1. Med vilken provtagning kan Du vid detta läkarbesök avgöra om pojken behöver specifik behandling för sin sjukdom? (1p, del 2)

Transkript

1 FALL 1 En 15-årig pojke insjuknar med ont i halsen och feber. Pojken söker på vårdcentralen där Du är läkare. Han undrar om han kan få någon behandling för att snabbt bli frisk eftersom han ska delta i en ishockeyturnering om några dagar. Du inspekterar svalget som är rodnat, finner lätt ömmande körtlar i käkvinklarna, men i övrigt inget särskilt i status. 1. Med vilken provtagning kan Du vid detta läkarbesök avgöra om pojken behöver specifik behandling för sin sjukdom? (1p, del 2) Pojken återkommer till Dig en vecka senare på grund av snarast tilltagande halsont samt sväljningssvårigheter. Pojken har en kroppstemperatur på 38,6oC. Vidare uppvisar han palpabla körtelpaket på halsen bilat, i axiller och ljumskar, degiga och lätt ömmande. Han har också diskret ömhet vid bukpalpation. Inspektion av svalget visar nu bilateralt rodnade, stora tonsiller med sammanflytande vit beläggning och en sötaktig odör noteras. 2. a) Vilken diagnos misstänker du nu i första hand? b) Vilka blodprovsresultat kan stärka dina misstankar? c) Hur kan specifik diagnos bekräftas? d) Får patienten någon specifik behandling riktad mot det agens som givit upphov till sjukdomsbilden? (4p, del 2) Vid denna typ av infektion är det inte helt ovanligt att man får en superinfektion med den bakterie som orsakar scharlakansfeber. 3. a) Vilken bakterie orsakar scharlakansfeber? b) Vid utodling av denna bakterie behövs det en enda platta för att snabbt komma vidare i identifikationen. Vilken platta används och förklara varför? c) Pojkens mamma jobbar på Kvinnoklinikens förlossningsavdelning, och hon börjar själv få ont i halsen. Nu undrar hon om hon bör söka läkare. Hur bedömer du smittorisken, och för vem är denna bakterie farligast den nyförlösta kvinnan eller hennes nyfödda barn? Förklara varför. (3p, del 2) Faryngit kan framkallas av både virus och bakterier. En rad virus ger upphov till faryngit, både virus som ger luftvägsinfektioner och sådana där halsont är ett initialt symptom. Vid viral faryngit hjälper uppenbarligen inte antibiotika. 4. a) Ett särskilt virus kan framkalla faryngit, ofta tillsammans med konjunktivit. Vilket virus är det? (1p) 1

2 b) Du tar ett blodprov, och utför en s.k. Monospotreaktion. Den utfaller positivt. Förklara vad man mäter med Monospotreaktionen. (2p) (totalt 3p, del 2) En stor del av befolkningen har en latent Epstein-Barrvirusinfektion. Detta är en riskfaktor för utveckling av bl.a. Hodginsom Burkittlymfom. För att ett lymfom skall uppstå krävs dock genetiska förändringar hos den infekterade cellen. 5. a) Förklara varför Epstein-Barr-virus (EBV) infekterar B-lymfocyter men inte T-lymfocyter. b) Beskriv de utmärkande dragen för EBV-infektionens latenta fas och förklara hur EBV påverkar cellen så att risken för tumöromvandling ökar. c) Beskriv vilken kromosomal förändring som nästan alltid observeras hos Burkittlymfom, samt följden av denna förändring. (6p, del 2) Förökning av herpesvirus inklusive EBV kan behandlas med antivirala medel. Acyklovir hämmar EBV-replikation på samma sätt som replikation av herpes simplexvirus, men har ingen signifikant klinisk effekt vid EBV-infektion. Den huvudsakliga indikationen för behandling med acyklovir är därför HSV-infektion. 6. a) Beskriv hur acyclovir bioaktiveras och förklara den aktiverade substansens verkningsmekanism b) Förklara varför acyclovir är i huvudsak verkningslöst mot EBV i infekterade lymfocyter (4p, del 2) De flesta DNA-virus ger upphov till långvariga infektioner, med eller utan en latent fas. I motsats till detta ger nästan inga RNAvirus persisterande infektioner. 7. a) Förklara varför RNA-virus inte kan vara latenta. b) Förklara varför det inte finns några RNA-virus med genom så stora som hos EBV. (3p, del 2) 8. Vad är skillnaden mellan monoklonalt och polyklonalt antikroppssvar? (2p, del 1) FALL 2 En 60-årig kvinna njurtransplanterades för fyra år sedan. Transplantatet har fungerat bra och hon har kontinuerligt stått på immunhämmande medicinering. Det aktuella är att hon sedan en vecka tillbaka fått feber, hosta och upplevt allmän sjukdomskänsla. Lungröntgen visar fläckformiga förtätningar bilateralt och en 2

3 konsoliderad förändring som omfattar nästan hela underloben på höger sida. Antibiotikabehandling inleds med viss men svag effekt. Tillståndet försämras och hon avlider efter ytterligare 3 veckor. Obduktion utförs och den visar hålrum i lungorna basalt, omgivna av vitaktig strukturlös massa. En möjlighet är att patienten drabbats av tuberkulos. 9. Tuberkulos är en form av granulomatös inflammation. Vad förväntar du dig att se vid mikroskopisk undersökning av den sjuka delen av lungan. Rita gärna en beskrivande figur. (3p, del 1) 10. Vid vilka andra tillstånd förekommer granulombildningar. Ange två sådana tillstånd. (2p, del 1) 11. Ange skillnaderna i den mikroskopiska bilden mellan granulom och granulationsvävnad. (2p, del 1) TBC kan sägas vara en form av kronisk inflammation. Vid kronisk inflammation drivs processen av en obalans mellan aktiverande och hämmande faktorer. 12. Ge exempel på två pro-inflammatoriska och två anti-inflammatoriska cytokiner, samt beskriv kortfattat deras aktivitet. (4p, del 1) Frisättning av akutfas-proteiner och ökad kroppstemperatur, dvs. feber, är två exempel på systemiska reaktioner som kan ske vid en akut inflammation. 13. Vad är det som initierar dessa två systemiska reaktioner? (2p, del 1) 14. Beskriv kortfattat de vaskulära förändringar som är associerade med den akuta inflammationen. Ge exempel på tre vasoaktiva mediatorer. (2p, del 1) En stor del av denna TBC bakteries karaktäristika vad gäller växtsätt, resistens m.m. kan förklaras av en speciell struktur. 15. a) Vilken struktur avses, och vad skiljer den åt från andra grampositiva bakterier? b) Varför är det så allvarligt om denna bakterie blir rifampicinresistent, och vad måste man göra för att förhindra detta? (3p, del 2) 16. Beskriv immunsvaret mot tuberkulos. Ange skillnader mot pneumokocksvaret. Redogör speciellt för specifika och ospecifika komponenter. (3p, del 1) 3

4 De första månaderna efter en transplantation löper patienten en risk för reaktivering av latenta virus. 17. a) Nämn minst 3 virus som är aktuella. b) I vilken molekylär form ligger dessa virus latenta? c) Vilka antikroppar bildas vid en virusreaktivering (i motsats till en primärinfektion med samma virus). d) Vilka antivirala medel kan användas för att bekämpa de tre reaktiverade virusinfektioner du nämnde på delfråga 17 a) (ovan)? (4p, del 2) FALL 3 En 76-årig kvinna, tidigare väsentligen frisk, har slagit i höger underben i samband med en cykeltur. Därefter utvecklat ett sår, som mäter 2 x 3 cm. Söker nu med 3 dagars anamnes på tilltagande smärta och smetigt sekret från såret. Vid inspektion är såret varigt, med en lätt rodnad och svullnad runt. 18. a) Vilket/a agens misstänker Du främst kan ha givit upphov till den kliniska bild som beskrivits i fallbeskrivningen ovan? b) Du anser att patienten som har diabetes mellitus behöver specifik behandling riktad mot orsakande patogen/er. Vad ger Du som förstahandbehandling utifrån den/de patogener Du nämnt under a)? Motivera valet av behandling kortfattat utifrån specifika egenskaper hos denna/dessa patogen/er. (3p, del 2) 19. Beskriv de viktigaste virulensfaktorerna hos en av de primärpatogena bakterierna vid sårinfektion. (3p, del 2) 20. Beskriv vilka mekanismer bakterier kan använda sig av för att bli resistenta mot betalaktamantibiotika. Rita gärna. (4p, del 2) Efter några dagars behandling med antibiotika börjar din patient få besvärliga diarréer. 21. Vilken bakterie misstänker du, och vad bör du fundera på att göra i första hand för att minska patientens besvär? (2p, del 2) Vid bakterieinfektioner får man oftast ett dåligt immunologiskt minne. 22. Hur skiljer sig ett primärt antikroppssvar från ett sekundärt (minnes)- antikroppssvar? (5p, del 1) Vid bakteriella infektioner ökar framför allt de neutrofila granulocyterna i blodet. 4

5 23. Beskriv utseendet hos denna cell, hur den mobilseras akut och hur bildningen av denna celltyp påverkas vid infektion. (3p, del 1) FALL 4 En 48-årig kvinna som den senaste tiden blivit stel i händerna på morgnarna, vilket medför att hon har svårt att klä sig och knyta skorna. Först efter flera timmar minskar stelheten så att hon "kommer igång". Fingerlederna på båda händerna är ömma och svullna. Hon har i samband med ledbesvären blivit uttalat trött. På eftermiddagen går det lättare att jobba. Hon har tappat några kilo i vikt de senaste månaderna. Patienten söker distriktsläkare för sina besvär. 24. Denne misstänker att patienten kan ha utvecklat reumatoid artrit. Till sin hjälp för att utreda detta har distriktsläkaren två laboratorieanalyser, en nyare och en äldre. a) Vilka är dessa två analyser? b) Hur skiljer sig analyserna åt vad gäller sensitivitet och specificitet? c) Vilken av analyserna lämpar sig bäst för användning inom primärvården, om den diagnostiska frågeställningen är reumatoid artrit? d) Under vilket stadium av sjukdomsutveckling blir dessa laboratorieundersökningar positiva? Vad betyder detta för hur analyserna bör användas? (4p, del 1) En förklaring till autoimmuna sjukdomar kan vara bristfällig toleransutveckling. 25. Beskriv hur våra T-lymfocyter lär sig skilja mellan kroppsegna och främmande substanser. (5p, del 1) 26. Cytokinproduktion karaktäriserar Th1- och Th2-svar. Ge två exempel på Th1-cytokiner, samt två exempel på Th2-cytokiner. (2p, del 1) Övriga frågor: 27. Frågan gäller njurtransplantation. a) Vilka faktorer begränsar mest tillämpningen? b) Ange de viktigaste immunosuppressiva läkemedlen vid njurtransplantation, och beskriv verkningsmekanismen för dessa läkemedel? (4p, del 1) 28. Vid bedömning av blodsjukdomar tas ofta ett prov på benmärgen. a) Var på kroppen tas vanligen provet? b) Hur kan man veta att provet är representativt för hela benmärgen? (2p, del 1) 5