Jag märker. Kursmaterial för förebyggande av mobbning i skolan. Jag märker! Kursmaterial för förebyggande av mobbning i skolan.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag märker. Kursmaterial för förebyggande av mobbning i skolan. Jag märker! Kursmaterial för förebyggande av mobbning i skolan."

Transkript

1 Jag märker. Kursmaterial för förebyggande av mobbning i skolan. Jag märker! Kursmaterial för förebyggande av mobbning i skolan. 1

2 Utgivare Mannerheims Barnskyddsförbund rf Manuskript Petteri Hakanen, ledare för vänelevskurser, teologie magister, religionslärare Tiina Honkonen, ledare för vänelevskurser, företagare i utbildningsbranschen, magister i samhällsvetenskaper, ungdomsarbetare Reija Salovaara, planerare för vänelevsverksamheten (red.) Övriga i arbetsgruppen Päivi Hamarus, specialplanerare på Västra Finlands länsstyrelse Eeva-Liisa Koskinen, programsekreterare för ungdomsarbetet i Mannerheims Barnskyddsförbunds distrikt i Satakunda. Ilpo Kuva, ledare för vänelevskurser, skolkurator Tuula Lahti, vänelevsinstruktör, ledare för vänelevskurser, lärare i religion, psykologi och filosofi, ungdomsledare Sini Perho, ungdomsforskare, magister i samhällsvetenskaper Juuso Peura, planerare för MLL:s projekt Uusmediat lapsen arjessa Anne Ryhänen, planerare för MLL:s telefon för barn och unga Marjaana Sallinen, hälsovårdare, klasslärare Anna Suutarla, planerare för MLL:s projekt Joka kodin konstit Arsi Veikkolainen, planerare för MLL:s andel av projektet Sopuavain Grafiker Tarja Petrell Fotografier Mika Ranta Kursmodellen testades dessutom den av ungdomar som deltar i utvecklandet av vänelevsverksamheten. Kursen leddes av planeraren för vänelevsverksamheten Reija Salovaara. Under kursen prövdes att materialet fungerar i praktiken. Tryckeri Miktor 2005

3 Innehållsförteckning: Till läsaren Inledning Fakta för ledarna Kamratgruppens betydelse Definition av mobbning i skolan Tre sätt att mobba: tyst, verbal och fysisk mobbning Flickor, pojkar och mobbning Mobbning som gruppfenomen och rollerna i mobbningssituationen Om mobbade och mobbare Nät- och mobilmobbning samtal om mobbning 1545 samtal för mycket Att identifiera skolmobbning Grupptryck, normer och vänelevernas roll i skolmobbningen Kursförberedelser Kursmodellen Uppvärmning Till själva kärnan Roller och känslor bakom olika situationer Bilder som gör ont Ett brev till mig Verksamhetsplan för att förebygga och upptäcka mobbning Kursavslutning Tips och idéer för vänelevsverksamheten efter kursen Källor och tilläggsmaterial om ämnet Jag märker! Kursmaterial för förebyggande av mobbning i skolan. 3

4 4 Mannerheims Barnskyddsförbund

5 Till läsaren Mobbning hör inte hemma i skolans vardag lika lite som i någon enda elevs liv. Det händer ofta att elever som egentligen inte godkänner mobbning omedvetet fungerar så att de stöder och möjliggör mobbning. Målet för detta kursmaterial är att ge handledare för vänelever arbetsredskap som kan sporra skolans grupp av vänelever att identifiera och upptäcka mobbning i skolan. Kursen behandlar skolmobbningen som en gemensam angelägenhet för skolan och gruppen samt som ett fenomen som alla kan påverka. Målsättningen för verksamheten inom Mannerheims Barnskyddsförbund (MLL) är att varje barn skall ha ett gott och lyckligt liv. Vi vill att barn och unga skall vara delaktiga och synliga medlemmar i samhället. Vårt mål är att frivilligarbete, hjälpsamhet, omsorg och gemensamt ansvar är synliga värden i samhället. Alla dessa mål är centrala också i arbetet för att förebygga mobbning i skolan. MLL har utvecklat och understött skolornas vänelevsverksamhet redan i över trettio år. MLL:s största grupp av frivilliga tiotusen vänelever, sjuhundra handledare och sextio kursledare utför detta viktiga arbete. Vänelevsverksamheten utgör fundamentet i MLL:s ungdomsarbete tillsammans med Telefonen för barn och unga. De viktigaste aktörerna och krafterna utgörs av skolorna, väneleverna och handledarna som leder och stöder vänelevsverksamheten. Tusen tack till Er alla för Ert värdefulla arbete. Väneleverna är vanliga, frivilliga unga som vill göra en insats för skolsamfundet och hjälpa andra elever. Vänelevsverksamheten fostrar de unga till aktiva, engagerade medborgare som tar ansvar för samhället. Målet för vänelevsverksamheten är att öka toleransen i skolan och att minska mobbningen. Vänelevsverksamheten är ett sätt för de unga att lära sig ansvarstagande och solidaritet. Att förebygga och upptäcka mobbning är ett viktigt sätt för väneleverna att ta ansvar, hjälpa andra elever och arbeta för hela skolsamfundet. Genom förebyggande av mobbning för väneleverna budskapet om solidaritet vidare till alla elever och också till de vuxna i skolsamfundet. Målet är en skola, där ingen mobbar och ingen blir mobbad. Eeva Kuuskoski Generalsekreterare Jag märker! Kursmaterial för förebyggande av mobbning i skolan. 5

6 1. Inledning Känner du igen situationen där en elev upprepade gånger blir lämnad utanför olika grupper? Är det en bekant situation i er skola att samma elev alltid väljs sist i laget? Sprids det lappar eller brev där man berättar sanningen om någon elev i klassen? Har du stött på situationen där eleverna alltid drar sin pulpet en god bit ifrån platsen där en viss elev sitter? Ofta syns det inte på denna elev utåt hur han upplever dehär situationerna. Inombords kan det hända att han upplever starka känslor alltifrån besvikelse till ångest eller hat till värdelöshet. Med mobbning i skolan avser man att en elev upprepat och kontinuerligt blir föremål för mobbning av elever från sin egen klass eller andra klasser. Det kan vara fråga om en eller flera mobbare. Mobbningen kan ta sig uttryck i skuffande, slag, skällsord och hån, utfrysning, elaka tillmälen eller textmeddelanden samt all sådan verksamhet som är avsedd att skada eller såra en annan person. Det betyder också ofta, att offret utesluts från klassens sociala umgänge. Det råder en obalans i styrkeförhållandet mellan mobbaren och den mobbade såtillvida att den mobbade inte har förmåga att försvara sig mot mobbaren. Förebyggande av mobbning är det centrala temat för vänelevsverksamheten. Antalet mobbade är störst i de lägre klasserna och mobbningen har konstaterats minska efterhand som barnen går över till högre klasser. Vid övergången från sjätte till sjunde klassen verkar det som om antalet mobbade steg något; en topp i 6 Mannerheims Barnskyddsförbund

7 antalet mobbade uppträder i övergångsskedet. Det här skedet är tyngdpunkten i vänelevsverksamheten. Väneleverna håller bland annat lektioner i fadderklasserna där man talar om mobbning, om att försvara mobbade och om att komma överens med alla. Meningen med verksamheten är att skapa fungerande och trygga grupper där alla kan jobba med alla, litar på varandra, är öppna mot varandra och där det finns en växelverkan i relationerna till skolpersonalen. I skolmobbningsfall är det typiskt att vuxna inte alltid lägger märke till våldssituationer eller mobbning däremot vet eleverna om det. De ungas värld är ofta stängd för de vuxna. Endast hälften av de mobbade berättar för någon om vad de upplevt. Unga berättar ofta hellre för en annan ung människa om mobbningen än för en vuxen. Väneleverna kan vara viktiga för att skolmobbningen skall kunna identifieras. De kan fungera under raster, i matsalen och under timmarna som ögon och öron som lägger märke till mobbningen. Andra kan också berätta för dem om vad de har sett eller upplevt. Vid behov ger väneleven råd om hur den mobbade skall gå vidare och kan informera elevvårdsgruppen om händelser. Väneleven kan också i egenskap av stödperson för den mobbade berätta om vad som skett för t.ex. läraren, hälsovårdaren eller någon annan pålitlig vuxen. År 2005 tar vänelevsverksamheten itu med mobbingen på många olika sätt. Det här kursmaterialet är en del av detta tema. Kursen hjälper väneleverna att förstå orsakerna som leder till mobbning, vars och ens ansvar i skolmobbningen samt ger redskap att upptäcka och identifiera mobbning. Tyngdpunkten i kursen ligger på det förebyggande arbetet. För allvarliga mobbningssituationer är detta material inte tillräckligt, men det kan hjälpa med att upptäcka dem. Kursmaterialet har byggts upp för att användas under en fortbildning för vänelever som omfattar sex lektioner. Det består av sex delar som går på djupet. Tanken är att handledaren för väneleverna eller en MLL-utbildad ledare för vänelevskurser med materialets hjälp kan leda kurser med samma innehåll oavsett om de hålls t.ex. i Hangö eller Jakobstad. Övningarna kan också göras separat eller som en del av en annan kurs, men temat behandlas grundligast om man går igenom alla delar. I materialet används ordet mobbning som synonym för skolmobbning. Vi önskar er entusiasm och kraft inför det viktiga ämnet! Petteri Hakanen, Tiina Honkonen och Reija Salovaara Författarna Jag märker! Kursmaterial för förebyggande av mobbning i skolan. 7

8 2. Fakta för ledarna Kamratgruppens betydelse Skolklassen utgör en viktig referensgrupp för de unga eftersom den varar länge och växelverkan under lektioner och raster är dagligen återkommande och mångfacetterad. Ur den ungas synvinkel sett betyder skolan i hög grad kompisar och vänner, att höra till en grupp. Interaktionen är mera krävande i kamratgrupper än i föräldrarnas eller syskonens sällskap. På ett eller annat sätt måste man göra sig förtjänt av andra ungas tillgivenhet, vilket är annorlunda än när det gäller föräldrarnas kärlek. Man kan förlora en vän och man kan bli avvisad i en kamratgrupp syskon stannar oberoende hur de behandlas. I en grupp jämnåriga lär man sig också många sådana färdigheter som man inte kan lära sig på samma sätt i en familj. Man lär sig t.ex. försvara sig, dela med sig och får medel att stå ut med aggressivitet och mobbning. I jämbördiga förhållanden kan man på ett tryggt sätt lära sig behärska sina egna aggressioner och att lösa konflikter. Sociala relationer betyder mera för de unga än vi vuxna ofta kommer att tänka på. Elever i klasserna 7 9 definierar utanförskapet i relation till gruppen jämnåriga. Det är utanförskap i kamratkretsen eller skolsamfundet, som ensamhet, en känsla av att vara annorlunda och inte höra ihop med de andra. Det är viktigt för varje ung person att bli accepterad av den egna gruppen. Alla blir dock inte upptagna i sin egen grupp utan de avvisas. 8 Mannerheims Barnskyddsförbund

9 Definition av mobbning i skolan Konflikter och oenighet är oundvikliga i verksamhet som människorna deltar i detta gäller också elever i en skolklass. Uppgörelser är i sig ingen dålig sak utan de hör också till utvecklingen. I dessa situationer lär man sig att identifiera och behärska olika känslor hos sig själv, reda upp gräl och försonas. Elever retar och provocerar varandra också i olika situationer. En del av situationerna tolkar den drabbade som lek, andra situationer sårar och gör illa. Dessa situationer är oftast dock bara kortvariga och föremålen för dem växlar. Det är fråga om en annan sak än ett systematiskt mobbande av en ung människa. Med skolmobbning avser man att en elev upprepat och kontinuerligt blir föremål för mobbning av elever från egen klass eller andra klasser. Det kan vara fråga om en eller flera mobbare. Mobbningen kan ta sig uttryck i skuffande, slag, skällsord och hån, utfrysning, elakt tal bakom ryggen eller all sådan verksamhet som är avsedd att skada eller såra en annan person. Det betyder också ofta, att offret utesluts ur klassens, gruppens eller den virtuella gruppens sociala umgänge. Det är inte fråga om mobbning när två jämnstarka elever grälar eller slåss med varandra. Inte heller slumpmässiga anfall eller tillmälen som riktar sig mot någon är mobbning. Det råder en obalans i styrkeförhållandet mellan mobbaren och den mobbade så, att den mobbade inte har förmåga att försvara sig mot mobbaren. Oförmågan kan bero på fysisk svaghet eller någon annan orsak. Ibland uppstår obalansen i styrkeförhållandet helt enkelt på grund av att mobbarna är så många. När mobbaren sätter i gång beror det inte nödvändigtvis på att han är arg på offret av någon speciell orsak. Han är inte nödvändigtvis ens på aggressivt humör. Mobbningen är oftast inte heller en reaktion på att offret sagt eller gjort något som retat upp mobbaren, trots att den mobbade kan försvara sig med att det var så. Mobbandet blir snarare en vana för mobbaren att dominera sitt offer och säkra sin ställning i kamratkretsen. Tre sätt att mobba: tyst, verbal och fysisk mobbning Det är bra att hålla isär det direkta mobbandet relativt öppna anfall mot offret och det indirekta mobbandet. Mobbningens vanligaste form är den tysta, försynta mobbningen, som vanligen är svår att upptäcka. Tyst mobbning kan vara att vika undan med blicken, att stirra, att titta menande på varandra, ha miner, sucka, tiga, vända ryggen åt, undvika att tilltala den andra och att behandla honom som luft. Också att utesluta någon från en virtuell grupp eller en e-postlista där man sänder runt roliga meddelanden är mobbning. Offren för tyst mobbning gör inget väsen av sig och berättar sällan vad de får stå ut med. Jag märker! Kursmaterial för förebyggande av mobbning i skolan. 9

10 Verbal mobbning är att viska, sprida skvaller, prata skit, gyckla, antasta, håna, härma, hota, anmärka på till exempel frisyren eller kläderna, ständigt kommentera vad offret säger eller gör, fnissa, hånskratta eller skämta. Det är vanligen lättare att upptäcka verbal än tyst mobbning, men inte alltid. Man kan viska mycket tyst bakom ryggen på läraren. Verbal mobbning kan också ske i form av att sända lappar, klottra på skåp, ringa anonyma samtal och skicka anonyma textmeddelanden eller olämpliga och manipulerade bilder. Lättast är det att upptäcka en situation där ett barn mobbas fysiskt. Man kan märka det på yttre tecken som t.ex. sönderrivna kläder, blåmärken. Denhär mobbningsformen är vanligast i de lägre klasserna och bland pojkarna. Fysisk mobbning kan det också vara frågan om när en mobbare liksom av en slump knuffar till sitt offer eller hans pulpet, nyper i förbifarten, står i vägen eller smäller fast dörren rakt framför näsan på honom. Offrets saker kan gömmas eller hans skolväska kastas omkring som en boll i klassen. Mobbningen kan kamoufleras som lek eller sport. Också fysisk mobbning kan ske utan att man lägger märke till någonting det är ju inte meningen att bli fast. Flickor, pojkar och mobbning Flickor och pojkar mobbar på olika sätt. Typiskt för pojkarna är direkta fysiska och verbala taktiker som ett aggressivt beteende, medan en manipulativ indirekt aggression är mera betecknande för flickorna. Typiskt för flickornas mobbningsbeteende är att man skadar den andra på ett sätt där man inte tvingas konfronteras med denna, utan gör det på omvägar. Ofta använder man sig av sociala relationer och kamouflerar verksamheten för att den skall se ut som något annat än mobbning. Man kan som motivering till att sända omkring anonyma brev ange att också andra måste få veta hurudan den mobbade egentligen är. Man måste dock notera att det bara är fråga om en gradskillnad i flickornas och pojkarnas sätt att mobba. Också pojkar använder indirekta metoder även om de är vanligare hos flickor. Indirekt mobbning kan vara till och med mycket diskret, därför är den också osynligare än den direkta och ofta fysiska mobbning som pojkar sysslar med. Mobbningen i flickgrupper undgår lätt lärarna och andra vuxna. Skvaller, textmeddelanden eller utfrysning varken syns eller hörs av den utomstående betraktaren till åtskillnad från skuffande, ropande och knutna nävar. Av någon anledning berättar de unga som råkat ut för indirekt mobbning mera sällan om det för vuxna än de som mobbas öppnare. Det verkar också vara särskilt svårt att medge att man gjort sig skyldig till indirekt mobbning. Vuxna bör inte underskatta den ångest och sorg som mobbningen åstadkommer med att avfärda den som ofarligt kallande vid öknamn. 10 Mannerheims Barnskyddsförbund

11 Mobbning som gruppfenomen och rollerna i mobbningssituationen Det är typiskt för mobbningen att den förekommer i grupper och baserar sig på gruppmedlemmarnas inbördes relationer. Mobbning är inte någonting som utspelar sig enbart mellan mobbaren och offret. Typiskt för en mobbningssituation är att det finns andra närvarande och att också övriga än de närvarande är medvetna om mobbningen. Eleverna har olika roller i mobbningsprocessen. Vid definitionen av rollerna ställer man sig frågan om vad de andra eleverna gör när någon elev i klassen mobbas? Genom att svara på frågan identifierar man utom mobbarna och mobbningsoffren också de s.k. hjälparna, mobbarens bekräftare, offrens försvarare samt utomstående i klassen eller i någon annan grupp. Eleven som har offrets roll blir systematiskt och upprepat föremål för ofredande. Den som sätter igång processen är mobbaren, som utöver att påbörja mobbandet också kan uppvigla eller tvinga andra med i mobbandet. Hjälparen är med snarare som medföljare eller medhjälpare till mobbaren än som egentlig initiativtagare. Trots att hon inte aktivt sätter igång mobbning går hon lätt med. Förstärkaren ger mobbaren positiv feedback. Han är publiken som skrattar och uppmuntrar och hejar på mobbaren. Förstärkning är det också fråga om när en ung person kommer för att titta på när någon mobbas och skrattar åt mobbarens kommentarer till offret. Försvararen tar ställning för den mobbade genom att försöka få de andra att sluta med mobbandet eller genom att stöda den mobbade på annat sätt. Den utomstående håller sig vid sidan om vid mobbningstillfället, men accepterar mobbningen ofta utan att själv lägga märke till det. I dessa roller är det inte fråga om personlighetsdrag eller bestående egenskaper. Rollerna uppkommer i relationen till förväntningar och behov som gruppens övriga medlemmar har. En individ kan också få ikläda sig en roll mot sin egen vilja. Den unga kan fungera som förstärkare till mobbningen utan att själv vilja eller vara medveten om det. I själva verket accepterar många unga inte mobbning och förstår inte orsakerna till den. I grupp kommer de dock lätt att fungera på ett sätt som möjliggör mobbning. Om mobbade och mobbare I klasserna 7-9 råkar knappt 6 procent ut för mobbning. Detta är till och med hälften mindre än vad som är fallet i klasserna 1 till 6. I övergångsskedet från klass sex till sju växer ändå antalet mobbade en del, då nås toppen. Trots att antalet mobbade barn minskar i de högre klasserna till hälften mot de lägre klasserna så minskar inte antalet mobbare och hjälpare till mobbaren. I både de högre och lägre klasserna i den grundläggande utbildningen finns det ca 10 % mobbare. Pojkar fungerar betydligt oftare än flickor som hjälpare och förstärkare åt mobbaren medan rollerna som försvarare och utomstående är vanligare för flickor. Nästan varje dag är det någon i en klass som provocerar en annan för att han tycker att det är roligt. Han har egentligen inget ont i sinnet, utan avsikten är att med ord och handling ta reda på hurudan den andra är, vad han kan, hur slagfärdig, eller initiativrik han är eller hur mycket sinne för humor han har. Särskilt när det gäller pojkar är det fråga om att testa den andras fysiska styrka. Testandet kan ta sig många olika uttryck: en kraftmätning som för en utomstående kan se våldsam ut kan vara en ofarlig testning, såvida den håller sig inom sådana gränser att den inte förorsakar föremålet några större men. Å andra sidan kan flickor testa varandras förmåga att stå ut med hotet att bli utfrusen på ett sätt som för en utomstående verkar alldeles oskyldigt. För den drabbade betyder anmärkningarna och gesterna dock mycket mera än så. Mobbningen börjar oftast just med skolelevernas upprepade testande och jämförande av varandras olika egenskaper vilket i sig är ganska oskyldigt. Mobbningen riktas inte alldeles slumpmässigt mot vilken ung människa som helst. De unga mobbningsoffren har antagligen några drag, som gör att just de har utvalts till föremål för mobbning. Å andra sidan har de mobbade eventuellt gemensamma drag, som snarare är resultat av mobbningen än orsak till den. Lika väl som man kan fråga sig vem som kommer att bli ett mobbningsoffer kan man också ställa sig frågan hur fortsatt mobbning påverkar den person som drabbas. När man frågar eleverna själva om orsakerna förklarar de att den beror på någonting i offrets yttre som är avvikande. När man söker förklaringar till varför mobbningen skett på grund av avvikelser i utseendet så hittar man dem oftast också eftersom var och en av oss på något sätt är annorlunda. Att mobbaren i en mobbningssituation utnyttjar eventuella avvikelser i utseendet betyder dock inte att yttre avvikelser ursprungligen har gett upphov till mobbningen. Det finns många med ett avvikande utseende som inte mobbas. Direkta följder av mobbning hos barn är bland annat skolskräck och olika psykosomatiska symptom som magont och huvudvärk. Offren har konstaterats lida av ångest oftare än klasskamraterna och de har en sämre självkänsla. Att bli föremål för mobbning kan ha di- Jag märker! Kursmaterial för förebyggande av mobbning i skolan. 11

12 rekta konsekvenser för skolframgången: det är svårt att koncentrera sig på skolarbetet när man mår dåligt. Det är dock mycket svårt att undersöka om t.ex. offrets ångest beror på själva mobbningen eller om sådana unga som redan är ångestfyllda och har dålig själkänsla blir utvalda till föremål för mobbning. Å andra sidan har det konstaterats att negativa erfarenheter såväl i skolan som i nuet inte i första hand anslöt sig till att en person blev mobbad under skoltiden. Däremot spelade bristen på positiva kamratrelationer och utfrysning en stor roll. Man kunde tänka sig att en ung person som har åtminstone några positiva kamratrelationer kan få ett betydande skydd mot framtida följder av mobbning. Mobbarna har ofta ett starkt behov av självhävdelse: de vill synas, vara i centrum för uppmärksamheten. Mobbaren har svårt att tåla kritik mot sin person. Det är ändå att förenkla om man förklarar mobbning utgående från sådana här personlighetsdrag. Relationerna mellan människor är en mera invecklad sak än så. Det finns många elever som enligt kriterierna för mobbare och mobbade borde vara mobbare eller mobbade men inte är det. Mobbning är en risk för utvecklingen såväl hos den mobbade som för mobbaren. Om mobbaren får fortsätta med det han håller på med utan att man tar tag i det riskerar han fortsätta med sitt aggressiva beteende också senare. Att det ingrips mot mobbningen är viktigt också för de andra barnen. Det är ett budskap om att alla har ett människovärde som ingen skall få beröva dem genom mobbning. Nät- och mobilmobbning De unga har tagit in den nya tekniken som en del av sin vardag och av skolmobbningen. Det finns inte mycket uppgifter om dessa nya mobbningsformer, men det är klart att när barnens sociala liv flyttar ut på nätet följer mobbningen med. För nät- och mobilmobbningen gäller samma regler för roller, offer och former som i all annan mobbning. Till åtskillnad från skolmobbningen kommer den mobbade inte undan ens utanför skolan inte ens när mobbarna är skolkamrater. Textmeddelanden och e-post når fram oberoende av plats och tid. Nätsamfunden (som t.ex. chattande och spel) fungerar i allmänhet utanför skoltid. Allmänna former för mobilmobbning är att sända hånfulla eller hotfulla textmeddelanden eller att fotografera mobbningsoffret med mobilkamera och sprida ut fotografierna. Meddelandena kan sändas anonymt till exempel via en förbetald anslutning eller över nätet. Olika former för nätmobbning är att sända hånfulla, hotfulla eller chockerade meddelanden (anonymt eller pseudonymt), att låna och sprida innehåll i nätdagböcker, att redigera och sprida fotografier på nätet (t.ex. från IRC-galleriet eller hemsidor) samt att skapa sidor för att mobba offret eller använda färdiga sidor för verksamheten ( rösta fram den fulaste bilden ) och sprida adresserna till sidorna. Mobbning sker också i nätsamfunden genom att uppträda olämpligt under den mobbades namn eller pseudonym. Eftersom de ungas användning av Internet och mobiltelefon ofta är mycket privat är det svårare att upptäcka mobbning via dessa kanaler än annan skolmobbning. De unga talar sällan med föräldrarna om sina erfarenheter på nätet. Det är den skenbara lättheten och anonymiteten som lockar till nätmobbning. Mobbaren kan ha svårt att förstå allvaret i det han gjort eftersom han inte kan se offrets reaktioner. Att man kan förbli anonym eller oidentifierad är ofta bara något som mobbarna tror. I själva verket lyckas man ofta spåra nätmobbningen på teknisk väg. Det kan dock kräva polisbefogenheter och misstanke om brott (t.ex. vid ärekränkning och smygfotografering) samtal om mobbning samtal för mycket År 2004 ringde ett tusen flickor och över 500 pojkar som hade blivit mobbade till Mannerheims Barnskyddsförbunds telefon för barn och unga. Största delen av dem berättade att mobbningen skedde under skoltid och på skolområdet. Mobbarna var ofta en grupp skoleller klasskamrater inte bara en enskild mobbare. Det vanligaste sättet för mobbning var direkt verbal mobbning: öknamn, skällsord och föraktfulla uttryck. De unga som tog kontakt per telefon hittade många förklaringar till att just de mobbades. Den allmännaste orsaken som angavs var övervikt. Annat som de trodde var orsaken var annan religion eller nationalitet än majoriteten eller någonting avvikande i utseendet, som glasögon eller tandställning. Enligt de unga var man medveten om mobbningen både hemma och i skolan. Hälften av dem upplevde dock att det inte hade hjälpt att tala om saken eller att den hade underskattats. Man ringde MLL:s telefon i situationer då man antingen behövde konkret hjälp med att reda upp någon händelse eller få uppleva att någon lyssnade. Enligt en dejourerande var budskapet från de unga en önskan att någon lyssnar och tror på dem och inte skuldbelägger dem utan i stället berättar att mobbning är fel. 12 Mannerheims Barnskyddsförbund

13 Att identifiera skolmobbning Utgångspunkten för att minska mobbandet är att ärligt inse och medge att det finns mobbning också i vår skola. Så länge man underskattar fenomenet eller inte alls anser det vara ett problem i skolan kan inget arbete mot mobbning börja på allvar. Mobbning kan i något fall också upphöra spontant. Detta kan hända till exempel efter sommarlovet när ett nytt läsår börjar. Den mobbade har vuxit till sig eller har genom nya erfarenheter fått en sådan styrka och ett sådant självförtroende som förmedlas också till de andra. Den mobbades medel att klara av mobbningssituationerna verkar också utvecklas med stigande ålder. Mobbargänget kan splittras eller de sociala rollerna i klassen omfördelas till exempel när det kommer nya elever till klassen. Det är dock sannolikare än att mobbandet fortgår år ut och år in från klass till klass och till och med in i arbetslivet än att det slutar spontant. Man kan inte låta sig invaggas i tanken att mobbningen har sin tid och sedan upphör av sig själv. Läraren lägger inte alltid märke till mobbningen. Den mobbade eleven vill inte nödvändigtvis berätta om vad som skett. Det kan upplevas som skamligt att ha blivit offer för mobbning, man är rädd för att ta upp saken eller också för att det inte hjälper att berätta för vuxna, utan att mobbandet tvärtom blir värre än förut. Endast ca hälften av de unga offren berättar för någon om att de blivit mobbade. Man berättar ofta mindre om indirekt mobbning än om direkt och öppen mobbning. Det är sannolikare är att de unga berättar hemma än i skolan. Ju yngre eleverna är och ju oftare de mobbas, desto sannolikare är det att de berättar om mobbningen. En orsak till att unga inte berättar om mobbningen är att de inte tror att någon kommer att gripa in. Bara ungefär hälften av alla elever tror att läraren ingriper mot mobbningen. Fastän eleverna inte just talar om mobbning i klassen kan läraren försöka ta reda på vad som är på gång i klassen genom att extra noga följa med vad som händer på rasterna, i korridorerna eller i början av och under lektionerna. Lämnas någon elev gång på gång utanför när det väljs grupper? Skrattas det upprepat åt någons svar? Är någon elev alltid eller nästan alltid ensam under rasterna? Läraren känner inte alla gånger till att det finns mobbning i klassen, men eleverna gör det. Ett sätt att kartlägga mobbningssituationen i skolan är att göra en enkät. Den kan bestå av en enkel blankett som baseras sig på elevernas självvärdering och deras värdering av kamraterna. Också väneleverna kan vara viktiga för att skolmobbningen skall kunna identifieras. De kan under raster, i matsalen och under timmarna fungera som ögon och öron som märker mobbningen. Andra kan också berätta för dem om vad de har sett eller upplevt. Vid behov ger väneleven råd om hur den mobbade kan få vidare hjälp och kan informera om händelsen för elevvårdsgruppen. Väneleven kan också som stödperson och representant för den mobbade berätta om mobbningen. Det är viktigt, att alla elever berättar om alla mobbningstillfällen de upptäcker. Detta är inte enbart en uppgift för väneleverna. Att söka hjälp eller att berätta om ett mobbningsfall är inte att skvallra. De mobbade bör också uppmuntras att berätta för någon vuxen till exempel en lärare, hälsovårdaren eller föräldrarna. Jag märker! Kursmaterial för förebyggande av mobbning i skolan. 13

14 3. Grupptryck, normer och vänelevernas roll i skolmobbningen Det finns gruppnormer och grupptryck som riktas mot de unga. Normerna är förväntningar på alla medlemmar i gruppen, ett slags regler för hur man skall vara och bete sig i gruppen. En regel för hur man skall bete sig är inte ännu nödvändigtvis en norm. Ett av kriterierna på en norm är att den innehåller ett visst slags tryck. Normerna är inte alltid medvetna, för att inte säga uttalade. Också en omedveten norm kan ha en avgörande inverkan på gruppens beteende. Elever kan i en grupp fatta beslut som är allt annat än kloka. Grupptänkande uppstår med största sannolikhet i situationer, där man utsätts för ett yttre tryck att snabbt komma fram till ett beslut. Det är överraskande vanligt att man rättar sig efter gruppens åsikt. Under den osäkerhet som finns i den ungas liv får kraven på enhetlighet en ännu starkare betoning och att avvika är inte tillåtet. Kamratgruppens sociala kontroll kan till och med vara mycket hård. Eftersom de flesta medlemmarna vill vara accepterade i gruppen och är beroende av den finns det ofrånkomligen en enhetlighet i gruppen. På grund av detta kan skolmobbning utvecklas i en grupp, trots att dess medlemmar inte godkänner mobbning i andra grupper de tillhör. Betydelsen av normerna och grupptrycket i mobbningsprocessen kan inte underskattas. I växelverkan med andra människor pejlar vi bland annat våra egna känslor, tankar, förmodanden, och kunskaper via vår egen livssfär. Utifrån vår livssfär iakttar och tolkar vi världen, oss själva och våra relationer till andra. Livssfären byggs upp av våra erfarenheter och omfattar våra idéer, fördomar, antaganden, värden, seder och inlärda kunskaper med vilkas hjälp vi orienterar oss i den sociala världen. Människan har förmågan att höra allt som till exempel stöder hennes egna förhandsuppfattningar. Mobbningen börjar ofta ifrån antaganden och rykten om hurudan någon annan är. Det är viktigt att berätta för väneleverna om hur man identifierar förhandsuppfattningar. Målet är att möta en annan människa som hon är och inte som 14 Mannerheims Barnskyddsförbund

15 man föreställer sig att hon är. Det är också bra för väneleverna att komma ihåg att stanna upp och tänka självständigt. Det är alltså inte värt att tro på historier utan man måste iaktta och lyssna själv. Man behöver inte tycka om alla eller allas åsikter men det är ingen orsak till att börja mobba. Skolan ställer olika förväntningar på väneleverna vad angår förebyggande, identifiering av mobbning och ingripande i mobbningssituationer. Väneleverna kan som jämställda ha en stor uppgift i att skapa positiva normer för att låta bli att mobba. Särskilt i fadderklassverksamheten kan de äldre elevernas ord väga tungt. Vänelevernas roll som upptäckare av mobbning är också värdefull. Det är dock viktigt att komma ihåg att väneleverna är elever, unga. Man kan inte lägga på deras ansvar att ensamma ingripa i eller utreda mobbningsfall. Det är alltid de vuxnas ansvar att ingripa mot mobbning och reda ut den. I en del fall är det naturligt att väneleverna går emellan. Det är viktigt att komma överens om den egna skolans spelregler för skolmobbningen och vilken vänelevernas roll är. Samtidigt kan man också komma överens om hur och när väneleverna skall berätta om sina iakttagelser i mobbningsfall. Man kan till exempel komma överens om att väneleven med den mobbades medgivande eller tillsammans med honom berättar för vänelevernas handledare. Denna kan i sin tur besluta om nödvändiga åtgärder och föra behandlingen av ärendet till t.ex. elevvårdsgruppen. Det är viktigt att uppmuntra väneleverna att handla och berätta. Väneleven kan till exempel berätta för mobbningsoffret att han är bekymrad för det som pågår och att de behöver en vuxens hjälp för att reda upp situationen. Han kan tillsammans med den mobbade fundera på vem som vore en lämplig vuxen som man kunde berätta om mobbningen för. Att berätta är inte att skvallra. Det är dock viktigt att väneleven inte sviker förtroendet utan tar itu med saken med den mobbades medgivande. Trots att väneleverna inte ensamma kan få bort eller lösa skolmobbningen är de en viktig länk i arbetet mot den. Det är också viktigt att tala med väneleverna om vad det finns för stödfunktioner för att avvärja mobbning i skolan och hur man identifierar mobbningsriskerna. Det finns möjligheter att ändra på de situationer där mobbning ofta uppträder. Också vänelevsverksamheten kan skapa möjligheter för mobbning. Till dem hör bl.a. gulnäbbsintagningen, eller välkomstfesten för sjuorna, gulnäbbsdiskon, och hälsningar via skolans interna radio. Medvetandegörandet av riskerna för mobbning verkar ofta förebyggande. Det är viktigt att läsa igenom radiohälsningarna på förhand och gallra bort de olämpliga. Detta är ett sätt att förändra skolans kultur i riktning mot en skola utan mobbning. Jag märker! Kursmaterial för förebyggande av mobbning i skolan. 15

16 4. Kursförberedelser En kurs lyckas inte bara av en slump. En lyckad kurs är resultatet av god planering och noggranna förberedelser. Det första skedet i förberedelserna är att bekanta sig med materialet. Ju bättre man känner till ämnet man undervisar i desto stabilare grund står man på. Detta material ger en färdig stomme som kan användas som sådan för kursen. Kursen kan också varieras enligt egen förmåga och egna erfarenheter. Det är viktigt att gör upp en tidtabell för kursen och hålla fast vid den. När man håller den första kursen enligt en ny modell är det viktigt att göra noggranna och omfattande förberedelser. En idealisk plats för kursen är en omgivning där allt det väsentliga finns för att kunna förverkliga kursen. Om gruppen delas i smågrupper kan det finnas behov av grupparbetsrum eller bord för grupparbete. Andra övningar igen förutsätter att man har stort utrymme och kan ställa undan stolar och bord. Ofta är det trevligare att sitta i ring istället för bakom bord. Bekväma stolar, lämplig temperatur och god ventilation ökar välbefinnandet. Om det finns brister kan de ändå oftast avhjälpas med pauser och användande av fantasi. Det är viktigt att komma i god tid till kursplatsen för att hinna granska utrymmena och hur tekniken fungerar, finna sig till rätta och få allt på plats. I kursmaterialet finns det en lista på nödvändig utrustning i anslutning till varje övning. Med hjälp av listan är det lätt att gå igenom vad som behövs för kursen. Kursmodellen är interaktiv och kräver utrymme för diskussion. Under diskussionerna kan man också ta upp bakgrundsinformation. Det lönar sig att läsa avsnittet om bakgrundskunskap (Fakta för ledarna) grundligt. Man behöver inte själv ha ett svar på alla frågor. Väneleverna är specialister på skolans vardag och det är de som sitter inne med svaren på många frågor. 16 Mannerheims Barnskyddsförbund

17 5. Kursmodellen Vänelevernas fortbildningskurs är uppbyggd så att den omfattar en dag med sex lektioner. Den består av sex delar som går på djupet med att förebygga, identifiera och upptäcka skolmobbbbning. Kursen kan förverkligas av handledaren för vänelever eller en ledare för vänelevskurser som i sin tur är utbildad av Mannerheims Barskyddsförbund. Kursen kan också delas upp på två dagar eller övningarna som hör till den kan göras fristående eller som en del av en annan kurs. Bäst blir temat behandlat om kursens alla delmoment förverkligas. Kursstommen kan användas också i andra sammanhang än för utbildning av en redan färdigt bildad grupp som väneleverna utgör. I början av kursen kan man lägga till övningar som stärker gruppandan och samhörigheten i gruppen. Sådana övningar hittar man i Vänelevsverksamhet råd för handledare och i annat material (på finska) om vänelevsverksamheten från MLL. 5.1 Uppvärmning Utrymme: Stort utrymme att röra sig på. Utrustning: CD-spelare och skiva, bläddertavla/ krittavla, tusch/kritor. Kursen börjar med en övning som riktar uppmärksamheten på temat. Målet är att tala om sina egna tankar och föreställningar om skolmobbning. Gruppen rör sig fritt i rummet. Man kan använda bakgrundsmusik som kursledaren stänger av när han anser tiden vara lämplig. Efter detta tar var och en den närmast stående som par och tar i hand på det sätt som handledaren instruerat. Under övningen kan man använda olika stilar att ta i hand: tillbakadraget, blixtsnabbt, som vänner sinsemellan, blygt och uppsluppet. Paret samtalar 1-2 minuter med varandra efter handskakningen. När tiden för samtal är slut fortsätter musiken. Deltagarna fortsätter att gå och bildar ett nytt par efter att musiken tystnat igen. Det är bra att först berätta för eleverna vad de skall diskutera om och efter det på vilka sätt de skall ta i hand. Under övningens lopp diskuteras följande teman: 1. Vilka är olikheterna mellan mobbning och ett gräl mellan två människor? 2. I vilka sammanhang i skolan uppträder mobbning? Jag märker! Kursmaterial för förebyggande av mobbning i skolan. 17

18 3. Vad för slags mobbning har du hamnat in i eller sett? 4. Mobbar flickor och pojkar på olika sätt? 5. Vad borde behandlas idag eller under denna kurs? = förväntningar Därefter skrivs förväntningarna från punkt 5 på t.ex. bläddertavlan. I slutet av kursen återkommer man till förväntningarna. 5.2 Till själva kärnan Utrymme: Stort utrymme att röra sig på. Material: målartejp, papper. I kursens andra avsnitt går man till kärnan i skolmobbningen. Hjälpmedlen som används är påståenden. Övningen tvingar alla gruppmedlemmar att fundera på sina egna attityder och tankar. I början av övningen förklarar kursledaren att punkt 10 finns i ena ändan av rummet och punkt 1 i den andra. Punkt 10 är helt av samma åsikt och punkt 1 helt av annan åsikt. Vid behov kan punkterna utmärkas på golvet med målartejp. När kursledaren läser ett påstående ställer sig eleverna på den punkt på sträckan där deras åsikt placerar sig i relation till ändpunkterna. För vart och ett påstående frågar kursledaren några elever varför de valde just den positionen de står på. Motiveringarna diskuteras gemensamt. I detta skede tar kursledaren ännu inte med bakgrundsinformation eller fakta i diskussionen, utan de ungas egna åsikter och idéer är det centrala. Under diskussionen ger man deltagarna möjlighet att byta position på sträckan. Eleverna kan sätta sig på golvet när diskussionen börjar. Det lugnar ner situationen och ökar intensiteten. Påståendena: 1. I vår skola mobbas ingen. 2. I vår skola tillåts man vara annorlunda. 3. I en grupp kan man göra sig skyldig till mobbning trots att man inte själv vill det. 4. Man kan mobba någon utan att märka det. 5. Ofta är det den mobbade som själv förorsakar mobbningen. 6. Mobbaren har själv problem 7. Flickor mobbar mindre än pojkar. 8. Utfrysning är värre än att kalla någon vid öknamn. 9. Det är var och ens plikt att ingripa mot mobbning. 10. Det är lätt att ingripa mot mobbning. 11. Det behövs alltid en eller flera vuxna för att reda ut mobbningsfall. 12. De skyldiga skall alltid straffas. 13. Föräldrarna måste veta om att deras barn är mobbare eller mobbningsoffer. Det är viktigt att diskutera de val som gjordes. Om det känns som om det finns för många påståenden kan de delas upp och behandlas vid olika tillfällen under kursen eller behandlas med varierande metoder. Man kan också använda några påståenden som tema för grupparbeten. Beroende på situation eller stämning kan man avsluta övningen genom att diskutera: Vad väckte övningen för känslor? Var det svårt att göra sitt val? Varför? Baserade sig argumenten i diskussionen på fakta eller känslor? Hurudana argument hade störst effekt? Var påståendena som framfördes tilltalande? Var det någon nytta med övningen? 18 Mannerheims Barnskyddsförbund

19 Tips för ledaren: Det är bra att uppmuntra blyga medlemmar i gruppen att uttrycka sin åsikt. Mycket högljudda kursdeltagare kan ibland vara nödvändigt att dämpa. Meningen är att påståendena skall vara motstridiga. Detta är viktigt att nämna i feedbackdiskussionen. Trots att påståendena kan vara mångtydiga finns det alltid en gnutta sanning i dem. Förklara för gruppen att olika människor kan förstå samma sak på olika sätt. Det är också fullt normalt att människor tänker olika och anser olika saker vara viktiga. Det finns inte nödvändigtvis bara en rätt eller fel åsikt och därför är det viktigt att försöka förstå orsak och bakgrund till åsikterna. Om du vill variera övningen så kan du också genomföra den så här. 4 hörn I fyrahörn-metoden motsvarar vart och ett hörn en åsikt om ett påstående. Åsikterna kan till exempel vara 1) helt av samma åsikt, 2) nästan av samma åsikt, 3) av avsevärt annan åsikt 4) helt av annan åsikt. Man ber kursdeltagarna gå till det hörn av rummet, som motsvarar deras åsikt. De uppmanas sinsemellan diskutera varför de har valt just det hörnet. Efter att ha lyssnat på de andra kan de byta hörn om det känns som om ett annat alternativ vid närmare eftertanke var riktigare. Ytterligheter Övningen kan också göras som ett val mellan ytterligheter. Här kan man bara vara av samma eller annan åsikt. Det betyder att man tvingas kompromissa och ofta är tvungen att välja mellan två mycket likvärdiga alternativ. Valen diskuteras. 5.3 Roller och känslor bakom olika situationer Utrymme: Bord och stolar för grupperna. Material: Papper, pennor, vykort som har klippts till ett pussel, mobbningsrollerna skrivna på papper. Eleven som har offrets roll blir föremål för ett systematiskt och upprepat ofredande. Den som sätter igång processen är mobbaren, som utöver att han påbörjar mobbandet också kan uppvigla eller tvinga andra med. Hjälparen är med snarare som medföljare eller hjälpare åt mobbaren än som egentlig initiativtagare. Trots att han inte aktivt sätter igång mobbning går han lätt med i den. Förstärkaren ger mobbaren positiv feedback. Han är publiken som skrattar, uppmuntrar och hejar på mobbaren. Förstärkning är det också fråga om redan när en ung person kommer för att titta på när någon mobbas och skrattar åt mobbarens kommentarer till offret. Försvararen tar ställning för den mobbade genom att försöka få de andra att sluta med mobbandet eller genom att stöda den mobbade på annat sätt. Den utomstående håller sig vid sidan om vid mobbningstillfället men accepterar samtidigt mobbningen ofta utan att själv märka det. Det är typiskt för mobbning att den vanligen sker i grupp. Det är inte enbart något som händer mellan mobbaren och offret utan också andra är närvarande. Avsikten med denna del är att lyfta fram de roller som ansluter sig till mobbning och att behandla mobbningen med hjälp av dem. Jag märker! Kursmaterial för förebyggande av mobbning i skolan. 19

20 I början deluppgiften går kursledaren igenom bakgrundsinformation till skolmobbningen: definitionen av mobbning, rollerna i en mobbningssituation och de tre sätten att mobba. Efter detta delas deltagarna i smågrupper på 3-4 personer med hjälp av t.ex. pusselidén. Pusslen består av vykort som ledaren har klippt i bitar. Det finns lika många kort som grupper man vill bilda och korten klipps i lika många bitar som hela antalet kursdeltagare. Kortbitarna delas slumpmässigt ut till gruppmedlemmarna och de som fått bitar av samma kort bildar en grupp. 1. Grupperna skriver en uppdiktad historia om en typisk mobbningssituation och gör det så konkret och noggrant som möjligt. Mobbningshistorien kan också illustreras och om det förekommer verbal mobbning kan också replikerna skrivas ner på papperet. I historierna skall inte namn på elever i den egna skolan användas eller verkliga händelser relateras. Kursledaren går omkring i klassen och tittar vad för historier det är som tar form. 2. Gruppernas resultat samlas in och delas ut till grupperna på nytt utan att någon grupp får sitt eget papper. 3. Gruppen uppför situationen som den har beskrivits på det papper de fick. Mobbningssituationen behöver inte lösas. Om det finns sådana element med i en historia som kursledaren tycker att är olämpligt eller svårt att spela så kan gruppen också berätta historien. 4. Efter att alla har uppfört sina minipjäser söker väneleverna i storgrupp tillsammans fram de olika mobbningsrollerna. Rollerna finns synligt skrivna på lappar i rummet (lapparna finns som bilaga till kursmaterialet). Under övningens lopp gås bakgrundsinformationen om rollerna igenom med väneleverna. Rollerna som hittas i historien kan skrivas upp på bläddrtavlan som stöd för minnet. 5. När alla pjäserna har uppförts funderar man tillsammans på de olika rollernas betydelse i mobbningssituationen och känslotillstånden som finns bakom rollerna. För att fundera på känslotillstånden kan kursledaren använda hjälpfrågor: Hur känns det för mobbaren? Hur känns det för den tysta åskådaren som accepterar mobbandet? Och så vidare. 6. Efter det här kan man också fundera på hur situationen kunde lösas. 5.4 Bilder som gör ont Utrymme: Ett utrymme där man har plats för både grupparbete och gemensam diskussion. Material: Bilder som ger impulser till uppgiften. Målet för denna övning är att behandla mobbningssituationerna och vad som hände innan med hjälp av bilder. Det hjälper att förstå hur mobbningssituationerna uppkommer och utvecklas. Övningen sätter in mobbningssituationen i skolans vardag och påminner om att sporadiskt retande inte är mobbning, utan mobbningen är något som upprepas och innehåller en obalans i styrkeförhållandet. Övningen kan också öppna ögonen för att upptäcka sådana situationer där mobbning kan ske. I övningen ingår bilder av situationer som man går igenom med hjälpfrågor under övningen, antingen i smågrupper eller med hela gruppen. Hjälpfrågorna Vad har hänt i situationen på bilden? Vem eller vilka finns på bilden? Vilka som hör till situationen finns utanför bilden? Vad har hänt för en stund sedan, för en halv timme sedan, för en vecka sedan? Vad för tankar har rört sig i mobbarens sinne? Vad har han pratat om med sin kompis? Vad har de övriga eleverna i gruppern gjort? Vad tänker var och en av dem? Hur känns det för personerna på bilden? Vad finns det för värden, inbördes regler i gruppen? Hur trivs man i gruppen? Övningen fortsätter i grupper där eleverna tänker över följande frågor: I vilka äkta situationer uppträder mobbning? (T.ex. rasten, skolresan, i början av lektionen.) Hur kan man förutse dessa situationer, så att mobbningen inte kan bli av? Hur kan man förebygga mobbning under fester eller andra tillfällen som väneleverna ordnar? Hurudana regler och traditioner inom en grupp ökar mobbningen? Hurudana gör det inte? 5.5 Ett brev till mig Utrymme: Alla behöver ett skrivunderlag. Material: Papper, pennor, kuvert. Att identifiera mobbning och ingripa mot den är en uppgift för alla elever i skolan. För väneleverna är den en av de allra viktigaste. Vänelevernas uppgift är utöver att betona allas plikt att arbeta mot mobbning att hålla ögonen öppna och följa med vad som händer bland eleverna. De kan också iaktta elever som blivit lämnade ensamma och vid behov ingripa i en mobbningssituation och berätta om den. Under de två sista delarna av kursen tänker eleverna över sin egen roll och preciserar vilken den är i förbyggande och identifiering av mobbning både som individ och i grupp. 20 Mannerheims Barnskyddsförbund

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna

Läs mer

UTARBETAD ENLIGT FARSTAMETODEN

UTARBETAD ENLIGT FARSTAMETODEN UTARBETAD ENLIGT FARSTAMETODEN Definition av mobbning och hur det yttrar sig Mobbning är när en, men oftast flera personer systematiskt under viss tid trakasserar en annan person mobbningsoffret fysiskt

Läs mer

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier HANDLINGSPLAN VID MOBBNING Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion 16.5.2012 Stadens skolor är med i Kiva Skola programmet och följer

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING Våga vara kompis! Västra skoldistriktet i Helsingfors Haga lågstadieskola Kårböle lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Sockenbacka lågstadieskola Munksnäs högstadieskola uppdaterad

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA 2009/2010 Vårt gemensamma arbete på Svensby skola skall grundas på ömsesidig respekt och utformas så att eleverna får goda kunskaper och redskap för ett livslångt lärande.

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer Förnamn Efternamn E-post Telefonnummer Välkommen med i vänelevsverksamheten du har ett viktigt uppdrag! Som vänelev bryr du dig om hur andra har det, delar med dig av dina erfarenheter, är med och skapar

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Läsåret 2006 2007 Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Var mot andra så som du vill att andra ska vara mot dig Handlingsplan mot kränkande behandling Lägesbeskrivning åtgärder uppföljning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

Alla vuxna har skyldighet att ingripa och agera om något otillbörligt ändå sker.

Alla vuxna har skyldighet att ingripa och agera om något otillbörligt ändå sker. Inledning Södermalmsskolans mål är att alla barn och vuxna ska känna sig trygga och välkomna till skolan. Vi är beroende av goda relationer och ett fungerande samspel då vi är varandras arbetsmiljö. På

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

MATTLIDENS GYMNASIUM HANDLINGSPLAN FÖR MOBBNINGSFÖREBYGGANDE OCH MOBBNINGSINGRIPANDE ARBETE I MATTLIDENS GYMNASIUM

MATTLIDENS GYMNASIUM HANDLINGSPLAN FÖR MOBBNINGSFÖREBYGGANDE OCH MOBBNINGSINGRIPANDE ARBETE I MATTLIDENS GYMNASIUM MATTLIDENS GYMNASIUM HANDLINGSPLAN FÖR MOBBNINGSFÖREBYGGANDE OCH MOBBNINGSINGRIPANDE ARBETE I MATTLIDENS GYMNASIUM Planen uppgjord av arbetsgruppen för trygghet och trivsel Senast uppdaterad augusti 2009

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk

Läs mer

Grupper, roller och normer

Grupper, roller och normer Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING, VÅLD & TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING, VÅLD & TRAKASSERIER Bilaga 5 till Cronhjelmskolans plan för undervisningen 2014-2015 HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING, VÅLD & TRAKASSERIER Skolans värdegrund: (enligt läroplanen) I Larsmo vill vi särskilt betona respekten för alla

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Likabehandlingsplan. Erikslunds resultatenhet

Likabehandlingsplan. Erikslunds resultatenhet Likabehandlingsplan Erikslunds resultatenhet 2009-2010 Innehåll Syfte Mål Handlingsplanens omfattning Deltagare i arbetsgruppen Definition kränkning Definition mobbning Förebyggande åtgärder Arbetsgång:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Likabehandlingsplan Medåkers skola

Likabehandlingsplan Medåkers skola Förskoleklass och Medåkers fritidshem en plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 V s vision Vårt viktigaste mål är att alla på vår skola ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD

Läs mer

Värnamo Folkhögskola Likabehandlingsplan Policy på Värnamo Folkhögskola

Värnamo Folkhögskola Likabehandlingsplan Policy på Värnamo Folkhögskola Värnamo Folkhögskola Likabehandlingsplan Policy på Värnamo Folkhögskola På Värnamo Folkhögskola tolereras ingen som helst mobbning eller kränkande behandling/särbehandling. Detta klarläggs för all personal,

Läs mer

Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling

Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2 Innehållsförteckning VISION,POLICY OCH ANSVAR... 3 DET ÅTGÄRDANDE ARBETET

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Mobbning i skolan. Robert Thornberg

Mobbning i skolan. Robert Thornberg Mobbning i skolan Robert Thornberg Vad är mobbning? Olweus klassiska definition: En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från

Läs mer

ANTIMOBBNINGSPROGRAMMET I BJÖRNEBORGS SVENSKA SAMSKOLA. Vad gör vi? Info till alla föräldrar! ALLA ÄR VÄRDEFULLA!

ANTIMOBBNINGSPROGRAMMET I BJÖRNEBORGS SVENSKA SAMSKOLA. Vad gör vi? Info till alla föräldrar! ALLA ÄR VÄRDEFULLA! ANTIMOBBNINGSPROGRAMMET I BJÖRNEBORGS SVENSKA SAMSKOLA Vad gör vi? Info till alla föräldrar! ALLA ÄR VÄRDEFULLA! Vad är mobbning? Mobbning är när en person upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt

Läs mer

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning.

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning. Daghemmet Lyans handlingsplan för förebyggande av och ingripande i mobbning. Läsåret 2013-2014 DAGHEMMET LYANS HANDLINGSPLAN FÖR FÖRE- BYGGANDE AV OCH INGRIPANDE I MOBBNING. 1. VAD ÄR MOBBNING? Mobbning

Läs mer

Inledning. Övning 1: Frågestund

Inledning. Övning 1: Frågestund Kamratskap Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

KiVa: Ett forskningsbaserat antimobbningsprogram

KiVa: Ett forskningsbaserat antimobbningsprogram Seminarium om elevernas välbefinnande, Helsingfors, 27.9.07 KiVa: Ett forskningsbaserat antimobbningsprogram Christina Salmivalli Åbo Universitet, Finland 1 Vad är mobbning? Aggressivt beteende som är

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14 Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14 Syfte Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier

Plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier Plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier November 2011 Plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier Målsättningen med en handlingsplan är att skydda eleven mot

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vision och värdegrund: Våga språnget vinn världen Om jag blir sedd och hörd blir jag trygg Om jag är trygg, vågar och kan jag se

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN Framtagen 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bäsna förskola BLÅKLOCKAN På Blåklockan ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är.

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Förskolan Solhyttans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2014-2015 2014-2015

Förskolan Solhyttans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2014-2015 2014-2015 Förskolan Solhyttans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2014-2015 2014-2015 Vision Solhyttans förskola ska ha ett klimat där alla tillåts vara den man

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Norra skolområdets. kränkande behandling. handlingsplan. mot

Norra skolområdets. kränkande behandling. handlingsplan. mot Norra skolområdets handlingsplan mot kränkande behandling Norra skolområdets handlingsplan mot kränkande behandling Vilka behov har en människa? De primära, elementära behoven är helt av överlevnadskaraktär

Läs mer

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckans tema är ouppmärksamhet användning av mobiltelefon (prata, lyssna på musik, spela) att röra sig i grupp att rikta uppmärksamheten på

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bruksskolan och Drakens fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bruksskolan och Drakens fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bruksskolan och Drakens fritidshem Bruksskolan Färgelanda kommun Reviderad april 2013 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Inledning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling POLICY Datum 2015-08-31 1(6) Franserudsskolan Birgitta Stenbratt Birgitta.stenbratt@bengtsfors.se Antagen av Rektor Plan mot kränkande behandling Reviderad 2015-09-03 2 Syfte Alla elever har samma rättigheter

Läs mer

2015 säteriskolan. Arbete Mot Mobbning MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

2015 säteriskolan. Arbete Mot Mobbning MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ 2015 Arbete Mot Mobbning MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Denna broschyr innehåller information om hur vi på Säteriskolan arbetar för ökad trivsel och trygghet. Vi motverkar kränkande

Läs mer

Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-2016

Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-2016 LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (7) Barn- och utbildningsförvaltningen Götlunda skola Datum 2015-08-28 Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-2016

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Plan för att skydda studerande mot våld, mobbning och trakasserier

Plan för att skydda studerande mot våld, mobbning och trakasserier Plan för att skydda studerande mot våld, mobbning och trakasserier I den föreliggande planen beskrivs det förebyggande samt ingripande arbetet mot våld, mobbning och trakasserier som utförs i Gymnasiet

Läs mer

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...

Läs mer

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN INNEHÅLL 1. Våra goda vanor... 2 2. Återblick på framtiden som metod... 2 3. Frågor att ta upp vid Återblick på framtiden... 2 4. Mätare för skolfreden... 2 5. Lördagsskola ett exempel

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

LÄRANDET I CENTRUM GEMENSAM VÄRDEGRUND ETT GOTT BEMÖTANDE

LÄRANDET I CENTRUM GEMENSAM VÄRDEGRUND ETT GOTT BEMÖTANDE LÄRANDET I CENTRUM GEMENSAM VÄRDEGRUND ETT GOTT BEMÖTANDE LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BJÄRKE FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH FRITIDSHEM VÅR VISION: LÄRANDET I CENTRUM GEMENSAM VÄRDEGRUND ETT GOTT BEMÖTANDE Skollagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Hur förebygga. mobbning och våld i skolan. Finlands Svenska Lärarförbund FSL rf 2000. Wikström. Krister

Hur förebygga. mobbning och våld i skolan. Finlands Svenska Lärarförbund FSL rf 2000. Wikström. Krister 1 Hur förebygga mobbning och våld i skolan Krister Wikström Finlands Svenska Lärarförbund FSL rf 2000 2 Bästa lärare! Denna skrift är ett paket som innehåller fakta om mobbning och mobbningsbehandling.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering för förskolor inom pedagogisk enhet Norr 2014-2015

Plan mot kränkande behandling och diskriminering för förskolor inom pedagogisk enhet Norr 2014-2015 Pedagogisk enhet Norr 140817 Plan mot kränkande behandling och diskriminering för förskolor inom pedagogisk enhet Norr 2014-2015 Planen gäller för: Barkassen, Gatan, Kaptensgården, Strannegården, Dannebacka,

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Anti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium

Anti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 1 av 5 Anti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 2 av 5 Förebyggande Kontakt och samtal med den person som påtalar problemet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Gott uppförande tillåtet! Vasa 8.12.2010

Gott uppförande tillåtet! Vasa 8.12.2010 Gott uppförande tillåtet! Vasa 8.12.2010 Osakligt bemötande, vad är det fråga om? Chefens och personalens möjligheter att förebygga och minska osakligt bemötande? Marjut Joki ledande konsult, psykolog

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN Skolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar genom att arbetet på Fäladsgården genomsyras av att: elever och personal bemöter varandra med

Läs mer

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001.

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Namnståupp Gruppen sitter i cirkel. Först reser sig var och en i tur och ordning och i lugnt takt och säger sitt förnamn. Därefter

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Kråketorp

Likabehandlingsplan. Förskolan Kråketorp Förskolan Kråketorp Likabehandlingsplan Alla barn har rätt att vistas i en förskolemiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Upprättad 2014-08-26 Vision Förskolan ska erbjuda

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6

Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6 Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6 Vision På Tanneforsskolan ska alla känna sig trygga. Genom denna trygghet skapas förutsättningar för ett allsidigt lärande. Uppdraget Ny lag: Från 2006-04-01

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen

Läs mer

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan STRÖMSTADS KOMMUN BARN OCH UTBILDNINGS- NÄMNDEN Strömstiernaskolan Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan Gäller från och med 2007-08-13 Innehåll Begrepp... 3 Strömstads skolors policy...4

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer