TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20p VT10 29 april 2010 kl

Transkript

1 TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20p VT10 29 april 2010 kl Maximal poäng: 115 p (del 1: 63p; del 2: 52p) Godkäntgräns: 69 p (del 1 + del 2; över 60 %, samt dessutom över 50% på de enskilda delarna) Kod: Namn: Personnummer: Signatur: Ge kortfattade svar på frågorna! Frågorna är grupperade i två delar (vilket anges i frågan). Skriv svaren på utdelade papper! Om utrymmet inte räcker till för Ditt svar, fortsätt på samma blads baksida eller tag i undantagsfall ett separat blad (ett lösblad/fråga; märk detta tydligt med frågans nummer och din kod). Skriv kod på varje svarspapper! Hänvisa ej mellan olika frågor eftersom det är olika rättare på frågorna. Lämna in denna första sidan (signerad) tillsammans med dina svar. Kvitto på betald kåravgift samt legitimation skall uppvisas för skrivningsvakten. Nästa tentamenstillfälle blir tisdagen den 15 juni Ev. deltagande vid tentamen måste anmälas i förväg. TREVLIG VALBORG och LYCKA TILL! 1

2 Antimikrobiella peptider (AMP) produceras av immunförsvarets celler. Dessa är små proteiner, består av ca 35 aminosyror och kan i mycket små mängder döda mikrober. 1. a) På vilka två huvudsakliga sätt kan AMPs ta död på mikrober? b) Nämn två mikrobtyper som AMPs riktar sig mot. (2p, del 1) 2

3 IL-4 har pleiotropisk effekt på B-celler, T-celler och mastceller. 2. a) Vad innebär pleiotropisk effekt? b) Vilken typ av T-hjälparceller producerar IL-4? (3p, del 1) 3

4 3. Beskriv hur hjälpar-t-celler (TH-celler) selekteras i tymus. (5p, del 1) 4

5 4. Följande frågor är kortsvarsfrågor, dvs svara endast med ett eller några ord! (5p, del 1) a) Vilken typ av antigen presentaras i MHC-I? b) Vilken typ av antigen presenteras i MHC-II? c) Vilken celltyp känner igen peptider i MHC-I? d) Vilken celltyp känner igen peptider i MHC-II? e) Vilka celler uttrycker MHC-I? f) Vilka celler uttrycker MHC-II? g) Hur långa är peptiderna som presenteras i MHC-I? h) Hur långa är peptiderna som presenteras i MHC-II? i) Vilka kedjor består MHC-I-molekylen på cellytan av? j) Vilka kedjor består MHC-II-molekylen på cellytan av? 5

6 5. Vad händer med immunsystemet om man saknar enzymet AID (activation induced cytidine deaminase)? Beskriv kortfattat varför. (3p, del 1) 6

7 6. Frågor i basal hematologi. a) Beskriv mastcellen. Ange vilken funktion den har, samt var den finns? (3p) b) Vilken överlevnadstid har en neutrofil granulocyt resp. en erytrocyt? Beskriv hur dessa cellers olika funktion avgör överlevnadstiden? (3p) (totalt 6p, del 1) 7

8 Den akuta inflammationen är initialt en rätt stereotyp respons. 7. a) Beskriv vilka kärlförändringar som ses vid den akuta inflammationsprocessen. Beskriv också vilka funktioner kärlendotelet har vid reaktionen? (4p, del 1) 8

9 Vid en skada som medför vävnadsförlust så bildas vanligtvis en stor mängd granulationsvävnad. 8. Beskriv vad granulationsvävnad är och vilka celler du förväntar dig att se mikroskopiskt i granulationsvävnaden samt deras funktioner? (4p, del 1) 9

10 Efter infektion med Hepatit B virus (HBV) utvecklas inte hepatit (gulsot) förrän efter många veckor. Däremot kan man mycket tidigare visa virus i blod hos de infekterade individerna. När spädbarn infekteras med HBV får de oftast inga symptom alls. Behandling med PEG-IFN och en nukleosidanalog (t ex Lamivudin) av kroniskt HBV-infektion sker normalt bara vid tecken på inflammation eller fibros/cirros. 9. a) Förklara med utgångspunkt från ovanstående fakta sjukdomsmekanismen (patogenes). b) Diskutera smittrisken vid kontakt med individer som har en kronisk aktiv HBV-infektion. (4p, del 2) 10

11 Neuraminidashämmare, t ex oseltamivir, hämmar effektivt förökningen av influensa A virus, men resistensutvecklingen är snabb. I en befolkning där oseltamir används observerar man först virus som är lite mindre känsligt för läkemedlet, och så småningom uppkommer virus med mycket hög resistens. 10. Förklara: a) Verkningsmekanismen för oseltamivir. b) Mekanismen för resistensutvecklingen (hur målmolekylen för oseltamivir förändras). (4p, del 2) 11

12 B19 parvovirus är ett litet DNA-virus. Infektion med detta virus drabbar framför allt barn. De flesta får endast milda symptom. Smittas däremot barn med hemolytisk anemi, blir anemin livshotande. 11. Förklara med utgångspunkt från virusets vävnadsspecificitet och replikationsegenskaper varför hemolytisk anemi utgör en riskfaktor. (3p, del 2) 12

13 Herpesvirus såsom EBV och HHV-8 är bla associerade med Burkitts lymfom (BL) och Kaposis sarkom (KS). 12. a) Beskriv den molekylära mekanismen bakom det förhöjda c-myc uttrycket i BL-celler. (3p) b) Hur stimulerar HHV-8 celltillväxt i KS? (4p) (totalt 7p, del 2) 13

14 13. Beskriv de viktigaste typerna av tumörantigener (tumörspecifika och tumörassocierade antigener) som kan utnyttja för immunterapi, t.ex. i ett vaccin. (3p, del 1) 14

15 14. Beskriv hur tumörer kan undvika en attack från immunförsvaret. Ge exempel på förändringar i tumörcellerna och i immunsystemet. (3p, del 1) 15

16 15. Förklara skillnaden mellan direkt och indirekt antigenpresentation, och hur det påverkar hur en allogen cell känns igen och elimineras. (4p, del 1). 16

17 Komplementsystemet kan lysera celler, bakterier och virus. 16. a) Vilka komponenter i kaskaden är inblandade och beskriv hur komponenterna formeras för att kunna lysera celler? (1p) b) Vad kallas det proteinkomplex som bildas? (1p) c) Brister på komponenter som ingår i komplexet leder till ökad risk för infektioner. Vilka är bakterierna som är speciellt känsliga för komplementlys? (1p) Rita helst en bild för att svara på frågan! (totalt 3p, del 1) 17

18 17. a) Vilken anatomisk struktur utgör skiljegräns för en övre från en nedre luftvägsinfektion, och vilket symptom utgör den viktigaste skillnaden vid enkel symptomatisk uppdelning enligt en sådan indelning? (1p) b) Ange två viktiga virus samt två vanligt förekommande bakterier som orsakar pneumoni. (2p) c) Du får på akutmottagningen undersöka en kvinna 37 år gammal som inkommer med feber 38.9 o C, hosta, som först varit torr, därefter produktiv med grågula sputa. Det är nu fjärde dagen, och Paracetamol som kvinnan tagit hjälper föga. Kvinnan är trött och tagen, med en andningfrekvens på 28. Kvinnan arbetar på dagis, där många barn är hemma, sjuka med infektioner sedan några veckor tillbaka. Vilken provtagning för att kunna fånga orsakande agens utför Du/ser till att bli utförd på kvinnan direkt på akutmottagningen? (1p) d) Vilken specifik antimikrobiell behandling ger Du kvinnan i akutsituationen? Kort motivering! (1p) (totalt 5p, del 2) 18

19 En 23-årig man, intresserad av att spela fotboll sedan barndomen, inkommer pga smärta i höger knä. Vid undersökning finner Du tecken på inflammation i knäet. 18. a) Patienten företer smärta subjektivt. Vilka övriga tecken kan man förvänta sig finna vid klinisk undersökning som stöd för att det föreligger en inflammation i knäet? (1p) b) Vilken provtagning är nödvändig att utföra akut för att kunna ställa diagnos i detta fall? (0.5p) c) Hur skulle svar på fråga b) provtagning se ut om det föreligger en bakteriell infektion? (1.5p) d) Mot vilket agens ska antimikrobiell behandling sättas in och vad väljer Du för preparat och varför? Motivera kortfattat svaret. (2p) (totalt 5p, del 2) 19

20 Se tabellen nedan och fyll det som efterfrågas. (Notera att felaktiga svar ger avdrag på samtliga bakteriologiska frågor.) 19. a) Hur ser följande 6 bakterier ut vid gramfärgning? Ange färg och form. (3p) b) Nämn en typisk infektion för varje bakterieart. (3p) c) Ange vanlighetsgraden (sällsynt, relativt vanlig, vanlig) i Sverige hos den av dig angivna infektionen. (3p) d) Vilken/vilka av dessa bakterier kan man vaccinera sig mot? (1p) Bakterieart Clostridium difficile a) Utseende vid gramfärgning b) Typisk infektion c) Vanlighetsgrad d) Kommersiellt vaccin tillgängligt Neisseria gonorrhoeae Legionella pneumophila Listeria monocytogenes Staphylococcus aureus Streptococcus pneumoniae (totalt 10p, del 2) 20

21 20. Ge ett exempel på en hög- respektive lågvirulent bakterie och berätta vilka virulensfaktorer (minst 2) du förväntar dig hitta hos den av dig angivna, högvirulenta bakterien. (2p, del 2) 21

22 Det finns en rad olika grupper av antibiotika, men det är en som är kliniskt viktigast och används mest. 21. a) Vilken grupp är detta och hur verkar dessa medel? (1p) b) Ange 4 sätt som en bakterie kan bli resistent mot dessa medel. (2p) c) Vilken av ovanstående sätt är viktigaste för en grampositiv respektive gramnegativ bakterie? (1p) (totalt 4p, del 2) 22

23 Du har en patient med recidiverande urinvägsinfektioner. Varje gång du behandlar blir patienten bättre under själva antibiotikakuren, men sedan kommer besvären tillbaka ganska prompt. Du utreder och konstaterar att patienten har en blåssten. 22. Vad är bakgrunden till den terapeutiska svikten, och vad måste du göra för att patienten ska bli infektionsfri? (2p, del 2) 23

24 Du studerar indianstammar i Amazonas djungler. Du vill studera vilka infektionssjukdomar som är vanliga hos dem. Du får från en diagnostikafirma ett erbjudande att ta med dig snabbtester för nukleinsyra från och antikroppar mot många olika virus och bakterier. 23. a) Vilka virus förväntar du dig att hitta? Nämn minst fem olika. Motivera svaret. b) Vilka virus förväntar du dig att inte hitta? Nämn minst fem olika. Motivera svaret. c) Hur tror du att förekomsten av virulensfaktorer är bland de bakterier du hittar? Motivera svaret. (6p, del 2) 24

25 24. Gör en tabell över de viktigaste mikrovaskulära komplikationerna vid diabetes mellitus, deras kända patogenetiska mekanismer och deras konsekvenser. (3p, del 1) 25

26 Ett ileocoliskt tarmresektat, bestående av 50 cm terminal ileum och i fortsättningen 80 cm colon, undersöks makro- och mikroskopiskt. I colon ascendens/transversum, inom en sträcka på 25 cm, är tarmväggen förtjockad, lumen förträngt med förekomst av en fistel. Mikroskopiskt ses en transmural kronisk inflammation med epiteloidcellsgranulom och flerkärniga jätteceller utan nekroser. 25. a) Vilken är den troligaste diagnosen mot bakgrund av dessa fakta? b) Vad vet man om orsaken/etiologin till tillståndet? c) Till vilken grupp av tarmsjukdomar hör den beskrivna sjukdomen? (3p, del 1) 26

27 En 50-årig man insjuknar akut med tilltagande bröstsmärtor och avlider efter fem timmar. Vid obduktionen noteras kraftig atheroscleros i bukaorta (mindre i bröstaorta). Förändringarna bedömdes som kraftig atheroscleros. 26. a) Varför är förändringarna mera uttalade i bukaorta än i bröstaorta? (1p) Undersökning av kranskärlen visar förträngning av vä. gren ca. en cm från avgången med en blödning i anslutning till detta plaque. Bilden bedöms som en plaqueruptur och varande den direkta orsaken till dödsfallet. b) Vad består ett plaque av och var sker rupturen? Gärna figur!! (2p) c) Vad anses vara den initiala händelsen för atherosclerosens uppkomst? (1p) d) Ange 2 faktor (lokalt i plaquet - inte generella faktorer) som är av stor betydelse för rupturens uppkomst och ökar risken för sådan. (1p) (totalt 5p, del 1) 27

28 27. Redogör kortfattat för intracellulära händelser vid ischemi, samt ange morfologiska tecken på att en cell är reversibelt skadad. Ange och förklara de olika typer av kärnförändringar som ses vid irreversibel cellskada. (3p, del 1) 28

29 28. KRYSSFRÅGA i Allmän tumörlära/cancer (totalt 4p, del 1) Svara med kryss i rutan för rätt svarsalternativ på de olika delfrågorna. Rätt svar ger 0.5 p, men fel svar ger ett avdrag på 0.5 p. Är du osäker på svaret kan/bör du kryssa "Vet ej", detta svar ger 0p (dvs. inget avdrag). Totala poängen på frågan kan aldrig bli minus. 1. Vilken metod är viktigast för att fastställa en cancer diagnos? radiologi mutationsanalyser mikroskopi Vet ej 2. Inte sällan presenterar sig en cancer genom att man påvisar en metastas, vilken metod lämpar sig bäst för att kunna påvisa var den sannolika primärtumören växer? FISH immunhistokemi cytologi Vet ej 3. Tumörens ursprung spelar stor roll för prognosen, vilken av följande tumörer har ett epitelialt ursprung? lungadenocarcinom leukemi malignt melanom Vet ej 4) Vilken av följande tumörer är av mesenkymalt ursprung? malignt gliom hepatocellulär cancer osteosarkom Vet ej 5. Coloncancer kan ha en väldigt olika prognos vilket innebär att den statistiska chansen att överleva efter att tumören bortopererats kan variera från 5-95%. Vilken faktor är av störst betydelse för prognosen vid coloncancer? tumörens differentieringsgrad proliferationsgraden i tumören kirurgiskt stadium vid diagnos Vet ej 6. Inom vissa tumörformer finns system för att malignitetsgradera tumörer. Vad ligger till grund för gradering av cancer? hur långt tumören hunnit växa i förhållande till normala strukturer tumörens växtmönster och differentiering; antal mutationer i cancergener; Vet ej 7. Alla maligna tumörer stadieindelas enligt TNM klassifikationssystemet. Vad ligger till grund för stadieindelning av cancer? hur långt tumören hunnit växa i förhållande till normala strukturer tumörens växtmönster och differentiering; antal mutationer i cancergener Vet ej 8. Tumörer med hög malignitetsgrad har oftast: hög differentieringsgrad låg differentieringsgrad det finns inget samband mellan malignitetsgrad och differentieringsgrad Vet ej 29