#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken"

Transkript

1 #jämställdhet Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken

2 #jämställdhet temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Strategisk utveckling, Analys Karolina Pamp-Sandgren och Johanna Pettersson Oktober 2013

3 Förord Kvinnor förlorare när pendeln är sen. Den rubriken gick nyligen att läsa i media och syftade till de ökade förseningar som drabbat kollektivtrafiken. Enligt Länsstyrelsen, som gjort undersökningen, är förseningarna en jämställdhetsfråga då kvinnor reser mer kollektivt än män. Under hösten 2012 genomförde Trivector Traffic på uppdrag av SL en inventering av aktuellt kunskapsläge om jämställdhet i kollektivtrafiken och i hela transportsystemet, samt tog fram rekommendationer för hur planeringen av kollektivtrafiken i Stockholms län kan bidra till ökad jämställdhet. Denna temarapport grundar sig på ovan nämnda arbete och vi har här valt att belysa några av de aspekter som rör jämställdhet och de skillnader som finns i mäns och kvinnors resmönster. Vår förhoppning med denna rapport är att synliggöra de samband som finns mellan kollektivtrafik och jämställdhet i dagens samhälle.

4 Innehåll Jämställdhet i Sverige 3 Lika för alla 3 Vad handlar det här med genus egentligen om? 3 Hur ser det ut idag? 3 Resmönster 4 Större region=större klyftor? 4 Vem är det som bestämmer? 5 Tyck till! 5 Jämställdhet i kollektivtrafiken 6 Jämställdhet i Stockholm 6 Genusskillnader i SL-trafiken 6 Trygghet 6 Fler kvinnliga busschaufförer i Skåne 7 Malmö stads projekt Hållbar jämställd i kollektivtrafiken 7 Göteborgsregionen 7 Konsekvensanalys 8

5 Jämställdhet i Sverige Lika för alla Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att alla kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Till det övergripande jämställdhetsmålet har fyra mer konkretiserade delmål kopplats. Dessa är: Genusbegreppet innebär att kvinnor och mäns möjligheter och beteenden inte beror på biologi. De formas istället utifrån samhällets förväntningar om vad män och kvinnor är, kulturella och sociala villkor och förutsättningar. Genom att använda begreppen kön och genus görs en skillnad på vad som är kopplat till biologiska skillnader och vad som baseras på föreställningar om manligt och kvinnligt. Kön står för det som har med vår biologi att göra, medan begreppet genus används för att förtydliga att vad som anses vara manligt eller kvinnligt ofta är skapat av samhället vi lever i. Hur ser det ut idag? Idag utbildar sig kvinnor i högre grad än män, men har i genomsnitt lägre lön. Oavsett ålder tjänar män mer än kvinnor. Kvinnor arbetar mer deltid och tar även ut mer av föräldraledigheten. Endast var tionde arbetande man arbetar deltid medan motsvarande andel bland kvinnor är en tredjedel. När det gäller könsfördelning i styrelser har män oftare rösträtt medan kvinnor i högre utsträckning är suppleanter. Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Förutom det övergripande målet finns funktionsoch hänsynsmål med ett antal prioriterade områden där jämställdhet ingår. I grund och botten tar kvinnor sammantaget mer ansvar för hemarbetet och familj. Ju fler barn, ju mindre betald arbetstid för kvinnor. Över tid går det att se att män tar mer ansvar i hemmet, men utjämningen går långsamt. På 20 år har kvinnor minskat hemarbetet med drygt en timme medan männen ökat motsvarande arbete med 8 minuter. Vad handlar det här med genus egentligen om? Jämställdhet och genus handlar om fördelningen av makt och resurser. Jämställdhet utgår från alla människors lika värde och begreppet omfattar förhållanden mellan kvinnor och män. Bildkälla bild: Gunnar Lundmark/Scanpix 3

6 Enligt EqualClimate som är en nordisk kunskapsoch idéportal, finns följande skillnader mellan kvinnor och män när det gäller resor: Bildkälla: dn.se Resmönster Det är viktigt att poängtera att skillnader i resmönster inom könen är stora och skiljer mycket beroende på ålder, inkomst, utbildning etcetera och dessa skillnader är ofta större än de mellan könen. Men för kvinnor och män som grupp kan det konstateras att det finns genomgående skillnader. Män reser exempelvis längre och mer med bil än vad kvinnor gör. Om kvinnor och män arbetar heltid gör de lika många arbetsresor, men eftersom en större andel kvinnor arbetar deltid gör de totalt sett färre arbetsresor. Kvinnor har körkort och tillgång till bil i mindre utsträckning än män och kvinnor reser mer med kollektivtrafiken. Det finns en skillnad i attityder till miljö och bilanvändning. För kvinnor är det viktigare med funktionalitet och miljövänliga transportmedel. För män är det viktigare med prestanda och motorkapacitet och de har högre potential för ett ökat bilanvändande. Männens resor är längre, vilket delvis kan förklaras av att de i högre utsträckning har tillgång till bil. Det kan också förklaras med att de har högre position på arbetsmarknaden och därmed reser längre. Kvinnorna gör fler resor i närområdet. De vanligaste resorna för män är till och från arbetet medan kvinnor oftare gör kedjeresor med flera på varandra följande mål. Männen reser oftare i rusningstid än kvinnorna. Utöver skillnader i resmönster finns också skillnader mellan män och kvinnor när det gäller ägande av fordon. Männen äger fler bilar än kvinnorna och detta förändras i mycket långsam takt. År 2000 ägde kvinnor 33,1 procent av de privatägda bilarna i trafik; motsvarande siffra år 2010 var 34,6 procent. Större region = större klyftor? Regionförstoring är ett geografiskt begrepp som betyder att arbetsmarknadsregioner växer samman. Högutbildade är mer benägna att pendla långt. Det beror bland annat på att de ger bättre ekonomisk utdelning. Detta gäller dock främst för män medan kvinnor i hög grad befinner sig på andra arbetsmarknader. Kvinnor jobbar ofta inom traditionellt kvinnliga områden som vård och omsorg, där sannolikheten är rätt liten att de genom att pendla långa sträckor skulle få tillgång till motsvarande jobb med väsentligt högre lön. Regionförstoring är inte lika positivt för kvinnor som för män då par verkar anpassa sig mer till männens karriärmöjligheter än till kvinnornas. Forskning visar att den ökande arbetspendlingen 4

7 kan motverka jämställdhet, eftersom männen i regel pendlar mer och längre sträckor än kvinnor. Kvinnor söker oftare arbete i närhet av hemmet om mannen i samma familj arbetspendlar till en annan kommun. Pendlingen är tidskrävande vilket kan medföra ökad stress och för barnfamiljers del att mannen tar ett minskat ansvar för barnen. Långa resor och arbetsdagar innebär ett begränsat socialt liv, även för den som inte har familj. För barnfamiljer blir det ännu svårare att få ihop vardagen, och ansvaret för hemarbetet förskjuts till den förälder som arbetar närmare hemmet i regel kvinnan. Enligt rapporten Regionförstoring och regionminskning? Individers räckhåll - platsbundenhet, rörlighet och kön skriven av Heldt Cassel, Håkansson och Isacsson är en konsekvens att män och kvinnor har olika stor tillgång på arbeten då kvinnor är mindre benägna att pendla än män. Detta leder till ojämn fördelning av manlig respektive kvinnlig arbetskraft i Sverige och skapar sämre förutsättningar för kvinnor på arbetsmarknaden. Tyck till! Samråd är ett sätt att genom medborgarnas deltagande få fram fler alternativ i samhällsplaneringen, där medborgarna får komma till tals. Idag är kvinnor, liksom ungdomar och nysvenskar, underrepresenterade vid samråd i trafikplanering. Ett annat sätt att se på detta är att infödda svenska män med hög medelålder idag är överrepresenterade i samråd. Detta medför uppenbara risker för att samhällsplaneringen baseras på en för snäv bild och erfarenhetsvärld, och att den även fortsatt kommer att baseras på en norm som utgår ifrån den traditionella kärnfamiljebilden. Det vill säga med mannen främst som familjeförsörjare och den mest aktive i arbetslivet, och med kvinnan som bärare av familjelivet och det obetalda hemarbetet, på bekostnad av det produktiva arbete som traditionellt värderas samhällsekonomiskt. Vem är det som bestämmer? För att kunna uppnå ett mer jämställt samhälle måste både kvinnor och män finnas representerade i branschens olika delar inom transportpolitiken. Jämställd representation (och i ett vidare perspektiv, att alla grupper i samhället är representerade) är en av flera viktiga förutsättningar för ökad jämställdhet. De flesta transportmyndigheter arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor och med att uppnå en jämn könsfördelning. De senaste åren har andelen kvinnor och män i transportmyndigheternas styrelser och ledningsgrupper ytterligare närmat sig en jämn fördelning. När det gäller transportsektorn klarar i princip alla myndigheter målet om minst 40 procent kvinnor i ledningsgrupper och styrelse. Undantaget var Sjöfartsverkets styrelse där endast drygt en tredjedel av ledamöterna var kvinnor. I ett jämställt samhälle bör transportbranschens mansdominans minska. I de tio största busstrafikbolagen är andelen anställda som är kvinnor i genomsnitt tolv procent. I fyra bolag saknades helt kvinnlig representation i styrelserna och i de övriga bolagen var den kvinnliga representationen mer än 20 procent. 5

8 Kvinnor uppskattar konsten i tunnelbanan i högre grad. Majoriteten av både män och kvinnor anser att det är lagom mycket reklam i SLtrafiken. En större andel av männen anser dock att reklamen kan utökas. Män ser allvarligare på biljettfusk. Jämställdhet i kollektivtrafiken Män har inte behov av tryckta tidtabeller i samma utsträckning som kvinnor. Tas de tryckta tidtabellerna bort är det fler kvinnor än män som kommer att sakna dem. Jämställdhet i Stockholm JämKom var ett omfattande samarbetsprojekt som genomfördes 2007 mellan Länsstyrelsen i Stockholms län, SL, Regionplane- och trafikkontoret, Vägverket region Stockholm och Banverket. Projektets syfte var att ta fram en strategi för ett jämställt transportssystem i Stockholmregionen. Där underströks att de flesta resor i Stockholm skedde med bil. Enligt JämKom är bil det vanligaste färdmedlet för både kvinnor och män i Stockholms län. Fler män har körkort och tillgång till bil och fler kvinnor nyttjar kollektivtrafiken. I JämKom dras slutsatsen att skilda resmönster bland annat kan förklaras av samhällskulturen och traditionella könsroller. Genusskillnader i SL-trafiken SL har sammanställt marknadsanalyser av kollektivtrafik ur genusperspektiv. Syftet har varit att se om det finns skillnader mellan kvinnor och män och i så fall vilka skillnaderna är när det gäller olika aspekter av kollektivtrafik och SL. Uppmätta skillnader mellan män och kvinnor är att: Trygghet Av kvinnor i åldern år är det 29 procent som ofta eller ganska ofta tar en annan väg eller färdsätt därför att de är oroliga för att utsättas för våld. I åldern år är det 22 procent av kvinnorna som gör på detta sätt. För män i samma åldrar är motsvarande andel bara 5 procent. När det gäller trygghet i kollektivtrafiken visar SL:s marknadsanalyser att kvinnor känner sig mer otrygga när de reser utan sällskap i kollektivtrafiken på kvällar och nätter; endast 58 procent av kvinnorna känner sig trygga då jämfört med 73 procent av männen. Kvinnor känner sig också mer otrygga när de går till respektive från sin hållplats på kvällar och nätter, än vad män gör. Kvinnor reser mer med SL än män och har därmed högre kunskap om kollektivtrafiken. 55 procent av kvinnorna i Stockholms län reser minst två gånger per vecka jämfört med 45 procent av männen. 6

9 Fler kvinnliga busschaufförer i Skåne År 2007 genomförde Skånetrafiken en kampanj tillsammans med trafikentreprenörerna med syfte att rekrytera fler kvinnliga bussförare. Kampanjen blev framgångsrik och utgjorde en del i Skånetrafikens arbete att locka fler kvinnor till verksamheten. Bland annat bjöds kvinnor in till en så kallad Buss-tjej-kväll. Där fick de träffa kvinnliga busschaufförer och provköra en buss. "Många tror nog att man måste vara stor och stark för att köra en buss, men det är gamla förutfattade meningar - dagens bussar är mycket lättmanövrerade", säger Sven Tufvesson vid Skånetrafiken. kvinnor ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter att forma samhället och sina egna liv. Malmö stad har i anknytning till detta arbete låtit utreda vilka konsekvenser mäns och kvinnors resmönster har för miljö, krav på ytbehov samt inverkan på samhällsekonomi. I utredningen ingick beräkningar av vad effekten skulle bli om män hade samma resmönster som kvinnor, och vice versa. Studien visar att männens resmönster i genomsnitt ger betydligt större miljöeffekter än kvinnors resor eftersom kvinnor oftare väljer kollektivtrafik än männen. Om kvinnorna i Malmö skulle börja resa som männen så skulle nästan hälften av alla resor i Malmö ske med bil. Om kvinnorna i Malmö skulle resa som männen så skulle: Utsläppen av koldioxid öka med 31 procent Utsläpp av luftföroreningar från trafiken öka med procent Andelen bilresor öka med 17 procent Ytanspråken för transporter och för bilparkering skulle öka med 12 respektive 14 procent. Det motsvarar en yta av cirka 200 Möllevångstorg. Bildkälla: svd.se Malmö Stads projekt Hållbar jämställdhet i kollektivtrafiken Gatukontoret i Malmö Stad har bedrivit projektet Hållbar jämställdhet i kollektivtrafiken. I detta projekt har fokus legat på vad ett jämställt transportsystem innebär och också vad jämställdhet kan innebära i form av effekter för miljön. Det övergripande målet var att män och Göteborgsregionen Västtrafiks resandestatistik visar att 57 procent kvinnor och 43 procent män står för det totala resandet med kollektivtrafiken. Det skiljer även vid vilken tidpunkt män och kvinnor reser. Kvinnor reser mer under helgerna och på vardagarna sker resorna i ett större tidsintervall jämfört med männens resor. Det är även konstaterat att kvinnor i större utsträckning än män undviker att resa med kollektivtrafiken under kvällstid på grund av otrygghet. Mot denna bakgrund har Västtrafik arbetat med frågor kring säkerhet och trygghet för att öka antalet resor som sker på kvälls- och nattetid. 7

10 Konsekvensanalys Även om skillnaderna inom könen är stora, så finns det skillnader mellan män och kvinnor som grupp när det gäller hur man reser. Dessa skillnader beror inte enbart på socioekonomiska faktorer utan även skillnader i värderingar. De faktiska värderingsskillnader som finns mellan män och kvinnor när det gäller resmönster har betydelse för mäns och kvinnors efterfrågan och val i transportsystemet. För att fånga in sådana skillnader så är ett jämställt deltagande i beslutsfattande och planering av central betydelse. I transportsammanhang refereras ofta till begreppet transportbehov. Detta är problematiskt eftersom begreppet behov leder tankarna till något förutbestämt och slutgiltigt. I själva verket handlar det om en transportefterfrågan, eller ibland snarare önskemål om transporter. Dessa styrs av demografiska och socioekonomiska faktorer liksom det transportutbud som erbjuds. Män och kvinnor har olika erfarenhetsvärldar och förutsättningar, baserade på förväntningar och normer i samhället, snarare än olika behov. Det centrala för att uppnå jämställdhet är att inte utgå från att män och kvinnor har olika behov, utan att män och kvinnor ska ha samma makt. En person med möjlighet att utbilda sig och försörja sig har lättare att komma till tals och få inflytande på samhällets olika arenor och bättre möjligheter att påverka sin egen situation. Ekonomisk jämställdhet är därmed en nyckel till att nå de övriga jämställdhetsmålen. Traditionellt har samhällsplaneringen baserats på bilden av en kärnfamilj, där mannen har rollen som familjeförsörjare medan kvinnan tar det större ansvaret för familj och hemarbete. Samhället förändras och utvecklas och dess invånare har olika efterfrågan avseende transportsystemet. Det är viktigt att samhällsplaneringen inte slentrianmässigt förhåller sig till den invanda stereotypen och normen av kärnfamiljen. Genusperspektivet, det vill säga vad som baseras på föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt, behöver medvetandegöras och finnas med i planeringsprocessen. Både män och kvinnor bör uppmuntras att göra kortare resor, cykla mer och gå oftare samt använda kollektivtrafiken vid fler resor. För att möjliggöra detta måste städer och transporter planeras med avseende på detta och integreringen mellan arbetsplatser och bostadsområden bli bättre. Det är av central betydelse att minimera restidskvoten mellan kollektiv- och biltrafik och att skapa smidiga, trygga och attraktiva bytespunkter som möjliggör snabba byten och minimerade väntetider. Samhällsplaneringen ska vara till för alla medborgare. Att utforma transportsystemet så att det är användbart för alla, oavsett om det rör sig om könstillhörighet eller funktionsförmåga, innebär i slutändan ett bättre system för alla. 8

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

PÅ VÄG. En resa i jämställdhet

PÅ VÄG. En resa i jämställdhet 1 PÅ VÄG En resa i jämställdhet 2 Från ord ALLA KVINNOR OCH MÄN ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Så lyder målet för den svenska jämställdhetspolitiken som antogs av riksdagen 2006.

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se claes.sonnerby@regeringskansliet.se huvudsekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vad har svenska regeringen sagt till oss

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun 2015 Inledning Ulricehamns uppdatering i Jämställdhetskartan 2012-2015 Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

Kön i trafiken Jämställdhet i kommunal transportplanering

Kön i trafiken Jämställdhet i kommunal transportplanering Kön i trafiken Jämställdhet i kommunal TRANSPORTPLANERING Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering Upplysningar om innehållet: Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se Sveriges Kommuner

Läs mer

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Maria Brandén maria.branden@sociology.su.se su se För intresserade av befolkningsfrågor Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Främjar kontakt mellan forskare och andra

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Deltid i Norden. NIIK 22 oktober 2013

Deltid i Norden. NIIK 22 oktober 2013 Deltid i Norden NIIK 22 oktober 2013 Maria Hemström Hemmingsson Delegationen för jämställdhet i arbetslivet maria.hemstrom@regeringskansliet.se Part-time work, gender and economic distribution in the Nordic

Läs mer

Chefskap och föräldraskap

Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefer spelar en stor roll på en arbetsplats. Deras agerande skapar riktlinjer och normer för vad som är gångbart. Unionen har, genom följande undersökning,

Läs mer

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Frågor till riksdagspartierna skickades ut under sommaren 2012, med följande introduktion: Jämställ.nu är en webbportal som samlar information om arbetet

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Dnr xxx (se avtalet) Bilpoolslansering i Hammarby sjöstad SLUTRAPPORT SAMMANFATTNING... 2 PROJEKTET... 2 BESKRIVNING... 2 TIDPLAN... 2 MÅL... 2 REFERENSOBJEKT...

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete Jämställdhetsplan Antagen 2014-xx-xx Framtagen av Vendela Muhrén, Annika Ekberg och Magnus Dahlberg, Kommunledningsförvaltningen Revideras vart tredje år Innehåll 2 (12) Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete...

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre

Läs mer

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv En fossiloberoende transportsektor 2030 Göteborg 13 september 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Fossiloberoende = hållbar? Trivector Traffic

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Utsikt från ateljéerna

Utsikt från ateljéerna Utsikt från ateljéerna Rapport om enkäten om konstnärers förhållande november 2008 Av Malin Åberg Aas Den 17 november 2008 skickade KRO/KIF ut en enkät om Konstnärers förhållanden till 4547 bild- och formkonstnärer.

Läs mer

Feminism. Från ord till handling

Feminism. Från ord till handling Feminism Från ord till handling Grafisk form Ida Sandborg Illustration Sara Granér Tryck 2014 Lenanders Grafiska AB (Skriftserien Folkviljan) Vänsterpartiet Malmö www.vmalmo.se KKvinnor och män har inte

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Lön efter kön eller förtjänst om vikten av genusmedvetenhet vid lönesättning

Lön efter kön eller förtjänst om vikten av genusmedvetenhet vid lönesättning Lön efter kön eller förtjänst om vikten av genusmedvetenhet vid lönesättning Partsrådet torsdagen den 20 maj 2010 Christina Franzén www.ledarskapsakademi.se Lönesättning Lön så mycket mer än bara lön!

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sedan starten år 2000 har över 50 000 personer deltagit i Cykelutmaningen! Femton år sedan starten är Cykelutmaningen mer aktuellt än någonsin!

Sedan starten år 2000 har över 50 000 personer deltagit i Cykelutmaningen! Femton år sedan starten är Cykelutmaningen mer aktuellt än någonsin! Cykelutmaningen är ett verktyg för er som vill uppnå era miljöoch friskvårdsmål. En rolig lagtävling där deltagarna samlar poäng till laget genom att gå, cykla och åka kollektivt till och från jobbet.

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

ö AB fic or Traf Trivect

ö AB fic or Traf Trivect ö Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 78 personer anställda, 37 på Traffic Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Trygg kommun. Ett metodmaterial för jämställt samhällsbyggande

Trygg kommun. Ett metodmaterial för jämställt samhällsbyggande Trygg kommun Ett metodmaterial för jämställt samhällsbyggande Innehållsförteckning Förord... 4 Upplägg och användning... 5 Ordlista med nyckelbegrepp... 6 Del 1 Trygg Kommun - samhällsbyggande i Sollefteå

Läs mer

Inledning. Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar!

Inledning. Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar! Inledning Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar! Bilpoolslösning något för din organisation Bakgrund -Nyttor Bilpool vad är det Organisationens

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Har kön någon betydelse? - om kvinnor och män i statliga bolagsledningar

Har kön någon betydelse? - om kvinnor och män i statliga bolagsledningar Har kön någon betydelse? - om kvinnor och män i statliga bolagsledningar Fackförbundet ST 2010-05-12. Referens: Karin Morild, Utredare: 08-790 52 34 karin.morild@st.org Förord Nu när årets bolagsstämmor

Läs mer