Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Transkript

1 Lerums kommun budget 2013 Verksamhetsplan Årsredovisning 1

2 Omslaget: För att på ett tydligt sätt visa konkreta steg som tas för att bli Sveriges ledande miljökommun har ett visionspussel tagits fram, placerat mitt i hjärtat av Lerum, på kommunhuset. Pusslet illustrerar en del av visionsarbetet, bit för bit. Omslagscollage: Helena Knuuti 2

3 övergripande styrdokument Budget Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år Vilja och mål Vision Vilja och Mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige viljeinriktning och mål för kommunens verksamhet under mandatperioden. Årsredovisning Verksam hetsplan Budget Utifrån vilja och mål sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, och en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen utifrån budgeten under året som gått. 3

4 Innehåll Året i korthet 5 Kommunstyrelsens ordförande 6 Vision Förvaltningsberättelse Lerum och omvärlden...9 Verksamhetsuppföljning...11 Mål och uppdrag...14 Kommunens personal...16 Ekonomisk analys...18 Ekonomisk analys, koncern...25 Resultaträkning...29 Driftsredovisning...29 Balansräkning...30 Finansieringsanalys...31 Noter...32 Investeringsredovisning...36 Exploateringsredovisning...37 Redovisningsprinciper...39 Kommunens vatten och avlopp...41 Va-redovisning...43 Bilagor Måluppfyllnad...44 Revisionsberättelse

5 Året i korthet Så här används 100 kr i kommunalskatt 27,54 26,35 15,27 9,15 5,63 6,55 2,58 4,37 1,75 0,81 Äldre- och omsorg om funktionshindrade Grundskola Förskola Gymnasieskola och vuxenutbildning Gator, vägar och samhällsplanering Bibliotek, kultur och fritid Övrigt Individ och familjeomsorg Räddningstjänst Politisk verksamhet Intäkter Statsbidrag och utjämning 8,2% Kostnader Personalkostnader 51,1% Bidrag 2,8% Avgifter 7,0% Köp av verksamheter 21,0% Bidrag 5,5% Övrigt 6,7% Skatter 72,5% Lokalkostnader 6,5% Övrigt 18,7% Fem år i sammandrag Antal invånare Skattesats kommunen 21,08 21,08 21,08 20,65* 20,65* Antal årsarbetare Antal tillsvidareanställda Årets resultat (mnkr) 26,4 51,0-87,1 3,1 11,7 Verksamhetens nettokostnader (mnkr) Skatter, statsbidrag och utjämning (mnkr) Eget kapital (mnkr) Nettoinvesteringar (mnkr) Skulder per invånare (kr) inklusive hela pensionsåtagandet exklusive hela pensionsåtagandet Borgensåtagande per invånare (kr) *En skatteväxling skedde mellan regionen och kommunen i samband med att regionen blev ensam ägare av Västtrafik 1/

6 Kommunstyrelsens ordförande 6 Vårt visionsarbete Sveriges ledande miljökommun 2025 blir alltmer synligt, både inom och utanför kommungränsen. Vi tar små och stora steg mot ett mer hållbart samhälle. I mars miljödiplomerades hela förvaltningen ett kvitto på att vi i hela organisationen medvetet och engagerat arbetar med miljöperspektivet. Lerum är den tredje kommunen i Sverige som lyckats miljödiplomera hela sin kommunala förvaltning. Samma månad invigde vi också vårt visionspussel. Ett pussel som sitter på kommunhusets vägg, och som tydligt och synligt visar de konkreta steg vi tar i vårt visionsarbete bit för bit. Målet om ett hållbart samhälle är inget vi kan nå av egen kraft. Vi behöver söka samarbete med högskola, företagare, ideella krafter och medborgare såväl inom som utanför Lerums kommun. Genom att inspirera varandra kan vi föda nya idéer. Idéer som vi tillsammans kan realisera för en hållbar framtid för kommande generationer. En förändring av det politiska ledarskapet skedde under Kommunstyrelsens ordförande Anna-Lena Holberg valde att avgå i slutet av november. På årets sista kommunfullmäktigemöte valdes jag till ny ordförande för kommunstyrelsen. Ett uppdrag jag med stor ödmjukhet tackade ja till, då Lerum ligger mig mycket varmt om hjärtat. Vi lever mitt i världen. Hur ekonomin fungerar globalt påverkar oss lokalt. Under 2013 var det fortsatt oro i världsekonomin och i Sverige har konjunkturåterhämtningen gått långsamt. Resultatet för Lerums kommun blev ett överskott på nära 12 miljoner kronor, vilket är mycket tillfredsställande. Exkluderas jämförelsestörande poster så visar resultatet ett överskott på 20 miljoner kronor. Solideten ligger i topp i Göteborgsregionen. Som en av få kommuner i landet inkluderar vi vårt pensionsåtagande i resultatet vilket innebär ett större ansvarstagande för framtiden. Om vi i likhet med flertalet andra kommuner inte skulle ha räknat med pensionskostnaden före 1998 hade vi haft ett resultat på 58 miljoner kronor. Resultatet för 2013 innebär att vi når målet att tillhöra den övre fjärdedelen av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare, vilket innebär att vi har en ekonomi i balans. Lerum ligger i den expansiva Göteborgsregionen, vilket bland annat innebär att Lerums befolkning ska öka med en procent per år. Under året har arbetet fokuserats på centrumutveckling i Floda, Gråbo och Lerum. Vi behöver fler bostäder och utveckla våra centrum för att möta framtidens krav. För att tillgodose medborgarnas behov av välfärdstjänster har vi fortsatt att investera i byggnationer av förskolor och äldreboenden. Vidare har vi utifrån hållbarhetsperspektivet fokuserat på bullerdämpande åtgärder. Under hösten stod det meter långa bullerskyddet längs Södra Långvägen i Lerum klart, och med det en radikal förbättring av miljön närmast väg och järnväg. En av de största investeringarna under 2013 var nybyggnationen av äldreboendet Nya Lundbygården i Gråbo. Vårt byggande har gått helt i linje med vår vision, vilket synliggjorts genom byggande i guldklass. Det hållbara byggandet har särskilt synliggjorts i Gråbo där vi redan har två skolor som är guldklassade och under 2014 invigs Nya Lundbygården som även den är byggd för guldklassning. Jag slås varje år av hur otroligt mycket som produceras i vår kommun under ett år i form av service och tjänster. Henrik Ripa Kommunstyrelsens ordförande Foto: Zoltan Gavai

7 Vision 2025 Kommunstyrelsen leder arbetet med Vision Under 2013 har arbetet styrts och prioriterats utifrån fem inriktningar: Gör det lätt att leva klimatsmart, Byt fokus i samhällsbyggandet, Ändra energianvändningen, Skapa nya hållbara jobb och Sök samarbete för att nå visionen. Samarbete med medborgare medskapande Utvecklingen av Gråbo som hållbar tätort har haft särskilt fokus på medborgardialog och medskapande under I december 2013 presenterade Gråboberedningen slutrapporten över sitt arbete. Medskapandegruppen i Gråbo har jobbat med aktiviteter för att levandegöra tomten vid Mjörnbotorget, till exempel bakluckeloppis och graffitivägg Visionen i omvärlden Under 2013 har omvärldens intresse för Lerums vision ökat ordentligt. Både kommuner, organisationer och företag har hört av sig till kommunen för att lära sig mer om vad som händer i Lerum och på vilket sätt de kan bidra till utvecklingen. Lerum kom på en mycket hedrande femteplats när tidningen Miljöaktuellt rankade alla Sveriges kommuners miljöarbete. Miljödiplomering av kommunens förvaltning Efter flera års arbete gick förvaltningen i mål och miljödiplomerades i mars Diplomeringen innebär bland annat att alla tillsvidareanställda medarbetare fått en grundläggande miljöutbildning, att miljöarbetet kartlagts och utvärderats och att en rad konkreta åtgärder genomförts för att förvaltningen skulle nå godkänd nivå. Lerum är den tredje kommunen i Sverige som lyckats miljödiplomera hela sin kommunala förvaltning. Profilprojekt Det finns flera stora, synliga projekt som ligger i linje med Vision 2025 och som slutförts under året. Ett är uppförandet av bullerplank längs med E20 som minskat antalet bullerstörda i Lerums centralort och bidragit till en sundare ljudmiljö i kommunen. Ett annat stort och synligt projekt är den nybyggda fiskvägen i Hedefors som ökat lekområdet för Säveålaxen rejält. Kommunen har också i samarbete med Ridvägsfrämjandet uppfört en ridväg med solcellsdriven, rörelsestyrd belysning i Stamsjön. Resultat i visionsrapporten Klimat och energi Utsläppen av koldioxid som invånarna i Lerums kommun ger upphov till har minskat successivt sedan På senare år har tyvärr minskningen avstannat och den behöver ta fart igen för att Lerum ska nå målet som formuleras i klimatstrategin: att ansluta till det så kallade tvågradersmålet. Under 2013 undertecknade Lerum Borgmästaravtalet för att få draghjälp från andra kommuner i klimatarbetet. 7

8 Hållbart näringsliv Andelen jobb inom miljösektorn har minskat de senaste åren, men 2013 vände för första gången trenden, om än mycket blygsamt. Förhoppningsvis håller den i sig och andelen hållbara jobb ökar i kommunen. Det är en av kommunstyrelsens prioriterade inriktningar, och Vision 2025 är också en vision om ett levande och hållbart näringsliv i kommunen. Utvecklingen mot visionen måste alltså ske hand i hand med näringslivet i Lerum. Ekologisk mat och bättre sortering Lerum fortsatte att utmärka sig nationellt när det gäller ekologisk mat under I år hamnade kommunen på en hedrande femte plats i Ekomatcentrums ranking. En annan stor framgång under året var att Lerum lyckades gå emot den nationella trenden med ökade mängd hushållsavfall och minskade istället mängderna osorterat avfall. Detta kan till stor del förklaras med att kommunen under året införde insamling av matavfall, ett system som snart finns i hela kommunen. Insamling av matavfall innebär flera vinster, där den största är att energin i matavfallet tas tillvara och blir till biogas. Ändra energianvändningen Kommunstyrelsen prioriterar arbetet med att skapa ett hållbart energisystem för Lerums kommun, eftersom en trygg och säker energiförsörjning är avgörande för samhällets utveckling. Visionsrapporten visar att energiförsörjningen minskat mycket sedan nittiotalet, men att minskningen avstannat. Senaste statistiken visar en kraftig uppgång på grund av ett extra kallt år. För att nå energimålen behöver användningen börjat minska igen och en åtgärd under året var att en ny energiplan arbetades fram. Lerum har också ett mycket välutvecklat och nationellt omtalat system för att stimulera energi effektivt byggande. Tack vare det har andelen energisnåla hus som byggs ökat till över 50 procent av alla nybyggnationer. 8

9 Lerum och omvärlden Lerums kommun strävar vidare i utmaningen och visionen att bli Sveriges ledande miljökommun. Kommunens arbete med att stärka de ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhetsdimensionerna växelverkar med omvärlden. Klimatfrågan och oljetoppen Klimatfrågan är alltjämt högaktuell och det globala forskningskollektivet uppskattar att utsläppen av växthusgaser behöver minska med cirka 50 procent till år 2050 jämfört med år De klimatförändringar som sker i södra Sverige stämmer väl överens med lagda prognoser som pekar på ökade temperaturer och oförändrade nederbördsmängder. Lerum har jobbat fokuserat och länge på att minska utsläppen av växthusgaser. Ett viktigt steg togs när Lerum Fjärrvärme bytte energikälla, från fossil olja till förnybar pellets och därmed väsentligt minskade utsläppen från kommunen. Oljetoppen anses av många vara passerad och epoken med billig olja är över. Det innebär ökade kostnader för det mesta och för de flesta, i synnerhet för de som kör bil och värmer sitt hus med olja. Säkerligen bidrar detta till att antalet sålda bilar i västvärlden minskar stadigt sedan ett antal år tillbaka. I ett globalt perspektiv har trenden undantag, många utvecklingsländer eller expansiva ekonomier som Kina upplever en mångdubbling av biltrafiken. För att ett samhälle ska blomstra i framtiden krävs att invånarna har möjlighet att skapa ett gott liv utan att vara beroende av fossil olja. För att möjliggöra detta arbetar Lerum med att stimulera hållbart resande och byggnation av energieffektiva hus. Konjunkturen har vänt upp BNP-tillväxten i euroområdet har varit svag men vände uppåt under 2013 och ser ut att bli betydligt starkare framöver. Den fortsatta skuldkrisen och höga arbetslöshetssiffror i flera Euroländer gör dock att stora utmaningar kvarstår. Även i Sverige blev en ljusning i konjunkturen tydlig först mot slutet av året och BNP landade på 0,9 procent jämfört med 1,3 procent år För 2014 förväntas en ökning till 2,6 procent, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Konjunkturbarometern har klättrat till 107,8 vilket är högsta noteringen sedan juni Det indikerar att tilltron till den ekonomiska utvecklingen inom tillverkningsindustri, detaljhandel, privata tjänstenäringar, bygg- och anläggningsverksamhet samt hushåll kraftigt återhämtat sig det senaste året. Arbetslösheten börjar sjunka Arbetslösheten i Sverige låg i princip oförändrad kring 8 procent åren 2012 och 2013, men beräknas nu börja sjunka mot 6,6 procent till Lerum har historiskt sett haft en låg arbetslöshet. Arbetslösheten i Lerums kommun i åldersgruppen var tre procent 2013, vilket är bland de lägsta nivåerna i hela Västra Götaland. Även ungdomsarbetslösheten är låg i förhållande till övriga kommuner i regionen. Arbetslösheten för män är högre än för kvinnor. För en blivande ledande miljökommun är det självklart fokus på att öka andelen jobb på hemmaplan, och då med särskilt fokus på gröna jobb; arbeten inom branscher och företag som stöder en hållbar utveckling. 9

10 Genom näringslivsstrategin arbetar Lerum för att öka andelen gröna jobb i kommunen. Befolkningen ökar sakta Befolkningstillväxten ökade under året med 249 personer eller med cirka 0,6 procent och uppgick i slutet av året till invånare. Det innebär att kommunen inte når upp till målsättningen om en befolkningstillväxt på en procent per år över en tioårsperiod. Kommunen har under flera år haft ett högt födelsenetto, 2013 var det 122 personer. Flyttnettot har utvecklats sämre om man tittar bakåt men har ökat senaste två åren, 2013 blev siffran 127 personer. Lerums kommun har en åldrande befolkning och under de senaste fem åren har befolkningstillväxten ökat mest inom ålderskategorierna 65-79, och 80 år och uppåt. Inom kategorin år och år har Lerum haft en negativ befolkningstillväxt. Befolkningstillväxten bland män är något högre än bland kvinnor, även om de demografiska förändringarna är marginella. 10

11 Verksamhetsuppföljning Lerums kommun har år 2013 uppfyllt mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Resultatet enligt balanskravsutredningen är positivt och Lerums kommunkoncern tillhör den övre fjärdedelen av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare. Resultatet för år 2013 uppgick till 11,7 miljoner kronor, mnkr, inklusive jämförelsestörande poster och till 20,1 mnkr exklusive jämförelsestörande poster. Resultatet blev betydligt bättre än förväntat då prognoserna inledningsvis under året pekade på ett relativt stort underskott, orsakat av den sänkta diskonteringsräntan när det gäller pensionsskulden. Återbetalning från AFA Försäkring, reavinster vid omstrukturering av placerade medel för pensionsskulden och förbättrade resultat inom verksamheten bidrog till resultatförbättringen. Resultatet innehåller en större obalans inom Sektor stöd och omsorg, vilket är av största vikt att komma tillrätta med inför Arbetet med att nå uppställda mål och uppdrag för verksamheten har även 2013 visat bra resultat. Cirka 70 procent är uppfyllda eller delvis uppfyllda, vilket bedöms som ett gott resultat. Kommunens behov av samhällsutveckling har fortsatt med investeringar i byggnation av förskolor och äldreboenden var kommunens nettoinvesteringar cirka 240 mnkr. Det är en lägre nivå än de senast föregående åren och även något lägre än planerat. De projekt som utgör de största enskilda delarna i årets investeringsutfall är nybyggnationen av äldreboendet i Gråbo, överföringsledningen mellan Floda och Stenkullen samt bulleråtgärder. Vision 2025 blir alltmer synlig Det finns flera exempel på stora, synliga projekt som ligger i linje med Vision 2025 och som slutförts under året. Ett är uppförandet av bullerplank längs med E20 i centrala Lerum. Ett annat projekt som invigts under året är den nybyggda fiskvägen i Hedefors som ökat lekområdet för Säveålaxen. Kommunen har också i samarbete med ridvägsfrämjandet uppfört en ridväg med solcellsdriven, rörelsestyrd belysning i Stamsjön. Lerums system att med ekonomiska incitament stimulera till energieffektivt byggande har gett ett mycket gott resultat. Byggnationen av lågenergihus är en del av kommunens arbete för att minska energianvändningen. Det här är ett område där Lerum varit framgångsrikt. Lerum fortsatte att utmärka sig nationellt när det gäller ekologisk mat hamnade kommunen på en hedrande femte plats i Ekomatcentrums ranking. Andelen osorterat hushållsavfall har minskat. En anledning är att Lerum infört insamling av matavfall i snart hela kommunen. Insamling av matavfall innebär flera vinster dels kan energin utvinnas ur avfallet och dels höjer det kvaliteten på resterande avfall. Effekten blir en minskad negativ miljöpåverkan. Som en av få kommuner i landet blev hela kommunförvaltningen miljödiplomerad i mars. Arbetet med miljödiplomeringen har engagerat alla verksamheter och är ett sätt att samla de goda krafter och idéer som finns bland de anställda. Mindre synliga men likväl viktiga projekt som genomförts eller påbörjats är till exempel utvecklandet av grön it, utbildning i sparsam körning för personal inom Sektor stöd och omsorg, och kompetensutveckling för att utveckla hållbarhetsaspekten i upphandling. Bättre kontroll på inköp av varor och tjänster Arbetet med intern styrning och kontroll syftar till att förvaltningen ska göra rätt saker på rätt sätt, med rätt resurser. Kommunens kontrollplan har de senaste tre åren bland annat innehållit kontroller för att upptäcka 11

12 avvikelser från kommunens inköpsprocess, upphandlingspolicy och rutiner för leverantörsfakturor. Vid kontroller under 2013 syns tydliga förbättringar i form av en högre andel upphandlade varor och inga upptäckta avvikelser mot kommunens upphandlingspolicy. Samhällsutveckling i tre tätorter Under året har arbetet fokuserats på de tre parallella centrumutvecklingarna, som alla är komplexa. Detaljplanen för första delen av Gråbo centrum står inför antagande och i dess kölvatten möjligheter till en efterlängtad upprustning av torget. I Floda har två detaljplaner initierats, Herrgårdsbacken och Missionskyrkans fastighet, utifrån resultat av en arkitekttävling. Under 2014 kommer bland annat de två detaljplanerna att utgöra basen för det kommande årets samhällsplanering i Floda. Utvecklingsarbetet i Lerum centrum har präglats av detaljplanen för området Torp 2:3, Väster om Häradsbron. Antagen plan av kommunfullmäktige har överklagats och beslut i andra instans väntas under våren Detaljplanen för resecentrum har varit ute på samråd. Brist på detaljplanelagd mark för näringslivet är en fråga som debatteras i hela Göteborgsregionen och med det regionala perspektivet i förgrunden har Lerum tillsammans med Partille tagit fram en fördjupad översiktsplan för området Jeriko-Jonsered, för att möta bristen på planlagd mark för näringslivet. Inom mark och infrastruktur har pendelparkeringar byggts ut med 70 platser och utbyggnad av gång- och cykelvägar har genomförts. Bullerskyddet har ökat och va-utbyggnad har gjorts. Mellan Annekärr och Björboholm har sista etappen av överföringsledningen till Gryaab kopplats på. Bra resultat i skolorna Ett år som präglats av pedagogisk verksamhetsutveckling i samklang med ekonomiska förutsättningar. Sektor lärande har fortsatt en positiv utveckling av verksamheten. Detta samtidigt som organisationens ekonomiska situation ställt än högre krav på effektivitet och nytänkande för att säkerställa att verksamheten ryms inom givna ekonomiska ramar. Det ekonomiska resultatet för 2013 innebär att underskottet från 2012 har arbetats bort, vilket underlättar för kommande år. Sektorn har lyckats möta ett ökat behov av förskoleplatser med nyöppnande av flera förskolor. En strategisk översyn av den framtida skolorganisationen med ökade krav på lärartäthet, lärarbehörighet och attraktivitet inom kommunens samtliga geografiska områden har påbörjats. Det systematiska kvalitetsarbetet för att hålla och stärka kvaliteten när det gäller kunskap och trygghet har fortsatt. Det gäller också arbetet med social hållbarhet för att verksamheten tidigt ska möta de barn och elever som behöver ett samlat stöd från kommunen, både för att minska kostnaderna längre fram och för att skapa ett hållbart samhälle. Brist på särskilt boende gav ökade kostnaderna Sektor stöd och omsorg har, trots ett intensivt arbete med implementering av rutiner och arbetssätt för styrning och ledning av ekonomin, präglats av ekonomiska underskott, främst inom fyra områden: hemtjänst, försörjningsstöd, LSS-placeringar samt placeringar av barn och unga. Inom myndighetsavdelningen har arbetet med uppföljning av fattade beslut intensifierats under våren. Resultatet har medfört att antalet hemtjänsttimmar har sjunkit och sedan dess legat relativt stabilt. En tydligare arbetsrutin infördes för en effektivisering i användandet av korttidsplatser. Det har medfört minskade kostnader för utskrivningsklara patienter. En rapport från en extern konsult utifrån kostnadsutvecklingen inom hemtjänsten visade bland annat på behovet av översyn av individnämndens vägledande bestämmelser. Ett förslag till revidering av dessa kommer att presenteras för individnämnden i början av Arbetet med att införa ett system med digitala lås i hemtjänsten startade i slutet av 2013 och beräknas vara färdigt våren Bristen på särskilt boende har medfört ökade kostnader, både inom hemtjänst och för utskrivningsklara patienter. Kostnaderna kommer att reduceras i och med inflyttningen till Nya Lundbygården 2014, samt vid om- och nybyggnad av Sävegården under Stora behov av vård och försörjningsstöd Det ökade behovet av försörjningsstöd har sitt ursprung i ett ökat antal personer med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, framför allt unga vuxna upp till 30 år. Tillfälliga boenden till personer som saknar en egen bostad och att utvecklingen på arbetsmarknaden 12

13 inte varit så gynnsam som förväntat är andra orsaker till underskottet En annan orsak till underskottet är flera omplaceringar av personer med psykisk funktionsnedsättning med behov av betydligt större och mer specialiserade insatser än vad deras olika boenden kunnat erbjuda. Detsamma gäller flera placeringar av barn och unga i samband med omfattande missbruksproblematik. Flertalet av dessa placeringar avslutades under hösten och arbetet med så kallade hemmaplanslösningar har intensifierats. Jämställdhet Lerum har deltagit i det av Sveriges Kommuner och Landsting finansierade utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet. Utvecklingsarbetet i Lerums kommun har syftat till att skapa goda förutsättningar för ett långsiktigt och kontinuerligt jämställdhetsarbete. Arbetet visar resultat i form av ökad kunskap om jämställdhet och en ökad grad av könsuppdelad statistik. Följande tre målområden har varit i fokus: Ökad kunskap Under 2013 har ett flertal riktade utbildningsinsatser hållits. Chefer och nyckelpersoner har utbildats i resultatdrivet jämställdhetsarbete, kommunens förtroendevalda har utbildats i Gender budgeting 1 och medarbetare som helt eller delvis arbetar med kommunikation har erbjudits utbildning i text- och bildgranskning ur ett jämställdhetsperspektiv. Som resultat av insatserna märks en ökande medvetenhet om frågornas prioritering i organisationen. Integrering av jämställdhet i styrning Åtgärderna har främst fokuserats på könsuppdelad statistik och utveckling av befintliga styrdokument. Antalet könsuppdelade brukarundersökningar har ökat. Verksamhetsplanen för 2013 innehåller bekönade mål för att stödja en uppföljning fördelad på kön. Jämställd service I nuläget finns de tydligaste effekterna vad gäller jämställd service på Sektor lärande. Där har förändrade rutiner och arbetssätt på förskoleenheter bland annat bidragit till jämställt bemötande och en mer likvärdig resursfördelning. Exempel från sektorernas praktiska jämställdhetsarbete finns att läsa i måluppfyllnad, bilaga 1. 1 Gender budgeting handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget. Metoden kan användas för att analysera hur offentliga resurser används ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. 13

14 Mål och uppdrag Vilja och mål är kommunfullmäktiges mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden 2011 till Under mandatperioden har mål och uppdrag tillkommit samt tagits bort då de uppfyllts. För 2013 innehåller verksamhetsplanen 47 mål och uppdrag. Arbetet med att uppfylla uppsatta mål och uppdrag har fortsatt under 2013 och vid årets slut är cirka 70 procent märkta som uppfyllda eller delvis uppfyllda. Det bedöms vara ett gott resultat var samma kategori för måluppfyllnad 65 procent. Under sista kvartalet har ytterligare två mål grönmarkerats.under samma period har andel ej uppfyllda mål och uppdrag minskat (se tabell nedan). Vision 2025 att vara Sveriges ledande miljökommun med dess viljeinriktning för hållbarhet, kreativitet och inflytande har brutits ner i ett antal mål. Av de 47 mål som arbetats med under 2013 kan följande framhållas: Sektor stöd och omsorgs arbete med kostnadseffektiviseringar fokuserade under 2012 på den kommunala utföraren av hemtjänst. Under 2013 har arbetet huvudsakligen handlat om det ökade behovet av hemtjänst och myndighetsavdelningens arbete med utredning, beslut och uppföljning av insatser. Under 2014 är sektorns utmaning att arbeta vidare med beställare-/ utföraremodellen för en kostnadseffektiv och rättssäker verksamhet. Målet att skapa en övergripande funktion för samordning av kommunens frivilligarbete är uppnått. Sedan våren 2013 finns en frivilligsamordnare med uppdrag att arbeta förvaltningsövergripande. Det SKL-finansierade utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet i Lerums kommun slutredovisades under kvartal 4, Utvecklingsarbetet har följt planen, vilket innebär att kommunen lagt en god grund för fortsatt jämställdhetsarbete. Kommunen har kommit en god bit på väg när det gäller att bygga infrastruktur för en jämställd service och kunskapsnivån för jämställdhet ligger nu inom förvaltningen generellt på en högre nivå. Ett antal förbättringsarbeten pågår på sektorerna med syfte att genom jämställdhetsanalys kvalitetssäkra utvalda verksamhetsområden. I målet att minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället har satsningen på bygglovsrabatt för dem som bygger med högre energieffektivitet än Boverkets byggregler, slagit mycket väl ut. Andelen bygglov för byggnader som uppfyller de höga energikraven uppgår till 52 procent. Alla nya verksamhetslokaler byggs i guldklass. Under året har Riddarstens förskola och Nya Lundbygården färdigställts. Produktionen gör Lerum till en av de ledande i Sverige avseende byggnation av egna lokaler med hög energieffektivitet. Målet om ett mer hjärtsäkert Lerum har gjort framsteg, bland annat genom att utbildningar genomförts och fler hjärtstartare köpts in för placering på flera allmänna platser i kommunen. Arbetet med att öka sysselsättningsgraden för kommunens anställda har gått framåt genom att grunden till den modell som politiken beställt nu är klar att presentera för beslut i kommunstyrelsen under början av Statuskategori Antal kv 1 procent Antal kv 2 procent Antal kvl 3 procent Antal kv 4 procent Uppfyllt 0 0,0 % 1 2,1 % 1 2,1 % 3 6,4 % Delvis uppfyllt/positiv trend 26 55,3 % 30 63,8 % 30 63,8 % 30 63,8 % Arbetet inlett 19 40,4 % 12 25,5 % 13 27,7 % 12 25,5 % Ej uppfyllt/negativ trend 2 4,3 % 4 8,5 % 3 6,4 % 2 4,3 % Totalt ,0 % ,0 % ,0 % ,0 % 14

15 Inom skolan kan arbetet med teknikutveckling i utbildningen framhållas. Gymnasiet har nu full tillgång till lärverktyg genom satsningen på en-till-en. Gymnasiet fortsätter nu att utveckla den pedagogiska användningen och i grundskolan fortsätter utbyggnaden med en årskurs i taget. Vuxenutbildningen har satsat på en-till-en för de elever som läser svenska för invandrare. I syfte att undersöka verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv har verktyget makequality använts på flera förskolor. Resultatet som bland annat visar på traditionella könsmönster i barnens lek har lett till förändringar i var lekmaterialet är placerat och hur pedagogerna agerar. Samarbete är kännetecknande för många av de mötesplatser som arrangeras i kommunen. Under hösten har samarbete skett med bland annat Jazz i Lerum, biblioteket, Vuxenskolan och Team Tollered. 15

16 Kommunens personal Löneskillnaden mellan könen fortsätter att minska. Kvinnornas lön i förhållande till männens, oavsett befattning, är 91,5 procent. Det strategiska och medvetna arbetet vid lönesättning och löneöversyn ger fortsatt resultat. Sjukfrånvaron har ökat under året och ligger nu på 6,6 procent. Det är en stor spridning i sjukfrånvaron mellan yrkesgrupper, och högst sjukfrånvaro har stora yrkesgrupper inom äldreomsorgen. Antalet anställda har minskat med 97 personer och antalet tillsvidareanställda är nu Anställda Antalet tillsvidareanställda har under året minskat med 97 personer till Förändringen av antalet beror främst på två omständigheter varav den ena är att Hedegårdens särskilda boende för äldre under året ut lades på entreprenad och den andra är att sektor lärande har minskat sin personalstyrka med cirka 50 personer under året. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 92,5 procent för hela kommunen. Kvinnors sysselsättningsgrad är 92 procent, att jämföra med 96 procent för män. Andelen heltidsanställda kvinnor är 67 procent (66 procent 2012) och andelen heltidsanställda män är 86 procent (87 procent 2012). Totalt är andelen heltidsanställda 70 procent (69 procent 2012). Av tillsvidareanställd personal är 82 procent kvinnor och 18 procent män. Männens andel har ökat med 1 procentenhet jämfört med föregående år. Av andelen personer i chefsbefattning är 68 procent kvinnor och 32 procent män. Kvinnors andel har ökat med 4 procentenheter sedan Antalet årsarbetare har minskat i motsvarande omfattning till Antalet arbetade timmar som utförts av timavlönade eller som övertid och mertid ligger helt i nivå med föregående år. Under 2013 uppgick antalet över- och mertidstimmar till motsvarande 26 årsarbetare. Antalet arbetade timmar utförda av timavlönade motsvarar 240 årsarbetare, vilket ligger i nivå med föregående år. Andelen heltider och deltider 2013 (%) ,8 21,1 7,05 Totalt Heltid 24,0 Kvinnor Deltid % Män Deltid 50-74% Flest går i pension vid 65 Åldersstrukturen bland anställda ser ut i stort sett som tidigare år med en medelålder på 46 år. Kvinnors medelålder är 45,7 år och mäns medelålder är 46,2 år. Andelen personer över 60 år är 12,3 procent, men varierar mellan olika yrkesgrupper. Under året avgick 96 personer med ålderspension, vilket ligger i linje med vår prognos för de närmaste åren fanns personer som avgick med ålderspension i åldrarna 60 till 67 år. För kommande femårsperiod beräknas cirka 300 personer avgå med ålderspension, vilket är i linje med tidigare prognoser. 8,2 67,2 6,3 7,7 85,5 16