Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft?"

Transkript

1 Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft? Uppsats humanteknologi "Bilismen i ett humanistiskt perspektiv" ht Thomas Höjemo

2 Syfte och metod Syftet med denna studie är att undersöka i hur hög grad genomförandet av stombusslinjesystem har medfört ökad attraktivitet för busstrafiken i Stockholm och mer generellt vilka förutsättningar som krävs för att ett stombusslinjesystem ska ge ökat resande. Som källmaterial har använts litteratur som beskriver och utvärderar kollektivtrafiksystem byggt på denna modell i Jönköping och Stockholm, och även planeringsmaterial för ett framtida genomförande i Göteborgs stad. Vad är ett stombussystem? Ett stombussystem är ett kollektivtrafiksystem med bussar under mottot "tänk spårvagn - kör buss" (Holmberg, 1999). Stomlinjer med buss ska ges en stabilitet och tydlighet som liknar spårvägens (Trafikkontoret i Göteborg, 1999). För att kunna förverkliga detta mål krävs ett antal åtgärder, både i gatumiljön, bussutformning, linjenätsdragning och mjuka faktorer. Ett problem som ofta kännetecknar traditionell busstrafik till skillnad från spårvägstrafik är att den fastnar i bilköer, eftersom bussarna inte har egna körfält. För att skapa den regularitet som krävs i ett stombusslinjesystem behövs åtgärder i gatumiljön. Åtgärden kan vara signalprioritering vilket innebär att bussarna automatiskt får förtur i korsningar. Vid stor volym biltrafik räcker ej alltid detta (Stockholm konsult, 2000). Det kan då bli nödvändigt med ytterligare åtgärder som egna busskörfält. Detta kan dock vara en politiskt känslig fråga, eftersom biltrafiken då får lägre framkomlighet. Inom spårvägsforskningen talar man om en spårfaktor där bl.a. den konkreta förtroendet som spår i gatan ger och bekväma snabba fordon ger ett ökande resande jämfört med buss. I ett stombussystem försöker man ofta ge detta förtroende genom färglagda busskörfält (SL, 1990) och stora ledbussar, ofta i spårvagnsliknande design (Trafikkontoret i Göteborg, 1999). En annan viktig designfaktor är hållplatserna. Det är viktigt att de ges en enhetlig design och är väl synliga i gatumiljön - att de kommunicerar tydligt med potentiella resenärer att bussen går här. För att komforten ska bli högre genom att de för bussar karaktäristiska sidosvängningarna minskar, byggs ofta s.k. klackhållplatser i samband med utbyggnad av ett stombusslinjesystem. Detta innebär att trottoaren vidgas vid hållplatserna, så att bussarna inte behöver svänga in till hållplatsen i lika hög omfattning. Om gatan är smal ger detta också en trafiksäkerhetsvinst, eftersom bilar ej kan köra förbi bussen medan passagerare går på och av. Ofta genomförs en utökning av hållplatsavståndet i samband med införande av ett stombusslinjesystem. Detta ger möjlighet till högre medelhastighet, men också negativa effekter i form av längre gångtid till hållplatser. Undersökningar har visat att resenärer finner väntetiden vid hållplatsen mycket mer besvärande än åktid i buss. (Sjöstrand, 1999) Ett av de lättaste sätten att åtgärda detta är naturligtvis bussar som går ofta, vilket de gör i ett stombussystem. För att ytterligare minska den negativa inverkan väntetiden har används realtidsinformation vid hållplatser som visar hur många minuter det är tills nästa buss kommer. Ett stombussystem förutsätter alltså en hög turtäthet. För att ge möjlighet till detta måste stomlinjer planeras där det finns ett stort resandeunderlag. Detta innebär att stomlinjer binder samman viktiga knutpunkter, och i St ockholm då fungerar som et t komplement till

3 tunnelbanan, i Göteborg till spårvägen. Ofta fungerar stombussarna då på ett liknande sätt, som en del i en resandekedja med ett eller två byten. Ökad tydlighet jämfört med ett vanligt bussnät skapas genom att stomlinjerna endast är några få. På detta sätt kan resenärerna lättare memorera linjenät et, och det blir en mer lättförståelig linjekarta. I Jönköping ersatte de två nya stombusslinjerna ett antal gamla centrumbusslinjer (Holmberg, 1999). Nackdelen med stombusslinjesystemet i jämförelse med ett mer traditionellt yttäckande nät är det ger sämre ytt äckning fler byten och längre hållplatsavstånd. Speciellt viktigt är det att att planera bytespunkterna och tidpassningen vid byten väl så att besväret med bytet minimeras. Genomfört system i Jönköping Denna studie fokuserar främst på systemet i Stockholm, men för en jämförelse med ett befintligt system har Jönköping använts som referensstad. I Jönköping fanns sedan tidigare ett bussystem bestående av 12 huvudlinjer (Holmberg, 1999). Turtätheten på de flesta linjer låg på ungefär en halvtimme, och nätet var svåröverskådligt. Dels berodde detta på mångfalden linjer men också att många linjer hade alternativa sträckningar. Figur 1 Stomlinjebuss i Jönköping. Notera realtidsinformationen på stolpen. Det nya systemet i Jönköping består av två huvudlinjer, röd (1) och gul (2) och kompletterande matarlinjer och lokala linjer. Stombussarna är stommen i systemet och har en turtäthet på 10 minuter. På flera ställen har stombussarna signalprioritet i korsningar och egna

4 körfält. Linjerna trafikeras med ledbussar med två ingångsdörrar och två utgångsdörrar för att snabba på vid hållplatser. På de flesta hållplatser längs med stombusslinjerna finns realtidsinformation om antal minuter kvar tills nästa buss. Kompletterande till huvudlinjerna finns ett antal matarlinjer som används för byte till stomlinje. Detta innebär en nackdel jämfört med tidigare system, då de flesta bussarna var direktbussar till centrum. Lokala linjer fungerar som matarlinjer men ger också resenären möjlighet att välja att fortsätta med bussen, som fortsätter till centrum en mer slingrande väg som tar längre tid än motsvarande stomlinje. Från början hade de 2 busslinjerna 1993 planerats för en turtäthet på 7,5 minut, men kommunen valde en turtäthet på 10 minuter för att bättre passa ihop med tidtabell på andra linjer, där 20- och 30-minuterstrafik var vanlig. En viktig del planeringen från konsultbolaget Trivector var längre hållplatsavstånd, d.v.s. färre hållplatser för att öka medelhastigheten på de båda linjerna. Denna del genomfördes ej heller, p.g.a. protester. I övrigt genomfördes stombussreformen som planerat år med bidrag från kommunikationsdepartementet. En viktig faktor att nämna var att alla var i stort sett eniga om projektet och stödde projektet hela tiden. Hur har då kollektivtrafikandelen påverkats av bussomläggningen? Enligt en undersökning från Lunds universitet (Johansson, 1999) har bussens andel av resorna ökat marginellt. Det är svårt att utifrån studien dra någon slutsats om antalet bussresor påverkats. Både före och efter dominerar bilen kraftigt som färdmedelsval, men bland unga under 25 år kan en ökning av andelen buss som huvudfärdsätt noteras. Enligt analys av biljettförsäljningsstatistiken (Holmberg, 1999) har enbart linjeomläggningen bidragit till en ökning av antalet sålda biljetter med 14%. I en annan undersökning i form av en ombordstudie med enkäter (Johansson, 1998) redovisas resenärernas åsikter om linjeomläggningen. Resultatet av undersökningen visar att resenärersgruppen är mycket ung, 55% är under 26 år. Kvinnorna utgör 61% av resenärerna. Endast 21% av bussresenärerna har bil som alternativ för sina resor. På det stora hela är resenärerna positiva till linjeomläggningen, 37% tycker att linjeomläggningen inneburit att bussförbindelserna blivit bättre medan 31% tycker att de blivit sämre. Resenärerna är mycket positiva till ökad turtäthet, ny bussutformning och förbättrad information vid hållplats. Negativa är resenärerna till det ökade antalet genomsnittliga byten i.o.m. omläggningen. Stomlinjenät i Stockholm SL genomförde i slutet av åttiotalet en utredning på uppdrag av landstinget med målet att visa på förslag för anläggning av ett stomlinjenät i Stockholms stad i samband med Trafikplan 90. Tanken som den presenteras i en broschyr från SL (SL, 1990) var att medelhastigheten för bussarna ska ökas kraftigt, till lägst 17 km/h inklusive hållplatsstopp. För att detta skulle gå att genomföra föreslogs ett antal åtgärder, bland annat egna rödmarkerade körfält i huvudgatorna och signalprioritering i korsningar. I en remisshandling från 1994 (SL, 1994) ges en tydligare bild av det föreslagna stomlinjenätet. Förslaget ska ses mot bakgrund av att Stockholm har ett mycket välutvecklat tunnelbanenät (Staden har också en av de största andelen resande med kollektivtrafik i rusningstid i city i världen - 71%.) Dock täcker inte tunnelbanenätet alla områden - omkring en tredjedel av alla resor till/från innerstaden innehåller en resa med buss i city.

5 Figur 2 Stomlinjenät i Stockholm. De streckade fälten visar områden utan tunnelbaneförbindelse, de heldragna röda linjerna visar den totala sträckningen för alla 5 planerade stomlinjer. (SL, 1994) Avsikten med stombussreformen var att skapa en busstrafik jämförbar med tunnelbanan, åtminstone vad det gäller bekvämlighet och tydlighet. En kort sammanfattning av de åtgärder som föreslås beskrivs i remisshandlingen: Medelhastigheten ska vara minst 17 km/h Alla stomlinjer ska ha 5 minuters turtäthet under stora delar av dagen. Bussarna ska ha lågt golv och lågt insteg. Utbyggda hållplatser (klackhållplatser) Grönt ljus i signaler (signalprioritering) Delvis eget gatuutrymme (reserverade körfiler) Information vid hållplatserna (realtidsinformation) Miljövänliga bussar (etanolbussar) ska användas En viktig förutsättning för planeringen i remisshandlingen 1994 var införandet av biltullar som en del av Dennispaketet, vilket förväntades ge en biltrafikminskning i innerstaden på 25%. SL:s egen utvärdering Stockholm konsult (Stockholm konsult, 2000) genomförde en utvärdering på uppdrag av SL efter genomförandet av stomlinjenätet för linje 1, 3 och 4. I rapporten konstateras att framkomlighetsmålen ej nåtts. I stället för målet - en förbättring av medelhastigheten till 17 km/h på stomlinjerna, hade medelhastigheterna sänkts. Fram till 1995 nådde man dock vissa förbättringar. Anledningen till att målen för medelhastighet ej nåtts var ökningen av biltrafik. I stället för en prognosticerad minskning på 25% skedde en ökning av biltrafiken med 5%. Detta

6 innebar att de genomförda bussprioriteringarna inte räckte eftersom bussarna ofta inte kom fram till signalen där de skulle få prioritet p.g.a. bilköer. Även regulariteten har blivit lidande, målet var ett jämnt flöde av bussar, men bussarna kommer enligt rapporten ofta i kolonn (två och två). Detta är delvis en följd av de dåliga framkomligheten men också beroende på att förarna följer turlistan, i stället för att sprida ut sig så att bussarna kommer med jämna mellanrum. Hållplatstiderna har inte blivit längre efter omläggningen av trafiken, trots fler resenärer. Detta förklaras med bredare dörrar och mittgång. Dock har inte den ursprungliga tanken på påstigning i alla dörrar genomförts av rädsla för ökad tjuvåkning. Om påstigning i alla dörrar blev tillåten skulle hållplatstiderna minska, speciellt vid de stora hållplatserna. De övriga målen, vad det gäller tydlighet och orienterbarhet respektive komfort och bekvämlighet ansågs uppfyllda i rapporten. Kritisk diskussion Är stombussystem ett bra verktyg för att öka kollektivtrafikens attraktivitet? Ett entydigt svar på den frågan kan inte ges. Mycket beror på förutsättningarna för genomförandet av en förändring. I en artikel i Aftonbladet (Eriksson, 2001) kritiserar trafikforskaren Karl Kottenhof, KTH SL:s blå bussar. Under lågtrafik fungerar det mesta utan anmärkning, men under hötrafik hindras bussarnas framkomlighet. Enligt artikeln beror detta dels på för mycket bilar som hindrar bussarna, dels på långsam påstigning och dålig signalprioritering. En av de viktigaste faktorerna som är lätt att ändra på är på- och avstigning i alla dörrar - det förhindrar att förseningar byggs på hållplats efter hållplats. Personligen anser jag, att stombussystemet i Stockholm på det stora hela är ett misslyckande. Det finns en viktig faktor som gjort att systemet blivit halvhjärtat genomfört, nämligen den bristande politiska enigheten om att minska biltrafiken i Stockholms centrum efter att Dennispaketet revs upp. För att ett stombussystem ska lyckas krävs att bussarna får en framkomlighet liknande den spårvägen har med egna körfält. Detta har man inte lyckats genomföra i tillräckligt hög grad i Stockholm. Det är naturligtvis en politisk fråga om vad gatuutrymmet ska användas till - det är aldrig lätt att stänga av bilister från gator, eftersom de är en viktig väljargrupp och maktfaktor i politiken. Kollektivtrafikresenärer har inte heller samma starka lobbystöd från t.ex. oljebolag. Detta betyder dock inte att stombussar inte är en bra tanke i sig. Det är dock viktigt att stombussystemet får rätt förutsättningar. Genom att i från början planera med sammanhängande körfält och signalprioriteringar kan man undvika bussar som fastnar i bilköer. För att få ett gatubuss-system med spårvägsstandard krävs troligen omfattande investeringar i gatumiljön, alternativt avstängning av biltrafik på berörda gator, åtminstone i storstäder med trängselproblem i centrum. Till skillnad från spårväg så har bussar en fördel som dock ibland kan bli en akilleshäll: flexibiliteten. Genom att man lätt kan ändra på förutsättningarna, i form av slopade egna körfält, kan man lättare variera ambitionsnivån för trafiken. Ett spårvägssystem kräver, i tyngd av storleken på investeringen, en god framkomlighet för spårvagnarna. Stombussystem försöker få en god framkomlighet till en lägre kostnad, men undkommer inte den högst politiska striden om gatuutrymmet.

7 Referenser Eriksson, Sven-Anders (2001) Blå bussarna får underkänt, Aftonbladet Holmberg, Bengt et al (1999) Utvärdering av kollektivtrafikomläggningen i Jönköping - sammanfattning, bulletin 169, Lund: Tekniska högskolan i Lund, Inst itutionen för trafikteknik Johansson, Stina (1998) Vad tycker resenärerna i Jönköping om trafikomläggningen? - en kvantitativ enkätundersökning, bulletin 160, Lund: Tekniska högskolan i Lund, Institutionen för trafikteknik Johansson, Stina (1999) Har kollektivtrafikomläggningen påverkat resvanorna i Jönköping? - en resvaneundersöning genomförd 1996 och 1998, bulletin 170, Lund: Tekniska högskolan i Lund, Institutionen för trafikteknik Rystam, Åsa (1998) En analys av planprocessen - KomFort 96 - Trafikomläggning i Jönköping, bulletin 162, Lund: Tekniska högskolan i Lund, Inst itutionen för trafikteknik Stockholm konsult (2000) Utvärdering av stomlinjerna 1 3 4, Stockholm: Stockholm konsult Sjöstrand, Helena (1999) Värdering av lokal kollektivtrafik enligt Stated-Preference-metoden, bulletin 175, Lund: Tekniska högskolan i Lund, Inst itutionen för teknik och samhälle SL (1990) Ett banbrytande förslag - stomnät för kollektivtrafiken i Stockholms innerstad, Stockholm : AB Storstockholms Lokaltrafik SL (1994) Stomnät för SL-trafik i Stockholms innerstad - remisshandling, Stockholm: AB Storstockholms Lokaltrafik Trafikkontoret i Göteborg (1999) Stomlinjenät för bussar i Göteborg, rapport nr 9:1999, Göteborg: Trafikkontoret Göteborgs stad

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag.

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag. 1(7) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-11-29, punkt 8 Slutredovisning av gemensam Handlingsplan för bättre framkomlighet för innerstadens stombussar 2012-2016 och beslut

Läs mer

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING Stina Johansson, Helena Sjöstrand, Helena Svensson Inst för Teknik och Samhälle, avd för Trafikplanering, LTH Box 118, S-221 00 LUND, Sweden tel

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Förslag till beslut. 2. Trafiknämnden godkänner förslag till gemensam Handlingsplan för stombussar Jonas Eliasson Förvaltningschef

Förslag till beslut. 2. Trafiknämnden godkänner förslag till gemensam Handlingsplan för stombussar Jonas Eliasson Förvaltningschef Dnr Sida 1 (7) 2016-10-14 Handläggare Erik Lokka Hollander 08-508 260 10 Till Trafiknämnden 2016-11-10 Gemensam handlingsplan för bättre framkomlighet för innerstadens stombussar 2012-2016. Slutredovisning

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Svar på skrivelse från (V) om turtäthet på busslinje 74

Svar på skrivelse från (V) om turtäthet på busslinje 74 1(2) Trafikavdelningen Handläggare Sara Catoni 08-678 1937 sara.catoni@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-22 Version Trafiknämnden 2015-02-03, punkt 12 Ärende/Dok. id. TN 2015-0124 Infosäk. klass K1 (Öppen)

Läs mer

Linje 4 Pilotprojekt NVF

Linje 4 Pilotprojekt NVF Linje 4 Pilotprojekt NVF 2017 03 20 Framkomlighetsstrategin Mer plats till bussar och cyklister Trafiken ska bli mer pålitlig Gångtrafikanterna får bättre förutsättningar Minska de negativa effekterna

Läs mer

FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector

FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector 2 Trivector VARJE DAG SKER 290 000 RESOR MED STOMBUSSARNA LIKA MÅNGA RESOR

Läs mer

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation.

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation. 2 (7) Syftet med strategin är att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i Stockholms län, utanför de centrala delarna Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana

Läs mer

Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT

Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT Advanced BRT systems have provided many developing country cities public transport with rail-like capacities and speed. BRT Guidelines adapted

Läs mer

- Både bättre och billigare än spårväg

- Både bättre och billigare än spårväg Bus Rapid Transit - Både bättre och billigare än spårväg Lunchseminarium den 21 juni i Oslo, WSP Analys & Strategi BRT-buss i Leeds, Streetcar, Storbritannien Foto: Volvo 2011-06-21 Vad är BRT? Fordonen

Läs mer

Pilotförsök på stombusslinje 4. Inriktningsbeslut. Handlingsplan för stombussnätet i innerstaden. Lägesrapport.

Pilotförsök på stombusslinje 4. Inriktningsbeslut. Handlingsplan för stombussnätet i innerstaden. Lägesrapport. Erik Hollander Trafikplanering 08-508 262 80 erik.hollander@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-05-20 Pilotförsök på stombusslinje 4. Inriktningsbeslut. Handlingsplan för stombussnätet

Läs mer

Hur bör vi investera i kollektivtrafiken?

Hur bör vi investera i kollektivtrafiken? Hur bör vi investera i kollektivtrafiken? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Föreståndare Centrum för Transportstudier Vår region behöver ny infrastruktur för 30 miljarder När det reser

Läs mer

Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss

Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21 Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Tänk tunnelbana kör spårvagn Möjliga framtida stomlinjer i Norrköping Smedby Befintlig spårväg

Läs mer

Franska bussbanor BHNS

Franska bussbanor BHNS Thomas Johansson TJ Kommunikation BRT något för Sverige? Lund den 13 juni 2008 BHNS Bus à Haut Niveau de Service Kapacitetsområde 1.000 3.000 pass/tim/riktn Frankrike Ca 60 miljoner invånare 22 Regioner

Läs mer

Framkomlighetsstrategin

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

BILAGA TILLHÖRANDE TRAFIKPLAN MARIEBERG: HÅLLPLATSLÄGEN VID NYA VÄSTERBROPLAN 24 MAJ 2012

BILAGA TILLHÖRANDE TRAFIKPLAN MARIEBERG: HÅLLPLATSLÄGEN VID NYA VÄSTERBROPLAN 24 MAJ 2012 BILAGA TILLHÖRANDE TRAFIKPLAN MARIEBERG: HÅLLPLATSLÄGEN VID NYA VÄSTERBROPLAN 2 MAJ 202 Denna bilaga redovisar utredning om olika kombinationer av hållplatslägen vid Västerbroplan. Det valda alternativet

Läs mer

GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK. Stenerik Ringqvist RTM Konsult

GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK. Stenerik Ringqvist RTM Konsult GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK Stenerik Ringqvist RTM Konsult Projektledare Guidelines BRT och Spårväg Rådgivare för Guidelines Regional BRT VARFÖR BRT Guidelines? Busslösningar är ofta kompromisser

Läs mer

Modern Stadstrafik. Grön spårväg i Caen. Transportforum Sverigeförhandlingen. Batteribussar i Ängelholm. Nr

Modern Stadstrafik. Grön spårväg i Caen. Transportforum Sverigeförhandlingen. Batteribussar i Ängelholm. Nr Nr 2. 2016 Modern Stadstrafik Transportforum 2016 Sverigeförhandlingen Grön spårväg i Caen Batteribussar i Ängelholm Stombussplaner i Stockholm: Måttliga åtgärder ger stora effekter Buss på eget utrymme

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK MED FOKUS PÅ BRT

GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK MED FOKUS PÅ BRT GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK MED FOKUS PÅ BRT Stenerik Ringqvist RTM Konsult Projektledare Guidelines VARFÖR GUIDELINES? Busslösningar är ofta kompromisser som inte utnyttjar bussens potential..

Läs mer

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen. Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en

Läs mer

FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN?

FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN? FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN? Oslo 5 feb 2013 PG Andersson Trivector Traffic, Lund PG Andersson Trivector Traffic, Lund pg.andersson@trivector.se KOLLEKTIVTRAFIKEN ÄR ETT MEDEL FÖR ATT SKAPA

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 1 av 15 Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 2 av 15 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2. Framtida resande 5 2.1 Resmönster

Läs mer

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken MARLENE SJÖDIN SID 1/6 TRAFIKPLANERARE 0858785141 MARLENE.SJODIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken 2013/2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252

Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252 2015-06-18 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252 Förvaltningens

Läs mer

Beslut om fortsatt arbete med behovsanalys och åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet samt information om det pågående arbetet

Beslut om fortsatt arbete med behovsanalys och åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet samt information om det pågående arbetet 1(5) Handläggare Jens Plambeck +46 8 686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-04, punkt 7 Beslut om fortsatt arbete med behovsanalys och åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet

Läs mer

Österåkers Kommuns remissvar inför trafikförändringar i SL trafiken 2015/2016

Österåkers Kommuns remissvar inför trafikförändringar i SL trafiken 2015/2016 Tjänsteutlåtande 0 Österåke Samhällsbyggnadsförvaltningen Till Kommunstyrelsen Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0088 Österåkers Kommuns remissvar inför trafikförändringar i SL trafiken 2015/2016 Sammanfattning

Läs mer

Remissvar avseende Spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 - centrala delen av Stockholmsregionen

Remissvar avseende Spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 - centrala delen av Stockholmsregionen AB Storstockholms Lokaltrafik Registratorn, SL-2011-05237 105 73 Stockholm Stockholm, den 7 december 2011 Dnr 110077 Remissvar avseende Spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 - centrala delen av Stockholmsregionen

Läs mer

Är Bus Rapid Transit något för Örebro?

Är Bus Rapid Transit något för Örebro? Är Bus Rapid Transit något för Örebro? Fredrik Eliasson, Region Örebro län Henrik Emilsson, Örebro kommun Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2015-03-20 Menar vi allvar med att nå våra mål?

Läs mer

4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät

4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät MKB till detaljplan Förbifart Stockholm 2011-06-13 rev 2012-11-05 4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät 4.1 Kollektivtrafik på Förbifart Stockholm Förbifart Stockholm är en motorväg som

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Pilotprojekt på stombusslinje 4, slutredovisning.

Pilotprojekt på stombusslinje 4, slutredovisning. Dnr T2015-00036 Dnr 00036 Sida 1 (10) 2015-01-19 Handläggare Erik Lokka Hollander 08-508 260 10 Till Trafiknämnden 2015-02-19 Pilotprojekt på stombusslinje 4, slutredovisning. Förslag till beslut 1. Trafiknämnden

Läs mer

Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja kollektivtrafikkörfält. Uppdrag från Kommunfullmäktige m.fl.

Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja kollektivtrafikkörfält. Uppdrag från Kommunfullmäktige m.fl. Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2008-06-17 Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja

Läs mer

Pilotprojekt fo r Buss 4

Pilotprojekt fo r Buss 4 Sida 1 (8) 2014-03-14 Handläggare Erik Hollander 46-8-50826149 Pilotprojekt fo r Buss 4 För att kunna säkerställa en bra framkomlighet inom Stockholms stad med hänsyn till den kraftiga befolkningsökning

Läs mer

Sveriges bästa stadsbusslinje

Sveriges bästa stadsbusslinje Sveriges bästa stadsbusslinje Mattias Schiöth, Skånetrafiken Syften Att följa strategin från Framtidens kollektivtrafik om att utveckla dagens kollektivtrafik Att bidra till branschens mål om fördubbling

Läs mer

Parkeringsövervakning med MC

Parkeringsövervakning med MC Utvärdering Parkeringsövervakning med MC www.stockholm.se/trafikkontoret 1 November 2012 Rapporten är framtagen på uppdrag av Stockholms stad, Trafikkontoret Erik Hollander 08-508 262 15 erik.hollander@stockholm.se

Läs mer

4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät

4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät MKB till detaljplan Förbifart Stockholm 2011-06-13 4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät 4.1 Kollektivtrafik på Förbifart Stockholm Förbifart Stockholm är en motorväg som planeras för

Läs mer

i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson

i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson Bus Rapid Transit (BRT) är ett koncept som bygger på att utnyttja bussens fördelar när uppgiften är att skapa bekväm och snabb kollektivtrafik till måttlig kostnad.

Läs mer

Arbeten på Spårvagn linje 7 från 9 mars till början av juli.

Arbeten på Spårvagn linje 7 från 9 mars till början av juli. Arbeten på från 9 mars till början av juli. Foto: Kari Kohvakka. Visionsbild: DinellJohansson. Trafikinformation Hållplats tillgänglighetsanpassas och den provisoriska ändhållplatsen på Hamngatan tas bort.

Läs mer

GUSTAVSBERGSVÄGEN OCH FABRIKSOMRÅDET BUSSHÅLLPLATS - PM

GUSTAVSBERGSVÄGEN OCH FABRIKSOMRÅDET BUSSHÅLLPLATS - PM GUSTAVSBERGSVÄGEN OCH FABRIKSOMRÅDET BUSSHÅLLPLATS - PM 2013-04-09 Sammanfattning Hållplats Gustavsbergs centrum ligger oförändrat. Alla typer av linjer trafikerar hållplatsen. Farstavikens hållplatser

Läs mer

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Nya urbana transportsystem Stockholm 4 dec 2008 PG Andersson Trivector Traffic, Lund Behov av BRT i Sverige? Bus Rapid Transit = tänk tunnelbana

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Guidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 ( ) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik

Guidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 ( ) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Guidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 (2016-05-30) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Kännetecken för regional BRT Kännetecken för regional BRT Vilka funktioner

Läs mer

Bussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs. Per Francke 101011 / 01. 101007 / Magnus Dahlström Magnus Dahlström

Bussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs. Per Francke 101011 / 01. 101007 / Magnus Dahlström Magnus Dahlström Ny påfartsramp vid Björknäs Datum / Version: 2010-10-11 / 01 Sidan 1 av 12 Bussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs HANDLÄGGARE: DATUM / VERSION: Per Francke 101011 / 01 GRANSKAD (DATUM / SIGNATUR):

Läs mer

Västtrafik Konsekvenser för kollektivtrafiken - ny Göta Älvbro

Västtrafik Konsekvenser för kollektivtrafiken - ny Göta Älvbro Västtrafik Konsekvenser för kollektivtrafiken - ny Göta Älvbro 2012-04-04 Yttrande över program ny Bangårds- och Älvförbindelse..måste utformas för ett kapacitetsstärkt, robust och flexibelt kollektivtrafiksystem

Läs mer

Västsvenska paketet och kollektivtrafiken inför 2013

Västsvenska paketet och kollektivtrafiken inför 2013 Västsvenska paketet och kollektivtrafiken inför 2013 Statusläge Studiebesök 20120906 Sida 1 Vem står bakom? Västsvenska paketet beslutades i november 2009 genom ett avtal mellan Trafikverket Västra Götalandsregionen

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan

Läs mer

1. Trafik- och renhållningsnämnden godkänner kontorets redovisning.

1. Trafik- och renhållningsnämnden godkänner kontorets redovisning. TJÄNSTEUTLÅTANDE Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-12-18 Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter

Läs mer

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?. Medborgarsamråd, Tierps kommun, UL och Region Uppsala 2017-01-30 Här följer en sammanfattning av information från UL, frågor och synpunkter som togs upp på medborgarsamrådet samt frågor och synpunkter

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 11 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

Bilaga 1. Trivector Traffic. Vad gör bussen långsam? Vivalla Centrum Stångjärnsgatan

Bilaga 1. Trivector Traffic. Vad gör bussen långsam? Vivalla Centrum Stångjärnsgatan 1 Bilaga 1 Vad gör bussen långsam? I följande avsnitt ges en mer noggrann beskrivning av de fem stråken där medelhastigheten i hög- och/eller lågtrafiken och där körtidskvoten mellan bil är låg i hög-

Läs mer

Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö buss

Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö buss Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-05-25 1 (1) Identitet TN 1206-0144 Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö

Läs mer

Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på modern spårväg

Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på modern spårväg Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på modern spårväg Visionsbild för den planerade spårvägen på Sölvegatan i Lund. Illustration: Lunds kommun, Metro Arkitekter (visionsbild) och Idesign

Läs mer

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015.

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. TJÄNSTESKRIVELSE 1 [8] Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. Förslag till beslut föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att som

Läs mer

Utökad pendeltågstrafik Gunilla Glantz, planeringschef SL

Utökad pendeltågstrafik Gunilla Glantz, planeringschef SL Utökad pendeltågstrafik 2012 Gunilla Glantz, planeringschef SL Utökad pendeltågstrafik 2012 Ett gemensamt projekt mellan SL och UL med syfte att förbättra integrationen i stråket Stockholm Uppsala samt

Läs mer

1(10) Bilaga 5. Tunnelbana, spårväg, stombuss eller BRT?

1(10) Bilaga 5. Tunnelbana, spårväg, stombuss eller BRT? 1(10) Bilaga 5. Tunnelbana, spårväg, Innehållsförteckning: Bakgrund... 2 Spårväg... 2 Stombuss och BRT... 4 Tunnelbana... 7 Kapacitet... 8 Komfort... 8 Kostnad... 9 Restid... 9 Turtäthet... 10 Postadress

Läs mer

Kollektivtrafik i Norra Djurgårdsstaden. Boendemöte Norra Djurgårdsstaden (Hjorthagen)

Kollektivtrafik i Norra Djurgårdsstaden. Boendemöte Norra Djurgårdsstaden (Hjorthagen) Kollektivtrafik i Norra Djurgårdsstaden Boendemöte Norra Djurgårdsstaden (Hjorthagen) 20131128 2013-11-29 2 Nuläge - Linje 55 - Hiss, rulltrappor och rullband 2013-11-29 3 Allmänt Linjen trafikerar mellan

Läs mer

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar

Läs mer

Kollektivtrafikplan Örebro kommun

Kollektivtrafikplan Örebro kommun Datum Änr. Ks xx/xxxx 2012-04-18 Till Örebro läns landsting Kollektivtrafikplan Örebro kommun 2012-2013 Kollektivtrafikplanens omfattning Kollektivtrafikplanen omfattar den regionala kollektivtrafiken

Läs mer

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen

Läs mer

2014-09-09 (REV 2015-04-03) PM KOLLEKTIVTRAFIK GALOPPFÄLTET Innehåll

2014-09-09 (REV 2015-04-03) PM KOLLEKTIVTRAFIK GALOPPFÄLTET Innehåll Uppdragsnr: 10164034 1 (13) 2014-09-09 (REV 2015-04-03) PM KOLLEKTIVTRAFIK GALOPPFÄLTET Innehåll Bakgrund och syfte... 1 Generella aspekter... 2 Allmänt... 2 Kollektivtrafiken som prioriterat trafikslag...

Läs mer

Förändringar i SL-trafiken 2015/2016

Förändringar i SL-trafiken 2015/2016 Älvsjö stadsdelsförvaltning Kansli- och serviceavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-03-05 Handläggare Kajsa Pärke Telefon: 08-508 21 083 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 26 mars 2015 Förändringar i SL-trafiken

Läs mer

MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit?

MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit? MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit? 2014-06-12 Björn Wedeby, Skånetrafiken COMPANY LOGO, (white on transparent background) MalmöExpressen Sveriges bästa stadsbusslinje Den gemensamma

Läs mer

Utgångslägesrapport till. Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun. November 2016 KS-2015/48

Utgångslägesrapport till. Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun. November 2016 KS-2015/48 Utgångslägesrapport till Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun November 2016 KS-2015/48 Dokumentinformation Titel: UTGÅNGSLÄGESRAPPORT TILL KOLLEKTIVTRAFIKPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: KS-2015/48

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

Remissynpunkter på SL:s Trafikförändringar 2011

Remissynpunkter på SL:s Trafikförändringar 2011 1(62) Remissynpunkter på SL:s Trafikförändringar 2011 Här presenteras en sammanställning av remissynpunkterna på Trafikförändringar 2011. Syftet med remissen var att ge SL:s remissinstanser möjlighet att

Läs mer

Aktiviteter & resultat (projektidé nr 2)

Aktiviteter & resultat (projektidé nr 2) Arbetsmetod - 3 steg Aktiviteter & resultat (projektidé nr 2) 1. Sammanställning av SL:s statistik avseende förseningar och trängsel * 2. Bearbetning av statistik genom konstruktion av parametervärden,

Läs mer

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9) Uppdragsnr: 10235378 1 (9) PM Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön 1 Bakgrund Kommunen vill bygga en cykelbana utmed Nytorpsvägens södra sida. I dag är gång och cykeltrafiken hänvisad

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2.

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2. SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande Anders Hallmén Sidan 1 av 7 Diariekod: 300 Kommunstyrelsen Remiss av stomnätsstrategin, etapp 2 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun Bilaga 1 Stråk och förslag till utformningsprinciper

Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun Bilaga 1 Stråk och förslag till utformningsprinciper Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun Bilaga 1 Stråk och förslag till utformningsprinciper November 2014 GK-2012/550 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. STAMNÄT MED HÖG FRAMKOMLIGHET...

Läs mer

Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje

Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje 1 (2) Datum 2011-03-16 SL-2011-01569 TN 1103-083 Trafiknämnden Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje Bakgrund Sedan 2006 bedriver Nobina Sverige AB busstrafiken

Läs mer

FRAMTIDENS RESOR

FRAMTIDENS RESOR FRAMTIDENS RESOR 2013-10-28 TRAFIKPLANERING Optimera befintlig infrastruktur Ge Stockholmare bra alternativa resval Påverka resvanor och beteende Hållbara transporter Stockholms regionen växer med motsvarande

Läs mer

Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20

Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 1 Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 2013-01-14 2 Anders Lindström Förvaltningschef i Trafikförvaltningen

Läs mer

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Studiebesök TÖI måndag 24 oktober Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Punkter Göteborgsområdet Västsvenska paketet lite kort Långsiktiga ambitionen Satsningar inför trängselskatten 2013

Läs mer

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm Stockholms läns Bussbranschförening 2015-05-28 Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm - Redovisning av problem och angelägna förbättringar i väginfrastrukturen Publikation gjord

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Kollektivtrafikens konkurrenskraft i olika marknadssegment

Kollektivtrafikens konkurrenskraft i olika marknadssegment marknadssegment Exempel på viktiga frågeställningar kring vilken effekt på antal resenärer olika åtgärder för kollektivtrafiken kan ge 2011-03-02 Martin Wester - Trafikplanerare Sidan 1 Frågeställningar;

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2005:10 av Åke Holmström (kd) om alkolås på SL-bussarna

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2005:10 av Åke Holmström (kd) om alkolås på SL-bussarna SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Motion 2005:10 av Åke Holmström (kd) om alkolås på SL-bussarna Föredragande landstingsråd: Anna Kettner ÄRENDET Motionären föreslår att alla bussar inom SL-trafiken

Läs mer

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22 HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson VINNOVA rapport VR 2001:22 VARFÖR VÄLJER FOLK FÄRDMEDEL SOM DE GÖR? Restid och reskostnad är viktigt men inte allt.

Läs mer

Uppföljning av handlingsplan för linje 1-4

Uppföljning av handlingsplan för linje 1-4 Uppdragsledare Göran Ståldal Telefon +46 (0)10 505 10 76 Mobil +46 (0)72 211 40 04 e-post goran.staldal@afconsult.com Datum 2015-03-25 Trafikkontoret Stockholms stad i samarbete med Trafikförvaltningen

Läs mer

Trafikplan 2020 i korthet

Trafikplan 2020 i korthet Trafikplan 2020 i korthet Stora framtida utmaningar Trafikplan 2020 visar hur SL vill utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län till år 2020. SL står inför stora utmaningar för att kunna leva upp till

Läs mer

Citybusstråket i Malmö Presentation på Trafikdage, Aalborg Universitet, 28-29 augusti 2000

Citybusstråket i Malmö Presentation på Trafikdage, Aalborg Universitet, 28-29 augusti 2000 Citybusstråket i Malmö Presentation på Trafikdage, Aalborg Universitet, 28-29 augusti 2000 Civ. Ing. Stefan Krii, Gatukontoret Malmö Stad Civ. Ing. Björn Wendle, Trivector Traffic AB Från idé till genomförande

Läs mer

Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli. Alla reser olika. Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet

Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli. Alla reser olika. Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli Alla reser olika Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet Alla reser olika Har du tänkt på att vi alla reser på olika sätt? Vi kanske sitter

Läs mer

Kollektivtrafikens strukturbildande roll

Kollektivtrafikens strukturbildande roll Kollektivtrafikens strukturbildande roll Stadsbyggnadsdagarna 2017 Helsingborg 2017-03-16 Martin Wester och Torgny Johansson, Helsingborgs stad FILM: Vi tänker på framtiden närhet och trafik https://www.youtube.com/watch?v=egenayplcni

Läs mer

Genomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1

Genomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1 Sida 1 (5) UTKAST 2015-12-08 Genomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1 1 Parter och avtalets syfte Detta avtal har upprättats mellan Helsingborgs kommun (nedan benämnt Staden) och Region

Läs mer

Cykelbanor på Torsgatan mellan Odengatan och Karlbergsvägen. Inriktningsbeslut. Olle Zetterberg Göran Gahm

Cykelbanor på Torsgatan mellan Odengatan och Karlbergsvägen. Inriktningsbeslut. Olle Zetterberg Göran Gahm GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2001-10-02 Handläggare: Örjan Widaeus Region Innerstad Park- och gatubyrån Tel: 508 261 98 orjan.widaeus@gfk.stockholm.se 2001-09-04 Till Gatu- och fastighetsnämnden

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:18 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:33 av Bo Johansson och Rolf Bromme (fp) om inrättande av en busslinje mellan Danderyds sjukhus och Löwenströmska sjukhuset (Närakuten

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Högprioriterad och attraktiv busstrafik i Gävle

Högprioriterad och attraktiv busstrafik i Gävle v Rapport 2015:11, Version 1.0 Högprioriterad och attraktiv busstrafik i Gävle Utveckling av röda linjen - stomlinje 2 Dokumentinformation Titel: Högprioriterad och attraktiv busstrafik i Gävle. Utveckling

Läs mer

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning 2014-04-08 KS 2013/0658 Kommunfullmäktige Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:16 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:10 av Åke Holmström (kd) om alkolås på SL-bussarna Föredragande landstingsråd: Anna Kettner Ärendet Motionären föreslår att alla

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 1 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer