Den studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler.

Transkript

1 MÅLBESKRIVNING: SJUKDOMSLÄRA, T6vt14 (Biomedicinarprogrammet, Uppsala Universitet, ) Målet är att du efter genomgången kurs ska kunna redogöra för de vanligaste sjukdomstillståndens etiologi, patofysiologi, symtombild och prevention. Kursen är uppdelat i 4 olika avsnitt: generella patofysiologiska mekanismer, diagnostiska metoder, behandlingsöversikt och sjukdomslära. Fokus ligger på etiologi, patofysiologi och symtom. Behandling av sjukdomarna berörs översiktligt. ÖVERGRIPANDE MÅL KURSVECKA 1-2: Den studerande skall erhålla basala kunskaper vad gäller grundläggande patogenetiska mekanismer. Dessa kunskaper skall utgöra en grund för den fortsatta kursen. DELMÅL KURSVECKA 1-2: Allmänt: För att kunna uppnå de övergripande målen krävs basala kunskaper i generella patogenetiska mekanismer. Dessa områden behandlas mycket detaljerat i kurslitteraturen och genom katedrala föreläsningar. Som kurslitteratur rekommenderas följande kapitel i Robins Basic Pathology (9:e upplagan: relevanta delar Kap. 1, 2, 4, 5, 9 (sid arterioscleros). Motsvarande kunskap kan inhämtas från likartade böcker. Vidare de delar av CNS patologi omfattande inflammation, trauma och degeneration (Kap. 22). Fokus ligger på förståelse av grundläggande/principiella sjukdomsmekanismer, dvs.: - nekros/apoptos - infarkt - degeneration och inlagring - inflammation - tumörlära Dessa mekanismer är centrala vid de flesta processer och kunskap om dem är nödvändig för att förstå uppkomst och progression av de flesta sjukdomarna. Den studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler. Generella patogenetiska mekanismer: Den studerande skall kunna: - redogöra för innebörden av begreppen mutation, proto onkgen, onkgen, tumörsuppressorgen, förlust av heterozygositet, klonal evolution, cancerstamcell, tumörheterogenitet - kunna mekanismer för omvandling av proto onkgener till onkgener - kunna mekanismer för inaktivering av tumörsuppressorgener - kunna förklara begreppen atypi, dysplasi, cancer in situ, neoplasi och invasiv cancer

2 - kunna översiktligt beskriva principer för tumörklassifikation (gradering och stadieindelning) - kunna beskriva en flerstegsmodell för somatiska mutationer vid tumörprogression - kunna cellulära funktioner och signalvägar som påverkas av mutationer under tumörprogression - kunna kriterier för att skilja benigna från maligna tumörer - kunna symptom av lokaliserad respektive spridd sjukdom - översiktligt kunna beskriva terapeutiska metoder och indikationer för dessa Nekros, infarkt, degeneration och inlagring (motsv. Kap. 1 i Robbins) - morfologiska och biokemiska förändringar i cellen vid stress/cellskada. - olika typer av celldöd (nekros - apoptos). - morfologiska och etiologiska skillnader mellan apoptos och nekros - inflammatoriskt svar vid nekros - mekanismer för cellulär adaptation (anpassning) vid stress/cellskada. - ha kännedom om och kunna definiera begreppen degeneration och inlagring - känna till olika typer av amyloidinlagringar - typer av neurodegeneration - ha kännedom om inlagringssjukdomar ex. järninlagring, förkalkning Inflammation (motsv. Kap. 2 i Robbins) Övergripande: kunna redogöra för inflammationens patogenes och morfologi och hur de olika typerna akut, kronisk och granulomatös manifesteras i olika organ. Kunna beskriva och klargöra likheter och skillnader vid akut, kronisk och granulomatös inflammation. Akut inflammation - inflammationens kardinaltecken och principerna bakom - kärlreaktionens faser och involverade mediatorer - skillnader inflammation - infektion - olika typer av exudat - celltyper och deras mediatorer och interaktioner. - feedbacksystem vid inflammation (bromsar och gaspedaler vid akut och även kronisk inflammation) - morfologiskt utseende vid akut inflammation - granulationsvävnad Kronisk inflammation - varför en inflammation blir kronisk och destruktiv - olika typer av kronisk inflammation - celltyper och mediatorer vid kronisk inflammation - möjligheter till läkning - fibrosutvecklingen - morfologiskt utseende vid kronisk inflammation

3 Exempel på sjukdomsprocesser där såväl akut som kronisk/destruktiv inflammation har en central roll (motsv. Kap. 4 och Kap. 9 s i Robbins) - atheroscleros som en destruktiv inflammatorisk process - ex. på andra inflammatoriska sjukdomar såsom inflammatorisk tarmsjukdom, gastrit, hepatit och pneumoni - grundläggande kunskaper om autoimmuna sjukdomar CNS (motsv. Kap. 22 i Robbins) - ha kunskap om de inom CNS vanligaste tillstånden av trauma, blödningar samt inflammation och degeneration (såsom encephalit, meningit, olika typer av demens ex. Alzheimer samt prionsjukdomar). Tumörlära (motsv. Kap. 5 i Robbins) - känna till och kunna redogöra för grundläggande tumörbiologiska mekanismer - känna till principerna för histogenetisk tumörklassifikation - definition och terminologi avseende benigna tumörer (polyp, adenom, myom, lipom) - begreppen atypi och dysplasi - definition av begreppet cancer in situ - definition och terminologi avseende malign tumör (ex. sarkom, carcinom, lymfom, teratom, gliom och melanom). - skillnader mellan cancer in situ och benign/malign tumör - känna till begreppen incidens och prevalens, samt känna till de vanligaste maligna tumörformerna - principer för tumörgradering (högt - medelhögt - lågt differentieringsgrad) - typer av invasiv växt och olika spridningssätt av tumörer (lymfogent, hematogent, direkt överväxt samt växt i pre-existerande hålrum) - känna till angiogenes och stromabildning vid tumöruppkomst - känna till inflammationens roll vid tumöruppkomst - känna till hur onkgener och suppressorgener samverkar vid initiering och progression av maligna tumörer (malign transformation) Molekylärpatologi - känna till behov och nytta av molekylärpatologiska analyser och när sådana behövs - kunna ge exempel på molekylärpatologiska analyser och känna till principer för hur dessa utförs, exempelvis immunhistokemi och mutations-analyser Transplantation - typer av transplantation. - mekanismer vid avstötning, celltyper, mediatorer vid hyperakut, akut och kronisk avstötning. - morfologisk bild vid de olika typerna av avstötning. - toleransbegreppet

4 ÖVERGRIPANDE MÅL KURSVECKA översiktligt redogöra för diagnostiska metoder inom radiologi, klinisk kemi och onkologi. - översiktligt redogöra för de vanligaste läkemedelgruppernas verkningsmekanismer. - översiktligt redogöra för mekanismer för läkemedelsbiverkningar. DELMÅL KURSVECKA 3-4: - översiktligt redogöra för olika radiologiska metoders möjligheter och begränsningar för avbildning av anatomiska strukturer, fysiologiska förlopp och patologiska förändringar. - översiktligt redogöra för vanliga radiologiska undersökningars indikationer, utförande och diagnostiska värde. - översiktligt redogöra för de vanligaste analyserna och funktionsundersökningarna som utförs på ett klinisk-kemiskt laboratorium samt ha kännedom om vilket provmaterial som används för analyserna och vilka analysmetoder som används på ett klinisk-kemiskt laboratorium. - redogöra för hur olika klinisk-kemiska analyter, inklusive blodkroppar, kan variera hos friska individer och vid olika sjukdomstillstånd. - översiktligt redogöra för de olika faserna i läkemedelsutveckling - redogöra för den kliniska betydelsen av de viktigaste farmakokinetiska parametrarna. - redogöra för indikation, verkningsmekanism och biverkningar för de vanligaste läkemedelsgrupperna. - översiktligt beskriva de viktigaste mekanismerna för läkemedelsbiverkningar och om hur de kan undvikas. - översiktligt kunna redogöra för de onkologiska behandlingsmetoderna innefattande cytostatika-, bioterapi-, strål- och antikroppsbehandling. ÖVERGRIPANDE MÅL KURSVECKA 5-6 översiktligt redogöra för de vanligaste sjukdomarna vad avser endokrina organ, hud, hjärta, mage/tarm, reumatologi, luftvägar, samt olika infektionssjukdomar. DELMÅL KURSVECKA 5-6: Den studerande ska: För endokrinologiska sjukdomar: - kunna redogöra för klassifikation, epidemiologi, patogenes samt utredning och behandling av typ 1 diabetes, typ 2 diabetes samt sekundär diabetes.

5 - kunna redogöra för sköldkörtelns sjukdomar: orsaker, symptom, diagnostik och behandlingsprinciper. - kunna redogöra för symtom, diagnostik och behandling vid primär hyperparathyreoidism, hypofystumörer, Cushing s syndrom, feokromocytom, samt primär aldosteronism. - kunna redogöra för symtom, diagnostik och behandling vid osteoporos. - kunna översiktligt beskriva symtom och diagnostik av multipel endokrin neoplasi typ I och II (MEN I och II). För dermatologiska sjukdomar: - kunna förklara orsak, patogenes, förlopp och behandlingsprinciper vid de vanligaste inflammatoriska hudsjukdomarna (psoriasis, eksem). - kunna förklara orsak, patogenes, förlopp och behandlingsprinciper vid maligna och premaligna hudtumörer: basalcellscancer, skivepitelcancer, och malignt melanom. För GI sjukdomar: - redogöra för orsak, patogenes, förlopp och behandlingsprinciper vid irritable bowel syndrome, celiaki, carcinoid och colon cancer. För reumatiska sjukdomar: - kunna redogöra för symtom, diagnostik, principerna för terapi samt prognos vid reumatoid artrit, spondylartriter samt SLE. För infektionssjukdomar: - översiktligt kunna redogöra för etiologi, patogenes och behandlingsprinciper för pneumoni, gastroenteriter, hud- och mjukdelsinfektioner och CNS-infektioner. - översiktligt kunna redogöra för mekanismerna bakom sepsis och septisk chock. - översiktligt redogöra för olika antibiotikaklasser, verkningsmekanism och resistensutveckling. - översiktligt känna till infektionssjukdomar ur ett globalt perspektiv, zoonoser och hur pandemier utvecklas. - översiktligt känna till de vanligaste tropiska infektionssjukdomarna vi stöter på hos resenärer från Sverige. För lungsjukdomar: - redogöra för begreppen obstruktiva och restriktiva lungsjukdomar, - kunna förstå och redogöra för symtom, diagnostik och behandling vid kronisk bronkit, KOL och astma För hematologi: - kunna översiktligt redogöra för huvudtyper av leukemier utifrån klinisk bild och cellursprung - översiktligt kunna incidens, prevalens, och prognos - kunna symtombild vid leukemier och lymfom - översiktligt kunna diagnostiska metoder inkl morfologi, immunfenotyp och cytogenetik/molekylärgenetik - översiktligt kunna beskriva behandlingsprinciper, inklusive modern målriktad

6 terapi - att översiktligt kunna redogöra för hur en anemiutredning genomförs inkluderande adekvat initial provtagning och basal behandling För kardiologi: - sammanfatta den bakomliggande patofysiologin till uppkomst av aterosklerotisk hjärtsjukdom, förmaksflimmer och hjärtsvikt. - känna till riskfaktorer för uppkomst av aterosklerotisk hjärtsjukdom, förmaksflimmer och hjärtsvikt känna till vanliga symptom vid aterosklerotisk hjärtsjukdom, förmaksflimmer och hjärtsvikt ÖVERGRIPANDE MÅL KURSVECKA 6 översiktligt redogöra för de vanligaste sjukdomarna inom neurologi, oftalmologi och psykiatri. DELMÅL KURSVECKA 6: Den studerande skall kunna: - redogöra för symtomen vid de vanligaste sjukdomstillstånden inom neurologi, psykiatri och oftalmologi. - redogöra för olika patogenetiska mekanismer och behandlingsstrategier vid sjukdomar inom neurologi, psykiatri och oftalmologi. - förstå verkningsmekanism och neurobiologisk effekt av de vanligaste psykofarmaka. - Kunna förstå, analysera och presentera vetenskapliga artiklar om neurologiska och neurokirurgiska sjukdomar. - förstå det anatomiska och fysiologiska underlaget för känslor. - redogöra för sömnens fysiologi. Förstå sömnstörningars relation till endokrina och psykiska störningar. - skilja på metoder för screening, diagnostik och symtomskattning. - kritiskt värdera diagnostisk tillförlitlighet i psykiatriska studier. - förstå olika patologiska mekanismer vid skallskada.

7 ÖVERGRIPANDE MÅL KURSVECKA översiktligt redogöra för de vanligaste kirurgiskt behandlingsbara sjukdomarna DELMÅL KURSVECKA 7-8: Den studerande skall kunna: - kunna redogöra för patogenes, diagnostik och behandling av aortaaneurysm - översiktligt kunna redogöra för olika smärttillstånd och deras bakomliggande patogenes och behandlingsprinciper - kunna redogöra för placeboeffektens betydelse i forskningssammanhang och i klinisk praxis - kunna redogöra för patogenes, diagnostik och kirurgisk behandling av bröstcancer - kunna översiktligt redogöra för de huvudsakliga kirurgiska behandlingarna av kolorektala sjukdomar - översiktligt kunna redogöra för patogenes av sjukdomar i övre bukhålan och deras diagnostik och kirurgiska behandling - kunna redogöra för olika principer av överviktskirurgi - kunna beskriva processer för benbildning och remodellering i det växande skelettet samt därtill kopplad patologi och behandling - kunna redogöra för symtom, diagnostik och behandling vid osteoporos - kunna beskriva hur benregeneration sker efter fraktur och kirurgisk behandling - kunna översiktligt redogöra för behandling av frakturer - kunna beskriva patogenes, diagnostik och behandling av artros - kunna beskriva patogenes, diagnostik och behandling av benbildande tumörer - kunna beskriva patogenes och behandling av åkommor som behandlas med ryggortopedi - kunna beskriva kroppens svar på trauma - kunna beskriva den reparativa processen vid sårläkning och ärrbildning - kunna översiktligt beskriva fysiologiska processer vid och behandling av brännskador - kunna extrahera relevant information ur en patientjournal - kunna redogöra för de huvudsakliga epidemiologiska studiedesignerna - ha en förståelse för hur man läser, tolkar och värderar resultat från kliniska studier, både interventionsstudier och observationsstudier ÖVERGRIPANDE MÅL KURSVECKA 9-10 Pediatrikdelen i biomedicinarprogrammets kurs fokuserar på vad som skiljer ut barn från vuxna avseende sjukdomsmekanismer och sjukdomspanorama. Fyra centrala områden har utvalts. DELMÅL KURSVECKA 9-10: Pediatrik

8 1) Neonatologi - Vad skiljer fostret från det nyfödda barnet och det nyfödda barnet från större barn? - Hur sker omställningen från intrauterint till extrauterint liv avseende cirkulation, respiration, metabolism och vätskebalans? - I vilka avseenden är det nyfödda barnet omoget och vad ger det för risker jämfört med senare i livet? - Vad skiljer, i grova drag, det fullgångna från det underburna barnet? - Varför behöver många nyfödda barn stöd för andning och syreupptagning? - Varför drabbas många nyfödda barn av ikterus/gulsot? - Vad kan bli följderna av att ett barn drabbas av syrebrist under förlossningen? - Hur kan den gravida kvinnans hälsa påverka det nyfödda barnets? - Vilken betydelse har amningen för barnets hälsa? 2) Genetik - På vilka sätt kan hereditära faktorer påverka ett barns hälsa? - Vilka är de vanligaste syndromen och missbildningarna? - Grundläggande genetik och uppkomstmekanismer till genetiska sjukdomar samt genetisk diagnostik. - Handläggning av barn med syndrom, finns det någon behandling? - Hur ser ärftligheten ut vid längd, vikt, pubertetsutveckling och vanliga sjukdomar i barnåren? - Utvecklingsförsening/störning. Definition, subklasser, upprepningsrisk. - Etiska dilemman i samband med utredning av genetiska sjukdomar. 3) Allergologi/immunologi - Vad är de bakomliggande mekanismerna bakom allergier och andra överkänslighetstillstånd? - Vad innebär begreppet atopi? - Vilka allergiska/atopiska tillstånd är vanligast i vilka åldrar? - Hur behandlas och förebyggs allergier? - Vad är celiaki? - Vad är laktosintolerans? Hur skiljs det ut från andra skäl att må dåligt av mjölk? 4) Infektionssjukdomar - Varför får småbarn fler infektioner än vuxna? - Varför har en del småbarn fler infektioner än andra småbarn? - Hur skiljer sig infektionspanoramat mellan de olika åldrarna? - Vilka sjukdomar vaccineras barnen mot och varför? - Vad är bakgrunden till urinvägsinfektioner hos små och större barn? - Vilka är de vanligaste infektionerna i luftvägar och gastrointestinalkanal? - Varför behöver/skall vi inte ge antibiotika till alla barn med bakteriella infektioner? - Vad är riskerna/fördelarna med att barn utsätts för så mycket virusar på dagis?

9 1) GYNEKOLOGI MÅLBESKRIVNING för kursen i obstetrik & gynekologi inom biomedicinarprogrammet Redogöra för olika typer av preventivmedel. Redogöra för när abort får göras och vilka metoder som finns. Vad är, samt hur uppkommer, diagnostiseras och behandlas: Framfall (prolaps) Urininkontinens Cervixcancer Endometrios Missfall 2) BARNLÖSHETSPROBLEMATIK Redogöra för olika orsaker till barnlöshet? Vad för utredning görs av paret? Vilka metoder finns för att försöka åstadkomma graviditet? Vad är tillåtet och inte beträffande spermiedonation och äggdonation? 3) OBSTETRIK Vilka kontroller görs inom mödrahälsovården under en normal graviditet? Beskriva normalförloppet av en förlossning. Vad är, samt hur uppkommer, diagnostiseras och handläggs/behandlas: Preeklampsi Tillväxthämning Fosterimmunisering Hur diagnostiseras och handläggs/behandlas: Postpartumdepression