Jämställd stadsplanering i Malmö hur gör vi nu då? Slutseminarium & Workshop 26 november 2010
|
|
- Gösta Rune Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jämställd stadsplanering i Malmö hur gör vi nu då? Slutseminarium & Workshop 26 november 2010 Dokumentation Lena Levin, Charlotta Faith-Ell, Elina Engelbrektsson och Lennart Skoglund 1
2 Foto: Gatukontoret, Malmö stad. BILDTEXT: Omkring 100 personer deltog i slutseminariet 26 november
3 Innehåll Inledning... 5 Metod och upplägg... 6 Syftet med workshopen... 7 Resultat... 8 Slutsatser Bilagor Presentationer från seminariet:
4 Förord I Malmö har de senaste åren pågått ett intensivt utvecklingsarbete av framtidens kollektivtrafik med sikte mot nya kollektivtrafiklösningar där spårtrafik blir ett dominerande inslag. Stora förändringar i stadsmiljön planeras vilket skapar nya förutsättningar för det lokala resandet. Den nya kollektivtrafiken kommer att få betydande inverkan på allas möjligheter att resa i Malmö. Som ett led i detta arbete satsas extra hårt på att integrera jämställdhet som en viktig del i planeringsarbetet, både i den utformning av kollektivtrafiken som görs och i arbetet med att ta fram beslutsunderlag. I enlighet med detta mål har gatukontoret sökt och fått utvecklingsmedel från Sveriges kommuner och landstings (SKL) program för Hållbar jämställdhet. Projektet Hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö startade hösten 2009 och har pågått under hela år Projektet har kartlagt och analyserat kunskaper och erfarenheter om genus och jämställdhet inom området Framtidens kollektivtrafik samt genomfört aktiviteter för att öka genusmedvetenheten i organisationen. Projektet har även inspirerat till och studerat förändrade former för samråd och medborgarinflytande i samband med planeringen av framtidens kollektivtrafik. Som avslutning av projektet ordnades 26 november 2010 ett seminarium och en framåtsyftande workshop. Med i projektet under fanns en forskargrupp med deltagare från VTI, WSP och Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, som ansvarat för att systematiskt kartlägga, analysera och dokumentera kunskaper och erfarenheter under processen. Forskarna medverkade också vid temadagar, seminarier och i utformandet av och utvärderingen av samråd med medborgarna. I föreliggande arbets-pm dokumenteras slutseminariet och workshopen 26 november För mer information om hela forskningsprojektet hänvisas till vår slutrapport Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik som går att hämta via För forskargruppen Februari 2011 Lena Levin, VTI Projektledare Charlotta Faith-Ell, WSP Biträdande projektledare 4
5 Inledning Fredagen 26 november hölls slutkonferens i St Gertruds konferenscenter i Malmö, för projektet Hållbar jämställdhet vid planering sav framtidens kollektivtrafik i Malmö. Under förmiddagen samlades omkring 100 inbjudna deltagare. Moderator var Christian Resebo, Malmö stad. Under eftermiddagen hölls en workshop med dem som arbetar inom projektet, där omkring 25 personer deltog. Processledare under eftermiddagen var Lennart Skoglund, seniorkonsult inom affärsutveckling, ledarutveckling och projektledning. Dagen inleddes med föredraget Åtgärdsplaneringen inom transportinfrastruktur för perioden en jämställdhetsgranskning av Lena Smidfelt, Trivektor. Därefter redovisades föreliggande projekt: Dialog om Framtidens kollektivtrafik detta gjorde vi av Daniel Svanfelt och Linda Göransson, Malmö stad; och Finns hållbar jämställdhet inom framtidens kollektivtrafik? Detta säger forskningsresultatet av Lena Levin, VTI och Charlotta Faith-Ell, WSP. Förmiddagen avslutades med en paneldiskussion med bland andra Kerstin Gustafsson, gatudirektör Malmö stad och representanter för Länsstyrelsen i Skåne, Trafikverket och Skånetrafiken. Syftet med konferensen var att gå från teori till konkret och användbar nytta samt en ökad förståelse för jämställdhetens betydelse i planeringsprocessen. Syftet med denna PM är att sammanfatta diskussionerna från workshopen. Föreläsarnas presentationer från förmiddagens seminarium finns som bilagor i slutet. Foto: Gatukontoret, Malmö stad. BILDTEXT: En av övningarna på slutseminariet handlade om att reflektera över vem eller vilka som har mest inflytande över sina resor och över transportsystemet. 5
6 Metod och upplägg Som en utgångspunkt för diskussionerna togs det nationella jämställdhetsmål som Malmö stad har antagit i sin jämställdhetspolicy. På nationell nivå är målet preciserat i fyra delmål (Integrations- och jämställdhetsdepartementet, 2010): 1. Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rättighet och möjlighet till kroppslig integritet. Workshopen inleddes med en introduktion av seniorkonsult Lennart Skoglund som även tog en utgångspunkt i de forskningsresultat som presenterats och den verksamhetsanpassning som där föreslagits av de fyra nationella jämställdhetsmålen. Förslag till verksamhetsanpassning av de fyra delmålen (enl. forskningsprojektet): 1. Jämn fördelning av makt och inflytande Det ska råda jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i kollektivtrafikplaneringen i Malmö. Målet gäller internt i planeringsarbetet och externt gentemot allmänhet och berörda organisationer som ges möjlighet att medverka vid samråd och remissförfaranden i samband med planeringsprocessen. 2. Ekonomisk jämställdhet Kollektivtrafiken i Malmö ska bidra till likvärdig tillgång för kvinnor och män till utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kollektivtrafiken i Malmö ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan kvinnor och män avseende ansvar för obetalt hemarbete och möjlighet att ge och få omsorg. 4. Trygghet Öka tryggheten genom att minimera risker och eliminera rädsla för att utsättas för könsrelaterat våld/brott i samband med resor i kollektivtrafiken. Otrygghet har negativ inverkan på mobiliteten, målet är att öka tryggheten både under själva resan med kollektivtrafiken och i miljöer i anslutning till kollektivtrafikresorna i Malmö. 6
7 Syftet med workshopen En slutsats i forskningsprojektet är att målen nr 1 och 4 varit mest framträdande i planeringen hittills av Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Målen 2 och 3 behöver diskuteras ytterligare och alla fyra målen bör definieras och konkretiseras i verksamheten. Workshopens syfte var att diskutera hur detta arbete kan genomföras samt vilka hinder och möjligheter som deltagarna ser. Frågeställningar Två huvudfrågeställningar presenterades som underlag till gruppdiskussionerna: 1. Hur ska/kan vi inom och mellan våra förvaltningar konkret ta in dessa frågor (jämställdhetsmålen 1 och 4) i såväl det kort- som långsiktiga planeringsarbetet? Vad krävs? Vilka är hindren? Hur säkras målen? 2. Vad av det vi pratat om i den första delen (mål 1 och 4) får vi in på kort respektive lång sikt och inverkan på våra två andra mål (jämställdhetsmålen 2 och 3)? Deltagarna delades in i tre grupper med varsin workshopledare (Lena Levin, VTI; Charlotta Faith-Ell, WSP och Elina Engelbrektsson, Tyréns). Gruppernas diskussioner dokumenterades av workshopledarna på blädderblock och dessa anteckningar låg sedan till grund för den avslutande diskussionen på konferensen samt för sammanställningen nedan. Foto: Gatukontoret, Malmö stad. BILDTEXT: Seniorkonsult Lennart Skoglund höll ihop workshopen. 7
8 Resultat Tabell 1 redovisar en sammanfattning av de huvudsakliga frågeområden som framkom i de diskussioner som fördes på workshopen i november Som tabellen visar pekar deltagarna på utvecklingsbehov både inom den egna organisationen men också ett behov av att kunskapen om jämställdhet i samhällsplaneringen utvecklas. Tabell 1. Tematisk sammanställning av diskussionerna vid den avslutande workshopen med Malmö stad och Skånetrafiken. Vem / vad Egna organisationen: Sammansättning av grupper i den egna organisationen vad gäller utformning, styrning och makt Egna organisationen: Bygga upp en ny kultur Egna organisationen: Utbildning av medarbetare Åtgärder Se över och ifrågasätt representativiteten i beslutande grupper (vilka tar besluten?), Ändra exempelvis vem som är föredragande i en grupp, till exempel att varje projektledare ska själv dra sina projekt i nämnderna. Lyfta fram bra exempel som förebilder. Ett bra exempel som lyftes fram var bemanningen Framtidens kollektivtrafik, där man har projektledarskap enligt språkrörsmodell, en kvinna och man som tillsammans driver projektet och kompletterar varandra bra. Bygga in en ny kultur, nya värderingsgrunder. Inte bara använda checklistor. Dock visar det sig att checklistor i praktiken ofta kan vara en väg in i en förändrad kultur. Ta fram förebilder och utveckla möjligheten att vara en förebild som utmanar normen. Ifrågasätt och utmana nuvarande krav på politiker och ledare. Uppmuntra det nya ledarskapet. Lyfta fram olika exempel på bra ledarskap. Visa att variationer i ledarskap inte är könsspecifika. Utmana makten. Skapa förståelse i organisationen för hur saker påverkar varandra. Viktigt att fortsätta kartlägga hur det de facto ser ut: räkna huvuden. Viktigt att det inte slår över åt endera hållet. Mixen är viktig. Ställ krav på att det finns underlag, att det finns bådekompetenta kvinnor och män att sätta i styrgrupper med mera. Man representerar inte sitt kön, det finns en risk att kvinnor bara får jobba med att representera kvinnor när de sitter som ledamot i en styrgrupp eller i en organisation. Utbildning behövs som är relevant och anpassad för just kommunens/förvaltningens arbete. Allmän jämställdhetskurs inte tillräcklig. Måste vara kopplad till verksamheten så att man vet vad man kan/bör göra i praktiken, vilka problem som är kopplade till det aktuella arbetet och hur man kan samarbeta bättre med andra förvaltningar. 8
9 Planering vs. resenärer: Utveckla resandet Behov av forskning och utveckling: Kunskap om jämställdhet i samhällsplaneringen Se till att det finns valfrihet. Underlätta det intermodala resandet. Utmana hierarkin om vd som har status och inte. Prioritera cykel/gång. Ändra reskulturen. Påverka kollektivtrafikens status, utbud, framkomlighet och ekonomi. Det behövs mer kunskap om de faktiska effekterna på jämställdheten i projekt, exempelvis vad gäller utformning av kollektivtrafikprojekt. Är män/kvinnor systematiskt missgynnade? Målet ska vara att så inte är fallet. Prissätta konsekvenserna av flera beslutsunderlag. Värdera både ekonomin och samhällsnyttan. Målen måste vara tydliga och konkreta! Mer mätbara positiva/negativa effekter. Mäta tillgänglighet och liknande indikationer. Koppla jämställdhet mot ekonomiska vinster. Visa att jämställdheten lönar sig (vilket man tror att den gör åtm på lite längre sikt). Arbeta även mer med trygghetsaspekterna. Fler kvinnor än män uppger att de väljer bilen för att de känner rädsla och otrygghet i samband med bussresor särskilt kvällar och nätter. Men det är unga män som oftast råkar illa ut vid misshandel och bråk under kvällar och nätter. Är kanske unga män också oroliga fast det inte framkommer lika tydligt? Behov av forskning och utveckling: Utvärderingar Utvärdera effekterna av satsningar på kollektivtrafik, ett exempel som nämndes är en ny busslinje som man tror har gynnat jämställdheten i och med att den visat sig vara ett attraktivt alternativ för arbetsresor istället för bil (hos både män och kvinnor). 9
10 BILDTEXT: Pratbubblorna nedan innehåller ungefärligt (och sammanfattade) återgivna uttalanden från gruppdiskussionerna som fördes inom ramen för workshopen. De kan inte alltid sammankopplas med de specifika personer som förekommer på bilderna. Jag skulle vilja vända på målsättningen för jämställdheten, så att det inte handlar om vad man har rätt till utan att ingen ska hindras utifrån eller pga. sitt kön. Mixen av kvinnor och män är viktig. Det ställer krav på att det finns ett underlag, att det finns både kompetenta kvinnor och män att sätta i styrgrupper m.m. Det medför dock en risk för att kvinnor "bara" får jobba med att representera kvinnor för denna saks skull, men det är så många kvinnor i organisationen nu att det inte ska behöva bli/vara så. Foto: Gatukontoret, Malmö stad. I grunden behövs en annan förändring än den fysiska strukturen. Vi behöver ändra kulturen och åtgärda de faktiska brotten, inte bara göra att miljöerna upplevs som tryggare. Det behövs utbildning som är relevant och anpassad för just kommunens och förvaltningarnas arbete. Allmän jämställdhetskurs inte tillräcklig. Måste vara kopplad till verksamheten så att man vet vad man kan och bör göra i praktiken, vilka problem som är kopplade till just vårt arbete. 10
11 Beslutsfattarna inom organisationen/förvaltningen måste vara medvetna om problematiken. Vad ska man se till; kön eller kompetens? I vilken mån går de båda aspekterna ihop? Det är viktigt att alla i en grupp har samma status. Man är inte där bara för att man är kvinna. Vi måste rekrytera jämt. Idag är det framför allt kvinnor som söker och är mest kvalificerade för jobben. Vad innebär det på längre sikt? Foto: Gatukontoret, Malmö stad. Slutsatser Vad har workshopen gett? Den är en ingång till nästa steg i att bygga en ny planeringskultur. De deltagande visade god respons på dagen (bland annat i summeringen av gruppdiskussionen och i en skriftlig utvärdering som genomfördes av Gatukontoret). Det handlar om ett processande, medvetandegörande av problematiken och uppmärksamma frågor som har med jämställdhet att göra. En viktig skillnad är att jämställdhet för dem har blivit ett vidare begrepp än tidigare, med ett perspektiv som innefattar kvinnors och mäns rättigheter och skyldigheter på flera arenor. Några slutsatser som man vill ta med i det fortsatta arbetet: Viktigt att vända på jämställdhetsperspektivet: ingen ska missgynnas på grund av sitt kön. Var uppmärksam på socialisering: den som inte själv upplevt en viss form av ojämställdhet kan ha svårt att se den. Att jämställdhetsplanen är för allmänt hållen, den bör kopplas mer till program och arbetsprocesser. Arbeta med benchmarking - sprida kunskaperna från projektet. 11
12 Nu hålls man stora påkostade invigningar vid större infrastrukturprojekt för biltrafik, men inte för gång- och cykel. Foto: Gatukontoret, Malmö stad. Om man jämför miljö och jämställdhet Jämställdhet är mer insocialiserat och därmed en svårare nöt att knäcka. Det är väsentligt att bygga en ny kultur där jämställdhet är integrerat. Vi måste beakta frågan; har vi kulturen emot oss? Det är bevisligen så att även om vi har en jämn fördelning av kvinnor och män på ett möte så tar männen upp 70 % av talartiden Efterfrågades: En mall för jämställdhetsarbetet. Checklistor ska om de används, innehålla konkreta mål som ska uppfyllas och följas upp. Kollektivtrafiken ska medverka till möjligheter vad gäller ekonomisk jämställdhet och fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Exempelvis, nämndes vidgade arbetsmarknader för kvinnor och män samt förkortade restider och kortare pendlingsstråk (bra exempel: citytunnelprojektet och buss 170). En slutsats som kan dras är att medvetenheten om vilka jämställdhetsaspekter som kan tas om hand i kollektivtrafiken har aktualiserats på ett sätt som inte gjorts tidigare under projektet Framtidens kollektivtrafik. Jämställdheten diskuterades mer schablonmässigt inledningsvis i projektet i termer av skillnader i kvinnors och mäns resvanor; kvinnor åker kollektivt och män kör bil. Successivt har frågan diskuterats på mer problematiserande sätt i termer av alternativa kategorier och med fokus på den heterogenitet som kategorierna kvinnor och män uppvisar i transportsammanhang. Fokus har i 12
13 slutet av projektet mer kommit att handla om att tillgodose rättigheter och skapa möjligheter istället för att diskutera utifrån konstaterade resvanor och konstruerade behov. Planerarna säger också att de strävar efter djupare kunskaper de efterfrågar konkreta mål och utbildning som kan underlätta arbetet. Det behövs mer kunskaper och utarbetande av fler rutiner för att säkerställa att inte jämställdheten tappas bort i planeringen. Faktum är att den hittillsvarande kommunala jämställdhetspolicyn varit för allmänt hållen för att fungera som verktyg i deras arbete. Malmö stad har anslutit sitt policyarbete till de nationella jämställdhetsmålen men hittills inte konkretiserat dem i stadsplaneringssammanhang. I och med projektet Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik har Gatukontoret i Malmö kommit en bit på väg med detta arbete. Under den workshop i november 2010 diskuterades hur kollektivtrafikplaneringen konkret kan utveckla rutiner för att nå fram till jämställdhetsmålen. Det är ett arbete som tar tid och bör vidareutvecklas i organisationen under nästkommande år. 13
14 Bilagor Presentationer från seminariet: Bilaga 1 Jämställdhet i infrastrukturplaneringen Joanna Dickinson & Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Bilaga 2 Makt i planeringen av Framtidens kollektivtrafik Linda Göransson & Daniel Svanfelt Gatukontoret, Malmö stad Bilaga 3 Hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö Lena Levin & Charlotta Faith-Ell VTI och WSP 14
Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn
Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn 1. Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män 2. Transportsystemet
Läs mer0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult
0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson och Ulrika Eklund Jämställdhet / Jämlikhet Prata
Läs merJämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade
Läs merJämställdhetsintegrering i transportsektorn. Charlotta Faith-Ell 31 januari 2019, Forum för Jämställdhet
Jämställdhetsintegrering i transportsektorn Charlotta Faith-Ell 31 januari 2019, Forum för Jämställdhet Synen på kvinnor och mäns resor och transporter Det finns anledning att utmana cirkelresonemanget
Läs merMål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering
Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa
Läs merFramtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media
Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret
Läs merGATUKONTORET SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKTET Hållbar jämställdhet inom Framtidens kollektivtrafik
2010-12-15 GATUKONTORET SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKTET Hållbar jämställdhet inom Framtidens kollektivtrafik 2 GATUKONTORET HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET I FRAMTIDENS KOLLEKTIVTRAFIK Bakgrund Planering och utveckling
Läs merSå jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!
Linda Moestam Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 13 juni 2018 Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Vad handlar det
Läs merJämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg
Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt
Läs merEn jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.
Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att
Läs merBasutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober
Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt
Läs merHär presenteras resultatet av väggtidningarna som
TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.
Läs merJämställdhetsintegrering av styrdokument
Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 434-21/2017 Sida 1 (6) 2017-06-16 Handläggare Jennifer Bolin Telefon: 08-508 29 451 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets
Läs merJämställdhet. Teknik- och servicenämnden. Teknik- och servicenämnden
Jämställdhet Mål för jämnställdhetspolitiken i Sverige Samma makt för män och kvinnor att påverka samhället och sitt eget liv En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt
Läs merGrundläggande jämställdhetskunskap
Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och
Läs merMikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning
Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder
Läs merJämKART jämställdhetskartläggning
JämKART jämställdhetskartläggning Trappsteg 4 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och
Läs merProcesstöd jämställdhetsintegrering
Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt
Läs merJÄMSTÄLLDHET OCH GENUS
JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,
Läs merJämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson
Jämställdhetsintegrering 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson Jämställdhet / Jämlikhet Prata med din granne. Vad betyder orden? Jämställdhet / Jämlikhet Jämställdhet handlar
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet
Läs merGenusperspektiv på ANDT
Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande
Läs merPÅ VÄG. En resa i jämställdhet
1 PÅ VÄG En resa i jämställdhet 2 Från ord ALLA KVINNOR OCH MÄN ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Så lyder målet för den svenska jämställdhetspolitiken som antogs av riksdagen 2006.
Läs merJämställdhetsutbildning inklusive certifiering
Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun
STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för
Läs mer10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun
10 februari 2016 Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun Beslut Tillbakablick Jämställdhetsintegrering angavs som huvudsaklig strategi för kommunens jämställdhetsarbetet i programmet som antogs av KF 2003 Programmet
Läs merLeda och styra för hållbar jämställdhet
Leda och styra för hållbar jämställdhet Ljusdal 25 26 januari 2018 Birgitta Andersson & Pernilla Lovén Inför dag tre i höst, förslag till upplägg på presentation Introduktion det här var kvalitetsbristen
Läs merTRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE
TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE Beakta olika grupper och perspektiv med 3H-modellen Transportplaneringen påverkar jämlikheten och jämställdheten på flera sätt. Inte minst är
Läs merBilagedelen. Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik
VTI Bilagedelen till rapport 712 Utgivningsår 2011 www.vti.se/publikationer Bilagedelen Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik Hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik
Läs merFrån ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun
Från ojämställdhet till jämställdhet Göteborg 15 oktober 2014 Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik: Jämställdhetspolitiska mål Varför? Teori: Genussystemteorin
Läs merMakt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid
Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa
Läs merEtt jämt Västernorrland
Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan
Läs merWorkshop om mål och mätning. Mikael Almén
Workshop om mål och mätning Mikael Almén Framgångsrik jämställdhetsintegrering 1. Politiskt ansvarstagande 2. Prioritering och tillräckliga resurser 3. Tydlig styrning och tydliga krav 4. Tydliga uppföljningsbara
Läs merVem leder hemarbetet?
Vem leder hemarbetet? Kerstin Alnebratt, föreståndare Nationella sekretariatet för genusforskning www.genus.se De jämställdhetspolitiska målen Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merVård- och omsorgscollege 10 april 2015
Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet
Läs merJämställdhet Mål och verklighet. Lena Bernhardtz
Jämställdhet Mål och verklighet Lena Bernhardtz Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merSveriges jämställdhetspolitik
Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt
Läs merHandlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete
Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av
Läs merWorkshop 1: Vad är problemet? Huskurage - Hemlängtan fri från rädsla och våld
Workshop 1: Vad är problemet? Huskurage - Hemlängtan fri från rädsla och våld Studentbostadsföretagen Linköping 23 november Huskurage - Hemlängtan fri från rädsla och våld Huskurage - Hemlängtan fri från
Läs merStrategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Program för jämställdhetsintegrering i Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merJämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium
Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag
Läs merKvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Bilaga Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma
Läs merLeka jämt. en del av hållbar utveckling
Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande
Läs merJämställdhet Mål och verklighet
Jämställdhet Mål och verklighet Lena Bernhardtz facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB nyheter #scb #almedalen #statistik #jämställdhet #svpol Statistiska_centralbyran_scb SCB:s seminarier i Almedalen
Läs merChecklista för jämställdhetsanalys
PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i
Läs merBasutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:
Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv Foto: COLOURBOX 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad
Läs mer15. För den morgonpigge: Nationell överblick av jämställdhetsutvecklingen ONSDAG SOLA
15. För den morgonpigge: Nationell överblick av jämställdhetsutvecklingen ONSDAG 8.00-08.45 SOLA 15. Nationell överblick av jämställdhetsutvecklingen Lena Bernhardtz, generalsekreterare Utredare jämställdhetsstatistik,
Läs merProcesskartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd
Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-16 Handläggare Anna Rinder von Beckerath Telefon: 08-508 43 114 Till Socialnämnden 2017-09-19 Program
Läs merJämställdhetsintegrering vid SLU
#slu40 Jämställdhetsintegrering vid SLU SLU ska verka för att nå de jämställdhetspolitiska målen med jämställdhetsintegrering som metod Jämställdhetspolitikens inriktning Regeringens jämställdhetspolitik
Läs merEskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten
Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda
Läs merJämställdhetsintegrerad budget
Jämställdhetsintegrerad budget Lerums kommun 17 okt 2013 Anna Klerby, nationalekonom Marie Trollvik, programchef, SKL HåJ en bra bit av Sverige 1 Särskilt ansvar unika möjligheter - Genom sin närhet till
Läs merKön i trafiken Jämställdhet i kommunal transportplanering
Kön i trafiken Jämställdhet i kommunal TRANSPORTPLANERING Kön i trafiken jämställdhet i kommunal transportplanering Upplysningar om innehållet: Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se Sveriges Kommuner
Läs merJämställdhet i akademin. -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.
Jämställdhet i akademin http://www.genus.se/aktuellt/nyheter/nyheter/fulltext//nu -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.cid1362910 Jämställdhet = Jämlikhet mellan män och kvinnor 60-40 Aldrig
Läs merAnmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen
Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande
Läs merSammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?
Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet
Läs merJämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd
Jämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd Anette Agenmark och Samira Aqil 2019-01-31 Uppdrag från regeringen Kartlägga och analysera jämställdhetsperspektivet inom verksamheter med ekonomiskt bistånd
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merMål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen
1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning
Läs merBeslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Härjedalens.
Härjedalens kommun kommunahenedalen.se efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Härjedalens kommun Skolinspektionen. Box 2320, 403 15 Göteborg. www.skolinspektionen.se
Läs merJAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016
JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT BKV 26 september 2016 Victoria C Wahlgren, fil.dr. Särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor Länsstyrelsen Blekinge län KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! JAG Personligt
Läs merSOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken
SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering
Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:
Läs merJämställdhet. Horisontella kriterier
Jämställdhet Horisontella kriterier Idag - Vad är jämställdhet? - Varför är det viktigt att arbeta med jämställdhet? - Vad är en jämställdhetsanalys? - Hur kan man göra en jämställdhetsanalys? - Diskussion
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merStrategi för ett jämställt Upplands Väsby
Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige
Läs merLika rättigheter och möjligheter
Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.
Läs merFör ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring
r e t e h g i l j ö M Makt & För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring 2018 2020 1 2 Bakgrund Vågor av jämställdhet sköljer över oss. Det ger oss goda möjligheter att bana nya vägar i arbetet med att
Läs merHandlingsplan för jämställdhet enligt CEMR (Council of European Municipalities and Regions)
Styrdokument Handlingsplan för jämställdhet enligt CEMR Övergripande inriktningsdokument Antagen av kommunfullmäktige: 2017-12-18, 209 Giltighetstid från: 2 (10) Beslutshistorik Gäller från 2018-01-01
Läs merJämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24
Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Norrmalms stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Sida 1 (5) 2017-08-18 Handläggare Maria Stigle Telefon: 08 508 09 062 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2017-09-21 Program för ett jämställt Stockholm
Läs merMål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken
1(6) Socialdepartementet Ulrika Hagström +46 70 555 1220 ulrika.hagstrom@tco.se Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning av TCO:s synpunkter TCO anser
Läs merFör ett jämställt Dalarna
För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på remiss
Läs merJämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner.
Personalavdelningens PA-handbok Ledningsfilosofi Jämställdhetspolicy Jämställdhet Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Information och ständig
Läs merChecklista för jämställd biståndsbedömning
Checklista för jämställd biståndsbedömning Checklistan är en del av det jämställdhetsarbete som bedrivits inom Vård och Omsorg sedan 2012. Fullständig rapport och övrigt material finns tillgängligt på
Läs merVarför gjorde vi det? Så gjorde vi i Dalarna. Hur kan materialet användas? Har det gett något resultat? Att tänka på inför ert fortsatta arbetet
Varför gjorde vi det? Så gjorde vi i Dalarna Hur kan materialet användas? Har det gett något resultat? Att tänka på inför ert fortsatta arbetet 2016-04-18 REGERINGENS JÄMSTÄLLDHETSPOLITIK Varför gjorde
Läs merVi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22
Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Kunskaper om jämställdhet påverkar skolklimatet, skolklimatet påverkar
Läs merBilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext
Bilaga 5 Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext 1 2 Jämställdhet en fråga om Rättvisa Kvalitet Effektivitet 3 Jämställd snöröjning i Karlskoga http://vimeo.com/68278764 4 Jämställd ambulans
Läs merYttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-01-25 KS 2015/0973 50163 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken,
Läs merJämställdhetspolicy för Västerås stad
för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås
Läs merJämställdhetsintegrering på SLU Varför, vad och hur då?
Jämställdhetsintegrering på SLU Varför, vad och hur då? Ylva Eklind, Utbildningsavdelningen NJ:s lika villkorskommitté, seminarium 2018-06-04 Varför? SLU och övriga lärosäten har ett uppdrag: Att verka
Läs merJämställdhetsintegrering hur når vi målen?
Jämställdhetsintegrering hur når vi målen? Vad är jämställdhet? Lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män vad gäller; makt och inflytande ekonomiskt oberoende arbete, utbildning
Läs mer#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken
#jämställdhet Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken #jämställdhet temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Strategisk utveckling, Analys
Läs merUpplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012
2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre
Läs merMaskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer
Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet
Läs merSamordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd
Samordnare för lika villkor Kajsa Svaleryd Samordnare lika villkor Arbetat på HiG sedan aug-18, helt ny funktion; student- och medarbetarperspektiv samt samordning jämställdhetsintegrering Samordning av
Läs merChecklista för jämställdhetsanalys
PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i
Läs meröver förslaget till nationell transportplan
30 november 2017 Yttrande över förslag till Nationell transportplan 2018 2029 Inledning Nätverket för Jämställdhet i transportsektorn (nedan kallat Nätverket) har fått tillfälle att yttra sig över förslaget
Läs merJämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS
Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag
Läs merJÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering på Läkemedelsverket
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Läkemedelsverket Rapport från Läkemedelsverket Dnr: 1.1 2016 005862 Datum: 2016-10-31 Förord Läkemedelsverket har genom regleringsbrevet för 2016 fått i uppdrag
Läs merTorgny Larsson Gunnel Lindblom Håkan Söderman. Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf.
1 (9) Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf. Vid protokollet Marcus Olofsson Sekreterare 2 (9) Plats: Sammanträdeslokalen Linden, Eklundavägen, Örebro Tid: 09.00-12.00 Närvarande ledamöter Torgny Larsson
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Läs merPå spaning efter jämställdheten
På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett
Läs merJämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10
Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan
Läs merDiskriminering - riktlinje
1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2017-03-08 Diskriminering - riktlinje Den 1 januari 2017 började nya ändringar i diskrimineringslagen 3 kap. att gälla, vilket innebär att kravet på jämställdhetsplan ersätts med
Läs mer