Samarbete mellan skolor och läroanstalter samt företag och samfund, marknadsföring och sponsring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samarbete mellan skolor och läroanstalter samt företag och samfund, marknadsföring och sponsring"

Transkript

1 Samarbete mellan skolor och läroanstalter samt företag och samfund, marknadsföring och sponsring Promemoria

2 Innehåll 1 Varför behöver vi inom fostran och undervisning samarbete med företag och organisationer? 3 2 Barn och unga i särställning i konsumentskyddslagen och personuppgiftslagens betydelse 5 3 Konsumentskyddet i skolors och läroanstalters verksamhet Kommersiellt material i undervisningen Kommersiellt material i skolans och läroanstaltens lokaler och distribution av reklam och produktprover Kommersiella motionstjänster som används i undervisningen Media i undervisningen Försäljning till elever och studerande Dryck- och godisautomater Fotografering Tävlingar och marknadsföring av evenemang Medelinsamling för gemensamt bruk 11 4 Sponsring 12 5 Samarbetet med vårdnadshavarna 14 6 Ytterligare uppgifter 15 Bilaga Begrepp 16 Förkortningar 16 Utbildningsstyrelsen och Konsumentverket Ombrytning Pirjo Nylund Helsingfors 2008

3 1 Varför behöver vi inom fostran och undervisning samarbete med företag och organisationer? Iläroplansgrunderna uppmuntras skolor och läroanstalter till aktivt samarbete med företag som en del av det normala skolarbetet och studierna. Syftet är att så effektivt som möjligt utnyttja olika miljöer för att främja lärandet. En beskrivning av samarbetet ska ingå i den lokala läroplanen. Samarbetet kan till exempel ske i form av besök på företag företagsrepresentanters och företagares besök i skolorna gemensamma projekt evenemang lärdomsprov fadderklassverksamhet. Företagen är lärmiljöer för eleverna och de studerande bland annat under perioderna med praktisk arbetslivsorientering, inlärning i arbetet och i yrkesproven. Fostran till entreprenörskap är ett tyngdpunktsområde i läroplansgrunderna för all utbildning. Detta innebär en omfattande attityd- och beredskapsfostran till ett inre entreprenörskap som visar sig på många sätt i den allmänbildande utbildningen och yrkesutbildningen. Målet är att stödja elevens utveckling till en självständig, initiativtagande och samarbetsförmögen medborgare med en realistisk bild av de egna val- och påverkningsmöjligheterna. Utöver dessa förutsättningar för inre entreprenörskap är målet att skapa en grund för företagsmässiga verksamhetssätt och under senare skolår också för företagande som ett möjligt yrke. Ett av målen för den grundläggande yrkesutbildningen är att skapa förutsättningar att fungera som en självständig yrkesutövare. För yrkesläroanstalter är samarbetet med företag viktigt då det gäller att utveckla utbildningen. Utbildningsanordnarens läroplaner görs upp i samarbete med representanter för arbets- och näringslivet för att utbildningen så bra som möjligt ska motsvara arbetslivets krav i enlighet med grunderna för läroplanen och för fristående examen. Inlärningen i arbetet planeras av representanten för arbetsplatsen, eleven och läraren. Arbetsplatsens representant handleder den studerande i arbetslivets spelregler och i att följa företagets verksamhetsanvisningar. Läraren i sin tur svarar för att verksamheten motsvarar inlärningsmålen. Läroanstaltens regler gäller den studerande också under inlärningen i arbetet. Samma principer gäller också under perioderna med praktisk arbetslivsorientering i den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Samarbetet med företag hör också intimt samman med konsumentfostran. Konsumentfostran och konsumentkunskap disponeras i Nordiska ministerrådets publikation Konsumentundervisning i Norden enligt följande: 1 Varför behöver vi inom fostran och undervisning samarbete med företag och organisationer? 3

4 privatekonomi konsumentens rättigheter och ansvar kommersiell påverkan konsumtion miljö och etik mat säkerhet. Innehållen i konsumentfostran och konsumentkompetens behandlas i många läroämnen och ämneshelheter och de har anknytningspunkter bland annat till fostran till entreprenörskap, fostran till ekonomiskt tänkande, mediekunskap, miljöfostran, hälsofostran och medborgarfostran. Kunskaperna och färdigheterna i konsumentfostran är centrala för den egna livskompetensen, anammandet av en hållbar livsstil samt för hur man fungerar som medborgare. Både konsumenter och företagen och deras arbetstagare behöver konsumentupplysning. Då garanteras konsumentskyddet på bästa möjliga sätt. Kommersiell påverkan behandlas för att ge elever och studerande kännedom om avsikter med och principer för reklam och göra dem kapabla att på ett kritiskt sätt analysera och tolka kommersiella budskap. Det är viktigt att de också lär sig känna reklamens och massmedias samhälleliga uppgift och att förstå skillnaden mellan information och reklam. Likaså är det viktigt att eleverna och de studerande vet att det finns lagar och förordningar som reglerar reklam och att de kan söka information i dem. I detta PM behandlas både samarbetet med företag och samfund och hur deras material eller tjänster kan användas i undervisningen. Tyngdpunkten ligger på samarbetet med företag samt på spelreglerna vid kommersiell påverkan. Som skolans representant i företagssamarbetet är en enskild lärare ofta den som skapar spelreglerna. Därför bör både skolans eller läroanstaltens ledning och lärarna vara medvetna om de bestämmelser som bland annat gäller marknadsföring och sponsring. 4 1 Varför behöver vi inom fostran och undervisning samarbete med företag och organisationer?

5 2 Barn och unga i särställning i konsumentskyddslagen och personuppgiftslagens betydelse Idetta kapitel presenteras principerna för den ställning som personer under 18 år innehar i konsumentskyddslagstiftningen. Principerna är normer som ska beaktas i allt arbete bland barn och unga. I följande kapitel granskas tillämpningen av dem i skolornas och läroanstalternas praktiska arbete. Minderåriga, barn och unga under 18 år, intar en särställning i konsumentskyddslagen. Marknadsföring som riktar sig till minderåriga kontrolleras i allmänhet strängare än annan marknadsföring, eftersom minderåriga på grund av sina begränsade kunskaper och erfarenheter kan anses mera påverkbara då det gäller marknadsföringens effekter. Barn och unga lever samtidigt under skolans och hemmets inflytande. Detta förutsätter att dessa samarbetar för att stödja en allsidig utveckling och en god inlärning. Det främsta ansvaret för fostran ligger på vårdnadshavarna. Skolan stödjer hemmens fostrande uppgift och ansvarar för elevens fostran och undervisning i skolan. Syftet med det gemensamma ansvaret för fostran är att främja förutsättningarna för lärande, trygghet och välmående i skolan. Som fostrare har föräldrarna rätt att besluta vilket slags reklam deras barn är föremål för. Föräldrarna har rätt att besluta om familjens anskaffningar utan att man direkt genom att vädja till barnet åsidosätter föräldrarnas rätt till fostran. Därför får reklamen inte ifrågasätta föräldrarnas beslutsrätt eller ge barnet fel uppfattning om sina befogenheter. Marknadsföringen får därför inte innehålla direkta köpuppmaningar som riktar sig till barn eller uppmuntra barn eller unga att pressa föräldrarna att köpa produkter av en viss sponsor eller reklammakare. Skolans uppgift är att garantera barnet och den unga en stimulerande uppväxtmiljö och möjlighet till en balanserad utveckling. Meningen är därför inte att skolan ens i sitt samarbete med företag ska fungera som en marknadsföringskanal utan som en fostrare och mångsidig, opartisk informationsspridare. En minderårig har svårt att inse marknadsföringens kommersiella karaktär, och då en lärare eller annan auktoritet delar ut marknadsföringsmaterialet får detta lätt en särskild vikt i elevens eller den studerandes ögon. Föräldrarna ska ha rätt att besluta om hurdan marknadsföring den minderåriga blir föremål för i skolan. Åt minderåriga får man därför inte dela ut marknadsföringsmaterial, såsom reklam, varuprover eller reklamgåvor genom skolan eller ordna marknadsföringsevenemang utan föräldrarnas tillåtelse. Som marknadsföringsmaterial räknas också sådana gratispublikationer som till stor del finansierats med reklaminkomster eller som innehåller reklamtext. 2 Barn och unga i särställning i konsumentskyddslagen och personuppgiftslagens betydelse 5

6 En barntidning marknadsfördes så att grundskollärare delade ut ett provnummer av tidningen och en prenumerationskupong till eleverna. Grundskoleeleverna lämnar målsmännen olika skriftliga meddelanden som hör ihop med skolgången och som återlämnas till läraren med målsmans underskrift. Om samma förfarande används vid kommersiell marknadsföring utan samband med skolgången finns det risk för att elevernas målsmän inte klart inser tillvägagångssättets affärsmässiga syfte. Marknadsdomstolen ansåg förfarandet strida mot god sed. (MD 1981:9) En reklambyrå och en registrerad förening hade distribuerat en reklampublikation som de utgett till skolor i syfte att publikationen i skolorna skulle delas ut till eleverna och att publikationen i skolorna fritt skulle finnas tillgänglig för eleverna. I publikationen fanns information om evenemang och produkter som intresserar barn och unga. Marknadsdomstolen ansåg att marknadsföringen varit i strid med god sed och förbjöd motparten att distribuera marknadsföringsmaterial direkt till minderåriga barn och unga genom skolorna utan samtycke av barnens och de ungas föräldrar. (MD 2000:12) Utdelning av kommersiella meddelanden genom skolan till elevernas hem har ansetts vara jämförbart med överlåtelse av personuppgifter till marknadsförare. Överlåtelse av elevens personuppgifter för direktmarknadsföring förutsätter tillstånd av eleven eller i fråga om minderåriga elever av vårdnadshavaren (lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet 16 3 mom.). Behandlingen av elevernas personuppgifter ska basera sig på syftet med elevregistret, d.v.s. ordnandet av undervisning. Distribution av tidnings- och annan reklam genom eleverna till hemmen ansluter sig inte egentligen till anordnandet av undervisningen, och motsvarar därför inte elevregistrets syfte. Därför bör läraren inte distribuera kommersiella meddelanden på det sättet. (Jfr DOM:s ställningstagande 147/45/2001) Av marknadsföringen ska alltid klart framgå dess kommersiella syfte, det vill säga reklam ska gå att känna igen som reklam. Smygreklam eller annan dold reklam får inte användas. Läraren ska försäkra sig om att meddelanden i reklamform hålls skilt från undervisningsmaterial och annat material som delas ut till barn och unga. Reklam blir svår att känna igen om den iklätts formen av en uppgift, tävling, berättelse eller serie. En till barn och unga riktad publikation som till sitt innehåll bestod av kommersiell information hade i sin helhet utarbetats i syfte att i hög grad påminna om redaktionella publikationer. Marknadsdomstolen ansåg marknadsföringen vara olämplig eftersom publikationen i första hand var riktad till barn och unga varför risken för att målgruppen inte hade identifierat texterna som reklam varit större än vanligt. (MD 2000:12) I en målarbok för barn hade lokala företagare och enskilda namngivna produkter åskådliggjorts i form av teckningar. Bland teckningarna hade reklamfraser och företagslogon placerats. Färgböckerna hade distribuerats direkt till barnen via daghem. Konsumentombudsmannen ansåg förfarandet olämpligt, eftersom marknadsföringsmaterialet distribuerades genom daghemmet utan föräldrarnas samtycke. Konsumentombudsmannen ansåg att målarbokens förtäckta reklam var olämplig. (KO 2001/40/0602) 6 2 Barn och unga i särställning i konsumentskyddslagen och personuppgiftslagens betydelse

7 3 Konsumentskyddet i skolors och läroanstalters verksamhet Aktuellt material behövs ofta i undervisningen. Det kan handla om kommersiellt material som producerats av företag eller av olika slags samfund. I det följande behandlas närmast principerna för hur man använder kommersiellt material i ljuset av konsumentskyddslagstiftningen. Förhållningssättet till material som producerats av ideella föreningar och andra samfund ska kännetecknas av samma principer. Skolor och läroanstalter ska alltid bedöma material och tjänster enligt deras lämplighet i förhållande till målen för undervisning och fostran. 3.1 Kommersiellt material i undervisningen Utbildningsanordnaren har rätt att välja det material som används i undervisningen och han har också ansvar för att materialet är ändamålsenligt med tanke på målen för fostran och undervisning samt för att materialet används ändamålsenligt i undervisningen. Förekomst av direkt eller förtäckt marknadsföring som betalats av ett företag i studiematerial som producerats för skolor och läroanstalter är alltid olämpligt och lagvidrigt på det sätt som anges i konsumentskyddslagen. Om sådant trots detta förekommer, ska läraren underrätta utbildningsanordnaren och utgivaren om saken. Läraren ska också vid behov förklara saken för eleverna så att de kan förhålla sig kritiskt också till marknadsföring som förekommer på fel ställe. Om kommersiellt material används i undervisningssyfte ska läraren förklara för eleverna eller de studerande vad materialet är för någonting vem som har producerat det hur marknadsföringskommunikationen syns i materialet avsikterna med sistnämnda. För elever och studerande kan det i synnerhet vara svårt att skilja åt reklam från annat material. Det är lärarens uppgift att handleda eleverna och de studerande att använda olika slags material mångsidigt och med omdöme. Kritisk bedömning av material är en del av mediekunskapen, konsumentfostran och fostran till entreprenörskap. 3.2 Kommersiellt material i skolans och läroanstaltens lokaler och distribution av reklam och produktprover Ovan i denna anvisning har skolor och läroanstalter uppmuntrats till samarbete med företag. Dessutom kan det betraktas som positivt att 3 Konsumentskyddet i skolors och läroanstalters verksamhet 7

8 det i skolor och läroanstalter delas ut information om hälsosamma kostvanor eller om motionens betydelse för hälsan. Detta får emellertid inte leda till att företag marknadsför sina produkter i skolornas eller läroanstalternas lokaler. Marknadsföringsförbudet gäller bl.a. skolornas och läroanstalternas anslagstavlor, klassrum och andra lokaler såsom t.ex. gymnastik- och festsalar. Till barn under 15 år får inte distribueras eller skickas direktreklam utan föräldrarnas samtycke. Också inställningen till direktreklam som riktar sig till åringar bör vara återhållsam. Föräldrarnas samtycke behövs m.a.o. för all slags marknadsföringsmaterial, såsom t.ex. reklam tidningar som innehåller reklam produktprover och reklamgåvor, som ges till eleverna och de studerande. Att ställa ut eller tillhandahålla material i läroanstaltens lokaler är jämställbart med att distribuera materialet. Man bör märka att distribution av material till elever och studerande och tillhandahållande av materialet i skolans lokaler är en annan sak än att använda materialet i undervisningen. För undervisningsanvändning krävs inte föräldrarnas samtycke och läraren ansvarar för hur materialet behandlas (jfr punkt 3.1). 3.3 Kommersiella motionstjänster som används i undervisningen Skolgymnastiken gör på ett mångsidigt sätt elever och studerande bekanta med möjligheterna att utöva idrott. Som en del av undervisningen kan man också bekanta sig med kommersiella idrottstjänster och hur dessa används. I arrangemangen ska man i så fall se till att man bekantar sig med tjänsterna på ett opartiskt sätt och att varje elev och studerande har jämlika möjligheter att delta i den gemensamma verksamheten. Om skolan eller läroanstalten i undervisningen utnyttjar kommersiella idrottstjänster, vilkas kostnader kräver vårdnadshavarnas insatser (som exempel kan nämnas utfärder till idrotts- eller slalomcentra) ska man i god tid ta upp saken med vårdnadshavarna. Deltagandet i kostnaderna ska vara frivilligt för vårdnadshavarna och alla elever ska ha möjlighet att delta i verksamheten (Utbildningsstyrelsens meddelande Anordnandet av exkursioner och annan verksamhet utanför skolan i den grundläggande utbildningen, ). 3.4 Media i undervisningen Media har blivit en viktig inlärningskälla. Materialet som förmedlas av medierna kan dock skapa skenbara behov och overkliga föreställningar. 8 3 Konsumentskyddet i skolors och läroanstalters verksamhet

9 Läroanstalten har i uppgift att ge mediefostran. Mediefärdigheterna bör övas både som mottagare och som producent. Målet är att eleven och den studerande lär sig att förhålla sig kritiskt till medieinnehåll lär sig att reflektera över därmed förknippade etiska och estetiska värden lär sig att välja kritiskt och inhämtar de kunskaper och färdigheter som behövs som konsument Skolan eller läroanstalten ska också lära ut skillnaden mellan en informativ text och reklam samt en annons och en nyhet. Det är bra att ta de praktiska exemplen från barnens och de ungas vardag. 3.5 Försäljning till elever och studerande En minderårig kan inte köpa produkter på kredit. Därför behöver han eller hon vårdnadshavarens skriftliga samtycke till att beställa klassringar, t-skjortor eller andra produkter. Detta gäller också köp med mobiltelefon. 3.6 Dryck- och godisautomater När man funderar på att skaffa dryck-, godis- och andra automater, är det mycket viktigt att föra en principiell diskussion om deras godtagbarhet, där även föräldrarna kan delta. Dryck- och andra automater kan redan som sådana fungera som en form av reklam. Enligt konsumentskyddslagstiftningen har föräldrarna rätt att besluta hurdan marknadsföring deras barn under 18 år kan utsättas för. Därför kan man inte rekommendera att skolor och läroanstalter skaffar sådana dryck- och godisautomater som innehåller produktreklam. Eftersom minderåriga inte kan göra inköp på kredit, vilket också gäller betalning som sker med mobiltelefon, ska skolorna och läroanstalterna för egen del försäkra sig om att dryck- och godisautomater som möjliggör betalning med mobiltelefon åtminstone inte finns tillgängliga för elever under 15 år. En ändamålsenligt ordnad fullgod, gratis och ledd skolmåltid främjar elevens och den studerandes hälsa och välmående. Skolorna och läroanstalterna bör se till att automaternas produkturval inte står i konflikt med läroanstalternas hälsofostran och automaternas produkturval borde inte få leda till minskat deltagande i skolmåltiden. Det är möjligt att ersätta de söta, feta eller salta mellanmål som automaterna erbjuder med hälsosammare produkter. Skolorna och läroanstalterna bör sörja för att hälso- och näringsfrågor samt ekonomiska synpunkter beaktas då läroanstalten överväger att skaffa automater. (Utbildningsstyrelsens och Folkhälsoinstitutets meddelande 11/2007 Sötsaker och läskedrycker i skolor och läroanstalter ). 3 Konsumentskyddet i skolors och läroanstalters verksamhet 9

10 3.7 Fotografering Konsumentombudsmannen har gett särskilda anvisningar om fotografering i skolor och på daghem, vilka finns på Konsumentverkets webbsidor. Föräldrarna ska meddelas på förhand om datum för fotograferingen fotourvalet priserna returneringsrätt. Föräldrarna har inget köptvång utan fotografierna kan returneras i enlighet med konsumentskyddslagens regler för distansförsäljning. Fotoateljéernas allt vanligare förfarande att erbjuda läroanstalterna biprodukter i samband med ingående av fotograferingsavtal har väckt tilltagande oro bland föräldrarna. Det finns en risk för att föräldrarna nödgas betala ett högre pris för fotopaketen som anses alltför stora, för att fotografen har lyckats ingå avtal med läroanstalten på grund av en biprodukt som han erbjudit. Föräldrarna ska kunna lita på att läroanstalterna ser till elevernas och föräldrarnas intressen i situationer där läroanstalten fattar beslut som har betydande ekonomiska konsekvenser för föräldrarna. Det är skäl att föra en tillräcklig diskussion med föräldrarna om de avgöranden som ansluter sig till fotograferingen. 3.8 Tävlingar och marknadsföring av evenemang Om elever och studerande deltar i tävlingar eller evenemang som marknadsför ett företag, måste de få en förklaring på vad det handlar om. Tillåtelse att delta behövs av minderåriga elevers föräldrar. Om ett företag önskar marknadsföra en tävling eller ett evenemang som de ordnar i läroanstaltens lokaler ska förutom det ovan nämnda också det som sagts i punkterna 3.2 kommersiellt material i skolors och läroanstalters lokaler och 4. sponsring beaktas. Endast sponsring är tillåtet och materialet får inte innehålla direkt eller indirekt reklam. I oklara fall är det skäl att ta reda på vad Konsumentverket tycker. 3.9 Medelinsamling för gemensamt bruk Utbildningsstyrelsen har sänt meddelandet Anordnandet av exkursioner och annan verksamhet utanför skolan i den grundläggande utbildningen, till alla utbildningsanordnare och skolor. Exkursioner och studiebesök, lägerskolor och andra evenemang som ansluter sig till undervisningen kan stödjas genom medel som eleverna och vårdnadshavarna samlar in gemensamt. Att delta i medelinsamlingen ska 10 3 Konsumentskyddet i skolors och läroanstalters verksamhet

11 vara frivilligt för eleverna och vårdnadshavarna. Alla elever ska ha möjlighet att delta i den verksamhet som ordnas enligt skolans läroplan och årsplan, oberoende av om de själva eller deras vårdnadshavare har varit med om att samla in medlen. Vårdnadshavarna kan förverkliga medelinsamlingen självständigt så att skolan inte över huvud deltar i insamlingen. Vårdnadshavarna planerar och genomför då självständigt medelinsamlingen och beslutar på vilket sätt medlen ska användas för elevernas verksamhet. Det är dock bra att genast i början komma överens om principerna för medelanvändningen med skolan, eftersom förberedelserna t.ex. för lägerskolprojekt kan omfatta flera år. Medelinsamlingen kan också ske i samarbete med skolan, varvid vårdnadshavarna och skolan tillsammans kommer överens om principerna för insamlingen och användningen av medlen. I vartdera fallet är det emellertid skolan som i sista hand ansvarar för att alla elever har likvärdiga möjligheter att delta i verksamheten. Också elever och studerande kan delta i medelinsamlingen t.ex. för en lägerskola. Då gäller det att notera att föräldrarnas tillåtelse krävs för att en person under 15 år ska kunna sälja ett företags produkter. Om minderåriga då till exempel säljer ett visst företags produkter tillämpas samma principer då man diskuterar attityden till företagets produkter som då kommersiellt material används i undervisningen. 3 Konsumentskyddet i skolors och läroanstalters verksamhet 11

12 4 Sponsring Skol- och läroanstaltssponsring är ett företags marknadsföring som bygger på ett samarbetsavtal mellan sponsorn och skolan eller läroanstalten. Det handlar om sponsring då en aktör finansierar eller ekonomiskt stödjer ett visst projekt. Sponsorn har rätt till att få sin logo synlighållen i igenkännlig form i samband med projektet. Sponsorn ska inte påverka projektets mål eller innehåll. Kompensering för sponsring begränsar sig till sponsorns logo. I marknadsföring som sker utanför skolan kan sponsorn även nämna att den stödjer skolans projekt. All övrig verksamhet är marknadsföring som bör granskas separat. För sponsorn är det t.ex. inte tillåtet att presentera bilder på egna produkter, reklamer eller köpuppmaningar. Att sponsorns logo eller någon annan symbol hålls synlig är viktigt med tanke på identifieringen. Symbolen berättar för eleverna och de studerande att det är fråga om ett sponsrat projekt samt vem som står bakom det. Det är också viktigt att berätta om sponsorns andel och betydelse i projektet samt varför sponsorn vill stödja det. Det är bra om skolan på förhand informerar föräldrarna om projekt som genomförs med sponsorstöd och om det kommersiella samarbetets innehåll. Också föräldrarna behöver information om sponsorns andel och betydelse i projektet. Det är önskvärt att föräldrarna på ett eller annat sätt har möjlighet att påverka skolans eller läroanstaltens beslut att delta i det sponsrade projektet. Bäst lyckas projekt som innebär sponsring och annan marknadsföring när de planeras som ett trepartssamarbete mellan skolan, företagen eller organisationerna och hemmen, varvid föräldrarnas åsikt beaktas. Detta gäller också projekt som har att göra med fostran till entreprenörskap, fadderklassverksamhet och arbetslivsorientering. Sponsring och annat kommersiellt samarbete får inte fördunkla grundvalen för ordnandet av utbildning, som bygger på lagstadgad offentlig finansiering, och får inte heller leda till att skolan eller dess huvudman blir beroende av den som ger stödet. Villkoren och formerna för sponsring och annat kommersiellt samarbete får inte stå i konflikt med skolans uppgift att undervisa och fostra. Då verksamheten planeras ska man särskilt tänka över lösningarna med perspektiv på elevvårdsarbetet samt hälso-, konsument-, miljö-, laglighets- och kommunikationsfostran. Vid bedömning av den eventuella sponsorns lämplighet är det skäl att fästa uppmärksamhet vid sponsorns offentlighetsbild samt den bransch där sponsorn verkar och sponsorföretagets samtliga produkter. Vissa företag (t.ex. i tobaks- och alkoholbranschen) är olämpliga som sponsorer i 12 4 Sponsring

13 skolsammanhang. Också olika samfunds lämplighet som sponsorer bör noga övervägas. Alla företag och organisationer som betraktas som acceptabla sponsorer bör garanteras a priori jämlika möjligheter. T.ex. arbetsplatsen eller bakgrundsorganisationen till en förtroendevald i skolans förvaltning eller en kontaktperson inom föräldraföreningen får inte ha någon särställning i detta avseende. Det lönar sig att sörja för att en god bild av skolan upprätthålls i offentligheten när sponsorsamarbetet genomförs. Det är bra att komma överens om samarbetet så att det snabbt kan avbrytas vid behov, t.ex. om missförhållanden yppar sig. Ett skriftligt avtal angående sponsringen är alltid att rekommendera. Det är skäl att hålla sponsring och andra eventuella ekonomiska relationer (t.ex. anskaffningar) mellan parterna klart åtskilda. 4 Sponsring 13

14 5 Samarbetet med vårdnadshavarna Lagarna som gäller den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen förpliktar skolorna till samarbete med hemmen. Ett centralt mål för samarbetet är att stödja elevens och den studerandes inlärning och tillväxt. Också i läroplansgrunderna betonas det viktiga i samarbetet med hemmen, andra organisationer och företag vid planeringen och genomförandet av fostran och undervisning. I den lokala läroplanen ska ingå en beskrivning av hur samarbetet med hemmen och med arbets- och näringslivet ska genomföras på skolans nivå. Betydelsen av samarbetet med hemmen betonas i fostran till entreprenörskap eller i konsumentfostran samt i samarbetet med företag. Dessa områden innehåller frågor där föräldrarnas rätt att påverka verksamhetssätten är speciellt stor. Det är viktigt att skolan ser till att hemmen i tid och på ett tydligt sätt informeras om samarbetet med företag, om samarbetets syfte och praktiska genomförande. Vid behov är det också skäl att föra en gemensam principdiskussion om spelreglerna för verksamheten. Till exempel i samband med distribution av kommersiellt material till elever eller studerande måste man be om vårdnadshavarnas samtycke. Sådana situationer har behandlats i kapitel 3. Det är att rekommendera att skolor och läroanstalter planerar samarbetet med företagen i samråd med hemmen Samarbetet med vårdnadshavarna

15 6 Ytterligare uppgifter Marknadsföringsbestämmelserna finns i konsumentskyddslagen (38/1978). I konsumentombudsmannens anvisningar finns bl.a. följande instruktioner: Skolsponsring och annan marknadsföring i skolorna (1997) Minderåriga, marknadsföring och inköp (2004) Livsmedelsmarknadsföring som riktar sig till barn (2004) Fotografering i skolor och daghem (2006) Till Konsumentverkets uppgifter hör också att stödja konsumentfostran i skolorna. På Konsumentverkets internetsidor (www.kuluttajavirasto.fi) finns bland annat beskrivningar av innehållet på de olika delområdena av konsumentfostran. Konsumentverket producerar även undervisningsmaterial för konsumentfostran. Konsumentombudsmannens instruktioner och Konsumentverkets material finns på webbsidorna, där också konsumentombudsmannens anvisningar och material finns. De kan också beställas per e-post eller från Konsumentverket på adressen PB 5, Helsingfors eller tel. (09) eller växeln (09) eller fax tel. (09) På Utbildningsstyrelsens webbsidor finns entreprenörskapssidor med viktigt material som underlättar lärares och undervisningsanordnares arbete i planeringen och genomförandet av entreprenörskap i undervisningen. Materialet har grupperats enligt utbildningsstadium och utbildningsform. De som utnyttjar sidorna kallas att delta i kompletteringen och uppdateringen av sidorna och att t.ex. skicka goda idéer och förfaranden till sidorna. Kontaktpersoner på Utbildningsstyrelsen Irmeli Halinen, undervisningsråd, allmänbildande utbildning tel. (09) eller e-post Marjaana Manninen, undervisningsråd, konsumentfostran tel. (09) eller e-post Hannele Louekoski, överinspektör, fostran till entreprenörskap tel. (09) eller e-post Gunilla Träskelin, undervisningsråd, svenskspråkig utbildning tel. (09) eller e-post Elisabet Kinnunen, undervisningsråd, yrkesutbildning tel. (09) eller e-post Mia Sarpolahti, skolråd, juridisk rådgivning tel. (09) eller e-post 6 Ytterligare uppgifter 15

16 Begrepp Bilaga Begreppet marknadsföring är omfattande och avser all kommersiell information som har som avsikt att främja försäljningen av en produkt eller tjänst. Reklam är en marknadsföringsmetod. Avsikten är att öka medvetandet om företaget och dess produkter och tjänster, att förbättra bilden av företaget samt att sälja produkter och tjänster. Kanaler är till exempel massmedia, direktkontakt, direktreklam, kundbrev och informationsnät. Direkt marknadsföring handlar det om då ett företag riktar reklam till en viss mottagare t.ex. på dennes namn. Marknadsföringsmaterial är material som erbjuds för att främja försäljningen av en produkt eller tjänst, såsom reklam, publikationer, produktprover, reklamgåvor samt gratistidningar som till stor del finansieras med reklamintäkter eller som innehåller textreklam. Marknadsföringstillfälle är ett kommersiellt evenemang i avsikt att öka kännedomen om ett företag och främja försäljningen av företagets produkter eller tjänster. Marknadsföringskommunikation strävar efter att väcka uppmärksamhet och iver, höja viljan att köpa och åstadkomma köpbeslut. Smygreklam är dold reklam vars kommersiella avsikt inte framgår klart. Ett exempel kunde vara reklam i serieform. Marknadsföring som riktar sig till barn och unga regleras strängare än annan marknadsföring. Skol- och läroanstaltssponsring är ett företags eller en organisations marknadsföring som bygger på att företaget finansierar, ekonomiskt stöder, bekostar eller garanterar ett projekt i skolan. En positiv offentlighetsbild är företagets mål. Sponsringsavtal är ett samarbetsavtal mellan sponsorn och skolan där man kommer överens om innehåll och villkor för sponsringen. Förkortningar MD = marknadsdomstolen KO = konsumentombudsmannen DOM = dataombudsmannen 16 Bilaga Begrepp Förkortningar

Samarbete mellan skolor och företag, marknadsföring och sponsring

Samarbete mellan skolor och företag, marknadsföring och sponsring Samarbete mellan skolor och företag, marknadsföring och sponsring Promemoria 30.8.2004 Innehåll 1 Varför behöver vi inom fostran och undervisning samarbete med företag? 3 2 Barn och unga i särställning

Läs mer

SAMARBETE MELLAN SKOLOR OCH LÄROANSTALTER SAMT FÖRETAG OCH SAMMANSLUTNINGAR, MARKNADSFÖRING OCH SPONSRING

SAMARBETE MELLAN SKOLOR OCH LÄROANSTALTER SAMT FÖRETAG OCH SAMMANSLUTNINGAR, MARKNADSFÖRING OCH SPONSRING SAMARBETE MELLAN SKOLOR OCH LÄROANSTALTER SAMT FÖRETAG OCH SAMMANSLUTNINGAR, MARKNADSFÖRING OCH SPONSRING Promemorior 2014:1 SAMARBETE MELLAN SKOLOR OCH LÄROANSTALTER SAMT FÖRETAG OCH SAMMANSLUTNINGAR,

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

Policy för kommerciell sponsring och reklam i Vimmerby kommuns skolor

Policy för kommerciell sponsring och reklam i Vimmerby kommuns skolor Policy för kommerciell sponsring och reklam i Vimmerby kommuns skolor Antagen av kommunfullmäktige 2007-12-17 182 Policy för kommersiell sponsring och reklam i Vimmerby kommuns skolor 1. Definitioner Sponsring

Läs mer

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-06-18 1} AU 6:14 Dnr. KS 2013/296-020 Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Arbetsutskottets förslag

Läs mer

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m. 1.8.2005.

Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m. 1.8.2005. OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN Dnr 28/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas Datum 27.8.2004 Yrkesutbildningsanordnarna Examenskommissionerna GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Älmhults kommuns policy för mottagande av gåvor och finansiella bidrag samt sponsring inom skolans verksamhet

Älmhults kommuns policy för mottagande av gåvor och finansiella bidrag samt sponsring inom skolans verksamhet Älmhults kommuns policy för mottagande av gåvor och finansiella bidrag samt sponsring inom skolans verksamhet Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-04-29 Gäller från och med 2013-04-29 Diarienummer: 2013/85

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande MARKNADSFÖRING

Simklubben Elfsborgs policy gällande MARKNADSFÖRING Simklubben Elfsborgs policy gällande MARKNADSFÖRING och riktlinjer för reklam, sponsring, försäljning och gåvor 1 Denna marknadsföringspolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande: DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften

Läs mer

Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier

Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier Vägledning Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier Konsumentverket 2015 Ansvariga handläggare: Axel Frick och Otto

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

Givande och mottagande av sponsring

Givande och mottagande av sponsring Givande och mottagande av sponsring Riktlinjer Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2016-03-23 Giltighetstid Tills vidare + Första översyn 2017-07- 30 Ansvarig funktion Stabchef

Läs mer

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET ANVISNING ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen i religion och livsåskådningskunskap

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna

Läs mer

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Ett mångsidigt samarbete kan illustreras med fyra korgar. Med hjälp av korgarnas olika innehåll får man en klarare bild av samarbetets

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07 GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Anvisningar till läraren 3 Studier före diplomkursen 3 Anordnande av diplomkursen och kursens tidpunkt 4 Material och verktyg 4 Utförande av uppgifterna

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Utbildningsprogram > Arbetsplatser Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen i teckenspråkshandledning Grundexamen i barn- och familjearbete

Läs mer

Riktlinjer för PRO:s webbsidor i föreningar, samorganisationer och distrikt. Antagen av Riksorganisationens styrelse den 13/12 2011

Riktlinjer för PRO:s webbsidor i föreningar, samorganisationer och distrikt. Antagen av Riksorganisationens styrelse den 13/12 2011 Riktlinjer för PRO:s webbsidor i föreningar, samorganisationer och distrikt Antagen av Riksorganisationens styrelse den 13/12 2011 Inledning Detta är en policy för hur föreningar och distrikt ska använda

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Autenticitet

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Autenticitet Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Autenticitet Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD INLEDNING Morgon- och eftermiddagsverksamheten

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever 2016-2017 www.inga.fi www.eftis.fi www.oph.fi Lagstiftningen är en trygghet för varje barn Ett av de viktigaste målen för morgon- och eftermiddagsverksamheten

Läs mer

Anvisning till myndigheter 7/2012 2 (6)

Anvisning till myndigheter 7/2012 2 (6) Anvisning till myndigheter 7/2012 1 (6) Enligt sändlista Ändringarna av tobakslagen ur barnskyddsanstalternas perspektiv Allmänt Tobakslagen (693/1976) ändrades den 1 januari 2010 (698/2010). Ett nytt

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Marknadsföring. sociala medier

Information till legitimerade tandhygienister. Marknadsföring. sociala medier SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Marknadsföring och sociala medier TANDHYG Information till legitimerade tandhygienister Marknadsföring och sociala medier Inledning Marknadsföring

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

1/7. Mitt resekort. Användarvillkor för tjänsten

1/7. Mitt resekort. Användarvillkor för tjänsten 1/7 Mitt resekort Användarvillkor för tjänsten 2/7 Innehåll 1 Allmänt... 3 2 Beskrivning av tjänsten... 3 3 Användning av tjänsten och registrering i tjänsten... 3 4 Registeruppgifter och ändamål av behandling...

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

I punkten uppges kontaktuppgifter för den person som kan kontaktas i fråga om uppgifterna på blanketten.

I punkten uppges kontaktuppgifter för den person som kan kontaktas i fråga om uppgifterna på blanketten. IFYLLNADSANVISNINGAR 1(5) Basuppgifter 20.9.2015 FOLKHÖGSKOLOR På blanketten samlas uppgifter om antalet studerandeveckor som grund för statsandelsfinansiering för den utbildning som lyder under lagen

Läs mer

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) NAMNET PÅ EXAMEN Yrkesexamen i idrott (SV) Liikunnan ammattitutkinto (FI) DEN YRKESSKICKLIGHET SOM PÅVISATS I EXAMEN Uppbyggnaden av examen Denna examen består av samtliga

Läs mer

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om

Läs mer

I punkten uppges kontaktuppgifter för den person som kan kontaktas i fråga om uppgifterna på blanketten.

I punkten uppges kontaktuppgifter för den person som kan kontaktas i fråga om uppgifterna på blanketten. IFYLLNADSANVISNINGAR 1(5) Basuppgifter 20.9.2016 FOLKHÖGSKOLOR På blanketten samlas uppgifter om antalet studerandeveckor som grund för statsandelsfinansiering för den utbildning som lyder under lagen

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Presidium Nämnd för Arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Presidium Nämnd för Arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Tid: 2016-11-30 kl. 08.30-11.30 Plats: Regionens hus, Sal B 3 Kultursponsring Diarienummer: RJL 2016/3367 Vid protokollet

Läs mer

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN Den allmänbildande utbildningen Utvecklandet av kvaliteten på den internationella verksamheten i Finland är förankrad i tanken om internationalismen

Läs mer

Anvisning 5/2012 1 (5)

Anvisning 5/2012 1 (5) Anvisning 5/2012 1 (5) Användning av ishockey som tema i reklam för alkoholdrycker Bestämmelser Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral STTV utfärdade den 1 september 1999 en anvisning om alkoholreklam

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Sponsringspolicy UPPRÄTTAD AV KOMMUNIKATIONSENHETEN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Sponsringspolicy UPPRÄTTAD AV KOMMUNIKATIONSENHETEN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Sponsringspolicy UPPRÄTTAD AV KOMMUNIKATIONSENHETEN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2016-12-11 Sidan 2 av 5 Sponsringspolicy för Lidköpings kommun 1. Vem vänder sig policyn till? Denna policy vänder sig till

Läs mer

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Uppdaterad 15.09.2010 www.tietosuoja.fi 2 ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Avsikten med denna instruktion är att ge rekommendationer

Läs mer

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi 2 GENOMFÖRANDE AV ENKÄT ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING Planering

Läs mer

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS

Läs mer

Riktlinjer för sponsring

Riktlinjer för sponsring Dokumenttyp och beslutsinstans Riktlinje Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Informationschef Dokumentnamn Riktlinjer sponsring Dokumentet gäller för Tjörns kommunkoncern Fastställd/Upprättad 2017-02-09 Giltig

Läs mer

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. LUONNOS LAUSUNNOLLE Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev-

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Konsumenträttsliga riktlinjer

Konsumenträttsliga riktlinjer Konsumenträttsliga riktlinjer MARKNADSFÖRING GÄLLANDE UPPBINDNING AV MOBILTELEFONER OCH ANSLUTNINGAR Den nya bestämmelsen om uppbindning i kommunikationsmarknadslagen trädde i kraft 1.4.2006. Enligt lagens

Läs mer

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

Individuellt inriktad elevhälsa

Individuellt inriktad elevhälsa Individuellt inriktad elevhälsa Helsingfors 4.11.2014 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet /

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter. GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Uppgifter i anslutning till planen Central författningsgrund: Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) Lag om ändring av lagen

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Helsingfors 25.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur

Läs mer

SLÄKTFORSKNING ENLIGT PERSONUPP- GIFTSLAGEN

SLÄKTFORSKNING ENLIGT PERSONUPP- GIFTSLAGEN DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ SLÄKTFORSKNING ENLIGT PERSONUPP- GIFTSLAGEN Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi Innehåll 1. RÄTT ATT GRUNDA ETT REGISTER FÖR SLÄKTFORSKNING 2. VARIFRÅN FÅR MAN UPPGIFTER TILL

Läs mer

Anslutningsavtal. inom Identitetsfederationen för offentlig sektor. för Leverantör av eid-tjänst

Anslutningsavtal. inom Identitetsfederationen för offentlig sektor. för Leverantör av eid-tjänst 1 (7) Anslutningsavtal för Leverantör av eid-tjänst inom Identitetsfederationen för offentlig sektor 2 (7) 1. Avtalsparter Detta anslutningsavtal ( Avtalet ) har träffats mellan 1. E-legitimationsnämnden,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Porvoo - Borgå Utbildning Den trygga inlärningsstigen Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Den trygga och enhetliga inlärningsstigen I Borgå vill man trygga barn och ungdomars

Läs mer

Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet

Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet - 1 - Denna broschyr ger dig information och upplysning om syftet med skolans eftis- och klubbverksamhet, vad den ska

Läs mer

Läsårsplan för eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola

Läsårsplan för eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola Läsårsplan för eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2015 2016 1 Eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2015 2016 Eftermiddagsverksamheten (eftis) i Västankvarns skola riktar sig till eleverna

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

Riktlinjer sponsring

Riktlinjer sponsring 1 Riktlinjer sponsring Lokala samarbeten och samhällsnytta med barn & ungdom i centrum. Där har du nyckelorden i PiteEnergis sponsringsarbete. Vi vill stimulera och främja positiva aktiviteter, gärna för

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION Merkonom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen inom företagsekonomi UBS:s

Läs mer

Svar på förfrågan om vad som utgör en känslig personuppgift

Svar på förfrågan om vad som utgör en känslig personuppgift Datum Diarienr 1 (5) 2016-12-06 316-2016 Skolverket 106 20 Stockholm Svar på förfrågan om vad som utgör en känslig personuppgift Skolverket har vänt sig till Datainspektionen med en förfrågan om uppgift

Läs mer

Pul i praktiken LINKÖPINGS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET

Pul i praktiken LINKÖPINGS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET Pul i praktiken LINKÖPINGS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET PUL i praktiken Vad är PuL? PuL betyder Personuppgiftslagen och trädde i kraft 1998. Personuppgiftsansvarig Den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer

Läs mer

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Partnerskap

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Partnerskap Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska kommissionens

Läs mer

Etiska regler för adresserad dr

Etiska regler för adresserad dr Etiska regler för adresserad dr Innehåll Etiska regler för adresserad direktreklam 2 1. Syfte och tillämplighet 3 2. Definition av ADR 3 3. Reklammarkering 3 4. Sändarangivelse 3 5. Adresskälla 3 6. Respekt

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer