Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torsdag den 30 januari 2014

2 Sammanträdesdatum (2) Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset den 30 januari 2014 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, 3 vån, Sahlgrenska sjukhuset Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Val av justeringsperson Fastställande av föredragningslista Informationsärenden 1. Information: Lägesrapport psykiatriska öppenvårdsmottagningar psykiatri affektiva I och II Ann-Marie Wennberg, Martin Rödholm och Tobias Nordin 2. Patientsäkerhet och avvikelser Karin Fröjd och Anne Olmarker Kommentarer till aktuella händelser Kaffe Beslutsärenden 4. TU: Yttrande avseende motion om dietistverksamheten på primärvårdsnivån Mats Tullberg Diarienummer: SU / TU: Yttrande avseende motion om valfrihet inom högspecialiserad vård Mats Tullberg Diarienummer: SU / TU: Yttrande avseende motion om införande av hjärnskadekoordinator och inrättande av regionalt kompetenscentrum Mats Tullberg Diarienummer: SU / TU: Redovisning av säkerhetsarbetet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset år 2013 Mats Tullberg Diarienummer: SU / TU: Beslut om uppdaterad programhandling regionalt Bild- och InterventionsCentrum, etapp 3 Barbro Fridén, Per Karlsson Diarienummer: / Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Lunch

3 Sammanträdesdatum (2) Beslutsärenden 9. TU: Årsredovisning 2013 Synnöve Helander Diarienummer: SU / Bilaga 10. TU: Revidering av detaljbudget 2014 Synnöve Helander Diarienummer: SU /2013 Kaffe Bilaga 11. Yttrande över revisionsrapport Granskning av barn- och ungdomspsykiatrin Margareta Hammarström Bilaga Informationsärenden 12. Lägesrapport obstetriken Margareta Hammarström Rapporter från styrelsens ledamöter Beslutsärenden 14. TU: Uppdrag att upprätta ansökan om att bedriva rikssjukvård för plexus brachialisskador Lars Grip Diarienummer: SU / TU: Yttrande över utkast till Grön resplan, Göteborgs stad Lars Grip Diarienummer: SU / Allmänna anmälningsärenden Inkomna skrivelser Verkställighetsbeslut Delegeringsbeslut Diarienummer: Bilaga Bilaga Bilagor 17. Övriga frågor Kerstin Brunnström (S) Ordförande

4 Punkt 4 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU /2013 Förvaltning/enhet Handläggare: Mats Tullberg Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Yttrande avseende motion av Mariella Olsson (FP) om dietistverksamhet på primärvårdsnivån, RS Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen ställer sig bakom förslaget om dietistverksamhet på primärvårdsnivån Sammanfattning av ärendet För flera patientgrupper är tillgång till dietister viktig, både i behandling av sjukdomstillstånd men också i sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser. För patienter med ätstörningssymtom är tillgång till dietister inom primärvården av stor betydelse. Genom dietistens speciella kunskap kan man förebygga övervikt och undervikt. Patienter med ätstörning löper ökad risk att återinsjukna under första året efter tillfrisknandet. God tillgång till dietister inom primärvården kan vara till stor hjälp för att förebygga återinsjuknande inom denna patientgrupp där uppföljning sker inom primärvården. Förslaget skulle stärka det hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbetet och förbättra omhändertagandet av patienter med behov av dietistkontakt i primärvården. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Beslutet skickas till Regionstyrelsen Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

5

6

7 Punkt 5 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU /2013 Förvaltning/enhet Handläggare: Mats Tullberg Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Yttrande avseende motion av Jonas Andersson (FP) om valfrihet inom högspecialiserad vård, RS Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen ställer sig positiv till principen att stärka patientens ställning genom att öka valfriheten enligt föreliggande förslag. 2. Styrelsen föreslår att regionen inväntar resultatet av patientmaktutredningens förslag till ny lag innan ställningstagande till regionalt initiativ tas. 3. Styrelsen föreslår att finansieringsformerna noga bör belysas. Sammanfattning av ärendet Jonas Andersson (FP) har i motion föreslagit att regionfullmäktige beslutar att remisstvånget för högspecialiserad vård tas bort i Västra Götalandsregionen och att patienter därmed ges möjlighet att fritt söka högspecialiserad vård. Patientmaktsutredningen har lämnat förslag till ny patientlag som syftar till att stärka patienternas ställning i hälso- och sjukvården. I utredningens förslag ingår ökad valfrihet för specialistvård inom hela landet. Patientmaktsutredningen föreslår att lagförslagen i utredningen ska träda i kraft den 1 januari SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Beslutet skickas till Regionstyrelsen Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

8

9

10 Punkt 6 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU /2013 Förvaltning/enhet Handläggare: Mats Tullberg Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Yttrande avseende motion av Marith Hesse (M) om införande av hjärnskadekoordinator och inrättande av regionalt kompetenscentrum, RS Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen ställer sig bakom förslag om införande av hjärnskadekoordinator och inrättande av regionalt kompetenscentrum. Sammanfattning av ärendet Patienter med hjärnskador är ofta beroende av lång rehabilitering och kontakt med hälso- och sjukvården. Patienterna är ofta i behov av stöd och insatser av olika slag och en väl fungerande samordning av vårdinsatser för hjärnskadade patienter är av stor betydelse för livskvaliteten. En regional hjärnskadekoordinatorfunktion och ett regionalt kompetenscentrum för hjärnskador skulle sannolikt förbättra möjligheterna till en samordnad och välfungerande vårdkedja för berörda patienter och förbättrad livskvalitet för denna utsatta patientgrupp. Patientgruppen med traumatiska hjärnskador utgör en stor del av den grupp människor som har kvarstående handikapp efter större olycksfall. Rehabilitering och omhändertagande av patienter med traumatiska hjärnskador utgör endast en del av det posttraumatiska rehabiliteringsbehovet där också andra invalidiserande skador ingår, såsom ryggmärgsskador, svåra handskador och perifera nervskador. Dessa patientgrupper kan också vara i behov av en stärkt organisation av rehabiliteringsresurser. Vid eventuellt införande av hjärnskadekoordinator och inrättande av regionalt kompetenscentrum bör man säkerställa att patientgrupper med andra funktionshinder inte får stå tillbaka. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Beslutet skickas till Regionkansliet Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

11

12

13

14 Punkt 7 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU /2013 Förvaltning/enhet Handläggare: Thomas Karlsson Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av säkerhetsarbetet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset år 2013, dnr RS Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen översänder Redovisningen av säkerhetsarbetet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset till regionstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Säkerhetsarbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska redovisas till regionstyrelsen en gång per år. Redovisningen utgår från den regionala strategi som fastställdes av regionfullmäktige Redovisningen följer bifogad mall framtagen av regionkansliet. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Ifylld redovisningsmall 1 (RM1) Beslutet skickas till Regionstyrelsen Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

15 Bilaga Redovisning av 2013 års säkerhetsarbete till Regionstyrelsen, dnr RS Nämnder, styrelser och bolagsstyrelser ska årligen redovisa sitt säkerhetsarbete till Regionstyrelsen och i respektive årsredovisning enligt Regionfullmäktiges beslut den 22 april 2008, dnr RSK Utgångspunkt för redovisningen är Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter fastställd av Regionfullmäktige den 14 maj 2013, dnr RS Förvaltningschef, säkerhetschef/motsvarande eller av förvaltningschef utsedd kontaktperson ansvarar för att svar och bedömningar i frågeformuläret ger en rättvisande bild av förvaltningens säkerhetsarbete och säkerhetsläge under Se vidare utskickad "Anvisning till nämnder, styrelser och bolagsstyrelser för hur säkerhetsarbete och säkerhetsläge och krishanteringsförmåga avseende 2013 ska redovisas till Regionstyrelsen", daterad Del 1 - Inledning 1. Ange förvaltning, bolag eller verksamhet Alingsås lasarett inkl styrelsen Film i Väst AB Folkhögskola: Agnesbergs folkhögskola Folkhögskola: Dalslands folkhögskola Folkhögskola: Grebbestads folkhögskola Folkhögskola: Vara folkhögskola Frölunda specialistsjukhus inkl styrelsen Göteborgs Symfoniker AB Habilitering & Hälsa inkl styrelsen Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli inkl HSN 1-12 Kollektivtrafiksekretariatet inkl kollektivtrafiknämnd Kungälvs sjukhus inkl styrelsen Naturbrukskansliet inkl styrelsen för naturbruksgymnasierna Närhälsan inkl Primärvårdsstyrelsen Patientnämndernas kansli inkl patientnämnder Angereds Närsjukhus inkl styrelsen Folkhälsokommitténs sekretariat inkl folkhälsokommittén Folkhögskola: Billströmska folkhögskolan Folkhögskola: Fristads folkhögskola Folkhögskola: Göteborgs folkhögskola Folktandvården inkl tandvårdstyrelsen Göteborgs botaniska trädgård GöteborgsOperan AB Hälsan och Stressmedicn inkl nämnden Institutet för stressmedicin inkl nämnden Kultursekretariatet inkl kulturnämnden Miljösekretariatet inkl miljönnämnden NU-sjukvården inkl styrelsen Närhälsan inkl styrelsen för beställd primärvård Regionarkiv inkl arkivnämnden

16 Regionkansliet inkl regionstyrelsen och regionfullmäktige Regionservice inkl servicenämnd Regionutvecklingssekretariatet inkl regionutvecklingsnämnden Rättighetskommitténs kansli inkl kommittén för rättighetsfrågor X Sahlgrenska Universitetssjukhuset inkl styrelsen Skaraborgs sjukhus (SkaS) inkl styrelsen Västarvet Västsvenska Turistrådet AB Övrig eller annan verksamhet Regionkansliet och VGR IT Regionteater Väst AB Revisionsenhet inkl revisorskollegiet Rättighetskommitténs kansli inkl kommittén för rättighetsfrågor l SICAB inkl styrelsen Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) inkl styrelsen Västfastigheter inkl fastighetsnämnden Västtrafik AB 2. Ansvarig tjänsteman för denna rapport/enkät är Thomas Karlsson 3. Antal personer har medverkat och påverkat svar i denna rapport/enkät 1 person 2-4 personer 5-10 personer personer X personer personer fler än 100 personer 4. Svar i denna rapport/enkät har tagits fram X Nej, inte i samråd med andra förvaltningar Ja, i samråd med andra förvaltningar 5. Svar i denna rapport/enkät har redovisats till nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse

17 Nej X Ja 6. Svar i denna rapport/enkät kommer att redovisas till nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse Nej Ja X Har redovisat ja enligt tidigare fråga

18 Del 2 Allmänna frågor 2013 år sammanställning av svar från förvaltningar och bolag kommer att göras enligt tidigare års principer enligt den s.k. cockpitmodellen vilket innebär följande: 1 = Vi är långt ifrån att uppnå uppsatta mål. Mycket arbete återstår. Motsvarar tidigare rött/dåligt. 2 = Vi är inte riktigt nära att nå målen. En hel del arbete återstår. Motsvarar tidigare orange/varning. 3. = Vi är på gång att nå våra mål. Vi är på rätt väg. Motsvarar tidigare gult/ok. 4. = Vi bedömer att vi nå våra mål. Motsvarar tidigare ljusgrönt/bra. 5. = Vi överträffar våra mål. Våra resultat är utmärkta. Motsvarar tidigare mörkgrönt/utmärkt. 7. Mål 1 - Avvikelser i förvaltningens verksamheter hanteras på ett systematiskt sätt Stämmer inte alls X Stämmer helt 8. Mål 1 - Arbetet med att säkerhetsklassificera lokaler har påbörjats Stämmer inte alls X Stämmer helt 9. Mål 2 - Ledningen har regelbunden genomgång av säkerhetsfrågor Stämmer inte alls X Stämmer helt 10. Mål 3 - Västfastigheter har tagit över ansvar för fastighetsbundna säkerhetsanläggningar Stämmer inte alls X Stämmer helt 11. Mål 3 - Det finns behov av administrativa säkerhetstjänster som ex vis hantering av tjänstekort, larm, avtal, passagesystem, vakthållning och kameraövervakning Stämmer inte alls X Stämmer helt

19 12. Mål 4 - Det finns behov av följande säkerhetstjänster Hantering av tjänstekort X Hantering av larm Administration av passagesystem X Hjälp med vakthållning (ex vis ordningsvakter) X Hantering av kameraövervakning Hjälp med avtal och avtalsbevakning säkerhetstjänster Annat 13. Mål 5 - Handlingsplan för säkerhetsarbetet finns och är fastställd av nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse Stämmer inte alls X Stämmer helt 14. Mål 5 - Kontinuitetsplan eller kris- och beredskapsplan finns och är fastställd av nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse Stämmer inte alls X Stämmer helt 15. Mål 6 - Anställda i förvaltningen får utbildning i personsäkerhet Stämmer inte alls X Stämmer helt 16. Mål 7 - De viktigaste processerna och informationsmängderna är identifierade Stämmer inte alls X Stämmer helt 17. Mål 7 - Förvaltningens skyddsvärda information har klassificerats

20 Stämmer inte alls X Stämmer helt 18. Mål 7 - Skyddsvärd information lagras och kommuniceras internt och extern (via ex vis e- post) på ett säkert och tillfredsställande sätt Stämmer inte alls X Stämmer helt 19. Mål 7 - Det finns rutiner som kan tillämpas vid IT-avbrott Stämmer inte alls X Stämmer helt

21 Del 3 A Krishanteringsförmåga 20. Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2013 i syfte att förbättra krishanteringsförmågan? Nej X Ja och antalet RSA vs krishanteringsförmåga som har genomförts är Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2013 i syfte att förbättra informationssäkerheten? Nej X Ja och antalet RSA vs informationssäkerheten som har genomförts är Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2013 som påverkat krishanteringsförmågan? Nej X Ja och exempel på åtgärder är Åtgärdsplaner verksamheter, ändrat organisation bl a införskaffat RKK samordnare och RKK ombud 23. Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2013 som påverkat informationssäkerheten? Nej X Ja och exempel på åtgärder är

22 Reservtelefon extern om IP telefoni går ner, revisioner ute i verksamheterna har påbörjats, loggranskningsrutiner har förbättrats 24. Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2013 som påverkat säkerheten i övrigt? Nej X Ja, och exempel på åtgärder är Utbildning av personal i riskanalyser, skalskydd har setts över, kameraövervakning i entrèer, flera väktare under helger, lokala åtgärdskort framtagna, säkerhetsutbildning, överfallslarm på akutmottagningar Del 3 B Krishanteringsförmåga Bedömning av förvaltningens eller verksamhetens krishanteringsförmåga ska göras enligt följande 4- gradiga skala. 1 = Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga 2 = Det finns en viss förmåga med den är bristfällig 3 = Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister 4 = Förmågan är god 25. STRATEGISK LEDNING

23 Förvaltningen har handlingsplaner för systematiskt säkerhetsarbete och tydliga roller och tydligt ansvar för säkerhetsarbetet Stämmer inte alls X Stämmer helt 26. SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER Förvaltningen samverkar med andra förvaltningar, kommuner, polis, räddningstjänst m.fl Stämmer inte alls X Stämmer helt 27. EXTERN INFORMATION / KOMMUNIKATION Förvaltningen samverkar i externa nätverk och med andra landsting Stämmer inte alls X Stämmer helt 28. INTERN INFORMATION / KOMMUNIKATION Förvaltningen samverkar i interna nätverk och med andra aktörer inom VGR Stämmer inte alls X Stämmer helt 29. OPERATIV LEDNING Förvaltingen genomför övningar inom området kris- och katastrofledning Stämmer inte alls X Stämmer helt

24 Del 4 - Regionövergripande och gemensamma risker 30. Regionövergripande och regiongemensamma risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser inom VGR Inget behöver hanteras X Följande behöver hanteras Regional översyn av Västfastigheters och VGR ITs förmåga att hantera och utveckla säkerhetssytem inom den rättspykiatriska vården utifrån SOSFS 2006:9. IT krasch backupsystem behöver etableras, organiserad brottslighet, rutiner vid IT och telefonistopp, störningar i försörjningssytem. 31. Ny styrmodell och förvaltningsmodell (pm3) för IS/IT har bidragit till ökad effektivisering och tydlighet inom säkerhetsområdet vad gäller roller och ansvar Stämmer inte alls X Stämmer helt

25 Del 5 Personsäkerhet 32. Befintliga personsäkerhetsutbildningar (regional eller lokala utbildningar) är ett bra stöd i arbetet med personsäkerhet Stämmer inte alls X Stämmer helt 33. Andel av personalen som har fått någon form av säkerhetsutbildning Ca 0-9 % av personalen har fått utbildning Ca % av personalen har fått utbildning Ca % av personalen har fått utbildning X Ca % av personalen har fått utbildning Ca % av personalen har fått utbildning Ca % av personalen har fått utbildning Ca % av personalen har fått utbildning Ca % av personalen har fått utbildning Ca % av personalen har fått utbildning Ca % av personalen har fått utbildning 100 % av personalen har fått utbildning

26 Del 6 - Informationssäkerhet Informationssäkerhet handlar om samverkan mellan teknisk och administrativ säkerhet. Teknisk säkerhet består av fysisk säkerhet och IT-säkerhet och omfattar krav på tekniska skyddsåtgärder för information och omfattar bland annat brandskydd, redundans i datahallar och databaser, virusskydd, krypteringsfunktion och övervakning kommunikation. Administrativ säkerhet omfattar bland annat regelverk, rutiner, omfattning av övervakning och kontroll samt revision och uppföljning. 34. Säkerhetsarbetet i VGR styrs av ett regelverk som består av policy, strategi, riktlinjer, mål, anvisningar, instruktioner och beskrivningar. Detta regelverk behöver utvecklas Stämmer inte alls X Stämmer helt 35. Ange exempel på hjälp/stöd som skulle underlätta det egna/lokala säkerhetsarbetet och som borde a) utvecklas, b) förtydligas eller c) avvecklas. X a) Följande behöver utvecklas Löpande utbildning för IT frågor b) Följande behöver förtydligas c) Följande kan avvecklas

27 Inget behöver utvecklas, förtydligas eller avvecklas Frågan är inte relevant för min förvaltning 36. Regler, råd och anvisningar för hur säkerhetsarbetet ska bedrivas är komplexa och omfattande och behöver förenklas Stämmer inte alls X Stämmer helt 37. Mål 7 - arbetet med informationssäkerhet är att säkerställa att information finns tillgänglig när den behövs, att den är korrekt, att obehöriga inte har tillgång till den (konfidentialitet) och att den kan spåras. Innebörd och konsekvenser av dessa mål är kända för all personal Stämmer inte alls X Stämmer helt 38. IT-säkerheten har förbättrats under Nej, IT-säkerheten har inte förbättrats X Ja, IT-säkerheten har förbättrats bland annat genom följande åtgärder Controlling inom verksamheterna, flexibla manuella rutiner har etablerats 39. Personalen behöver utbildning i informationssäkerhet Stämmer inte alls X Stämmer helt

28 40. Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. Policy, riktlinjer och anvisningar Rutiner och instruktioner Övervakning och kontroll Revision och uppföljning Grundläggande om säkerhetskultur Grundläggande om administrativ säkerhet Grundläggande om fysisk säkerhet IT-säkerhet och hur vi kommunicera information på ett säkert sätt IT-säkerhet och hur vi skyddar informationen på ett säkert sätt Grundläggande om IT-säkerhet X X X X X X X X X X 41. Den regionala säkerhetsstrategin för perioden är ett stöd i arbetet med säkerhetsfrågor Stämmer inte alls X Stämmer helt 42. Övriga synpunkter och kommentarer på säkerhetsarbetet och säkerhetsläget Kommentar säkerhetsarbetet Kommentat säkerhetsläget X Inga synpunkter eller kommentarer

29 Del 7 - Hälso- och sjukvård OBS! Följande frågor är obligatoriska att besvara endast för verksamheter inom hälso- och sjukvård. Enligt SOSFS 2008:14 ska återrapportering till vårdgivaren (dvs till nämnder och styrelser) omfatta granskningar och skyddsåtgärder av större betydelser och riskanalyser samt förbättringsåtgärder som vidtagits. 43. Verksamhet inom hälso- och sjukvård X Ja, min verksamhet är inom hälso och sjukvård Nej, min verksamhet är inte inom hälso- och sjukvård och frågor inom hälso- och sjukvård är inte tillämpbara

30 44. Det finns god följsamhet kring regler för spärr av vårddokumentation Stämmer inte alls X Stämmer helt 45. Det finns god följsamhet kring regler och hantering av behörigheter Stämmer inte alls X Stämmer helt 46. Det finns problem att kommunicera skyddsvärd information på ett säkert sätt Stämmer inte alls X Stämmer helt 47. Om vårdskador - dvs undvikbara skador X Antal vårdskador har minskat Antal tillfällen när "vårdskada kunnat inträffa" har minskat Antal vårdskador har ökat Antal tillfällen när "vårdskada kunna inträffa" har öka 48. Granskningar, skyddsåtgärder av större betydelse, riskanalyser och förbättringsåtgärder som har vidtagits men inte redovisats tidigare. Inget ytterligare att redovisa X Ex på ytterligare granskningar är Säkerhetsanalys av lokaler, säkerhetsanalyser av visa patienter t ex kriminella gäng Ex på ytterligare skyddsåtgärder är

31 X Ex på ytterligare riskanalyser är Lokaler, farliga patienter X Ex på ytterligare förbättringsåtgärder är Ordningsvakter, kameraövervakning 49. Arbete har påbörjats att identifiera rutiner som kan effektiviseras och/eller automatiseras i perspektiven övervakning, styrning, ledning, beslutsstöd, kontroll och analys i syfte att öka ITsäkerheten och tryggheten för patienter och personal Stämmer inte alls X Stämmer helt

32 Punkt 8 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU /2012 Förvaltning/enhet Handläggare: Robert Leth, NiclasMalmeling Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Beslut om uppdaterad programhandling regionalt Bild- och InterventionsCentrum, etapp 3 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen ställer sig bakom förslaget till uppdaterad programhandling avseende verksamhetsinnehållet i etapp 3 för regionalt Bild- och InterventionsCentrum. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutade den 19 mars 2008 att anta en systemhandling avseende ett nytt regionalt Bild- och InterventionsCentrum vid Sahlgrenska sjukhuset. Vid den inom regionkansliet följande regionala beredningen under hösten 2008 och 2009 beslutades om en etappindelning i tre delar av projektet, såväl av byggnads- som av utrustnings-och ibruktagandeskäl. Regionstyrelsen beslutade på detta underlag den 16 februari 2010 att uppföra etapperna 1 och 2 av regionalt Bild- och InterventionsCentrum till en byggkostnad av 837 mnkr. Rivning av befintliga byggnader samt upphandling och igångsättande av etappen 1 har skett inom denna ram och etapp 2 är under genomförande med beräknat ibruktagande under Föreliggande handling är en uppdaterad programhandling för regionalt Bild- och InterventionsCentrum där verksamhetsinnehållet ånyo värderats utifrån funktioner, samband och volymer. Sammanfattningsvis kan konstateras att de tidigare gjorda bedömningarna i allt väsentligt fortfarande är aktuella. En ytterligare inverventionssal tillkommer liksom en ny funktion i form av PET-MR. För att stärka logistiska samband föreslås förändrad lokalisation av vissa verksamheter. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Bild- och IntervetionsCentrum uppdaterad programrapport etapp 3, januari 2014 Skickas till Regionstyrelsen Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

33 Bild- och interventionscentrum Västra Götalandsregionen, SU-Sahlgrenska UPPDATERAD PROGRAMRAPPORT ETAPP 3 JANUARI 2014 Projektledningsgrupp för projekt BoIC SU Sahlgrenska Västfastigheter 1

34 SAMMANFATTNING Detta är en uppdatering av den programrapport som togs fram 2007 för projektet Bildcentrum. Materialet i rapporten gäller till största del även idag och redovisas kursivt på sidorna som följer. Därefter redovisas uppdaterat material. Det har nu gått ca sju år sedan programmet planerades. Planer och processer har utvecklats till det läge vi befinner oss idag Projektet har bytt namn från Bildcentrum till Bild- och interventionscentrum (BoIC). Benämningen Bildcentrum är på de kursiva avsnitten i denna rapport utbytt mot BoIC. Den etappindelning som beskrevs i programhandlingen från 2006 är omarbetad och istället för två etapper har vi nu tre. Den första består av byggnaden (tätt klimatskal) och kommer att vara klar inom den närmaste tiden våren Etapp nummer två (verksamhetsytor i 2/3 av byggnaden) har påbörjats och väntas vara klar under Verksamheten där startar under Etapp 3, som denna rapport behandlar, rör följaktligen de ytor som inte ingick i etapp 2. Ett verksamhetsprojekt blir efter hand även ett byggprojekt. En Förstudie/Utredning blir Program som sedan övergår i Systemhandling och Projektering. För projektet BoIC innebär det att man 2007 tog fram ett genomarbetat program för hela projektet redovisas Systemhandling och 2012 Projektering av etapp 2. Våren 2013 påbörjades en uppdatering av programmet från 2007 för de resterande delarna etapp 3. Det vi här redovisar skiljer sig från programmet från 2007 genom att vi samlar intervention på plan 2/3. På planet ryms nu åtta interventionslab mot tidigare sju. En del av diagnostiken (Buk-Kärl) flyttas ut ur BoIC men placeras i direkt anslutning. Diagnostiken som tidigare låg på plan 2/3 flyttas alltså till plan 01. PET- teknik är på frammarsch och utvecklingen ger att vi nu även avser att planera för en PET MR. Den placeras i anslutning till nuklearmedicin (klinfys) på plan 01. I övrigt stämmer alltså planeringen från Niclas Malmeling Projektledare BoIC 2

35 FÖRORD Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin är initiativtagare till en gemensam satsning på ett BoIC, som placeras på tomtområdet Sahlgrenska. Detta BoIC är resultatet av många års gemensamt planeringsarbete om hur sjukvårdens nya diagnostiska och terapeutiska behov kan tillgodoses avseende funktion, logistik och samarbete. Regionens långsiktiga strategi för en samlad verksamhet kring nya tekniskt avancerade bildmodaliteter kommer att bli en kraftfull framgångsfaktor för all sjukvård i Västra Götaland. BoIC ger också en styrka för regionen, SU och Sahlgrenska akademin med ökad möjlighet till forskning och utveckling, som kommer hela regionen till godo. Viktiga samarbetspartners i detta utvecklingsarbete är regionens sjukhus, industri, universitet och högskolor. Det finns många skäl till att samla tekniskt avancerad bildapparatur på en plats. Förutom ekonomi, patientlogistik och personalsamband, handlar det främst om att dessa utrustningar är tunga och utrymmeskrävande, men också att de kräver omfattande system för teknisk försörjning, vida större och mer komplexa än vad som finns att tillgå i dagens miljö. Ny, dyrbar och tekniskt avancerad medicinsk utrustning för diagnostik och behandling av Västra Götalandsregionens patienter ställer således stora krav på byggnader och samband. Därför behövs ett särskilt "high-tech hus för bildgivande modaliteter av modern standard. En styrgrupp för BoIC fick därför i uppdrag 2005 av sjukhusets dåvarande direktör att utreda förutsättningarna för ett BoIC såväl verksamhetsmässigt som byggnadsmässigt. Uppdraget till styrgruppen var att utifrån lokalförsörjningsplanens översiktliga ram ta fram ett program för en ny byggnad BoIC vid SU/Sahlgrenska. Programarbetet syftar till att ge byggnaden ett konkret innehåll samt översiktligt klargöra funktionella och tekniska samband. Programarbetet är en delutredning, som skall följas av en systemhandling, som i sin tur skall ligga till grund för investeringsbeslut i Regionstyrelsen. Fokus i utredningen har varit att beskriva hur framtida verksamhet kan bedrivas med tillgång till ett BoIC, samt att planera arbetet för att skapa byggnadsmässiga förutsättningar att hysa högteknologisk utrustning i en samlad struktur för flera decennier framöver. Denna programrapport är en sammanfattning av det arbete som hittills genomförts och den överlämnas härmed. Rapporten är avsedd att utgöra ett underlag för beslut om fortsatt planering för BoICs genomförande. Göteborg Marie Beckman Suurküla Ordförande för styrgruppen BoIC Lennart Ring Planeringschef SU 3

36 Innehåll Utkast Fel! Bokmärket är inte definierat. SAMMANFATTNING... 2 FÖRORD... 3 PROJEKTETS BAKGRUND, FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÅL Bakgrund... 5 Förutsättningar... 6 Förutsättningar från Uppdragshandlingen för programarbetet och ur Projektplanen Mål... 8 PROGRAMARBETET Organisation Genomförandet Planeringsläget Kvarstående programfrågor UPPDATERAT PROGRAMARBETE FÖR ETAPP Projektläget Projektorganisation för BoIC januari Delprojekt verksamhet BoIC Genomförandet Planeringsläget Kvarstående programfrågor En integrerad verksamhet BoICs VÅNINGSPLAN Verksamheterna i BoIC och Låghuset/höghuset Plan 04 Hybridoperation, Traumaenhet Plan 2/3 Intervention Plan 01 Klinisk fysiologi nuklearmedicin Plan 00 Radiologi - Akut och poliklinisk verksamhet Plan 99 Sterilcentral, Radiofarmakacentral och Cyklotron BYGGNADEN BOIC Resurs och ram för verksamhets- och lokalplaneringen Placering Struktur: planmått, våningshöjder, konstruktions- och försörjningsprinciper BILAGA: Programskisser, A3 för plan 01, 2/3 och

37 PROJEKTETS BAKGRUND, FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÅL. Bakgrund Ny medicinsk teknik och metodik Under senare år har tekniken för bildbaserad diagnostik och behandling accelererat och utvecklats på sådant sätt, att genomgripande förändringar är omedelbart förestående då det gäller att införa dessa nya tekniker och metoder i den högspecialiserade kliniska sjukvården och i den medicinska forskningen. Ny MR- CT- och PET- teknologi och metodik har möjliggjort framväxten av avancerad bilddiagnostik och till att nya avancerade behandlingsmetoder kunnat utvecklas. Integrerad bildgivande teknologi har blivit alltmer förekommande i de flesta specialiteters behandlings-och operationsprocesser. Den nya bildteknologin och introduktionen av dessa sätt att arbeta ställer höga krav på de lokaler och de miljöer, där verksamheten skall bedrivas och vidareutvecklas. Stora flexibla rumsarealer, hög våningshöjd och möjligheter att planera lokalerna i nya mönster kommer att behövas för att tillgodose den nya verksamhetens krav på utrymme för rationell och effektiv funktion, säkerhet och flexibilitet. 5

38 Förutsättningar Lokalsituationen vid SU- Sahlgrenska Under planeringsarbetet 2003 för upprustningsprojektet Låghuset etapp 2 framkom att nödvändig ny bildgivande utrustning för diagnostik och behandling inte kunde anvisas plats i de befintliga byggnaderna. Lokaler som kunde tillgodose den framväxande medicinska teknikens och metodikens krav på utrymme och våningshöjd saknades. Under planeringens gång växte förslaget fram, att i centralt läge uppföra ett nytt BoIC. Den nya byggnaden skulle ges sådana egenskaper, att verksamheter med ny bildgivande teknologi integrerad i diagnostik- och behandlingsmetoder skulle kunna inrymmas på funktionellt, effektivt och säkert sätt. För att kunna möta framtida förändringskrav skulle byggnaden vidare utformas generell för största möjliga flexibilitet. Utbyggnadskvarter illustration ur Byggnadsplanen 2000, som visar utbyggnadskvarter för framtida utveckling av sjukhuset Kvarter nr 2, centralt i sjukhuset, intill Centralkomplexet och Akutvårdsbyggnaden, förutsattes vara bästa läget för ett nytt BoIC Kartläggning av det verksamhetsmässiga underlaget för projektet BoIC Parallellt med planeringsarbetet för projektet Låghuset etapp 2 och det fortsatta arbetet med Lokalförsörjningsplanen, genomfördes under sommaren 2005 en särskild undersökning för att kartlägga det verksamhetsmässiga underlaget för ett nytt BoIC. Undersökningen, som omfattade intervjuer och samtal med samtliga vårdområden inom SU-sjukvården, bekräftade entydigt behovet av att tillskapa lokaler, som tillgodosåg de nya bildintensiva verksamheternas krav på adekvata utrymmen och stor flexibilitet. Av intervjuerna framkom det gemensamma synsättet att ett BoIC, byggt i mycket centralt läge, skulle ses som en regional, sjukhus- och områdesgemensam lokalresurs, att prioriterat användas för verksamheter med ny och avancerad utrustning, som inte kan inrymmas i befintliga byggnader. 6

39 Vidare, inför planeringen av ett nytt BoIC, framfördes behovet av översyn av det samlade framtida lokalbehovet för de organisatoriska områdena Sahlgrenska, Medot (Medicinsk diagnostik och teknik), Hjärta/Kärl och Sinnesorganen. Nya lokaler i ett BoIC skulle därvid disponeras med två syften: 1) Ge möjlighet för områdena Sahlgrenska, Hjärta/Kärl, Sinnesorganen och Medot att med hjälp av de nya lokalytorna skapa rationella flöden inom och mellan sina områden. 2) Ge plats åt avancerad teknisk utrustning, som inte kan inrymmas i befintliga byggnadskroppar på ett sätt som tillgodoser driftorganisationens krav på rationell drift, reparationer och underhåll. Undersökningen finns dokumenterad i rapporten Områdenas synpunkter och funktionskrav på ett nytt BoIC vid SU-Sahlgrenska juni-september 2005 Förutsättningar från Uppdragshandlingen för programarbetet och ur Projektplanen Projektet är en viktig förutsättning för forskning och utveckling av diagnostik och behandling inom Västra Götalandsregionens sjukvård. Inom Västra Götalandsregionen finns behov av att kunna tillhandahålla modern utrustning för att kunna bedriva komplicerad diagnostik och behandling. Det behövs då också tillgång till lokaler som kan inrymma integrerade behandlings- och operationsmiljöer. Projektet BoIC skall utgöra den fysiska förutsättningen för att kunna tillhandahålla sådana miljöer för framtidens sjukvård. Projektplaneringen skall ske samordnat med lokalförsörjningsplaneringen för den centrala delen av SU-Sahlgrenska och med upprustningsprojektet Låghuset. Programarbetet för BoIC skall synkroniseras med programarbetet för låghusupprustningen. I programarbetet skall ingå att sambandsbehov och flöden kartläggs och studeras övergripande för alla berörda verksamheter inom låghuset och centralblocket. Projektet BoIC är tidsmässigt avgränsat med preliminär byggstart satt till år Programarbetet skall vara avslutat i februari år

40 Mål Övergripande mål för projektet BoIC SU är ett region- och universitetssjukhus som bedriver medicinsk forskning och utbildning samt för hela regionen tillhandahåller ett omfattande högspecialiserat vårdutbud. Detta innebär att vid sjukhuset bedrivs och utvecklas komplicerad diagnostik- och behandlingsverksamhet. För att sjukhuset skall kunna bibehålla och stärka sin ställning som ett ledande universitetssjukhus behöver sjukhuset nu kompletteras och utvecklas med nya laboratorie- och operationsmiljöer samt cyklotronverksamhet. Sjukvårdens utveckling och rationalisering sker i mycket snabb takt, vilket gör att det idag är svårt att förutse de framtida medicinska kliniska metodernas, forskningens och utrustningens lokalkrav. Ett nytt BoIC måste därför, förutom att i ett nära tidsperspektiv tillhandahålla adekvata utrymmen och funktionsmiljöer, planeras och byggas så att hög grad av flexibilitet erbjuds. Mål för program- och planeringsarbetet 2006 Mål för programarbetet under 2006 har ursprungligen angivits i Uppdragshandlingen och i Projektplanen Under programarbetets gång har målbeskrivningen utvecklats och preciserats och kan nu sammanfattas som följer: Programarbetet skall resultera i programhandlingar för en nybyggnad BoIC vid SU-Sahlgrenska. Programhandlingarna skall utgöra underlag för beslut om fortsatt planering och utgöra underlag för regionstyrelsens investeringsplanering. Utgående från projektets bakgrunds- och förutsättningsbeskrivningar, och samordnat med programarbetet för upprustningsprojektet Låghuset- etapp 3, skall programarbete genomföras, som leder fram till: Verksamhetsbeskrivningar Berörda verksamheter skall arbeta fram beskrivningar, som redovisar vision och bedömning av verksamhetens framtida utveckling, innehåll och omfattning. I dessa beskrivningar skall också forskningens och utbildningens framtid beaktas. Varje verksamhet skall beskriva vilka möjligheter, effekter och konsekvenser, som följer då verksamheten bereds lokaler i BoIC. Beskrivningen skall belysa på vilka sätt BoIC kommer att bidra till att både den kliniska verksamhetens och forskningens kapacitet och kvalitet höjs. Övergripande lokaldisposition Programarbetet skall utmynna i konkret förslag om hur verksamheterna skall disponera lokaler inrymda i såväl BoIC som i befintliga intilliggande byggnader. Därvid skall i första hand de mest krävande funktionerna och utrustningen inrymmas i BoIC. Lokaldispositionen skall redovisa rationella arbetssamband och effektiva interna och externa flödeslösningar för patienter, personal, varor, gods och service. 8

41 Funktionsprogram med plankoncept och utrustningsförteckning I programmet skall redovisas preliminära funktionsbeskrivningar och konceptuella planlösningar för BoICs alla våningsplan. I detta programarbete skall ingå att förteckna strategisk utrustning och att beskriva utrustningens krav på utrymme, försörjning och säkerhet. Byggnadens struktur Beskrivning av hur man i direkt anslutning till Centralkomplexet kan tillskapa en generell byggnadsstruktur, inom vilken den mest krävande medicinska utrustningen och den mest avancerade medicinska diagnos- och behandlingsverksamheten kan inrymmas. Byggnadens storlek, uppbyggnad, och egenskaper skall beskrivas och redovisas i text, schematiska skisser/ritningar och illustrationer. Tekniska utredningar Under programskedet skall genomföras de tekniska utredningar, som erfordras för att klarlägga frågor och problemställningar om BoICs tekniska uppbyggnad, bildutrustningens- cyklotron och PETverksamhetens särskilda krav på teknisk försörjning och säkerhet. Genomförandet och kostnadsbedömning Under programarbetet skall översiktligt utredas BoICs tekniska genomförande, i etapper, och göras bedömningar av projektets kostnader. Planerad tung utrustning skall redovisas översiktligt och kostnadsredovisas. Projektorganisationen skall utvecklas med avseende på kommunikation- rapportering och beslutsstruktur. Planerings- och byggprocessens skeden: 9

42 PROGRAMARBETET Organisation Programarbetet under 2006 har genomförts i den organisation som byggdes upp vid arbetets start, årsskiftet 2005/2006: Styrgruppen för Bildcentrum Har det övergripande ansvaret för programarbetets genomförande och avrapportering och har lett och styrt arbetet i de tillsatta arbetsgrupperna, konsulternas och andra gruppers arbeten. Arbetsgrupperna Arbetsgrupper, som representerar verksamheten/ verksamheterna på respektive våningsplan har bildats för att arbeta fram verksamhetsbeskrivningar och övriga delar av programhandlingarna. ( 8 arbetsgrupper i inledande delen av programarbetets andra fas, därefter 6 arbetsgrupper under programarbetets senare del ) 10

43 För samordning med planeringsarbetet för upprustningsprojektet Låghuset har gemensamma möten genomförts med motsvarande planvis tillsatta arbetsgrupper i detta projekt. Ordförandegruppen och tvärseminarier För samordning mellan planen och för att diskutera projektövergripande frågor har ordförandena i arbetsgrupperna träffats och arbetat i särskilda ordförandemöten. Ordförandegruppen har träffats kontinuerligt under programarbetet. Dessa möten har varit forum för kommunikation mellan specialiteterna och målet har varit största möjliga samsyn inom projektet. Vid tvärseminarier har grupperna redovisat för varandra om respektive verksamhets framtidsvision och enats om inriktning för det fortsatta programarbetet. 11

44 Genomförandet Programarbetet under 2006 har genomförts i två faser. Första fasen genomfördes våren/sommaren 2006 och omfattade i huvudsak övergripande beskrivningar av utvecklingstendenser och framtidsvisioner om respektive verksamhets roll och funktion i framtiden. Under vårens arbete och diskussion växte ett gemensamt och enigt synsätt fram om BoICs roll, och hur det fortsatta, mer detaljerade programarbetet skulle inriktas och genomföras: BoIC skall utgöra en gemensam samlad resurs för Västra Götalandsregionens sjukvård, forskning och utveckling inom regionen. I den nya byggnaden skall i första hand inrymmas integrerade operationsoch laboratoriemiljöer, samt de andra komplexa funktioner för diagnostik och behandling, som har de mest avancerade kraven på utrymme, teknisk försörjning, säkerhet och flexibilitet. Första fasens programarbete har beskrivits och redovisats i en lägesrapport: Delrapport Programarbetet under våren 2006 Under programarbetets andra fas, genomförd under sommaren och hösten 2006, har arbetet fokuserats mot fördjupade och mer detaljerade verksamhetsbeskrivningar, processbeskrivningar, analyser och beskrivningar av sambands- och flödeskrav. Lokalprogram har utarbetats och verksamheternas lokaldisposition i BoIC och i angränsande befintliga byggnader har studerats och översiktligt illustrerats. Arbetsgrupperna har beskrivit funktioner, arbetsmetoder och flöden. Utrymmesbehov och sambandskrav har beskrivits. Parallellt har arkitekt, tekniska konsulter och andra utredare utvecklat den nya byggnadens fysiska struktur och successivt har förslag om byggnadens utformning, måttsystem, våningshöjder och kopplingar till befintliga byggnader lagts fram. Med det så utvecklade funktionsprogrammet för byggnaden som ram, har arbetsgrupperna arbetat fram konceptuella planlösningar för BoICs alla våningsplan. 12

45 Som underlag för arbetet med lokalförsörjningsplanen 2006 gjordes antaganden om byggnadens tekniska utformning, planstruktur och våningshöjder. Under det fortsatta planeringsarbetet visade sig dessa första antaganden inte korrekta. Byggnadens utformning måste ändras, så att det blev möjligt att i byggnadens alla våningsplan, utom i plan 99, inrymma bildgivande utrustning. Med denna justerade byggnadsmodell som förutsättning kunde en ny verksamhetsdisposition utarbetas. Verksamhetsdisposition i BoIC Plan 04: Plan 02/03: Plan 01/02: Plan 00: Plan 99: Operation Radiologi Kardiologi och Klinisk fysiologi Radiologi Cyklotron, Radiofarmakacentral och Rehabilitering/sjukgymnastik 13

46 Planeringsläget Under programarbetet fram tom årsskiftet 2006/2007 har utarbetats: Verksamhetsbeskrivningar, i vilka effekten och nyttan på kort och lång sikt av ett nytt BoIC beskrivits. Dessa verksamhetsbeskrivningar har legat till grund för en sammanfattning, som redovisas i denna rapport, avsnittet Verksamheterna i BoIC. Förslag till verksamheternas lokaldisposition i BoIC och i angränsande befintliga byggnader har utarbetats och översiktligt illustrerats. Funktionsprogram och konceptuella planlösningar har tagits fram, som visar efter vilka principer våningsplanen i BoIC kan tas i anspråk med rum, korridorer och andra utrymmen. Programmet innefattar preliminära förteckningar av dimensionerande utrustning. Dessa skall tjäna som underlag för rumsplaneringen och senare också för inköps- och investeringsplanering av ny utrustning. Funktionsprogrammet med översiktlig plandisposition och konceptuella planlösningar redovisas sammanfattat i denna rapport, avsnittet BoICs disposition. Byggnadstekniskt program för BoIC, som beskriver byggnadens placering, storlek, måttsystem, våningshöjder, konstruktions- och försörjningsprinciper samt lösningar för byggnadens koppling mot befintliga byggnader. Under arbetet med det byggnadstekniska programmet har särskilda utredningar genomförts för att klarlägga allmänna tekniska krav, säkerhetskrav och andra förutsättningar för inplacering av bildgivande utrustning, cyklotron och PET-utrustning. Detta programarbete redovisas sammanfattat i denna rapport, avsnittet Byggnaden BoIC. 14

47 Kvarstående programfrågor Ett antal programfrågor återstår att lösa under nästa planeringsskede: Lokalbehovet för Radiofarmakacentralen på plan 99, inklusive PET- lab, gamma- lab och cyklotron är något osäkert. I det fortsatta planeringsarbetet behöver beslut fattas om cyklotronens placering och dess lokalförutsättningar. Projekt BoIC är beroende av att infrastrukturen för data och telefoni för hela sjukhuset löses. ITfrågorna är centrala inom projektet. IT-system måste utvecklas och väljas, som tillgodoser verksamheternas krav på bildhantering och kommunikation. Ytterligare precisering och bearbetning av lokalprogrammet behöver göras för hybridsalar generellt och för den totala miljön på plan 04. Fortsatta studier behövs för att i BoIC inrymma hjärtverksamhetens kateteriseringslab med direkt anslutning till undersökningsrum med MR. Eftersom endast delar av det totala lokalbehovet för sjukgymnastiken/arbetsterapin erbjuds inom BoIC etapp 2, krävs i det fortsatta planeringsarbetet utredningar, som visar en helhetslösning för rehabiliteringsverksamheten. Inom projektet BoIC ingår i det fortsatta arbetet att utarbeta en evakueringslösning för sjukgymnastiken. Lokalbehovet för Lungmottagningarna och Njurmottagningen, som lyfts ur projekt BoIC, skall parallellt lösas i separat projekt. 15

48 UPPDATERAT PROGRAMARBETE FÖR ETAPP 3 Projektläget Under 2006 genomfördes programarbete för BoIC (Programrapport februari 2007). Detta arbete ligger till grund för programarbetet i etapp 3. Det gjordes omsorgsfullt och visar sig hålla mycket bra även Man följde sedan upp programarbetet med en systemhandling (2008). Då planerade man att uppföra ena flygeln i skede 1 och den andra flygeln i skede 2. Under 2009 tog man fram plan för genomförande som resulterade i att man ändrade etappindelningen. Man gick nu över till att dela in projektet i nuvarande tre etapper; Etapp 1 tätt hus dvs tak, ytterväggar stomme mm, Etapp 2 två tredjedelar av verksamhetsytorna samt Etapp 3 med resterande verksamhetsytor (plan 01, 2/3 och 04 i en flygel). Se bild för etappindelning nedan! Under projekterades verksamhetsytorna för etapp 2. Bygget av dessa ytor påbörjades strax innan jul. Etapp 1 färdigställs under våren Beslut om att starta uppdatering av programarbete för etapp 3 togs i början av Själva programarbetet startade i april/maj och avslutas nu i januari Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3 16

49 Projektorganisation för BoIC januari 2014 Styrgruppen för BoIC Under 2013 överfördes styrgruppsansvaret för projektet Regionalt Bild- och interventionscentrum från den regionala styrgruppen till SU:s ledningsgrupp under ledning av Barbro Fridén. 17

50 Delprojekt verksamhet BoIC Programarbetet genomförs inom detta delprojekt Delprojekt verksamhet Arbetet med att uppdatera program för etapp 3 under 2013 har genomförts inom delprojekt verksamhet. Områdeschef Per Karlsson leder detta delprojekt och SUs projektledare BoIC, Niclas Malmeling står för själva genomförandet av programarbetet. 18

51 Genomförandet Arbetsgrupper Inom delprojekt verksamhet har vi arbetat med linjechefer och nyckelpersoner för att utarbeta program. Fokus lades på att välja personer som har kunskaper om framtida verksamhet i BoIC vad ska vi ta höjd för? Så här ser grupperna ut: Arbetsgrupper Grupp Deltagare Mötestillfällen Hybrid./Intervention Magnus Tisell Karin Zachrisson Katarina Mellbin Truls Råmundal Henrik Sundeman Håkan Roos Hans Granhed Gundi Schnabel 15/5, 10/6, 26/8 12/9, 26/9, 10/10 21/10, 7/11, 25/11 9/12 PET Diagnostik Vreksamhetschefer Referensgrupp VC Jakobina Gretarsdottir, Jakob Himmelman Jenny Vikgren John Brandberg Doerthe Ziegliz Anne Olmarker Johan Snygg Hans Lönroth Per Albertsson, tf Olof Ekre Anders Hyltander Göran Landberg Hans Lönroth Sven Ekholm Johan Sandelin Göran Matejka Martin Rösman Olof Ekre Per Albertsson Mikael Elam Peter Gjertson Per Karlsson Johan Snygg Anne Olmarker Helena Söderbäck Lars-Gunnar Månsson Magnus Tisell 11/9, 17/9, 11/12 19/6, 29/8, 16/9 24/9, 3/10, 17/10 23/10, 6/11, 15/11 3/12, 13/12 14/5, 26/5, 13/6 20/8, 4/9 29/4, 12/9, 26/11 19

52 Då man arbetat fram program 2007, systemrapport 2008 och nyligen projekterat stora delar av BoIC valde vi att i första hand gå på dessa erfarenheter när vi arbetat fram program för etapp 3. Vi har alltså ett mycket detaljerat material som bas. Vi har en mycket god bild av hur interventionssalar, MR-lab, Hybridoperationssalar mm ska utformas och utrustas. Det som behövdes var mer att sätta omfattningen av de funktioner som vi skulle planera in. Frågeställningen var alltså av mer övergripande karaktär. Uppdrag till berörda VC Programarbetet under 2013 genomfördes av arbetsgrupperna ovan. Inledningsvis träffades gruppen verksamhetschefer som fick i gemensamt uppdrag att övergripande föreslå vilka faciliteter/funktioner som skall in i etapp 3. Deras förslag fördjupades sedan i olika dialoger med de övriga arbetsgrupperna till nedanstående förslag. Förslaget Vi prövade om det fortfarande är hybridoperationssalar samt en traumaenhet som gäller i den vänstra flygeln på plan 04. Planeringen från 2006 visade sig hålla. Plan 04 blir alltså ett sammanhållet hybridoperationsplan med en traumaenhet i anslutning till transporthissar från ett mindre ambulansintag på plan 99 i BoICs vänstra flygel. Går vi neråt i huset kommer vi till plan 2/3. Här planerades för intervention i höger flygel och diagnostik i den vänstra. På arbetsmöten med programgrupp VC prövades frågan om tidigare planering gäller. En verksamhetsanalys visade på att man bör samla intervention på ett plan plan 2/3. Konsekvensen av detta blir att diagnostik läggs på plan 01 i anslutning till nuklearmedicin. Diagnostikdelen från 2006 flyttas alltså ner en våning till plan 01. En del av diagnostik (buk-kärl-, CT, UL, Genomlysning) lyfts ut ur BoIC och placeras i direkt anslutning på plan 02 i Låghuset, byggnad 5028 (där MR ligger idag). En ny förutsättning för projektet är önskemålet om att lägga till en funktion, PET MR. Gruppens förslag gav att den naturligast läggs i anslutning till nuklearmedicin på plan 01. Lokalprogram har utarbetats och verksamheternas lokaldisposition i BoIC och i angränsande befintliga byggnader har studerats och översiktligt illustrerats. Arbetsgrupperna har beskrivit funktioner, arbetsmetoder och flöden. Utrymmesbehov och sambandskrav har beskrivits. 20