#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken"

Transkript

1 #jämställdhet Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken

2 #jämställdhet temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Strategisk utveckling, Analys Karolina Pamp-Sandgren och Johanna Pettersson Oktober 2013

3 Förord Kvinnor förlorare när pendeln är sen. Den rubriken gick nyligen att läsa i media och syftade till de ökade förseningar som drabbat kollektivtrafiken. Enligt Länsstyrelsen, som gjort undersökningen, är förseningarna en jämställdhetsfråga då kvinnor reser mer kollektivt än män. Under hösten 2012 genomförde Trivector Traffic på uppdrag av SL en inventering av aktuellt kunskapsläge om jämställdhet i kollektivtrafiken och i hela transportsystemet, samt tog fram rekommendationer för hur planeringen av kollektivtrafiken i Stockholms län kan bidra till ökad jämställdhet. Denna temarapport grundar sig på ovan nämnda arbete och vi har här valt att belysa några av de aspekter som rör jämställdhet och de skillnader som finns i mäns och kvinnors resmönster. Vår förhoppning med denna rapport är att synliggöra de samband som finns mellan kollektivtrafik och jämställdhet i dagens samhälle.

4 Innehåll Jämställdhet i Sverige 3 Lika för alla 3 Vad handlar det här med genus egentligen om? 3 Hur ser det ut idag? 3 Resmönster 4 Större region=större klyftor? 4 Vem är det som bestämmer? 5 Tyck till! 5 Jämställdhet i kollektivtrafiken 6 Jämställdhet i Stockholm 6 Genusskillnader i SL-trafiken 6 Trygghet 6 Fler kvinnliga busschaufförer i Skåne 7 Malmö stads projekt Hållbar jämställd i kollektivtrafiken 7 Göteborgsregionen 7 Konsekvensanalys 8

5 Jämställdhet i Sverige Lika för alla Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att alla kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Till det övergripande jämställdhetsmålet har fyra mer konkretiserade delmål kopplats. Dessa är: Genusbegreppet innebär att kvinnor och mäns möjligheter och beteenden inte beror på biologi. De formas istället utifrån samhällets förväntningar om vad män och kvinnor är, kulturella och sociala villkor och förutsättningar. Genom att använda begreppen kön och genus görs en skillnad på vad som är kopplat till biologiska skillnader och vad som baseras på föreställningar om manligt och kvinnligt. Kön står för det som har med vår biologi att göra, medan begreppet genus används för att förtydliga att vad som anses vara manligt eller kvinnligt ofta är skapat av samhället vi lever i. Hur ser det ut idag? Idag utbildar sig kvinnor i högre grad än män, men har i genomsnitt lägre lön. Oavsett ålder tjänar män mer än kvinnor. Kvinnor arbetar mer deltid och tar även ut mer av föräldraledigheten. Endast var tionde arbetande man arbetar deltid medan motsvarande andel bland kvinnor är en tredjedel. När det gäller könsfördelning i styrelser har män oftare rösträtt medan kvinnor i högre utsträckning är suppleanter. Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Förutom det övergripande målet finns funktionsoch hänsynsmål med ett antal prioriterade områden där jämställdhet ingår. I grund och botten tar kvinnor sammantaget mer ansvar för hemarbetet och familj. Ju fler barn, ju mindre betald arbetstid för kvinnor. Över tid går det att se att män tar mer ansvar i hemmet, men utjämningen går långsamt. På 20 år har kvinnor minskat hemarbetet med drygt en timme medan männen ökat motsvarande arbete med 8 minuter. Vad handlar det här med genus egentligen om? Jämställdhet och genus handlar om fördelningen av makt och resurser. Jämställdhet utgår från alla människors lika värde och begreppet omfattar förhållanden mellan kvinnor och män. Bildkälla bild: Gunnar Lundmark/Scanpix 3

6 Enligt EqualClimate som är en nordisk kunskapsoch idéportal, finns följande skillnader mellan kvinnor och män när det gäller resor: Bildkälla: dn.se Resmönster Det är viktigt att poängtera att skillnader i resmönster inom könen är stora och skiljer mycket beroende på ålder, inkomst, utbildning etcetera och dessa skillnader är ofta större än de mellan könen. Men för kvinnor och män som grupp kan det konstateras att det finns genomgående skillnader. Män reser exempelvis längre och mer med bil än vad kvinnor gör. Om kvinnor och män arbetar heltid gör de lika många arbetsresor, men eftersom en större andel kvinnor arbetar deltid gör de totalt sett färre arbetsresor. Kvinnor har körkort och tillgång till bil i mindre utsträckning än män och kvinnor reser mer med kollektivtrafiken. Det finns en skillnad i attityder till miljö och bilanvändning. För kvinnor är det viktigare med funktionalitet och miljövänliga transportmedel. För män är det viktigare med prestanda och motorkapacitet och de har högre potential för ett ökat bilanvändande. Männens resor är längre, vilket delvis kan förklaras av att de i högre utsträckning har tillgång till bil. Det kan också förklaras med att de har högre position på arbetsmarknaden och därmed reser längre. Kvinnorna gör fler resor i närområdet. De vanligaste resorna för män är till och från arbetet medan kvinnor oftare gör kedjeresor med flera på varandra följande mål. Männen reser oftare i rusningstid än kvinnorna. Utöver skillnader i resmönster finns också skillnader mellan män och kvinnor när det gäller ägande av fordon. Männen äger fler bilar än kvinnorna och detta förändras i mycket långsam takt. År 2000 ägde kvinnor 33,1 procent av de privatägda bilarna i trafik; motsvarande siffra år 2010 var 34,6 procent. Större region = större klyftor? Regionförstoring är ett geografiskt begrepp som betyder att arbetsmarknadsregioner växer samman. Högutbildade är mer benägna att pendla långt. Det beror bland annat på att de ger bättre ekonomisk utdelning. Detta gäller dock främst för män medan kvinnor i hög grad befinner sig på andra arbetsmarknader. Kvinnor jobbar ofta inom traditionellt kvinnliga områden som vård och omsorg, där sannolikheten är rätt liten att de genom att pendla långa sträckor skulle få tillgång till motsvarande jobb med väsentligt högre lön. Regionförstoring är inte lika positivt för kvinnor som för män då par verkar anpassa sig mer till männens karriärmöjligheter än till kvinnornas. Forskning visar att den ökande arbetspendlingen 4

7 kan motverka jämställdhet, eftersom männen i regel pendlar mer och längre sträckor än kvinnor. Kvinnor söker oftare arbete i närhet av hemmet om mannen i samma familj arbetspendlar till en annan kommun. Pendlingen är tidskrävande vilket kan medföra ökad stress och för barnfamiljers del att mannen tar ett minskat ansvar för barnen. Långa resor och arbetsdagar innebär ett begränsat socialt liv, även för den som inte har familj. För barnfamiljer blir det ännu svårare att få ihop vardagen, och ansvaret för hemarbetet förskjuts till den förälder som arbetar närmare hemmet i regel kvinnan. Enligt rapporten Regionförstoring och regionminskning? Individers räckhåll - platsbundenhet, rörlighet och kön skriven av Heldt Cassel, Håkansson och Isacsson är en konsekvens att män och kvinnor har olika stor tillgång på arbeten då kvinnor är mindre benägna att pendla än män. Detta leder till ojämn fördelning av manlig respektive kvinnlig arbetskraft i Sverige och skapar sämre förutsättningar för kvinnor på arbetsmarknaden. Tyck till! Samråd är ett sätt att genom medborgarnas deltagande få fram fler alternativ i samhällsplaneringen, där medborgarna får komma till tals. Idag är kvinnor, liksom ungdomar och nysvenskar, underrepresenterade vid samråd i trafikplanering. Ett annat sätt att se på detta är att infödda svenska män med hög medelålder idag är överrepresenterade i samråd. Detta medför uppenbara risker för att samhällsplaneringen baseras på en för snäv bild och erfarenhetsvärld, och att den även fortsatt kommer att baseras på en norm som utgår ifrån den traditionella kärnfamiljebilden. Det vill säga med mannen främst som familjeförsörjare och den mest aktive i arbetslivet, och med kvinnan som bärare av familjelivet och det obetalda hemarbetet, på bekostnad av det produktiva arbete som traditionellt värderas samhällsekonomiskt. Vem är det som bestämmer? För att kunna uppnå ett mer jämställt samhälle måste både kvinnor och män finnas representerade i branschens olika delar inom transportpolitiken. Jämställd representation (och i ett vidare perspektiv, att alla grupper i samhället är representerade) är en av flera viktiga förutsättningar för ökad jämställdhet. De flesta transportmyndigheter arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor och med att uppnå en jämn könsfördelning. De senaste åren har andelen kvinnor och män i transportmyndigheternas styrelser och ledningsgrupper ytterligare närmat sig en jämn fördelning. När det gäller transportsektorn klarar i princip alla myndigheter målet om minst 40 procent kvinnor i ledningsgrupper och styrelse. Undantaget var Sjöfartsverkets styrelse där endast drygt en tredjedel av ledamöterna var kvinnor. I ett jämställt samhälle bör transportbranschens mansdominans minska. I de tio största busstrafikbolagen är andelen anställda som är kvinnor i genomsnitt tolv procent. I fyra bolag saknades helt kvinnlig representation i styrelserna och i de övriga bolagen var den kvinnliga representationen mer än 20 procent. 5

8 Kvinnor uppskattar konsten i tunnelbanan i högre grad. Majoriteten av både män och kvinnor anser att det är lagom mycket reklam i SLtrafiken. En större andel av männen anser dock att reklamen kan utökas. Män ser allvarligare på biljettfusk. Jämställdhet i kollektivtrafiken Män har inte behov av tryckta tidtabeller i samma utsträckning som kvinnor. Tas de tryckta tidtabellerna bort är det fler kvinnor än män som kommer att sakna dem. Jämställdhet i Stockholm JämKom var ett omfattande samarbetsprojekt som genomfördes 2007 mellan Länsstyrelsen i Stockholms län, SL, Regionplane- och trafikkontoret, Vägverket region Stockholm och Banverket. Projektets syfte var att ta fram en strategi för ett jämställt transportssystem i Stockholmregionen. Där underströks att de flesta resor i Stockholm skedde med bil. Enligt JämKom är bil det vanligaste färdmedlet för både kvinnor och män i Stockholms län. Fler män har körkort och tillgång till bil och fler kvinnor nyttjar kollektivtrafiken. I JämKom dras slutsatsen att skilda resmönster bland annat kan förklaras av samhällskulturen och traditionella könsroller. Genusskillnader i SL-trafiken SL har sammanställt marknadsanalyser av kollektivtrafik ur genusperspektiv. Syftet har varit att se om det finns skillnader mellan kvinnor och män och i så fall vilka skillnaderna är när det gäller olika aspekter av kollektivtrafik och SL. Uppmätta skillnader mellan män och kvinnor är att: Trygghet Av kvinnor i åldern år är det 29 procent som ofta eller ganska ofta tar en annan väg eller färdsätt därför att de är oroliga för att utsättas för våld. I åldern år är det 22 procent av kvinnorna som gör på detta sätt. För män i samma åldrar är motsvarande andel bara 5 procent. När det gäller trygghet i kollektivtrafiken visar SL:s marknadsanalyser att kvinnor känner sig mer otrygga när de reser utan sällskap i kollektivtrafiken på kvällar och nätter; endast 58 procent av kvinnorna känner sig trygga då jämfört med 73 procent av männen. Kvinnor känner sig också mer otrygga när de går till respektive från sin hållplats på kvällar och nätter, än vad män gör. Kvinnor reser mer med SL än män och har därmed högre kunskap om kollektivtrafiken. 55 procent av kvinnorna i Stockholms län reser minst två gånger per vecka jämfört med 45 procent av männen. 6

9 Fler kvinnliga busschaufförer i Skåne År 2007 genomförde Skånetrafiken en kampanj tillsammans med trafikentreprenörerna med syfte att rekrytera fler kvinnliga bussförare. Kampanjen blev framgångsrik och utgjorde en del i Skånetrafikens arbete att locka fler kvinnor till verksamheten. Bland annat bjöds kvinnor in till en så kallad Buss-tjej-kväll. Där fick de träffa kvinnliga busschaufförer och provköra en buss. "Många tror nog att man måste vara stor och stark för att köra en buss, men det är gamla förutfattade meningar - dagens bussar är mycket lättmanövrerade", säger Sven Tufvesson vid Skånetrafiken. kvinnor ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter att forma samhället och sina egna liv. Malmö stad har i anknytning till detta arbete låtit utreda vilka konsekvenser mäns och kvinnors resmönster har för miljö, krav på ytbehov samt inverkan på samhällsekonomi. I utredningen ingick beräkningar av vad effekten skulle bli om män hade samma resmönster som kvinnor, och vice versa. Studien visar att männens resmönster i genomsnitt ger betydligt större miljöeffekter än kvinnors resor eftersom kvinnor oftare väljer kollektivtrafik än männen. Om kvinnorna i Malmö skulle börja resa som männen så skulle nästan hälften av alla resor i Malmö ske med bil. Om kvinnorna i Malmö skulle resa som männen så skulle: Utsläppen av koldioxid öka med 31 procent Utsläpp av luftföroreningar från trafiken öka med procent Andelen bilresor öka med 17 procent Ytanspråken för transporter och för bilparkering skulle öka med 12 respektive 14 procent. Det motsvarar en yta av cirka 200 Möllevångstorg. Bildkälla: svd.se Malmö Stads projekt Hållbar jämställdhet i kollektivtrafiken Gatukontoret i Malmö Stad har bedrivit projektet Hållbar jämställdhet i kollektivtrafiken. I detta projekt har fokus legat på vad ett jämställt transportsystem innebär och också vad jämställdhet kan innebära i form av effekter för miljön. Det övergripande målet var att män och Göteborgsregionen Västtrafiks resandestatistik visar att 57 procent kvinnor och 43 procent män står för det totala resandet med kollektivtrafiken. Det skiljer även vid vilken tidpunkt män och kvinnor reser. Kvinnor reser mer under helgerna och på vardagarna sker resorna i ett större tidsintervall jämfört med männens resor. Det är även konstaterat att kvinnor i större utsträckning än män undviker att resa med kollektivtrafiken under kvällstid på grund av otrygghet. Mot denna bakgrund har Västtrafik arbetat med frågor kring säkerhet och trygghet för att öka antalet resor som sker på kvälls- och nattetid. 7

10 Konsekvensanalys Även om skillnaderna inom könen är stora, så finns det skillnader mellan män och kvinnor som grupp när det gäller hur man reser. Dessa skillnader beror inte enbart på socioekonomiska faktorer utan även skillnader i värderingar. De faktiska värderingsskillnader som finns mellan män och kvinnor när det gäller resmönster har betydelse för mäns och kvinnors efterfrågan och val i transportsystemet. För att fånga in sådana skillnader så är ett jämställt deltagande i beslutsfattande och planering av central betydelse. I transportsammanhang refereras ofta till begreppet transportbehov. Detta är problematiskt eftersom begreppet behov leder tankarna till något förutbestämt och slutgiltigt. I själva verket handlar det om en transportefterfrågan, eller ibland snarare önskemål om transporter. Dessa styrs av demografiska och socioekonomiska faktorer liksom det transportutbud som erbjuds. Män och kvinnor har olika erfarenhetsvärldar och förutsättningar, baserade på förväntningar och normer i samhället, snarare än olika behov. Det centrala för att uppnå jämställdhet är att inte utgå från att män och kvinnor har olika behov, utan att män och kvinnor ska ha samma makt. En person med möjlighet att utbilda sig och försörja sig har lättare att komma till tals och få inflytande på samhällets olika arenor och bättre möjligheter att påverka sin egen situation. Ekonomisk jämställdhet är därmed en nyckel till att nå de övriga jämställdhetsmålen. Traditionellt har samhällsplaneringen baserats på bilden av en kärnfamilj, där mannen har rollen som familjeförsörjare medan kvinnan tar det större ansvaret för familj och hemarbete. Samhället förändras och utvecklas och dess invånare har olika efterfrågan avseende transportsystemet. Det är viktigt att samhällsplaneringen inte slentrianmässigt förhåller sig till den invanda stereotypen och normen av kärnfamiljen. Genusperspektivet, det vill säga vad som baseras på föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt, behöver medvetandegöras och finnas med i planeringsprocessen. Både män och kvinnor bör uppmuntras att göra kortare resor, cykla mer och gå oftare samt använda kollektivtrafiken vid fler resor. För att möjliggöra detta måste städer och transporter planeras med avseende på detta och integreringen mellan arbetsplatser och bostadsområden bli bättre. Det är av central betydelse att minimera restidskvoten mellan kollektiv- och biltrafik och att skapa smidiga, trygga och attraktiva bytespunkter som möjliggör snabba byten och minimerade väntetider. Samhällsplaneringen ska vara till för alla medborgare. Att utforma transportsystemet så att det är användbart för alla, oavsett om det rör sig om könstillhörighet eller funktionsförmåga, innebär i slutändan ett bättre system för alla. 8

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter

Läs mer

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning Handläggare RAPPORT Datum Björn Strimfors 2014-11-10 På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning Projekt- och exploateringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391

Läs mer

Arbetsresan ur ett genusperspektiv

Arbetsresan ur ett genusperspektiv Arbetsresan ur ett genusperspektiv Ana Gil Solá, fil. lic. & doktorand - Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet Varför denna föreläsning? Arbetsresan utgör ca 1/3

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Ett jämt Västernorrland

Ett jämt Västernorrland Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Jämställdhet i trafikplaneringen i Västerås

Jämställdhet i trafikplaneringen i Västerås RAPPORT 2012:113 VERSION 1.1 Jämställdhet i trafikplaneringen i Västerås rekommendationer och förslag på åtgärder Dokumentinformation Titel: Jämställdhet i trafikplaneringen i Västerås rekommendationer

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Jämställdhetsplan för Västerbotten Jämställdhetsplan för Västerbotten Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter. Både män och kvinnor ska känna sig trygga, ha möjlighet att göra karriär och få vara nära sina barn: självklarheter

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

Metod för jämställdhetskonsekvensbedömning av länsplanen i Stockholms län

Metod för jämställdhetskonsekvensbedömning av länsplanen i Stockholms län Fakta 2014:3 Metod för jämställdhetskonsekvensbedömning av länsplanen 2014 2025 i Stockholms län Publiceringsdatum 2014-02-17 Kontaktperson Emma Ström Enheten för samhällsplanering Telefon: 08-785 43 27

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

Leka jämt. en del av hållbar utveckling Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-01-25 KS 2015/0973 50163 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn

Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn 1. Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män 2. Transportsystemet

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och IT från Rådet för jämställdhetsfrågor. Sammanfattning 1 (5)

Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och IT från Rådet för jämställdhetsfrågor. Sammanfattning 1 (5) 1 (5) 2001-10-26 0210-0102105 Petra Thunegard, 011-19 11 29 2001-07-11 N2001/6498/TP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och

Läs mer

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa

Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa Anna Nyberg, PhD Stressforskningsinstitutet Varför studera kvinnliga chefer? Arbetslivet i Sverige är fortfarande inte jämställt Kvinnor

Läs mer

GATUKONTORET SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKTET Hållbar jämställdhet inom Framtidens kollektivtrafik

GATUKONTORET SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKTET Hållbar jämställdhet inom Framtidens kollektivtrafik 2010-12-15 GATUKONTORET SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKTET Hållbar jämställdhet inom Framtidens kollektivtrafik 2 GATUKONTORET HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET I FRAMTIDENS KOLLEKTIVTRAFIK Bakgrund Planering och utveckling

Läs mer

Ett jämställt Värmland

Ett jämställt Värmland Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr

Läs mer

Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring?

Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring? Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring? Fler män än kvinnor pendlar men kvinnorna står för ökningen Foto: Michael Malmborg 2008-10-31 Maria Larsson Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

KS 93-557. Policy kring jämställdhet för Skövde kommun

KS 93-557. Policy kring jämställdhet för Skövde kommun KS 93-557 Policy kring jämställdhet för Skövde kommun Antaget av kommunfullmäktige 26 juli 1993, 54 Uppdaterad av personalavdelningen år 2005, 2008 och 2014 INNEHÅLL A. Inledning. 3 B. Jämställdhetspolicy

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Vänlig väg till skolan

Vänlig väg till skolan Vänlig väg till skolan Jag har 261 steg till skolan och jag gillar att gå. Christopher, Risebergaskolan, Malmö Att gå eller cykla till skolan gör barnen piggare, friskare och minskar biltrafiken. Det sparar

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Jämställdhetsanalys inom idrottsföreningar och övriga föreningar

Jämställdhetsanalys inom idrottsföreningar och övriga föreningar Jämställdhetsanalys inom idrottsföreningar och övriga föreningar Hur ser styrelsesammansättningar ut utifrån jämställdhet? Metod Den metod som använts vid studien är att skicka ut mail till föreningar,

Läs mer

Jämställd stadsplanering i Malmö hur gör vi nu då? Slutseminarium & Workshop 26 november 2010

Jämställd stadsplanering i Malmö hur gör vi nu då? Slutseminarium & Workshop 26 november 2010 Jämställd stadsplanering i Malmö hur gör vi nu då? Slutseminarium & Workshop 26 november 2010 Dokumentation Lena Levin, Charlotta Faith-Ell, Elina Engelbrektsson och Lennart Skoglund 1 Foto: Gatukontoret,

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Ungdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg

Ungdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg Ungdomars resor - Ungdomars upplevelser av transportsystem Linda Hallenberg RAP. 6 juli 2005 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 2 SYFTE...6 3 METOD...6 4 RESULTAT...6 4.1 T-BANAN ÄR EN OTRYGG OCH

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Kommentarer och användarguide. Detta häfte innehåller: kommentarer till den könsuppdelade statistiken i häftet

Kommentarer och användarguide. Detta häfte innehåller: kommentarer till den könsuppdelade statistiken i häftet Kön spelar roll Kommentarer och användarguide Detta häfte innehåller: kommentarer till den könsuppdelade statistiken i häftet tips på hur statistikhäftet kan användas av t.ex. skolor, arbetsplatser och

Läs mer

Tidsgeografiska dagsprogram i Stockholms stadsbyggande

Tidsgeografiska dagsprogram i Stockholms stadsbyggande Utlåtande 2013: RIII (Dnr 310-427/2012) Tidsgeografiska dagsprogram i Stockholms stadsbyggande Motion (2012:10) av Tomas Rudin (S) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar

Läs mer

Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2)

Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2) REMISSVAR 1 (7) Datum Ert diarienr Näringsdepartementet Ronald Rutgersson ronald.rutgersson@industry.ministry. se Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2) Verket för innovationssystem,

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället. i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft.

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft. I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden och det sociala

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

- Kommundirektör - Förvaltningschefer - Chefer i förvaltningen - Anställda av kommunen

- Kommundirektör - Förvaltningschefer - Chefer i förvaltningen - Anställda av kommunen Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Upplands Väsby kommun Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga och

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Jämställdhetsenkät sammanställning

Jämställdhetsenkät sammanställning Jämställdhetsenkät sammanställning Under 2014 spred vi en enkät till de som definierar sig som kvinnor och som bor på landsbygden. Den ställde frågor som utformades efter riksdagens fyra jämställdhetspolitiska

Läs mer

Genuskompetens för konstchefer

Genuskompetens för konstchefer Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Inledning För oss socialdemokrater är det en självklarhet att såväl kvinnor som män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla nivåer i samhället.

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Transport Fakta i korthet

Transport Fakta i korthet Varje tisdag rider jag. Det är en buss som kommer och hämtar mig till ridningen. Busschauffören hjälper mig med väskan och rullstolen hamnar i bagageutrymmet. Citat ur Barn äger Transport Fakta i korthet

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! 1 Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbart eller bara miljöanpassat? Trafik med dagens bilpark Trafik med framtidens bilpark 2

Läs mer

SÅ använder du statistik när du. budget TISDAG 15:00, MÄLTAREN METODVERKSTAD

SÅ använder du statistik när du. budget TISDAG 15:00, MÄLTAREN METODVERKSTAD SÅ använder du statistik när du lägger en jämställd budget TISDAG 15:00, MÄLTAREN METODVERKSTAD Statistikverkstad Helena Löf SCB Könsuppdelad statistik Statistik behövs för att: Fatta beslut Följa upp

Läs mer

Jämställdhetens ABC 1

Jämställdhetens ABC 1 Jämställdhetens ABC 1 Innehåll Förord... 5 Aktiva åtgärder... 6 Diskrimineringslagen... 6 Diskrimineringsombudsmannen (DO)... 6 Feminism... 6 Genus... 7 Genuskontrakt... 7 Genuskunskap... 7 Genusmedvetenhet...

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06 Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering

Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering Bilaga 5, KF 6/ Sidan 1 av 6 Kommunikationsplan Strategi för jämställdhetsintegrering Modell 1. Bakgrund och syfte KS förväntas anta förslag till strategi under hösten 2015. För tillämpning krävs informations-

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer