Samarbete mellan skolor och företag, marknadsföring och sponsring
|
|
- Johan Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samarbete mellan skolor och företag, marknadsföring och sponsring Promemoria
2 Innehåll 1 Varför behöver vi inom fostran och undervisning samarbete med företag? 3 2 Barn och unga i särställning i konsumentskyddslagen 5 3 Konsumentskyddet i skolors och läroanstalters verksamhet Kommersiellt material i undervisningen Kommersiella motionstjänster som används i undervisningen Media i undervisningen Försäljning till elever och studerande Dryck- och godisautomater Fotografering Distribution av reklam och produktprover bland elever och studerande Tävlingar och marknadsföring av evenemang Medelinsamling för gemensamt bruk 9 4 Sponsring 10 5 Samarbetet med vårdnadshavarna 12 6 Ytterligare uppgifter 13 Bilaga Begrepp 14 Utbildningsstyrelsen och Konsumentverket Ombrytning Pirjo Nylund Edita Prima Ab. Helsingfors
3 1 Varför behöver vi inom fostran och undervisning samarbete med företag? ILÄROPLANSGRUNDERNA UPPMUNTRAS skolor och läroanstalter till aktivt samarbete med företag som en del av det normala skolarbetet och studierna. Samarbetet kan till exempel ske i form av besök på företag, företagsrepresentanters och företagares besök i skolorna, gemensamma projekt, evenemang, lärdomsprov och fadderklassverksamhet. Företagen är lärmiljöer för eleverna och de studerande bland annat under perioderna med praktisk arbetslivsorientering, inlärning i arbetet och yrkesprov för påvisande av yrkesskicklighet. Fostran till entreprenörskap är ett tyngdpunktsområde i läroplansgrunderna för all utbildning. Detta innebär en omfattande attityd- och beredskapsfostran till ett inre entreprenörskap som visar sig på många sätt i den allmänbildande utbildningen och yrkesutbildningen. Målet är att stödja elevens utveckling till en självständig, initiativtagande och samarbetsförmögen medborgare med en realistisk bild av de egna val- och påverkningsmöjligheterna. Utöver dessa förutsättningar för inre entreprenörskap är målet att skapa en grund för företagsmässiga verksamhetssätt och under senare skolår också för företagande som ett möjligt yrke. Ett av målen för den grundläggande yrkesutbildningen är att skapa förutsättningar att fungera som en självständig yrkesutövare. Konsumentfostran och konsumentkompetens består av sex delar, vilka är privatekonomi konsumtion, miljö och etik konsumentens rättigheter och ansvar mat samt kommersiell påverkan säkerhet. Innehållen i konsumentfostran och konsumentkompetens behandlas i många läroämnen och ämneshelheter och de har anknytningspunkter bland annat till fostran till entreprenörskap fostran till ekonomiskt tänkande mediekunskap miljöfostran hälsofostran medborgarfostran. Kommersiell påverkan behandlas för att ge elever och studerande kännedom om avsikter med och principer för reklam och göra dem kapabla att på ett kritiskt sätt analysera och tolka kommersiella budskap. Det är viktigt att de också lär sig känna reklamens och massmedias samhälleliga uppgift och att förstå skillnaden mellan information och reklam. Likaså är det viktigt att eleverna och de studerande vet att det finns lagar och förordningar som reglerar reklam och att de kan söka information i dem. Kunskaperna och färdigheterna i konsumentfostran är centrala för den egna livskompetensen, anammandet av en hållbar livsstil samt för hur man 3
4 fungerar som medborgare. Både konsumenter och företagen och deras arbetstagare behöver konsumentupplysning. Då garanteras konsumentskyddet på bästa möjliga sätt. För yrkesläroanstalter är samarbetet med företag viktigt då det gäller att utveckla utbildningen. Utbildningsanordnarens läroplaner görs upp i samarbete med representanter för arbets- och näringslivet för att utbildningen så bra som möjligt skall motsvara arbetslivets krav. Inlärningen i arbetet planeras av representanten för arbetsplatsen, eleven och läraren. Arbetsplatsens representant handleder den studerande i arbetslivets spelregler och i att följa företagets verksamhetsanvisningar. Läraren i sin tur svarar för att verksamheten motsvarar inlärningsmålen. Läroanstaltens regler gäller den studerande också under inlärningen i arbetet. Samma principer gäller också under perioderna med praktisk arbetslivsorientering i den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Som skolans representant i företagssamarbetet är en enskild lärare ofta den som skapar spelreglerna. Utöver skolans eller läroanstaltens ledning skall också lärarna vara medvetna om de bestämmelser som bland annat gäller marknadsföring och sponsring. 4
5 2 Barn och unga i särställning i konsumentskyddslagen IDETTA KAPITEL presenteras principerna för den ställning som personer under 18 år innehar i konsumentskyddslagstiftningen. Principerna är normer som skall beaktas i allt arbete bland barn och unga. I följande kapitel granskas tillämpningen av dem i skolornas och läroanstalternas praktiska arbete. Minderåriga, barn och unga under 18 år, intar en särställning i konsumentskyddslagen. Marknadsföring som riktar sig till minderåriga kontrolleras i allmänhet strängare än annan marknadsföring, eftersom minderåriga på grund av sina begränsade kunskaper och erfarenheter kan anses mera påverkbara då det gäller marknadsföringens effekter. Som fostrare har föräldrarna rätt att besluta vilket slags reklam deras barn är föremål för. Föräldrarna har rätt att besluta om familjens anskaffningar utan att man direkt genom att vädja till barnet åsidosätter föräldrarnas rätt till fostran. Därför får reklamen inte ifrågasätta föräldrarnas beslutsrätt eller ge barnet fel uppfattning om sina befogenheter. Marknadsföringen får därför inte innehålla direkta köpuppmaningar som riktar sig till barn eller uppmuntra barn eller unga att pressa föräldrarna att köpa produkter av en viss sponsor eller reklammakare. Skolans uppgift är att garantera barnet och den unga en stimulerande uppväxtmiljö och möjlighet till en balanserad utveckling. Meningen är därför inte att skolan ens i sitt samarbete med företag skall fungera som en marknadsföringskanal utan som en fostrare och opartisk informationsspridare. En minderårig har svårt att inse marknadsföringens kommersiella karaktär, och då en lärare eller annan auktoritet delar ut marknadsföringsmaterialet får detta lätt en särskild vikt i elevens eller den studerandes ögon. Föräldrarna skall ha rätt att besluta om hurdan marknadsföring den minderåriga blir föremål för i skolan. Åt minderåriga får man därför inte dela ut marknadsföringsmaterial, såsom reklam, varuprover eller reklamgåvor genom skolan eller ordna marknadsföringsevenemang utan föräldrarnas tillåtelse. Som marknadsföringsmaterial räknas också sådana gratispublikationer som till stor del finansierats med reklaminkomster eller som innehåller reklamtext. En barntidning marknadsfördes så att grundskollärare delade ut ett provnummer av tidningen och en prenumerationskupong till eleverna. Grundskoleleverna lämnar målsmännen olika skriftliga meddelanden som hör ihop med skolgången och som återlämnas till läraren med målsmans underskrift. Om samma förfarande användes vid kommersiell marknadsföring utan samband med skolgången finns det risk för att elevernas målsmän inte klart inser till- 5
6 vägagångssättets affärsmässiga syfte. Marknadsdomstolen ansåg förfarandet strida mot god sed. (MD 1981:9) En reklambyrå och en registrerad förening hade distribuerat en reklampublikation som de utgett till skolor i syfte att publikationen i skolorna skulle delas ut till eleverna och att publikationen i skolorna fritt skulle finnas tillgänglig för eleverna. I publikationen fanns information om evenemang och produkter som intresserar barn och unga. Marknadsdomstolen ansåg att marknadsföringen varit i strid med god sed och förbjöd motparten att distribuera marknadsföringsmaterial direkt till minderåriga barn och unga genom skolorna utan samtycke av barnens och de ungas föräldrar. (MD 2000:12)) Av marknadsföringen skall alltid klart framgå dess kommersiella syfte, det vill säga reklam skall gå att känna igen som reklam. Smygreklam eller annan dold reklam får inte användas. Läraren skall försäkra sig om att meddelanden i reklamform hålls skilt från undervisningsmaterial och annat material som delas ut till barn och unga. Reklam blir svår att känna igen om den iklätts formen av en uppgift, tävling, berättelse eller serie. En till barn och unga riktad publikation som till sitt innehåll bestod av kommersiell information hade i sin helhet utarbetats i syfte att i hög grad påminna om redaktionella publikationer. Marknadsdomstolen ansåg marknadsföringen vara olämplig eftersom publikationen i första hand var riktad till barn och unga varför risken för att målgruppen inte hade identifierat texterna som reklam varit större än vanligt. (MD 2000:12) I en målarbok för barn hade lokala företagare och enskilda namngivna produkter åskådliggjorts i form av teckningar. Bland teckningarna hade reklamfraser och företagslogon placerats. Färgböckerna hade distribuerats direkt till barnen via daghem. Konsumentombudsmannen ansåg förfarandet olämpligt, eftersom marknadsföringsmaterialet distribuerades genom daghemmet utan föräldrarnas samtycke. Konsumentombudsmannen ansåg att målarbokens förtäckta reklam var olämplig (KO 2001/40/0602) 6
7 3 Konsumentskyddet i skolors och läroanstalters verksamhet AKTUELLT MATERIAL behövs ofta i undervisningen. Det kan handla om kommersiellt material som producerats av företag eller av olika slags organisationer. I det följande behandlas närmast principerna för hur man använder kommersiellt material i ljuset av konsumentskyddslagstiftningen. Förhållningssättet till material som producerats av organisationer skall kännetecknas av samma principer. Skolor och läroanstalter skall alltid bedöma material och tjänster enligt deras lämplighet i förhållande till målen för undervisning och fostran. 3.1 Kommersiellt material i undervisningen Om kommersiellt material används i undervisningssyfte skall läraren förklara för eleverna eller de studerande vad materialet är för någonting, vem som har producerat det, hur marknadsföringskommunikationen syns i materialet samt avsikterna med sistnämnda. För elever och studerande kan det i synnerhet vara svårt att skilja åt reklam från annat material. Det är lärarens uppgift att handleda eleverna och de studerande att använda olika slags material mångsidigt och med omdöme. Kritisk bedömning av material är en del av mediekunskapen, konsumentfostran och fostran till entreprenörskap. 3.2 Kommersiella motionstjänster som används i undervisningen Motion som hobby är starkt personligt. Därför är det viktigt att skolgymnastiken på ett mångsidigt sätt gör elever och studerande bekanta med möjligheterna att utöva idrott. Som en del av undervisningen kan man också bekanta sig med kommersiella idrottstjänster och hur dessa används. I arrangemangen skall man i så fall se till att man bekantar sig med tjänsterna på ett opartiskt sätt och att varje elev och studerande har jämlika möjligheter att delta i den gemensamma verksamheten. Om skolan eller läroanstalten i undervisningen utnyttjar kommersiella idrottstjänster, vilkas kostnader kräver vårdnadshavarnas insatser (som exempel kan nämnas utfärder till idrotts- eller slalomcentra), skall man se till att också kostnadsfria alternativ står till buds för dem som behöver dem. 7
8 3.3 Media i undervisningen Media har blivit en viktig inlärningskälla. Materialet som förmedlas av medierna kan skapa skenbara behov och overkliga föreställningar. Skolan eller läroanstalten har i uppgift att lära ut skillnaden mellan kunskap, information, reklam och underhållning. Målet är att eleven och den studerande lär sig att förhålla sig kritiskt till medieinnehåll och att reflektera över därmed förknippade etiska och estetiska värden i kommunikationen. I undervisningen är det också nödvändigt att iaktta de förhållanden till den reella världen som medierna beskriver, att öva sig i källkritik och fördjupa sig i nätetik. 3.4 Försäljning till elever och studerande En minderårig kan inte köpa produkter på kredit. Därför behöver han eller hon vårdnadshavarens skriftliga tillåtelse för att köpa klassringar, t-skjortor eller andra produkter. 3.5 Dryck- och godisautomater Dryck- och andra automater kan redan som sådana fungera som en form av reklam. Enligt konsumentskyddslagstiftningen har föräldrarna rätt att besluta hurdan marknadsföring deras minderåriga barn kan utsättas för. Därför är det viktigt att man i skolor och läroanstalter i samband med inköp av eventuella automater för en principiell diskussion där också föräldrarna kan delta. Dessutom bör skolor och läroanstalter uppmärksamma de produkter som säljs i automaterna ur pedagogisk synvinkel, till exempel med tanke på hälsofostran och ekonomisk fostran Fotografering Konsumentombudsmannen har gett särskilda anvisningar om fotografering i skolor och på daghem, vilka finns på Konsumentverkets webbsidor. Föräldrarna skall meddelas på förhand om datum för fotograferingen, fotourvalet, priserna och om returneringsrätt. Föräldrarna har inget köptvång utan fotografierna kan returneras i enlighet med konsumentskyddslagens regler för distansförsäljning. 3.7 Distribution av reklam och produktprover bland elever och studerande Personer under 15 år får inte utsättas för direktreklam utan föräldrarnas samtycke. Man bör också vara särskilt försiktig när det gäller direktreklam som riktas till åringar. Därför behövs föräldrarnas tillåtelse 8
9 för spridning av allt slags marknadsföringsmaterial, såsom reklam, tidningar som innehåller reklam, produktprover och reklamgåvor. Det är att märka att det är skillnad mellan att enbart dela ut material till elever och studerande och att använda material i undervisningen. Föräldrarnas tillåtelse behövs inte för att använda material i undervisningen och läraren fattar beslut om hur materialet används (jfr punkt 3.1). 3.8 Tävlingar och marknadsföring av evenemang Om elever och studerande deltar i tävlingar eller evenemang som marknadsför ett företag och där man marknadsför ett visst evenemang, måste de få en förklaring på vad det handlar om. Tillåtelse att delta behövs av minderåriga elevers föräldrar. 3.9 Medelinsamling för gemensamt bruk För att till exempel genomföra en lägerskola eller utfärd kan elever och studerande (elevkåren, föräldraföreningen) skaffa medel via gemensam verksamhet. Det gäller att notera att föräldrarnas tillåtelse krävs för att en person under 15 år skall kunna sälja ett företags produkter. Om minderåriga då till exempel säljer ett visst företags produkter tillämpas samma principer då man diskuterar attityden till företagets produkter som då kommersiellt material används i undervisningen. 9
10 4 Sponsring SKOLSPONSRING ÄR ett företags marknadsföring som bygger på ett samarbetsavtal mellan sponsorn och skolan. Det handlar om sponsring då en aktör finansierar, ekonomiskt stödjer, bekostar eller fungerar som garant för ett visst projekt. Sponsorn har rätt till att få sin logo synlighållen i igenkännlig form i samband med projektet. Sponsorn skall inte påverka projektets mål eller innehåll. Kompensering för sponsring begränsar sig till sponsorns eller läroanstaltens logo. I marknadsföring som sker utanför skolan kan sponsorn även nämna att den stödjer skolans projekt. All övrig verksamhet är marknadsföring som bör granskas separat. För sponsorn är det t.ex. inte tillåtet att presentera bilder på egna produkter, reklamer eller köpuppmaningar. Att sponsorns logo eller någon annan symbol hålls synlig är viktigt med tanke på identifieringen. Symbolen berättar för eleverna och de studerande att det är fråga om ett sponsrat projekt samt vem som står bakom det. Det är också viktigt att berätta om sponsorns andel i och betydelse för projektet samt varför sponsorn vill stödja det. Det är bra om skolan på förhand informerar föräldrarna om projekt som genomförs med sponsorstöd och om det kommersiella samarbetets innehåll. Också föräldrarna behöver information om sponsorns andel och betydelse i projektet. Det är önskvärt att föräldrarna på ett eller annat sätt har möjlighet att påverka skolans eller läroanstaltens beslut att delta i det sponsrade projektet. Bäst lyckas projekt som innebär sponsring och annan marknadsföring när de planeras som ett trepartssamarbete mellan skolan, företagen eller organisationerna och hemmen, varvid föräldrarnas åsikt beaktas. Detta gäller också projekt som har att göra med fostran till entreprenörskap, fadderklassverksamhet och arbetslivsorientering. Sponsring och annat kommersiellt samarbete får inte fördunkla grundvalen för ordnandet av utbildning, som bygger på lagstadgad offentlig finansiering, och får inte heller leda till att skolan eller dess huvudman blir beroende av den som ger stödet. Villkoren och formerna för sponsring och annat kommersiellt samarbete får inte stå i konflikt med skolans uppgift att undervisa och fostra. Då verksamheten planeras skall man särskilt tänka över lösningarna med perspektiv på elevvårdsarbetet samt hälso-, konsument-, miljö-, laglighets- och kommunikationsfostran. 10
11 Vid bedömning av den eventuella sponsorns lämplighet är det skäl att fästa uppmärksamhet vid sponsorns offentlighetsbild samt den bransch där sponsorn verkar och sponsorföretagets samtliga produkter. Vissa företag (t.ex. i tobaks- och alkoholbranschen) och organisationer (t.ex. politiska partier) är olämpliga som sponsorer i skolsammanhang. Ett undantag kan emellertid vara sådan yrkesutbildning (till exempel livsmedelsbranschen eller hotell- och restaurangbranschen) som har direkt anknytning till verksamhetsfält av den här typen. Alla företag och organisationer som betraktas som acceptabla sponsorer bör garanteras a priori jämlika möjligheter. T.ex. arbetsplatsen eller bakgrundsorganisationen till en förtroendevald i skolans förvaltning eller en kontaktperson inom föräldraföreningen får inte ha någon särställning i detta avseende. Det lönar sig att sörja för att en god bild av skolan upprätthålls i offentligheten när sponsorsamarbetet genomförs. Det är bra att komma överens om samarbetet så att det snabbt kan avbrytas vid behov, t.ex. om missförhållanden yppar sig. Ett skriftligt avtal angående sponsringen är alltid att rekommendera. Det är skäl att hålla sponsring och andra eventuella ekonomiska relationer (t.ex. anskaffningar) mellan parterna klart åtskilda. 11
12 5 Samarbetet med vårdnadshavarna LAGARNA SOM gäller den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen förpliktar skolorna till samarbete med hemmen. Ett centralt mål för samarbetet är att stödja elevens och den studerandes inlärning och tillväxt. Också i läroplansgrunderna betonas det viktiga i samarbetet med hemmen, andra organisationer och företag vid planeringen och genomförandet av fostran och undervisning. Betydelsen av samarbetet med hemmen betonas i fostran till entreprenörskap eller i konsumentfostran samt i samarbetet med företag. Dessa områden innehåller frågor där föräldrarnas rätt att påverka verksamhetssätten är speciellt stor. Det är viktigt att skolan ser till att hemmen i tid och på ett tydligt sätt informeras om samarbetet med företag, om samarbetets syfte och praktiska genomförande. Vid behov är det också skäl att föra en gemensam principdiskussion om spelreglerna för verksamheten. Till exempel i samband med distribution av kommersiellt material till elever eller studerande måste man be om vårdnadshavarnas samtycke. Sådana situationer har behandlats i kapitel 3. Det är att rekommendera att skolor och läroanstalter planerar samarbetet med företagen i samråd med hemmen. 12
13 6 Ytterligare uppgifter MARKNADSFÖRINGSBESTÄMMELSERNA FINNS i konsumentskyddslagen (38/1978). I konsumentombudsmannens anvisningar finns bl.a. följande instruktioner: Minderåriga, marknadsföring och inköp ( ) Skolsponsring och annan marknadsföring i skolorna Fotografering i skolor och daghem. Till konsumentverkets uppgifter hör också att stödja konsumentfostran i skolorna. På Konsumentverkets internetsidor ( finns bland annat beskrivningar av innehållet på de olika delområdena av konsumentfostran. Konsumentverket producerar även undervisningsmaterial för konsumentfostran. Konsumentombudsmannens instruktioner och Konsumentverkets material finns på webbsidorna, där också konsumentombudsmannens anvisningar och material finns. De kan också beställas per e-post posti@kuluttajavirasto.fi eller från från Konsumentverket på adressen PB 5, HELSINGFORS eller tel. (09) eller fax tel. (09) Om det i skolan uppstår oklarhet t.ex. om kvaliteten på det material som används eller står till buds eller om karaktären på ett eventuellt evenemang rekommenderas kontakt med Konsumentverket i förväg. På Utbildningsstyrelsens webbsidor finns entreprenörskapssidor med viktigt material som underlättar lärares och undervisningsanordnares arbete i planeringen och genomförandet av entreprenörskap i undervisningen. Materialet har grupperats enligt olika utbildningsstadier och utbildningsformer. De som utnyttjar sidorna kallas att delta i kompletteringen och uppdateringen av sidorna och att t.ex. skicka goda idéer till Utbildningsstyrelsens idékartotek. Kontaktpersoner på Utbildningsstyrelsen Vanttaja Ulla, skolråd, juridisk information tel. (09) tai e-post ulla.vanttaja@oph.fi. Manninen Marjaana, överinspektör, konsumentfostran tel. (09) tai e-post marjaana.manninen@oph.fi Louekoski Hannele, överinspektör, fostran till entreprenörskap tel. (09) tai e-post hannele.louekoski@oph.fi Hannén Krisse, undervisningsråd, svenskspråkig utbildning tel. (09) tai e-post krisse.hannen@oph.fi Kaila-Sayeed Meri, överinspektör, yrkesutbildning tel. (09) tai e-post meri.kaila-sayeed@oph.fi. 13
14 Begrepp Bilaga Begreppet marknadsföring är omfattande och avser all kommersiell information som har som avsikt att främja försäljningen av en produkt eller tjänst. Reklam är en marknadsföringsmetod. Avsikten är att öka medvetandet om företaget och dess produkter och tjänster, att förbättra bilden av företaget samt att sälja produkter och tjänster. Kanaler är till exempel massmedia, direktkontakt, direktreklam, kundbrev och informationsnät. Direkt marknadsföring handlar det om då ett företag riktar reklam till en viss mottagare t.ex. på dennes namn. Marknadsföringsmaterial är material som erbjuds för att främja försäljningen av en produkt eller tjänst, såsom reklam, publikationer, produktprover, reklamgåvor samt gratistidningar som till stor del finansieras med reklamintäkter eller som innehåller textreklam. Marknadsföringstillfälle är ett kommersiellt evenemang i avsikt att öka kännedomen om ett företag och främja försäljningen av företagets produkter eller tjänster. Marknadsföringskommunikation strävar efter att väcka uppmärksamhet och iver, höja viljan att köpa och åstadkomma köpbeslut. Marknadsföring av evenemang är redskap för att marknadsföra upplevelseekonomin. Företagen strävar till att producera nya upplevelser åt människor och att genom dessa väcka intresse för en viss produkt eller tjänst. Smygreklam är dold reklam vars kommersiella avsikt inte framgår klart. Ett exempel kunde vara reklam i serieform. Marknadsföring som riktar sig till barn och unga regleras strängare än annan marknadsföring. Skolsponsring är ett företags eller en organisations marknadsföring som bygger på att företaget finasierar, ekonomiskt stöder, bekostar eller garanterar ett projekt i skolan. En positiv offentlighetsbild är företagets mål. Sponsringsavtal är ett samarbetsavtal mellan sponsorn och skolan där man kommer överens om innehåll och villkor för sponsringen. 14
15 15
16 16
Samarbete mellan skolor och läroanstalter samt företag och samfund, marknadsföring och sponsring
Samarbete mellan skolor och läroanstalter samt företag och samfund, marknadsföring och sponsring Promemoria 1.11.2007 Innehåll 1 Varför behöver vi inom fostran och undervisning samarbete med företag och
Läs merSAMARBETE MELLAN SKOLOR OCH LÄROANSTALTER SAMT FÖRETAG OCH SAMMANSLUTNINGAR, MARKNADSFÖRING OCH SPONSRING
SAMARBETE MELLAN SKOLOR OCH LÄROANSTALTER SAMT FÖRETAG OCH SAMMANSLUTNINGAR, MARKNADSFÖRING OCH SPONSRING Promemorior 2014:1 SAMARBETE MELLAN SKOLOR OCH LÄROANSTALTER SAMT FÖRETAG OCH SAMMANSLUTNINGAR,
Läs merSAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
Läs merSKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...
Läs merSKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten från 1.8.2016 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merUTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV
UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4
Läs merPolicy för kommerciell sponsring och reklam i Vimmerby kommuns skolor
Policy för kommerciell sponsring och reklam i Vimmerby kommuns skolor Antagen av kommunfullmäktige 2007-12-17 182 Policy för kommersiell sponsring och reklam i Vimmerby kommuns skolor 1. Definitioner Sponsring
Läs merREVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna
1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013
Läs merRiktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring
Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-06-18 1} AU 6:14 Dnr. KS 2013/296-020 Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Arbetsutskottets förslag
Läs merSponsringspolicy. för Göteborgs Stad Utbildning
Sponsringspolicy för Göteborgs Stad Utbildning 1. Varför en policy?` Sponsring av skolverksamhet är en komplicerad fråga av etisk, pedagogisk, juridisk och politisk karaktär. Konsumentverket, Skolverket
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merÄlmhults kommuns policy för mottagande av gåvor och finansiella bidrag samt sponsring inom skolans verksamhet
Älmhults kommuns policy för mottagande av gåvor och finansiella bidrag samt sponsring inom skolans verksamhet Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-04-29 Gäller från och med 2013-04-29 Diarienummer: 2013/85
Läs merRIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring
RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten
Läs merAnsökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2016
1/5 Meddelande Ohje till vårdnadshavare Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2016 Gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning 23.2-15.3.2016 Yrkesinriktade
Läs merStatsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2019
1 (5) 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs mer1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Läs merINTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla
INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA
VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande
Läs merVägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier
Vägledning Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier Konsumentverket 2015 Ansvariga handläggare: Axel Frick och Otto
Läs merGRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET
UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET 2011 2014 Utbildningsstyrelsens nya grunder för morgon- och eftermiddagsverksamheten träder i kraft den 1 augusti 2011. Denna utvecklingsplan
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merBeslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:
DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs mer53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53
Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den
Läs merPolicy för sponsring (3)
Datum 2009-02-10 1(3) Handläggare Lena Allthin Telefon 0370-781 95 Policy för sponsring Utgångspunkt Sponsring är en del av Vaggeryds kommuns marknadsföring. Syftet med marknadsföringen är att exponera
Läs merINFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Läs merGivande och mottagande av sponsring
Givande och mottagande av sponsring Riktlinjer Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2016-03-23 Giltighetstid Tills vidare + Första översyn 2017-07- 30 Ansvarig funktion Stabchef
Läs merDen ändrade föreskriften skall följas fr.o.m. 1.8.2005.
OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN Dnr 28/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas Datum 27.8.2004 Yrkesutbildningsanordnarna Examenskommissionerna GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN
Läs merStatsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2018
ANSÖKNINGSMEDDDELANDE 1 (5) 3.4.2018 Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2018 Bakgrund Rättsgrund Statsunderstödslagen
Läs merRiktlinje för sponsring
RIKTLINJE Gäller från och med 2015-10-09 Diarienummer: V-2015-0712 Riktlinje för sponsring Bakgrund Tidigare har sponsring beskrivits som företeelsen att företag lämnar ekonomiskt stöd till idrottslig
Läs merGrunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen
Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004
Läs merSMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik
SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik Inledning Du kan påverka På väg mot ett gemensamt mål En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse
Läs merLaurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Autenticitet
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Autenticitet Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska
Läs merHANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD
HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes
Läs merRIKTLINJER FÖR. Sponsring. Antaget , 124. Tillsvidare, dock längst fyra år från antagande
RIKTLINJER FÖR Sponsring Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2017-10-30, 124 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst fyra år från antagande Kommundirektör Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merUppföljning av jämställdhetsplanerna
Elina Ikävalko Uppföljning av jämställdhetsplanerna Jämställdhetsplaneringen vid gymnasierna, yrkesläroanstalterna och läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet Elina Ikävalko Uppföljning av jämställdhetsplanerna
Läs merFÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR
FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en
Läs merKvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet
Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning
Läs mer1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.
1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik
Läs merRiktlinjer för sponsring
Riktlinjer för sponsring Dokumentansvarig: Kommundirektör Antagen: Kommunfullmäktige 2017-10-30 124 Gäller för samtliga verksamheter förutom bolag och förbund. RIKTLINJE 2(6) Riktlinjer för sponsring i
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merINNEHÅLL OCH BEGREPP I DEN PERSONLIGA UTVECKLINGSPLANEN FÖR KUNNANDET ( ) 9 1 mom. i förordningen 673/2017. Begrepp och förklaringar
INNEHÅLL OCH BEGREPP I DEN PERSONLIGA UTVECKLINGSPLANEN FÖR KUNNANDET (6.2.2018) 9 1 mom. i förordningen 673/2017 I den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet ska utbildningsanordnaren föra
Läs mer15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merFörsamlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart
Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Ett mångsidigt samarbete kan illustreras med fyra korgar. Med hjälp av korgarnas olika innehåll får man en klarare bild av samarbetets
Läs merANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN
MEDDELANDE 48/2017 1 (6) 20.12.2017 Till anordnarna av grundläggande utbildning ANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN
Läs merVägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området
Utbildningsprogram > Arbetsplatser Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen i teckenspråkshandledning Grundexamen i barn- och familjearbete
Läs merVad en förtroendevald bör veta om bildningskommunen. Ett infopaket om bildningssektorn för förtroendevalda
Vad en förtroendevald bör veta om bildningskommunen Ett infopaket om bildningssektorn för förtroendevalda Bildningskommunens stora utmaningar BEFOLKNINGEN blir äldre blir mera mångkulturell polariseras
Läs merÄrende 20 RS POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SPONSRING I REGION HALLAND
POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SPONSRING I REGION HALLAND 2(7) POLICY FÖR SPONSRING I REGION HALLAND 1. Inledning Definition av sponsring Sponsring är ett affärsmässigt samarbetsavtal till ömsesidig nytta mellan
Läs merFörsamlingen som samarbetspartner
Församlingen som samarbetspartner Församlingen kan vara en samarbetspartner till skolan och läroinrättningar samt inom småbarnspedagogiken. Broschyren är tänkt för dem som arbetar med fostran. Den riktar
Läs merSimklubben Elfsborgs policy gällande MARKNADSFÖRING
Simklubben Elfsborgs policy gällande MARKNADSFÖRING och riktlinjer för reklam, sponsring, försäljning och gåvor 1 Denna marknadsföringspolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten
Läs merKontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen
Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen Läroplanens tre nivåer i Finland Undervisning och lärande Det övergripande
Läs merLÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL
LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL 1 LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL Innehåll Förbundet Hem och Skola i Finland rf. 2016 Denna broschyr utgår ifrån Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Utbildningsstyrelsens
Läs merANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) /2017 ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017 Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan Statens specialunderstöd för tutorlärarnas verksamhet och utbildning och utveckling
Läs merEn tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i
Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än
Läs merCentrala principer och mål för studerandevården samt utarbetandet av
FÖRESKRIFT 1 (1) Iakttas som förpliktande 12.03.2018 OPH-285-2018 Anordnare av yrkesutbildning Giltighetstid: fr.o.m. 15.3.2018 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av: L 531/2017, 9 L 1287/2013,
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens
Läs merGYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07
GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Anvisningar till läraren 3 Studier före diplomkursen 3 Anordnande av diplomkursen och kursens tidpunkt 4 Material och verktyg 4 Utförande av uppgifterna
Läs merKapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Läs merBILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)
BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) NAMNET PÅ EXAMEN Yrkesexamen i idrott (SV) Liikunnan ammattitutkinto (FI) DEN YRKESSKICKLIGHET SOM PÅVISATS I EXAMEN Uppbyggnaden av examen Denna examen består av samtliga
Läs merANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD
Bilaga till ansökningsmeddelande 12/2017 10.4.2017 Programmet Den nya grundskolan, spetsprojekt 1: Utveckling av undervisningspersonalens kompetens till stöd för genomförandet av försöket med språk ANVISNINGAR
Läs merAnvisning 14/2014 1 (5)
Anvisning 14/2014 1 (5) Enligt sändlista Tobaksprodukter och rökning från läroanstaltens synpunkt Allmänt Läroanstalter och rökningsförbud Lagen om grundläggande utbildning (1267/2013), gymnasielagen (1268/2013)
Läs merKunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier)
6. kan använda i 5. kan tillämpa i av 3. kan visa för eleverna 2. kan själv 1. kan inte själv / Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier) Skolans namn: Kollektiv kunskapsutveckling Denna
Läs merMer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet
Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Synvinklar utifrån arbetslivssamarbete Utbildning som ordnas på arbetsplats Läroavtalsutbildning Utbildning som grundar sig på utbildningsavtal Samarbetsskyldighet
Läs merSponsringspolicy för Värnamo kommun
Kommunledningskontoret Sponsringspolicy för Värnamo kommun antagen av kommunfullmäktige 2012-03-29 Sponsringspolicy för Värnamo kommun Allmänt Sponsring är en affärsöverenskommelse mellan två parter som
Läs merNr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merPRIVAT TILLÄGGSFINANSIERING AV KOMMUNAL VERKSAMHET - RIKTLINJER FÖR SPONSRING, GÅVOR, REKLAM OCH FÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET
1 (6) Antagen av kommunfullmäktige den 22 april 2009, 68 Dnr: 260-263/09-940 Reviderad av kommunfullmäktige den 27 maj 2009, 90 Dnr: 261/09-940 Nr: PRIVAT TILLÄGGSFINANSIERING AV KOMMUNAL VERKSAMHET -
Läs merHandledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen
Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun Inledning För att skolorna ska kunna arbeta målinriktat behövs en gemensam bild av målet för elevhandledningen. Handledningsplanen
Läs merÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000
DNR 3/011/2009 FÖRESKRIFT Att iakttas som förpliktande Till anordnarna av förskoleundervisning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid Fr.o.m. 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av Lagen
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merKommunikationsstrategi yrkesutbildningen
Kommunikationsstrategi för yrkesutbildningen 11.3.2019 18.3.2019 1 INNEHÅLL Ägare och ansvar Utgångspunkter för kommunikationen Målgrupper Riktlinjer Värderingar Effektmål En studerande berättar Kärnbudskap
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merPolicy för sponsring. Sammanfattning. Varför en sponsringspolicy? Vad är sponsring? 1 [7] Kommunledningsförvaltningen Kommunikation, medborgare och PR
1 [7] Kommunikation, medborgare och PR 2012-05-21 Referens Marica Nordwall Policy för sponsring Sammanfattning Policyn är ett stöd till medarbetare som arbetar med eller överväger att arbeta med sponsring,
Läs merKVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen
KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN Den allmänbildande utbildningen Utvecklandet av kvaliteten på den internationella verksamheten i Finland är förankrad i tanken om internationalismen
Läs merDokumentering av yrkesprov
Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare Studerande Examensdel: Företagande inom hästhushållningen Yrkesprov nr 5 Studerande: Plats: Matrikelnr Tidpunkt
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merBeräkning av statsandelar för driftskostnaderna
UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Läs merHÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merHEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om
Läs merGRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM TRANSPORTBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING
Bilaga 2 2.4.2012 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM TRANSPORTBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING 1. Utbildningens helhetsmål Målet för försöket med arbetsledarutbildning inom transportbranschen är att
Läs merA-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Marknadsföring. sociala medier
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Marknadsföring och sociala medier TANDHYG Information till legitimerade tandhygienister Marknadsföring och sociala medier Inledning Marknadsföring
Läs merA-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merGymnasiediplom. Huslig ekonomi
Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4
Läs merPRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA
ELEVENS GUIDE PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA Vår bildkonstskola grundades år 1982 för att erbjuda bildkonstundervisning för barn och unga. Vi följer en fördjupad läroplan för
Läs merFÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 12/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 12/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merGYMNASIEDIPLOMET MEDIEKUNSKAP
GYMNASIEDIPLOMET MEDIEKUNSKAP 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Studiernas mål 3 Diplomets uppbyggand 3 Diplomarbetet 4 Bedömningen av gymnasiediplomet i mediekunskap 4 Vad bedöms 4 A Mediegestaltning 4 B Medieanalys
Läs merSKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR
SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR Hur? Hur fungerar detta i skolans vardag? Vad lyckas bra? Vad kan utvecklas? Konkreta förslag: Varför? Hur? När? Vem? 1. Verksamhetskulturen i vår skola befrämjar samarbete
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merVilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning
Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård
Läs merFacebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Läs merVägkost från Utbildningsstyrelsen
Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops
Läs merHandlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun
Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun Studie- och yrkesorientering är en lång process och en väl fungerande studie- och yrkesorientering skapar en betydelsefull grund
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor
Läs mer