Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft?
|
|
- Stefan Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft? Uppsats humanteknologi "Bilismen i ett humanistiskt perspektiv" ht Thomas Höjemo thomas@snt.nu
2 Syfte och metod Syftet med denna studie är att undersöka i hur hög grad genomförandet av stombusslinjesystem har medfört ökad attraktivitet för busstrafiken i Stockholm och mer generellt vilka förutsättningar som krävs för att ett stombusslinjesystem ska ge ökat resande. Som källmaterial har använts litteratur som beskriver och utvärderar kollektivtrafiksystem byggt på denna modell i Jönköping och Stockholm, och även planeringsmaterial för ett framtida genomförande i Göteborgs stad. Vad är ett stombussystem? Ett stombussystem är ett kollektivtrafiksystem med bussar under mottot "tänk spårvagn - kör buss" (Holmberg, 1999). Stomlinjer med buss ska ges en stabilitet och tydlighet som liknar spårvägens (Trafikkontoret i Göteborg, 1999). För att kunna förverkliga detta mål krävs ett antal åtgärder, både i gatumiljön, bussutformning, linjenätsdragning och mjuka faktorer. Ett problem som ofta kännetecknar traditionell busstrafik till skillnad från spårvägstrafik är att den fastnar i bilköer, eftersom bussarna inte har egna körfält. För att skapa den regularitet som krävs i ett stombusslinjesystem behövs åtgärder i gatumiljön. Åtgärden kan vara signalprioritering vilket innebär att bussarna automatiskt får förtur i korsningar. Vid stor volym biltrafik räcker ej alltid detta (Stockholm konsult, 2000). Det kan då bli nödvändigt med ytterligare åtgärder som egna busskörfält. Detta kan dock vara en politiskt känslig fråga, eftersom biltrafiken då får lägre framkomlighet. Inom spårvägsforskningen talar man om en spårfaktor där bl.a. den konkreta förtroendet som spår i gatan ger och bekväma snabba fordon ger ett ökande resande jämfört med buss. I ett stombussystem försöker man ofta ge detta förtroende genom färglagda busskörfält (SL, 1990) och stora ledbussar, ofta i spårvagnsliknande design (Trafikkontoret i Göteborg, 1999). En annan viktig designfaktor är hållplatserna. Det är viktigt att de ges en enhetlig design och är väl synliga i gatumiljön - att de kommunicerar tydligt med potentiella resenärer att bussen går här. För att komforten ska bli högre genom att de för bussar karaktäristiska sidosvängningarna minskar, byggs ofta s.k. klackhållplatser i samband med utbyggnad av ett stombusslinjesystem. Detta innebär att trottoaren vidgas vid hållplatserna, så att bussarna inte behöver svänga in till hållplatsen i lika hög omfattning. Om gatan är smal ger detta också en trafiksäkerhetsvinst, eftersom bilar ej kan köra förbi bussen medan passagerare går på och av. Ofta genomförs en utökning av hållplatsavståndet i samband med införande av ett stombusslinjesystem. Detta ger möjlighet till högre medelhastighet, men också negativa effekter i form av längre gångtid till hållplatser. Undersökningar har visat att resenärer finner väntetiden vid hållplatsen mycket mer besvärande än åktid i buss. (Sjöstrand, 1999) Ett av de lättaste sätten att åtgärda detta är naturligtvis bussar som går ofta, vilket de gör i ett stombussystem. För att ytterligare minska den negativa inverkan väntetiden har används realtidsinformation vid hållplatser som visar hur många minuter det är tills nästa buss kommer. Ett stombussystem förutsätter alltså en hög turtäthet. För att ge möjlighet till detta måste stomlinjer planeras där det finns ett stort resandeunderlag. Detta innebär att stomlinjer binder samman viktiga knutpunkter, och i St ockholm då fungerar som et t komplement till
3 tunnelbanan, i Göteborg till spårvägen. Ofta fungerar stombussarna då på ett liknande sätt, som en del i en resandekedja med ett eller två byten. Ökad tydlighet jämfört med ett vanligt bussnät skapas genom att stomlinjerna endast är några få. På detta sätt kan resenärerna lättare memorera linjenät et, och det blir en mer lättförståelig linjekarta. I Jönköping ersatte de två nya stombusslinjerna ett antal gamla centrumbusslinjer (Holmberg, 1999). Nackdelen med stombusslinjesystemet i jämförelse med ett mer traditionellt yttäckande nät är det ger sämre ytt äckning fler byten och längre hållplatsavstånd. Speciellt viktigt är det att att planera bytespunkterna och tidpassningen vid byten väl så att besväret med bytet minimeras. Genomfört system i Jönköping Denna studie fokuserar främst på systemet i Stockholm, men för en jämförelse med ett befintligt system har Jönköping använts som referensstad. I Jönköping fanns sedan tidigare ett bussystem bestående av 12 huvudlinjer (Holmberg, 1999). Turtätheten på de flesta linjer låg på ungefär en halvtimme, och nätet var svåröverskådligt. Dels berodde detta på mångfalden linjer men också att många linjer hade alternativa sträckningar. Figur 1 Stomlinjebuss i Jönköping. Notera realtidsinformationen på stolpen. Det nya systemet i Jönköping består av två huvudlinjer, röd (1) och gul (2) och kompletterande matarlinjer och lokala linjer. Stombussarna är stommen i systemet och har en turtäthet på 10 minuter. På flera ställen har stombussarna signalprioritet i korsningar och egna
4 körfält. Linjerna trafikeras med ledbussar med två ingångsdörrar och två utgångsdörrar för att snabba på vid hållplatser. På de flesta hållplatser längs med stombusslinjerna finns realtidsinformation om antal minuter kvar tills nästa buss. Kompletterande till huvudlinjerna finns ett antal matarlinjer som används för byte till stomlinje. Detta innebär en nackdel jämfört med tidigare system, då de flesta bussarna var direktbussar till centrum. Lokala linjer fungerar som matarlinjer men ger också resenären möjlighet att välja att fortsätta med bussen, som fortsätter till centrum en mer slingrande väg som tar längre tid än motsvarande stomlinje. Från början hade de 2 busslinjerna 1993 planerats för en turtäthet på 7,5 minut, men kommunen valde en turtäthet på 10 minuter för att bättre passa ihop med tidtabell på andra linjer, där 20- och 30-minuterstrafik var vanlig. En viktig del planeringen från konsultbolaget Trivector var längre hållplatsavstånd, d.v.s. färre hållplatser för att öka medelhastigheten på de båda linjerna. Denna del genomfördes ej heller, p.g.a. protester. I övrigt genomfördes stombussreformen som planerat år med bidrag från kommunikationsdepartementet. En viktig faktor att nämna var att alla var i stort sett eniga om projektet och stödde projektet hela tiden. Hur har då kollektivtrafikandelen påverkats av bussomläggningen? Enligt en undersökning från Lunds universitet (Johansson, 1999) har bussens andel av resorna ökat marginellt. Det är svårt att utifrån studien dra någon slutsats om antalet bussresor påverkats. Både före och efter dominerar bilen kraftigt som färdmedelsval, men bland unga under 25 år kan en ökning av andelen buss som huvudfärdsätt noteras. Enligt analys av biljettförsäljningsstatistiken (Holmberg, 1999) har enbart linjeomläggningen bidragit till en ökning av antalet sålda biljetter med 14%. I en annan undersökning i form av en ombordstudie med enkäter (Johansson, 1998) redovisas resenärernas åsikter om linjeomläggningen. Resultatet av undersökningen visar att resenärersgruppen är mycket ung, 55% är under 26 år. Kvinnorna utgör 61% av resenärerna. Endast 21% av bussresenärerna har bil som alternativ för sina resor. På det stora hela är resenärerna positiva till linjeomläggningen, 37% tycker att linjeomläggningen inneburit att bussförbindelserna blivit bättre medan 31% tycker att de blivit sämre. Resenärerna är mycket positiva till ökad turtäthet, ny bussutformning och förbättrad information vid hållplats. Negativa är resenärerna till det ökade antalet genomsnittliga byten i.o.m. omläggningen. Stomlinjenät i Stockholm SL genomförde i slutet av åttiotalet en utredning på uppdrag av landstinget med målet att visa på förslag för anläggning av ett stomlinjenät i Stockholms stad i samband med Trafikplan 90. Tanken som den presenteras i en broschyr från SL (SL, 1990) var att medelhastigheten för bussarna ska ökas kraftigt, till lägst 17 km/h inklusive hållplatsstopp. För att detta skulle gå att genomföra föreslogs ett antal åtgärder, bland annat egna rödmarkerade körfält i huvudgatorna och signalprioritering i korsningar. I en remisshandling från 1994 (SL, 1994) ges en tydligare bild av det föreslagna stomlinjenätet. Förslaget ska ses mot bakgrund av att Stockholm har ett mycket välutvecklat tunnelbanenät (Staden har också en av de största andelen resande med kollektivtrafik i rusningstid i city i världen - 71%.) Dock täcker inte tunnelbanenätet alla områden - omkring en tredjedel av alla resor till/från innerstaden innehåller en resa med buss i city.
5 Figur 2 Stomlinjenät i Stockholm. De streckade fälten visar områden utan tunnelbaneförbindelse, de heldragna röda linjerna visar den totala sträckningen för alla 5 planerade stomlinjer. (SL, 1994) Avsikten med stombussreformen var att skapa en busstrafik jämförbar med tunnelbanan, åtminstone vad det gäller bekvämlighet och tydlighet. En kort sammanfattning av de åtgärder som föreslås beskrivs i remisshandlingen: Medelhastigheten ska vara minst 17 km/h Alla stomlinjer ska ha 5 minuters turtäthet under stora delar av dagen. Bussarna ska ha lågt golv och lågt insteg. Utbyggda hållplatser (klackhållplatser) Grönt ljus i signaler (signalprioritering) Delvis eget gatuutrymme (reserverade körfiler) Information vid hållplatserna (realtidsinformation) Miljövänliga bussar (etanolbussar) ska användas En viktig förutsättning för planeringen i remisshandlingen 1994 var införandet av biltullar som en del av Dennispaketet, vilket förväntades ge en biltrafikminskning i innerstaden på 25%. SL:s egen utvärdering Stockholm konsult (Stockholm konsult, 2000) genomförde en utvärdering på uppdrag av SL efter genomförandet av stomlinjenätet för linje 1, 3 och 4. I rapporten konstateras att framkomlighetsmålen ej nåtts. I stället för målet - en förbättring av medelhastigheten till 17 km/h på stomlinjerna, hade medelhastigheterna sänkts. Fram till 1995 nådde man dock vissa förbättringar. Anledningen till att målen för medelhastighet ej nåtts var ökningen av biltrafik. I stället för en prognosticerad minskning på 25% skedde en ökning av biltrafiken med 5%. Detta
6 innebar att de genomförda bussprioriteringarna inte räckte eftersom bussarna ofta inte kom fram till signalen där de skulle få prioritet p.g.a. bilköer. Även regulariteten har blivit lidande, målet var ett jämnt flöde av bussar, men bussarna kommer enligt rapporten ofta i kolonn (två och två). Detta är delvis en följd av de dåliga framkomligheten men också beroende på att förarna följer turlistan, i stället för att sprida ut sig så att bussarna kommer med jämna mellanrum. Hållplatstiderna har inte blivit längre efter omläggningen av trafiken, trots fler resenärer. Detta förklaras med bredare dörrar och mittgång. Dock har inte den ursprungliga tanken på påstigning i alla dörrar genomförts av rädsla för ökad tjuvåkning. Om påstigning i alla dörrar blev tillåten skulle hållplatstiderna minska, speciellt vid de stora hållplatserna. De övriga målen, vad det gäller tydlighet och orienterbarhet respektive komfort och bekvämlighet ansågs uppfyllda i rapporten. Kritisk diskussion Är stombussystem ett bra verktyg för att öka kollektivtrafikens attraktivitet? Ett entydigt svar på den frågan kan inte ges. Mycket beror på förutsättningarna för genomförandet av en förändring. I en artikel i Aftonbladet (Eriksson, 2001) kritiserar trafikforskaren Karl Kottenhof, KTH SL:s blå bussar. Under lågtrafik fungerar det mesta utan anmärkning, men under hötrafik hindras bussarnas framkomlighet. Enligt artikeln beror detta dels på för mycket bilar som hindrar bussarna, dels på långsam påstigning och dålig signalprioritering. En av de viktigaste faktorerna som är lätt att ändra på är på- och avstigning i alla dörrar - det förhindrar att förseningar byggs på hållplats efter hållplats. Personligen anser jag, att stombussystemet i Stockholm på det stora hela är ett misslyckande. Det finns en viktig faktor som gjort att systemet blivit halvhjärtat genomfört, nämligen den bristande politiska enigheten om att minska biltrafiken i Stockholms centrum efter att Dennispaketet revs upp. För att ett stombussystem ska lyckas krävs att bussarna får en framkomlighet liknande den spårvägen har med egna körfält. Detta har man inte lyckats genomföra i tillräckligt hög grad i Stockholm. Det är naturligtvis en politisk fråga om vad gatuutrymmet ska användas till - det är aldrig lätt att stänga av bilister från gator, eftersom de är en viktig väljargrupp och maktfaktor i politiken. Kollektivtrafikresenärer har inte heller samma starka lobbystöd från t.ex. oljebolag. Detta betyder dock inte att stombussar inte är en bra tanke i sig. Det är dock viktigt att stombussystemet får rätt förutsättningar. Genom att i från början planera med sammanhängande körfält och signalprioriteringar kan man undvika bussar som fastnar i bilköer. För att få ett gatubuss-system med spårvägsstandard krävs troligen omfattande investeringar i gatumiljön, alternativt avstängning av biltrafik på berörda gator, åtminstone i storstäder med trängselproblem i centrum. Till skillnad från spårväg så har bussar en fördel som dock ibland kan bli en akilleshäll: flexibiliteten. Genom att man lätt kan ändra på förutsättningarna, i form av slopade egna körfält, kan man lättare variera ambitionsnivån för trafiken. Ett spårvägssystem kräver, i tyngd av storleken på investeringen, en god framkomlighet för spårvagnarna. Stombussystem försöker få en god framkomlighet till en lägre kostnad, men undkommer inte den högst politiska striden om gatuutrymmet.
7 Referenser Eriksson, Sven-Anders (2001) Blå bussarna får underkänt, Aftonbladet Holmberg, Bengt et al (1999) Utvärdering av kollektivtrafikomläggningen i Jönköping - sammanfattning, bulletin 169, Lund: Tekniska högskolan i Lund, Inst itutionen för trafikteknik Johansson, Stina (1998) Vad tycker resenärerna i Jönköping om trafikomläggningen? - en kvantitativ enkätundersökning, bulletin 160, Lund: Tekniska högskolan i Lund, Institutionen för trafikteknik Johansson, Stina (1999) Har kollektivtrafikomläggningen påverkat resvanorna i Jönköping? - en resvaneundersöning genomförd 1996 och 1998, bulletin 170, Lund: Tekniska högskolan i Lund, Institutionen för trafikteknik Rystam, Åsa (1998) En analys av planprocessen - KomFort 96 - Trafikomläggning i Jönköping, bulletin 162, Lund: Tekniska högskolan i Lund, Inst itutionen för trafikteknik Stockholm konsult (2000) Utvärdering av stomlinjerna 1 3 4, Stockholm: Stockholm konsult Sjöstrand, Helena (1999) Värdering av lokal kollektivtrafik enligt Stated-Preference-metoden, bulletin 175, Lund: Tekniska högskolan i Lund, Inst itutionen för teknik och samhälle SL (1990) Ett banbrytande förslag - stomnät för kollektivtrafiken i Stockholms innerstad, Stockholm : AB Storstockholms Lokaltrafik SL (1994) Stomnät för SL-trafik i Stockholms innerstad - remisshandling, Stockholm: AB Storstockholms Lokaltrafik Trafikkontoret i Göteborg (1999) Stomlinjenät för bussar i Göteborg, rapport nr 9:1999, Göteborg: Trafikkontoret Göteborgs stad
Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag.
1(7) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-11-29, punkt 8 Slutredovisning av gemensam Handlingsplan för bättre framkomlighet för innerstadens stombussar 2012-2016 och beslut
Läs merUTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING
UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING Stina Johansson, Helena Sjöstrand, Helena Svensson Inst för Teknik och Samhälle, avd för Trafikplanering, LTH Box 118, S-221 00 LUND, Sweden tel
Läs merLINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi
LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen
Läs merInformation om handlingsplan för förbättrad framkomlighet i stombussnätet : Åtgärder linje 172 och 173
1(7) Handläggare Jens Plambeck 08-686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2019-03-19, punkt 16 Information om handlingsplan för förbättrad framkomlighet i stombussnätet 2017-2021: Åtgärder linje 172
Läs merMarcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar
Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar
Läs merUppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:
AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2
Läs merFörslag till beslut. 2. Trafiknämnden godkänner förslag till gemensam Handlingsplan för stombussar Jonas Eliasson Förvaltningschef
Dnr Sida 1 (7) 2016-10-14 Handläggare Erik Lokka Hollander 08-508 260 10 Till Trafiknämnden 2016-11-10 Gemensam handlingsplan för bättre framkomlighet för innerstadens stombussar 2012-2016. Slutredovisning
Läs merSvar på skrivelse från (V) om turtäthet på busslinje 74
1(2) Trafikavdelningen Handläggare Sara Catoni 08-678 1937 sara.catoni@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-22 Version Trafiknämnden 2015-02-03, punkt 12 Ärende/Dok. id. TN 2015-0124 Infosäk. klass K1 (Öppen)
Läs merRemiss - Spårvägs- och stomnätstrategi Etapp 1
HÄGERSTEN - LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SAMH ÄLLSPLANERING Handläggare: Anna Ambjörn Telefon: 08-508 22 048 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2011-12-15 DNR 467-2011- 1.5.3
Läs merStombussarnas framkomlighet. Svar på skrivelse från Cecilia Brinck m.fl. (M), Patrik Silverudd (L) och Karin Ernlund (C).
Trafikkontoret Tjänsteutlåtande Dnr T2017-01588 2017-11-08 Handläggare Johanna Eriksson 08-508 262 36 Till Trafiknämnden 2017-11-23 Stombussarnas framkomlighet. Svar på skrivelse från Cecilia Brinck m.fl.
Läs merLinje 4 Pilotprojekt NVF
Linje 4 Pilotprojekt NVF 2017 03 20 Framkomlighetsstrategin Mer plats till bussar och cyklister Trafiken ska bli mer pålitlig Gångtrafikanterna får bättre förutsättningar Minska de negativa effekterna
Läs merTyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation.
2 (7) Syftet med strategin är att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i Stockholms län, utanför de centrala delarna Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana
Läs merStomnätsplan (f.d. Stomnätsstrategi) för Stockholms län. Slutredovisning.
Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-01-09 Handläggare Daniel Firth 26124 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-02-06 Stomnätsplan (f.d. Stomnätsstrategi) för Stockholms län. Slutredovisning. Förslag till
Läs merFRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector
FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector 2 Trivector VARJE DAG SKER 290 000 RESOR MED STOMBUSSARNA LIKA MÅNGA RESOR
Läs mer1(22) Åtgärdsvalsstudie: Förbättrad framkomlighet i stomnätet Stråk 5 - Nacka trafikplats - Hemmesta vägskäl Sammanfattande rapport RAPPORT
1(22) Åtgärdsvalsstudie: Förbättrad framkomlighet i stomnätet Stråk 5 - Nacka trafikplats - Hemmesta vägskäl Sammanfattande rapport RAPPORT 2016-02-09 2(22) Förord I åtgärdsvalsstudien - Förbättrad framkomlighet
Läs merFörslag till spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 - remiss från SL och trafik- och renhållningsnämnden
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN SID 1 (7) 2011-12-05 Handläggare: Leila Massih Telefon: 08-508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd Förslag till spårvägs- och stomnätsstrategi,
Läs merHur bör vi investera i kollektivtrafiken?
Hur bör vi investera i kollektivtrafiken? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Föreståndare Centrum för Transportstudier Vår region behöver ny infrastruktur för 30 miljarder När det reser
Läs merGemensam handlingsplan
Gemensam handlingsplan 2012-2016 Inledning Med anledning av det utredningsmaterial som tagits fram inom ramen för arbetet med stomnätsstrategin etapp 1, ser SL och Stockholms stad ett behov och möjlighet
Läs merFörslag till spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 - Remiss från SL och trafik- och renhållningsnämnden
KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NORRA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2011-11-30 Handläggare: Leila Massih Telefon: 08-508 09 306 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Förslag till
Läs mer- Både bättre och billigare än spårväg
Bus Rapid Transit - Både bättre och billigare än spårväg Lunchseminarium den 21 juni i Oslo, WSP Analys & Strategi BRT-buss i Leeds, Streetcar, Storbritannien Foto: Volvo 2011-06-21 Vad är BRT? Fordonen
Läs merProjekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss
Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21 Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Tänk tunnelbana kör spårvagn Möjliga framtida stomlinjer i Norrköping Smedby Befintlig spårväg
Läs merPilotförsök på stombusslinje 4. Inriktningsbeslut. Handlingsplan för stombussnätet i innerstaden. Lägesrapport.
Erik Hollander Trafikplanering 08-508 262 80 erik.hollander@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-05-20 Pilotförsök på stombusslinje 4. Inriktningsbeslut. Handlingsplan för stombussnätet
Läs merFramkomlighetsstrategin
Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms
Läs merGuidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT
Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT Advanced BRT systems have provided many developing country cities public transport with rail-like capacities and speed. BRT Guidelines adapted
Läs merOmbyggnad av hållplatser vid Östra station. Rapport
Ombyggnad av hållplatser vid Östra station Rapport 2017-09-18 Innehåll Rapport Ombyggnad av hållplatser vid Östra station 2017-09-18 Beställare: Trafikkontoret, Stockholms stad Konsult: ÅF-Infrastructure
Läs merBILAGA TILLHÖRANDE TRAFIKPLAN MARIEBERG: HÅLLPLATSLÄGEN VID NYA VÄSTERBROPLAN 24 MAJ 2012
BILAGA TILLHÖRANDE TRAFIKPLAN MARIEBERG: HÅLLPLATSLÄGEN VID NYA VÄSTERBROPLAN 2 MAJ 202 Denna bilaga redovisar utredning om olika kombinationer av hållplatslägen vid Västerbroplan. Det valda alternativet
Läs merGUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK. Stenerik Ringqvist RTM Konsult
GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK Stenerik Ringqvist RTM Konsult Projektledare Guidelines BRT och Spårväg Rådgivare för Guidelines Regional BRT VARFÖR BRT Guidelines? Busslösningar är ofta kompromisser
Läs merSammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005
Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,
Läs merTrafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567
Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt
Läs merFranska bussbanor BHNS
Thomas Johansson TJ Kommunikation BRT något för Sverige? Lund den 13 juni 2008 BHNS Bus à Haut Niveau de Service Kapacitetsområde 1.000 3.000 pass/tim/riktn Frankrike Ca 60 miljoner invånare 22 Regioner
Läs merModern Stadstrafik. Grön spårväg i Caen. Transportforum Sverigeförhandlingen. Batteribussar i Ängelholm. Nr
Nr 2. 2016 Modern Stadstrafik Transportforum 2016 Sverigeförhandlingen Grön spårväg i Caen Batteribussar i Ängelholm Stombussplaner i Stockholm: Måttliga åtgärder ger stora effekter Buss på eget utrymme
Läs merTrafikförändringar i SL-trafiken och Waxholmsbolagets trafik 2019/2020 (T20). Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr Sida 1 (5) 2019-03-18 Handläggare Johanna Eriksson 08-508 26 236 Till Trafiknämnden 2019-04-25 Trafikförändringar i SL-trafiken och Waxholmsbolagets trafik 2019/2020 (T20). Svar på remiss från kommunstyrelsen
Läs merBilaga 5 Trafikanalys
Bilaga 5 Trafikanalys Generellt Allmänna uppgifter återfinns i förstudiens huvudrapport. Studerade scenarion För att kunna bedöma föreslagets effekt på restiden, krävs en detaljerad förståelse av trafiksituationen
Läs merAlternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS
Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;
Läs merFramkomlighetsåtgärder stombusslinje 2 och 3. Slutredovisning
Dnr Sida 1 (10) 2018-03-12 Handläggare Johanna Eriksson 08-508 262 36 Till Trafiknämnden 2018-04-19 Framkomlighetsåtgärder stombusslinje 2 och 3. Slutredovisning Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner
Läs merGUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK MED FOKUS PÅ BRT
GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK MED FOKUS PÅ BRT Stenerik Ringqvist RTM Konsult Projektledare Guidelines VARFÖR GUIDELINES? Busslösningar är ofta kompromisser som inte utnyttjar bussens potential..
Läs merTrafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-03-20 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 220 53 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merYttrande över trafikförändringsremiss T20
1 (3) Södertälje kommun Datum 2019-03-07 Diarienummer TN 2018-1821 Region Stockholm Trafikförvaltningen 105 73 STOCKHOLM Ärende Remiss: Inför trafikförändringar i SL-trafiken och Waxholmsbolagets trafik
Läs merFigur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.
Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en
Läs merREMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad
REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget
Läs merOm tillgänglighet i SL-trafiken. Alla har sitt sätt att resa
Om tillgänglighet i SL-trafiken Alla har sitt sätt att resa Vi kollektivtrafiken Kollektivtrafiken i Stockholms län är till för alla. Men alla tycker inte att det är lika enkelt att använda den. I den
Läs merFULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN?
FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN? Oslo 5 feb 2013 PG Andersson Trivector Traffic, Lund PG Andersson Trivector Traffic, Lund pg.andersson@trivector.se KOLLEKTIVTRAFIKEN ÄR ETT MEDEL FÖR ATT SKAPA
Läs merPilotprojekt på stombusslinje 4, slutredovisning.
Dnr T2015-00036 Dnr 00036 Sida 1 (10) 2015-01-19 Handläggare Erik Lokka Hollander 08-508 260 10 Till Trafiknämnden 2015-02-19 Pilotprojekt på stombusslinje 4, slutredovisning. Förslag till beslut 1. Trafiknämnden
Läs merAlternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem
Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Nya urbana transportsystem Stockholm 4 dec 2008 PG Andersson Trivector Traffic, Lund Behov av BRT i Sverige? Bus Rapid Transit = tänk tunnelbana
Läs merÄr Bus Rapid Transit något för Örebro?
Är Bus Rapid Transit något för Örebro? Fredrik Eliasson, Region Örebro län Henrik Emilsson, Örebro kommun Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2015-03-20 Menar vi allvar med att nå våra mål?
Läs merLångsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid
Sidan 1 av 15 Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 2 av 15 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2. Framtida resande 5 2.1 Resmönster
Läs merÖsteråkers Kommuns remissvar inför trafikförändringar i SL trafiken 2015/2016
Tjänsteutlåtande 0 Österåke Samhällsbyggnadsförvaltningen Till Kommunstyrelsen Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0088 Österåkers Kommuns remissvar inför trafikförändringar i SL trafiken 2015/2016 Sammanfattning
Läs merTjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken
MARLENE SJÖDIN SID 1/6 TRAFIKPLANERARE 0858785141 MARLENE.SJODIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken 2013/2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merBeslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Stockholms innerstad samt inom Lidingö stad
Stockholms läns landsting t j ä n s t e t j t i ATANDE Trafiknämnden Datum Identitet 1 (5) 2012-11-16 TN 1211-0253 Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 [STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE Nit 2011-12- 11 b Beslut
Läs merRemissvar avseende Spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 - centrala delen av Stockholmsregionen
AB Storstockholms Lokaltrafik Registratorn, SL-2011-05237 105 73 Stockholm Stockholm, den 7 december 2011 Dnr 110077 Remissvar avseende Spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 - centrala delen av Stockholmsregionen
Läs merSTOMBUSSBOKSLUT 2017 SVERIGES FÖRSTA STOMBUSSBOKSLUT - DET SOM MÄTS BLIR GJORT. Karna Zerne, Trivector Traffic. Ola Karlsson, Trafikförvaltningen SLL
STOMBUSSBOKSLUT 07 SVERIGES FÖRSTA STOMBUSSBOKSLUT - DET SOM MÄTS BLIR GJORT Karna Zerne, Trivector Traffic Ola Karlsson, Trafikförvaltningen SLL 030 kommer ytterligare en halv miljon människor bo, resa
Läs merPM om kollektivtrafik som berörs av Marieholmstunneln
Marieholmstunneln 1 (7) 2009-10-19 BILAGA PM om kollektivtrafik som berörs av Marieholmstunneln Göteborgs Stad har genom Trafikkontoret i PM 2009-09-07 beskrivit planerad trafikering som i framtiden direkt
Läs merGemensam handlingsplan stombuss Inledning. Bakgrund
Sida 1 (9) 2016-09-15 Gemensam handlingsplan stombuss 2017-2021. Inledning Här presenteras en gemensam översiktlig handlingsplan omfattande framkomlighetsförbättrande åtgärder i det befintliga stomlinjenätet
Läs merFramkomlighetsstrategin Sammanfattning
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka
Läs mer4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät
MKB till detaljplan Förbifart Stockholm 2011-06-13 rev 2012-11-05 4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät 4.1 Kollektivtrafik på Förbifart Stockholm Förbifart Stockholm är en motorväg som
Läs merRemiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252
2015-06-18 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252 Förvaltningens
Läs merParkeringsövervakning med MC
Utvärdering Parkeringsövervakning med MC www.stockholm.se/trafikkontoret 1 November 2012 Rapporten är framtagen på uppdrag av Stockholms stad, Trafikkontoret Erik Hollander 08-508 262 15 erik.hollander@stockholm.se
Läs merBeslut om fortsatt arbete med behovsanalys och åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet samt information om det pågående arbetet
1(5) Handläggare Jens Plambeck +46 8 686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-04, punkt 7 Beslut om fortsatt arbete med behovsanalys och åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet
Läs merArbeten på Spårvagn linje 7 från 9 mars till början av juli.
Arbeten på från 9 mars till början av juli. Foto: Kari Kohvakka. Visionsbild: DinellJohansson. Trafikinformation Hållplats tillgänglighetsanpassas och den provisoriska ändhållplatsen på Hamngatan tas bort.
Läs merPilotprojekt fo r Buss 4
Sida 1 (8) 2014-03-14 Handläggare Erik Hollander 46-8-50826149 Pilotprojekt fo r Buss 4 För att kunna säkerställa en bra framkomlighet inom Stockholms stad med hänsyn till den kraftiga befolkningsökning
Läs merFörvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget.
TJÄNSTESKRIVELSE 2018-04-17 Ullrica Iversjö Trafikingenjör 08-555 010 92 ullrica.iversjo@nykvarn.se Remissvar på Trafikförvaltningens trafikförändringsremiss T19 KS/2018:110 Förvaltningens förslag till
Läs merSveriges bästa stadsbusslinje
Sveriges bästa stadsbusslinje Mattias Schiöth, Skånetrafiken Syften Att följa strategin från Framtidens kollektivtrafik om att utveckla dagens kollektivtrafik Att bidra till branschens mål om fördubbling
Läs merMöjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja kollektivtrafikkörfält. Uppdrag från Kommunfullmäktige m.fl.
Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2008-06-17 Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja
Läs merTrimningsåtgärder för stombusslinje 1 och 4. Inriktningsbeslut
Sida 1 (12) Dnr T2017-02834 2017-10-12 Handläggare Susanna Lennström 08-508 261 95 Till Trafiknämnden 2017-11-23 Trimningsåtgärder för stombusslinje 1 och 4. Inriktningsbeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden
Läs mer4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät
4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät 4.1 Kollektivtrafik på Förbifart Stockholm Förbifart Stockholm är en motorväg som planeras för bilar, bussar och lastbilar. Den ger möjligheter för
Läs mer4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät
MKB till detaljplan Förbifart Stockholm 2011-06-13 4 Kollektivtrafik, trafiksäkerhet och omledningsvägnät 4.1 Kollektivtrafik på Förbifart Stockholm Förbifart Stockholm är en motorväg som planeras för
Läs merBussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs. Per Francke 101011 / 01. 101007 / Magnus Dahlström Magnus Dahlström
Ny påfartsramp vid Björknäs Datum / Version: 2010-10-11 / 01 Sidan 1 av 12 Bussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs HANDLÄGGARE: DATUM / VERSION: Per Francke 101011 / 01 GRANSKAD (DATUM / SIGNATUR):
Läs merBARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm
Läs merGUSTAVSBERGSVÄGEN OCH FABRIKSOMRÅDET BUSSHÅLLPLATS - PM
GUSTAVSBERGSVÄGEN OCH FABRIKSOMRÅDET BUSSHÅLLPLATS - PM 2013-04-09 Sammanfattning Hållplats Gustavsbergs centrum ligger oförändrat. Alla typer av linjer trafikerar hållplatsen. Farstavikens hållplatser
Läs merTunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik
1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening
Läs merFörslag till yttrande över motion 2017:48 av Malin Karlsson (MP) om effektivisering av busslinje 4
1(6) Fredrik Cavalli-Björkman 08-686 3904 fredrik.cavalli-bjorkman@sll.se Trafiknämnden 2018-02-20, punkt 9 Förslag till yttrande över motion 2017:48 av Malin Karlsson (MP) om effektivisering av busslinje
Läs mer1. Trafik- och renhållningsnämnden godkänner kontorets redovisning.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-12-18 Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter
Läs merGuidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 ( ) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik
Guidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 (2016-05-30) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Kännetecken för regional BRT Kännetecken för regional BRT Vilka funktioner
Läs merVästtrafik Konsekvenser för kollektivtrafiken - ny Göta Älvbro
Västtrafik Konsekvenser för kollektivtrafiken - ny Göta Älvbro 2012-04-04 Yttrande över program ny Bangårds- och Älvförbindelse..måste utformas för ett kapacitetsstärkt, robust och flexibelt kollektivtrafiksystem
Läs meri Stockholmsregionen Författare Per Kågeson
i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson Bus Rapid Transit (BRT) är ett koncept som bygger på att utnyttja bussens fördelar när uppgiften är att skapa bekväm och snabb kollektivtrafik till måttlig kostnad.
Läs merTRAFIK- OCH KAPACITETSANALYS AV STORGATAN I VÄXJÖ
RAPPORT TRAFIK- OCH KAPACITETSANALYS AV STORGATAN I VÄXJÖ FÖRHANDSKOPIA 2017-08-18 UPPDRAG 278989, Korsningar Storgatan- Smedjegatan/Arabygatan Titel på rapport: Trafik- och kapacitetsanalys av Storgatan
Läs merVästsvenska paketet och kollektivtrafiken inför 2013
Västsvenska paketet och kollektivtrafiken inför 2013 Statusläge Studiebesök 20120906 Sida 1 Vem står bakom? Västsvenska paketet beslutades i november 2009 genom ett avtal mellan Trafikverket Västra Götalandsregionen
Läs merYttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015.
TJÄNSTESKRIVELSE 1 [8] Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. Förslag till beslut föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att som
Läs merResvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning
Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs
Läs merInformation om Västtrafiks beslut om Trafikplan 2018
TN-Information Trafiknämnden Sammanträdesdatum 2017-09-27 Utfärdat 2017-08-15 Diarienummer 0701/13 Specialist- och sakområden Kajsa Högenå Telefon 031-368 26 88 E-post: kajsa.hogena@trafikkontoret.goteborg.se
Läs merStockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje
Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan
Läs merTotalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.
Medborgarsamråd, Tierps kommun, UL och Region Uppsala 2017-01-30 Här följer en sammanfattning av information från UL, frågor och synpunkter som togs upp på medborgarsamrådet samt frågor och synpunkter
Läs merBilaga 1. Trivector Traffic. Vad gör bussen långsam? Vivalla Centrum Stångjärnsgatan
1 Bilaga 1 Vad gör bussen långsam? I följande avsnitt ges en mer noggrann beskrivning av de fem stråken där medelhastigheten i hög- och/eller lågtrafiken och där körtidskvoten mellan bil är låg i hög-
Läs merFramkomlighetsåtgärder för stombusslinjerna 178 och 179. Inriktningsbeslut
Dnr T2017-02941 Dnr T2017-02941 Sida 1 (15) Handläggare Stina Airijoki 08-508 260 63 Till Trafiknämnden 2017-11-23 Framkomlighetsåtgärder för stombusslinjerna 178 och 179. Inriktningsbeslut Förslag till
Läs merMalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit?
MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit? 2014-06-12 Björn Wedeby, Skånetrafiken COMPANY LOGO, (white on transparent background) MalmöExpressen Sveriges bästa stadsbusslinje Den gemensamma
Läs merHelsingborgsexpressen planering och genomförande av ett nytt busskoncept i Helsingborg. Torgny Johansson, Helsingborgs stad
Helsingborgsexpressen planering och genomförande av ett nytt busskoncept i Helsingborg Torgny Johansson, Helsingborgs stad FILM: Vi tänker på framtiden närhet och trafik https://www.youtube.com/watch?v=egenayplcni
Läs merUtökad pendeltågstrafik Gunilla Glantz, planeringschef SL
Utökad pendeltågstrafik 2012 Gunilla Glantz, planeringschef SL Utökad pendeltågstrafik 2012 Ett gemensamt projekt mellan SL och UL med syfte att förbättra integrationen i stråket Stockholm Uppsala samt
Läs merKollektivtrafik i Norra Djurgårdsstaden. Boendemöte Norra Djurgårdsstaden (Hjorthagen)
Kollektivtrafik i Norra Djurgårdsstaden Boendemöte Norra Djurgårdsstaden (Hjorthagen) 20131128 2013-11-29 2 Nuläge - Linje 55 - Hiss, rulltrappor och rullband 2013-11-29 3 Allmänt Linjen trafikerar mellan
Läs merAB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken
AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 11 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten
Läs merGuidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på modern spårväg
Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på modern spårväg Visionsbild för den planerade spårvägen på Sölvegatan i Lund. Illustration: Lunds kommun, Metro Arkitekter (visionsbild) och Idesign
Läs merVärldens modernaste stadstrafik
Världens modernaste stadstrafik Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Järfälla kommun och Nobina om flera nya och unika kollektivtrafiksatsningar i Barkarbystaden i västra Stockholm Målbild
Läs merTillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika
Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE. Sofia Forsberg. Samhällsplanerare
Sofia Forsberg TJÄNSTESKRIVELSE Samhällsplanerare Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: 155 80 Nykvarn Telefon 08-555 010 00 Fax 08-555 014 99 www.nykvarn.se 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE 08-555 010 28 Besöksadress:
Läs merMotion (M) om busstrafiken i södra Kalmar
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning 2014-04-08 KS 2013/0658 Kommunfullmäktige Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande
Läs merHur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden
Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen
Läs merStudiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg
Studiebesök TÖI måndag 24 oktober Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Punkter Göteborgsområdet Västsvenska paketet lite kort Långsiktiga ambitionen Satsningar inför trängselskatten 2013
Läs merKollektivtrafikens konkurrenskraft i olika marknadssegment
marknadssegment Exempel på viktiga frågeställningar kring vilken effekt på antal resenärer olika åtgärder för kollektivtrafiken kan ge 2011-03-02 Martin Wester - Trafikplanerare Sidan 1 Frågeställningar;
Läs merTrafikförändringar i SL-trafiken
Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (5) 2018-03-19 Handläggare: Cecilia Rivard 08 508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-04-12 Trafikförändringar i SL-trafiken 2018 2019 Svar på remiss från kommunstyrelsen
Läs merVi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö
Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar
Läs merREMISSVERSION. Spårvägs- och stomnätsstrategi. Etapp 1 - centrala delen av Stockholmsregionen. Version 1.0
AB Storstockholms Lokaltrafik & REMISSVERSION - centrala delen av Stockholmsregionen Version 1.0 1.0 Projektorganisation Projektgrupp Arbetet har bedrivits av en projektgrupp med representanter från AB
Läs mer