Lerums kommun. Budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Transkript

1 Lerums kommun Budget 2011 Verksamhetsplan Årsredovisning

2 Omslaget: Lerum ska i all kommunal verksamhet arbeta aktivt med bemötande ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Det innebär bland annat att flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar att utvecklas till vad de själva vill utan att ifrågasättas av rådande normer och stereotyper baserat på kön. Foto: Anna Rehnberg

3 LERUMS KOMMUN Årsredovisning

4 Kommunens övergripande styrdokument vilja och mål budget Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år årsredovisning vision verksam hetsplan Vilja och Mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under en mandatperiod. Budget Utifrån Vilja och Mål sätter budgeten ramen för de resurs er och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommun förvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 4

5 Innehåll Kommunens övergripande Styrdokument 5 Vision Kommunstyrelsens ordförande 6 Kommunstyrelsens ordförande 7 Vision Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys...8 Omvärlden Verksamhetsuppföljning...10 och lerum...10 Verksamhetsuppföljning...10 Finansiell profil...24 Finansiella rapporter...26 Kommunens personal...13 Ekonomisk analys...31 Ekonomisk analys...15 Driftredovisning...37 Driftredovisning...21 Investeringsredovisning...40 Investeringsredovisning...23 Exploateringsredovisning...41 Exploateringsredovisning...25 Sammanställd redovisning finansiella rapporter...42 Ekonomisk Sammanställd analys koncernen...26 redovisning ekonomisk analys...48 Finansiella Koncernföretagen...50 rapporter...29 Redovisningsprinciper...36 Redovisningsprinciper...53 Kommunens Personalredovisning...56 vatten och avlopp...38 VA-redovisning år VA-verksamhet i sammandrag och hundralappen...40 VA-verksamhet finansiella rapporter...58 VA-verksamhet...60 Bilagor Revisionsberättelse 62 Måluppfyllelse...41 Revisionsberättelse

6 Kommunstyrelsens ordförande Den globala finanskrisen har påverkat Europa hårt och flera länder kämpar med sin ekonomi. I Sverige har vi klarat oss även om den ekonomiska krisen också gör sig påmind hos oss genom en minskad tillväxt under året. I Lerum är 2011 års resultat -87,1 mnkr. Underskottet beror i stor utsträckning på ökade utgifter inom vård och omsorg för äldre och personer med funktionsnedsättning. En växande äldre befolkning innebär framtida utmaningar inom äldre- och sjukvård inte bara för Lerum utan hela västvärlden. Ytterligare en bidragande orsak till underskottet är kostnaderna för framtida pensioner som ökat. För att komma tillrätta med underskottet och för att kunna möta kommande behov inom vård och omsorg på ett bra sätt har vi under året beslutat om ett antal effektiviseringsåtgärder. Vårt arbete med att bli Sveriges ledande miljökommun till år 2025 eller tidigare är utmanande. Genom att samarbeta med andra organisationer som Tällberg Foundation och Chalmers tekniska högskola får vi nya perspektiv för en hållbar framtid genom kreativa tankar och idéer. Arki tektstudenter från Chalmers har arbetat fram fjorton förslag på hållbar samhällsutveckling i Gråbo. Förslag som nu inspirerar vårt fortsatta arbete med att göra Gråbo till Sveriges första hållbara tätort. Ett av dessa förslag, In the Childrens' footsteps, går ut på att med färg och form skapa möjlighet till lärande på gång- och cykel vägar mellan framtidens skolor i Gråbo. För de tre nya skolor i Gråbo är miljö och hållbarhet fokus. Byggmaterial och tekniska system väljs utifrån deras livslängd och hållbarhet, och skolornas elever utbildas till att bli engagerade i klimatutveckling. Skolorna i Gråbo är också en del av projektet Rework Lerum, och det globala nätverket Rework the World, som handlar om ungdomars framtid, arbete och miljö. Det känns fantastiskt spännande att vi nu ser konkreta exempel på att vår vision börjar sätta spår både i vår egen verksamhet och i kommunen i stort. Det bådar gott för framtiden! Kommunens övergripande mål för jämställdhet är att bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete i all verksamhet mot brukare och personal. Genom analyser, tydliga mål, policys, handlingsplaner och uppföljning utvecklar vi vårt jämställdhetsarbete så att det inte ska finns någon skillnad i hur vi bemöter män och kvinnor, invånare och anställda utifrån kön. I år har flera seminarier och workshops hållits för att öka kunskapen bland anställda och politiker. Glädjande är också att skillnaden i lön mellan kvinnor och män som utför likvärdiga arbeten har minskat under året. Vägen till ett jämställt samhälle är lång och varje steg räknas. Anna-Lena Holberg Kommunstyrelsens ordförande 6

7 Vision 2025 Årets arbete har i stor utsträckning handlat om att kartlägga de fem områden som prioriterats i arbetet med att bli Sveriges ledande miljökommun. Bland annat har samhällsplaneringen granskats och vilka möjligheter som finns för affärsdriven miljöutveckling. I Gråbo byggs tre miljösmarta skolor och arkitektstudenter har visionerat om hur ett hållbart samhälle kan skapas. Visions arbetet har startats utifrån följande fem strategiska inriktningar: Att fokusera på hållbart samhällsbyggande. Att skapa nya hållbara jobb. Att förändra användandet av energi. Att göra det lätt att leva klimatsmart. Att skapa beredskap för ett annat klimat. SVERIGES LEDANDE MILJÖKOMMUN HÅLL- BAR- HET LERUMS VISION 2025 KREA- TIVI- TET IN- FLYT- ANDE För att arbetet ska utformas på ett bra sätt har kartläggande studier och utredningar gjorts inom de fem olika områdena. En studie har exempelvis granskat om nuvarande fokus i samhällsplaneringen stödjer den omställning till ett hållbart samhälle som eftersträvas och i så fall hur. En annan studie har utrett vilka möjligheter kommunen har att satsa på affärs driven miljöutveckling och därigenom skapa ett starkare näringsliv med miljösmarta företag. Energi- och klimatarbetet är centralt för Lerums möjligheter att förverkliga visionen. Under året har också insikten vuxit att den befintliga energiplanen behöver uppdateras. Åtgärder som genomförts under året inom området är utökad kollektivtrafik, en bilpool för allmänhet och personal bestående av enbart miljöbilar och utbildning för byggföretag i hållbart byggande. Kommunen som organisation har under 2011 arbetat med att miljödiplomera hela förvaltningen, något som engagerat medarbetare i alla sektorer. Förhoppningen är att Lerum under 2012 blir den första svenska kommunen med en helt miljödiplomerad förvaltning. Gråbo har valts ut att gå före i arbetet med att nå visionen. I arbetet med att bli Sveriges första hållbara tätort byggs tre nya miljösmarta skolor i Gråbo. Hållbarhet är ett fokus också i undervisningen med målet att engagera elever i klimatutveckling. För nya och innovativa idéer har arkitektstudenter från Chalmers tekniska högskola under hösten gjort djupstudier av Gråbo, vilket genererat 14 olika förslag till hur ett framtida hållbart Gråbo kan skapas. Affärsdriven miljöutveckling, nystartade skolor, miljödiplomering, ny energiplan med mera är det som väntar Läs mer om visionen på 7

8 Förvaltningsberättelse Omvärlden och Lerum Euroområdet kämpar med en svikande konjunktur medan tillväxtländer som Ryssland och Kina inte påverkas lika negativt av den globala ekonomins nedgång. Sverige hade fram till slutet av 2011 en expanderande ekonomi och sjunkande arbetslöshet. Bland Göteborgs regionens kommuner hade Lerum lägst arbetslöshet av alla i december Den globala tillväxten har mattats av under 2011 och det är främst industriländerna som tappat i styrka då flera länder kämpar med en svag konjunktur. I och med att kopplingen mellan länder och världsdelar är stark påverkas också efterfrågan mellan länderna. Undantag en är tillväxtländerna Ryssland, Indien och Brasilien som inte påverkats lika negativt av den globala ekonom ins nedgång. Kina visar också upp en mycket stark ekonomi även om exporten till euroområdet har försvagats (Ekonomirapporten och Svensk ekonomi, höst 2011 Statistiska Centralbyrån). Även den amerikanska ekonomin står sig stark med en ökad BNP-tillväxt på 2 procent för Hårt drabbat är euroområdet med en tydlig konjunktur nedgång och en BNP (Bruttonationalprodukt) på endast 0,2 procent. Fram till och med det tredje kvartalet 2011 hade Sverige en expanderande ekonomi med ökande konsum tion och en privat sektor som gjort betydande överskott och ökat sina investeringar. Under det sista kvartalet gjorde sig den finansiella oron till slut påmind och den svenska exporten minskade, vilket också påverk ade konsumtionen och företagens investeringar. Sett till hela 2011 har Sveriges ekonomi varit stark med en ökning av BNP på cirka 4 procent, att jämföra med flera av de europeiska länderna som haft en BNPökning på knappa 2 procent. För 2012 förväntas BNP öka 1,8 procent enligt SKL:s oktoberrapport (Sveriges kommuner och landsting), vilket är en nedskrivning mot tidigare prognoser. Trots det finns det enligt SKL inga behov för Sverige att likt många europeiska länder göra budgetbesparingar. Skuldkrisen i Europa och den ekonomiska oron har lett till lägre räntor, vilket påverkar aktiviteten i svensk ekonomi positivt genom en ökad konsumtion bland hushållen och företagens vilja att investera. Samman taget innebär det att efterfrågan inte minskar lika mycket trots skuldkris och oroligheter. I Västra Götaland har konjunkturläget återgått till ett normalläge. Nästan alla delregioner och branscher har påverkats negativt även om produktionen och sysselsättningen ökat sedan i våras. Inom uppdrags- och byggbranschen håller högkonjunkturen fortsatt i sig, däremot går det trögare inom detaljhandeln och vissa delar av industrin. Antalet anställda i regionen har ökat något sedan i våras och de flesta företag tror på ett oförändrat konjunkturläge våren 2012, företag inom uppdragsbranschen tror fortsatt på en stark konjunktur och väntas göra nyrekryteringar. I Stor-Göteborg råder en normalkonjunktur med en starkare byggverksamhet än övriga län i Västra Götalandsregionen. Minskad arbetslöshet i Sverige och Lerum Arbetslösheten i Sverige sjönk under 2011, vilket främst beror på efterfrågan inom offentlig sektor och en återhämtning inom byggsektorn. Sett över hela året ökade antalet personer i sysselsättning i Sverige med cirka jämfört med året innan. Arbetslösheten har dock endast sjunkit med 0,3 procent mellan december 2010 och december 2011 (ekonomifakta.se) och förutspås tyvärr öka under I Lerum minskade den öppna arbetslös heten med 3,3 procent under året. Också andel en procentuellt arbetslösa och andelen 8

9 Förvaltningsberättelse För att utsläpp från fordon ska minska behöver fler välja att resa kollektivt, därför har trafikutbudet för tåg och buss utökats under året. Också regionens stora infrastruktursatsning Västlänken kommer att innebära miljövinster i form av minskade utsläpp. Bild: Oscar Persson i arbets marknadsprogram har sjunkit i kommunen från 3,5 till 2,7 procent. I Göteborgsregionen hade Lerum i december 2011 den lägsta siffran av alla GR-kommuner. Befolkningen ökar Folkmängden i Lerums kommun ökade med 208 personer under året och uppgick den 31 december 2011 till Kommunen har därmed en befolkningsökning på cirka 0,5 procent. Fler har valt att flytta till kommunen än från, samtidigt som födelseöverskottet var positivt med 181 personer. Klimat och kemikalier viktiga globala frågor Förenta nationerna utlyste 2011 till internationella kem ikalieåret och kemikaliefrågan, dess påverkan på människor och omgivning, fick därmed ett ökat utrymme i den offentliga debatten. Vid sidan av kemikaliefrågan har klimatet fortsatt att vara den centrala miljöfrågan. Nya bekymmersamma siffror visar att utsläppen av växthusgaser ökade globalt och i Sverige, samtidigt som klimatmötet i Durban avslutades utan några nya internationella avtal. I Lerum är det fortfara nde en bit kvar innan målet om 1,5 ton koldioxid per invånare och år är uppnått. Stora infrastrukturella satsningar i Västsverige Västsvenska paketet är ett avtal mellan Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund och Landstinget Halland. Avtalet avser stora infrastrukturella satsningar såsom Västlänken, Marieholmstunneln och utveckling av kollektivtrafiken i enlighet med K2020. Med satsningarna vill förbundsstyrelsen nå mål och strategier som; Uthållig tillväxt, K2020 och Strukturbild. Med projektet hoppas man också skapa en större arbetsmarknad och öka sysselsättningen i regionen. Miljövinsterna är självklart centrala och för Lerums kommun innebär det ökad tillgänglighet och flöde in mot Göteborg. Dock kommer trängselskatterna att påverka de invånare som pendlar till arbete i Göteborg med bil. 9

10 Förvaltningsberättelse Verksamhetsuppföljning Årets verksamhetsuppföljning är den första utifrån Vilja och mål Trots det är nästan 50 procent av de mål och uppdrag som låg till grund för kommunens budget 2011 uppfyllda eller delvis uppfyllda. Viktiga händelser under året har varit att komma till rätta med kostnadsutvecklingen inom vård och omsorg, att kommunen gjort en första uppföljning av visionsarbetet och att arbetet med Pilot Gråbo Sveriges första hållbara tätort har startat. Flera mål och uppdrag är helt eller delvis nya för förvalt ningen och arbetet under 2011 har till stor del inneburit att nya metoder, rutiner och strukturer har utarbetats. Trots detta är cirka 50 procent av målen uppfyllda eller delvis uppfyllda och bland målen eller uppdragen finns inga som inte är uppfyllda alls eller visar på en negativ trend. Samtliga mål och deras status kan du läsa i bilaga 1. Helt uppfyllda mål Efter första året har tre av totalt 37 mål och uppdrag uppnåtts. Dessa är: Strukturerad utbildning inom miljö i alla kommunens verksamheter då all tillsvidareanställd personal gått en grundläggande miljöutbildning. Ökad andel ekologiskt producerad mat och varor som köpts in med Fairtrade märkning tack vare ökade resurser och utveckling av nya metoder. Prioritering av invånarnas trygghet i all pågående och planerad verksamhet vad gäller gång- och ridvägar, cykelbanor och boendemiljöer i fysisk samhällsplanering samt drift och underhåll. Arbetet inlett Uppfyllt Delvis uppfyllt, positiv trend Cirkeldiagrammet visar hur långt kommunen har kommit i arbetet med att nå de 37 politiska mål som förvaltningen ska arbeta för att uppfylla. Grönt innebär att målen är uppfyllda, gröngult att målen delvis är uppfyllda och gulrött att arbetet är inlett. Bland målen finns tre som är uppfyllda, 16 mål är delvis uppfyllda och arbetet har inletts med resterande 18 mål. 10

11 Förvaltningsberättelse Delvis uppfyllda mål Av de 37 målet är 16 stycken delvis uppfyllda. Ett av dessa mål är det med att intensifiera insatserna genom att förebygga och förhindra kränkningar, våld och hot bland barn och ungdomar. Kommunen har under många år arbetat aktivt med likabehandling och med att förebygga kränkningar i skolan bland barn och elever. Alla enheter inom förskola och skola har fungerande handlingsplaner mot kränka nde behandling och ett nytt arbetssätt kallat KIVA Skola har startat bland drygt hälften av enheterna inom grundskolan. Inlett målarbete Efter första året har arbetet med 18 mål inletts. Ett av dessa är målet att alla elever ska lämna varje årskurs med tillräckliga kunskaper i svenska, matematik och engelska för att kunna tillgodogöra sig nästa års under visning har inte har inte uppnåtts. Arbetet är inlett men inga effekt er kan konstateras då både årskurs 3 och 5 visar sämre resultat inom svenska och matematik än året innan. För elever i behov av stöd finns åtgärdsprogram och för att tidigare upptäcka dessa elever har verksamheten börjat använda ett nytt verktyg för uppföljning. Andra arbeten som inletts är målen att minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället och stim ulera att fler bygger energieffektivt. Under 2011 har energi användandet per invånare ökat men den långsiktiga trenden är att energianvändandet per invånare minskar. Genom aktiv rådgivning om alternativa energi lösningar, högre krav på energieffektivitet för nybyggda fastigheter i kombination med lägre bygglovsavgift väljer fler privatpersoner och byggföretag att bygga energieffektivt. Också en högre andel nyproducerade byggnader är energieffektiva med lägre energibehov 2011 jämfört med En annan del av måluppfyllnaden är det fortsatta arb etet med att minska energiförbrukningen inom kommunens verksamheter, här finns goda förutsättningar för fler energisparandeprojekt och för en minskad energiförbrukning i kommunens lokaler. Förvaltningens samtliga mål, måluppfyllnad och result at finns att läsa i bilaga 1 måluppfyllnad. Viktiga händelser under verksamhetsåret En första visionsrapport för fortsatt framgångsrikt arbete Den första visionsrapporten som beskriver var kommunen befinner sig i sitt visionsarbete presenterades i september. I rapporten framgår att kommunen inom vissa områden har goda förutsättningar att ta en ledande roll i miljöarbetet bland landets kommuner, samtidigt som det finns tydliga utmaningar inom andra områden. De styrkor, utmaningar och förbättringsområden som identifierats i visionsrapporten är en viktig grund för fortsatt planering och utformning av handlingsplaner. Genom att all personal genomgått en grundläggande miljöutbildning hos Ekocentrum i Göteborg har en grund för det fortsatta visionsarbetet lagts mot målet att bli Sveriges första helt miljödiplomerade förvaltning. Särskilt positivt är också att kommunen lyckats väl med att form ulera en vision som är känd hos medborgarna. Pilot Gråbo och centrumutveckling för en hållbar framtid Gråbo är den kommundel som utsetts till pilotområde för visionsarbetet med målet att bli Sveriges första hållbara tätort. Under året har kommunstyrelsen beslutat om förhållningssätt, målsättningar, tidplan och finans iering för arbetet och spännande samarbeten har inletts med Stiftelsen Tällberg och Chalmers tekniska högskola. Från Chalmers har35 studenter på magisternivå arbetat med att forma bilden av hur ett framtida hållbart Gråbo skulle kunna se ut och ta sig uttryck. I Pilot Gråbo ingår också arbetet med de nya skolorna, marknads föringsinsatser, arbetet med ett nytt centrum och studier för hållbara strukturer inom energi, transporter och tillgänglighet. Centrumutvecklingen i kommunens samtliga tre centrumområden är en del av visionen att skapa ett miljömässigt hållbart samhälle. I Gråbo centrum har utvecklingen gått snabbt, mycket på grund av att kommun en själv äger marken. Arbetet med att ta fram en detaljplan har börjat och det märks att intresset för att utveckla Gråbo är mycket stort, bland såväl boende som övriga aktörer. Utvecklingen av Lerums centrum är det projekt som kommit igång på allvar under året då flertalet detaljplaner är långt gångna och antas under 2012, förutsatt att inga överklaganden kommer in. För Floda centrum finns ett antaget program sedan 2010 och avtal behöver tecknas med exploatörer, så att arbetet med detaljplaner kan starta. 11

12 Förvaltningsberättelse Lerums kommun har deltagit världens största klimatmanifestation Earth Hour sedan Under 2011 släckte kommunen i princip all offentlig belysning och i Lerums centrum uppträdde gycklare med en eldshow inför hundratalet fascinerade åskådare. Bild: Tomas Andreasson Volym och kostnadsutveckling VO För att komma till rätta med den höga kostnadsutvecklingen samt budgetavvikelser inom Sektorn vård- och omsorg har tre parallella översyner genomförts under 2011; ekonomisk planering och uppföljning gränsdragningsproblem avseende myndighetsutövande samt styrning och ledning möjligheter till kostnadseffektiviseringar inom sektorn. Samtliga översyner betonar behovet av förbättrad systematik i styrningen av ekonomi och verksamhet. Brist på adekvata prognos- och uppföljningsinstrument samt systematik i omvärldsbevakningen är ytterligare slutsatser. Potential vad gäller kostnadseffektiviseringar i aktuella verksamheter uppmärksammas dessutom. Materialet kommer att utgöra en grund för det framtida arbetet inom sektorn med början Systematiskt kvalitetsarbete och beaktande av barnkonventionens principer Ett systematiskt kvalitetsarbete och resultatutvärdering har introducerats för förskolans och grund skolans rektor er. I och med det finns nu en gemensam grundstruktur att utgå ifrån i det systematiska kvalitetsarbetet framöver. Under året lyfte Skolverket fram Berghultsskolan i Floda som ett föregångsexempel i hur skolor metodiskt kan arbeta med att hindra mobbning och kränkningar. Att kommunen beaktar barnkonventionens principer i beslut och frågor som rör barn i samtlig kommunal verksamhet fick också uppmärksamhet då Lerum fick ta emot utmärkelsen Sveriges Bästa Barnkommun 2011 av Majblommans Riksförbund. Utmärkelsen är ett fint kvitto på att kommunens arbete med att stödja och hjälpa barn gör nytta. 12

13 Förvaltningsberättelse Kommunens personal Under året har antalet tillsvidareanställda ökat i samband med att två äldreboenden tagits över av kommunen. Sjukfrånvaron bland personalen är i stort sett oförändrad på 5,2 procent och fler anställda har använt friskvårdskuponger. Positivt är också att löneutvecklingen mellan kvinnor och män inom jämförbara befattningar går åt rätt håll. Fler anställda Kommunen har ökat antalet tillsvidareanställda under 2011 med 121 personer och har nu tillsvidareanställda. Av dessa är 83 procent kvinnor och 17 procent män. Ökningen beror bland annat på att kommun en tagit över driften av två äldreboenden. Antal et årsarbetare har också ökat, från till Oförändrad är däremot den genomsnittliga sysselsättningsgraden på 92 procent. Andelen heltidsanställda medarbetare är 69 procent. Övertid och mertidstimmar har ökat något jämfört med föregående år och motsvarar 29 årsarbetare, att jämföra med 27 årsarbetare Antalet arbetade timmar utförda av timanställda har också ökat under 2011, här motsvarar antalet utförda timmar 229 årsarbetare. Den totala tjänsteproduktionen för kommunen motsvarar årsarbetare. Åldersstrukturen bland anställda ser ut i stort sett som tidigare år med en medelålder på 46 år. Under 2011 avgick 63 personer med ålderspension, anmärkningsvärt är att hela 35 procent avgick efter 65 års ålder, en siffra som de senaste två åren varit runt 9 procent. Inför kommande femårsperiod beräknas 344 personer avgå med ålderspension, förutsatt att de lämnar vid 65 års ålder. Personalomsättningen under 2011 var 8,4 procent. Personal omsättningen mäter andelen som slutat under året jämfört med antalet anställda vid årets ingång. Andelen heltid och deltid 2011 (%) Tot Män Kvinnor Åldersstruktur bland anställda i Lerums kommun (%) år Andel deltid Andel heltid 13

14 Förvaltningsberättelse Förväntade pensionsavgångar (antal) Löner Medianlönen för samtliga tillsvidareanställda har ökat med 1,2 procent och är kronor. För männen har medianlönen ökat med 2,2 procent jämfört med kvinnor vars ökning var 1,6 procent. Kvinnors medianlön är 88 procent av männens, vilket är en procentenhet lägre än föregående år. Utvecklingen av medianlönen påverkas i stor utsträckning av de två äldreboenden kommunen tagit över där personalgruppen domineras av kvinnor med löner under medianlön. Vid en jämförelse inom likvärdiga yrkesgrupper har däremot löneutvecklingen varit positiv ur jämställdhetsperspektiv, vilket också kan ses i uppföljningen efter 2011 års löneöversyn. Här syns att kommunen inom alla jämförbara befattningar rör sig mot mer jämställda löner. Medianlön heltid, kvinnor respektive män (kr) Tot Kvinnor 2016 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron för kommunen under 2011 var 5,2 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Den långa sjukfrånvaron ligger kvar på 2,6 procent medan den korta frånvaron har ökat till 2,6 procent. Vid en jämförelse av sjukfrånvaron mellan del- och heltidsarbetande ser man att deltidsarbetande har något högre frånvaro än heltidsarbetande. För deltidsarbetande är den totala Män sjukfrånvaron 6,4 procent till skillnad från den totala frånvaron för heltidsarbetande som är 4,8 procent. Sjukfrånvaro Lerums kommun 2011 i procent av arbetstid (%) ,0 3,5 Män -29 1,2 3,1 Kv -29 dag ,9 2,7 1,7 Män Kv dag 60- Män 50 år - Kv 50 år - Totalt Andel helt friska Andelen personer som inte har haft någon sjukdag under 2011 är totalt 37 procent. 49 procent av männen har inte haft någon sjukdag, motsvarande siffra bland kvinnorna är 35 procent. Jämfört med 2010 är andelen friska oförändrad både vad gäller kvinnor och män. Friskvård Användandet av friskvårdskuponger har ökat med 22 procent jämfört med Totalt har 2008 personer använt sig av erbjudandet. Fler kvinnor än män använder erbjudandet, i år har 73 procent av kvinnorna och 60 procent av männen använt sina friskvårdskuponger. För 2010 var motsvarande siffror 65 procent respektive 45 procent. Samtliga nyckeltal, utom sjukfrånvaro och antalet använda friskvårdskuponger, redovisas per den 1 november Sjukfrånvaro och antalet uttagna friskvårdskuponger redovisas per den 31 december. Lerums Energi Lerums Energi har 29 personer med tillsvidareanställning, antal årsarbetare är också 29. Av de anställda är 79 procent män och 21 procent kvinnor, medelåldern är 49 år och den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 99 procent. Sjukfrånvaron under 2011 uppgick till 1 procent. 2,2 3,2 1,7 4,1 2,8 2,6 2,6 14

15 Förvaltningsberättelse Ekonomisk analys Årets resultat uppgick till 87,1 mnkr. Det negativa resultatet beror till största delen på ökade kostnader för framtida pensioner och på volymökningar inom vård och omsorg. Trots detta befinner sig Lerum bland den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner med högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare. Måluppfyllnad Från och med 2011 tillämpar Lerum en ny styrmodell för god ekonomisk hushållning. Styrmodellen omfatt ar fyra nyckeltal: årets resultat, soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. För varje nyckeltal formuleras mål. Årets resultat: Målet är att minst uppfylla balanskravet över en rullande tioårsperiod. Soliditet: Målet är att tillhöra den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner med högst soliditet. Soliditetsmålet utgår från koncernperspektivet. Långfristiga skulder per invånare: Målet är att tillhöra den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner med lägst långfristiga skulder per invånare. Målet utgår från koncernperspektivet. Nettokostnadsandel: Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och finansnetto inklusive pensionsåtaganden avseende ansvarsförbindelsen. Andelen ska vara 98 procent i genomsnitt över rullande tioårsperioder. Ovanstående definitioner för soliditet och långfristiga skulder innebär att kommunen ska befinna sig inom ett intervall där den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner sätter både golv och tak för respektive nyckeltal. Det innebär att om nyckeltalen för den valda gruppen förändras, så att golv- respektive taknivån ändras, ändras också Lerums kommuns målintervall. Årets resultat efter extra ord poster/skatteintäkter, Lerums kommun exklusive ansvarförbindelsen (%) Utfall Nettokostnadsandel kommunen inklusive ansvarsförbindelsen (%) Riktpunkt Utfall 0 0-resultat

16 Förvaltningsberättelse Mål Målintervall Utfall 2011 Soliditet koncern % 50 % Långfristiga skulder per kr/inv kr/inv invånare koncern Årets resultat exklusive Balanskravet 0,5 % ansvarsförbindelse/ skatteintäkter, kommun ska uppnås över rullande 10-årsperioder Nettokostnadsandel inklusive finansnetto och ansvarsförbindelse 98 % i genomsnitt över tio år 105 % Årets resultat och balanskrav Årets resultat uppgick till 87,1 mnkr. Jämfört med 2010 är det en försämring med 138,1 mnkr, då resultatet uppgick till 51,0 mnkr. Det negativa resultatet beror till största delen på att diskonteringsräntan sänktes, vilket påverkade pensionsskuldens storlek negativt med 59,7 mnkr. Sänkningen av diskonteringsräntan i kombination med volym- och kostnadsökningar inom äldreomsorg och funktionshinder ökade kommunens kostnader. Balanskravet som gäller från och med år 2000 innebär att kommunen ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Balanskravsresultatet innebär att kostnader för pension er intjänade före 1998 samt realis ationsvinster och förluster ska dras ifrån resultatet. Eftersom Lerums kommun redovisar pensioner enligt fullfonderingsmodellen måste de kostnader som avser ansvarsförbindelsen räknas bort. Ansvarsförbindelsen ökade år 2011 med 77,6 mnkr. Dessa exkluderas från resultatet liksom nettot på totalt 6,2 mnkr för reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar och exploatering. Balanskravsresultatet uppgår då till 15,7 mnkr, vilket innebär att kommunen inte uppfyller sitt mål för balanskravet Kommunens modell för god ekonomisk hushållning innebär dock att balans inte behöver uppnås varje år, däremot ska balans uppnås under rullande tioårs perioder. Kommunens årliga resultat för balanskravet har varit positivt under hela den redovisade perioden fram till år Årets resultat i förhållande till skatteintäkterna har mellan 2001 och 2011 varierat från 0,5 procent till 5 procent. År 2011 är årets resultat i förhållande till skatteintäkterna 0,5 procent. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finans iella utrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel. För att uppfylla målet för soliditet över tid ska kommunens soliditet, exklusive ansvarsförbindelsen, ligga inom inter vallet procent, vilket den också gör under hela den redovisade perioden. Mellan 2000 och 2011 har soliditeten varierat från 50 till 77 procent. Efter en kraftig soliditetsökning i början av perioden då kommun en sålde bolaget Lefab återgick kommunens soliditet år 2010 till en nivå strax under den som rådde före försäljningen. Kommunens soliditet för 2011 uppgår till 50 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 4 procentenheter. Minskningen är ett resultat av förändringen av det egna kapitalet och skulderna. För år 2011 har en planerad nyupplåning med 150 mnkr gjorts för att finansiera den, historiskt sett, höga investeringsvolymen. Även den förändrade diskonteringsräntan, som påverkade pensionsskuldens storlek, har negativ påverkan på soliditeten, liksom årets neg Soliditet Sveriges kommuner, koncern (procent) 90 Tak Utfall Golv Långfristiga skulder per invånare, Sveriges kommuner, koncern (kr) Tak Utfall Golv

17 Förvaltningsberättelse ativa resultat. Även om soliditeten har minskat under 2011 så tillhör Lerums kommun fortfarande den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner med högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare. Också i jämförelse med Sveriges förortskommuner tillhör Lerums kommun den övre halvan. I jämför else med de kommuner som räknas som förorter till Göteborgs stad så redovisar Lerums kommun högst soliditet. Långfristiga skulder De långfristiga skulderna per invånare följer i princip soliditetsutvecklingen. För att uppfylla målet, som utgår från koncernperspektivet, ska antalet kronor per invånare ligga inom intervallet kr. De långfristiga skulderna uppgår till kr per invånare 2011, vilket är en ökning med drygt kronor jämfört med De långfristiga skulderna har ökat varje år sedan 2005, en ökning som framför allt beror på en högre upplåning. Kommunens långfristiga upp låning har ökat från 0 kr år 2001 till 512,6 mnkr 2011 och enligt plan kommer ytterligare nyupplåning ske under de kommande åren för att finansiera delar av nyinvest eringar. Sedan 2009 har även Lerum Energi ett långfrist igt lån på 50 mnkr. Förra året påverkades de långfristiga skulderna av att renhållnings- och VA-fonden, som tidigare redovisats under kommunens eget kapital, istället redovisades som en långfristig skuld till taxekollektivet. Fonderna avser att täcka kommande kapitalkostnadsökningar för större pågående investeringar. Under 2011 avsattes ytterligare 11,5 mnkr till fonderna, vilket bidrog till ökningen av de långfristiga skulderna. I takt med att de stora invest eringarna inom VA-verksamheten börjar belastas med kapitalkostnader kommer dock fonderna att minska i storlek. Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen talar om hur stor del av skatteintäkterna, inklusive finansnetto, som har använts till att finansiera verksamhetens nettokostnader och är en direkt avspegling av resultatet. Nettokostnadsandelen för år 2011 uppgår till 105 procent, vilket för det enskilda året är 7 procentenheter högre än det långsiktiga genomsnittliga målet på 98 procent. Precis som för balans kravet ska målet för nettokostnadsandelen uppnås över tid och stämmas av över rullande tioårsperioder. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under period en 2001 till och med 2011 uppgår till 98,6 procent, vilket är något för högt i förhållande till det uppställda målet på 98 procent. Resultatanalys Ökade kostnader Kommunens kostnader uppgick till 2 096,2 mnkr 2011, vilket var en ökning med 187,1 mnkr eller 9,8 procent. Kostnadsökningen beror på ökade pensionskostnader samt högre volymer inom vård och omsorg. Kommunens kostnader består till största delen av personalkostnader, köp av verksamhet, lokalkostnader och bidrag. Kommunens intäkter uppgick till 345,7 mnkr och bestod i huvudsak av avgifter för barnomsorg, vatten och avlopp, vård och omsorg samt riktade statsbidrag. Intäkterna för 2011 har minskat med 3,6 mnkr eller med en procent. Minskningen beror på att intäkt erna för 2010 påverkades av en jämförelsestörande post för försäkringsersättningar på 8,9 mnkr. Intäkter Kostnader Statsbidrag och utjämning 9,0 % Avgifter 6,2 % Bidrag 4,2 % Övrigt 6,3 % Skatter 74,3 % Personal 52,1 % Bidrag 3,9 % Köp av verksamhet 20,4 % Övrigt 15,7 % Lokaler 7,8 % 17

18 Förvaltningsberättelse Avskrivningarna minskade tillfälligt Efter att ha ökat under flera år minskade årets avskrivningar från 91,9 mnkr 2010 till 89,4 mnkr Minskningen är ett tillfälligt trendbrott då de senaste årens ökade investeringsvolymer kommer att leda till högre avskrivningar under Från januari 2012 börjar anslutningen till Gryaab att skrivas av med 1,8 mnkr årligen, i balansräkningen redovisar kommunen ytterligare 245,0 mnkr i pågående investeringar som man ännu inte har börjat skriva av. Högre skatteintäkter och minskade statsbidrag Kommunens skatteintäkter uppgick för 2011 till 1 580,9 mnkr, vilket är en ökning med 55,0 mnkr jämfört med Årets skatteintäkter inkluderar en positiv slutavräkning för 2010 och 2011 på 5,5 mnkr respektive 28,0 mnkr. Trots att arbetade timmar sjönk i slutet av året växte skatteunderlaget under 2011, framför allt på grund av den starka löneutvecklingen under året. Statsbidragen uppgick under 2011 till 191,3 mnkr, vilket var en minskning med 4,9 mnkr jämfört med Minskningen beror på att statsbidragen 2010 inkluderade ett tillfälligt konjunkturstöd på 37,3 mnkr Skatter 1 382, , , , ,9 Statsbidrag 141,7 147,5 152,5 196,2 191,3 Summa 1 524, , , , ,2 Ökning, % 7,2% 5,3% 2,4% 4,8% 2,9% Finansnetto Finansnettot för året var negativt och uppgick till 19,9 mnkr. Jämfört med 2010 var 2011 års utfall 0,7 mnkr högre, vilket är i enlighet med budget. De finans iella intäkterna består bland annat av ränteintäkter och utdelning från koncernföretagen. De finansiella intäkterna ökade under året med 0,2 mnkr på grund av högre intäkter från koncernföretagen. I de finansiella kostnaderna ingår ränta på upptagna lån och räntekostnader för pensionsskulden med mera. De finansiella kostnaderna ökade med 0,9 mnkr på grund av ökade räntekostnader på pensionsavsättningen. Pensionsavsättningarna har ökat Avsättningar till pensioner består av två delar. Den ena delen är den pension som tjänats in från 1998 och framåt och den andra är den pension som tjänades in före 1998 (ansvarsförbindelsen). För att få en mer rättvis bild av kommunens framtida åtaganden har Lerums kommun valt att lyfta in den senare i balansräkningen. Avsättningen till pensioner, inklusive löneskatt, som intjänats från och med 1998 ökade med 9,4 mnkr under året och uppgick till 86,4 mnkr vid årets slut. Ansvarsförbindelsen till pensioner, inklusive löneskatt, som tjänats in före 1998 ökade med 77,6 mnkr, och uppgick till 815,8 mnkr vid årets slut. Pensionsskuldens ökning beror främst på en sänkning av diskont eringsräntan som påverkar den totala pensionsskuldens storlek med 59,7 mnkr. Pensionskostnadernas andel av skatteintäkterna förväntas på kort sikt att öka men på längre sikt förväntas andelen minska, det vill säga; skatteintäkterna förväntas öka mer än pensionskostnaderna relativt sett. Nettoinvesteringar och avskrivningar (mnkr) 350 Finansnetto (mnkr) ,4 89,4 90,1 91,9 89, ,6 5,5-12,5-0,5-19,2-19, ,0 221,2 109,8 106, , Nettoinvesteringar Avskrivningar 18

19 Förvaltningsberättelse Finansiell risk Marknadsrisk Kommunens löpande hantering av likviditet sker genom koncernkontosystem och placering av överlikvid itet får endast ske genom inlåning i svensk bank eller räntebärande papper. Från att år 2001 ha varit 0 kr ökade kommunens långfristiga upplåning till 98 mnkr 2006 för att år 2011 ligga på 512,6 mnkr. Den långfristiga upplåningen är förhållandevis låg och under året har nyupplåning skett med 150 mnkr. En ökad nyupplåning förväntas enligt plan ske de närmaste åren. Under motsvarande tid, det vill säga 2001 till 2011, har kommunens borgensåtaganden minskat från 311,9 mnkr till 64,9 mnkr Långfristig upplåning 0,0 mnkr 365,6 mnkr 512,1 mnkr Borgensåtaganden 311,9 mnkr 67,3 mnkr 64,9 mnkr Lerums borgensåtaganden uppgår till 64,9 mnkr 2011, varav 50 mnkr är koncerninterna och avser det kommunala bolaget Lerum Energi AB. Kommunens finanspolicy tillåter en räntebindning från ett till tre år, den genomsnittliga räntebindningstiden uppgår till 2,1 år per För att reglera räntebindningstiden använder kommunen bland annat ränteswapavtal. För närvarande finns ingen upplåning i utländsk valuta. Finansieringsrisk Lerums möjligheter att erhålla krediter är dels beroende av marknadens syn på kommunens finansiella ställning och dels av den svenska kommunsektorn som helhet. Under andra halvåret 2011 och under andra halvåret 2008 genomförde kommunen nyupplåning. Vid tidpunkten för upplåningen under 2008 befann sig Sverige liksom större delen av världen i en finanskris. Trots det har Lerums kommun vid dessa två tillfällen inte haft några problem med att erhålla långfristiga krediter. Den genomsnittliga kredittiden är 2,0 år per men förväntas öka i samband med att planerad nyupplåning genomförs. Volymen på de lån som har en kortare kredittid än ett år överstiger inte kommunens checkkredit och finansiella placeringar. Kommunens lån är upptagna hos Kommuninvest i Sverige AB samt Nordea AB. Finansiell placering och utlåning Kommunens pensionsåtagande uppgår till totalt 902,1 mnkr och redovisas som avsättning i balansräkningen. Sedan 2002 gör kommunen en årlig finansiell avsättning av pensionsmedel på 15,0 mnkr per år för att möta kommande pensionsutbetalningar och åstadkomma en likviditetsutjämning. Portföljens bokförda värde uppgår till 169,1 mnkr och dess marknadsvärde per uppgick till 186,1 mnkr. Hanteringen av dessa pensions medel regleras i kommunens placeringspolicy för pensionsmedel. Enligt placeringspolicyn eftersträvas en fördelning av tillgångarna på aktier, räntebärande samt alternativa tillgångsslag. Tillgångarna ska fördelas på olika tillgångsslag med en normal fördelning motsvara nde aktier 50 procent, räntebärande värdepapper 40 procent samt alternativa investeringar 10 procent. Borgensåtagande (mnkr) ,2 80, ,7 67,3 64, Räntebärande tillgångar och skulder (mnkr) , Tillgångar 430, ,1 445,5 601,9 331,8 405,7 516,8 479,4 358, Skulder

20 Förvaltningsberättelse Kommunens verksamhet ska bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning så att också kommande generationer får tillgång till bra kommunal service. Bild: Anna Rehnberg Aktieportföljen har en geografisk fördelning motsvarande 20 procent Sverige och 80 procent världen. Ränteportföljen är fördelad på 60 procent reala och 40 procent nominella ränteplaceringar. De alterna t iva placeringarna avser hedgefonder. Portföljens årliga avkastning uppgår till 1,8 procent, vilk et innebär att man inte når upp till kommunens årliga avkastningskrav på 5,3 procent. Kommunens utlåning består av koncernintern utlåning till KB Hedehem på 158,8 mnkr samt ett förlagslån till Kommuninvest ekonomiska förening på 6,8 mnkr. Finansiell profil Kommunforskning i väst (KFI) genomför årligen en jämförelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Halland. Den finansiella profilen speglar kommunens ekonomi ur fyra perspektiv; långsiktig handlings beredskap, riskförhållande, kortsiktig handlingsberedskap och kontroll, med hjälp av åtta nyckeltal. Lerums kommun hade under 2010 en starkare finans iell profil än genomsnittet sett ur de två perspektiv en långsiktig handlingsberedskap och risk. I de två övriga perspektiven, kontroll och kortsiktig handlingsberedskap, hamnar Lerum på ett genomsnittligt värde. Totalt innebär det en försvagning av profilen då kommunen både 2008 och 2009 var starkare än genom snittet ur samtliga fyra perspektiv. Försvagningen beror framför allt på att nyckeltalet resultat före extraordinära poster försvagades under 2010 i förhållande till övriga kommuner i regionen. 20