Samarbete mellan skolor och läroanstalter samt företag och samfund, marknadsföring och sponsring

Transkript

1 Samarbete mellan skolor och läroanstalter samt företag och samfund, marknadsföring och sponsring Promemoria

2 Innehåll 1 Varför behöver vi inom fostran och undervisning samarbete med företag och organisationer? 3 2 Barn och unga i särställning i konsumentskyddslagen och personuppgiftslagens betydelse 5 3 Konsumentskyddet i skolors och läroanstalters verksamhet Kommersiellt material i undervisningen Kommersiellt material i skolans och läroanstaltens lokaler och distribution av reklam och produktprover Kommersiella motionstjänster som används i undervisningen Media i undervisningen Försäljning till elever och studerande Dryck- och godisautomater Fotografering Tävlingar och marknadsföring av evenemang Medelinsamling för gemensamt bruk 11 4 Sponsring 12 5 Samarbetet med vårdnadshavarna 14 6 Ytterligare uppgifter 15 Bilaga Begrepp 16 Förkortningar 16 Utbildningsstyrelsen och Konsumentverket Ombrytning Pirjo Nylund Helsingfors 2008

3 1 Varför behöver vi inom fostran och undervisning samarbete med företag och organisationer? Iläroplansgrunderna uppmuntras skolor och läroanstalter till aktivt samarbete med företag som en del av det normala skolarbetet och studierna. Syftet är att så effektivt som möjligt utnyttja olika miljöer för att främja lärandet. En beskrivning av samarbetet ska ingå i den lokala läroplanen. Samarbetet kan till exempel ske i form av besök på företag företagsrepresentanters och företagares besök i skolorna gemensamma projekt evenemang lärdomsprov fadderklassverksamhet. Företagen är lärmiljöer för eleverna och de studerande bland annat under perioderna med praktisk arbetslivsorientering, inlärning i arbetet och i yrkesproven. Fostran till entreprenörskap är ett tyngdpunktsområde i läroplansgrunderna för all utbildning. Detta innebär en omfattande attityd- och beredskapsfostran till ett inre entreprenörskap som visar sig på många sätt i den allmänbildande utbildningen och yrkesutbildningen. Målet är att stödja elevens utveckling till en självständig, initiativtagande och samarbetsförmögen medborgare med en realistisk bild av de egna val- och påverkningsmöjligheterna. Utöver dessa förutsättningar för inre entreprenörskap är målet att skapa en grund för företagsmässiga verksamhetssätt och under senare skolår också för företagande som ett möjligt yrke. Ett av målen för den grundläggande yrkesutbildningen är att skapa förutsättningar att fungera som en självständig yrkesutövare. För yrkesläroanstalter är samarbetet med företag viktigt då det gäller att utveckla utbildningen. Utbildningsanordnarens läroplaner görs upp i samarbete med representanter för arbets- och näringslivet för att utbildningen så bra som möjligt ska motsvara arbetslivets krav i enlighet med grunderna för läroplanen och för fristående examen. Inlärningen i arbetet planeras av representanten för arbetsplatsen, eleven och läraren. Arbetsplatsens representant handleder den studerande i arbetslivets spelregler och i att följa företagets verksamhetsanvisningar. Läraren i sin tur svarar för att verksamheten motsvarar inlärningsmålen. Läroanstaltens regler gäller den studerande också under inlärningen i arbetet. Samma principer gäller också under perioderna med praktisk arbetslivsorientering i den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Samarbetet med företag hör också intimt samman med konsumentfostran. Konsumentfostran och konsumentkunskap disponeras i Nordiska ministerrådets publikation Konsumentundervisning i Norden enligt följande: 1 Varför behöver vi inom fostran och undervisning samarbete med företag och organisationer? 3

4 privatekonomi konsumentens rättigheter och ansvar kommersiell påverkan konsumtion miljö och etik mat säkerhet. Innehållen i konsumentfostran och konsumentkompetens behandlas i många läroämnen och ämneshelheter och de har anknytningspunkter bland annat till fostran till entreprenörskap, fostran till ekonomiskt tänkande, mediekunskap, miljöfostran, hälsofostran och medborgarfostran. Kunskaperna och färdigheterna i konsumentfostran är centrala för den egna livskompetensen, anammandet av en hållbar livsstil samt för hur man fungerar som medborgare. Både konsumenter och företagen och deras arbetstagare behöver konsumentupplysning. Då garanteras konsumentskyddet på bästa möjliga sätt. Kommersiell påverkan behandlas för att ge elever och studerande kännedom om avsikter med och principer för reklam och göra dem kapabla att på ett kritiskt sätt analysera och tolka kommersiella budskap. Det är viktigt att de också lär sig känna reklamens och massmedias samhälleliga uppgift och att förstå skillnaden mellan information och reklam. Likaså är det viktigt att eleverna och de studerande vet att det finns lagar och förordningar som reglerar reklam och att de kan söka information i dem. I detta PM behandlas både samarbetet med företag och samfund och hur deras material eller tjänster kan användas i undervisningen. Tyngdpunkten ligger på samarbetet med företag samt på spelreglerna vid kommersiell påverkan. Som skolans representant i företagssamarbetet är en enskild lärare ofta den som skapar spelreglerna. Därför bör både skolans eller läroanstaltens ledning och lärarna vara medvetna om de bestämmelser som bland annat gäller marknadsföring och sponsring. 4 1 Varför behöver vi inom fostran och undervisning samarbete med företag och organisationer?

5 2 Barn och unga i särställning i konsumentskyddslagen och personuppgiftslagens betydelse Idetta kapitel presenteras principerna för den ställning som personer under 18 år innehar i konsumentskyddslagstiftningen. Principerna är normer som ska beaktas i allt arbete bland barn och unga. I följande kapitel granskas tillämpningen av dem i skolornas och läroanstalternas praktiska arbete. Minderåriga, barn och unga under 18 år, intar en särställning i konsumentskyddslagen. Marknadsföring som riktar sig till minderåriga kontrolleras i allmänhet strängare än annan marknadsföring, eftersom minderåriga på grund av sina begränsade kunskaper och erfarenheter kan anses mera påverkbara då det gäller marknadsföringens effekter. Barn och unga lever samtidigt under skolans och hemmets inflytande. Detta förutsätter att dessa samarbetar för att stödja en allsidig utveckling och en god inlärning. Det främsta ansvaret för fostran ligger på vårdnadshavarna. Skolan stödjer hemmens fostrande uppgift och ansvarar för elevens fostran och undervisning i skolan. Syftet med det gemensamma ansvaret för fostran är att främja förutsättningarna för lärande, trygghet och välmående i skolan. Som fostrare har föräldrarna rätt att besluta vilket slags reklam deras barn är föremål för. Föräldrarna har rätt att besluta om familjens anskaffningar utan att man direkt genom att vädja till barnet åsidosätter föräldrarnas rätt till fostran. Därför får reklamen inte ifrågasätta föräldrarnas beslutsrätt eller ge barnet fel uppfattning om sina befogenheter. Marknadsföringen får därför inte innehålla direkta köpuppmaningar som riktar sig till barn eller uppmuntra barn eller unga att pressa föräldrarna att köpa produkter av en viss sponsor eller reklammakare. Skolans uppgift är att garantera barnet och den unga en stimulerande uppväxtmiljö och möjlighet till en balanserad utveckling. Meningen är därför inte att skolan ens i sitt samarbete med företag ska fungera som en marknadsföringskanal utan som en fostrare och mångsidig, opartisk informationsspridare. En minderårig har svårt att inse marknadsföringens kommersiella karaktär, och då en lärare eller annan auktoritet delar ut marknadsföringsmaterialet får detta lätt en särskild vikt i elevens eller den studerandes ögon. Föräldrarna ska ha rätt att besluta om hurdan marknadsföring den minderåriga blir föremål för i skolan. Åt minderåriga får man därför inte dela ut marknadsföringsmaterial, såsom reklam, varuprover eller reklamgåvor genom skolan eller ordna marknadsföringsevenemang utan föräldrarnas tillåtelse. Som marknadsföringsmaterial räknas också sådana gratispublikationer som till stor del finansierats med reklaminkomster eller som innehåller reklamtext. 2 Barn och unga i särställning i konsumentskyddslagen och personuppgiftslagens betydelse 5

6 En barntidning marknadsfördes så att grundskollärare delade ut ett provnummer av tidningen och en prenumerationskupong till eleverna. Grundskoleeleverna lämnar målsmännen olika skriftliga meddelanden som hör ihop med skolgången och som återlämnas till läraren med målsmans underskrift. Om samma förfarande används vid kommersiell marknadsföring utan samband med skolgången finns det risk för att elevernas målsmän inte klart inser tillvägagångssättets affärsmässiga syfte. Marknadsdomstolen ansåg förfarandet strida mot god sed. (MD 1981:9) En reklambyrå och en registrerad förening hade distribuerat en reklampublikation som de utgett till skolor i syfte att publikationen i skolorna skulle delas ut till eleverna och att publikationen i skolorna fritt skulle finnas tillgänglig för eleverna. I publikationen fanns information om evenemang och produkter som intresserar barn och unga. Marknadsdomstolen ansåg att marknadsföringen varit i strid med god sed och förbjöd motparten att distribuera marknadsföringsmaterial direkt till minderåriga barn och unga genom skolorna utan samtycke av barnens och de ungas föräldrar. (MD 2000:12) Utdelning av kommersiella meddelanden genom skolan till elevernas hem har ansetts vara jämförbart med överlåtelse av personuppgifter till marknadsförare. Överlåtelse av elevens personuppgifter för direktmarknadsföring förutsätter tillstånd av eleven eller i fråga om minderåriga elever av vårdnadshavaren (lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet 16 3 mom.). Behandlingen av elevernas personuppgifter ska basera sig på syftet med elevregistret, d.v.s. ordnandet av undervisning. Distribution av tidnings- och annan reklam genom eleverna till hemmen ansluter sig inte egentligen till anordnandet av undervisningen, och motsvarar därför inte elevregistrets syfte. Därför bör läraren inte distribuera kommersiella meddelanden på det sättet. (Jfr DOM:s ställningstagande 147/45/2001) Av marknadsföringen ska alltid klart framgå dess kommersiella syfte, det vill säga reklam ska gå att känna igen som reklam. Smygreklam eller annan dold reklam får inte användas. Läraren ska försäkra sig om att meddelanden i reklamform hålls skilt från undervisningsmaterial och annat material som delas ut till barn och unga. Reklam blir svår att känna igen om den iklätts formen av en uppgift, tävling, berättelse eller serie. En till barn och unga riktad publikation som till sitt innehåll bestod av kommersiell information hade i sin helhet utarbetats i syfte att i hög grad påminna om redaktionella publikationer. Marknadsdomstolen ansåg marknadsföringen vara olämplig eftersom publikationen i första hand var riktad till barn och unga varför risken för att målgruppen inte hade identifierat texterna som reklam varit större än vanligt. (MD 2000:12) I en målarbok för barn hade lokala företagare och enskilda namngivna produkter åskådliggjorts i form av teckningar. Bland teckningarna hade reklamfraser och företagslogon placerats. Färgböckerna hade distribuerats direkt till barnen via daghem. Konsumentombudsmannen ansåg förfarandet olämpligt, eftersom marknadsföringsmaterialet distribuerades genom daghemmet utan föräldrarnas samtycke. Konsumentombudsmannen ansåg att målarbokens förtäckta reklam var olämplig. (KO 2001/40/0602) 6 2 Barn och unga i särställning i konsumentskyddslagen och personuppgiftslagens betydelse

7 3 Konsumentskyddet i skolors och läroanstalters verksamhet Aktuellt material behövs ofta i undervisningen. Det kan handla om kommersiellt material som producerats av företag eller av olika slags samfund. I det följande behandlas närmast principerna för hur man använder kommersiellt material i ljuset av konsumentskyddslagstiftningen. Förhållningssättet till material som producerats av ideella föreningar och andra samfund ska kännetecknas av samma principer. Skolor och läroanstalter ska alltid bedöma material och tjänster enligt deras lämplighet i förhållande till målen för undervisning och fostran. 3.1 Kommersiellt material i undervisningen Utbildningsanordnaren har rätt att välja det material som används i undervisningen och han har också ansvar för att materialet är ändamålsenligt med tanke på målen för fostran och undervisning samt för att materialet används ändamålsenligt i undervisningen. Förekomst av direkt eller förtäckt marknadsföring som betalats av ett företag i studiematerial som producerats för skolor och läroanstalter är alltid olämpligt och lagvidrigt på det sätt som anges i konsumentskyddslagen. Om sådant trots detta förekommer, ska läraren underrätta utbildningsanordnaren och utgivaren om saken. Läraren ska också vid behov förklara saken för eleverna så att de kan förhålla sig kritiskt också till marknadsföring som förekommer på fel ställe. Om kommersiellt material används i undervisningssyfte ska läraren förklara för eleverna eller de studerande vad materialet är för någonting vem som har producerat det hur marknadsföringskommunikationen syns i materialet avsikterna med sistnämnda. För elever och studerande kan det i synnerhet vara svårt att skilja åt reklam från annat material. Det är lärarens uppgift att handleda eleverna och de studerande att använda olika slags material mångsidigt och med omdöme. Kritisk bedömning av material är en del av mediekunskapen, konsumentfostran och fostran till entreprenörskap. 3.2 Kommersiellt material i skolans och läroanstaltens lokaler och distribution av reklam och produktprover Ovan i denna anvisning har skolor och läroanstalter uppmuntrats till samarbete med företag. Dessutom kan det betraktas som positivt att 3 Konsumentskyddet i skolors och läroanstalters verksamhet 7

8 det i skolor och läroanstalter delas ut information om hälsosamma kostvanor eller om motionens betydelse för hälsan. Detta får emellertid inte leda till att företag marknadsför sina produkter i skolornas eller läroanstalternas lokaler. Marknadsföringsförbudet gäller bl.a. skolornas och läroanstalternas anslagstavlor, klassrum och andra lokaler såsom t.ex. gymnastik- och festsalar. Till barn under 15 år får inte distribueras eller skickas direktreklam utan föräldrarnas samtycke. Också inställningen till direktreklam som riktar sig till åringar bör vara återhållsam. Föräldrarnas samtycke behövs m.a.o. för all slags marknadsföringsmaterial, såsom t.ex. reklam tidningar som innehåller reklam produktprover och reklamgåvor, som ges till eleverna och de studerande. Att ställa ut eller tillhandahålla material i läroanstaltens lokaler är jämställbart med att distribuera materialet. Man bör märka att distribution av material till elever och studerande och tillhandahållande av materialet i skolans lokaler är en annan sak än att använda materialet i undervisningen. För undervisningsanvändning krävs inte föräldrarnas samtycke och läraren ansvarar för hur materialet behandlas (jfr punkt 3.1). 3.3 Kommersiella motionstjänster som används i undervisningen Skolgymnastiken gör på ett mångsidigt sätt elever och studerande bekanta med möjligheterna att utöva idrott. Som en del av undervisningen kan man också bekanta sig med kommersiella idrottstjänster och hur dessa används. I arrangemangen ska man i så fall se till att man bekantar sig med tjänsterna på ett opartiskt sätt och att varje elev och studerande har jämlika möjligheter att delta i den gemensamma verksamheten. Om skolan eller läroanstalten i undervisningen utnyttjar kommersiella idrottstjänster, vilkas kostnader kräver vårdnadshavarnas insatser (som exempel kan nämnas utfärder till idrotts- eller slalomcentra) ska man i god tid ta upp saken med vårdnadshavarna. Deltagandet i kostnaderna ska vara frivilligt för vårdnadshavarna och alla elever ska ha möjlighet att delta i verksamheten (Utbildningsstyrelsens meddelande Anordnandet av exkursioner och annan verksamhet utanför skolan i den grundläggande utbildningen, ). 3.4 Media i undervisningen Media har blivit en viktig inlärningskälla. Materialet som förmedlas av medierna kan dock skapa skenbara behov och overkliga föreställningar. 8 3 Konsumentskyddet i skolors och läroanstalters verksamhet

9 Läroanstalten har i uppgift att ge mediefostran. Mediefärdigheterna bör övas både som mottagare och som producent. Målet är att eleven och den studerande lär sig att förhålla sig kritiskt till medieinnehåll lär sig att reflektera över därmed förknippade etiska och estetiska värden lär sig att välja kritiskt och inhämtar de kunskaper och färdigheter som behövs som konsument Skolan eller läroanstalten ska också lära ut skillnaden mellan en informativ text och reklam samt en annons och en nyhet. Det är bra att ta de praktiska exemplen från barnens och de ungas vardag. 3.5 Försäljning till elever och studerande En minderårig kan inte köpa produkter på kredit. Därför behöver han eller hon vårdnadshavarens skriftliga samtycke till att beställa klassringar, t-skjortor eller andra produkter. Detta gäller också köp med mobiltelefon. 3.6 Dryck- och godisautomater När man funderar på att skaffa dryck-, godis- och andra automater, är det mycket viktigt att föra en principiell diskussion om deras godtagbarhet, där även föräldrarna kan delta. Dryck- och andra automater kan redan som sådana fungera som en form av reklam. Enligt konsumentskyddslagstiftningen har föräldrarna rätt att besluta hurdan marknadsföring deras barn under 18 år kan utsättas för. Därför kan man inte rekommendera att skolor och läroanstalter skaffar sådana dryck- och godisautomater som innehåller produktreklam. Eftersom minderåriga inte kan göra inköp på kredit, vilket också gäller betalning som sker med mobiltelefon, ska skolorna och läroanstalterna för egen del försäkra sig om att dryck- och godisautomater som möjliggör betalning med mobiltelefon åtminstone inte finns tillgängliga för elever under 15 år. En ändamålsenligt ordnad fullgod, gratis och ledd skolmåltid främjar elevens och den studerandes hälsa och välmående. Skolorna och läroanstalterna bör se till att automaternas produkturval inte står i konflikt med läroanstalternas hälsofostran och automaternas produkturval borde inte få leda till minskat deltagande i skolmåltiden. Det är möjligt att ersätta de söta, feta eller salta mellanmål som automaterna erbjuder med hälsosammare produkter. Skolorna och läroanstalterna bör sörja för att hälso- och näringsfrågor samt ekonomiska synpunkter beaktas då läroanstalten överväger att skaffa automater. (Utbildningsstyrelsens och Folkhälsoinstitutets meddelande 11/2007 Sötsaker och läskedrycker i skolor och läroanstalter ). 3 Konsumentskyddet i skolors och läroanstalters verksamhet 9

10 3.7 Fotografering Konsumentombudsmannen har gett särskilda anvisningar om fotografering i skolor och på daghem, vilka finns på Konsumentverkets webbsidor. Föräldrarna ska meddelas på förhand om datum för fotograferingen fotourvalet priserna returneringsrätt. Föräldrarna har inget köptvång utan fotografierna kan returneras i enlighet med konsumentskyddslagens regler för distansförsäljning. Fotoateljéernas allt vanligare förfarande att erbjuda läroanstalterna biprodukter i samband med ingående av fotograferingsavtal har väckt tilltagande oro bland föräldrarna. Det finns en risk för att föräldrarna nödgas betala ett högre pris för fotopaketen som anses alltför stora, för att fotografen har lyckats ingå avtal med läroanstalten på grund av en biprodukt som han erbjudit. Föräldrarna ska kunna lita på att läroanstalterna ser till elevernas och föräldrarnas intressen i situationer där läroanstalten fattar beslut som har betydande ekonomiska konsekvenser för föräldrarna. Det är skäl att föra en tillräcklig diskussion med föräldrarna om de avgöranden som ansluter sig till fotograferingen. 3.8 Tävlingar och marknadsföring av evenemang Om elever och studerande deltar i tävlingar eller evenemang som marknadsför ett företag, måste de få en förklaring på vad det handlar om. Tillåtelse att delta behövs av minderåriga elevers föräldrar. Om ett företag önskar marknadsföra en tävling eller ett evenemang som de ordnar i läroanstaltens lokaler ska förutom det ovan nämnda också det som sagts i punkterna 3.2 kommersiellt material i skolors och läroanstalters lokaler och 4. sponsring beaktas. Endast sponsring är tillåtet och materialet får inte innehålla direkt eller indirekt reklam. I oklara fall är det skäl att ta reda på vad Konsumentverket tycker. 3.9 Medelinsamling för gemensamt bruk Utbildningsstyrelsen har sänt meddelandet Anordnandet av exkursioner och annan verksamhet utanför skolan i den grundläggande utbildningen, till alla utbildningsanordnare och skolor. Exkursioner och studiebesök, lägerskolor och andra evenemang som ansluter sig till undervisningen kan stödjas genom medel som eleverna och vårdnadshavarna samlar in gemensamt. Att delta i medelinsamlingen ska 10 3 Konsumentskyddet i skolors och läroanstalters verksamhet

11 vara frivilligt för eleverna och vårdnadshavarna. Alla elever ska ha möjlighet att delta i den verksamhet som ordnas enligt skolans läroplan och årsplan, oberoende av om de själva eller deras vårdnadshavare har varit med om att samla in medlen. Vårdnadshavarna kan förverkliga medelinsamlingen självständigt så att skolan inte över huvud deltar i insamlingen. Vårdnadshavarna planerar och genomför då självständigt medelinsamlingen och beslutar på vilket sätt medlen ska användas för elevernas verksamhet. Det är dock bra att genast i början komma överens om principerna för medelanvändningen med skolan, eftersom förberedelserna t.ex. för lägerskolprojekt kan omfatta flera år. Medelinsamlingen kan också ske i samarbete med skolan, varvid vårdnadshavarna och skolan tillsammans kommer överens om principerna för insamlingen och användningen av medlen. I vartdera fallet är det emellertid skolan som i sista hand ansvarar för att alla elever har likvärdiga möjligheter att delta i verksamheten. Också elever och studerande kan delta i medelinsamlingen t.ex. för en lägerskola. Då gäller det att notera att föräldrarnas tillåtelse krävs för att en person under 15 år ska kunna sälja ett företags produkter. Om minderåriga då till exempel säljer ett visst företags produkter tillämpas samma principer då man diskuterar attityden till företagets produkter som då kommersiellt material används i undervisningen. 3 Konsumentskyddet i skolors och läroanstalters verksamhet 11

12 4 Sponsring Skol- och läroanstaltssponsring är ett företags marknadsföring som bygger på ett samarbetsavtal mellan sponsorn och skolan eller läroanstalten. Det handlar om sponsring då en aktör finansierar eller ekonomiskt stödjer ett visst projekt. Sponsorn har rätt till att få sin logo synlighållen i igenkännlig form i samband med projektet. Sponsorn ska inte påverka projektets mål eller innehåll. Kompensering för sponsring begränsar sig till sponsorns logo. I marknadsföring som sker utanför skolan kan sponsorn även nämna att den stödjer skolans projekt. All övrig verksamhet är marknadsföring som bör granskas separat. För sponsorn är det t.ex. inte tillåtet att presentera bilder på egna produkter, reklamer eller köpuppmaningar. Att sponsorns logo eller någon annan symbol hålls synlig är viktigt med tanke på identifieringen. Symbolen berättar för eleverna och de studerande att det är fråga om ett sponsrat projekt samt vem som står bakom det. Det är också viktigt att berätta om sponsorns andel och betydelse i projektet samt varför sponsorn vill stödja det. Det är bra om skolan på förhand informerar föräldrarna om projekt som genomförs med sponsorstöd och om det kommersiella samarbetets innehåll. Också föräldrarna behöver information om sponsorns andel och betydelse i projektet. Det är önskvärt att föräldrarna på ett eller annat sätt har möjlighet att påverka skolans eller läroanstaltens beslut att delta i det sponsrade projektet. Bäst lyckas projekt som innebär sponsring och annan marknadsföring när de planeras som ett trepartssamarbete mellan skolan, företagen eller organisationerna och hemmen, varvid föräldrarnas åsikt beaktas. Detta gäller också projekt som har att göra med fostran till entreprenörskap, fadderklassverksamhet och arbetslivsorientering. Sponsring och annat kommersiellt samarbete får inte fördunkla grundvalen för ordnandet av utbildning, som bygger på lagstadgad offentlig finansiering, och får inte heller leda till att skolan eller dess huvudman blir beroende av den som ger stödet. Villkoren och formerna för sponsring och annat kommersiellt samarbete får inte stå i konflikt med skolans uppgift att undervisa och fostra. Då verksamheten planeras ska man särskilt tänka över lösningarna med perspektiv på elevvårdsarbetet samt hälso-, konsument-, miljö-, laglighets- och kommunikationsfostran. Vid bedömning av den eventuella sponsorns lämplighet är det skäl att fästa uppmärksamhet vid sponsorns offentlighetsbild samt den bransch där sponsorn verkar och sponsorföretagets samtliga produkter. Vissa företag (t.ex. i tobaks- och alkoholbranschen) är olämpliga som sponsorer i 12 4 Sponsring

13 skolsammanhang. Också olika samfunds lämplighet som sponsorer bör noga övervägas. Alla företag och organisationer som betraktas som acceptabla sponsorer bör garanteras a priori jämlika möjligheter. T.ex. arbetsplatsen eller bakgrundsorganisationen till en förtroendevald i skolans förvaltning eller en kontaktperson inom föräldraföreningen får inte ha någon särställning i detta avseende. Det lönar sig att sörja för att en god bild av skolan upprätthålls i offentligheten när sponsorsamarbetet genomförs. Det är bra att komma överens om samarbetet så att det snabbt kan avbrytas vid behov, t.ex. om missförhållanden yppar sig. Ett skriftligt avtal angående sponsringen är alltid att rekommendera. Det är skäl att hålla sponsring och andra eventuella ekonomiska relationer (t.ex. anskaffningar) mellan parterna klart åtskilda. 4 Sponsring 13

14 5 Samarbetet med vårdnadshavarna Lagarna som gäller den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen förpliktar skolorna till samarbete med hemmen. Ett centralt mål för samarbetet är att stödja elevens och den studerandes inlärning och tillväxt. Också i läroplansgrunderna betonas det viktiga i samarbetet med hemmen, andra organisationer och företag vid planeringen och genomförandet av fostran och undervisning. I den lokala läroplanen ska ingå en beskrivning av hur samarbetet med hemmen och med arbets- och näringslivet ska genomföras på skolans nivå. Betydelsen av samarbetet med hemmen betonas i fostran till entreprenörskap eller i konsumentfostran samt i samarbetet med företag. Dessa områden innehåller frågor där föräldrarnas rätt att påverka verksamhetssätten är speciellt stor. Det är viktigt att skolan ser till att hemmen i tid och på ett tydligt sätt informeras om samarbetet med företag, om samarbetets syfte och praktiska genomförande. Vid behov är det också skäl att föra en gemensam principdiskussion om spelreglerna för verksamheten. Till exempel i samband med distribution av kommersiellt material till elever eller studerande måste man be om vårdnadshavarnas samtycke. Sådana situationer har behandlats i kapitel 3. Det är att rekommendera att skolor och läroanstalter planerar samarbetet med företagen i samråd med hemmen Samarbetet med vårdnadshavarna

15 6 Ytterligare uppgifter Marknadsföringsbestämmelserna finns i konsumentskyddslagen (38/1978). I konsumentombudsmannens anvisningar finns bl.a. följande instruktioner: Skolsponsring och annan marknadsföring i skolorna (1997) Minderåriga, marknadsföring och inköp (2004) Livsmedelsmarknadsföring som riktar sig till barn (2004) Fotografering i skolor och daghem (2006) Till Konsumentverkets uppgifter hör också att stödja konsumentfostran i skolorna. På Konsumentverkets internetsidor ( finns bland annat beskrivningar av innehållet på de olika delområdena av konsumentfostran. Konsumentverket producerar även undervisningsmaterial för konsumentfostran. Konsumentombudsmannens instruktioner och Konsumentverkets material finns på webbsidorna, där också konsumentombudsmannens anvisningar och material finns. De kan också beställas per e-post posti@kuluttajavirasto.fi eller från Konsumentverket på adressen PB 5, Helsingfors eller tel. (09) eller växeln (09) eller fax tel. (09) På Utbildningsstyrelsens webbsidor finns entreprenörskapssidor med viktigt material som underlättar lärares och undervisningsanordnares arbete i planeringen och genomförandet av entreprenörskap i undervisningen. Materialet har grupperats enligt utbildningsstadium och utbildningsform. De som utnyttjar sidorna kallas att delta i kompletteringen och uppdateringen av sidorna och att t.ex. skicka goda idéer och förfaranden till sidorna. Kontaktpersoner på Utbildningsstyrelsen Irmeli Halinen, undervisningsråd, allmänbildande utbildning tel. (09) eller e-post irmeli.halinen@oph.fi Marjaana Manninen, undervisningsråd, konsumentfostran tel. (09) eller e-post marjaana.manninen@oph.fi Hannele Louekoski, överinspektör, fostran till entreprenörskap tel. (09) eller e-post hannele.louekoski@oph.fi Gunilla Träskelin, undervisningsråd, svenskspråkig utbildning tel. (09) eller e-post gunilla.traskelin@oph.fi Elisabet Kinnunen, undervisningsråd, yrkesutbildning tel. (09) eller e-post elisabet.kinnunen@oph.fi Mia Sarpolahti, skolråd, juridisk rådgivning tel. (09) eller e-post mia.sarpolahti@oph.fi 6 Ytterligare uppgifter 15

16 Begrepp Bilaga Begreppet marknadsföring är omfattande och avser all kommersiell information som har som avsikt att främja försäljningen av en produkt eller tjänst. Reklam är en marknadsföringsmetod. Avsikten är att öka medvetandet om företaget och dess produkter och tjänster, att förbättra bilden av företaget samt att sälja produkter och tjänster. Kanaler är till exempel massmedia, direktkontakt, direktreklam, kundbrev och informationsnät. Direkt marknadsföring handlar det om då ett företag riktar reklam till en viss mottagare t.ex. på dennes namn. Marknadsföringsmaterial är material som erbjuds för att främja försäljningen av en produkt eller tjänst, såsom reklam, publikationer, produktprover, reklamgåvor samt gratistidningar som till stor del finansieras med reklamintäkter eller som innehåller textreklam. Marknadsföringstillfälle är ett kommersiellt evenemang i avsikt att öka kännedomen om ett företag och främja försäljningen av företagets produkter eller tjänster. Marknadsföringskommunikation strävar efter att väcka uppmärksamhet och iver, höja viljan att köpa och åstadkomma köpbeslut. Smygreklam är dold reklam vars kommersiella avsikt inte framgår klart. Ett exempel kunde vara reklam i serieform. Marknadsföring som riktar sig till barn och unga regleras strängare än annan marknadsföring. Skol- och läroanstaltssponsring är ett företags eller en organisations marknadsföring som bygger på att företaget finansierar, ekonomiskt stöder, bekostar eller garanterar ett projekt i skolan. En positiv offentlighetsbild är företagets mål. Sponsringsavtal är ett samarbetsavtal mellan sponsorn och skolan där man kommer överens om innehåll och villkor för sponsringen. Förkortningar MD = marknadsdomstolen KO = konsumentombudsmannen DOM = dataombudsmannen 16 Bilaga Begrepp Förkortningar