Efterlyses: mer genus i årets lönerörelse!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Efterlyses: mer genus i årets lönerörelse!"

Transkript

1 NR INFORMATION FRÅN FREDRIKA- BREMER- FÖRBUNDET Efterlyses: mer genus i årets lönerörelse! Årets lönerörelse är den största på tio år, nära tre miljoner anställda berörs. Kvinnors löner är i fokus, igen. För män tjänar fortfarande mer än kvinnor och enligt SCB och Medlingsinstitutet har inte mycket hänt de senaste tio åren på den fronten. Men, det har hänt en hel del. På andra fronter. Något som gör att fokus måste vidgas till att även innefatta de frågorna. Allt fler kvinnor är i dag högutbildade, de vill ta ansvarsfulla jobb, utvecklas, klättra på karriärstegen och få betalt efter prestation och resultat. Men de senaste åren har diskussionerna kring löneskillnader mellan män och kvinnor mest fokuserat på låglöneyrkena. Man har valt ett underifrånperspektiv som gett en bild av att löneskillnaderna bara skulle vara ett utslag av en könssegregerad arbetsmarknad. Men så är det inte. När löneskillnaderna jämförs inom olika yrkesgrupper visar det sig att kvinnor och män i lägre befattningar har mer lika löner än i högre befattningar. För såväl tjänstemän inom privat sektor, som inom primärkommuner och landsting är löneskillnaderna mellan män och kvinnor större inom chefsyrkena i ledningsarbete än inom övriga yrkesområden. Merparten av kvinnors och mäns löneskillnader har för övrigt sakliga skäl och handlar med andra ord inte om diskriminering. I årets avtalsrörelse bör därför genusperspektivet öka och fokus vidgas till att även dels innefatta kvinnor i ledande befattningar och dels till att öka lönespridningen, inte minst inom kvinnodominerade yrken i offentliga sektorn. Fokus bör också innefatta krav på reell individuell lönesättning med lön efter prestation och resultat. Och till att införa fler karriärtrappsteg. Forts på sid 2 FOTO GABRIEL EHRNST GRUNDIN Fredrika Bremers staty vid Kungliga Biblioteket Av alla statyer i Humlegården i Stockholm är denna den enda som föreställer en kvinna; Fredrika Bremer. Bronsstatyn restes 1927 och utfördes av Sigrid Fridman. Övriga verk av Fridman är Ellen Key på Jarlaplan i Stockholm och Pingvinbrunnen vid Naturhistoriska museet i Göteborg. Statyn i Humlegården bekostades av Fredrika- Bremer-Förbundet. Kretsnytt sid 3-5 Rapport från Sveriges Kvinnolobbys ordförandekonferens sid 6 Inbjudan till förbundsmöte i Landskrona sid 7 FBF i media på Internationella Kvinnodagen sid 8-9 Intervju med FBFstipendiat sid 10

2 Forts från sid 1 Öka lönespridningen och fokusera mer på kvinnor på ledande befattningar För det första, öka lönespridningen. Min dotter är nyexaminerad och får en ingångslön som, efter skatt, bara är något lägre än min egen slutlön. Jag som har erfarenhet, ansvar och presterar bra. Det är orättvist, sade en kvinna som är lärare. Lönespridningen borde också öka så att det större ansvar som det innebär att ta chefsjobb och andra högre befattningar borde ge mer i lönekuvertet än vad det gör på olika håll idag. Min chef tjänar bara kr mer än mig per månad på vår myndighet och han jobbar mycket, mycket mer än jag. Jag har blivit tillfrågad om att ta chefsjobb, men det är för mycket merarbete för den pengen, så sade en kvinna. Varför tar då män chefsjobben? Det finns flera skäl men ett är att män utöver lön också har andra drivkrafter för att bli chefer. Inte minst för att de blir uppbackade i högre grad än kvinnor, både på hemmaplan och på jobbet. Dessutom, man ska inte förringa attityder, som att det fortfarande är vanligare att män med makt anses attraktivt i högre grad än det gör för kvinnor. Än så länge. Trist och tråkigt men går inte att tänka bort. Alltför många kvinnor i synnerhet de med familj, säger att mer chefsansvar, både för personal, ekonomi, verksamhet och kanske också både övertid och resor tar så mycket tid och kraft. Deras stresskurva pekar uppåt klockan 17.00, medan männens oftare pekar neråt. Högre lön skulle bland annat ge möjlighet att kunna köpa både RUToch ROT tjänster, så att vi får mer tid för våra barn. Vill vi ha fler kvinnor där makten finns måste det löna sig bättre att ta ansvar också på kvinnodominerade arbetsplatser. 2 Inför individuell lönesättning värd namnet För det andra, inför individuell lönesättning värd namnet. Och att den anställda kan löneförhandla med sin närmsta chef. Civilekonomerna är en grupp som av sitt fackförbund rekommenderas ha pottlösa årliga individuella löneförhandlingar. Medan andra yrkesgrupper ägnar tid åt en skenbar individuell lönesättning som i praktiken innebär ett utvecklingssamtal och därefter ett lönesamtal då den anställda får information om sin nya lön, ofta cirka två procents påslag, lika för de flesta. Punkt. Slut. Det heter att det är individuell lönesättning men för oss i kommun kan det handla om kanske som mest några hundralappar och sedan dras skatt på det. Det känns tröstlöst, det är ingen idé att anstränga sig, säger ambitiösa och duktiga förskollärare, och andra kvinnor även inom det privata näringslivet, uppgivet. På andra sidan förhandlingsbordet sitter numera alltfler kvinnor som är chefer som vittnar om att det känns tungt för dom också för att de saknar en reell individuell lönesättning som styrinstrument. En kvinna på en statlig myndighet berättar om svårigheterna för henne att arbetsleda sin personal, där för övrigt flertalet är män och dessutom betydligt äldre än henne själv och till skillnad från henne har jobbat på myndigheten i både tjugo och trettio år. Till den tuffa utmaningen kommer att det inte är hon, utan chefen snäppet över henne som bestämmer hennes personals löner. Även där är procentpåslagen så gott som lika över hela linjen, oavsett den enskildes prestation och sätt att utföra sitt arbete. Rakare rör mellan prestation och lön skulle minska missnöjet bland dagens ambitiösa kvinnor som med avund lyssnar på de kvinnor som berättar att de i sina företag har löner, som är baserade på resultat både på individ-, grupp- och företagsnivå. Inför fler karriärtrappsteg För det tredje, slutligen, inför fler karriärtrappsteg. Kvinnor arbetar i så kallade dead end jobs där de med många år i yrket snabbt når vägs ände. De upplever en frustration av att inte kunna utvecklas och gå vidare. Men det finns föredömliga modeller och försök på olika håll där till exempel välutbildade sjuksköterskor tar delar av en läkares arbetsuppgifter. Jämlikhetspolicyn med sammanpressade löner och att alla ska ha ungefär lika lönepåslag, plus avsaknad av karriärtrappor, leder till att jämställdheten mellan kvinnor och män fått stå tillbaka. Kvinnor dämpar sina yrkesambitioner, använder för lite av sin potential med sina talanger och utbildningar och tar inte heller arbetsledande uppdrag som de är så kompetenta för. Det är ett resursslöseri som både arbetsplatser och samhälle förlorar på. En vinnare blir mannen som även fortsättningsvis är familjeförsörjaren med stort F -. På 1970-talet var inom socialismen klasskampen viktigare än könskampen, först skulle jämlikheten ordnas, sedan skulle jämställdheten fixa sig. Det var då Grupp 8 bildades av otåliga vänsterkvinnor som insåg att sedan aldrig kom. Låt oss se till att historien inte upprepar sig, för dagens alla ambitiösa kvinnor skull. Tio års kamp för jämställda löner utan resultat. Det är hög tid att pröva andra vägar. Ann Falkinger, förbundsordförande Not. Den här artikeln i nedkortad version skrev Ann för Statistiska Centralbyråns tidning Välfärd inför Internationella Kvinnodagen. Det finns en länk till den under Nyheter på Där hittar du diagram och annan fakta.

3 Kretsnytt Information från de lokala kretsarna Linköpingskretsen Renée Frangeur, lektor i genusvetenskap vid Linköpings universitet var inbjuden som föredragshållare på en kväll i december hos Fredrikorna i Linköping. FOTO EVA BERGSTEDT Renée Frangeur har skrivit boken Yrkeskvinna eller makens tjänarinna? Med många kvinnor i ålder 45+ och som varit med i de stora förändringar som skett för kvinnor under deras yrkesverksamma liv blev reflektionerna och diskussionerna livliga under kvällen. Det är lätt att glömma det historiska perspektivet och se de landvinningar man gjort Svenska kvinnor lönearbetar mest i världen, nästan 80 procent av alla vuxna kvinnor har ett arbete som ger en inkomst. Det finns en stark tradition i Sverige av att kvinnor förvärvsarbetar. Grundfilosofin har varit att kvinnor ska uppmuntras att försörja sig själva. På talet var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Mannens inkomst räckte inte till att försörja sin familj. Sverige har satsat på sociala försäkringar för att få ut kvinnor i förvärvsarbete genomförs behörighetslagen som gör alla kvinnor behöriga till fasta tjänster. På 1950-talet blir hemmafruidealet stort och under 60-talets högkonjunktur kommer dagis för att kvinnor behövs i produktionen igen. Mellan ökar främst kvinnor med barn under sju år på arbetsmarknaden. Så sent som 1971 ändras beskattningen för makar till särbeskattning. Barnomsorgen i Sverige är en förebild för andra länder De unga kvinnorna utgör i dag en majoritet av studenterna på universitetens grundutbildningar. Dessutom har kvinnorna i Sverige det stora ansvaret för hemarbetet, bara cirka 25 procent av hushållen kan räknas som jämställda enligt sociologiska mätningar. I Sverige föds cirka 1,7 barn per vuxen kvinna och det födelsetalet är bland de bästa i Europa. Det är tunga uppgifter sammantaget och många kvinnor knäar under ansvaret. Men i de flesta andra länder i Europa har mödrar inget eget lönearbete utan måste välja mellan ett avlönat arbete och barnafödande. Det finns ingen utbyggd barnomsorg eller längre föräldraförsäkring i dessa länder och hemmafruar är mycket vanligare där än hos oss. I Sverige är 80 procent av förskolbarnen på dagis idag. När det gäller utnyttjande av föräldrapenningen så tar männen ut 20 procent av denna. Detta medför paradoxalt nog också att länder som Tyskland, Italien och Spanien har mycket lägre nativitet än i Sverige, i synnerhet bland kvinnor med högre utbildning. Många utländska och svenska forskare har pekat på den offentliga barnomsorgen i Sverige som en förebild för andra länders välfärdspolitik och en viktig anledning till att Sverige framstår som det relativt sett mest jämställda landet i världen i dag. Diskussionerna blev intensiva efter föredraget kring vad som skett under de flesta deltagarnas yrkesverksamma liv och vad som ytterligare krävs för att jämställdhetsarbete ska drivas vidare för att stötta unga familjers möjligheter att kunna ha ett jämställt yrkes- och familjeliv. Gunnel Wahlquist ledamot i förbundsstyrelsen Båstadskretsen Bjäresystrarna Lena Malm Larsson och Helena Karlsson i Förslöv har blivit ett begrepp. De är de första i vårt land som startat egenföretag inom vården. Båda är distriktssköterskor och har sedan några år bildat aktiebolag. Tanken på eget kom då de båda, för att få vara kvar på Vårdcentralen, inte längre fick behålla statusen som distriktssköterska. Men att starta eget och nyttja vårdcentralens lokaler var inte möjligt. Turligt nog fanns en lokal alldeles i närheten, vilken ganska enkelt kunde ändras om efter deras behov. Det blev mycket planerande, skrivelser till kommunen, ritningar etc. I oktober 2002 startade verksamheten. Lena och Helena har fått mycket uppmärksamhet: patienter kommer inte bara från Båstads kommun, de har avtal med Region Skåne ett år i taget, Maud Olofsson har varit på besök och nu i februari var Göran Hägglund där och lät sig imponeras. Ett möjligt samarbete med öppna förskolan som är granne kan ske. Samarbetet med vårdcentralens läkare är mycket gott. Ett tjugotal nyfikna och intresserade Fredrikor deltog i mötet och fick initierade svar på sina många frågor. En tankeväckande afton. Ingela Bernhold FOTO HANNA LARSSON Helena Karlsson och Lena Malm Larsson driver den enda privata distrikssköterskemottagningen i Sverige; Bjäresystrarna HeLena AB. 3

4 Kretsnytt Information från de lokala kretsarna Båstads- och Landskronakretsarna Karlstadskretsen Ett seminarium om mångfald med fokus på genus och etnicitet. Arrangörer var Fredrika-Bremer- Förbundets Karlstadskrets, Karlstads Universitet och Röda Korset. Svart, kvinna och chef Astrid Assefa lyckades. Astrid Assefa föreläste på Karlstads universitet. Hon berättade passionerat om sin uppväxt i Säffle, om sin ensamstående mamma och sin etiopiska pappa, sin karriär som skådespelerska och de fördomar som fanns - och fortfarande finns - mot både kvinnor och svarta i Sverige. Läs hela artikeln ur Värmlands Folkblad under Nyheter på www. fredrikabremer.se FOTO MATTI NORDENSTRÖM Astrid Assefa är skådespelare, chef för Dalateatern och ordförande för Dramatiska Institutet. 4 FOTO HJÖRDIS TENGVALL Ingela Bernhold, Båstadskretsen ordförande Lillemor Winberg, Landskronakretsens ordförande Lena Sandgren, Ruth Andersson, Helena Andersson, Britt Ljunggren, Britt Callert och Gun Dürholt. Årsmöte i Södra Kretsförbundet av Fredrika-Bremer-Förbundet Årsmötet 2007 för Södra Kretsförbundet ägde rum den 11 februari i Apelrydsskolans vackra lokaler med en hänförande utsikt över Laholmsbukten. En billast med fem landskronafredrikor tog sig över Hallandsåsen i vackert vårvinterväder. Väl framme vid Apelryd välkomnade ordföranden i Båstadkretsen, Lillemor Winberg tillsammans med ytterligare fem damer. Ett härligt frukostbord stod dukat och alla lät sig väl smaka innan årsmötesförhandlingarna tog sin början. Hjördis Tengvall valdes att leda dagens förhandlingar med Britt Callert som sekreterare. Från uppläsningen av 2006 års protokoll noterades att kretsens motioner till senaste förbundsmötet gått igenom. Britt Ljunggren avlämnade kassarapport och visade upp en väl förd kassabok där årets fem verifikationer bokförts. Att bevilja ansvarsfrihet vållade inga som helst problem. Britt fick förnyat förtroende att föra kassaboken med Hjördis Tengvall och Birgit Weise som revisorer. Vidare beslöts att nästa årsmöte skall äga rum i Landskrona den 9 februari Britt Ljunggren redogjorde för Förbundets valberednings arbete för att finna nya styrelseledamöter i Förbundsstyrelsen. Förslag till no- mineringar diskuterades. Det rådde stor enighet om att lämna in ett par gemensamma motioner till Förbundsmötet i juni. Slutligen diskuterades huruvida Södra Kretsförbundet skall fortleva i sin nuvarande form. Eftersom det utvecklats en varm vänskap och goda rutiner för samarbetet mellan kretsarna känns samhörigheten stark. Det är viktigt att bevara den och föra den vidare. Mötet avslutades och de elva mötesdeltagarna bänkade sig till en välsmakande lunch i den vackra matsalen. Efter lunchen underhöll Ingela Bernhold, iklädd sin hembygdsdräkt från Onsjö härad, med uppläsning på onjödialekt. Författaren Daniel Rydsjös levnadsöde var gripande, men hans dikter och berättelser ur vardagslivet på landet var målande och humoristiska. Trots att de flesta åhörarna talar uppsvenska dialekter, hördes glada skratt, så det gick nog bra att förstå. Ingelas trevliga framförande bidrog säkert till detta. Efter avslutande kaffe var det tack och adjö för denna gång och med ett glatt återseende och välkommen till Landskrona i juni, där Förbundsmötet äger rum, skildes mötesdeltagarna och bilen återvände, i den friska vårvinden, till Landskrona. Lena Sandgren

5 Båstadskretsen Kretsen har haft årsmöte. Sedvanliga förhandlingar, hela styrelsen, revisorer och valberedning omvaldes. Ny styrelseledamot blev Ingegerd Mazaret. Hjördis Tengvall utsågs till hedersledamot. Ingela Bernhold Göteborgskretsen FOTO BIRGITTA LINDHOLM FBF representerades på seminarium på Göteborgs Kvinnofolkhögskola. Ett hellyckat 8 mars arrangemang! Så kan man sammanfatta programmet som Kvinnofolkhögskolan i Göteborg anordnade på den Internationella Kvinnodagen. Mer än 250 studenter deltog i seminarier och debatter på teman som Kvinnokamp i världen, Feministiskt föräldraskap och Hur det är att vara kvinna med funktionshinder. Olika kvinnoorganisationer var inbjudna och Fredrika- Bremer-Förbundets Göteborgskrets deltog med utställning. Vi tog också tillfället att presentera våra fokusfrågor och hur vi inom förbundet långsiktigt arbetar med opinionsbildning. Initiativtagarna var nöjda över antalet deltagare och hoppas att detta ska kunna bli ett återkommande 8 mars arrangemang. Birgitta Lindholm Landskronakretsen Internationella kvinnodagen på Landskrona Stadsbibliotek Ann Heberlein, teologie doktor, etikforskare och frilansskribent, föreläste om kränkningar och förlåtelse. När FBF:s Landskronakrets firade 8 mars i samarbete med Stadsbiblioteket var åhörarsalen fullsatt. Ann Heberlein är en flitigt anlitad skribent och föredragshållare, hon undervisar i Religionsvetenskap och Etik på Universitetet och disputerade på avhandlingen Kränkningar och förlåtelse år Socialt smörjmedel Ann Heberlein anser att förlåtelsen är en viktig ingrediens i alla relationer, men att förlåtelsen inte alltid är det bästa sättet att gå vidare efter en kränkning. Att be om förlåtelse är ett viktigt socialt smörjmedel, detta lär vi oss redan som barn. Vår omgivning förväntar sig att vi ska förlåta. Den som inte alls kan förlåta, kan inte ha några relationer. Alla handlar vi någon gång fel och då måste vi kunna förlåta varandra för det. På det sättet kan relationen fortsätta - om vi nu vill att den ska fortsätta. I många fall är det inte alls bra att fortsätta en relation. Att inte vilja förlåta I vissa fall kan det vara bättre för offret att inte förlåta, Ann Heberlein tar upp ett exempel ur verkliga livet. Föräldrarna till en tolvårig flicka som mobbades svårt av tre andra flickor kontaktade henne. Deras dotter, som vi kan kalla Lisa, hade mobbats under hela vårterminen. Trots att föräldrarna påpekat situationen hade inte lärarna eller skolledningen tagit problemet på allvar. När sommarlovet kom slapp Lisa sina mobbare, hon träffade nya kamrater, fick tillbaka sin självkänsla och mådde mycket bättre när skolan började på höstterminen. Mobbarna kände att deras trakasserier och angrepp på Lisa inte bet längre. De tre mobbande flickorna började inse att de gjort fel, de ångrade sitt handlande. De ville ha förlåtelse men detta vägrade Lisa att ge dem. Då reagerade skolan föräldrarna kontaktades Lisa måste förlåta, eftersom de mobbande tjejerna mådde så dåligt. Jag rådde mamman att stötta Lisa i sitt beslut, förlåtelse är inget man ger bara för att andra förväntar sig detta. FOTO HJÖRDIS THELANDER Ann Heberlein trollband publiken. En objektiv attityd För att kunna gå vidare och bli fri, anser Ann Heberlein att offret istället kan inta en objektiv attityd till den som kränkt. Lisa kunde se de mobbande tjejerna som ett objekt. Hon ville inte ha någon relation till dem och kunde förhålla sig likgiltig inför dem, på det sättet kunde hon hantera det som hänt och gå vidare. Ett annat exempel var en man vars pappa ständigt utsatte honom för sexuella övergrepp när han var barn. Pojken bröt kontakten och flyttade så snart han kunde. Han utbildade sig, skaffade jobb och familj. Många år senare sökte pappan som gift om sig och fått nya barn upp honom. Pappan ville ha sonens förlåtelse och visa sin nya familj att allt var normalt. Fadern verkade inte inse att han hade gjort fel. Snarare ville han, liksom tidigare, ha något av sonen dvs. hans förlåtelse. I det här fallet var det bättre för sonen att inte ge förlåtelsen. I en förlåtelseprocess måste förövaren ha fått insikt om vad han gjort, något som ibland också kräver en gottgörelse. Hjördis Thelander 5

6 Rapport från Sveriges Kvinnolobbys ordförandekonferens Fredag och lördag den januari inbjöd SKL samtliga medlemsorganisationer till konferens. Det nya jämställdhetsprogrammet presenterades av ansvarig minister och FBF:s ordförande Ann Falkinger var där. Fredagen handlade mycket om feminismen från feminism till feminismer från en majoritetsuppfattning på 1970-talet till minoriteters plats inom feminismen som diskuteras idag. Vi diskuterade också kollektivet och individen och hur vi inkorporerar detta, förnyar och förstärker vår rörelse. Att återerövra ordet feminism är viktigt. Det finns också efter diskussioner med i stadgeförslaget. Resonemangen på ordförandemötet ledde också till att en arvodes/ersättningsgrupp tillsattes med Ebon Kram, valberedningen, Agneta Rosengren, Kvinnor Kan och Anita Lilja- Stenholm, Mälardalens Kvinnolobby. Stadgegruppens arbete diskuterades noga och ett förslag till årsmötet kommer att skickas ut senast sex veckor före årsmötet 31 mars. Regeringens jämställdhetspolitik i korthet Huvudvision: Delad makt och delat ansvar. 1. Jämställdhet på arbetsmarknaden - ökat företagande - fler arbetsgivare att välja mellan - familjepolitik med bland annat hushållsnära tjänster och jämställdhetsbonus. Familjepolitiken ska stödja att vi alla kan och vill jobba mer utanför hemmet 2. Handlingsplan Mäns våld mot kvinnor - Socialtjänstens roll där våldsutsatta kvinnor skall ha rätt till stöd oavsett vilken kommun det handlar om (proposition lagd) - Vid separation ska ett utdömt skadeständ ej delas mellan makarna - Polis och domarkår ska öka sina kunskaper, bland annat forskning vid 6 FOTO ANN FALKINGER Författarna Margareta Garpe och Malin Axelsson, som skrivit pjäsen Jösses flickor Återkomsten. NKC, Nationellt Kunskapscentrum i Uppsala - Insatser för ökad trygghet genom stadsplanering - Jourverksamheten förstärks med tjugo miljoner kronor 3. Hedersrelaterat våld - Saknas kunskap och mer specificerad kunskap behövs, samt att problemet kartläggs. Nuvarande insatser behöver utvärderas för att se vad som fungerar idag. Slut på experimentverkstad 4. Handlingsplan mot prostitution och människohandel - Överenskommet om utvärdering av sexköpslagen. Förhandlingar pågår. Minister Nyamko Sabuni visar vägen Vid Jämställdhetsrådets möte de 22 januari pratade Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni om Handlingsplanen mot prostitution och människohandel. Hon nämnde också träffen i fredags med Sveriges Kvinnolobby och hade med sig följande svar till några frågor vi ställde då. Bidrag till ej rikstäckande organisationer? Går ej via delegatioen FOTO ANN FALKINGER Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni och SKL:s ordförande Eva Fager. utan dessa organisationer hänvisas till kommunala medel. Funktionshindrade kvinnors möjligheter? Ligger hos socialdepartementet. Jämställdhetsdepartementet får inkomma med specialkunskaper till detta departement. Änkepension? Ska vara återställd. Lönefrågan diskuterades. Diskrimineringslagstiftningen? Ingen fara att jämställdheten försvinner då JämO är starkast och mest välutvecklad av myndigheterna. Regeringen har beslutat fortsätta jämställdhetsintegreringsarbetet. Heltids/deltidsproblematiken? Se ovan arbetsmarknad, men mer dialog behövs kring dessa frågor. JämO tipsade om projektet Jämt anställd ledig ibland som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. Företagandes villkor för kvinnor behöver utredas, till exempel kring föräldraledighet med mera. Viktigt med invandrare i våra traditionella svenska organisationer och inte i invandrarorganisationer som tenderar att ledas av män och bli för slutna. Jämställdhetsrådets former ska diskuteras. Marianne Laxén på Jäm- Forts på sid 7

7 ställdhetsenheten kommer att skicka ut ett förslag. Med på konferensen var också professor Ebba Witt-Brattström som talade om Kvinnors motståndsord i historien (från Heliga Birgitta till idag). Eva Fager Sveriges Kvinnolobby Den 29 januari 2007 Jämställdhetsmässa Mässan kommer att ta upp ett brett spektra av områden med allt från jämställdhet i skolan och vården, kvinnors företagande, jämställdhet inom trafik- och bostadsplanering, jämställdhetsintegrering i kommunal och statlig verksamhet, jämställdhetsarbete i företag, män och jämställdhetsarbete till organiserad brottslighet och människohandel. Jämställdhetsmässan arrangeras av Sthlm Jämt. Datum: den april Tider: torsdag-fredag kl , lördag kl Plats: Münchenbryggeriet, Torkel Knutssonsgatan 2 i Stockholm Anmälan: Fri entré. Om du vill försäkra dig om plats på ett eller flera seminarier kan du boka biljetter på Biljetterna hämtar du sedan i informationsdisken på mässsan. Inbjudan till förbundsmöte i Landskrona den 2-3 juni! Härmed kallas medlemmarna i Fredrika-Bremer-Förbundet till ordinarie förbundsmöte den 2-3 juni Förhandlingar sker hela lördagen på Hotel Öresund med avbrott för lunch i Konsthallens Café. På kvällen arrangeras supé på Restaurang Pumphuset i Borstahusen där också Landskrona Manskör sjunger. Söndagens förhandlingar avslutas med lunch. Motioner som ska behandlas samt förslag till Årets Fredrika och BRA-pris ska vara kansliet tillhanda senast den 12 april. Anmälan: Är du intresserad av att närvara vid förhandlingarna och/eller supén, kontakta Liuba Jönsson eller Britt Ljunggren så skickar vi en anmälningsblankett! Lika för lika-konferens i Stockholm Lördagen den 10 mars var det dags för Lika för lika-konferens på Lärarnas hus i Stockholm. Samtidigt som Lärarförbundet firade Internationella Kvinnodagen passade man också på att fira 10-årsjubiléet av Lika för lika-konferenserna. Vi två Fredrikor, Laila och Louise Ericsson, deltog å Fredrika-Bremer-Förbundets vägnar för att finnas närvarande med materialbord och roll-up i syfte att synliggöra förbundets arbete. Under dagen hade vi förmånen att lyssna på de föreläsningar som gavs. Höjdpunkten var en timmes lång föreläsning av professor Yvonne Hirdman, Stockholms universitet, som på ett mycket humoristiskt och medryckande sätt talade om hur män och kvinnor slussas in i stereotypa könsroller. Cirka 500 personer hade mött upp till konferensen och många kom till vårt bord för att få information om förbundet, våra mål och vårt arbete. FOTO LOUISE ERICSSON FBF:s informationsbord med Laila och en av konferensdeltagarna till höger. Fredrika-Bremer-Förbundets medverkande var mycket uppskattat och många deltagare tyckte att det var ett ypperligt tillfälle att få kunskap om arbetet för jämställdhet. Värnamofredrikorna Laila Ericsson och Louise Ericsson 7

8 FBF inom opinion och media Elin Wägner i 1920-talet I en ny avhandling i litteraturvetenskap vid Uppsala Universitet lyfter Birgitta Wistrand före detta ordförande i FBF fram Elin Wägners gärning under 1920-talet och visar hur viljan att påverka genomsyrade Wägners liv och produktion. Läs mer under Nyheter på www. fredrikabremer.se Likalöneproblematiken Det är titeln på ett projektarbete av Hedwig Baedecke Yllner, elev på Enskilda Gymnasiet i Stockholm. Syftet med arbetet var att komma fram till varför löneskillnader på grund av kön existerar, hur fackliga organisationer, arbetsgivare och kvinnorörelsen ser på frågan samt rapportera om vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att reducera löneskillnaderna. I uppsatsen lyfts bland annat Fredrika-Bremer-Förbundets synpunkter fram och Ann Falkinger intervjuas. Läs mer under Nyheter på www. fredrikabremer.se Om kvinnodagen, diskriminering och jämställdhet Läsarbrev i Helsingborgs Dagblad varav ett från FBF:s kretsordförande i Båstad Det går att leva helt jämställt! I mitten av 70-talet delade min make och jag yrkes och hemarbete rakt av. Tre barn 10, 8 och 5 år. Yrke lärare. Vi delade klassen, gångavstånd till arbetsplatsen, en lön, en bil, bostadsbidrag, välvillig 8 arbetsgivare allt detta gjorde det möjligt. Jag tror, nej, jag vet att våra barn tagit med sig erfarenheterna från denna tid in i sina egna vuxna liv. Vi vuxna kunde utan att stressa även ha aktiviteter vid sidan om; politik och föreningsliv. En liten ort på landet intill skogen innebar stor frihet för barnen att leka fritt utan större trafik. Dock vissa av våra grannar ansåg nog vårt leverne vara befängt. För ett jämställt samhälle i framtiden skulle jag vilja ta fram de viktigaste målen i Fredrika-Bremer-Förbundet: * Makt och inflytande fördelas jämnt mellan kvinnor och män (med andra ord: Fler kvinnor där makten finns fler män där barnen finns) * Likvärdigt arbete skall ge lika lön, skatt och pension. (Jämställda löner) * Hälso- och sjukvård skall erbjudas kvinnor och män på lika villkor * Skolan skall göras jämställd * Kvinnofrid Ingela Bernhold i Båstad ( ) Kvinnodag med hundraårig historia Intervju i Sydsvenska Dagbladet ( ) Den internationella kvinnodagen började växa fram för över etthundra år sedan och på 1970-talet var leden som tätast den 8 mars. Sedan 1977 har dagen också FN-status. Under torsdagen är det manifestationer och arrangemang över hela världen. Sydsvenskan frågade några förgrundsfigurer i den svenska kvinnorörelsen om kvinnodagens betydelse i dag, däribland Ann Falkinger, ordförande i Fredrika-Bremer-Förbundet. FBF i tidningen Allers den 8 mars Nättidningen Unga Nyheter träffar FBF:s vice ordförande Laila Ericsson Rösträtt men långt kvar till samma lön Även om de flesta kvinnor i världen har rösträtt idag så är det långt kvar tills kvinnor och män är helt jämställda. Därför firas Internationella Kvinnodagen den 8 mars. Idén med att fira en särskild kvinnodag fyller snart 100 år. På en internationell kvinnokonferens i Köpenhamn 1910 bestämde deltagarna att en dag på året skulle uppmärksamma kvinnors rösträtt. Men på den tiden var det på lite olika datum. I Sverige firades kvinno-

9 Några frågor till Fredrika Bremer-Förbundets ordförande i Landskronakretsen, Lena Sandgren, och vänsterpartiets ordförande i Landskrona, Camilla Andersson. I dag är det Internationella Kvinnodagen. Era respektive föreningar väljer att uppmärksamma detta på olika sätt. Vad gör ni? Camilla: Vi har en manifestation på Rådhustorget. Det blir korta apeller av talare från vänsterpartiet. Lena: Vi ska ha en föreläsning på stadsbiblioteket i samarbete med biblioteket, som vi brukar. I år är det etikforskaren och frilansskribenten Ann Heberlein som föreläser. Varför samarbetar ni inte istäldagen från Datumet, den 8 mars, valdes till kvinnodag under den ryska revolutionen. Under några decennier firades den internationella kvinnodagen i många europeiska länder. Då var det framför allt socialistiska partier som firade. I Sverige sedan 1972 Men 1969 började feminister i USA att fira Internationella Kvinnodagen. Idén kom tillbaka till Europa, och 1972 började dagen återigen firas i Sverige. Sedan 1977 uppmuntrar Förenta Nationerna, FN, till att alla länder firar den 8 mars som den Internationella Kvinnodagen. Men numera är inte kopplingen till de socialistiska partierna särskilt stark. Alla är med och firar. Men idag har ju kvinnor rösträtt, så gott som i hela världen. Varför behöver man då ha en särskild kvinnodag? Dags att knyta kontakter Det behövs för att samla kvinnor från olika politiskt bakgrund och olika nationer. En sådan dag kan man knyta kontakter och sluta upp kring gemensamma frågor, säger Laila Ericsson. Laila är vice ordförande i styrelsen för Fredrika-Bremer-Förbundet, som jobbar för jämställdhet mellan kvinnor och män. Det finns mycket kvar att göra, tycker hon. Fler män där barnen finns Kvinnor tjänar idag sämre än män, och sakliga skäl är avgörande, som att fler män finns på höglönepostioner i höglönebranscher. Därför behöver vi underlätta för kvinnor att ta höglönejobben. Det är en av de viktigaste frågorna för Fredrika-Bremer-Förbundet. Barn behöver ha både manliga och kvinnliga förebilder. På den högstadieskolan där jag jobbar är ungefär tre fjärdedelar kvinnor. Och med alla skilsmässor är det många barn som inte har några manliga förebilder. Därför är det viktigt att båda könen finns på skolorna, säger Laila Ericsson. Vad tror du är den viktigaste frågan på internationella kvinnodagen om tio år? Ja, om man ser tillbaka har det ju inte hänt så mycket på tio år, så jag tror att det är ungefär samma frågor om tio år. Sara Hilding Johnson ( ) Intervju i Helsingborgs Dagblad Lena Sandgren. FOTO HJÖRDIS THELANDER let? Camilla: Det har jag faktiskt inget svar på. Vi har ingen kontakt med Fredrika-Bremer-Förbundet. Lena: Fredrika-Bremer-Förbundet är partipolitiskt obundna. Vi arbetar för jämställdheten på alla områden i samhället. Vi tycker naturligtvis att det är positivt att de politiska partierna mer och mer arbetar med jämställdhet, som vi började med på 1880-talet. Vad skiljer er åt? Camilla: Svårt att svara på eftersom jag inte vet vad Fredrika-Bremer-Förbundet står för. Jag vet bara vad vi i vänsterpartiet står för. Lena: Vi är som sagt partipolitiskt obundna. När har jämställdheten kommit så långt att det går att avskaffa kvinnodagen? Camilla: När människor inte blir värderade efter vilket kön de har. Lena: Svårt att säga. Den dagen då män och kvinnor är jämställda utifrån våra utgångspunkter: då det finns fler män där barnen finns, då det finns fler kvinnor där makten finns och då vi har jämställda löner. Vad är viktigast att tänka på i det dagliga för den som är för jämställdhet? Camilla: Hur man blir behandlad i samhället ska inte bero på vilket kön man har. Lena: Att man delar med sig av det som är både positivt och negativt i arbetslivet och familjelivet, och då familjelivet och samhällslivet är utformat så att män och kvinnor kan verka på lika villkor och med respekt för varandra. Jan Anders Olsson ( ) 9

10 Från stipendiat till projektledare för ett Relationsvåldscentrum FOTO WENDELA ZETTERBERG Fem trappor upp på Socialförvaltningen i Södra Stationsområdet i Stockholm sitter sedan en vecka Åsa Frostfeldt. Hennes hörnrum är ljust och trevligt och färgglada tavlor står på golvet i väntan på att bli upphängda. Åsa blev Fredrika Bremers länsstipendiat i Jönköping 1998 och hon berättar att stipendiet var mycket välkommet. Jag hade då varit i Kanada ett år och studerat. Stipendiet bidrog till att jag kunde fortsätta läsa vid Carleton University i Ottawa och fullfölja min utbildning där, säger Åsa. Jag sökte till Carleton eftersom de har kommit så långt när det gäller internationella relationer, mänskliga rättigheter och genusvetenskap. Åsa anser att kanadensarna arbetar mer strukturellt med mänskliga rättigheter; det blir tydligare och genomsyrar samhället. På Universitet fanns också förebilder i kvinnliga professorer, vilket hon saknade vid Göteborgs Universitet. Från att ha haft medelbetyg i Sverige fick hon toppbetyg i alla ämnen och kunde därefter genomgå ett Masters program vid Refugee Studies Centre vid Oxford University. TV-framträdande Åsa ser mycket fräsch ut och det visar sig att hon blivit sminkad inför ett TV-framträdande samma morgon. Inslaget handlade om ett Relationsvåldscentrum (RVC) som hon är projektledare för. RVC är planerat 10 att öppna i Solna innan sommaren och det är ett samarbete mellan Västerortspolisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Stockholms läns landsting, socialtjänsterna i Stockholms stad, Solna stad, Sundbybergs stad och Ekerö kommun. När det gäller mäns våld mot kvinnor ligger Kanada i förfronten... I Västerorts polismästardistrikt är det ungefär etthundra personer per månad som polisanmäler övergrepp inom en relation. Hälften av dessa personer vill sedan inte medverka under brottsutredningen. Relationsvåldscentret kommer att erbjuda ett bättre omhändertagande av de personer som gjort polisanmälningar. Vi kommer stötta dem genom hela rättssystemet och förmedla skydd om så behövs. RVC:s mål är även att polisen och åklagarnas utredningsmaterial ska förbättras, så att det ska gå att väcka åtal i fler ärenden, berättar Åsa. Studieresa till Kanada Våren 2006 arrangerade Åsa en studieresa till Kanada med representanter från Polisen, Socialtjänsten och Åklagarmyndigheten. Där kunde de ta del av de kanadensiska kollegernas erfarenheter och få inspiration av de modeller och metoder som de arbetar med. När det gäller mäns våld mot kvinnor ligger Kanada i förfronten internationellt sett; de ger till exempel oftare asyl till kvinnor som varit utsatta för genusrelaterad förföljelse och de har speciella familjevåldsdomstolar, säger Åsa. Som projektledare för Relationsvåldscentret har Åsa stor hjälp av sina kunskaper från studierna i Kanada, men också från sitt arbete som koordinator för projektet Järva Kvinnofrid i Rinkeby utanför Stockholm. Järva Kvinnofrid hade som mål att förbättra socialtjänstens arbetsmetoder gällande relationsvåld och att förbättra intern och extern samverkan. Engagerad i internationella relationer Åsas intresse för internationella relationer och genus gör att hon sedan flera år är medlem i Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF). För närvarande är hon vice ordförande i förbundsstyrelsen. IKFF arbetar bland annat med att bygga en långsiktig fred genom att fokusera på kvinnors rättigheter och konfliktlösning genom ickevåld. Det är en internationell samarbetsorganisation (WILPF) med fyrtio sektioner i världen. I Sverige uppgår medlemsantalet till cirka 800 medlemmar.

11 Åsa sympatiserar också starkt med Fredrika-Bremer-Förbundet som alltid har funnits med henne. Hon har läst flera böcker av och om Fredrika Bremer, till exempel René Vázquez Diaz roman Fredrika i Paradis som var med när hon reste till Kuba. I somras besökte Åsa Fredrika Bremer-utställningen vid Årsta slott och hon går ofta in på FBF:s hemsida för att se vad som händer. Stockholmskretsens debattkväll i januari var fantastisk, tycker Åsa. Det var mycket intressant att lyssna till Barbro Hedvalls erfarenheter av kvinnorörelsen och vilka olika kamper de olika generationerna har fått föra. Kvällens absoluta höjdpunkt var dock komikern Zinat Al Sadat Pirzadeh som genom humor och befriande självdistans fick oss alla i publiken att tjuta av skratt, trots att hon tog upp allvarsamma ämnen som bristande jämställdhet och rasism. Wendela Zetterberg Stiftelsens kriterier för lägenhetstilldelning På Fredrika-Bremer-Förbundets förbundsmöte i maj 2006 beslutades följande policy för tilldelning av lägenheter avseende Hultenheim-Wernstedtska Stiftelsen: Endast medlem i FBF får stå i kön. Förtur till dem som varit aktiva med uppdrag inom FBF som ledamot av förbundsstyrelsen under minst en mandatperiod eller kretsordförande under minst tre år eller sekreterare i stipendiestiftelsen under minst tre år. Övergångsbestämmelser De som idag står i kön och inte är medlemmar får behålla sina platser i kön om de senast den 31 juli 2007 blir medlemmar i FBF. Nockebyhem i Bromma Genom Märtha Oxehufwuds stiftelse har förbundets medlemmar förtursrätt till ett antal lägenheter i Nockebyhem i Bromma väster om Stockholm. Nockebyhem är en privat stiftelse och har 750 boende. Märta Oxehufvuds stiftelse var på sin tid medfinansiär vid byggandet. Hemmet erbjuder bostad, mat Hultenheim-Wernstedtdska stiftelsen Hultenheim-Wernstedtska Stiftelsen bildades genom Anna von Wernstedts, född Hultenheim, testamente av den 23 januari 1954 i överensstämmelse med de önskemål som uttalats av hennes syster Mary Hultenheim och hennes make Hjalmar von Wernstedt. Stiftelsens styrelse består av fem ledamöter, varav två ska vara kvinnliga. Ordförande och två ledamöter ska utses av Riddarhusdirektionen samt en ledamot av vardera styrelsen för Fredrika-Bremer-Förbundet och styrelsen för Ersta Diakonisällskap. Stiftelsen har till ändamål att bereda hem och försörjning åt bildade i första hand ålderstigna damer, äkta makar eller män. Stiftelsen ska inte ha karaktär av sjukhem. Pensionärshemmet finns på Karlavägen i Stockholm och består av tjugotre lägenheter av varierande storlek. Total lägenhetsyta är 2057 kvm och lokaler ca 400 kvm. Aktuell fördelning är Fredrika-Bremer-Förbundet sex lägenheter, Ersta Diakonisällskap sju lägenheter, Riddarhuset sex lägenheter och övriga fyra lägenheter. Trivsam träff ordnades för hyresgästerna Den 9 november 2006 bjöd Styrelsen in alla hyresgäster till ett besök på Nordiska Museet med efterföljande och vård. Hit kan man flytta om man är medlem, mellan 62 och 75 år och fullt frisk vid inflyttningen. Lägenheterna är på 38 kvm och 58 kvm, alla med balkong. Våra medlemmar har förtur till 14 platser. För mer information, ring kansliet eller e-post: FOTO NORDISKA MUSEET Från utställningen Möblerade rum. samkväm. Hyresgästerna fick en guidad visning av utställningen Möblerade rum, som är en utställning om hur vi har bott och möblerat genom tiderna. Miljöer, möbelparader och fotografier visar svensk heminredning från till 2000-talet. Frågor som hur vi möblerade när teven kom på 1950-talet och vad som är typiskt för en jugendmöbel blev besvarade. Träffen avslutades med att styrelsen orienterade om verksamheten och svarade på hyresgästernas frågor. Det var ett mycket trivsamt och uppskattat möte. Lena Grahn, styrelseledamot i Hultenheim-Wernstedtska Stiftelsen och medlem i Fredrika-Bremer Förbundet 11

12 Returadress: Fredrika-Bremer-Förbundet Box Stockholm B SVERIGE PORTO BETALT NOTISER Kort information om stort och smått, inom och utom FBF Våldet mot kvinnor kostar tre miljarder Kostnaderna i samband med våld mot kvinnor är stora för samhället. Uppskattningsvis kostar våld i nära relationer samhället mellan 2,7 och 3,3 miljarder kronor varje år. Det visar en rapport om Kostnader för våld mot kvinnor som Socialstyrelsen gjort. Uppskattningsvis drabbas kvinnor varje år av våld i nära relationer. Flera av dem dör. (FL-Net ) Männen flitigast på nätet Kvinnor surfar mindre ofta än män. Bland kvinnor använde 55 procent Internet dagligen första kvartalet 2006 medan motsvarande andel bland män var 67 procent. Det har Statistiska Centralbyrån kommit fram till. Den allra flitigaste internetanvändaren är män mellan 25 och 34 år. 79 procent av dem använder Internet dagligen. (FL-Net ) Kvinnors företagande ökar Kvinnornas intresse för att starta och driva företag ökar mest. Det menar två av tre av Almis konsulter i höstens Almi-Barometer. Barometern visar också att det viktigaste tillväxthindret för små företag är bristen på kunnig arbetskraft. Intresset från kvinnor ökar kraftigt. Jag är övertygad om att vi inom några år kommer att ha väsentligt större andel företag som drivs av kvinnor, säger Göran Lundwall, koncernchef i Almi Företagspartner. (FL-Net ) Friskare barn med jämställda mammor I länder där kvinnor har en mer jämställd ställning så mår också barnen bättre. Det har Unicef kommit fram till. I de länder där mammorna har mer inflytande så går fler flickor i skolan och hushållen använder större andel av pengarna till att köpa mat till barnen. (FL-Net ) Kvinnor på eget plan I Japan har kvinnohotell nu blivit allt vanligare. Sedan tidigare finns det i många städer i Europa och USA, skriver Aftonbladet Resa. På kvinnohotellen, eller ibland speciella kvinnovåningar på de stora hotellen, bor endast kvinnor och personalen består enbart av kvinnor. Även kvinnobussar bli en allt vanligare syn på Tokyos gator. (FL-Net ) Kvinnor har bättre löneutveckling Under 2000-talet har kvinnor i genomsnitt haft en bättre löneutveckling än sina manliga kollegor, enligt ny statistik från Jusek. Utvecklingen fortsatte även under då kvinnorna i privat sektor hade en genomsnittlig löneutveckling på 6,3 procent, jämfört med männens 5,4 procent. Utvecklingen går i rätt riktning men det går alldeles för långsamt, säger Hans Sköld. Om vi får den individuella lönesättningen att fungera fullt ut så skulle det skynda på utvecklingen mot lön efter prestation istället för kön. (FL-Net ) Pappaledigheten ökar - sakta Ydre i Östergötland är den kommun där papporna år 2006 var bäst på föräldraledighet i hela Sverige. Det visar TCO:s så kallade Pappaindex. TCO har för åttonde året granskat pappaledigheten. Resultatet visar att det kommer att dröja fram till 2023 innan pappor och mammor tar ut lika mycket föräldraledighet. Det går visserligen åt rätt håll men det kommer att ta alldeles för lång tid att nå ända fram, säger TCO: s ordförande Sture Nordh. Tar båda föräldrarna ut lika mycket föräldraledighet blir indexsiffran 100. Det bästa länet är, liksom förra året, Västerbottens län med 44,2. Sämst är Skåne med 31,6. (FL-Net ) Fredrika-Bremer-Förbundet Box Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100 PG Telefon: Fax: E-post: Adressändringar och övriga medlemsärenden skickas till Eva, vår kanslist, via e-post: eller med brev till adressen ovan. Det går också bra att ringa. Ansvarig utgivare: Ann Falkinger Redaktör: Wendela Zetterberg 12

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig

Läs mer

1.4 Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes med tillägg 3.7, 4.3, 5.3 och 6.1

1.4 Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes med tillägg 3.7, 4.3, 5.3 och 6.1 Protokoll, IKFF:s FS lördag 3 december 2011, kl 10.30 17 (kaffe fr 10.00) Stockholm, IKFF:s kansli Deltagande ledamöter: Birgitta Lorentzi, Annalena Vidlund, Kirsti Kolthoff, Emma Bjertén, Christina Hyllner,

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Årsmöte 2014 Torsdagen den 30 januari 2013

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Årsmöte 2014 Torsdagen den 30 januari 2013 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Årsmöte 2014 Torsdagen den 30 januari 2013 Plats: Aptitgården, Vädursgatan 5 Gårda-GÖTEBORG Program: (Inskrivning from 16.45) 16.45-17.30 Lättare förtäring 17.30-18.00

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Om mäns och kvinnors löneattityd Kvinnor väljer oftare än män att jämföra sig med en lägre snittlön. Exempelvis så i en yrkesgrupp där män har 2000 kronor

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF)

Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF) Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF) Ändamål och uppgifter 1 Sveriges Universitetslärarförbunds lokalförening SULF/X, är lokal organisation för SULFs medlemmar

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2014

Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2014 PROFESSIONSFÖRENINGEN NUTRITIONISTFÖRENINGEN Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2014 Bilagor till verksamhetsberättelsen: 1) Verksamhetsplan 2014 2) Projektsammanställning för fokusprojektet Kvalitetssäkring

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Regeringens handlingsplan för jämställda löner visar att klass går före kön, igen

Regeringens handlingsplan för jämställda löner visar att klass går före kön, igen NR 2 2006 INFORMATION FRÅN FREDRIKA- BREMER- FÖRBUNDET Regeringens handlingsplan för jämställda löner visar att klass går före kön, igen Gissa vad det är som går och går och aldrig ger resultat? Ja, regeringens

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2016

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2016 ) Datum Sida 2013-11-05 1 (10) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28, 95 Balansacertifierad 2013-10-18 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Trygg i skolan 2014. talare

Trygg i skolan 2014. talare Trygg i skolan 2014 kunskap utveckling inspiration Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman från Skolinspektionen berättar om BEO:s verksamhet Så här lyckas ni med implementeringen av er likabehandlingsplan

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor

En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor Statistik En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor En reformerad föräldraförsäkring Sofia Larsen, ordförande i Jusek Kvinnor och män ska kunna göra karriär på lika villkor Löneskillnader förklaras

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Frågor till riksdagspartierna skickades ut under sommaren 2012, med följande introduktion: Jämställ.nu är en webbportal som samlar information om arbetet

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Vi måste ha kontraster i tillvaron för att känna skillnaden

Vi måste ha kontraster i tillvaron för att känna skillnaden Om du vill att fler ska få nyhetsbrevet, har bytt adress eller vill avbeställa: info@euroquality.se Nu finns euroquality på face book, följ debatten och kommentera! https://www.facebook.com/pages/euroquality/361060494002265

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion Jämställdhets och mångfaldsplan 2011 2013 Kortversion 2(8) Övergripande mål är att alla medarbetare ska ha kunskap om Staffanstorps kommuns arbete med jämställdhet och mångfald samt att detta arbete ska

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

STADGAR FÖR [namn på föreningen]

STADGAR FÖR [namn på föreningen] STADGAR FÖR [namn på föreningen] Antagna på årsmötet 20[xx-xx-xx]. 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är [namn]. 2 Föreningens säte 2.1 Föreningen har sitt säte i [er hemkommun]. 3 Föreningsform 3.1

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013

Verksamhetsberättelse 2013 20140114 Sidan 1 av 5 'Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2013 Sammanfattning av verksamhetsåret Året började med att den nya styrelsen, på uppdrag av årsmötet, organiserade ett extramöte

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

- 1 - (6) Landstingets PK N:v Götaland

- 1 - (6) Landstingets PK N:v Götaland - 1 - (6) FÖRT VID SVENSKA SJUKVÅRDSANSTÄLLDAS IDROTTSFÖRBUNDS FÖRBUNDSMÖTE 2012, SOM GENOMFÖRDES DEN 7 SEPTEMBER KL.17.30 PÅ BEST WESTERN HOTELL JÄGERSRO I MALMÖ. 1 15 1 MÖTETS ÖPPNANDE Förbundsordförande

Läs mer

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet Inbjudan 19-20 maj 2015 Svenska Mässan i Göteborg Nationell familjecentralskonferens Att välja framtid 15 år med Föreningen För Familjecentralers Främjande Årets konferens uppmärksammar familjecentralens

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Lönekartläggning lönar sig. Kön ska inte avgöra lön

Lönekartläggning lönar sig. Kön ska inte avgöra lön Lönekartläggning lönar sig Kön ska inte avgöra lön Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Unionen anser...4 Förord...5 Bakgrund...6 Resultat av mätning 2009...7 3 Sammanfattning Lönegapet mellan kvinnor

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29

Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29 Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29 Detta dokument innehåller förslag på hur det grundläggande arbetet inom STHFs lokalföreningar kan bedrivas. Inledningsvis hänvisas i första hand till Stadgar för

Läs mer

3 Val av justerare tillika rösträknare som jämte ordförande justerar dagens protokoll Mötet valde Inger och Gerd till justerare tillika rösträknare.

3 Val av justerare tillika rösträknare som jämte ordförande justerar dagens protokoll Mötet valde Inger och Gerd till justerare tillika rösträknare. PROTOKOLL ISLANDSHÄSTFÖRENING 2015-02-22 Org.nr 886501-3109 Årsmöte för räkenskapsåret 2014 Närvarande: 17 medlemar Tid: 16:00 - Plats: Humlans förskola i Iggesund. 1 Mötets öppnande Ordförande, Märta

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Protokoll från konstituerande möte den 22 januari 1999 i Stockholm. 1 Mötet förklarades öppnat av Christer Bergsten. 2 Till mötesordförande valdes

Läs mer

Föreningens ordförande Lars Moberger hälsade de närvarande välkomna och förklarade mötet öppnat. Valdes Lars Moberger till ordförande för årsmötet.

Föreningens ordförande Lars Moberger hälsade de närvarande välkomna och förklarade mötet öppnat. Valdes Lars Moberger till ordförande för årsmötet. PROTOKOLL fört vid årsmöte med Mejeritekniskt Forum Tid 19 mars 2013, kl 13 Plats ClarionWinn Hotel, Gävle Närvarande 48 medlemmar 1 Årsmötets öppnande Föreningens ordförande Lars Moberger hälsade de närvarande

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Barn Funktionsnedsättning Integration Jämställdhet Nationella minoriteter Sexuell läggning Ålder Underlag för diskussioner

Läs mer

Protokoll fört vid PRO Nyeds årsmöte den 10 februari 2015. Lokal: Åsbacka Servicehus.

Protokoll fört vid PRO Nyeds årsmöte den 10 februari 2015. Lokal: Åsbacka Servicehus. Protokoll fört vid PRO Nyeds årsmöte den 10 februari 2015. Lokal: Åsbacka Servicehus. 1 Årsmötets öppnande Ordf. Barbro Ekberg hälsade alla hjärtligt välkomna till årsmötet. Hon hälsade även representanterna

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Nyheter Nu kan Nyheter24 berätta om en ny sluten Facebook-grupp som skriver rasistiska och sexistiska inlägg, sprider hat, hänger ut feminister och

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske Dessa stadgar är antagna den 26 mars 2011 efter att ha behandlats vid föreningsmöte den 16 oktober 2010 och vid föreningens årsmöte den 26 mars 2011. Malmö Dövas Förening Svenske är ansluten till Sveriges

Läs mer

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för

Läs mer

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping antagna den 15/2 1931 och den 22/5 1931 den 11/4 1978 och den 30/5 1978 den 26/2 1986 och den 21/5 1986 samt den 24/2 2009 och den 28/5 2009

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete Jämställdhetsplan Antagen 2014-xx-xx Framtagen av Vendela Muhrén, Annika Ekberg och Magnus Dahlberg, Kommunledningsförvaltningen Revideras vart tredje år Innehåll 2 (12) Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete...

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

Alla fantastiska klubbister önskas en Härligt God Jul och ett Gott Nytt År! Distriktsstyrelsen

Alla fantastiska klubbister önskas en Härligt God Jul och ett Gott Nytt År! Distriktsstyrelsen SKÅNE Olof Palmes plats 1, 214 44 Malmö Tel: 040-660 73 06 Mobil: 070 261 66 69 E-post: s-kvinnor@skane.sap.se Hemsida: www.s-info.se/skvinnorskane Bankgiro: 5661-1403 Innehåll Inbjudan till internationell

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

senast den 4 september 2006

senast den 4 september 2006 Till Sunda Takters medlemmar Härmed kallas du till årsmöte med STs idrottsförening SUNDA TAKTER Torsdagen den 7 septemberl 2006 kl 14.00 i Lönnkrogen. Vi bjuder även på lite att äta därför är det viktigt

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Pohjola Norden r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess verksamhet omspänner hela landet. Föreningen benämns

Läs mer