Efterlyses: mer genus i årets lönerörelse!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Efterlyses: mer genus i årets lönerörelse!"

Transkript

1 NR INFORMATION FRÅN FREDRIKA- BREMER- FÖRBUNDET Efterlyses: mer genus i årets lönerörelse! Årets lönerörelse är den största på tio år, nära tre miljoner anställda berörs. Kvinnors löner är i fokus, igen. För män tjänar fortfarande mer än kvinnor och enligt SCB och Medlingsinstitutet har inte mycket hänt de senaste tio åren på den fronten. Men, det har hänt en hel del. På andra fronter. Något som gör att fokus måste vidgas till att även innefatta de frågorna. Allt fler kvinnor är i dag högutbildade, de vill ta ansvarsfulla jobb, utvecklas, klättra på karriärstegen och få betalt efter prestation och resultat. Men de senaste åren har diskussionerna kring löneskillnader mellan män och kvinnor mest fokuserat på låglöneyrkena. Man har valt ett underifrånperspektiv som gett en bild av att löneskillnaderna bara skulle vara ett utslag av en könssegregerad arbetsmarknad. Men så är det inte. När löneskillnaderna jämförs inom olika yrkesgrupper visar det sig att kvinnor och män i lägre befattningar har mer lika löner än i högre befattningar. För såväl tjänstemän inom privat sektor, som inom primärkommuner och landsting är löneskillnaderna mellan män och kvinnor större inom chefsyrkena i ledningsarbete än inom övriga yrkesområden. Merparten av kvinnors och mäns löneskillnader har för övrigt sakliga skäl och handlar med andra ord inte om diskriminering. I årets avtalsrörelse bör därför genusperspektivet öka och fokus vidgas till att även dels innefatta kvinnor i ledande befattningar och dels till att öka lönespridningen, inte minst inom kvinnodominerade yrken i offentliga sektorn. Fokus bör också innefatta krav på reell individuell lönesättning med lön efter prestation och resultat. Och till att införa fler karriärtrappsteg. Forts på sid 2 FOTO GABRIEL EHRNST GRUNDIN Fredrika Bremers staty vid Kungliga Biblioteket Av alla statyer i Humlegården i Stockholm är denna den enda som föreställer en kvinna; Fredrika Bremer. Bronsstatyn restes 1927 och utfördes av Sigrid Fridman. Övriga verk av Fridman är Ellen Key på Jarlaplan i Stockholm och Pingvinbrunnen vid Naturhistoriska museet i Göteborg. Statyn i Humlegården bekostades av Fredrika- Bremer-Förbundet. Kretsnytt sid 3-5 Rapport från Sveriges Kvinnolobbys ordförandekonferens sid 6 Inbjudan till förbundsmöte i Landskrona sid 7 FBF i media på Internationella Kvinnodagen sid 8-9 Intervju med FBFstipendiat sid 10

2 Forts från sid 1 Öka lönespridningen och fokusera mer på kvinnor på ledande befattningar För det första, öka lönespridningen. Min dotter är nyexaminerad och får en ingångslön som, efter skatt, bara är något lägre än min egen slutlön. Jag som har erfarenhet, ansvar och presterar bra. Det är orättvist, sade en kvinna som är lärare. Lönespridningen borde också öka så att det större ansvar som det innebär att ta chefsjobb och andra högre befattningar borde ge mer i lönekuvertet än vad det gör på olika håll idag. Min chef tjänar bara kr mer än mig per månad på vår myndighet och han jobbar mycket, mycket mer än jag. Jag har blivit tillfrågad om att ta chefsjobb, men det är för mycket merarbete för den pengen, så sade en kvinna. Varför tar då män chefsjobben? Det finns flera skäl men ett är att män utöver lön också har andra drivkrafter för att bli chefer. Inte minst för att de blir uppbackade i högre grad än kvinnor, både på hemmaplan och på jobbet. Dessutom, man ska inte förringa attityder, som att det fortfarande är vanligare att män med makt anses attraktivt i högre grad än det gör för kvinnor. Än så länge. Trist och tråkigt men går inte att tänka bort. Alltför många kvinnor i synnerhet de med familj, säger att mer chefsansvar, både för personal, ekonomi, verksamhet och kanske också både övertid och resor tar så mycket tid och kraft. Deras stresskurva pekar uppåt klockan 17.00, medan männens oftare pekar neråt. Högre lön skulle bland annat ge möjlighet att kunna köpa både RUToch ROT tjänster, så att vi får mer tid för våra barn. Vill vi ha fler kvinnor där makten finns måste det löna sig bättre att ta ansvar också på kvinnodominerade arbetsplatser. 2 Inför individuell lönesättning värd namnet För det andra, inför individuell lönesättning värd namnet. Och att den anställda kan löneförhandla med sin närmsta chef. Civilekonomerna är en grupp som av sitt fackförbund rekommenderas ha pottlösa årliga individuella löneförhandlingar. Medan andra yrkesgrupper ägnar tid åt en skenbar individuell lönesättning som i praktiken innebär ett utvecklingssamtal och därefter ett lönesamtal då den anställda får information om sin nya lön, ofta cirka två procents påslag, lika för de flesta. Punkt. Slut. Det heter att det är individuell lönesättning men för oss i kommun kan det handla om kanske som mest några hundralappar och sedan dras skatt på det. Det känns tröstlöst, det är ingen idé att anstränga sig, säger ambitiösa och duktiga förskollärare, och andra kvinnor även inom det privata näringslivet, uppgivet. På andra sidan förhandlingsbordet sitter numera alltfler kvinnor som är chefer som vittnar om att det känns tungt för dom också för att de saknar en reell individuell lönesättning som styrinstrument. En kvinna på en statlig myndighet berättar om svårigheterna för henne att arbetsleda sin personal, där för övrigt flertalet är män och dessutom betydligt äldre än henne själv och till skillnad från henne har jobbat på myndigheten i både tjugo och trettio år. Till den tuffa utmaningen kommer att det inte är hon, utan chefen snäppet över henne som bestämmer hennes personals löner. Även där är procentpåslagen så gott som lika över hela linjen, oavsett den enskildes prestation och sätt att utföra sitt arbete. Rakare rör mellan prestation och lön skulle minska missnöjet bland dagens ambitiösa kvinnor som med avund lyssnar på de kvinnor som berättar att de i sina företag har löner, som är baserade på resultat både på individ-, grupp- och företagsnivå. Inför fler karriärtrappsteg För det tredje, slutligen, inför fler karriärtrappsteg. Kvinnor arbetar i så kallade dead end jobs där de med många år i yrket snabbt når vägs ände. De upplever en frustration av att inte kunna utvecklas och gå vidare. Men det finns föredömliga modeller och försök på olika håll där till exempel välutbildade sjuksköterskor tar delar av en läkares arbetsuppgifter. Jämlikhetspolicyn med sammanpressade löner och att alla ska ha ungefär lika lönepåslag, plus avsaknad av karriärtrappor, leder till att jämställdheten mellan kvinnor och män fått stå tillbaka. Kvinnor dämpar sina yrkesambitioner, använder för lite av sin potential med sina talanger och utbildningar och tar inte heller arbetsledande uppdrag som de är så kompetenta för. Det är ett resursslöseri som både arbetsplatser och samhälle förlorar på. En vinnare blir mannen som även fortsättningsvis är familjeförsörjaren med stort F -. På 1970-talet var inom socialismen klasskampen viktigare än könskampen, först skulle jämlikheten ordnas, sedan skulle jämställdheten fixa sig. Det var då Grupp 8 bildades av otåliga vänsterkvinnor som insåg att sedan aldrig kom. Låt oss se till att historien inte upprepar sig, för dagens alla ambitiösa kvinnor skull. Tio års kamp för jämställda löner utan resultat. Det är hög tid att pröva andra vägar. Ann Falkinger, förbundsordförande Not. Den här artikeln i nedkortad version skrev Ann för Statistiska Centralbyråns tidning Välfärd inför Internationella Kvinnodagen. Det finns en länk till den under Nyheter på Där hittar du diagram och annan fakta.

3 Kretsnytt Information från de lokala kretsarna Linköpingskretsen Renée Frangeur, lektor i genusvetenskap vid Linköpings universitet var inbjuden som föredragshållare på en kväll i december hos Fredrikorna i Linköping. FOTO EVA BERGSTEDT Renée Frangeur har skrivit boken Yrkeskvinna eller makens tjänarinna? Med många kvinnor i ålder 45+ och som varit med i de stora förändringar som skett för kvinnor under deras yrkesverksamma liv blev reflektionerna och diskussionerna livliga under kvällen. Det är lätt att glömma det historiska perspektivet och se de landvinningar man gjort Svenska kvinnor lönearbetar mest i världen, nästan 80 procent av alla vuxna kvinnor har ett arbete som ger en inkomst. Det finns en stark tradition i Sverige av att kvinnor förvärvsarbetar. Grundfilosofin har varit att kvinnor ska uppmuntras att försörja sig själva. På talet var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Mannens inkomst räckte inte till att försörja sin familj. Sverige har satsat på sociala försäkringar för att få ut kvinnor i förvärvsarbete genomförs behörighetslagen som gör alla kvinnor behöriga till fasta tjänster. På 1950-talet blir hemmafruidealet stort och under 60-talets högkonjunktur kommer dagis för att kvinnor behövs i produktionen igen. Mellan ökar främst kvinnor med barn under sju år på arbetsmarknaden. Så sent som 1971 ändras beskattningen för makar till särbeskattning. Barnomsorgen i Sverige är en förebild för andra länder De unga kvinnorna utgör i dag en majoritet av studenterna på universitetens grundutbildningar. Dessutom har kvinnorna i Sverige det stora ansvaret för hemarbetet, bara cirka 25 procent av hushållen kan räknas som jämställda enligt sociologiska mätningar. I Sverige föds cirka 1,7 barn per vuxen kvinna och det födelsetalet är bland de bästa i Europa. Det är tunga uppgifter sammantaget och många kvinnor knäar under ansvaret. Men i de flesta andra länder i Europa har mödrar inget eget lönearbete utan måste välja mellan ett avlönat arbete och barnafödande. Det finns ingen utbyggd barnomsorg eller längre föräldraförsäkring i dessa länder och hemmafruar är mycket vanligare där än hos oss. I Sverige är 80 procent av förskolbarnen på dagis idag. När det gäller utnyttjande av föräldrapenningen så tar männen ut 20 procent av denna. Detta medför paradoxalt nog också att länder som Tyskland, Italien och Spanien har mycket lägre nativitet än i Sverige, i synnerhet bland kvinnor med högre utbildning. Många utländska och svenska forskare har pekat på den offentliga barnomsorgen i Sverige som en förebild för andra länders välfärdspolitik och en viktig anledning till att Sverige framstår som det relativt sett mest jämställda landet i världen i dag. Diskussionerna blev intensiva efter föredraget kring vad som skett under de flesta deltagarnas yrkesverksamma liv och vad som ytterligare krävs för att jämställdhetsarbete ska drivas vidare för att stötta unga familjers möjligheter att kunna ha ett jämställt yrkes- och familjeliv. Gunnel Wahlquist ledamot i förbundsstyrelsen Båstadskretsen Bjäresystrarna Lena Malm Larsson och Helena Karlsson i Förslöv har blivit ett begrepp. De är de första i vårt land som startat egenföretag inom vården. Båda är distriktssköterskor och har sedan några år bildat aktiebolag. Tanken på eget kom då de båda, för att få vara kvar på Vårdcentralen, inte längre fick behålla statusen som distriktssköterska. Men att starta eget och nyttja vårdcentralens lokaler var inte möjligt. Turligt nog fanns en lokal alldeles i närheten, vilken ganska enkelt kunde ändras om efter deras behov. Det blev mycket planerande, skrivelser till kommunen, ritningar etc. I oktober 2002 startade verksamheten. Lena och Helena har fått mycket uppmärksamhet: patienter kommer inte bara från Båstads kommun, de har avtal med Region Skåne ett år i taget, Maud Olofsson har varit på besök och nu i februari var Göran Hägglund där och lät sig imponeras. Ett möjligt samarbete med öppna förskolan som är granne kan ske. Samarbetet med vårdcentralens läkare är mycket gott. Ett tjugotal nyfikna och intresserade Fredrikor deltog i mötet och fick initierade svar på sina många frågor. En tankeväckande afton. Ingela Bernhold FOTO HANNA LARSSON Helena Karlsson och Lena Malm Larsson driver den enda privata distrikssköterskemottagningen i Sverige; Bjäresystrarna HeLena AB. 3

4 Kretsnytt Information från de lokala kretsarna Båstads- och Landskronakretsarna Karlstadskretsen Ett seminarium om mångfald med fokus på genus och etnicitet. Arrangörer var Fredrika-Bremer- Förbundets Karlstadskrets, Karlstads Universitet och Röda Korset. Svart, kvinna och chef Astrid Assefa lyckades. Astrid Assefa föreläste på Karlstads universitet. Hon berättade passionerat om sin uppväxt i Säffle, om sin ensamstående mamma och sin etiopiska pappa, sin karriär som skådespelerska och de fördomar som fanns - och fortfarande finns - mot både kvinnor och svarta i Sverige. Läs hela artikeln ur Värmlands Folkblad under Nyheter på www. fredrikabremer.se FOTO MATTI NORDENSTRÖM Astrid Assefa är skådespelare, chef för Dalateatern och ordförande för Dramatiska Institutet. 4 FOTO HJÖRDIS TENGVALL Ingela Bernhold, Båstadskretsen ordförande Lillemor Winberg, Landskronakretsens ordförande Lena Sandgren, Ruth Andersson, Helena Andersson, Britt Ljunggren, Britt Callert och Gun Dürholt. Årsmöte i Södra Kretsförbundet av Fredrika-Bremer-Förbundet Årsmötet 2007 för Södra Kretsförbundet ägde rum den 11 februari i Apelrydsskolans vackra lokaler med en hänförande utsikt över Laholmsbukten. En billast med fem landskronafredrikor tog sig över Hallandsåsen i vackert vårvinterväder. Väl framme vid Apelryd välkomnade ordföranden i Båstadkretsen, Lillemor Winberg tillsammans med ytterligare fem damer. Ett härligt frukostbord stod dukat och alla lät sig väl smaka innan årsmötesförhandlingarna tog sin början. Hjördis Tengvall valdes att leda dagens förhandlingar med Britt Callert som sekreterare. Från uppläsningen av 2006 års protokoll noterades att kretsens motioner till senaste förbundsmötet gått igenom. Britt Ljunggren avlämnade kassarapport och visade upp en väl förd kassabok där årets fem verifikationer bokförts. Att bevilja ansvarsfrihet vållade inga som helst problem. Britt fick förnyat förtroende att föra kassaboken med Hjördis Tengvall och Birgit Weise som revisorer. Vidare beslöts att nästa årsmöte skall äga rum i Landskrona den 9 februari Britt Ljunggren redogjorde för Förbundets valberednings arbete för att finna nya styrelseledamöter i Förbundsstyrelsen. Förslag till no- mineringar diskuterades. Det rådde stor enighet om att lämna in ett par gemensamma motioner till Förbundsmötet i juni. Slutligen diskuterades huruvida Södra Kretsförbundet skall fortleva i sin nuvarande form. Eftersom det utvecklats en varm vänskap och goda rutiner för samarbetet mellan kretsarna känns samhörigheten stark. Det är viktigt att bevara den och föra den vidare. Mötet avslutades och de elva mötesdeltagarna bänkade sig till en välsmakande lunch i den vackra matsalen. Efter lunchen underhöll Ingela Bernhold, iklädd sin hembygdsdräkt från Onsjö härad, med uppläsning på onjödialekt. Författaren Daniel Rydsjös levnadsöde var gripande, men hans dikter och berättelser ur vardagslivet på landet var målande och humoristiska. Trots att de flesta åhörarna talar uppsvenska dialekter, hördes glada skratt, så det gick nog bra att förstå. Ingelas trevliga framförande bidrog säkert till detta. Efter avslutande kaffe var det tack och adjö för denna gång och med ett glatt återseende och välkommen till Landskrona i juni, där Förbundsmötet äger rum, skildes mötesdeltagarna och bilen återvände, i den friska vårvinden, till Landskrona. Lena Sandgren

5 Båstadskretsen Kretsen har haft årsmöte. Sedvanliga förhandlingar, hela styrelsen, revisorer och valberedning omvaldes. Ny styrelseledamot blev Ingegerd Mazaret. Hjördis Tengvall utsågs till hedersledamot. Ingela Bernhold Göteborgskretsen FOTO BIRGITTA LINDHOLM FBF representerades på seminarium på Göteborgs Kvinnofolkhögskola. Ett hellyckat 8 mars arrangemang! Så kan man sammanfatta programmet som Kvinnofolkhögskolan i Göteborg anordnade på den Internationella Kvinnodagen. Mer än 250 studenter deltog i seminarier och debatter på teman som Kvinnokamp i världen, Feministiskt föräldraskap och Hur det är att vara kvinna med funktionshinder. Olika kvinnoorganisationer var inbjudna och Fredrika- Bremer-Förbundets Göteborgskrets deltog med utställning. Vi tog också tillfället att presentera våra fokusfrågor och hur vi inom förbundet långsiktigt arbetar med opinionsbildning. Initiativtagarna var nöjda över antalet deltagare och hoppas att detta ska kunna bli ett återkommande 8 mars arrangemang. Birgitta Lindholm Landskronakretsen Internationella kvinnodagen på Landskrona Stadsbibliotek Ann Heberlein, teologie doktor, etikforskare och frilansskribent, föreläste om kränkningar och förlåtelse. När FBF:s Landskronakrets firade 8 mars i samarbete med Stadsbiblioteket var åhörarsalen fullsatt. Ann Heberlein är en flitigt anlitad skribent och föredragshållare, hon undervisar i Religionsvetenskap och Etik på Universitetet och disputerade på avhandlingen Kränkningar och förlåtelse år Socialt smörjmedel Ann Heberlein anser att förlåtelsen är en viktig ingrediens i alla relationer, men att förlåtelsen inte alltid är det bästa sättet att gå vidare efter en kränkning. Att be om förlåtelse är ett viktigt socialt smörjmedel, detta lär vi oss redan som barn. Vår omgivning förväntar sig att vi ska förlåta. Den som inte alls kan förlåta, kan inte ha några relationer. Alla handlar vi någon gång fel och då måste vi kunna förlåta varandra för det. På det sättet kan relationen fortsätta - om vi nu vill att den ska fortsätta. I många fall är det inte alls bra att fortsätta en relation. Att inte vilja förlåta I vissa fall kan det vara bättre för offret att inte förlåta, Ann Heberlein tar upp ett exempel ur verkliga livet. Föräldrarna till en tolvårig flicka som mobbades svårt av tre andra flickor kontaktade henne. Deras dotter, som vi kan kalla Lisa, hade mobbats under hela vårterminen. Trots att föräldrarna påpekat situationen hade inte lärarna eller skolledningen tagit problemet på allvar. När sommarlovet kom slapp Lisa sina mobbare, hon träffade nya kamrater, fick tillbaka sin självkänsla och mådde mycket bättre när skolan började på höstterminen. Mobbarna kände att deras trakasserier och angrepp på Lisa inte bet längre. De tre mobbande flickorna började inse att de gjort fel, de ångrade sitt handlande. De ville ha förlåtelse men detta vägrade Lisa att ge dem. Då reagerade skolan föräldrarna kontaktades Lisa måste förlåta, eftersom de mobbande tjejerna mådde så dåligt. Jag rådde mamman att stötta Lisa i sitt beslut, förlåtelse är inget man ger bara för att andra förväntar sig detta. FOTO HJÖRDIS THELANDER Ann Heberlein trollband publiken. En objektiv attityd För att kunna gå vidare och bli fri, anser Ann Heberlein att offret istället kan inta en objektiv attityd till den som kränkt. Lisa kunde se de mobbande tjejerna som ett objekt. Hon ville inte ha någon relation till dem och kunde förhålla sig likgiltig inför dem, på det sättet kunde hon hantera det som hänt och gå vidare. Ett annat exempel var en man vars pappa ständigt utsatte honom för sexuella övergrepp när han var barn. Pojken bröt kontakten och flyttade så snart han kunde. Han utbildade sig, skaffade jobb och familj. Många år senare sökte pappan som gift om sig och fått nya barn upp honom. Pappan ville ha sonens förlåtelse och visa sin nya familj att allt var normalt. Fadern verkade inte inse att han hade gjort fel. Snarare ville han, liksom tidigare, ha något av sonen dvs. hans förlåtelse. I det här fallet var det bättre för sonen att inte ge förlåtelsen. I en förlåtelseprocess måste förövaren ha fått insikt om vad han gjort, något som ibland också kräver en gottgörelse. Hjördis Thelander 5

6 Rapport från Sveriges Kvinnolobbys ordförandekonferens Fredag och lördag den januari inbjöd SKL samtliga medlemsorganisationer till konferens. Det nya jämställdhetsprogrammet presenterades av ansvarig minister och FBF:s ordförande Ann Falkinger var där. Fredagen handlade mycket om feminismen från feminism till feminismer från en majoritetsuppfattning på 1970-talet till minoriteters plats inom feminismen som diskuteras idag. Vi diskuterade också kollektivet och individen och hur vi inkorporerar detta, förnyar och förstärker vår rörelse. Att återerövra ordet feminism är viktigt. Det finns också efter diskussioner med i stadgeförslaget. Resonemangen på ordförandemötet ledde också till att en arvodes/ersättningsgrupp tillsattes med Ebon Kram, valberedningen, Agneta Rosengren, Kvinnor Kan och Anita Lilja- Stenholm, Mälardalens Kvinnolobby. Stadgegruppens arbete diskuterades noga och ett förslag till årsmötet kommer att skickas ut senast sex veckor före årsmötet 31 mars. Regeringens jämställdhetspolitik i korthet Huvudvision: Delad makt och delat ansvar. 1. Jämställdhet på arbetsmarknaden - ökat företagande - fler arbetsgivare att välja mellan - familjepolitik med bland annat hushållsnära tjänster och jämställdhetsbonus. Familjepolitiken ska stödja att vi alla kan och vill jobba mer utanför hemmet 2. Handlingsplan Mäns våld mot kvinnor - Socialtjänstens roll där våldsutsatta kvinnor skall ha rätt till stöd oavsett vilken kommun det handlar om (proposition lagd) - Vid separation ska ett utdömt skadeständ ej delas mellan makarna - Polis och domarkår ska öka sina kunskaper, bland annat forskning vid 6 FOTO ANN FALKINGER Författarna Margareta Garpe och Malin Axelsson, som skrivit pjäsen Jösses flickor Återkomsten. NKC, Nationellt Kunskapscentrum i Uppsala - Insatser för ökad trygghet genom stadsplanering - Jourverksamheten förstärks med tjugo miljoner kronor 3. Hedersrelaterat våld - Saknas kunskap och mer specificerad kunskap behövs, samt att problemet kartläggs. Nuvarande insatser behöver utvärderas för att se vad som fungerar idag. Slut på experimentverkstad 4. Handlingsplan mot prostitution och människohandel - Överenskommet om utvärdering av sexköpslagen. Förhandlingar pågår. Minister Nyamko Sabuni visar vägen Vid Jämställdhetsrådets möte de 22 januari pratade Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni om Handlingsplanen mot prostitution och människohandel. Hon nämnde också träffen i fredags med Sveriges Kvinnolobby och hade med sig följande svar till några frågor vi ställde då. Bidrag till ej rikstäckande organisationer? Går ej via delegatioen FOTO ANN FALKINGER Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni och SKL:s ordförande Eva Fager. utan dessa organisationer hänvisas till kommunala medel. Funktionshindrade kvinnors möjligheter? Ligger hos socialdepartementet. Jämställdhetsdepartementet får inkomma med specialkunskaper till detta departement. Änkepension? Ska vara återställd. Lönefrågan diskuterades. Diskrimineringslagstiftningen? Ingen fara att jämställdheten försvinner då JämO är starkast och mest välutvecklad av myndigheterna. Regeringen har beslutat fortsätta jämställdhetsintegreringsarbetet. Heltids/deltidsproblematiken? Se ovan arbetsmarknad, men mer dialog behövs kring dessa frågor. JämO tipsade om projektet Jämt anställd ledig ibland som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. Företagandes villkor för kvinnor behöver utredas, till exempel kring föräldraledighet med mera. Viktigt med invandrare i våra traditionella svenska organisationer och inte i invandrarorganisationer som tenderar att ledas av män och bli för slutna. Jämställdhetsrådets former ska diskuteras. Marianne Laxén på Jäm- Forts på sid 7

7 ställdhetsenheten kommer att skicka ut ett förslag. Med på konferensen var också professor Ebba Witt-Brattström som talade om Kvinnors motståndsord i historien (från Heliga Birgitta till idag). Eva Fager Sveriges Kvinnolobby Den 29 januari 2007 Jämställdhetsmässa Mässan kommer att ta upp ett brett spektra av områden med allt från jämställdhet i skolan och vården, kvinnors företagande, jämställdhet inom trafik- och bostadsplanering, jämställdhetsintegrering i kommunal och statlig verksamhet, jämställdhetsarbete i företag, män och jämställdhetsarbete till organiserad brottslighet och människohandel. Jämställdhetsmässan arrangeras av Sthlm Jämt. Datum: den april Tider: torsdag-fredag kl , lördag kl Plats: Münchenbryggeriet, Torkel Knutssonsgatan 2 i Stockholm Anmälan: Fri entré. Om du vill försäkra dig om plats på ett eller flera seminarier kan du boka biljetter på Biljetterna hämtar du sedan i informationsdisken på mässsan. Inbjudan till förbundsmöte i Landskrona den 2-3 juni! Härmed kallas medlemmarna i Fredrika-Bremer-Förbundet till ordinarie förbundsmöte den 2-3 juni Förhandlingar sker hela lördagen på Hotel Öresund med avbrott för lunch i Konsthallens Café. På kvällen arrangeras supé på Restaurang Pumphuset i Borstahusen där också Landskrona Manskör sjunger. Söndagens förhandlingar avslutas med lunch. Motioner som ska behandlas samt förslag till Årets Fredrika och BRA-pris ska vara kansliet tillhanda senast den 12 april. Anmälan: Är du intresserad av att närvara vid förhandlingarna och/eller supén, kontakta Liuba Jönsson eller Britt Ljunggren så skickar vi en anmälningsblankett! Lika för lika-konferens i Stockholm Lördagen den 10 mars var det dags för Lika för lika-konferens på Lärarnas hus i Stockholm. Samtidigt som Lärarförbundet firade Internationella Kvinnodagen passade man också på att fira 10-årsjubiléet av Lika för lika-konferenserna. Vi två Fredrikor, Laila och Louise Ericsson, deltog å Fredrika-Bremer-Förbundets vägnar för att finnas närvarande med materialbord och roll-up i syfte att synliggöra förbundets arbete. Under dagen hade vi förmånen att lyssna på de föreläsningar som gavs. Höjdpunkten var en timmes lång föreläsning av professor Yvonne Hirdman, Stockholms universitet, som på ett mycket humoristiskt och medryckande sätt talade om hur män och kvinnor slussas in i stereotypa könsroller. Cirka 500 personer hade mött upp till konferensen och många kom till vårt bord för att få information om förbundet, våra mål och vårt arbete. FOTO LOUISE ERICSSON FBF:s informationsbord med Laila och en av konferensdeltagarna till höger. Fredrika-Bremer-Förbundets medverkande var mycket uppskattat och många deltagare tyckte att det var ett ypperligt tillfälle att få kunskap om arbetet för jämställdhet. Värnamofredrikorna Laila Ericsson och Louise Ericsson 7

8 FBF inom opinion och media Elin Wägner i 1920-talet I en ny avhandling i litteraturvetenskap vid Uppsala Universitet lyfter Birgitta Wistrand före detta ordförande i FBF fram Elin Wägners gärning under 1920-talet och visar hur viljan att påverka genomsyrade Wägners liv och produktion. Läs mer under Nyheter på www. fredrikabremer.se Likalöneproblematiken Det är titeln på ett projektarbete av Hedwig Baedecke Yllner, elev på Enskilda Gymnasiet i Stockholm. Syftet med arbetet var att komma fram till varför löneskillnader på grund av kön existerar, hur fackliga organisationer, arbetsgivare och kvinnorörelsen ser på frågan samt rapportera om vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att reducera löneskillnaderna. I uppsatsen lyfts bland annat Fredrika-Bremer-Förbundets synpunkter fram och Ann Falkinger intervjuas. Läs mer under Nyheter på www. fredrikabremer.se Om kvinnodagen, diskriminering och jämställdhet Läsarbrev i Helsingborgs Dagblad varav ett från FBF:s kretsordförande i Båstad Det går att leva helt jämställt! I mitten av 70-talet delade min make och jag yrkes och hemarbete rakt av. Tre barn 10, 8 och 5 år. Yrke lärare. Vi delade klassen, gångavstånd till arbetsplatsen, en lön, en bil, bostadsbidrag, välvillig 8 arbetsgivare allt detta gjorde det möjligt. Jag tror, nej, jag vet att våra barn tagit med sig erfarenheterna från denna tid in i sina egna vuxna liv. Vi vuxna kunde utan att stressa även ha aktiviteter vid sidan om; politik och föreningsliv. En liten ort på landet intill skogen innebar stor frihet för barnen att leka fritt utan större trafik. Dock vissa av våra grannar ansåg nog vårt leverne vara befängt. För ett jämställt samhälle i framtiden skulle jag vilja ta fram de viktigaste målen i Fredrika-Bremer-Förbundet: * Makt och inflytande fördelas jämnt mellan kvinnor och män (med andra ord: Fler kvinnor där makten finns fler män där barnen finns) * Likvärdigt arbete skall ge lika lön, skatt och pension. (Jämställda löner) * Hälso- och sjukvård skall erbjudas kvinnor och män på lika villkor * Skolan skall göras jämställd * Kvinnofrid Ingela Bernhold i Båstad ( ) Kvinnodag med hundraårig historia Intervju i Sydsvenska Dagbladet ( ) Den internationella kvinnodagen började växa fram för över etthundra år sedan och på 1970-talet var leden som tätast den 8 mars. Sedan 1977 har dagen också FN-status. Under torsdagen är det manifestationer och arrangemang över hela världen. Sydsvenskan frågade några förgrundsfigurer i den svenska kvinnorörelsen om kvinnodagens betydelse i dag, däribland Ann Falkinger, ordförande i Fredrika-Bremer-Förbundet. FBF i tidningen Allers den 8 mars Nättidningen Unga Nyheter träffar FBF:s vice ordförande Laila Ericsson Rösträtt men långt kvar till samma lön Även om de flesta kvinnor i världen har rösträtt idag så är det långt kvar tills kvinnor och män är helt jämställda. Därför firas Internationella Kvinnodagen den 8 mars. Idén med att fira en särskild kvinnodag fyller snart 100 år. På en internationell kvinnokonferens i Köpenhamn 1910 bestämde deltagarna att en dag på året skulle uppmärksamma kvinnors rösträtt. Men på den tiden var det på lite olika datum. I Sverige firades kvinno-

9 Några frågor till Fredrika Bremer-Förbundets ordförande i Landskronakretsen, Lena Sandgren, och vänsterpartiets ordförande i Landskrona, Camilla Andersson. I dag är det Internationella Kvinnodagen. Era respektive föreningar väljer att uppmärksamma detta på olika sätt. Vad gör ni? Camilla: Vi har en manifestation på Rådhustorget. Det blir korta apeller av talare från vänsterpartiet. Lena: Vi ska ha en föreläsning på stadsbiblioteket i samarbete med biblioteket, som vi brukar. I år är det etikforskaren och frilansskribenten Ann Heberlein som föreläser. Varför samarbetar ni inte istäldagen från Datumet, den 8 mars, valdes till kvinnodag under den ryska revolutionen. Under några decennier firades den internationella kvinnodagen i många europeiska länder. Då var det framför allt socialistiska partier som firade. I Sverige sedan 1972 Men 1969 började feminister i USA att fira Internationella Kvinnodagen. Idén kom tillbaka till Europa, och 1972 började dagen återigen firas i Sverige. Sedan 1977 uppmuntrar Förenta Nationerna, FN, till att alla länder firar den 8 mars som den Internationella Kvinnodagen. Men numera är inte kopplingen till de socialistiska partierna särskilt stark. Alla är med och firar. Men idag har ju kvinnor rösträtt, så gott som i hela världen. Varför behöver man då ha en särskild kvinnodag? Dags att knyta kontakter Det behövs för att samla kvinnor från olika politiskt bakgrund och olika nationer. En sådan dag kan man knyta kontakter och sluta upp kring gemensamma frågor, säger Laila Ericsson. Laila är vice ordförande i styrelsen för Fredrika-Bremer-Förbundet, som jobbar för jämställdhet mellan kvinnor och män. Det finns mycket kvar att göra, tycker hon. Fler män där barnen finns Kvinnor tjänar idag sämre än män, och sakliga skäl är avgörande, som att fler män finns på höglönepostioner i höglönebranscher. Därför behöver vi underlätta för kvinnor att ta höglönejobben. Det är en av de viktigaste frågorna för Fredrika-Bremer-Förbundet. Barn behöver ha både manliga och kvinnliga förebilder. På den högstadieskolan där jag jobbar är ungefär tre fjärdedelar kvinnor. Och med alla skilsmässor är det många barn som inte har några manliga förebilder. Därför är det viktigt att båda könen finns på skolorna, säger Laila Ericsson. Vad tror du är den viktigaste frågan på internationella kvinnodagen om tio år? Ja, om man ser tillbaka har det ju inte hänt så mycket på tio år, så jag tror att det är ungefär samma frågor om tio år. Sara Hilding Johnson ( ) Intervju i Helsingborgs Dagblad Lena Sandgren. FOTO HJÖRDIS THELANDER let? Camilla: Det har jag faktiskt inget svar på. Vi har ingen kontakt med Fredrika-Bremer-Förbundet. Lena: Fredrika-Bremer-Förbundet är partipolitiskt obundna. Vi arbetar för jämställdheten på alla områden i samhället. Vi tycker naturligtvis att det är positivt att de politiska partierna mer och mer arbetar med jämställdhet, som vi började med på 1880-talet. Vad skiljer er åt? Camilla: Svårt att svara på eftersom jag inte vet vad Fredrika-Bremer-Förbundet står för. Jag vet bara vad vi i vänsterpartiet står för. Lena: Vi är som sagt partipolitiskt obundna. När har jämställdheten kommit så långt att det går att avskaffa kvinnodagen? Camilla: När människor inte blir värderade efter vilket kön de har. Lena: Svårt att säga. Den dagen då män och kvinnor är jämställda utifrån våra utgångspunkter: då det finns fler män där barnen finns, då det finns fler kvinnor där makten finns och då vi har jämställda löner. Vad är viktigast att tänka på i det dagliga för den som är för jämställdhet? Camilla: Hur man blir behandlad i samhället ska inte bero på vilket kön man har. Lena: Att man delar med sig av det som är både positivt och negativt i arbetslivet och familjelivet, och då familjelivet och samhällslivet är utformat så att män och kvinnor kan verka på lika villkor och med respekt för varandra. Jan Anders Olsson ( ) 9

10 Från stipendiat till projektledare för ett Relationsvåldscentrum FOTO WENDELA ZETTERBERG Fem trappor upp på Socialförvaltningen i Södra Stationsområdet i Stockholm sitter sedan en vecka Åsa Frostfeldt. Hennes hörnrum är ljust och trevligt och färgglada tavlor står på golvet i väntan på att bli upphängda. Åsa blev Fredrika Bremers länsstipendiat i Jönköping 1998 och hon berättar att stipendiet var mycket välkommet. Jag hade då varit i Kanada ett år och studerat. Stipendiet bidrog till att jag kunde fortsätta läsa vid Carleton University i Ottawa och fullfölja min utbildning där, säger Åsa. Jag sökte till Carleton eftersom de har kommit så långt när det gäller internationella relationer, mänskliga rättigheter och genusvetenskap. Åsa anser att kanadensarna arbetar mer strukturellt med mänskliga rättigheter; det blir tydligare och genomsyrar samhället. På Universitet fanns också förebilder i kvinnliga professorer, vilket hon saknade vid Göteborgs Universitet. Från att ha haft medelbetyg i Sverige fick hon toppbetyg i alla ämnen och kunde därefter genomgå ett Masters program vid Refugee Studies Centre vid Oxford University. TV-framträdande Åsa ser mycket fräsch ut och det visar sig att hon blivit sminkad inför ett TV-framträdande samma morgon. Inslaget handlade om ett Relationsvåldscentrum (RVC) som hon är projektledare för. RVC är planerat 10 att öppna i Solna innan sommaren och det är ett samarbete mellan Västerortspolisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Stockholms läns landsting, socialtjänsterna i Stockholms stad, Solna stad, Sundbybergs stad och Ekerö kommun. När det gäller mäns våld mot kvinnor ligger Kanada i förfronten... I Västerorts polismästardistrikt är det ungefär etthundra personer per månad som polisanmäler övergrepp inom en relation. Hälften av dessa personer vill sedan inte medverka under brottsutredningen. Relationsvåldscentret kommer att erbjuda ett bättre omhändertagande av de personer som gjort polisanmälningar. Vi kommer stötta dem genom hela rättssystemet och förmedla skydd om så behövs. RVC:s mål är även att polisen och åklagarnas utredningsmaterial ska förbättras, så att det ska gå att väcka åtal i fler ärenden, berättar Åsa. Studieresa till Kanada Våren 2006 arrangerade Åsa en studieresa till Kanada med representanter från Polisen, Socialtjänsten och Åklagarmyndigheten. Där kunde de ta del av de kanadensiska kollegernas erfarenheter och få inspiration av de modeller och metoder som de arbetar med. När det gäller mäns våld mot kvinnor ligger Kanada i förfronten internationellt sett; de ger till exempel oftare asyl till kvinnor som varit utsatta för genusrelaterad förföljelse och de har speciella familjevåldsdomstolar, säger Åsa. Som projektledare för Relationsvåldscentret har Åsa stor hjälp av sina kunskaper från studierna i Kanada, men också från sitt arbete som koordinator för projektet Järva Kvinnofrid i Rinkeby utanför Stockholm. Järva Kvinnofrid hade som mål att förbättra socialtjänstens arbetsmetoder gällande relationsvåld och att förbättra intern och extern samverkan. Engagerad i internationella relationer Åsas intresse för internationella relationer och genus gör att hon sedan flera år är medlem i Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF). För närvarande är hon vice ordförande i förbundsstyrelsen. IKFF arbetar bland annat med att bygga en långsiktig fred genom att fokusera på kvinnors rättigheter och konfliktlösning genom ickevåld. Det är en internationell samarbetsorganisation (WILPF) med fyrtio sektioner i världen. I Sverige uppgår medlemsantalet till cirka 800 medlemmar.

11 Åsa sympatiserar också starkt med Fredrika-Bremer-Förbundet som alltid har funnits med henne. Hon har läst flera böcker av och om Fredrika Bremer, till exempel René Vázquez Diaz roman Fredrika i Paradis som var med när hon reste till Kuba. I somras besökte Åsa Fredrika Bremer-utställningen vid Årsta slott och hon går ofta in på FBF:s hemsida för att se vad som händer. Stockholmskretsens debattkväll i januari var fantastisk, tycker Åsa. Det var mycket intressant att lyssna till Barbro Hedvalls erfarenheter av kvinnorörelsen och vilka olika kamper de olika generationerna har fått föra. Kvällens absoluta höjdpunkt var dock komikern Zinat Al Sadat Pirzadeh som genom humor och befriande självdistans fick oss alla i publiken att tjuta av skratt, trots att hon tog upp allvarsamma ämnen som bristande jämställdhet och rasism. Wendela Zetterberg Stiftelsens kriterier för lägenhetstilldelning På Fredrika-Bremer-Förbundets förbundsmöte i maj 2006 beslutades följande policy för tilldelning av lägenheter avseende Hultenheim-Wernstedtska Stiftelsen: Endast medlem i FBF får stå i kön. Förtur till dem som varit aktiva med uppdrag inom FBF som ledamot av förbundsstyrelsen under minst en mandatperiod eller kretsordförande under minst tre år eller sekreterare i stipendiestiftelsen under minst tre år. Övergångsbestämmelser De som idag står i kön och inte är medlemmar får behålla sina platser i kön om de senast den 31 juli 2007 blir medlemmar i FBF. Nockebyhem i Bromma Genom Märtha Oxehufwuds stiftelse har förbundets medlemmar förtursrätt till ett antal lägenheter i Nockebyhem i Bromma väster om Stockholm. Nockebyhem är en privat stiftelse och har 750 boende. Märta Oxehufvuds stiftelse var på sin tid medfinansiär vid byggandet. Hemmet erbjuder bostad, mat Hultenheim-Wernstedtdska stiftelsen Hultenheim-Wernstedtska Stiftelsen bildades genom Anna von Wernstedts, född Hultenheim, testamente av den 23 januari 1954 i överensstämmelse med de önskemål som uttalats av hennes syster Mary Hultenheim och hennes make Hjalmar von Wernstedt. Stiftelsens styrelse består av fem ledamöter, varav två ska vara kvinnliga. Ordförande och två ledamöter ska utses av Riddarhusdirektionen samt en ledamot av vardera styrelsen för Fredrika-Bremer-Förbundet och styrelsen för Ersta Diakonisällskap. Stiftelsen har till ändamål att bereda hem och försörjning åt bildade i första hand ålderstigna damer, äkta makar eller män. Stiftelsen ska inte ha karaktär av sjukhem. Pensionärshemmet finns på Karlavägen i Stockholm och består av tjugotre lägenheter av varierande storlek. Total lägenhetsyta är 2057 kvm och lokaler ca 400 kvm. Aktuell fördelning är Fredrika-Bremer-Förbundet sex lägenheter, Ersta Diakonisällskap sju lägenheter, Riddarhuset sex lägenheter och övriga fyra lägenheter. Trivsam träff ordnades för hyresgästerna Den 9 november 2006 bjöd Styrelsen in alla hyresgäster till ett besök på Nordiska Museet med efterföljande och vård. Hit kan man flytta om man är medlem, mellan 62 och 75 år och fullt frisk vid inflyttningen. Lägenheterna är på 38 kvm och 58 kvm, alla med balkong. Våra medlemmar har förtur till 14 platser. För mer information, ring kansliet eller e-post: FOTO NORDISKA MUSEET Från utställningen Möblerade rum. samkväm. Hyresgästerna fick en guidad visning av utställningen Möblerade rum, som är en utställning om hur vi har bott och möblerat genom tiderna. Miljöer, möbelparader och fotografier visar svensk heminredning från till 2000-talet. Frågor som hur vi möblerade när teven kom på 1950-talet och vad som är typiskt för en jugendmöbel blev besvarade. Träffen avslutades med att styrelsen orienterade om verksamheten och svarade på hyresgästernas frågor. Det var ett mycket trivsamt och uppskattat möte. Lena Grahn, styrelseledamot i Hultenheim-Wernstedtska Stiftelsen och medlem i Fredrika-Bremer Förbundet 11

12 Returadress: Fredrika-Bremer-Förbundet Box Stockholm B SVERIGE PORTO BETALT NOTISER Kort information om stort och smått, inom och utom FBF Våldet mot kvinnor kostar tre miljarder Kostnaderna i samband med våld mot kvinnor är stora för samhället. Uppskattningsvis kostar våld i nära relationer samhället mellan 2,7 och 3,3 miljarder kronor varje år. Det visar en rapport om Kostnader för våld mot kvinnor som Socialstyrelsen gjort. Uppskattningsvis drabbas kvinnor varje år av våld i nära relationer. Flera av dem dör. (FL-Net ) Männen flitigast på nätet Kvinnor surfar mindre ofta än män. Bland kvinnor använde 55 procent Internet dagligen första kvartalet 2006 medan motsvarande andel bland män var 67 procent. Det har Statistiska Centralbyrån kommit fram till. Den allra flitigaste internetanvändaren är män mellan 25 och 34 år. 79 procent av dem använder Internet dagligen. (FL-Net ) Kvinnors företagande ökar Kvinnornas intresse för att starta och driva företag ökar mest. Det menar två av tre av Almis konsulter i höstens Almi-Barometer. Barometern visar också att det viktigaste tillväxthindret för små företag är bristen på kunnig arbetskraft. Intresset från kvinnor ökar kraftigt. Jag är övertygad om att vi inom några år kommer att ha väsentligt större andel företag som drivs av kvinnor, säger Göran Lundwall, koncernchef i Almi Företagspartner. (FL-Net ) Friskare barn med jämställda mammor I länder där kvinnor har en mer jämställd ställning så mår också barnen bättre. Det har Unicef kommit fram till. I de länder där mammorna har mer inflytande så går fler flickor i skolan och hushållen använder större andel av pengarna till att köpa mat till barnen. (FL-Net ) Kvinnor på eget plan I Japan har kvinnohotell nu blivit allt vanligare. Sedan tidigare finns det i många städer i Europa och USA, skriver Aftonbladet Resa. På kvinnohotellen, eller ibland speciella kvinnovåningar på de stora hotellen, bor endast kvinnor och personalen består enbart av kvinnor. Även kvinnobussar bli en allt vanligare syn på Tokyos gator. (FL-Net ) Kvinnor har bättre löneutveckling Under 2000-talet har kvinnor i genomsnitt haft en bättre löneutveckling än sina manliga kollegor, enligt ny statistik från Jusek. Utvecklingen fortsatte även under då kvinnorna i privat sektor hade en genomsnittlig löneutveckling på 6,3 procent, jämfört med männens 5,4 procent. Utvecklingen går i rätt riktning men det går alldeles för långsamt, säger Hans Sköld. Om vi får den individuella lönesättningen att fungera fullt ut så skulle det skynda på utvecklingen mot lön efter prestation istället för kön. (FL-Net ) Pappaledigheten ökar - sakta Ydre i Östergötland är den kommun där papporna år 2006 var bäst på föräldraledighet i hela Sverige. Det visar TCO:s så kallade Pappaindex. TCO har för åttonde året granskat pappaledigheten. Resultatet visar att det kommer att dröja fram till 2023 innan pappor och mammor tar ut lika mycket föräldraledighet. Det går visserligen åt rätt håll men det kommer att ta alldeles för lång tid att nå ända fram, säger TCO: s ordförande Sture Nordh. Tar båda föräldrarna ut lika mycket föräldraledighet blir indexsiffran 100. Det bästa länet är, liksom förra året, Västerbottens län med 44,2. Sämst är Skåne med 31,6. (FL-Net ) Fredrika-Bremer-Förbundet Box Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100 PG Telefon: Fax: E-post: Adressändringar och övriga medlemsärenden skickas till Eva, vår kanslist, via e-post: eller med brev till adressen ovan. Det går också bra att ringa. Ansvarig utgivare: Ann Falkinger Redaktör: Wendela Zetterberg 12

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Jämställdhetsplan för Västerbotten Jämställdhetsplan för Västerbotten Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter. Både män och kvinnor ska känna sig trygga, ha möjlighet att göra karriär och få vara nära sina barn: självklarheter

Läs mer

VINNARE AV ÅRETS FREDRIKA TIDIGARE ÅR

VINNARE AV ÅRETS FREDRIKA TIDIGARE ÅR VINNARE AV ÅRETS FREDRIKA TIDIGARE ÅR GUNNEL STENQVIST 2011 Gunnel Stenqvist har som ordförande i Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier engagerat arbetat för att göra Fredrika Bremers gärning och

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Ökade löneskillnader i privat sektor

Ökade löneskillnader i privat sektor Statistik Ökade löneskillnader i privat sektor Juseks undersökning av nyexaminerade 2010 Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Ökade löneskillnader

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

AVSKAFFA TJEJTAXAN NU

AVSKAFFA TJEJTAXAN NU Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007. AVSKAFFA TJEJTAXAN NU Ingångslöneskillnaderna ökar dramatiskt 2 Om Juseks arbetsmarknadsundersökning

Läs mer

Andelen kvinnor i åldern år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %.

Andelen kvinnor i åldern år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %. Bilaga 4 Jämställdhet SCB Några viktiga fakta Andelen kvinnor i åldern 20 64 år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år 2007. För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %. 42 % av kvinnorna

Läs mer

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

Leka jämt. en del av hållbar utveckling Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Stadgar för Business and Professional Women, BPW Sweden Antagna vid förbundskongressen i Härnösand april 2008

Stadgar för Business and Professional Women, BPW Sweden Antagna vid förbundskongressen i Härnösand april 2008 Stadgar för Business and Professional Women, BPW Sweden Antagna vid förbundskongressen i Härnösand 26-27 april 2008 1 Förbundets namn Förbundets namn är Business and Professional Women Sweden -BPW Sweden.

Läs mer

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1584 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) Jämställd föräldraförsäkring 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 En jämställd

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

Ett jämställt Värmland

Ett jämställt Värmland Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad.

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad. Föräldraförsäkringen 1. Något om dagens regler 1 Föräldraförsäkringen infördes 1974 och ersatte den dåvarande moderskapspenningen. Syftet var att båda föräldrarna skulle ha möjlighet att kombinera föräldraskap

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för 2009 / 2011

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för 2009 / 2011 Utbildningsförvaltningen Bilaga till utbildningsnämndens protokoll 65/09 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2009 / 2011 Fastställd av utbildningsnämnden 2009-06-11 Postadress: Box 138, 221

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Om mäns och kvinnors löneattityd Kvinnor väljer oftare än män att jämföra sig med en lägre snittlön. Exempelvis så i en yrkesgrupp där män har 2000 kronor

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs!

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! December 27 2 Inledning SKTF har under många års tid hävdat, och jobbat för, att lönekartläggning är ett

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Jämställt? Så här ser det ut i Hedemora kommun. Sammanställning gjord 2015 av kommunens Jämställdhetsnätverk.

Jämställt? Så här ser det ut i Hedemora kommun. Sammanställning gjord 2015 av kommunens Jämställdhetsnätverk. Jämställt? Så här ser det ut i Hedemora kommun Sammanställning gjord 2015 av kommunens Jämställdhetsnätverk. . Befolkning I Hedemora kommun bor 7.556 kvinnor och 7.508 män, totalt 15.064 personer. Drygt

Läs mer

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE KVINNOR HAR 3 500 KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE 2 Sammanfattning OFÖRKLARADE LÖNESKILLNADER MELLAN KÖNEN INOM JUSEKS MEDLEMSGRUPPER

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN INLEDNING Svenska Basketbollförbundet vill att anställda, föreningsaktiva, eller inhyrd personal ska känna att de har lika värde, oavsett kön,

Läs mer

Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig

Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig Lönesamtal Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig som när du förhandlar din lön själv. Den

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN I skuggan av lön och ohälsa TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN 1 2 Inledning Att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden

Läs mer

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden: 1 Vision för S-kvinnor i Östergötland S-kvinnor i Östergötland är socialdemokratiska feminister som ser ett jämställt och jämlikt samhälle som en förutsättning för att ge alla samma möjligheter i livet.

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig

Läs mer

Lönekartläggning behövs!

Lönekartläggning behövs! SKTFs utökade undersökning om personalchefers syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! (Uppdaterad version) Mars 28 2 Inledning SKTF har under många års tid hävdat, och jobbat för, att lönekartläggning

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Nästan i alla Europeiska länder finns krigsbarnsorganisationer från andra världskriget.

Nästan i alla Europeiska länder finns krigsbarnsorganisationer från andra världskriget. Riksförbundet Finska Krigsbarn (RFK) är ett ideellt, religiöst och partipolitiskt obundet förbund för finska krigsbarn, deras familjer och andra intresserade. RFK samordnar och stöder lokalföreningarna,

Läs mer

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet Inbjudan 19-20 maj 2015 Svenska Mässan i Göteborg Nationell familjecentralskonferens Att välja framtid 15 år med Föreningen För Familjecentralers Främjande Årets konferens uppmärksammar familjecentralens

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

1.4 Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes med tillägg 3.7, 4.3, 5.3 och 6.1

1.4 Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes med tillägg 3.7, 4.3, 5.3 och 6.1 Protokoll, IKFF:s FS lördag 3 december 2011, kl 10.30 17 (kaffe fr 10.00) Stockholm, IKFF:s kansli Deltagande ledamöter: Birgitta Lorentzi, Annalena Vidlund, Kirsti Kolthoff, Emma Bjertén, Christina Hyllner,

Läs mer

Jämställdhetsbluffen

Jämställdhetsbluffen Jämställdhetsbluffen Jämställdhetsbluffen Pelle Billing 2012 Pelle Billing www.pellebilling.se pelle@pellebilling.se Ansvarig utgivare: Pelle Billing Omslag: Sanjo Rajalin Framställd på vulkan.se ISBN:

Läs mer

Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2014

Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2014 PROFESSIONSFÖRENINGEN NUTRITIONISTFÖRENINGEN Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2014 Bilagor till verksamhetsberättelsen: 1) Verksamhetsplan 2014 2) Projektsammanställning för fokusprojektet Kvalitetssäkring

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06 Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN

VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN INNEHÅLL 3 Vilka sitter i valberedningen? 4 Vad gör valberedarna? 7 Liten checklista för valberedningen 8 Världens bästa styrelse 10

Läs mer

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 1 Förbundets namn och ställning Förbundets namn är Svenska Vitiligoförbundet. Förbundet är religiöst och partipolitiskt obundet. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö

Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö Hänt i media Styrelsen Bli medlem och värva en vän! Ordföranden har ordet Nu är det dags för ett nytt medlemsblad från Steg för

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer