste rönen, utifrån hur den nya lagen ska tolkas, beträffande borgensavgift, så ska den innehålla ska innehålla följande delar; administrativ avgift, avgift för själva borgensåtagandet och avgift för att bolaget har en kommun som ägare. Kommunens konsult (KPMG) i detta arbete med att tolka lagen, har utifrån ovanstående fakta konstaterat att värdet av åtminstone de två sista parametrarna kommer att förändras med tiden. Utifrån detta föreslås följande text i ägardirektivet beträffande borgensavgift. forts.

24 forts. En borgensavgift ska årligen tas ut av AB Tierpsbyggen, Borgensavgiften innehåller tre delar, administrativ avgift, borgensavgift och avgift för ägarfördel. Avgiftens storlek ska årligen utifrån en marknadsbedömning fastställas. Detta sker tillsammans med Tierpsbyggen och skall vara klart innan november månads utgång året innan den ska utgå. Skriver man på detta sätts låses inga nivåer fast, vilket möjliggör en kontinuerlig förändring, utifrån marknaden av borgensavgiften. Vad gäller en borgensavgift för 2011 så har de flesta kommuner valt att ligga lite lågt i väntan på en tydligare tolkning av lagen. Det är, i nu-läget, på grund av dessa vaga direktiv vanligast att nivån på borgensavgiften hamnar på 0,20-0,25 procent. Mot bakgrund av detta föreslås en borgensavgift på 0,22% under VD vid AB Tierpsbyggen och kommunchefen har överlämnat förslag i ärendet. Yrkande Bengt-Olov Eriksson yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

25 Dnr Ks Inriktningsbeslut för bildande av kommunalt fastighetsbolag kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att bilda ett nytt fastighetsbolag utifrån nedan angivna intentioner samt att uppdra till kommunstyrelsen att återkomma med förslag till bolagsordning, ägardirektiv och övriga beslutsunderlag till kommunfullmäktiges sammanträde den 20 september Kommunstyrelsen har 125/2011 behandlat ärendet. Samordnad fastighetsförvaltning eller ägande i Tierps kommun 1 Inledning Merparten av svenska kommuner som inte redan har funnit samordnings former inom fastighetsförvaltningen utreder eller genomför i dag förändringar för att säkra kompetensförsörjningen, tillskapa bättre styrning och uppföljning samt att söka effektivitetsvinster. Näst efter personalkostnader är lokalkostnader den största kostnadsposten i den kommunala budgeten. Vanligast är att man bildar ett nytt kommunalt aktiebolag som köper kommunens fastigheter eller genom s.k. förvaltningsuppdrag, via en offentlig upphandling eller så har kommun överlåtit förvaltningen till det kommunala bostadsbolaget. Tierps kommun har valt det sistnämnda vilket strider mot Lagen om offentlig upphandling (LOU) vilket inte är tillfredsställande. Tierps kommun föreslås sälja sina samtliga fastigheter innehållande verksamhetsoch kommersiella lokaler till ett nybildat aktiebolag och samtidigt som personalen från fastighetsavdelningen erbjuds övergång till den nya organisationen. Tierps kommun inrättar en tjänst som lokalstrateg direkt underställd kommunchefen. Denna tjänst som är en förutsättning för att god lokaleffektivitet ska kunna uppnås blir respektive verksamhets representant gentemot samtliga fastighetsägare som kommunen hyr lokal av. Det nya bolagets huvudsakliga uppdrag är att äga och förvalta kommunens fastigheter samt att leverera så ändamålsenliga och billiga lokaler som möjligt för att möjliggöra bra och billiga lokalförutsättningar för kommens verksamheter. Hyrorna ska baseras på bolagets självkostnader och inte innehålla några marknadsinslag och riskpremier. I de fall lokalerna hyrs ut till externa kunder ska marknadsmässig hyressättning tillämpas. forts.

26 forts. 2 Organisatorisk beskrivning 2.1 Koncernbildande Tierps kommun säljer sina fastigheter innehållande verksamhetslokaler och kommersiella lokaler till ett nybildat aktiebolag (bolaget). Detta bolag blir direktägt av Tierps kommun och tillika Fastighetsorganisationen innehållande bolaget och Tierpsbyggen får en egen identitet och kan verka finansiellt och skattefritt inom ramen för sin äkta koncern. 2.2 Uppgift och process Bolagets primära uppgift blir således att äga och förvalta kommunens lokaler samt att inom ramen för effektiva självkostnadshyror tillhandahålla så kostnadseffektiva, anpassade lokaler som möjligt till kommunens verksamhet. Som stöd för verksamheterna inrättas en tjänst i kommunen som lokalstrateg. Bolaget ska verka för hög s.k. produktionseffektivitet och lokalstrategen ska verka för hög s.k. lokaleffektivitet. Lokaleffektivitet betyder: - att lokalerna är anpassade så att verksamheterna effektivt kan bedriva sin verksamhet d.v.s. rätt antal m2 för sina behov och rätt anpassade för sin verksamhet - att kommunen har en strategisk lokalförsöjning Produktionseffektivitet betyder: - att förvaltaren levererar lokaleffektiva ytor på långsiktigt billigaste sätt (aktivt arbetar med driftnettoanalyser driftoptimeringar mm) Lokalstrategen kommer att företräda verksamheterna gentemot samtliga parter som kommunen hyr lokaler av. Strategens uppgift är att optimera lokalanvändandet inom kommunen och avlasta verksamhetschefer i lokalfrågor. Lokalstrategen får till uppgift att utifrån kommunkoncernens bästa skapa en bättre lokaleffektivitet och får till huvudsaklig uppgift att: - Tillsammans med hyresgästerna strategiskt arbeta med lokalförsörjningsplaner d.v.s. arbeta med lokaleffektivitet - Företräda hyresgästerna i diskussion om avtal och innehåll i hyresavtal med såväl koncerninterna som externa hyresvärdar - Upprätta och utveckla befintliga gränsdragningslistor som tydligt visar vilka åtaganden som åligger hyresgäst och värd - Erhålla en samlad bild av kommunens hela lokalinnehav och fördela behov löpande mellan verksamhetsgrenarna och utnyttja bolagens samlade volym forts.

27 forts. - Förhandla fram lämpliga ersättningsnivåer avseende verksamhetsköp utöver de som regleras i hyresavtalen och som avser mer än fastighetsförvaltning. - Ansvara för planeringar tillsammans med verksamheterna och kommunledning i frågor om verksamhetsanpassningar och investeringar i befintliga lokaler (koncernmässig helhetssyn) Bolaget får således en ren utförarroll och ska arbeta med produktionseffektivitet och serva hyresgästen på bäst möjliga sätt utifrån innehållet i avtalet. Vid en försäljning kommer samtliga medarbetare inom fastighetsavdelningen att erbjudas övergång till den nya organisationen. Efter övergången kommer en uppdelning av medarbetare att ske för att möta den bestämmelsen som finns i Lagen om offentlig upphandling gällande köp och försäljning mellan kommunala bolag. 3 Ekonomi 3.1 Överföringsvärde Fastigheterna kan överlåtas till fastighetsbolaget för en köpeskilling motsvarande bokfört värde vid försäljningstillfället. Mer om effekterna av detta nedan. 3.2 Finansiering/Borgen Bolaget föreslås erhålla en kommunal borgenslimit som motsvarar behovet för extern finansiering på lång sikt. Någon borgensavgift ska inte utgå då det enbart överförs som hyreskostnad enligt principen om självkostnadshyror, se nedan. 3.3 Kontraktsinnehåll/Hyresnivå verksamhetslokaler Principen för hyreskontrakten mellan kommunen och bolaget föreslås bygga på att bolaget inte ska ta någon risk för ägandet och uthyrningen gentemot kommunen. Det innebär att kontrakten skrivs på, vad lagen medger som längst, 25 år. Hyran sätts som en självkostnadshyra och ska omfatta merparten av de kostnader en lokal har s.k. all inclusive. Detaljerat innehåll om vad som ingår i hyran regleras genom en tydlig s.k. gränsdragningslista. Förändringar i lokalerna regleras genom ett tydligt regelverk som beskriver hur det praktiskt ska gå till, hur hyresförändringar och eller ev. direktfakturering beräknas och vem som får göra beställningar om förändringar. När kommunen vill lämna eller utöka sina lokaler regleras detta också tydligt så att bolaget inte står någon risk vid förändringar. Ev. kan incitament om fördelning av besparingar byggas in i avtalen. forts.

28 forts. Som inledningsvis beskrevs är bolagets huvudsakliga uppgift att leverera så ändamålsenliga och billiga lokaler som möjligt för att optimera lokalnyttan för kommunen och inte att i egen sak tjäna pengar eller att riskera att förlora pengar i ingångna avtal med kommunen (ägaren och nyttjaren). 3.4 Överföringskostnader Vid traditionell fastighetsförsäljning uppkommer en kostnad för stämpelskatt på x% av köpeskillingen alternativt taxeringsvärdet om det är högre. I stället för att göra ett traditionellt förvärv så föreslås att försäljningen av samtliga fastigheter sker genom en s.k. fastighetsreglering. 3.5 Besparing Förändringen ska ge en besparing totalt sett för kommunen. Ett område som påvisar en betydande besparing är inom s.k. mediaförbrukning. Genom att kraftsamla kompetens kommer det att finnas möjlighet att kontinuerligt finna de mest kostnadseffektiva alternativen. För att bibehålla fastigheternas funktionalitet och värde samt ta igen eventuellt eftersläpande underhåll bör merparten av frigjorda medel (eventuella vinster) reinvesteras i fastigheterna. Övriga områden som inte har kvantifierats men som ger besparingsvinster är t ex samlad administration, effektivare utnyttjande av maskinparken, större volymer vid upphandling av entreprenörer, samordning av skötsel i egen regi, färre diskussioner vem som betalar vad och vad som ingår i hyran m.m. Sammanfattningsvis kommer kommunens lokalkostnader att minska. Detta gäller även sedan kommunens kostnader för en lokalstrateg frånräknats. 4 Sammanfattning samt förslag till beslut 4.1Sammanfattning Följande effekter uppstår vid en renodling av fastighetsorganisationen som föreslås i denna pm: - Organisationsförslaget skapar en tydlighet mellan hyresgäst och hyresvärd. Det innebär att hyresgästen med vetskap om innehållet i gränsdragningslistan och kunskap om förändrings/investeringsprocessen lättare kan förstå innehållet i hyreskontraktet och den hyra som är satt. Det innebär också bra förutsättningar för en samlad styrning, kontroll och kommunikation vid förändringar i lokalerna. Okunskap om ovan och otydlighet vid förändringar i lokaler skapar mycket frustration för de kommunala verksamheterna som i slutändan kostar mycket tid och pengar. forts.

29 forts. - Föreslagen organisation medger också en möjlighet att skapa ett starkt varumärke kring de av kommunkoncernen ägda fastigheterna och dess förvaltning. Detta ger till följd en stark image och identitet för den personal som arbetar med fastigheterna och skapar möjligheter till en effektiv serviceorganisation. Huvuduppdraget är att med samlad kompetens leverera ändamålsenliga, kostnadseffektiva lokaler med största möjliga service till de kommunala verksamheterna så att de i sin tur kan utföra en bra verksamhet. - Den samlade organisationen ger också förutsättningar för att skapa attraktiva arbetstillfällen för framtiden så att kommunen kan anställa den kvalificerade arbetskraften som behövs. Då fastighetsförvaltning blivit både tekniskt och ekonomiskt mer komplicerat krävs en utökad kompetens hos medarbetarna som är svår att rekrytera. - Sist men inte minst så innebär en kraftsamling av fastighetsorganisationen även en ekonomisk besparing inom såväl administrationen som den tekniska förvaltningen. - Ett exempel på besparing är när Nora kommun genomförde projektet samlad fastighetsförvaltning år Den initiala årliga besparingen uppgick till 1 mkr som sedan utökades till en årlig besparing på 2 mkr vilket i detta fall motsvarade c:a 8% av hyreskostnaden för kommunen. Till det kan också nämnas att underhållet på fastigheterna ökade från ca 60kr./m2 till 100 kr./m2, vilket gav stora effekter på möjligheterna att bibehålla det tekniska- och ekonomiska fastighetsvärdet. Effekten blev också positiv för verksamheterna som fick bättre lokaler. Genom den samlade kompetensen genomfördes också ett energibesparingsprogram på hela fastighetsbeståndet som gav en besparing på el- och värmeförbrukningen med ca. 20% -allt tack vare att kompetensen kraftsamlades. Sammanfattningsvis föreslås att kommunen säljer de fastigheter som innehåller verksamhets och kommersiella lokaler till ett nybildat fastighetsbolag. VD för AB Tierpsbyggen har den 23 maj 2011 överlämnat förslag i ärendet. Yrkande Bengt-Olov Eriksson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag i ärendet.

30 Dnr Ks Regler för bidrag till föreningar Fullmäktige beslutar att fastställa föreliggande förslag med däri föreslagna förändringar till regler för bidrag till föreningar att gälla från och med 1 juli 2011, att kommunstyrelsen uppdras att fatta beslut om delegationsordning, där så krävs, innan dessa bidrag betalas ut, samt att kommunfullmäktiges beslut 127/2004 om regler för bidrag till föreningar och kommunfullmäktiges beslut 12/2001 om regler för bidrag till kulturföreningar upphör att gälla från samma datum. Kommunstyrelsen har 126/2011 behandlat ärendet. Förslaget har remitterats till intresseorganisationerna. Bidragsgivning till föreningar har skett från flera kommunala enheter både genom lokalsubventioner och som kontantstöd. En arbetsgrupp med representanter från berörda enheter har arbetat med en översyn av kommunens bidragsregler. Under arbetets gång genomfördes en kartläggning av kommunens totala föreningsstöd som har legat till grund. De nya bidragsreglerna ska tydligare koppla ihop kommunens vision och mål med bidragsgivningen och skapa en samsyn mellan enheterna. Föreligger förslag till regler för bidrag till föreningar i Tierps kommun. En grundläggande förutsättning för att få bidrag från Tierps kommun är att föreningens/- organisationens verksamhet kan relateras till något av de tre prioriterade områdena i kommunens vision: - Tillväxt - God livsmiljö - Barn och ungdom forts.

31 forts. De allmänna bestämmelserna är att: 1. Bidragen är avsedda att vara ett stöd till lokala föreningar/organisationer som bedriver verksamhet för Tierps kommuns invånare 2. Bidragsberättigade är ideella och demokratiska föreningar/organisationer som har sin verksamhet och hemvist i Tierps kommun, eller annan förening/- organisation efter individuell prövning 3. Kommunens stöd ska bidra till att skapa mångfald, utveckling och en positiv bild av kommunen. Yrkande Bengt-Olov Eriksson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med däri föreslagna ändringar samt Daniel Blomstedts tilläggsyrkande. Tilläggsyrkande Daniel Blomstedt yrkar att kommunstyrelsen uppdras att fatta beslut om delegationsordning, där så krävs, innan dessa bidrag betalas ut. Propositionsordning Efter avslutad överläggning framställer ordföranden propositionsordning som godkänns av fullmäktige. Ordföranden finner att fullmäktige beslutat anta föreliggande förslag med däri företagna förändringar samt Daniel Blomstedts tillläggsyrkande.

32 Dnr Ks Revidering av riktlinjer för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att fastställa föreliggande förslag till revidering av Riktlinjer för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd att gälla från och med 1 juli 2011 att nuvarande riktlinjer enligt kommunfullmäktiges beslut 84/2000 upphör att gälla från samma datum. Utskottet arbete och omsorg har 62/2011 behandlat ärendet. Kommunstyrelsen har 127/2011 behandlat ärendet. Resurscentrum vuxna har den 4 maj 2011 överlämnat förslag till revideringar av Riktlinjer för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd. Resurscentrum vuxna vill prioritera barn i familjer som under längre tid är mottagare av försörjningsstöd mer än 10 månader och vill bevilja extra bistånd t.ex. till barnens fritidsaktiviteter, cykel, julklappar, lägervistelser eller annan rekreation. Familjer som under lång tid lever på försörjningsstödsnormens nivå är det inte möjligt att spara till sådana inköp eller aktiviteter vilket drabbar barnen. Innehållet i de reviderade riktlinjerna kommer att leda till ökade kostnader för Resurscentrum vuxna. Yttrande Åsa Sikberg (M), Hanne B. Bothén (M) och Pia Wårdsäter (S) yttrar sig i ärendet. Delges Resurscentrum vuxna

33 Dnr Ks Revidering av riktlinjer och anvisningar för vård och behandling av vuxna beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att fastställa föreliggande förslag till revidering av riktlinjer och anvisningar för vård och behandling av vuxna att gälla från och med 1 juli 2011 samt att nu gällande riktlinjer enligt kommunfullmäktiges beslut 91/2005 upphör att gälla från samma datum. Utskottet arbete och omsorg har 63/2011 behandlat ärendet. Kommunstyrelsen har 128/2011 behandlat ärendet. Resurscentrum vuxna har den 4 maj 2011 överlämnat förslag till revidering av Riktlinjer och anvisningar för vård och behandling av vuxna. Innehållet i riktlinjerna beräknas inte medföra några större kostnadsökningar.

34 Dnr Ks Regler och avgifter för pedagogiska verksamheter för barn 1-13 år Fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att anta föreliggande förslag till Regler och avgifter för pedagogiska verksamheter för barn 1-13 år att reglerna gäller från och med 1 september 2011 samt att nuvarande taxa enligt kommunfullmäktiges beslut 52/2001, reviderad av kommunfullmäktige 108/2004 och av barn och utbildningsnämnden 103/2006, upphör att gälla från samma datum. Utskottet barn och ungdom har 158/2011 behandlat ärendet. Kommunstyrelsen har 129/2011 behandlat ärendet. En arbetsgrupp inom Produktionen för skola har den 5 maj 2011 överlämnat förslag till Regler och avgifter för Tierps kommuns pedagogiska verksamheter för barn 1-13 år. Av förslaget framgår följande förändringar jämfört med nuvarande Normer och avgiftstaxa för barnomsorgsverksamhet och förskoleklass i Tierps kommun - Omfattar all pedagogisk verksamhet för barn i åldern 1-13 år, även fritidsklubb. - Fritidshem för barn 6-13 år, tidigare 12 år, i enlighet med nya Skollagen. - Nytt avsnitt som beskriver det pedagogiska uppdraget. - I webbversionen länkar (Kursiv stil i materialet) till lagar och annat bakgrundsmaterial timmar/vecka även för barn till arbetslösa och föräldralediga vårdnadshavare på fritidshem. - Erbjudande om möjlighet att utöka tiden för barn som har mindre än 15 tim/vecka upp till 15 tim/vecka. - Ansökan tas ur kön efter två erbjudanden om plats där dessa inte accepterats. Ny ansökan måste då göras. - Normala öppethållande tider Tid därutöver ansökes särskilt och beslutas av verksamhetens ledning. Tidigare beslut i Barn och utbildningsnämnden är (Står inte i Normer och avgiftstaxa ) forts.

35 forts. Dnr Ks Närvarotider för heltidsstudier är max 40 tim/vecka plus restid. - Schemaändringar under sommar- och jullov kan endast ske om det ryms inom aktuella öppettider. - Utifrån barnets/familjens behov kan tid utöver ordinarie tillfälligt beviljas av verksamhetens ledning. - Under vårdnadshavares semester/ledighet är barnen lediga. - Omplacering är detsamma som ny ansökan och nytt ködatum erhålles. - Omplacering sker i första hand i augusti. - Intyg från arbetsgivare, utbildningsanordnare med flera ska lämnas på anmodan. - Taxa 12 månader per år för alla kategorier, detta innebär förändringar av den procentuella reduceringen av avgiften för vissa taxekategorier. - Taxan likadan för förskola och fritidshem, ingen 10-timmars gräns på fritidshem. Delges Produktionschefen

36 Dnr Ks Fastställande av plan- och bygglovtaxa Fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag att fastställa förslag till ny plan- och bygglovtaxa med stöd av 12 kap 10 plan- och bygglagen, samt att taxan ska börja tillämpas i ärenden som inkommer från och med 1 juli Utskottet samhällsbyggnad har 65/2011 behandlat ärendet. Kommunstyrelsen har 130/2011 behandlat ärendet. Bygglovshandläggarens yttrande: Den 2:a maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft (PBL 2010:900). I och med lagändringen får kommunen flera nya uppgifter att hantera, främst inom ramen för bygglovsprövning, anmälan, startbesked och teknisk handläggning, men också genom den nya möjligheten att lämna planbesked. Taxan har utarbetats med utgångspunkt i avgiftsnivåerna i Tierps Taxa för bygglov m m antagen av den 20 juni , samt den förändrade arbetsbelastningen den nya lagen kommer att innebära. Även delar av det förslag Sveriges Kommuner och Landstings avdelning för tillväxt och samhällsbyggnad har tagit fram, under projektansvar av Reigun Thune Hedström, har legat till grund till taxan. Denna nya plan- och bygglovtaxan bygger i huvudsak på fasta faktorer per åtgärdstyp. För en del åtgärder är avgiften också baserad på yta. I tidigare taxa har bygglovsavgiften varit grundad på faktorer för specifika delar av handläggningen, detta försvinner nu och en generell genomsnittlig avgift tas istället ut. Syftet med detta är att avgifterna ska vara enklare och mer förutsägbara. Taxan bygger också på prisbasbeloppet och räknas därmed automatiskt upp årligen, så ingen revidering p g a inflation behövs. Grundbeloppet för befintlig taxa höjdes senast Beräknat på prisbasbeloppet borde avgiften under den tiden ha höjts med 16 %. Den tillkommande arbetsbelastningen har uppskattats till ca 25 %. Eftersom taxan har en ny form och eftersom arbetsbelastningen bara kan uppskattas innan lagen trätt i kraft bör taxan följas upp och utvärderas när den varit i bruk under ett helt budgetår. Därefter bör eventuella justeringar av taxan göras. forts.

37 forts. Kommunens beslut behöver inte vinna laga kraft innan taxan börjar tillämpas. Taxan gäller från och med det datum då protokollet med beslutet har justerats, om inte senare tidpunkt angivits. Förslag till beslut Med stöd av 12 kap 10 plan- och bygglagen beslutar kommunfullmäktige att anta bilagda taxa för prövning enligt plan- och bygglagen. Taxan ska börja tillämpas i ärenden som inkommer från och med Delges Medborgarservice Samhällsbyggnad

38 Dnr Ks Revisionsberättelse för Räddningstjänsten Norduppland år 2010 Jäv I fullmäktiges behandling av ärendet deltar inte Bengt-Olov Eriksson (S), Pia Wårdsäter (S), Anette Pettersson (S), Catarina Deremar (C) och Daniel Blomstedt (M) på grund av jäv. Fullmäktige beslutar att i enlighet med revisorernas förslag godkänna kommunalförbundets årsredovisning för år 2010, samt att bevilja förbundsdirektionen ansvarsfrihet för 2010 års förvaltning. Föreligger revisorernas berättelse av granskning av kommunalförbundet Räddningstjänsten Nordupplands verksamhet. Revisorernas uppdrag är att årligen granska verksamhet som bedrivs i kommunalförbundet och att bedöma om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs är tillräcklig. Revisorerna ska också lämna ett särskilt uttalande om ansvarsfrihet tillstyrks eller ej. Revisorerna bedömer att årsredovisning i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen, samt att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god revisionssed. För att möjliggöra en bedömning av om förbundet lever upp till lagens intentioner kring god ekonomisk hushållning måste det i årsredovisningen ske en uppföljning av de beslutade målen och en bedömning kring måluppfyllelsen. Revisorernas granskning har inte resulterat i någon anmärkning, utan revisorerna tillstyrker att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet. Revisorerna tillstyrker också att kommunalförbundets årsredovisning godkänns. Delges Räddningstjänsten Norduppland