FRAMTIDENS KOLLEKTIVTRAFIK Systemanalys för lokal kollektivtrafik i Malmö - För buss, superbuss och spårvagn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRAMTIDENS KOLLEKTIVTRAFIK Systemanalys för lokal kollektivtrafik i Malmö - För buss, superbuss och spårvagn"

Transkript

1 FRAMTIDENS KOLLEKTIVTRAFIK Systemanalys för lokal kollektivtrafik i Malmö - För buss, superbuss och spårvagn

2 Denna Systemanalys är en del av Malmö stads projektserie Framtidens kollektivtrafik. Arbetet har genomförts av gatukontoret (Malena Möller), med stöd av stadsbyggnadskontoret (Daniel Svanfelt) och Skånetrafiken (Mattias Schiöth).

3

4 Innehåll Sammanfattning...6 Inledning...9 Bakgrund...9 Syfte och mål Effektmål Leveransmål Metod Avgränsningar Definitioner och begrepp Stadsbusstrafikens utveckling och scenarier Stadsbusstrafikens utveckling sedan Scenarier Kopplingar till mål för kollektivtrafiken Exempel på kopplingar till andra mål och strategier Passagerarräkningar Kapacitet och turtäthet Fordon och kapacitet Fordonsegenskaper Praktiskt kapacitetstak Exempel från andra städer Zürich Stockholm Antal passagerare registrerat på fordonet Turtäthet och kapacitet Kapacitetstest Kommentarer från passagerarna Kommentarer från arrangörerna Val av kapacitet för Malmö Analys Linje för linje Linje Linje Linje Linje Linje Linje GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

5 Linje Linje Linje Linje Linje Övriga linjer Sammanfattning av analys Scenario 4 % Scenario 6 % Förslag på vidare utredningar Uppföljning Källor Bilaga: Karta Malmö stadsbusslinjenät 5 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

6 Sammanfattning Malmös befolkning ökar ständigt och har gjort så de senaste 26 åren. I april 2011 passerade Malmö invånare och 2017 beräknas staden ha invånare. Samtidigt ökar den lokala kollektivtrafiken och kapacitetstaket är i princip redan nått för linje 5 från Rosengård till centrum. För närvarande arbetar Malmö stad och Skånetrafiken med både superbuss (24-meter långa bussar med hög prioritet) och spårväg i olika projekt. Tekniska nämnden har gett gatukontoret i uppdrag att ta fram en strategi för utvecklingen av buss, superbuss och spårväg i Malmö. Denna strategi, Systemanalysen, är tänkt att ge en sammanhållande och övergripande strategi för fortsatt utveckling i det lokal kollektivtrafiksystemet i Malmö som helhet. Syftet med uppdraget är att samordna de båda planeringslinjerna för att tydliggöra hur spårväg och superbuss kan hänga ihop planerings- och genomförandemässigt. Systemanalysen har utgått från dagens resande med stadsbusstrafik på de mest belastade linjerna, linje 1-8 samt Resanderäkningar har genomförts på de aktuella linjerna i december Därefter har ett praktiskt kapacitetstak (acceptabelt antal resenärer) för olika kollektivtrafikfordon tagits fram. Det praktiska kapacitetstaket är den kapacitet som anses som acceptabel under kortare tid i maxtimmen i den mest belastade riktningen. Det praktiska kapacitetstaket har tagits fram genom: - Litteraturstudier - avstämning mot andra städer hur man behandlar frågan där - ett praktiskt test 6 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

7 Resultatet av Systemanalysen för det praktiska kapacitetstaket är följande: 65 resenärer/ledbuss 90 resenärer/dubbelledbuss 128 resenärer/30-metersspårvagn Turtätheten är satt till 5-minuterstrafik. Turtätheter under 5-minuter ger enligt forskning inte någon större attraktivitet/resenärsnytta, utan är endast ett sätt att öka linjekapaciteten. För hög turtäthet vid prioriterad busstrafik påverkar även all korsande trafik, som då blir nedprioriterad. Det finns även risk för hopklumpning av bussar. Parallellt har ett antal olika scenarier för resandeutvecklingen för de olika linjerna tagits fram. Resandeutvecklingen är svår att bedöma och påverkas av låg-/högkonjunktur, arbetslöshet, biljettpriser mm och därför har fyra olika scenarier tagits fram. Dessa är följande: + 2 % (låg) + 4 % (mellan) + 6 % (hög) + 8 % (mycket hög) Resandeutvecklingen sedan år 2000 för den lokala kollektivtrafiken i Malmö har legat på i genomsnitt 4,4 procent. Fördubblingsmålet för kollektivtrafiken till 2020 motsvaras av 5 % resandeökning per år. Det praktiska kapacitetstaket och de olika scenarier för resandeutvecklingen samt utbyggnader enligt gällande översiktsplan (2005) har sedan analyserats tillsammans för att undersöka var och när mer kapacitet kommer att behövas i det lokala kollektivtrafiksystemet. Analyserna fokuserar på en resandeutveckling på 4 % till 6 %, eftersom 4 % är strax under den genomsnittliga resandeutvecklingen sedan år 2000 och 6 % innebär en viss planeringsberedskap. Resultaten av analyserna presenteras i tabellerna nedan. SCENARIO 4 % Utifrån kapacitet Efter 2030 Superbuss 5 Folkets park- Konserthuset - 8 Dalslandsg.- Dalaplan 8 Anna Lindhs plats- Orkanen 4 Drottningt.- Caroli City 5 Aq-va-kul- Stadsbiblioteket 2 Mobilia- Dalaplan 2 Anna Lindhs plats-högskolan 4 Aq-va-kul- Stadsbiblioteket Spårvagnstrafik 5 Folkets park- Konserthuset - 8 Dalslandsg.- Dalaplan 8 Anna Lindhs plats-orkanen 4 Drottningt.- Caroli City 7 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

8 SCENARIO 6 % Utifrån kapacitet Efter 2030 Superbuss 5 Folkets park- Konserthuset 8 Dalslandsg.- Dalaplan 8 Anna Lindhs plats- Orkanen 2 Mobilia- Dalaplan 4 Drottningt.- Caroli City 2 Anna Lindhs plats- Högskolan 4 Aq-va-kul- Stadsbiblioteket 33 Stenkulaskolan- Industrig. 35 Lönngården- Sofielund 5 Aq-va-kul- Stadsbiblioteket Spårvagnstrafik 5 Folkets park- Konserthuset 8 Dalslandsg.- Dalaplan 8 Anna Lindhs plats-orkanen 4 Drottningt.- Caroli City 2 Mobilia- Dalaplan 2 Anna Lindhs plats- Högskolan 4 Aq-va-kul- Stadsbiblioteket 33 Stenkulaskolan- Industrig. 35 Lönngården- Sofielund Konsekvenserna av vad ett genomförande av superbuss- och spårvagnstrafik innebär både kostnadsmässigt och för all annan trafik (gång, cykel, bil, annan busstrafik, angöring mm) kommer att behöva utredas vidare för vissa av linjerna. Detta föreslås ske när behov uppstår. Systemanalysen föreslås följas upp årligen med passagerarräkningar i de mest belastade snitten samt en analys av hur resandeutvecklingen förhåller sig till de olika scenarierna. Systemanalysen har tagits fram gemensamt av gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och Skånetrafiken. 8 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

9 Inledning Med anledning av pågående arbete i projektet Spårväg etapp 1 (sträckorna Lindägen-Västra hamnen och Rosengård-Västra hamnen) och utvecklingen av konceptet superbuss i Malmö (för linje 5 Rosengård-Västra hamnen), finns ett behov av att tydliggöra och koppla samman strategierna dem emellan och skapa en helhetsbild över den lokala kollektivtrafikens utveckling i Malmö. Ett arbete för att ta fram detta startades hösten 2011 och benämns Systemanalys för lokal kollektivtrafik i Malmö för buss, superbuss och spårväg. Bakgrund Malmös befolkning ökar ständigt och har gjort så de senaste 26 åren. I april 2011 passerade Malmö invånare och 2017 beräknas staden ha invånare. Samtidigt ökar den lokala kollektivtrafiken och kapacitetstaket är i princip redan nått för linje 5 från Rosengård till centrum. För att kunna skapa en tillgänglig och hållbar stad för Malmös invånare och besökare och ge alla en möjlighet att nå arbetsplatser, studieplatser och nöjen behöver den lokala, regionala och nationella kollektivtrafiken fungera väl gav kommunstyrelsen i Malmö i uppdrag till stadskontoret, att tillsammans med gatukontoret och stadsbyggnadskontoret, utreda framtidens kollektivtrafik i Malmö. En attraktiv kollektivtrafik kan stärka Malmös ambition som en attraktiv och hållbar stad. Efter ett par års utredanden antog kommunstyrelsen 2009 principer för framtidens kollektivtrafik, bl.a. att satsa på eldrift och spårväg i Malmös 9 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

10 starka stråk, samt att utveckla dagens busstrafik för ökad kapacitet i befintligt system. För närvarande arbetar Malmö stad och Skånetrafiken med både superbuss (24 meter lång buss med hög prioritet) och spårväg i olika projekt. I september 2011 togs beslut i tekniska nämnden att påbörja arbetet med en förstudie och ett planprogram för spårväg etapp 1 (sträckorna Lindägen- Västra hamnen och Rosengård-Västra hamnen). Samtidigt antogs en avsiktsförklaring mellan Malmö stad och Skånetrafiken gällande superbuss. superbuss-konceptet utmärks av hög kapacitet med längre bussar och snabbare påstigning, snabbhet, bekvämlighet, enkelhet och image. Tekniska nämnden gav även gatukontoret i uppdrag att ta fram en strategi för utvecklingen av buss, superbuss och spårväg i Malmö. Denna strategi, Systemanalysen, är tänkt att ge en sammanhållande och övergripande strategi för fortsatt utveckling i det lokal kollektivtrafiksystemet i Malmö som helhet. Systemanalysen har tagits fram gemensamt av gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och Skånetrafiken. Syfte och mål Syftet med uppdraget är att samordna de båda planeringslinjerna för att tydliggöra hur spårväg och superbuss kan hänga ihop planerings- och genomförandemässigt. Målet är att uppdatera och konkretisera strategin för framtidens kollektivtrafik, linje för linje. Från början var målet att även analysera övergripande investeringsbehov, tidsaspekter och konsekvenser för strategin. Detta har under arbets gång lyfts bort för att istället vidareutredas i separata utredningar efter Systemanalysen. Inte heller har den nödvändiga kopplingen till övriga mål för planeringen av trafiken beskrivits och fördjupats här. Skälet till det är att Systemanalysen lätt ska kunna följas upp årligen och enbart vara en kapacitetsstudie för den lokala kollektivtrafiken. Konsekvenserna av vad ett genomförande av superbuss- och spårvagnstrafik innebär både kostnadsmässigt och för all annan trafik (gång, cykel, bil, annan busstrafik, angöring mm) anses alltför komplexa för att genomföras inom ramen för detta projekt. Risken är även att Systemanalysen då skulle ta väldigt lång tid att slutföra och resultaten från den är viktig för arbetet både med förstudie/planprogram för Spårväg etapp 1 och superbuss. Konsekvenserna för Systemanalysen i dessa två projekt ryms inom de projekten, men för övriga linjer i Malmö får konsekvenserna vidareutredas. EFFEKTMÅL Effektmålen för Systemanalysen är en kostnadseffektiv och tydlig utveckling av den lokala kollektivtrafiken som i sin tur leder till: fler nöjda resenärer ökat resande i kollektivtrafiken minskad miljöpåverkan högre tillgänglighet 10 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

11 attraktivare stadsmiljöer LEVERANSMÅL Leveransmålen för Systemanalysen är ett planeringsunderlag för det framtida lokala kollektivtrafiksystemet i Malmö med olika scenarier vad gäller resandeutvecklingen. Metod Systemanalysen utgår från dagens resande med stadsbusstrafik på de mest belastade linjerna, linje 1-8 samt Resanderäkningar genomfördes på de aktuella linjerna i december Därefter har ett praktiskt kapacitetstak (acceptabelt antal resenärer) för olika kollektivtrafikfordon tagits fram. Det praktiska kapacitetstaket är den kapacitet som anses som acceptabel under kortare tid i maxtimmen i den mest belastade riktningen. Det praktiska kapacitetstaket har tagits fram genom: - litteraturstudier - avstämning mot andra städer hur man behandlar frågan där - ett praktiskt test Parallellt har ett antal olika scenarier för resandeutvecklingen för de olika linjerna tagits fram. Det praktiska kapacitetstaket och de olika scenarier för resandeutvecklingen har sedan analyserats tillsammans, se kapitel Analys. Avgränsningar Systemanalysen har följande avgränsningar: Systemanalysen har inte relaterats till nationella, regionala och lokala mål som ställs och kan komma att ställas på kollektivtrafikens utveckling. Systemanalysen kommer att ge svar på var och ungefär när mer kapacitet behövs på de olika linjerna, utifrån konstruerade scenarier (se sidan 15) som bara delvis är härledda från aktuell målbild. Systemanalysen behandlar enbart den lokala kollektivtrafiken. Systemanalysen kommer inte att göra några stora konsekvensbedömningar för övrig trafik eller för andra sektorer. Detta föreslås vidareutredas i separata utredningar efter Systemanalysen. Till stor del kommer konsekvenserna för stråken belysas i förstudien och planprogrammet inom Spårväg etapp 1. Systemanalysen tittar inte på kostnader för drift, investering, markunderhåll mm. Systemanalysen tar heller inte upp något om sociala frågor och miljöfrågor och behandlar inte heller så djupt kollektivtrafikens samband med stadsutvecklingen. 11 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

12 Definitioner och begrepp Nedan följer en liten ordlista som förklarar eller definierar de begrepp som används i denna studie. Buss= så kallat vanlig stadsbuss, 12 meter lång Ledbuss= buss med en led, 18 meter lång Superbuss= buss med två leder, meter lång Konceptet superbuss= Konceptet utmärks av hög kapacitet, snabbhet, bekvämlighet, enkelhet och image att närma sig spårvägens upplevda kvalitet och komfort utan fullt så tunga investeringar i teknik och gata. Dessa egenskaper uttrycker sig konkret i följande unika delåtgärder: - Nya dubbelledsbussar - Påstigning i alla dörrar - Linjefärg i all information - Busskörfält längs långa sträckor - Fler realtidsskyltar Spårvagn= stadsspårvagn, finns normalt i utföranden om meter och meter, och de kan också sammankopplas till längre tåg Konceptet spårvagnstrafik= Spårvagnstrafik utmärks av egna banor i så stor utsträckning som möjligt, påstigning i alla dörrar och prioritering i signaler. Moderna spårvägssystem är, särskilt i Frankrike som bygger ut flest nya system, oftast mer stadsutvecklingsprojekt snarare än rena trafikprojekt, där en omgestaltning och upprustning av stadsmiljöer är grundläggande. Men frågor om kapacitet är ändå ofta avgörande för beslut om införande av spårvagnstrafik. Praktiskt kapacitetstak= den kapacitet som anses som acceptabel ur resenärssynpunkt att dimensionera ett fordon efter under maxtimmen i maxriktningen. Maxtimme= den timme under dygnet då linjen har flest resenärer. Maxriktning= den linjedel och riktning (oftast in mot centrum på morgonen) som har flest resenärer. Maxkapacitet= den maximala kapacitet som fordonet har, det vill säga hur många resenärer som kan få plats utan hänsyn till komfort. Hopklumpning = Vid hög turtäthet anpassar sig inte resenärerna till tidtabellen utan anländer slumpmässigt till hållplatserna. En buss som av någon anledning har blivit lite försenad kommer därmed att behöva ta ombord fler passagerare eftersom tiden till framförvarande tur har ökat. Tiden till turen bakom blir kortare vilket medför färre väntande passagerare, och den bussen riskerar då att avgå före tidtabellen. Processen är självförstärkande, och med tiden uppstår fenomenet hopklumpning där bussarna kör i par (eller flera) med den första bussen ofta överbelastad och den sista med få passagerare. BRT= Bus Rapid Transit. I ett internationellt perspektiv används BRT i princip som ett tunnelbanesystem med bussar ovan mark. Systemen har oftast helt egna bussbanor inte sällan med stora terminalhållplatser med omkörningsmöjlighter mellan bussarna och väldigt hög turtäthet på ibland under minuten. Dessa system med extremt hög kapacitet återfinns till 12 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

13 exempel i sydamerikanska storstäder. Begreppet BRT används ibland även för separata busskörfält med lägre turtäthet och mindre prioritering och således med begränsad kapacitet, ibland kallat europeisk BRT. 13 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

14 Stadsbusstrafikens utveckling och scenarier Nedan resdovisas stadsbussarnas utveckling och de scenarier som ansatts i Systemanalysen. Stadsbusstrafikens utveckling sedan 2000 Diagrammet nedan visar stadsbusstrafikens utveckling sedan år Av diagrammet framgår det tydligt att det lokala kollektivtrafikresandet ständigt ökat sedan år var ökningen något mindre än under tidigare år från 2005, när för övrigt stadsbusslinjenätet genomgick en stor linjeomläggning. Anledningen till den något mindre resandeökningen 2011 beror troligen på dels Citytunnelns öppnande i december 2010, då vissa tidigare anslutningsresor till Malmö C blivit direktresor med tåg, samt fuskåkning med sms-biljetter. Man bör dock notera att trots Citytunnelns öppnande så ökar stadsbussresandet på systemnivå de möjligheterna som tunneltrafiken har skapat har alltså bidragit till att generera fler resor än antalet resor som har flyttats över från stadsbuss till tåg. 14 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

15 Den procentuella ökning av de lokala kollektivtrafikresorna ser ut enligt nedanstående diagram. Medelvärdet för resandeutvecklingen sedan år 2000 är 4,4 % per år. Scenarier Fyra olika framtidsscenarier för resandeutvecklingen har ansatts. Anledningen till att det är fyra som valts är att det är väldigt svårt att sia om framtiden och hur resandeutvecklingen blir eftersom det påverkas av många faktorer såsom låg-/högkonjunktur, arbetslöshet, biljettpriser, mm. För att hitta rimliga intervall att arbeta vidare med har följande scenarier valts ut: + 2 % (låg) + 4 % (mellan) + 6 % (hög) + 8 % (mycket hög) 15 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

16 Mellanscenariet med + 4 procent är något lägre än den genomsnittliga utvecklingen sedan Med anledning av utvecklingen hittills och en önskan om en fortsatt positiv utveckling för den lokala kollektivtrafiken i Malmö och för att ha en planeringsberedskap fokuserar denna utredning primärt på vad som händer med en resandeutveckling på mellan 4 % och 6 %. Men notera att dessa scenarier alltså inte har relaterats till nationella, regionala och lokala mål som ställs och kan komma att ställas på kollektivtrafikens utveckling, eller till effekter och konsekvenser på andra sektorer. Scenarierna är bara till begränsad del härledda ur gällande målbild, vilket beskrivs i det följande. KOPPLINGAR TILL MÅL FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Malmö stad och Skånetrafiken har en organiserad samverkan med en gemensam vision inom samarbetet «Koll 2020». Samarbetets målsättning för stadsbusstrafiken sammanfaller med kollektivtrafikbranschens övergripande målsättning att fördubbla det kollektiva resandet till 2020 utifrån Målet i Malmö är att öka stadsbussresandet med 5 % per år. Detta är alltså i mittspannet, mellan scenarierna 4 % och 6 %. EXEMPEL PÅ KOPPLINGAR TILL ANDRA MÅL OCH STRATEGIER I nyligen antaget trafikmiljöprogram finns ett mål för färdmedelsandelar, som uttrycks: Andelen gång, cykel och kollektivtrafik ska öka bland malmöbor och inpendlare så att maximalt 30 procent av malmöbornas resor och knappt hälften av inpendlingen görs med bil år Vad detta mål innebär för behovet av utveckling av kvalitet och kapacitet för olika stråk och linjer har inte analyserats här, men det behöver göras för att kunna ge ett uttömmande svar på frågan om kapacitetsbehovet i kollektivtrafiken. Uppfyllande av detta mål kommer med stor sannolikhet innebära ett behov av kapacitet som i vissa fall är högre än 6 %. Man kan exemplifiera med en analys som har gjorts inom ramen för Trafikutredning för Västra Hamnen I den konstateras att utmaningen för kollektivtrafiken är att det behövs en kapacitet både för att kollektivtrafiken över huvud taget ska kunna fungera, och för att den ska vara så pass attraktiv att den kan bidra till en minskad bilanvändning. Det behövs om trafikföringen till och från halvön ska kunna fungera inom ramarna för vad det begränsade gatunätet klarar av kapacitetsmässigt. Det skulle innebära en större ökning av kollektivresandet jämfört med grundscenariot en färdmedelsfördelning ungefär som idag eftersom områdets förväntade resor i högre grad behöver tas hand om av kollektivtrafiken. I maxtrafik kommer varje linje i maxsnittet att behöva bära i storleksordningen passagerare, var femte minut. Om detta scenario inträffar år 2030, så innebär det som mest en kontinuerlig årlig ökningstakt på 9 %. Detta bortser vi alltså från i denna analys då vi utgår från de beskrivna scenarierna. Men utvikningen belyser vikten av att i planeringen även se till andra mål och möjliga scenarier för utvecklingen av kollektivtrafiken. 16 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

17 En annan analys som skulle kunna vara intressant, som vi alltså inte heller gjort, är ett antagande om ökad förvärvsfrekvens i de områden där den idag är låg, som t.ex. delar av Fosie och Rosengård. Vad skulle det innebära för behovet av kapacitet om förvärvsfrekvensen och med det rörligheten ökade till en nivå som för resten av Malmö om man samtidigt säger att detta inte ska leda till ökad biltrafik i innerstaden? 17 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

18 Passagerarräkningar Passagerarräkningar genomfördes i december 2011 för att få en uppdaterad bild av hur resandet ser ut idag. Kartan nedan visar i vilka snitt och för vilka linjer som passagerarräkningarna genomfördes. Bildtext: Figuren ovan visar var passagerarräkningarna genomfördes. Siffrorna anger linjenummer. Punkterna har valts ut baserat på var högst belastning mätts upp under tidigare resanderäkningar på hela linjerna. 18 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

19 Tabellen nedan visar resultaten från passagerarräkningarna under respektive mätpunkts maxtimme, ordnade efter högst resande. Maxtimmen har valts ut efter passagerarräkningarna och på dessa siffror baseras därefter beräkningarna i Systemanalysen. Maxtimmen för de olika punkterna varierar något, men ligger i intervallet mellan kl 7 :10-8 :30. Linje 5 på sträckan Folkets park-konserthuset är den punkt med absolut högst beläggning, 785 resenärer under maxtimmen. Därefter kommer linje 8 på sträckan Dalslandsgatan-Dalaplan med 589 resenärer under maxtimmen, följt av linje 2 på sträckan Mobilia-Dalaplan med 589 resenärer under maxtimmen. Linje och sträcka Maxbeläggning Maxtimme -Linje 5 Folkets park- Konserthuset Linje 8 Dalslandsgatan-Dalaplan Linje 2 Mobilia-Dalaplan Linje 4 Drottningtorget-Caroli city -Linje 8 Anna Lindhs plats- Orkanen Linje 4 Aq-va-kul-Stadsbiblioteket Linje 35 Lönngården-Sofielund Linje 1 Persborgs station- Sofielund -Linje 2 Anna Lindhs plats- Högskolan -Linje 3 Drottningtorget-Caroli city -Linje 33 Stenkulaskolan- Industrigatan Linje 5 Aq-va-kul-Stadsbiblioteket Linje 34 Mobilia-Dalaplan Linje 3 Anna Lindhs plats- Orkanen -Linje 6 Disponentgatan- Konserthuset -Linje 3 Nobeltorget- Spånehusvägen Linje 6 Värmlandsplan-Dalaplan Linje 7 Mobilia-Dalaplan Linje 1 Carl Gustafs väg-teatern Linje 32 Folkets park- Konserthuset GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

20 -Linje 2 Högskolan-Anna Lindhs plats -Linje 32 Anna Lindhs plats- Högskolan -Linje 32 Högskolan-Anna Lindhs plats Linje 33 Aktrisgatan-Hyllie Linje 3 Orkanen-Anna Lindhs plats Linje 33 Elinelund-Hyllie Linje 33 Hyllie-Elinelund Linje 33 Hyllie-Aktrisgatan Linje 8 Orkanen-Anna Lindhs plats GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

21 Kapacitet och turtäthet Den centrala frågan i Systemanalysen är kapacitetsfrågan och hur den samverkar med både fordonet och turtätheten. Fordon och kapacitet Olika kollektivtrafikfordon har olika kapacitet beroende på hur fordonet ser ut (fordonets egenskaper). FORDONSEGENSKAPER Hur stor yta i fordonet som kan användas av resenärer beror på ett antal olika faktorer, såsom följande : Hur fordonet är möblerat hur många sittplatser respektive ståplatser finns det? Ju färre sittplatser desto fler ståplatser och totalt sett större kapacitet, men också sämre resandekvalitet. Dörrar. Antal dörrar och dess bredd påverkar storleken på den yta som blir över till sittplatser och även ståplatser. Många och stora dörrar ger effektiva hållplatsstopp, men minskar framförallt ytan till sittplatser. Bredden. En spårvagn är normalt 2,65 meter bred vilket är något bredare jämfört med en buss som är 2,55 meter bred detta ger därmed plats till fler (då man räknar per kvadratmeter i stället för bara per meter). Längden på bussen - Ju längre en buss blir desto mer plats för resande eftersom bussen fortsatt bara har en motor och en förarplats de nya metrarna ger därmed plats för fler resande än de första. 21 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

22 Längden på spårvagnen. En 40 meters spårvagn har fortsatt bara två förarplatser likt 30 meters vagnen och därmed har den fler resande per meter/kvadratmeter. Hur lång en spårvagn verkligen är varierar mellan olika modeller. De spårvagnar som benämns som 30-metersvagn är mellan meter långa medan en 40-metersvagn är mellan meter långa. Med andra ord kan det vara både något mer eller något mindre än 10 meter i snitt som skiljer i längd. Undantag är i Tyskland där 37,9 meter gäller som mått för lång 40-metersvagn. Enriktningsspårvagn eller tvåriktningsspårvagn. Spårvagnar kan vara både enriktnings (endast en förarplats per vagn) och tvåriktnings (två förarplatser, en i varje ända, per vagn) vilket ger olika mycket plats till sittande kontra stående. På spårvägar med endast sidoförlagda hållplatser behöver enriktningsvagnar endast ha dörrar på högra sidan, vilket ger mer yta till resenärerna. I alla andra fall krävs dörrar på båda sidorna. PRAKTISKT KAPACITETSTAK I Systemanalysen har vi valt att använda oss av begreppet «Praktiskt kapacitetstak». Med detta menar vi den kapacitet som anses vara rimlig för att passagerare fortfarande väljer att åka med fordonet trots viss trängsel i form av stående, istället för att antingen inte resa kollektivt alls eller istället vänta på nästa buss. Det optimala vore naturligtvis att resenärer aldrig tvingas att stå, d v s att det finns tillgängliga sittplatser i fordonet. Detta är också särskilt viktigt för svagare grupper såsom äldre, barn och personer med särskilda behov, men även för de som idag väljer att köra bil. Ska man överge en sittplats i egen bil och istället åka kollektivt är en liknande standard (med sittplats) en viktig faktor. Men att dimensionera för att det alltid ska finnas sittplatser i fordonet under hela dygnet skulle bli väldigt dyrt, då resandet varierar mycket mellan högtrafik i rusningstid och lågtrafik under andra tider. Det skulle därför inte vara samhällsekonomiskt försvarbart att dimensionera trafikutbudet så att alla alltid, oavsett tid och plats och oavsett reslängd, skall erbjudas sittplats. Det skulle krävas många fordon under rusningstid, som under resten av dygnet bara skulle stå i depån. Topparna är dessutom ofta väldigt lokala, d.v.s. endast på en liten del av linjen. EXEMPEL FRÅN ANDRA STÄDER Nedan ges ett antal exempel från olika städer hur man definierar maxkapacitet och praktiskt kapacitetstak. Zürich Från Zürich kan hämtas följande data om deras definition av maxkapacitet: 22 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

23 Fordon och längd Bredd (m) Antal sittplatser Antal ståplatser Totalt antal Antal passagerare/m 2 Buss, 12 m 2, ,76 Ledbuss, 18 2, ,83 m Trådbuss, 2, ,03 18,7 m Trådbuss, 2, ,03 24,7 m Spårvagn 2, ,21 höggolv, enriktning, 21,4 m Spårvagn låggolv, 36 m 2, ,35 Trådbussarna har plats till fler än dieselbussen då motorn tar mindre plats från passagerarutrymmet. Källa: Stockholm Enligt RIPLAN Riktlinjer för planering av kollektivtrafik i Stockholms län (Rapport 2008:4) står följande om fordonslängder och antal passagerare: Fordon och längd Antal sittande Antal stående Totalt antal (maxkapacitet) Buss, 12 m Ledbuss, 18 m Spårvagn, 30 m Siffrorna ovan visar på maxkapaciteten, det vill säga vad de fysiskt är möjligt att trycka in utan någon hänsyn till komfort och upplevd trängsel. SL skriver även att i de centrala delarna av länet är reseefterfrågan alltför hög för att det ska vara möjligt att erbjuda sittplats till alla. Vid stor omsättning av resenärer uppstår dessutom relativt snabbt sittplats för den som önskar. SL skriver också att det är förhållandevis bekvämare att stå i spårfordon. Upplevd trängsel Vad gäller trängsel så skriver SL att den upplevda trängseln är en viktig komfortfaktor som i hög grad påverkar kundernas upplevelse av SL-trafiken. Under högtrafik och i den trafik som går i den centrala länsdelen kommer det sannolikt alltid att förekomma ståplatser. Det skulle inte vara samhällsekonomiskt försvarbart att dimensionera trafikutbudet så att alla alltid, oavsett tid och plats och reslängd, skall erbjudas sittplats. SL konstaterar även att det är viktigt att det inte uppstår oacceptabel trängsel, men att någon bra kunskap om vad som uppfattas som trängsel inte finns. Den personliga upplevelsen av trängsel varierar sannolikt från individ till individ. Även om det finns riktvärden för planering av kollektivtrafiken kan det uppstå stor trängsel, där beläggningen kan varierar kraftigt. För spårtrafik kan beläggningen mellan vagnarna variera, men även i busstrafiken kan vissa turer få hög trängsel, då tex större resgrupper väljer att åka samtidigt eller då framkomligheten gör att regelbundenheten i trafiken störs. 23 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

24 SL konstaterar även att den allmänna kunskapen gällande trängsel är bristfällig och att ytterligare studier behövs. Man anger nedanstående värden som ett första försök att definiera planeringsvärde för trängsel. God standard Medelgod standard Låg standard Högst 20 % av ståplatserna utnyttjas % av ståplatserna utnyttjas Mer än 40 % av ståplatserna utnyttjas Vid ett ståplatsutnyttjande på t ex 50 % finns stor risk för att alla som vill inte kan gå ombord på bussen och det uppstår svårigheter att gå av bussen, då trafikantcirkulationen inte längre fungerar optimalt (pga det stora antalet stående). SL:s stomnätsstrategi (remissversion) Enligt SL:s stomnätsstrategi (remissversion) så står det följande: Det är högst väsentligt att funktionen och trafikantnyttan ligger i fokus. Val av trafikslag för olika linjer och sträckor skall därför först grundas på vilket resandeunderlag som finns och vad som lämpar sig i trafiksystemet. Man måste väga nyttan av ett kapacitetsstarkare trafikslag mot följande: möjlighet att tillgodose krav på hög framkomlighet så att kapaciteten kan nyttjas fullt ut möjlighet att identifiera depålägen drift- och investeringskostnader möjlighet till samordning med andra infrastruktur- och exploateringsprojekt prioritering av tillgängliga resurser För respektive fordonsslag definieras en så kallad praktisk kapacitet. Den anger det maximala antalet resenärer som kan accepteras för att trängseln inte ska bli för besvärande på den mest belastade turen. Den praktiska kapaciteten motsvaras av att alla sittplatser och % av ståplatserna i genomsnitt används på den mest belastade delsträckan under maxtimmen, i den mest belastade riktningen. Enligt SL:s stomnätsstrategi så visas inom vilka intervall den praktiska kapaciteten ligger för olika trafikslag. Fordon och längd Antal sittplatser Antal ståplatser (maximalt) Praktisk kapacitet stående Totalt med praktiskt kapacitet stående Ledbuss, 18 m Stadsspårvagn, m Snabbspårvagn, 2*30 m GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

25 SL :s Trafikplan 2020 ( ) Trängsel ombord på tåg och bussar är en av de kvalitetsfaktorer som resenärerna är mest missnöjda med visar SLs senaste kundundersökningar. Graden av trängsel i kollektivtrafiken bestäms huvudsakligen av kapaciteten hos fordon och trafiksystem. Kapaciteten hos ett fordon mäts på flera sätt dels som sittplatskapacitet, dels som så kallad praktisk kapacitet. Denna är ett dimensionerande mått på hur många resenärer som i genomsnitt får plats enligt SLs riktlinjer RIPLAN. När det gäller trängsel i fordonen avser SL att utreda och eventuellt ompröva gällande riktlinjer för dimensionering av trafiken. Målet är att få en bättre koppling till resenärernas upplevelse av trängsel. För att ta hänsyn till en sådan omprövning tillämpas i Trafikplan 2020 ett striktare kapacitetsmått, som innebär att fordonens praktiska kapacitet är fem procent färre resenärer än i RIPLAN. Detta kapacitetsmått benämns Ny praktisk kapacitet i diagrammet nedan. Bildtext: Figuren ovan visar resenärer per avgång på tunnelbanans Gröna och Röda linjer under maxtimmen mellan Gamla stan- T-Centralen 07 :30-08 :30, hösten ANTAL PASSAGERARE REGISTRERAT PÅ FORDONET Vad fordonet är registrerat för har inget med praktisk kapacitetstak att göra utan bara hur många passagerare fordonet får ta med utan att totalvikten och axeltrycken överskrids. Turtäthet och kapacitet Kapaciteten för en linje har ett direkt samband med turtätheten. Ju oftare fordonen kommer, desto fler resenärer kan linjen transportera. Men det är också viktigt att tänka på att det inte är lämpligt med för hög turtäthet, då påverkan på resten av trafiksystemet också måste vägas in och även kapaciteten på hållplatser. Forskning visar också på att resenärerna inte upplever någon större förbättring av systemet även om turtätheten ökar då turtätheten redan är god. Detta visas i figuren nedan som är hämtad från forskningsprojektet 25 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

26 HiTrans 1. När turtätheten är 5 minuter eller mindre blir inte kunderna nöjdare eftersom ingen signifikant reduktion av väntetiden upplevs (grå markering i figuren) och effekten av att inte behöva titta i tidtabellen påverkas inte heller (grön markering i figuren). Däremot ökar trängsel och miljöproblemen (rosa markering i figuren). När det gäller turtätheten så visar forskning på att turtätheter under 5 minuterstrafik inte ger någon större attraktivitet/resenärsnytta, utan endast är ett sätt att öka linjekapaciteten. Vid absolut prioritet på sträcka och i signal kan man teoretiskt komma ner till 2 minuterstrafik. Detta baseras på omloppet i trafiksignaler, som i princip är 1 minut. 2 minuterstrafik är inte något eftersträvansvärt och förutsätter därför absolut prioritet och inga punkter med korsande prioriterad kollektivtrafik för att störningar inte ska uppstå. För hög turtäthet påverkar därmed även all korsande trafik. Det finns också stor risk för hopklumpning av bussar, vilket ger resenärerna sämre service och samtidigt påverkar övrig trafik mer. Man kan inte heller prioritera trafiken i båda riktningarna vid så hög turtäthet. Med anledning av resonemanget ovan föreslås en turtäthet på 5- minuter som optimal turtäthet. Det är också denna turtäthet som används i följande analyser. Notera att man givetvis kan uppnå en högre kapacitet, i teorin, utan ett byte av fordonsslag, men att det då kräver uppoffringar i form av antingen stadmiljö- och annan trafikpåverkan eller högre kostnader (t.ex. fler parallella körfält åt kollektivtrafiken sydamerikansk BRT, eller att planskilja kollektivtrafiken från övrig trafik tunnelbana eller högbana). 1 HiTrans är ett Interreg-forsningsprojekt som sammanställt aktuellt kunskapsläge kring kollektivtrafik GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

27 Kapacitetstest Den 23 mars 2012 genomfördes ett verklighetstest av kapacitet på en 18- metersledbuss i Malmö med både politiker och tjänstemän från Malmö stad. Skånetrafiken och representanter från bussentreprenörerna deltog också. Testet var upplagt så att bussen från början fylldes med samtliga sittplatser, 45 st, och 15 stående. Därefter körde bussen och plockade upp 5 personer på sammanlagt 6 stopp, dvs totalt 30 personer. Inga avstigningar gjordes, mer än vid ett tillfälle mitt på sträckan då samtliga gick av och på igen. Efter varje stopp med ytterligare 5 påstigande angav resenärerna om det var lagom trångt eller för trångt med hjälp av gröna och rosa lappar. Reslutatet av detta visas nedan. Resultat av kapacitetstest 23.3 Antal passagerare Antal komfortabla Antal okomfortabla Antal passagerare Bildtext: Figuren ovan visar antalet resenärer på bussen (blå markering), antalet komfortabla resenärer (grön markering) och antalet okomfortabla resenärer (rosa markering). Ur diagrammet framgår tydligt att med upp till 65 resenärer anser sig alla, även de som står, komfortabla. Sedan faller antalet komfortabla och antalet okomfortabla ökar. Tittar man på procentandelarna så ser det ut enligt diagrammet nedan. 27 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

28 Resultat av kapacitetstest 23.3 Andel komfortabla Andel okomfortabla 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal passagerare Bildtext: Figuren ovan visar andelen komfortabla (grön markering) och andelen okmfortabla (rosa markering) vid olika passagerarantal. Vid passagerarantalet 65 stycken så anser sig, som tidigare sagt, samtliga komfortabla (grön markering). Därefter sjuker andelen komfortabla samtidigt som andelen okmfortabla ökar. Vid 85 passagerare anser sig endast 50 procent vara komfortabla, samtidigt som de andra 50 procenten anser sig okomfortabla. Vid 90 passagerare, där hälften sitter och hälften står, anser sig ca 40 procent komfortabla. Man skulle kunna anta att det huvudsakligen är de sittande som anser sig komfortabla och de stående okomfortabla. KOMMENTARER FRÅN PASSAGERARNA Vid testet gavs även möjlighet att skriva ner kommentarer rörande upplevelsen, se nedan. Generella återkommande kommentarer : Mycket svårt att gå av bussen med många passagerare. Hur skulle det fungera i verkligheten och hur lång tid skulle avsläppet ta? Det blev väldigt varmt i bussen med mycket passagerare. När jag satt var det ok med mer trängsel. Här känner vi varandra, lättare att stå nära varandra. Busschauffören körde väldigt bra, så är det inte alltid i den vanliga trafiken. Specifika kommentarer : INGEN som kan välja bilen hade gått och satt sig bak i denna varma och fulla buss. En oerhörd skillnad när jag bytte sittplats från där framme till där bak. Vid 75 personer hade de som gick på ingenstans att hålla sig när bussen började köra. Barnperspektivet : reser sig folk för en femåring? 28 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

29 Vid testet var alla disiplinerade, gick långt bak och satte sig vid väggen. Inga väskor eller rollatorer. Man går oftare på en överfull buss än att vänta på nästa! Det är värre när det finns mycket bagage med resenärerna. Problemet med trånga bussar är framförallt när man ska av och måste tränga sig fram medan bussen kör, annars hinner man inte fram till dörren! Bra initiativ att verkligen testa av en uppfattning i verkligheten. Hade sittplats vid fönstret vilket gör att det känns mer luftigt plus att jag är en härdad busspendlare. Värmen spelar in, ökar känslan av för trångt. Åka själv går, men barnen får stanna hemma! Vissa platser i bussen upplevs som värre, tex att man inte kommer av vid hållplatsen om det är mycket stående. När folk kommer intill barnvagnen upplever jag det som extra trångt och instängt. Är rädd för att folk ska ramla på vagnen. Väldigt mycket trevligare än vanligt trots trängseln. Min vilja att stiga på är beroende av hur långt jag ska åka, om jag bara ska åka en hållplats spelar det ingen roll hur många som är på bussen. Skillnader på ovan/van resenär. Alla var friska, inga rörelsehindrade. KOMMENTARER FRÅN ARRANGÖRERNA Precis som passagerarna påpekade så var det endast påstigande vid testet och inga avstigande. Hade det varit fallet, som vid en vanlig linjelagd tur, så hade det dels blivit rörigare på bussen och dels tagit mycket tid vid hållplatserna. Detta är också en viktig faktor för attraktiviteten för busstrafiken, där hållplatstiden bör minimeras så mycket det går för att få ett effektivt system som både är attraktivt för resenärerna och som dessutom inte kostar för mycket i ståtid för bussarna. Faktumet att det var personal från kommunen, Skånetrafiken och entreprenören spelar även en stor roll, då alla var disiplinerade och de flesta kände varandra vilket gör det mer acceptabelt att stå nära varandra. Det var inte heller några rörelsehindrade eller passagerare med packning med på testet. Någon dag efter testet kontaktade en av de deltagande testresenärerna arrangörerna för att meddela att hon hade fått ryggbesvär av resan, som gjordes stående, och att hon fått sjukskrivas. 29 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

30 Val av kapacitet för Malmö Utifrån studierna, testet och våra gemensamma erfarenheter bedömer vi att det praktiska kapacitetstaket bör sättas till 65 passagerare på en 18-meters ledbuss. 65 passagerare ligger inom det intervall som SL använder som medelgod standard med % av ståplatserna utnyttjade, vilket motsvarar resenärer för en ledbuss. Det var också det antal där alla resenärer var nöjda vid det praktiska testet och där vi bedömer att avstigning kan fungera utan att det fördröjer bussen för mycket. Det är också den kapacitet då det bedöms att resenärerna ges en rimlig längd att åka stående. Eftersom där är en viss cirkulation av resenärer under resans gång behöver man inte åka stående från ändhållplats till ändhållplats. Detta praktiska kapacitetstak motsvarar ungefär 75 % av den möjliga maxkapaciteten. Detta motsvarar följande värden för de olika fordonstyperna: Praktiskt kapacitetstak Normalbuss (12m) 41 Ledbuss (18m) 65 Dubbelledbuss (24m) 90 Spårvagn 30m 128 Spårvagn 40m 180 När den praktiska kapaciteten per fordon kombineras med turätheten erhålls den praktiska kapaciteten per tidsenhet, i första hand per timme. Den högsta önskvärda turtätheten är som nämnt 5-minuterstrafik. Följande tabell visar hela vidden av praktisk kapacitet från lägsta till högsta relevanta beläggning per timme: Utbud i relation till belastningsintervall Utbud Resenärer per timme Normalbuss 15 min <150 Normalbuss 10 min eller ledbuss 15 min Normalbuss 7.5 min eller ledbuss 10 min Normalbuss 5 min eller ledbuss 7,5 min Ledbuss 5 min Dubbelledbuss 5 min Spårvagn >1100 När en linje uppnår ett resande i maxtimmen och maxriktningen på mer än 500 passagare är det hög tid att införa 5-minuterstrafik med ledbussar. I nästa steg bör en linje få dubbelledbussar i 5-minuterstrafik senast när 800 passagare per timme uppnås. Denna typ av trafikering klarar sedan den praktiska kapaciteten upp till passagerare per timme och därutöver krävs spårvägstrafik. 30 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

31 Analys Varje enskilt stråk har analyserats separat. För varje stråk räknas hur stora utbyggnader (boende och verksamma) som tillkommer, utifrån planberedskapen i gällande översiktsplan (ÖP 2005). Observera dock att en ny översiktsplan kommer att ge nya förutsättningar. För befintliga boende och sysselsatta, plus alstringen till följd av utbyggnaderna, antas att de tillsammans motsvarar fyra tydliga scenarier för hela Malmös lokala kollektivtrafik. I stråk där utbyggnader vid tågstationer sker (Centralen, Östervärn, Rosengård, Fosieby och Hyllie) alstras inte lika mycket lokala kollektivresor. En del åker tåg. Notera att stora förändringar i fördelningen mellan lokal buss och tåg kan innebära stora skillnader i beläggning i vissa av de presenterade maxsnitten. Som nämndes i förra kapitlet så fokuserar analysen på en resandeutveckling på 4 % till 6 %, eftersom 4 % är strax under den genomsnittliga utvecklingen sedan år 2000 och 6 % innebär en viss planeringsberedskap. Planeringsberedskapen är viktig att ha med dels för att systemet ska rymma de resenärer som vill använda det samt att det finns en vilja från staden att öka kollektivtrafikandelen. Linje för linje Nedan redovisas dagens resande samt utvecklingen utifrån de fyra valda scenarierna med ökat resande med 2 (låg), 4 (mellan), 6 (hög) och 8 (mycket hög) procent för summan av alla linjerna. Kapaciteten behöver ökas på de linjer som redovisas nedan. Övriga linjer redovisas inte, med hänvisning till 31 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

32 att de, inom en överskådlig tid, inte behöver få ökad kapacitet i form av längre fordon än dagens ledbussar. Hela Malmös linjenät finns som bilaga för att underlätta läsningen. LINJE 5 Linje 5 på sträckan Kvarnby-Malmö C har det idag mest belastade snittet, Folkets park-konserthuset. I maxtimmen i maxriktningen var resandet 785 personer vid räkningen i december Enligt räkningen och diagrammet nedan ligger resandet idag redan på gränsen till att behöva superbuss. Vid en låg resandeutveckling skulle linjen klara sig med superbuss-konceptet ända till förbi 2030, men med en resandeutveckling enligt scenario 4 % så behövs en kapacitetsförstärkning i form av spårvagnstrafik kring år Om resandeutveckligen är högre (scenario 6 %) så behövs spårvagnstrafik redan kring För linje 5 på sträckan Hyllie-Malmö C hamnar maxbelastningen (snittet Aqva-kul-Stadsbiblioteket) först på plats nummer 12, med 262 resenärer under maxtimmen i maxriktningen. Med en resandeutveckling i enlighet med scenaro 4 % och 6 % (mellan till hög) blir det inte aktuellt med superbuss förrän tidigast efter 2030 och med eventuell spårvagnstrafik först långt senare. Det är värt att notera skillnaden här mot vad som tidigare antagits i Framtidens kollektivtrafik. Då, , bedömdes 5:an mellan centrum och Hyllie ha behov av högre kapacitet långt tidigare. Förklaringen till nedgraderingen står bland annat att finna i de linjenätsförändringar som gjordes i december Helt kort uttryckt bytte linje 1 och linje 5 plats med varandra mellan centrum och Dammfri vilket 32 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

33 innebar att maxsnittet för 5:an nu delas också av linje 4, mellan Aq-va-kul och Stadsbiblioteket. Det har inneburit en jämnare beläggning på linjerna 1, 4 (se dessa linjer nedan) och 5. Dessutom har linje 5 avkortats i söder till Hyllie vilket innebar att de utbyggnader som i Framtidens kollektivtrafik antogs generera resande på linje 5 från Klagshamn och Bunkeflostrand, dit linjen gick tidigare, nu hamnar på andra linjer (huvudsak linje 6) och i denna analys dessutom antas nyttja tåg från Hyllie station i högre grad. Trots detta har resandet med linje 5 ändå ökat i maxsnittet från 2008 till Några ytterligare vinster av förändringar i linjedragningar på detta sätt är svåra att se. Det finns inte fler lämpliga stråk i centrum att ta i anspråk för tät busstrafik. Det är också svårt att sia om vad linjenäts- och resandeförändringar söder och väster om Hyllie kan innebära för resandet i de mest belagda snitten, som är i centrum. LINJE 8 Linje 8 har på sträckan Kastanjegården-Malmö C idag det näst mest belastade snittet. I maxtimmen i maxriktningen var resandet 589 personer vid räkningen i december Utifrån dagens resande och med en resandeutveckling i enlighet med scenario 4 % (mellan) och scenario 6 % (hög) skulle det vara aktuellt med superbuss på sträckan kring år Med samma resonemang skulle spårvagnstrafik bli aktuellt mellan 2024 och För linje 8 från Malmö C-Västra hamnen ligger resandet i maxbelastningen på plats nummer 5, med 406 resenärer under maxtimmen i maxriktningen. Detta innebär att linjen troligtvis skulle behöva kapacitetsförstärkas med superbuss mellan 2021 och 2026 med en resandeutveckling i enlighet med scenario 4 % (medel) respektive scenario 6 % (hög). Med fortsatt liknande utveckling skulle linjen behöva spårvagnskapacitet troligtvis kring Eftersom Västra Hamnen redan idag har vissa kapacitetsproblem i trafiksystemet som helhet så kan man anta ett större behov av kapacitet eftersom man kan anta större överflyttning från biltrafik till gång, cykel och kollektivtrafik. Detta kan innebära att resandeutvecklingen här bör vara minst enligt scenario 8 %, vilket skulle innebära superbuss senast 2019 och spårvagnstrafik senast (Se vidare Exempel på kopplingar till andra mål och strategier på sidan 16.) 33 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

34 Diagrammet kan tolkas som att resandet till Västra Hamnen har minskat mellan 2008 och Det stämmer dock inte. Området trafikeras av flera linjer. Minskningen av resandet på linjen beror på att en andra huvudlinje, 2:an, under denna tid har förlängts in i Västra Hamnen via Västra Varvsgatan. Därmed fördelas resandet idag på två linjer istället för bara en, och linje 8 har fått en kortare körväg via Östra Varvsgatan, och med det mindre upptagningsområde. Jämför med linje 2 nedan, vars resande ökat från noll till knappt 300 resenärer under samma tid. LINJE 2 Linje 2 på sträckan Lindängen-Malmö C har det idag tredje mest belastade snittet. I maxtimmen i maxriktningen var resandet 480 personer vid räkningen i december Med en resandeutveckling enligt scenario 4 % (mellan) till 6 % (hög) skulle det innebära att linjen behöver förstärkas med superbuss mellan 2022 och Spårvagnskapacitet blir med samma resandeutveckling aktuell först efter För linje 2 från Malmö C till Västra hamnen hamnar resandet på plats 9 under maxtimmen, med 281 resenärer. Med en resandeutveckling enligt scenario 4 % (mellan) behövs kapacitetsförstärkning i form av superbuss först efter Med en resandeutveckling enligt scanario 6 % (hög), behövs superbuss istället kring Spårvagnstrafik blir därmed aktuell först efter I Västra Hamnen kan man, som tidigare nämnts, anta ett större behov av kapacitet eftersom man kan anta större överflyttning från biltrafik till gång, cykel och kollektivtrafik. Det kan innebära att resandeutvecklingen här bör 34 GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

35 vara minst enligt scenario 8 %, då en tidigareläggning skulle behövas. Spårvagnskapacitet kan då bli aktuellt under andra halvan av 2020-talet, och superbuss följdaktligen tidigare. (Se vidare Exempel på kopplingar till andra mål och strategier på sidan 16.) Linje 2 började inte trafikera sträckan Centralen-Västra Hamnen förrän 2010 vilket är anledningen till den branta ökningen från noll till 281 mellan 2008 och LINJE 4 Linje 4, sträckan Stora Bernstorp till Malmö C, ligger på fjärde plats vad gäller resande i maxtimmen med 413 resenärer. Med en resandeutveckling enligt scenario 4 % (mellan) och 6 % (hög) skulle det innebära att superbuss behövs mellan år 2021 till Motsvarande kapacitetsförstärkning i form av spårvagnstrafik blir då 2026 till För linje 4, sträckan Bunkeflostrand till Malmö C, ligger resandet på 6:e plats med 373 resenärer. Med en resandeutveckling enligt scenario 4 % (mellan) och 6 % (hög) skulle det innebära att superbuss behövs mellan år 2025 till Motsvarande kapacitetsförstärkning i form av spårvagnstrafik blir då tidigast efter GATUKONTORET Systemanalys lokal kollektivtrafik

Sveriges bästa stadsbusslinje

Sveriges bästa stadsbusslinje Sveriges bästa stadsbusslinje Mattias Schiöth, Skånetrafiken Syften Att följa strategin från Framtidens kollektivtrafik om att utveckla dagens kollektivtrafik Att bidra till branschens mål om fördubbling

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman

Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman Upplägg denna presentation Kort om projektet Hur gick det då? Hur gick det med fordonen? Hur gick

Läs mer

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft?

Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft? Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft? Uppsats humanteknologi "Bilismen i ett humanistiskt perspektiv" ht 2001. Thomas Höjemo thomas@snt.nu Syfte och metod Syftet med

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit?

MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit? MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit? 2014-06-12 Björn Wedeby, Skånetrafiken COMPANY LOGO, (white on transparent background) MalmöExpressen Sveriges bästa stadsbusslinje Den gemensamma

Läs mer

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Nya urbana transportsystem Stockholm 4 dec 2008 PG Andersson Trivector Traffic, Lund Behov av BRT i Sverige? Bus Rapid Transit = tänk tunnelbana

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

- Både bättre och billigare än spårväg

- Både bättre och billigare än spårväg Bus Rapid Transit - Både bättre och billigare än spårväg Lunchseminarium den 21 juni i Oslo, WSP Analys & Strategi BRT-buss i Leeds, Streetcar, Storbritannien Foto: Volvo 2011-06-21 Vad är BRT? Fordonen

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08. Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015

Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08. Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015 Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08 Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015 Busstrafiken i Trelleborg 2 Innehåll Dagens trafik: 3 6 Ny tågtrafik: 7 9 Regionbuss: 10 27

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Vänersborg 2015-01-22

Vänersborg 2015-01-22 Vänersborg 2015-01-22 Regionstyrelsen Västra Götlandsregionen ärende 9 mötet 2015-01-27 Yttrande över Kungörande och granskning av Järnvägsplan för Västlänken (Remiss från Trafikverket) Sverigedemokraterna

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 1 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad 1(1) Handläggare Malin Ingemarson 08-686 3746 malin.ingemarson@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2014-10-07, info punkt 19 SL 2014-2176 Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad Ärendebeskrivning

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING Stina Johansson, Helena Sjöstrand, Helena Svensson Inst för Teknik och Samhälle, avd för Trafikplanering, LTH Box 118, S-221 00 LUND, Sweden tel

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft.

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft. I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden och det sociala

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

BUS RAPID TRANSIT I STOCKHOLM

BUS RAPID TRANSIT I STOCKHOLM BUS RAPID TRANSIT I STOCKHOLM Svenska Bussbranchens Riksförbund Juni 2012 BRT i Stockholm sid 2 BRT i Stockholm sid 3 Byrålådan eller snabb tillförlitlig kollektivtrafik? Vad är Bus Rapid Transit? SL vill

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 11 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE Annika Molin är projektledare för Västtrafiks satsning på digitala skärmar. Infotainmentsystemet

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

SAMMANFATTNING. Energieffektivisering av bussar och busstrafik Möjligheter och erfarenheter från andra 2012-06-15.

SAMMANFATTNING. Energieffektivisering av bussar och busstrafik Möjligheter och erfarenheter från andra 2012-06-15. SAMMANFATTNING Energieffektivisering av bussar och busstrafik Möjligheter och erfarenheter från andra 2012-06-15 Analys & Strategi Bakgrund Storstockholms Lokaltrafik (SL) är en politiskt styrd organisation

Läs mer

Låt trängselskatteintäkterna bekosta den utökade SLtrafiken! Fakta om högeralliansens svek mot stockholmarna

Låt trängselskatteintäkterna bekosta den utökade SLtrafiken! Fakta om högeralliansens svek mot stockholmarna Låt trängselskatteintäkterna bekosta den utökade SLtrafiken! Fakta om högeralliansens svek mot stockholmarna Inledning Kraven på kollektivtrafiken är höga i vår region. Människors vardag måste fungera

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Digitaliseringen skapar nya förutsättningar men också nya förväntningar. Människans beteende och livsstil har förändrats, digitaliseringen

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Buss, BRT och spårväg - en jämförelse. Rapport 2011:1. Analys & Strategi 2011-04-26

Buss, BRT och spårväg - en jämförelse. Rapport 2011:1. Analys & Strategi 2011-04-26 Buss, BRT och spårväg - en jämförelse Rapport 2011:1 2011-04-26 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör:

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

UNITED BY OUR DIFFERENCE. Torp Segelhotellet 2013-06-26

UNITED BY OUR DIFFERENCE. Torp Segelhotellet 2013-06-26 UNITED BY OUR DIFFERENCE trafik pm Torp Segelhotellet 2013-06-26 Medverkande Beställare: Norden Etablering AB Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Göteborg Kontakt: Bo Lindelöf, 010-722 72 49, bo.lindelof@wspgroup.se

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på modern spårväg

Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på modern spårväg Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på modern spårväg Visionsbild för den planerade spårvägen på Sölvegatan i Lund. Illustration: Lunds kommun, Metro Arkitekter (visionsbild) och Idesign

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Sverige Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Trafikförvaltningen Analyssektionen Trafikförvaltningen Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 13 1 2 Sammanfattning Den 1 januari 13 omorganiserades verksamheten i AB SL till den nyinrättade Trafikförvaltningen inom Stockholms

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

PÅ VÄG MOT SPÅR I MALMÖ

PÅ VÄG MOT SPÅR I MALMÖ PÅ VÄG MOT SPÅR I MALMÖ I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning 2014-04-08 KS 2013/0658 Kommunfullmäktige Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande

Läs mer

Arbeten på Spårvagn linje 7 från 9 mars till början av juli.

Arbeten på Spårvagn linje 7 från 9 mars till början av juli. Arbeten på från 9 mars till början av juli. Foto: Kari Kohvakka. Visionsbild: DinellJohansson. Trafikinformation Hållplats tillgänglighetsanpassas och den provisoriska ändhållplatsen på Hamngatan tas bort.

Läs mer

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22 HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson VINNOVA rapport VR 2001:22 VARFÖR VÄLJER FOLK FÄRDMEDEL SOM DE GÖR? Restid och reskostnad är viktigt men inte allt.

Läs mer

Pendlarråd april 2014

Pendlarråd april 2014 Pendlarråd april Tack till dig som deltog här följer frågor och svar Flexibiliteten försvinner med platsbokning. Vad gör man som pendlare om man missar sitt tåg för att jobbet krävde några extra minuter?

Läs mer

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö 2011-04-26 Dp 5155 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 105 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Annan möjlig exploatering

Annan möjlig exploatering BILAGA 3 Trafik Loviseberg II Vi har kort analyserat trafikalstringen samt trafiksäkerhet för ev. ny industrietablering inom kvarteret Loviseberg i Botkyrka kommun. Förutsättningar Vi har tittat på 2 olika

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim Kundundersökning mars 2011 Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt Trafik Datum 2014-06-24 Uppdrag Beställare Från Till Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund Borealis AB Felix Staffanson Åsa Åkesson Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Hemavan - Vilhelmina - Arlanda

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Hemavan - Vilhelmina - Arlanda Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

RAPPORT 2012:02 VERSION 1.3. Framtidens kollektivtrafik Malmö Vellinge

RAPPORT 2012:02 VERSION 1.3. Framtidens kollektivtrafik Malmö Vellinge RAPPORT 2012:02 VERSION 1.3 Framtidens kollektivtrafik Malmö Vellinge Dokumentinformation Titel: Framtidens kollektivtrafik Malmö Vellinge Serie nr: 2012:02 Projektnr: 11106 Författare: Kvalitetsgranskning

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö buss

Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö buss Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-05-25 1 (1) Identitet TN 1206-0144 Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö

Läs mer

Temperatur sommartid i kollektivtrafiken

Temperatur sommartid i kollektivtrafiken 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2014-09-23, info punkt 13 Temperatur sommartid i kollektivtrafiken Sammanfattning Under perioder med hög utetemperatur får

Läs mer

GRENSELØSE DATA. Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide. Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech.

GRENSELØSE DATA. Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide. Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech. Grenseløse data GRENSELØSE DATA Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech.se Om projektet Smart Mobil Reseguide Smart

Läs mer

Samrad ÖDD för rafoficff räod gae a i SL:s busstrafik from januari 2016

Samrad ÖDD för rafoficff räod gae a i SL:s busstrafik from januari 2016 Trafikförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(14) Trafikavdelningen PM Diarienummer Buss 2015-09-09 SL 2015-0883 Handläggare Sara Catoni Sändlista T,..., _.,, Danderyds kommun K 1 ( ö p p e p ) Samrad

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Kundundersökning juli 2014

Kundundersökning juli 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

Långsiktig kollektivtrafikplan för Lidingö. PLAN-rapport 2007:2

Långsiktig kollektivtrafikplan för Lidingö. PLAN-rapport 2007:2 Långsiktig kollektivtrafikplan för Lidingö Vi underlättar människors vardag och bidrar till ett mer attraktivt Stockholm Vi erbjuder alla i Stockholms län en väl utbyggd, attraktiv och lättillgänglig kollektivtrafik

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Kongsvinger

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Kongsvinger Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Tåg Karlstad - Kongsvinger Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Svar på skrivelse från (V) om turtäthet på busslinje 74

Svar på skrivelse från (V) om turtäthet på busslinje 74 1(2) Trafikavdelningen Handläggare Sara Catoni 08-678 1937 sara.catoni@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-22 Version Trafiknämnden 2015-02-03, punkt 12 Ärende/Dok. id. TN 2015-0124 Infosäk. klass K1 (Öppen)

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Trafikanalys Nacka Strand

Trafikanalys Nacka Strand UPPDRAG Nacka Strand UPPDRAGSNUMMER 435762 UPPDRAGSLEDARE Emma Wiklund UPPRÄTTAD AV Tan Na Cheng DATUM 23-8-9 Trafikanalys Nacka Strand Inledning Denna behandlar trafikanalysen gjord med Capcal för förmiddagens

Läs mer

Ekonomiska jämförelser mellan BRT och spårväg i Uppsala. Rapport. Analys & Strategi 2012-02-15

Ekonomiska jämförelser mellan BRT och spårväg i Uppsala. Rapport. Analys & Strategi 2012-02-15 Ekonomiska jämförelser mellan BRT och spårväg i Uppsala Rapport 2012-02-15 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer