Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning"

Transkript

1 Lerums kommun budget 2012 Verksamhetsplan Årsredovisning 1

2 Omslaget: Under 2012 lanserades En hållbar matkasse som är en recepttjänst från Lerums kommun med tips på klimatsmart mat. En möjlighet att både inspirera och samarbeta kring en av framtidens viktigaste frågor vår livsmedelsförsörjning. Omslagscollage: Mattias Christenson 2

3 Övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år Vilja och mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige viljeinriktning och mål för kommunens verksamhet under mandatperioden. Budget Utifrån vilja och mål sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. vilja och mål årsredovisning vision budget verksam hetsplan Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått, utifrån budgeten. 3

4 Innehåll Året i korthet 5 Kommunstyrelsens ordförande 6 Vision Förvaltningsberättelse Lerum och omvärlden...9 Verksamhetsuppföljning...11 Mål och uppdrag...14 Kommunens personal...16 Ekonomisk analys...16 Ekonomisk analys koncern...25 Resultaträkning...28 Driftredovisning...28 Balansräkning...29 Finansieringsanalys...30 Noter...31 Investeringsredovisning...35 Exploateringsredovisning...35 Redovisningsprinciper...37 Kommunens vatten och avlopp...39 VA-redovisning...41 Bilagor Måluppfyllnad...42 Revisionsberättelse... 4

5 Året i korthet Så här används 100 kr i kommunalskatt 27,22 27,05 15,39 10,43 6,52 6,11 2,72 2,07 1,68 0,81 Äldre- och omsorg om funktionshindrade Grundskola Barnomsorg Gymnasieskola och vuxenutbildning Gator, vägar och samhällsplanering Bibliotek, kultur och fritid Övrigt Individ och familjeomsorg Räddningstjänst Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Statsbidrag och utjämning 9,1 % Personal 54,3% Bidrag 2,8 % Avgifter 7,2 % Köp av verksamhet 19,8 % Bidrag 5,4 % Övrigt 5,9 % Lokaler 6,8 % Skatter 72,4 % Övrigt 16,3 % Fem år i sammandrag Antal invånare Skattesats kommunen 21,08 21,08 21,08 21,08 20,65* Antal årsarbetare Antal tillsvidareanställda Årets resultat (mnkr) 35,1 26,4 51,0 87,1 3,1 Verksamhetens nettokostnader (mnkr) Skatter, statsbidrag och utjämning (mnkr) Eget kapital (mnkr) Nettoinvesteringar (mnkr) Skulder per invånare (kr) inklusive hela pensionsåtagandet exklusive hela pensionsåtagandet Borgensåtagande per invånare (kr) * En skatteväxling skedde mellan regionen och kommunen i samband med att regionen blev ensam ägare av Västtrafik 1/

6 Kommunstyrelsens ordförande Det blir alltmer tydligt att visionen att bli Sveriges ledande miljökommun är en väg som är både nödvändig och önskvärd. Klimatförhandlingarna i Doha 2012 blev för många en besvikelse. Under hösten kom en larmrapport om en fyrgradig uppvärmning av jorden, i stället för två grader. En fördubbling av medeltemperaturen som riskerar att få katastrofala följder. En trygg och hållbar energiförsörjning är avgörande för samhällets utveckling. Visionsrapporten 2012 visar att minskningen av energianvändningen har avstannat de senaste två åren. För att nå målet om effektiv energianvändning behöver arbetet fortsätta. Vi satsar på ny energiplan, plan för hållbara transporter och att på att förverkliga vindbruksplanen. Vi har gjort en hel del åtgärder under året i riktning mot vår vision. När höstterminen startade kunde vi öppna portarna för tre hållbara, klimatsmarta skolor i Gråbo. Med gemensamt mål och gemensamma krafter står de klara att möta framtidens krav. Skolorna är byggda för att i möjligaste mån klara sin egen energiförbrukning. Med allt från solfångare på taken, till energisnåla lösningar som sensorstyrd ventilation och belysning. Efter ett drygt tvåårigt arbete med stort engagemang och en genomlysning av hela organisationen är förvaltningen snart miljödiplomerad. I den här satsningen har alla medarbetare fått gå miljöutbildning. Under hösten var utomstående miljörevisorer i kommunen och granskade vårt arbete. Inom kort kan Lerum vara en av få svenska kommuner med hela sin förvaltning miljödiplomerad. Det är med stolthet jag hör att miljörevisorerna var imponerade av allt miljöarbete som görs ute i våra verksamheter. För att lyckas med visionen behöver vi få med kommunens invånare och företag. Under 2012 lanserades En hållbar matkasse en recepttjänst från Lerums kommun med tips på klimatsmart mat. Där finns möjlighet att både inspirera och samarbeta kring en av framtidens viktigaste frågor, nämligen vår livsmedelsförsörjning. Under året har styrkor och utvecklingsområden i kommunens jämställdhetsarbete kartlagts. Det har bland annat lett till förbättrade rutiner när det gäller jämställd medborgardialog. Hela organisationen har också påbörjat ett arbete för att kunna göra uppföljningar fördelade på kön. På så sätt kan vi bättre se att vi fördelar resurser på ett jämställt sätt. Skillnaden i lön mellan kvinnor och män som är anställda i kommunen fortsätter att minska. Det ekonomiska läget har varit turbulent i världen under året. Det påverkar även vår kommun. Beräkningar visar att år 2015 kommer 90 procent av världens tillväxt att genereras av länder utanför EU. År 2030 beräknas utvecklings- och tillväxtländer svara för 60 procent av världens BNP. Vi står inför stora utmaningar på lokal, nationell och EU-nivå. Resultatet för Lerums kommun 2012 är ett litet plus på 3,1 miljoner kronor, men vi har ett minus på sektorerna. Det som räddar årets resultat är att kommunen fick in mer skatteintäkter än väntat och en återbetalning av den så kallade AFA-försäkringen där vi fick tillbaka 29,6 miljoner kronor. Det är ett mycket tufft arbete vi har framför oss. Vi behöver se över våra kostnader och fortsätta att försöka få unga i jobb, gärna gröna jobb. Vi behöver underlätta för företag att etablera sig och kunna stanna i vår kommun, och vi behöver få till stånd fler bostäder så att fler har möjlighet att flytta hit. Anna-Lena Holberg Kommunstyrelsens ordförande 6

7 Vision 2025 Under 2012 har kommunstyrelsen valt att jobba med fem huvudinriktningar för visionen: ändra energianvändningen, byt fokus i samhällsbyggandet, skapa nya hållbara jobb, sök samarbete för att nå visionen och gör det lätt att leva klimatsmart. Utvärdering av visionsprocessen har resulterat i prioriteringsbeslut i kommunstyrelsen: om utveckling av hållbart resande offensiv energirådgivning utveckling av hållbar livsmedelshantering inom Pilot Gråbo utveckling av framtidens återbrukssystem inom Pilot Gråbo Pilot Gråbo Sedan kommunstyrelsen har pekat ut Gråbo som pilot i visionsarbetet har projekt och utveckling som rör visionen koncentrerats kring tätorten. Tre nya skolor öppnade i Gråbo under Skolorna har en viktig del i utvecklingen av Gråbo som en hållbar tätort. Chalmersarbetet som syftar till att hitta nya sätt att utveckla Gråbo avslutades i januari Ett nytt centrum för Gråbo är under utveckling. Samarbete med medborgare medskapande För att förverkliga fullmäktiges initiativ i samarbete med de som bor och verkar i Gråbo bildades en medskapandegrupp under våren Till att börja med kommer medskapandet att inriktas på utveckling av nya skolvägar som ska binda samman de tre skolorna samt på att utveckla Gråbo som besöksort för ekoturism. SVERIGES LEDANDE MILJÖKOMMUN HÅLL- BAR- HET LERUMS VISION 2025 KREA- TIVI- TET IN- FLYT- ANDE Miljödiplomering av kommunens förvaltning En avgörande pusselbit för att nå visionen är att engagera hela kommunförvaltningen i visionsarbetet. Miljödiplomeringen startade hösten 2010 med syfte att mobilisera alla goda krafter och idéer som finns bland de anställda. Processen avslutades i november 2012 med en extern revision. Några anmärkningar riktas mot kommunen, men i huvudsak är revisionens omdöme mycket positivt. Samarbete med omvärlden Under 2012 har omvärldens intresse för Lerums arbete börjat märkas i takt med att kommunen förstärkt och utökat samarbetet utanför kommungränsen. Exempel på det är Tällbergs konferens om nya handlag i Sigtuna, partnerskap med ÅF, studiebesök från andra kommuner och artiklar och nyhetsinslag i media. Att samarbeta med andra är en central strategi för att nå visionen. 7

8 Allt fler väljer energieffektiva lösningar när de bygger nytt. Resultat i visionsrapporten Klimat och energi Den energianvändning och de klimatutsläpp som varje Lerumsbo ger upphov till har minskat successivt sedan år På senare år har tyvärr minskningen avstannat, och den behöver ta fart igen för att Lerum ska nå målet som formulerats i klimat strategin: att ansluta till det så kallade tvågradersmålet. Hållbart näringsliv Än så länge kan man inte se något resultat i andelen jobb inom miljösektorn för tillfället går trenden åt fel håll. Förhoppningen är att det ska vända till en positiv utveckling under de närmaste åren. Visionen om en ledande miljökommun förutsätter samarbete långt utanför kommunens organisation. Näringslivets roll är grundläggande och om affärsnytta, det vill säga möjlighet att tjäna pengar på hållbar utveckling, kan mobiliseras kommer näringslivet att bli en stark kraft i att förverkliga visionen. Under 2012 avslutades utredningar om och hur kommunen kan stödja en utveckling av näringslivet i den riktningen. I nästa steg tas en handlingsplan fram, vilket kommer att ske under Ekologisk mat Lerum utmärker sig när det gäller ekologisk mat. I den nationella rankingen hamnar kommunen på fjärde plats. Foto: Per-Ola Johannesson Energieffektiva hus Lerums satsning för att anpassa taxor och avgifter efter hur energisnålt man bygger har uppmärksammats av omvärlden under året. Analysen visar tydligt att systemet har haft god effekt och cirka femtio procent av alla nya hus är lågenergihus. Ändra energianvändningen Kommunstyrelsen prioriterar arbetet med att skapa ett hållbart energisystem för Lerums kommun, eftersom en trygg och tillräcklig energiförsörjning är avgörande för samhällets utveckling. Visionsrapporten visade att energianvändningen har minskat mycket sedan 1993, men att minskningen har avstannat de senaste två åren. För att nå målet om effektiv energianvändning behöver arbetet fortsätta. Kommunstyrelsen satsar på ny energiplan, på en plan för hållbara transporter och på att förverkliga vindbruksplanen. Delaktighet Delaktighet hos medborgarna är ett av visionens ledord och helt centralt för att få visionen att leva. Kommunstyrelsen har gjort Gör det lätt att leva klimatsmart till en övergripande inriktning. För att lyckas med det är det helt avgörande att delaktigheten hos medborgarna är hög. Delaktigheten har inte mätts under året, men nästa år kommer det att finnas siffror på hur känslan av delaktighet har utvecklats. 8

9 Lerum och omvärlden År 2009 antog Lerums kommun utmaningen och visionen att bli Sveriges ledande miljökommun. Kommunens arbete med att stärka de ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhetsdimensionerna påverkas och växelverkar ofrånkomligt med omvärlden. Trender och skeenden i omvärlden påverkar också Lerum. Klimatfrågan hänger fortfarande olöst över mänskligheten. För att inte riskera att hamna i ett läge med farliga klimatförändringar uppskattar det globala forskningskollektivet att utsläppen av växthusgaser måste minska med cirka femtio procent till år 2050 jämfört med år Än så länge är vi långt ifrån det målet. De klimatförändringar som sker i södra Sverige stämmer väl överens med lagda prognoser som pekar på ökade temperaturer och oförändrade nederbördsmängder. Lerum har jobbat fokuserat och länge på att minska utsläppen av växthusgaser. Ett viktigt steg togs när Lerum Fjärrvärme AB bytte energikälla, från fossil olja till förnybar pellets, och därmed väsentligt minskade utsläppen från kommunen. Epoken med billig olja är över Under 2012 stod det allt mer klart att oljetoppen är passerad och att epoken med billig olja är över. Det innebär ökade kostnader för det mesta och för de flesta, i synnerhet för dem som kör bil och värmer sitt hus med olja. För att ett samhälle ska blomstra i framtiden krävs att invånarna har möjlighet att skapa ett gott liv utan att vara beroende av fossil olja. För att möjliggöra detta arbetar Lerum bland annat med att stimulera byggnationen av energieffektiva hus. Skuldkris i Europa och svag konjunktur BNP-tillväxten i OECD var fortsatt svag Den enskilt viktigaste förklaringen är den stora osäkerheten kring skuldkrisen i Europa som håller tillbaka investeringar och konsumtion. Indikatorer tyder på en fortsatt svag tillväxt. Den europeiska krisen påverkar också Sverige i form av svagare export och större försiktighet i konsumtionen. Efter ett starkt första halvår försvagades tillväxten i Sverige under hösten BNP-tillväxten landade på 0,8 procent för helåret, vilket kan jämföras med drygt 4 procent år För 2013 förväntas BNP öka något till 1,8 procent enligt SCB, Konjunkturinstitutet och konjunkturbarometern för Västra Götalandsregionen. Konjunkturbarometern för november 2012 sjönk till 86, en siffra som indikerar att tillväxten i den svenska ekonomin är betydligt lägre än normalt. Särskilt har konjunkturen inom bygg- och anläggningsbranschen försvagats. Även hushållens syn på ekonomin är svagare än normalt. Inte heller Göteborgsregionen är förskonad från den dämpade konjunkturen. Den tidiga optimismen från våren har inte kunnat upprätthållas. Särskilt låg är konjunkturen inom den kemiska industrin och inom transportbranschen. 9

10 Kvinnor i åldern och stod för den största befolkningsminskningen i kommunen. Totalt ökade antalet invånare med 282 personer under året. Foto: Shutterstock Stigande arbetslöshet i västvärlden och i Lerum Arbetslösheten i Sverige steg under 2012 från 6,6 procent i december 2012 till 6,9 procent i december 2012 och beräknas öka ytterligare under Först 2015 bedöms arbetslösheten åter sjunka för att nå jämvikt under Lerum har historiskt sett haft en låg arbetslöshet. Arbetslösheten i Lerums kommun i åldersgruppen steg år 2012 med 0,4 procent till 3,1 procent. Trots ökningen hade Lerum i december 2012 den lägsta arbetslösheten i hela Västra Götaland. Även ungdomsarbetslösheten är låg i förhållande till övriga kommuner i regionen. Arbetslösheten för män är högre än för kvinnor och har också ökat mer bland män än bland kvinnor under För en blivande ledande miljökommun ligger självklart fokus på att öka andelen jobb på hemmaplan, och då med särskilt fokus på gröna jobb, det vill säga arbeten inom branscher och företag som stöder en hållbar utveckling. Genom näringslivsstrategin arbetar Lerum för att öka andelen gröna jobb i kommunen och förhoppningsvis ser vi snart resultat av ansträngningarna. Hittills är emellertid trenden vikande och Lerum har en lägre andel sysselsatta i miljösektorn än regionen i stort; 2012 var andelen 0,6 procent. Befolkningen ökar sakta Befolkningstillväxten i kommunen ökade under året med 282 personer eller med cirka 0,7 procent och antalet invånare i slutet av året uppgick till Det innebär att kommunen inte når upp till målsättningen om en befolkningstillväxt på en procent per år över en tioårsperiod. Medelvärdet de tio senaste åren ökade dock något och hamnar strax under en procent. Födelsenettot ökade med 160 personer samtidigt som flyttnettot stannade på 122 personer, enligt Statistiska centralbyrån. Kommunen har under flera år haft ett högt födelsenetto. Däremot har flyttnettot minskat under de senaste åren, vilket är en trend som nu tycks vara bruten. Lerums kommun har en åldrande befolkning och under de senaste fem åren har befolkningstillväxten ökat mest inom kategorierna år samt 65 år och uppåt. Inom kategorierna år och år har Lerum haft en negativ befolkningstillväxt. Befolkningstillväxten bland män är något högre än bland kvinnor, även om de demografiska förändringarna är marginella. Kvinnor i åldern och står för den största befolkningsminskningen. 10

11 Verksamhetsberättelse Lerums kommun uppfyller målen för god ekonomisk hushållning. Lerum tillhör den fjärdedel av Sveriges kommuner som har högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare. Ett brett arbete görs i alla verksamheter för att kunna erbjuda bra service till kommunens invånare. Arbetet i verksamheterna genomsyras av målet att bli Sveriges ledande miljökommun. Jämställdhetsarbete pågår också på olika sätt i hela förvaltningen. Men ett tufft ekonomiskt läge i Europa och övriga världen slår igenom och visar sig också här, med ökande kostnader för bland annat försörjningsstöd. God ekonomisk hushållning Under 2012 har kommunen uppfyllt de finansiella målen för god ekonomisk hushållning och tillhör den fjärdedel av Sveriges kommuner som har högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare. Även om kommunen klarar de finansiella målen för både soliditet och långfristiga skulder per invånare är trenden för de finansiella nyckeltalen negativ. Det beror på flera år av för låga resultat. Det är däremot glädjande att arbetet med att nå uppställda mål och uppfylla uppdrag för verksamheten har visat bra resultat. Cirka 65 procent är uppfyllda eller delvis uppfyllda, vilket bedöms som ett gott resultat. Resultatet för 2012 är lågt, 3,1 mnkr, vilket är lägre än vad som prognostiserats. Kommunens modell för finansiella nyckeltal innebär att nyckeltalen tillåts variera över tid beroende på konjunktur. Med de förutsättningar som kommunen haft under 2012 är resultatet inte tillräckligt högt. För att kunna ha sämre resultat i lågkonjunktur måste kommunen ha högre resultat när bättre förutsättningar råder, vilket kommunen inte lyckats med under Trots att kommunen fick en återbetalning av AFA-premier och högre skatteintäkter än förväntat uppgick resultatet till 3,1 mnkr. Det låga resultatet beror på att flera verksamheter inte når en ekonomi i balans vilket är oroväckande. Även prognossäkerheten har varit låg, vilket inneburit att underskott uppkommit sent på året. För att komma tillrätta med detta och öka budgetföljsamheten i verksamheterna har förvaltningen vidtagit flera åtgärder inför Kommunen har behov av samhällsutveckling, särskilt byggande av lokaler för kommunens verksamheter som förskolor, skolor och äldreboenden. Under året har flera stora investeringsprojekt pågått och kommunen har under året investerat för över 300 mnkr. Den största andelen av investeringarna ligger inom skolor och förskolor. Kommunen har stora behov av investeringar inom äldreomsorgen. Under året har en byggnation av ett nytt äldreboende i Gråbo påbörjats. Bland investeringarna i infrastrukturen har det största projektet under året varit stabiliseringsåtgärder på Alingsåsvägen samt gång- och cykelvägar. Arbetet med Vision 2025 går framåt Vision 2025 genomsyrar på olika sätt arbetet ute i verksamheterna. Under 2012 öppnade tre nya skolor i Gråbo. En miljö som byggts av giftfria material med klimat och hållbarhet i fokus, samtidigt med ett nytt sätt att arbeta. Gråbo har lyfts som pilot i visionsarbetet. Medskapandegrupper skapades under våren 2012 för att få invånare, företagare och andra intressenter delaktiga i arbetet med att skapa en hållbar tätort och en besöksort för ekoturism. För att nå visionen är det viktigt att engagera hela kommunförvaltningen i visionsarbetet. Miljödiplomeringen startade hösten 2010 för att samla alla goda krafter och idéer som finns bland de anställda. I november 2012 genomfördes en extern revision för att ta pulsen på förvaltningens miljöarbete. I huvudsak är revisionens omdöme mycket positivt och förhoppningen är att inom kort vara en av få kommuner i landet med hela sin förvaltning miljödiplomerad. 11

12 Bättre kontroll på inköp av varor och tjänster Under året har kommunen arbetat för att kvalitetssäkra förvaltningens inköps- och upphandlingsbeteende och ett omfattande utvecklings- och kvalitetsarbete har genomförts. Den interna kontrollen har förstärkts, attestreglementet reviderats och ett nytt digitalt inköpssystem har implementerats. Målsättningen är att öka andelen inköp av upphandlade varor och tjänster. För att ytterligare förbättra och kvalitetssäkra hela inköpsrutinen har ett nytt fakturasystem med förbättrade säkerhetsfunktioner införts. Båda systemen ska integreras och utgör tillsammans en viktig del för att skapa ett effektivt och korrekt inköpsbeteende i hela organisationen. Jämställdhet Arbetet med kommunens handlingsplan för jämställdhet, och det av Sveriges Kommuner och Landsting finansierade utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet i Lerums kommun fortsätter enligt plan. Styrkor och utvecklingsområden har kartlagts med hjälp av Sveriges Kommuners och Landstings verktyg makequality och har använts som utgångsläge i förbättringsarbetet. Jämställdhetsarbetet har fokuserats runt tre målområden: Ökad kunskap Folkhälsoprojektet Livsrum gavs 2012 temat jämställdhet. Utöver ett antal föreläsningar och aktiviteter som direkt behandlade temat uppmärksammades det även i samband med andra programpunkter samt via tidningsartiklar, annonser, hemsida, intranät och sociala medier. Vidare har information, handledning och riktade utbildningsinsatser hållits för bland annat nyanställda, ledningsgrupper, arbetsgrupper och kommunens genuspedagoger. Som resultat av insatserna märks en ökande medvetenhet om frågornas prioritering i organisationen. Integrering av jämställdhet i styrningen Åtgärderna har främst fokuserats på könsuppdelad statistik och utveckling av befintliga styrdokument. En tydlig efterfrågan från politiskt håll kombinerat med viss handledning och utvecklade anvisningar har bidragit till att bland annat årsredovisningen för 2012 innehåller en större andel könsuppdelad statistik än tidigare år. Även antalet könsuppdelade brukarundersökningar har ökat. Målen i verksamhetsplanen för 2013 har formulerats om för att att bättre stödja en uppföljning fördelad på kön. Vidare har ett arbete med att utveckla mallen för tjänsteskrivelser inletts för att förtydliga kravet på jämställdhetsperspektiv i ärendeberedningen. Jämställd service I samband med översynen av de indikatorer som mäter kvalitet i verksamheterna har dessa bekönats och i vissa fall kompletterats med ytterligare indikatorer som ska synliggöra relevanta jämställdhetsaspekter. Exempel från det praktiska jämställdhetsarbetet redovisas i Bilaga 1. Ökad styrning i samhällsplaneringen Under 2012 har flera steg tagits för att öka kommunens styrning och utveckling av samhällsbyggnadsprocessen. Arbetet är en tydlig indikation på att kommunen är på väg att byta fokus till en mer hållbar samhällsplanering. Ett första steg är en prioriteringsmodell för inkommande planprojekt där planerna granskas och prioriteras utifrån kommunens målbild. Ett annat strategiskt steg är antagandet av en markanvändningsplan. Bägge styrdokumenten svarar upp till plan- och bygglagens nya krav att kunna svara på frågan när en detaljplan ska vara klar. Det tredje steget i en ökad styrning är den markstrategi som har antagits. Tillsammans utgör de här tre styrdokumenten en viktig förutsättning för en ökad styrning av bostadsplaneringen i kommunen. Under året har arbetet med kommunens tre centrumutvecklingar fortsatt enligt plan och första detaljplanen för Lerums centrumutveckling har antagits. Utvecklingen är avgörande för handelns möjlighet till utveckling och nyetablering samt näringslivets tillväxt. Miljörabatter för bygglov är populära och en fjärdedel av ansökningarna klarar de mycket tuffa kraven för dessa. Det bidrar till energisnål byggnation. Kombinationen av rabatterade bygglovsavgifter för dem som bygger energisnålt och kommunens styrning av försäljning av mark har gett ett gott resultat. 50 procent av all nybyggnation klarar de energikrav som ställs med god marginal. Andelen energieffektiva nyproducerade byggnader har gått från 19 procent år 2009 till cirka 50 procent år

13 Bra resultat i skolorna Det är mycket glädjande att Lerum har goda resultat och en av de högsta behörigheterna till gymnasiet i hela landet. Ansvariga för skolan i Lerums kommun har ett bra utgångsläge för att fortsätta utveckla skolan. Det positiva uttalandet kommer från Skolinspektionen efter granskningen av alla kommunens utbildningsverksamheter, där flera av skolorna är helt utan anmärkning. Granskningen visar också på elevernas fortsatt goda studieresultat och att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar väl. Eleverna i både grundskolan och gymnasiet ger Lerums kommun goda eller mycket goda resultat i den gemensamma undersökning som genomförs bland Göteborgsregionens kommunförbund, GR, om hur elever upplever skolan på en rad områden. Ny organisation inom stöd och omsorg Arbetet med att skapa en organisation av två sektorer inleddes den 1 januari Kommunstyrelsen beslutade i december 2011 att sektorns fortsatta utvecklingsarbete vad avser kostnadseffektivisering ska utgå från förvaltningsledningens rapport om kostnadsbesparande åtgärder. Det har präglat årets utvecklings- och förändringsarbete, särskilt inom hemtjänsten där: det ekonomiska ansvaret för hemtjänsten har lagts på myndighetsavdelningen. utvecklingsarbete kring införande av planeringssystem/ruttoptimering och funktionsindelning har fortsatt. Delar av rapportens rekommendationer är redan genomförda. Idag är hemtjänst i egen regi kostnadseffektiv och verksamheten klarar att bedriva uppdraget inom hemtjänstpeng. Dock kvarstår mycket arbete innan alla rekommendationer är genomförda. Det gäller bland annat teknikutveckling. Stora behov av vård och försörjningsstöd Under året har behovet av institutionsvård av unga och vuxna varit högt. Det handlar om barn med svår problematik där placering i familjehem inte är möjlig, och om ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i kombination med missbruk. Inom myndighetsutövning SoL/LSS (socialtjänstlagen och lagen om stöd och service) föreligger totalt en avvikelse mot budget med 16,8 miljoner kronor. Arbetslösheten i Lerums kommun, liksom i riket, steg under Det innebar höga kostnader för försörjningsstöd samt att målet med att minska antalet medborgare som är beroende av försörjningsstöd och korta bidragstiden inte har kunnat uppfyllas under året. En oroande trend är att antalet ungdomar som söker försörjningsstöd ökar. År 2010 utgjorde 33 procent av nybesöken individer upp till 30 år. Motsvarande siffra för år 2011 var 36 procent och för år 2012 är siffran 47 procent. 13

14 Mål och uppdrag Vilja och mål är kommunfullmäktiges mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden 2011 till Helårsuppföljningen för 2012 är den andra helårsuppföljningen av mandatperioden. Arbetet med att uppfylla uppsatta mål och uppdrag har fortsatt under 2012 och resulterat i att cirka 65 procent är uppfyllda eller delvis uppfyllda, vilket får bedömas som ett gott resultat eftersom endast halva mandatperioden gått. Med detta anses verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning vara uppfyllda. Jämfört med 2011 har andelen mål och uppdrag som inte är uppfyllda minskat och inget av målen eller uppdragen, undantaget målet för befolkningstillväxt, har haft en negativ utveckling. Andelen mål som är klassade som uppfyllda har ökat från sex procent i årets första kvartalsuppföljning till över tjugo procent i årets fjärde och under samma period har andelen ej uppfyllda mål och uppdrag minskat från tio procent till tre procent. Samtliga mål och uppdrag som är klassade som ej uppfyllda är nya för året och arbetet med att uppfylla dem har inte påbörjats än. Totalt har 16 av 70 mål och uppdrag uppnåtts. Av dessa kan bland annat följande nämnas: Parboendegaranti ska införas inom äldreomsorgen. 80 procent av brukarna ska vara nöjda med särskilda boenden och hemvården. Lerums kommun ska redovisa en samlad bild av folkhälsan och en plan för hur folkhälsan ska förbättras. Fler ska stimuleras att bygga energieffektiva byggnader. Av de mål som är uppfyllda kan särskilt framhållas det fokus och genomslag som klimat- och miljöarbetet har fått. Målet att stimulera att fler bygger energieffektiva byggnader och mer aktiv rådgivning om alternativa energilösningar i samband med nybyggnationer är uppfyllt. Målet för året är att 30 procent av de nyproducerade bostäderna ska ha ett energibehov på max 75 procent av Boverkets krav. Den senaste mätningen visar ett resultat på cirka 50 procent. Genom aktiv rådgivning om alternativa energilösningar och högre krav på energieffektivitet för nybyggda fastigheter i kombination med lägre bygglovsavgift väljer fler privatpersoner och byggföretag att bygga energieffektivt. Också en högre andel nyproducerade byggnader är energieffektiva med lägre energibehov. Kommunens mål om en årlig befolkningstillväxt på en procent över en tioårsperiod har inte uppfyllts i år, varför måluppfyllelsegraden har justerats ner till kategori till ej uppfyllt/negativ trend. Medelvärdet de tio senaste åren ökade dock något och hamnar strax under en procent. Den svaga utvecklingen bedöms som oroande utifrån att den inte säkerställer en regional och kommunal tillväxt. Status Antal kv 1 Procent Antal kv 2 Procent Antal kv 3 Procent Antal kv 4 Procent Uppfyllt 4 6 % 9 13 % % % Delvis uppfyllt/positiv trend % % % % Arbetet inlett % % % % Ej uppfyllt/negativ trend 7 10 % 5 7 % 3 4 % 2 3 % Totalt % % % % 14

15 Ett mål som delvis är uppnått är att användandet av teknik ska vidareutvecklas i skolan. Satsningen Att skriva sig till läsning, där eleverna börjar skriva med hjälp av dator innan de börjar använda papper och penna, har följts upp och visar mycket goda resultat. I årskurs 2 når alla elever på den deltagande skolan upp till målen. Andelen elever som kan läsa och skriva efter årskurs 2 är 95 procent. Målet, att alla ska kunna läsa och skriva efter årskurs 2, nås inte fullt ut men andelen är något högre jämfört med både 2010 och Även målet att alla elever ska lämna varje årskurs med tillräckliga kunskaper i svenska, matematik och engelska för att kunna tillgodogöra sig nästa års undervisning är delvis uppnått. Andelen elever som når upp till nivån för godkänt är hög, men inte tillräcklig för att målet ska nås. Högst måluppfyllelse når både flickor och pojkar i årskurs 9. Lerums kommuns skolor når goda resultat i jämförelse med riket och jämförbara kommuner. Andra arbeten som fortsatt under året är målet att minska energiförbrukningen inom kommunens verksamheter. Här finns goda förutsättningar för fler energisparandeprojekt och för en minskad energiförbrukning i kommunens lokaler. Ett av kommunens mål är att försöka få fler att samåka eller åka kollektivt. Mot slutet av året började nya pendeltåg trafikera Alingsåspendeln. I Lerum har perrongen för pendelresenärer förlängts och vid stationen Aspen och Aspedalen har nya pendelparkeringar byggts. Foto: Per-Ola Johannesson 15

16 Kommunens personal Antalet anställda, de anställdas åldersstruktur samt andelen kvinnor och män ser i stort sett ut som tidigare. Däremot har andelen personer som går i pension före 65 års ålder ökat. Sjukfrånvaron har ökat under året och är 6,3 procent. Glädjande är att löneskillnaden mellan könen minskar sett över alla anställda är kvinnors medianlön nu 90 procent av männens. Antalet anställda minskar Antalet tillsvidareanställda har minskat marginellt med 39 personer till personer. Förändringen i antalet tillsvidareanställda beror i huvudsak på att kommunens städorganisation lades ut på entreprenad i början av Antalet årsarbetare har minskat i motsvarande omfattning och är nu Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är fortsatt 92 procent för hela kommunen. Den förändring som skett är att kvinnors sysselsättningsgrad har ökat något och är 92 procent, att jämföra med 96 procent för män. Andelen heltidsanställda kvinnor är 66 procent (65 procent 2011) och andelen heltidsanställda män är 87 procent (88 procent 2011). Totalt är andelen heltidsanställda 69 procent (69 procent 2011). Av tillsvidareanställd personal är 83 procent kvinnor och 17 procent män, vilket är detsamma som de senaste åren. Av andelen personer i chefsbefattning är 64 procent kvinnor och 36 procent är män. Antalet arbetade timmar som utförts av timavlönade eller som övertid och mertid har ökat mot föregående år, vilket kan förklaras genom ett ökat behov av vikarier och extra personal på grund av den ökade sjukfrånvaron Totalt arbetade timmar oavsett anställning över ett år motsvarar årsarbetare. Fler gick i pension före 65 års ålder Åldersstrukturen bland de anställda ser ut i stort sett som tidigare år med en medelålder på 46 år. Kvinnors medelålder är 45,6 år och mäns medelålder är 46,0. Andelen personer över 60 år är 12,8 procent, men varierar mycket mellan olika yrkesgrupper. Under året avgick 86 personer med ålderspension, vilket är mer än dubbelt så många jämfört med den prognos som gjorts för Den huvudsakliga anledningen är att en ovanligt stor grupp valt att gå i pension före 65 års ålder fanns personer som avgick med ålderspension i åldrarna 61 Andelen heltider och deltider 2012 Åldersstruktur bland anställda 2012 (%) ,7 22,3 69,4 9,3 25,3 65,8 4,9 7,5 86,9 (%) Totalt Heltid Kvinnor Deltid % Män Deltid 50-74% år 16

17 till 67 år. För kommande femårsperiod beräknas 306 personer avgå med ålderspension vilket går i linje med tidigare prognoser. Antal pensionsavgångar Ålder Personalomsättningen under 2012 var 11,6 procent. Personalomsättningen mäter andelen medarbetare som slutat i kommunen under året jämfört med antalet anställda vid årets ingång. Löner Medianlönen för samtliga anställda har ökat med 2,0 procent. Skillnaden mellan könen har minskat. Kvinnors medianlön har ökat med 2,5 procent och mäns medianlön har ökat med 0,5 procent. Kvinnors medianlön är numera 90 procent av männens, vilket är en ökning med 2 procentenheter från föregående år och den högsta siffran så långt vi kan se bakåt i tiden. En av anledningarna till detta är ett strategiskt och medvetet jämställdhetsarbete under flera år Sjukfrånvaron stiger Sjukfrånvaron har, efter att ha minskat under flera år, börjat stiga uppåt igen. Den uppåtgående trenden är densamma över hela landet. I Lerums kommun ökar sjukfrånvaron mest bland förskollärare, undersköterskor och annan vårdpersonal. Stora ökningar syns också för dem som arbetar inom måltidsservice. De grupper vars sjukfrånvaro ökar mest är stora kvinnodominerade yrkesgrupper. Både den långa och den korta sjukfrånvaron ökar. Sjukfrånvaron uppgick till 6,3 procent för år 2012, att jämföra med 5,2 procent för år Andelen personer som inte haft någon sjukdag under 2012 är 36 procent. Andelen helt friska män är 51,6 procent och andelen helt friska kvinnor är 32,4 procent. Skillnaden mellan könen ökar. Lerum Energi AB Den 1 november 2012 hade Lerum Energi 29 personer med tillsvidareanställning och antalet årsarbetare var också 29. Av de anställda är 79 procent män och 21 procent kvinnor. Medelåldern är 48 år och den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 99 procent. Sjukfrånvaron under 2012 uppgick till 3 procent. Medianlöneutveckling (kr) Tot 2009 Kvinnor Män 2012 Nyckeltalen, utom sjukfrånvaro, redovisas per den 1 november Sjukfrånvaro redovisas per den 31 december. 17

18 Ekonomisk analys Årets resultat uppgick till 3,1 mnkr. Trots att kommunen gör ett överskott totalt visar både Sektor lärande och Sektor stöd och omsorg stora negativa avvikelser. Dessa har kunnat hanteras genom ett överskott på finansenheten. Målen för god ekonomisk hushållning uppfylls 2012, men trenden är negativ på grund av de senaste årens svaga resultat. Årets resultat uppgick till 3,1 mnkr. Resultatet är 6,9 mnkr bättre än justerad budget för 2012, men sämre än vad prognoserna under året visat. Sektorerna avviker totalt mot lagd driftsbudget med 42,1 mnkr. Avvikelsen skiljer sig stort mellan de olika sektorerna. Den största avvikelsen ligger på Sektor stöd och omsorg som avviker med 26,0 mnkr. Även Sektor lärande har en stor negativ avvikelse på 21,4 mnkr, som till stor del uppstod under årets sista månader års negativa avvikelser på sektorerna har kunnat hanteras genom ett överskott på finansenheten som framför allt beror på återbetalning av AFA-premier, med 29,6 mnkr, samt högre skatte intäkter än budgeterat. Totalt avviker finansförvaltningen positivt mot budget med 48,9 mnkr. Årets nettoinvesteringar i kommunen uppgår till 316,5 mnkr. Det är en historiskt sett hög investeringsnivå för kommunen, men ändå betydligt lägre än bud- geterad investeringsvolym Kommunen har under året tagit upp nya lån på 200 mnkr för att finansiera investeringarna. Måluppfyllnad Från och med 2011 tillämpar Lerum en ny styrmodell för god ekonomisk hushållning. Styrmodellen omfattar fyra nyckeltal: årets resultat, soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. För varje nyckeltal formuleras mål. Soliditet: Målet är att tillhöra den övre fjärdedelen av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet. Långfristiga skulder per invånare: Målet är att tillhöra den övre fjärdedelen av Sveriges kommunkoncerner med lägst långfristiga skulder per invånare. Årets resultat efter extra ord. poster/skatteintäkter, Lerums kommun exklusive ansvarsförbindelsen Nettokostnadsandel i kommunen inklusive ansvarsförbindelsen (%) 6 4 Lerum (%) Lerum Mål 0 0-resultat

19 Nettokostnadsandel: Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och finansnetto inklusive pensionsåtaganden avseende ansvarsförbindelsen. Andelen ska vara 98 procent i genomsnitt över rullande tioårsperioder. Årets resultat: Att uppfylla balanskravet. Ovanstående definitioner för soliditet och långfristiga skulder innebär att kommunen ska befinna sig inom ett intervall där den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner sätter både golv och tak för respektive nyckeltal. Det innebär att om nyckeltalen för den valda gruppen förändras, så att golv- respektive taknivån ändras, ändras också Lerums kommuns målintervall. Lerums kommun uppfyller målen för god ekonomisk hushållning Lerums kommun uppfyller målen för god ekonomisk hushållning år Resultatet enligt balanskravsutredningen är positivt för 2012 och Lerums kommunkoncern tillhör den övre fjärdedelen av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare. Mål Målintervall Utfall 2012 Soliditet, koncern % 46 % Långfristiga skulder per invånare, koncern kr/ invånare kr /invånare Årets resultat exklusive Balanskravet 0,4 % ansvarsförbindelse/skatteintäkter, kommun ska uppnås över en rullande 10-årsperiod Nettokostnadsandel inklusive finansnetto och ansvarsförbindelse 98 % i genomsnitt över tio år 99,8 Årets resultat och balanskrav Årets resultat uppgick till 3,1 mnkr. Jämfört med 2011 är det en förbättring med 90,2 mnkr, då resultatet uppgick till 87,1 mnkr. Förra året påverkade en sänkning av diskonteringsräntan pensionskostnaderna negativt med 59,7 mnkr. I år påverkade en återbetalning av avtalsförsäkringarna för åren i stället resultatet i positiv riktning med 29,6 mnkr. Balanskravet, som gäller från och med år 2000, innebär att kommunen ska bedriva sin verksamhet på ett sätt som gör att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Balanskravsresultatet innebär att kostnader för pensioner intjänade före 1998 (ansvarsförbindelsen) samt realisationsvinster och -förluster ska dras ifrån resultatet. Eftersom Lerums kommun redovisar pensioner enligt fullfonderingsmodellen måste de kostnader som avser ansvarsförbindelsen (pensionsavsättningar före 1998) räknas bort. Ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt ökade 2012 med 4,1 mnkr. De exkluderas från resultatet, liksom nettot på totalt 6,4 mnkr för reavinster. Det ger ett balanskravsresultat på 0,8 mnkr. Därmed uppfylls balanskravet för Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel. Förändringarna i detta finansiella mått är beroende av investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar och det ekonomiska resultatet. Ju högre soliditet desto större är andelen av tillgångarna som finansierats med egna medel. Kommunens mål är att tillhöra den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner, vilket innebär att kommunens soliditet över tid ska ligga inom intervallet procent, exklusive ansvarsförbindelsen. Soliditet Sveriges kommuner, koncern jämfört med 25 procent av kommunerna med högst soliditet Långfristiga skulder per invånare, Sveriges kommuner, koncern jämfört med 25 procent av kommunerna med lägst långfristiga skulder per invånare (procent) 90 Tak Lerum Golv (kr) Tak Lerum Golv

20 Kommunkoncernens soliditet för 2012 uppgår till 46 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med fyra procentenheter. Minskningen är ett resultat av den planerade nyupplåningen på 200 mnkr som skett under året för att finansiera kommunens investeringar, och årets resultat. Även om soliditeten har minskat under året så tillhör Lerums kommun fortfarande den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner vad gäller soliditet. Långfristiga skulder De långfristiga skulderna per invånare följer i princip soliditetsutvecklingen. För att uppfylla målet, som utgår från koncernperspektivet, ska antalet kronor per invånare ligga inom intervallet kronor per invånare. De långfristiga skulderna uppgår till kronor per invånare 2012, vilket är en ökning med drygt kronor per invånare jämfört med Kommunens långfristiga upplåning har ökat från 0 kronor 2001 till drygt 700 mnkr Enligt plan kommer ytterligare nyupplåningar att ske under de kommande åren för nyinvesteringar. Nettokostnadsandel En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det råder balans mellan löpande intäkter och kostnader. Den långsiktiga ekonomiska målsättningen är att kommunens resultat ska utgöra minst två procent av summan av skatteintäkter och statsbidrag (cirka 35 mnkr) sett över en 10-årsperiod. Historiskt goda resultat medför att kommunen under något år kan visa ett lägre resultat och ändå klara tvåprocentsmålet som gäller över en tioårsperiod. Redovisat resultat för 2012 innebär 0,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Den genomsnittliga netto kostnadsandelen under perioden 2002 till och med 2012 uppgår till 99,2 procent, vilket är för högt i förhållande till det uppställda målet på 98 procent. Resultatanalys Minskade kostnader och ökade intäkter Kommunens kostnader minskade från 2 096,2 mnkr 2011till 2 081,9 mnkr Kostnadsminskningen beror framför allt på att vi under 2011 hade en mycket stor ökning av pensionsskulden på grund av en förändrad diskonteringsränta, medan årets förändring av pensionsskulden är mycket liten ökade pensionsskulden med 86,9 mnkr jämfört med en ökning på endast 0,2 mnkr Elimineras pensionsskuldens effekt på kostnadsutvecklingen har kommunens kostnader ökat med 72,4 mnkr mellan åren. Ser man enbart till personalkostnaderna så ökar de från 1 161,7 mnkr till 1 214,8 mnkr mellan 2011 och 2012, om man bortser från pensionsskuldens förändring. I procent motsvarar det en ökning på 4,6 procent. Personalkostnadsökningen beror främst på löneökningen, men även på att kommunen övertog driften av två särskilda boenden i slutet av Kommunens intäkter uppgick till 398,0 mnkr 2012 vilket motsvarar en ökning på 52,3 mnkr jämfört med Ökningen beror i första hand på återbetalningen av AFA-premier för åren på 29,6 mnkr. Avskrivningarna ökade Avskrivningarna ökade enligt budget från 89,4 mnkr 2011 till 92,5 mnkr De tio senaste åren har avskrivningarna ökat från 60 mnkr 2003 till 92,5 mnkr De ökade avskrivningarna hänger ihop med nettoinvesteringarnas ökning under motsvarande period. Nettoinvesteringar och avskrivningar Finansnetto (mnkr) ,2 109,8 106,2 89,4 90,1 91, Nettoinvesteringar 313,4 316,5 89,4 92, Avskrivningar (mnkr) ,6-12,5-0,5-19,2-19,9-25,

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning Lerums kommun budget 2013 Verksamhetsplan Årsredovisning 1 Omslaget: För att på ett tydligt sätt visa konkreta steg som tas för att bli Sveriges ledande miljökommun har ett visionspussel tagits fram, placerat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Lerums kommun. Budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Lerums kommun. Budget. Verksamhetsplan Årsredovisning Lerums kommun Budget 2011 Verksamhetsplan Årsredovisning Omslaget: Lerum ska i all kommunal verksamhet arbeta aktivt med bemötande ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Det innebär bland annat

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Lerums kommun budget Verksamhetsplan2014 Årsredovisning

Lerums kommun budget Verksamhetsplan2014 Årsredovisning Lerums kommun budget Verksamhetsplan Årsredovisning2014 Omslaget: Arbetet i en kommun spänner över ett stort antal områden. I Lerums kommun arbetar drygt 2 700 personer för att ge bästa möjliga service

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning DINA PENGAR 2014 Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2014 blev vårt ekonomiska resultat bättre än någonsin: 123 miljoner kronor. Det beror framför allt på

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Gun-Britt Alnefelt Himn Dagemir Mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer