Jämställdhet i trafikplaneringen i Västerås

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställdhet i trafikplaneringen i Västerås"

Transkript

1 RAPPORT 2012:113 VERSION 1.1 Jämställdhet i trafikplaneringen i Västerås rekommendationer och förslag på åtgärder

2 Dokumentinformation Titel: Jämställdhet i trafikplaneringen i Västerås rekommendationer och förslag på åtgärder. Serie nr: 2012:113 Projektnr: Författare: Joanna Dickinson, Astrid Bergman, Eric Dahlén, Caroline Mattsson, Kvalitetsgranskning Lovisa Indebetou, Beställare: Västerås stad Kontaktperson: Linnea Viklund. Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Utkast Slutversion Slutversion med tillägg Slutversion med korrigering enligt beställarens synpunkter. Intern Beställare Beställare Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel Kontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel Kontor Göteborg: Barnhusgatan Göteborg tel

3 Förord På uppdrag av Västerås Stad har genomfört denna utredning av hur planering som rör utformningen av trafiksystemet i Västerås stad kan bidra till ökad jämställdhet. På har Joanna Dickinson, Eric Dahlén, Astrid Bergman samt Caroline Mattsson medverkat i genomförandet av uppdraget. Joanna Dickinson har varit projektledare. Lovisa Indebetou har ansvarat för kvalitetsgranskning. Linnea Viklund på tekniska nämndens stab i Västerås stad har varit beställarens kontaktperson för uppdraget. Stockholm AB

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Bakgrund 1 2. Syfte 2 3. Genomförande 3 4. Jämställdhet, transporter och resvanor Nationella mål med koppling till jämställdhet och transporter Jämställdhet och transporter idag Mäns och kvinnors resvanor i Västerås Vad innebär jämställdhet kopplat till transporter? Trafikplanering i Västerås stad ur jämställdhetsperspektiv Den kommunala planeringsprocessen för trafikinvesteringar Styrande dokument för trafikplanering i Västerås stad Andra styrande och stödjande dokument som berör trafikplanering Hur uppstår en detaljplan som påverkar trafiksystemet? När och av vem formuleras problem och mål som leder fram till åtgärder i trafiksystemet? Hur säkerställs att övergripande strategier och mål för trafiken implementeras i planeringsprocessen? När och av vem formuleras problem och mål i utformningen av ny trafikplan? Representation i stadens planering som rör trafiksystemet Jämställd representation i samråd Vilka stödjande dokument, checklistor m m används i planering som rör trafiksystemet i Västerås stad? Viktiga faktorer för jämställdhet i stadens planering av trafiksystemet Åtgärder för ökad nöjdhet med infrastruktur ur jämställdhetsperspektiv Trygghet i gångtrafik Standarden på stadens gångytor Störande annan trafik för gångtrafikanter Cykeltrafik Upplevd trygghet i kollektivtrafiken, nöjdhet med busshållplatsernas skötsel, och med busstrafiken som helhet Fördelning av tekniska nämndens trafikinvesteringar ur jämställdhetsperspektiv Antaganden och osäkerheter Resultat och sammanfattning Rekommendationer för integrering av jämställdhetsaspekter i stadens trafikplanering Strategiska frågor Generella utredningar statistiska underlag 45

6 8.3 Översiktsplanering Detaljplanering Trafikplanering Upphandling inom trafik Samråd 55

7 1 1. Bakgrund Inom ramen för sitt deltagande i SKL-projektet Hållbar jämställdhet önskar Västerås stad utreda västeråsarnas resvanor och stadens trafikplaneringsprocess ur ett jämställdhetsperspektiv. Staden har låtit genomföra en resvaneundersökning bland 2000 invånare i Västerås. En analys 1 av resultaten från resvaneundersökningen visar att det finns både likheter och skillnader i mäns och kvinnors resvanor, och detta utgör bakgrunden till föreliggande utredning. 1 Faxén, Erik R.: Västeråsarnas resvanor. En statistisk analys av mäns och kvinnors lika och olika resvanor. Examensarbete, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling,

8 2 2. Syfte Syftet är att ta tillvara erfarenheterna från stadens nyligen genomförda resvaneundersökning för att ge stadens trafikplanerare redskap för att öka jämställdheten i transportsystemet. Projektet syftar även till att bidra till att staden uppfyller artikel 21 Säkerhet och trygghet samt artikel 26, Rörlighet och transport i CEMR:s deklaration om jämställdhet 2. I projektet ska följande frågeställningar belysas: Hur kan Västerås stad i utformningen av trafiksystemet ta hänsyn till skillnaderna mellan mäns och kvinnors resvanor (med avseende på t ex reslängder, färdmedelsval, ärenden, reskedjor)? Hur kan trafikplaneringen i Västerås stad utformas för att säkerställa att män och kvinnor har samma möjligheter till förvärvsarbete, fritidsaktiviteter och inköp? Vilka prioriteringar kan staden som väghållare göra för att öka kvinnors respektive mäns nöjdhet med den infrastruktur kommunen tillhandahåller? Vilka möjligheter finns det att utforma interna checklistor och konsekvensanalyser för att utvärdera nya planer och investeringar i staden utifrån ett jämställdhetsperspektiv? Vad skulle sådana checklistor kunna innehålla för punkter? Hur stor del av stadens investeringar i infrastruktur kommer kvinnor respektive män till del? 2 CEMR är de europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation. Jämställdhetsdeklarationen antogs av CEMR:s högsta politiska ledning i maj Källa:

9 3 3. Genomförande Uppdraget ska utgöra underlag för att åstadkomma en mer jämställd trafikplanering i Västerås. Med detta avses en trafikplanering där både mäns och kvinnors erfarenheter beaktas, och som ger jämställda förutsättningar för män och kvinnor. I uppdraget har den kunskap om kvinnors och mäns resvanor som kommit fram i bearbetningen av resvaneundersökningen analyserats inledningsvis. En litteraturinventering har gjorts av befintliga forskningsresultat och erfarenheter om kvinnors och mäns resvanor samt hur transportsystemet kan bidra till jämställdhet. Detta redovisas i kapitel 4 och utgör en utgångspunkt för det fortsatta genomförandet. En viktig aspekt i genomförandet av uppdraget har varit att belysa vem som har makt över problemformulering ( framing ), initiativ till och inriktning på utredningar och projekt i den kommunala trafikplaneringsprocessen. Baserat på intervjuer och dokumentgenomgång beskrivs översiktligt de planeringsprocesser som påverkar utformningen av trafiksystemet i Västerås stad, vilka som deltar, vem som formulerar problem och mål för planeringen, hur jämställda dessa skeden är, och vilka dokument som utgör stöd i dessa skeden. Syftet har varit att identifiera i vilka nyckelskeden som det är särskilt viktigt att integrera och beakta kunskap om mäns och kvinnors skillnader avseende resvanor. (Kapitel 5). Utifrån resvaneundersökningens resultat och relevant forskning som redovisas i kapitel 4 har de frågeställningar som är av vikt för mäns respektive kvinnors nöjdhet avseende trafikinfrastruktur identifierats. Rekommendationer ges för hur kommunen kan arbeta som väghållare för att erhålla ökad nöjdhet hos män respektive kvinnor. (Kapitel 6) En genomgång och inventering har genomförts av tekniska nämndens strategiska planerings- och beslutsunderlag avseende stadens investeringar i infrastruktur för transportsystemet, och deras fördelning på olika trafikslag. Syftet har varit att belysa hur stor del av Västerås stads investeringar i trafikinfrastruktur som kommer kvinnor respektive män till del. (Kapitel 7) Slutligen har övergripande rekommendationer tagits fram för hur planering av trafiksystemet i Västerås stad kan ske med beaktande och integrering av jämställdhetsfrågan. Kriterier föreslås som främjar att trafikplaneringen i Västerås stad kan bidra till att män och kvinnor får jämställda förutsättningar vad gäller tillgänglighet till förvärvsarbete, fritidsaktiviteter och inköp. Kriterierna är avsedda för integrering i olika relevanta planeringsskeden och stöddokument som används i dessa. (Kapitel 8).

10 4 4. Jämställdhet, transporter och resvanor I detta avsnitt ges en bakgrund om kopplingarna mellan transporter, tillgänglighet och jämställdhet, generellt samt utifrån resvanor för kvinnor och män i Västerås. 4.1 Nationella mål med koppling till jämställdhet och transporter Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att alla kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Till det övergripande jämställdhetsmålet har fyra mer konkretiserade delmål kopplats. Dessa är: Makt och inflytande: Kvinnor och män ska ha lika mycket makt och inflytande. Ekonomisk jämställdhet: Lika rätt till utbildning, arbete och eget företagande. Obetalt hem- och omsorgsarbete: En jämn fördelning av hemarbetet. Mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Män och kvinnor, pojkar och flickor ska ha lika rätt till kroppslig integritet. I underlaget till de nationella jämställdhetsmålen konstateras att Strävan mot ett jämställt samhälle kräver samma helhetssyn som strävan mot en hållbar samhällsutveckling 3 och att målet makt att utforma samhället och sina egna liv innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet 4. Utöver det övergripande målet anges ett funktionsmål för tillgänglighet, och hänsynsmål avseende miljö, hälsa och säkerhet. Dessa konkretiseras i sin tur i ett antal preciseringar. Funktionsmålet handlar om tillgänglighet. Tillgänglighet kan definieras som den lätthet med vilken medborgare, näringsliv och offentliga organisationer kan nå det utbud och de aktiviteter som de har behov av. Funktionsmålets lydelse är: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet 3 SOU 2005:66. Makt att forma samhället och sitt eget liv jämställdhetspolitiken mot nya mål. 4 Mål för framtidens resor och transporter. Prop. 2008/09:93.

11 5 samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Delmålet om att tillgänglighet ska likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov preciseras som att: Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken (ska) medverka till ett jämställt samhälle Jämställdhet och transporter idag Kvinnor utbildar sig i högre grad än män, arbetar mer deltid, tar ut mer föräldraledighet och har lägre lön än män. 6 Kvinnor och män arbetar ungefär lika mycket, men kvinnor lägger mer tid på obetalt arbete i hemmet medan män utför mer betalt arbete. Kvinnors betalda arbetstid minskar med ökat antal barn och minskad ålder på det yngsta barnet. Så är inte fallet för männen. 7 Tre fjärdedelar av föräldradagarna tas ut av kvinnor och en fjärdedel av män 8. Med nuvarande utveckling kommer det att ta 59 år innan föräldrarna delar lika på föräldraledigheten 9. I alla åldrar är den sammanräknade förvärvsinkomsten lägre för kvinnor än för män. I de tio största yrkesgrupperna finns 1,5 miljoner anställda och i nio av dessa har män högre månadslön än kvinnor 10. Med beaktande av att kvinnor och män inte har samma fördelning på yrke, utbildning, ålder, arbetstid och sektor finns det en kvarstående löneskillnad, kvinnornas lön är 94 procent av männens 11. Pappor jobbar mer än andra män. Jämförs pappor med män som inte bor med barn så visar det sig att andelen som arbetar heltid är 89 procent för de utan barn, men 93 procent för papporna. Andelen heltidsarbetande kvinnor är däremot 76 procent bland dem utan barn, men 66 procent för mammorna. Mammor arbetar alltså deltid i större utsträckning än andra kvinnor, men för papporna är det tvärt om. Även om gapet mellan mammors och pappors arbetstid minskat så skiljer det ännu ca tio timmar per vecka mellan deras respektive arbetstid 12. Sammanfattningsvis kan konstateras att kvinnor sammantaget tar mer ansvar för hemarbete och familj. Detta har betydelse för mäns och kvinnors resvanor. Ett flertal resvaneundersökningar och studier i Sverige och internationellt visar att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors resmönster idag. 5 Mål för framtidens resor och transporter. Prop. 2008/09: På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet SCB På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet SCB På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet SCB TCO:s pappaindex På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet SCB Vad säger den officiella statistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011? Medlingsinstitutet, Källa: SCB aspx ; aspx

12 6 Skillnaderna i resmönster inom könen är stora och skiljer mycket beroende på ålder, inkomst, utbildning etc. Dessa skillnader är ofta större än de mellan könen. Men för kvinnor och män som grupp kan det konstateras att det finns genomgående skillnader i resmönster. En kort sammanfattning av dessa skillnader är att män reser längre och mer med bil än vad kvinnor gör 13. Kvinnor har körkort och tillgång till bil i mindre utsträckning än män. Kvinnor reser mer med kollektivtrafiken och gör fler inköps- och serviceresor. Kvinnor anpassar i betydligt större utsträckning än män sina färdvägar utifrån rädsla för att utsättas för våld 14. Vad beror skillnaderna på? Skillnader i förutsättningar för mäns och kvinnors resande kan bland annat förklaras av inkomst, yrkesstatus, geografiska avstånd 15. Kvinnor arbetar oftare deltid och bor oftare närmare arbetsplatsen. I forskningen har flera förklaringar till de skillnader i resvanor som råder mellan könen identifierats 16 : Skillnader i inkomst, utbildningsnivå eller yrkesstatus. När hänsyn tas till inkomst minskar skillnaderna i reslängd mellan könen 17. Skillnader i avstånd mellan hemmet och arbetsplatsen. En möjlig förklaring till kvinnors kortare arbetsresor är att traditionellt kvinnliga arbetsplatser är geografiskt mer utspridda vilket gör det möjligt att finna ett lämpligt arbete nära hemmet. Kvinnor tar ett större ansvar för barn och familj. Trots att de flesta kvinnor idag förvärvsarbetar har de fortfarande större benägenhet att ta ut föräldraledighet och dagar för vård av sjukt barn än män. Nästan 40 procent av alla kvinnor med små barn väljer att jobba deltid 18. De olika sociala roller som kvinnor och män har. De sociala rollerna kan delvis förklara kvinnornas kortare arbetsresor, men det är oklart om könsrollerna påverkar kvinnor och mäns totala reslängd. Det kan finnas kulturella förklaringar till skillnader i kvinnor och mäns rörlighet. Resor uppfattas som ett manligt område, och erfarenheter av resor utgör ett manligt identitetsprojekt 19. Skillnaderna mellan kvinnor och män blir särskilt påfallande i grupper utan småbarn, boende i lägenhet och med låg inkomst. Analyser i den stora resvaneundersökningen i Stockholms län visar att kvinnor börjar öka sin 13 Mäns och kvinnors resmönster i Malmö - konsekvenser m a p miljö, ytbehov och ekonomi, Rapport 2010: På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet SCB Eriksson, L. och Garvill, J: Ett jämställt transportsystem; En litteraturstudie, SIKA PM 2003:3. 16 Eriksson, L. och Garvill, J: Ett jämställt transportsystem; En litteraturstudie, SIKA PM 2003:3. 17 Finansdepartementet. Ökad jämställdhet en förutsättning för tillväxt. Presentation av Anders Borg, Eskilstuna Ökad rörlighet inte alltid bästa alternativet för kvinnor. Samtal om rörlighet med professor Tora Friberg. Ur: Rörlighet, pendling och regionförstoring för bättre kompetensförsörjning, sysselsättning och hållbar tillväxt. Resultatredovisningar från 15 FoU-projekt inom VINNOVAs DYNAMO-program. Vinnova Rapport 2010: Enewold, J.: Men and women on the move; Dramas on the road, European journal of cultural studies, vol. 3 s

13 7 bilkörning först när både förutsättningar och behov ökar - vid högre inkomst, boende i hus i stället för lägenhet, och när de har små barn 20. Det finns skillnader i värderingar mellan män och kvinnor när det gäller resmönster som inte kan förklaras av faktorer som inkomst, utbildning, civilstånd etc. T ex värderar kvinnor trafiksäkerhet och miljö generellt högre 21. Inkomsten är den viktigaste faktorn som påverkar våra värderingar, och skillnader mellan mäns och kvinnors inkomst är en faktor som kan förklara skillnaderna i värdering 22. Skillnaderna i värdering spelar roll för mäns och kvinnors behov och val i transportsystemet. Detta är därför viktigt att ta hänsyn till vid planering av transportsystem. För att ta hänsyn till skillnader i värdering är det därmed viktigt att få ett jämställt deltagande i vid planering och beslut av utformningen av tillgänglighet i samhället samt jämställdhetsintegrering avseende kompetens och kunskaper hos ansvariga aktörer 23. Värderingsskillnaderna mellan kvinnor och män som ovan redogjorts för gäller inte bara transportmönster. Det skiljer också i hur män och kvinnor använder den disponibla inkomsten och sin tid. Ensamstående män lägger i genomsnitt 21 procent av hushållets disponibla inkomst på transporter. Detta gäller såväl män med barn som utan barn. Ensamstående kvinnor utan barn lägger bara 15 procent av den disponibla inkomsten på transporter och kvinnor med barn endast 9 procent 24. Kvinnor som är sammanboende utan barn lägger drygt 50 procent mer tid på hemarbete än motsvarande män. Sammanboende kvinnor med småbarn ägnar drygt 70 procent mer tid åt detta jämfört med sammanboende män med småbarn 25. Bakomliggande orsaker till skillnader i resmönster mellan män och kvinnor kan således sammanfattningsvis förklaras av skillnader i förutsättningar, individuella värderingar och hur hushållen fattar beslut om resor som rör hushållet. En faktor av betydelse är det strukturella perspektivet på kvinnors underordning i samhället, begreppet genus d v s att kvinnor och mäns möjligheter och handlingsmönster inte är biologiskt givna, utan formas utifrån samhällets förväntningar om vad män och kvinnor är, kulturella och sociala villkor och förutsättningar Mäns och kvinnors resande: Vilka mönster kan ses i mäns och kvinnors resande och vad beror dessa på? Transek Rapport 2006: Källor: RES Den nationella resvaneundersökningen. SIKA Statistik 2007:19; Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål. SIKA Rapport 2008:1; Jämställdhet, transporter och IT, SOU 2001:44; Eriksson, L. och Garvill, J: Ett jämställt transportsystem; En litteraturstudie, SIKA PM 2003:3; Mäns och kvinnors resande: Vilka mönster kan ses i mäns och kvinnors resande och vad beror dessa på? Transek Rapport 2006:51; Jämställdhet vid val av transportmedel, Transek Rapport 2006:13; Res jämt - tankar kring ett jämställt transportsystem. Vägverket Publikation 2005: Hur påverkas olika befolkningsgrupper av åtgärder i transportsystemet. SIKA PM Förslag till ny transportpolitisk målstruktur. Del 1: Analys av förutsättningar. SIKA Rapport 2008: aspx 25 Källa: Ökad jämställdhet en förutsättning för tillväxt. Presentation av Anders Borg, Eskilstuna

14 8 Regionförstoring, arbetspendling och jämställdhet Eftersom det finns ett samband mellan regional tillväxt och regionens storlek är begreppet regionförstoring ett viktigt begrepp för utvecklings- och tillväxtpolitik. Högutbildade är mer benägna att pendla långt. Det beror bland annat på att det ger bättre ekonomisk utdelning. Detta gäller dock främst för män medan kvinnor i hög grad befinner sig på andra arbetsmarknader. De jobbar ofta inom traditionellt kvinnliga områden som vård och omsorg, där sannolikheten är rätt liten att de genom att pendla långa sträckor skulle få tillgång till motsvarande jobb med väsentligt högre lön 27. Regionförstoring leder generellt inte till lika positiva effekter för kvinnor som för män 28. Forskning visar att den ökande arbetspendlingen kan motverka jämställdhet, eftersom männen i regel pendlar mer och längre sträckor än kvinnor 29. Kvinnor i en regionförstoringssituation söker oftare arbetsplatser i närheten av hemmet om mannen i samma familj arbetspendlar till en annan kommun eftersom kvinnorna fortfarande i högre utsträckning axlar huvudansvaret för hemarbetet 30. En konsekvens är att män och kvinnor som lever i sambohushåll har olika stor tillgång på arbeten då kvinnor har mindre potentiella pendlingsomland än män. Detta leder till ojämn regional tillgång på manlig respektive kvinnlig arbetskraft i Sverige samt är ett uttryck för stora skillnader i förutsättningar på arbetsmarknaden för män och kvinnor 31. Par verkar anpassa sig mer till mannens karriärmöjligheter än till kvinnans i fråga om regionförstoring 32. Pendlingen är tidskrävande vilket kan medföra ökad stress och för barnfamiljers del att mannen tar ett minskat ansvar för barnen 33. Långa resor och arbetsdagar innebär ett begränsat socialt liv, även för den som inte har familj. För barnfamiljer blir det ännu svårare att få ihop vardagen, och ansvaret för hemarbetet förskjuts till den förälder som arbetar närmare hemmet i regel kvinnan. Enligt en ny brittisk forskningsstudie medför daglig pendling mer stress för kvinnor än för män. Pendling ger en negativ effekt på kvinnors psykiska hälsa medan män i allmänhet inte påverkas. Detta trots att kvinnor lägger mindre tid på arbetspendling än män. En förklaring kan vara att kvinnor har ett större ansvar för barn och hushållsarbete, vilket gör dem mer känsliga för den tid pendling tar. De största negativa effekterna på hälsan sågs hos kvinnor med barn i förskoleåldern. Jämfört med män med förskolebarn var den psykologiska 27 Ökad rörlighet inte alltid bästa alternativet för kvinnor. Samtal om rörlighet med professor Tora Friberg. Ur: Rörlighet, pendling och regionförstoring för bättre kompetensförsörjning, sysselsättning och hållbar tillväxt. Resultatredovisningar från 15 FoU-projekt inom VINNOVAs DYNAMO-program. Vinnova Rapport 2010: På rätt väg? Uppföljning av den regionala strategin för jämställdhet i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 2011:3 29 Pendling, arbetsmarknadens storlek och befolkningsutveckling. Länsstyrelsen i Västmanlands län, Rapport 2006: Hansson, S och Pratt, G.: Gender, work and space. Routledge, London Heldt Cassel, S., Håkansson, J. & Isacsson, G.: Regionförstoring och regionminskning? Individers räckhåll platsbundenhet, rörlighet och kön. Högskolan i Dalarna. Ur: Rörlighet, pendling och regionförstoring för bättre kompetensförsörjning, sysselsättning och hållbar tillväxt. Resultatredovisningar från 15 FoU-projekt inom VINNOVAs DYNAMO-program. Vinnova Rapport 2010: Brandén, M. & Ström, S.: För vems skull flyttar par? Kön, karriärmöjligheter och pars regionala rörlighet i Sverige, IFAU Rapport 2011:4. 33 Pendling, arbetsmarknadens storlek och befolkningsutveckling. Länsstyrelsen i Västmanlands län, Rapport 2006:12.

15 9 inverkan på dessa kvinnor fyra gånger så stor 34. För lågavlönade kvinnor som pendlar ökar sjukskrivningstalen något 35. Den tid som kvinnor kan disponera för att resa är mer begränsad än för män. Sträckan i sig är inte något hinder vilket gör att snabb kollektivtrafik som kan konkurrera med bilen är viktigt för att kvinnor och män ska få en mer jämställd tillgänglighet till arbetsmarknaden 36. Kvinnor och män har i stort sett samma acceptans att pendla med buss eller tåg, medan kvinnor uppvisar en signifikant lägre benägenhet att acceptera arbeten som innebär en lång resa med bil 37. Regionförstoring baserad på kollektivtrafik gynnar kvinnors tillgång till arbetsmarknad. Jämställdet i prognoser, kalkyler och konsekvensbeskrivningar För att göra trafikprognoser används ofta reseefterfrågemodeller. Modellerna bygger på variabler som reskostnad, restid, socioekonomi och tillgång till färdmedel och ger svar på hur och i vilken utsträckning som individers reseefterfrågan förändras. I ett forskningsprojekt 38 har genomförts analyser med könsuppdelade modeller i reseefterfrågemodellen Sampers av hur motorvägen Förbifart Stockholm påverkar män och kvinnor. Studien visar att den samhällsekonomiska nyttan för män genom förbättrad tillgänglighet för arbetsresor med Förbifart Stockholm blir tre gånger större än för kvinnor. För övriga resor blir nyttorna ungefär lika stora för både män och kvinnor 39. Detta visar att de skillnader i resvanor som finns mellan män och kvinnor avseende olika aspekter som kostnad, tid, antal resor, etc också återspeglas i hur stor nytta som män och kvinnor erhåller av olika investeringar och åtgärder i transportsystemet. Oftast tas ingen hänsyn till jämställdhet när konsekvensbeskrivningar för transportsektorn görs, framför allt för infrastrukturinvesteringar. Oftast tas inte heller hänsyn till hur fördelningen sker mellan män och kvinnor när det gäller nyttor som hälsa, säkerhet, tillgänglighet och miljö. Vid planering av trafik behöver könsuppdelat underlag tas fram för planering, beslut och uppföljning i form av könsuppdelade mått som är direkt kopplade till användandet av transportsystemet. Ett exempel är tillgänglighetsmått som bör redovisas uppdelat på män och kvinnor 40. Män och kvinnor värderar restid olika, och vid arbetsresor är kvinnor känsligare för reskostnad. För resor i övriga ärenden är det fler kvinnor än män som reser som passagerare i bil. 34 Jennifer Roberts, Paul Dolan & Robert Hodgson. Journal of Health Economics. "Det är det som driver henne galen: könsskillnader i effekterna av pendling på psykisk hälsa". 22 augusti, 2011, 35 Pendlare utan gränser? En studie om pendling och regionförstoring, Sveriges kommuner och landsting Koll Framåt. Huvudrapport Vägverket Publikation 2008: Sandow, E. & Westin, K.:Regionförstoring I glesa områden kollektivtrafikens möjligheter och betydelse. Transportforskningsenheten, Umeå Universitet. 2007:1. 38 Jämställdet i prognoser, kalkyler och konsekvensbeskrivningar. WSP Analys & Strategi rapport 2007:12 39 Jämställdet i prognoser, kalkyler och konsekvensbeskrivningar. WSP Analys & Strategi rapport 2007:12 40 Jämställdet i prognoser, kalkyler och konsekvensbeskrivningar. WSP Analys & Strategi rapport 2007:12

16 10 Jämställt deltagande i trafikplaneringen Under senare decennier har krav och förväntningar ökat från myndigheter, allmänhet m fl intressenter på en högre grad av transparens i planeringssammanhang, vilket innefattar att bättre integrera olika aktörer och intressenter i planeringsprocesser. En central del i detta är att synliggöra olika gruppers behov och förutsättningar genom en mer aktiv demokratisk medverkan i planeringsprocesser för bättre genomarbetade förslag innan beslutsfattande sker i samhällsplaneringen 41. Kvinnor och män bör finnas jämställt representerade i planering och beslut som rör samhällsplaneringen, om den ska kunna bidra till ett mer jämställt samhälle. Det handlar om att säkerställa att erfarenheter och synpunkter från båda könen tillgängliggörs och integreras i planering av, beslutsfattande om samt genomförande av planer, projekt och åtgärder. Samråd är ett sätt att genom medborgarnas deltagande få fram fler alternativ i samhällsplaneringen, med förankring hos medborgarna och baserat på lokal vardagskunskap 42. Idag är kvinnor, liksom ungdomar och nysvenskar, underrepresenterade vid samråd i trafikplanering 43. Ett annat sätt att se på detta är att infödda svenska män med hög medelålder idag är överrepresenterade i samråd i planering. Detta medför uppenbara risker för att samhällsplaneringen baseras på en för snäv bild och erfarenhetsvärld, och att den även fortsatt kommer att baseras på en norm som utgår ifrån den traditionella kärnfamiljebilden. D v s med mannen främst som familjeförsörjare och den mest aktive i arbetslivet, och med kvinnan som bärare av familjelivet och det obetalda hemarbetet, på bekostnad av det produktiva arbete som traditionellt värderas samhällsekonomiskt. Samråden behöver säkerställa att alla samhällsgrupper kommer till tals i planeringen. Det kan bland planerare och beslutsfattare finnas en bild av att ökat deltagande från andra berörda grupper i samhället än de som traditionellt deltar (trafikplanerare, näringslivsrepresentanter, exploatörer m fl) medför fördröjda och mer komplexa planeringsprocesser. Erfarenheter från flera försök som har gjorts att med olika metodik vidga kretsen som deltar i samråd visar dock att den totala processtiden förkortats genom att konsensus kunnat nås i ett tidigt skede av processen, och att överklaganden därigenom kunnat undvikas Samverkansmetoder. Samråd och dialog vid trafikplanering. Trafikverket Publikation 2011: Samverkansmetoder. Samråd och dialog vid trafikplanering. Trafikverket Publikation 2011: Samverkansmetoder. Samråd och dialog vid trafikplanering. Trafikverket Publikation 2011: Samverkansmetoder. Samråd och dialog vid trafikplanering. Trafikverket Publikation 2011:78.

17 Mäns och kvinnors resvanor i Västerås 2000 invånare i Västerås besvarade den resvaneundersökning som Västerås stad nyligen genomfört. Den består av två delar - en attitydundersökning med frågor kring cykling, kollektivtrafik, bilkörning och resor till fots, samt en resdagbok där respondenten redogjort för alla resor som hen gjort under en bestämd mätdag 45. Resvaneundersökningen har analyserats ur jämställdhetsperspektiv 46. Resultaten av analysen visar i sammanfattning att Västerås generellt ligger i linje med övriga Sverige när det gäller skillnader mellan mäns och kvinnors resvanor, och att det finns både likheter och skillnader i mäns och kvinnors resvanor i Västerås. Resvanorna för män och kvinnor i Västerås är lika eller mer jämställda än övriga riket när det gäller val av färdsätt och reslängder per person och dag. Västerås är mindre jämställt än övriga riket i ett resvaneperspektiv när det gäller antal resor och restid per person och dag. Antal resor, reslängd och restid Män reser mer än kvinnor i Västerås med avseende på antalet resor, resesträcka och spenderad restid per person och dag. Skillnaden i antalet resor per person och dag mellan kvinnor och män är större i Västerås än i Sverige som helhet. Det föreligger en skillnad i antal resor mellan kvinnor och män på 13 procent jämfört med hela Sverige, där antalet resor verkar vara helt lika mellan könen. Männen i Västerås gör 10 procent fler resor än män i Sverige som helhet. Skillnaden i total restid per person och dag mellan kvinnor och män är större i Västerås än i Sverige som helhet. I Sverige spenderar kvinnor 4 procent mindre total restid per person och dag än männen, i Västerås är motsvarande skillnad 18 procent. Kvinnor reser i genomsnitt 60 minuter per person och dag i Västerås, män i genomsnitt 73 minuter per person och dag. Den avgörande orsaken till att den totala restiden per person och dag är kortare för kvinnor är att de gör färre resor per person och dag. Skillnaden mellan könen gällande både faktisk pendlingstid och accepterad pendlingstid är små i Västerås och de flesta invånarna har inte längre pendlingstid än 20 minuter enkel väg. Val av färdsätt Bil som förare är det vanligaste färdsättet för både män och kvinnor i Västerås. Män kör bil och har tillgång till bil i större utsträckning än kvinnorna. Kvinnorna reser dubbelt så mycket som medpassagerare som männen. I Västerås är det marginellt fler män som har körkort än kvinnor. Det är vanligt att kvinnor har körkort men inte tillgång till en bil i hushållet. 90 procent av männens totala reslängd under en dag görs med bil, jämfört med knappt 80 procent för kvinnor. 45 Faxén, Erik R.: Västeråsarnas resvanor. En statistisk analys av mäns och kvinnors lika och olika resvanor. Examensarbete, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Faxén, Erik R.: Västeråsarnas resvanor. En statistisk analys av mäns och kvinnors lika och olika resvanor. Examensarbete, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling,

18 12 Kvinnor går till fots i större utsträckning än män. För kvinnor är gående det näst vanligaste färdsättet (22 procent) följt av cyklande (15 procent). För män är gående och cyklande de näst största färdsätten (15 procent vardera). Kvinnor och män cyklar således i lika stor utsträckning i Västerås, även om kvinnorna ser sig som cyklister i större utsträckning än männen 47. Män har marginellt större tillgång till cykel än vad kvinnor har. Att andelen cykelresor är lika stor för män och kvinnor i Västerås är inte i linje med Sverige i övrigt där kvinnor använder cykeln marginellt mer än männen. Både kvinnor och män i Västerås reser till större andel till fots och med cykel än i resten av landet. Resvaneundersökningen visar att västeråsarna är dåliga på att använda det väl utbyggda kollektivtrafiksystemet som finns i Västerås. På korta reseavstånd som 2 kilometer har västeråsarna hög bilanvändning. Andelen resor med kollektivtrafiken är låg, bara mellan 5-15 procent. Andelen kollektivtrafikresor är något större för kvinnor än män i Västerås. Det är mest unga som åker buss - användandet av busskort i Västerås är överlägset störst hos unga mellan år. Innehav av busskort är vanligare hos kvinnor än för män. I medelåldern är kvinnor med busskort nästan dubbelt så många som männen. Resvanor för män och kvinnor från olika hushållstyper Analysen av resvaneundersökningen innefattar färdmedelsval och arbetspendling beroende på respondentens hushåll, d v s om respondenten är singel eller är sammanboende/gift, samt om respondenten har barn. Färdmedelsvalet hos singelkvinnor och singelmän utan barn är näst intill lika. Det är noterbart att singelkvinnor utan barn i Västerås reser mycket längre än singelmän utan barn. Ensamstående mammor är den grupp som reser minst med bil och nästan aldrig som passagerare i bil. Ensamstående föräldrar är generellt den grupp som har minsta färdmedelsandelen med bil och högre andel resor med kollektivtrafik. Sambomän oavsett om det finns barn i hushållet, är den grupp som kör bil i störst utsträckning. I sambohushåll där båda har var sin bil kör män bil i större utsträckning än kvinnor. Samboende kvinnor och män utan barn cyklar i ungefär lika stor utsträckning, och för både ensamstående och sammanboende mammor är andelen resor med cykel mycket hög. I hushåll med barn cyklar sambomän i mycket mindre utsträckning än sambokvinnor. Precis som i riket i övrigt händer det något med reslängd för arbetspendling när män och kvinnor får barn i samboförhållanden. I hushåll med barn är det genomsnittliga reseavståndet dubbelt så långt för sambomän som för sambokvinnor. De långa avstånden för sambomännen kan återkopplas till den höga andelen bilresor. Män i Västerås som är pappor tenderar således att arbetspendla på längre avstånd från hemmet med bil. När kvinnan skaffar familj 47 Med färdmedelspreferens avses vilken typ av resenär som kvinnor respektive män identifierar sig mest med. Alltså om de ser sig själva som fotgängare, cyklister, kollektivresenärer, bilister, eller inget av föregående. Färdmedelsval betecknar hur man verkligen reser.

19 13 arbetspendlar hon betydligt mindre såväl i Västerås som nationellt, medan det omvända förhållandet i princip gäller för män. Bostadstyp (vilket torde kunna kopplas i viss mån till inkomstnivå) påverkar resvanor och även kopplat till denna faktor finns det skillnader mellan mäns och kvinnors resvanor i Västerås. Männens medelreslängd ökar i takt med högre bostadsstandard och männen har nästan dubbelt så långt till arbetet om de bor i villa eller radhus jämfört med om de bor i hyreslägenhet. Kvinnor har oavsett bostadstyp ungefär lika lång ressträcka till arbetet. För män och kvinnor i hyreslägenhet i Västerås är arbetsplatsens lokalisering längre bort för kvinnor och närmare för män. Här visar analysen att fler män än kvinnor i hyreslägenhet bor centralt i Västerås och således har nära till arbetsplatsen om den ligger i centrum. Färdmedelsval vid inköpsresor Till Västerås externa handelsområden reser kvinnor som medpassagerare i bil i större utsträckning än män. Till centrum i Västerås reser männen i hög grad med bil medan kvinnor i större utsträckning väljer andra färdsätt dit. Användandet av parkeringshusen i Västerås centrum är enligt detta resultat tydligt mansdominerat. Attityder till färdsätt och resor Skillnaden mellan kvinnor och mäns attityder till de fyra olika färdsätten gång-, cykel- kollektiv- och biltrafik är små. Generellt är männen lite tryggare och nöjdare än kvinnorna medan kvinnorna besväras lite mer av intilliggande trafik än männen. 4.4 Vad innebär jämställdhet kopplat till transporter? När det gäller jämställdhet kopplat till transportsystemet finns det flera frågeställningar kring tolkningen av detta. Vad innebär det att transportsystemet ska vara jämställt och likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov? Hittills har diskussionen ofta rört sig just kring vad ett jämställt transportsystem egentligen innebär. I och med preciseringen av det transportpolitiska målet för tillgänglighet att Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken (ska) medverka till ett jämställt samhälle kan en mer relevant diskussion istället fokusera på hur transportpolitiken, och därmed också transportsystemet, ska utformas för att medverka till ett jämställt samhälle. En vanlig diskussion är om ett jämställt transportsystem innebär att fler män ska resa som kvinnor, d v s minska sitt bilresande och resa mer kollektivt och med gång och cykel - eller att fler kvinnor ska resa som män d v s köra mer bil. Det behöver inte vara så att ett jämställt transportsystem, och i förlängningen ett jämställt samhälle, uppnås bara för att satsningar koncentreras till de delar av transportsystemet som idag används till större del av kvinnor. Eller vice

20 14 versa - det är inte heller så enkelt som att jämställdhet i transportsystemet innebär att kvinnor anammar det som idag är mer manliga resmönster. Oavsett denna diskussion, så är ett faktum att dagens brister i jämställdhet mellan könen när det gäller inkomstnivåer, form av sysselsättning (hel- /deltidsarbete), andel av hemarbete o s v har avgörande påverkan på kvinnors och mäns förutsättningar att kunna ta del av den tillgänglighet som transportsystemet ger. Dessa skillnader verkar komma att bestå i ett antal decennier framöver med nuvarande utveckling av exempelvis hur föräldrarna delar lika på föräldraledigheten, som ovan nämnts. Det är rimligt att transportplaneringen utgår ifrån att det finns skillnader i mäns och kvinnors resvanor under ett antal decennier framöver. En person med möjlighet att utbilda sig och försörja sig har lättare att komma till tals och få inflytande på samhällets olika arenor och bättre möjligheter att påverka sin egen situation 48. Ekonomisk jämställdhet är därmed en nyckel till att nå de övriga jämställdhetsmålen. Samhällsplaneringen, inklusive utformningen av transportsystemet, är en starkt bidragande faktor för att åstadkomma ökad ekonomisk jämställdhet mellan män och kvinnor, och ett jämställt samhälle. För att transportsystemet ska bidra till jämställdhet behöver olika transportalternativ vara jämlika. Då kan transportsystemet ge förutsättningar för en jämställd tillgänglighet, som både kvinnor och män kan få del av. En jämställd kollektivtrafik bidrar till att alla människor ska ha makt att själva välja vilket transportsätt de vill 49. I transportsammanhang refereras ofta till begreppet transportbehov. Detta är problematiskt eftersom begreppet behov leder tankarna till något förutbestämt och oeftergivligt. I själva verket handlar det om en transportefterfrågan, eller ibland snarare önskemål om transporter. Dessa styrs av en mängd olika faktorer - demografiska och socioekonomiska faktorer liksom det transportutbud som erbjuds 50. Män och kvinnor har olika erfarenhetsvärldar och förutsättningar, baserade på förväntningar och normer i samhället, snarare än olika behov 51. Det centrala för att uppnå jämställdhet är inte att anta att män och kvinnor har olika behov, utan att män och kvinnor ska ha samma makt, inflytande och förutsättningar. Kopplingen mellan ökad jämställdhet och en hållbar utveckling Diskussionen om vad ett jämställt transportsystem är har flera dimensioner. Om kvinnor skulle ta efter mäns resvanor skulle detta ur ett hållbarhetsperspektiv medföra betydande negativa aspekter för samhället. En studie av resvanor hos män och kvinnor i Malmö visar att de skillnader i mäns och kvinnors resande som finns har stor effekt t ex för vilka miljöeffekter som trafiken ger upphov 48 Faith-Ell, C. och Levin, L.: Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik. Hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö. VTI Rapport 712, Faith-Ell, C. och Levin, L.: Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik. Hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö. VTI Rapport 712, Jämställdhet i infrastrukturplaneringen en utvärdering. Trivector Rapport 2010: 38. Nätverket för kvinnor i transportpolitiken, december Larsson, Anita och Jalakas, Anne: Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv. Stockholm: SNS Förlag, 2008.

21 15 till 52. I genomsnitt ger männens resmönster betydlig större miljöeffekter än kvinnors resor och är betydligt mer ytkrävande vilket innebär stora konsekvenser för stadsplanering. Skulle kvinnor börja resa så som män gör idag skulle detta medföra en ökad miljöbelastning och ökade krav på ytor för transportsystemet. Ur miljöperspektiv och för nyttjande av värdefull stadsmark är det sålunda bättre om kvinnors resmönster behålls och smittar av sig på männen än tvärt om. I likhet med i Malmö kan det förmodas att om männen i Västerås skulle börja resa så som kvinnor gör idag, så skulle stora miljövinster göras och stora markytor som biltrafiken tar i anspråk kunna frigöras till andra ändamål. Malmöstudien visar att det finns samhällsnyttor med att åstadkomma ett resande som i högre grad ser ut som dagens resvanor hos kvinnor. Det är önskvärt för en hållbar utveckling att män tar efter kvinnors resmönster 53. En aspekt i denna diskussion handlar om hur detta ska stimuleras ska kollektivtrafiken fokusera på att attrahera män? Fokusgrupperna med trafikplanerare i Malmö stad visade att män som grupp uppmärksammas i stor utsträckning i planeringen, med syfte att locka över dem till kollektivtrafiken. Detta fokus kan dock innebära att erfarenheterna från kollektivtrafikens trogna kunder tappas bort 54. Både män och kvinnor bör uppmuntras att göra kortare resor, cykla mer och gå oftare samt använda kollektivtrafiken vid fler resor. För att möjliggöra detta måste staden och dess transporter planeras med avseende på detta och integreringen mellan arbetsplatser och bostadsområden bli bättre. Samhällsplaneringen ska vara till för alla medborgare. Alla medborgare har rätt att röra sig fritt i samhället. Detta tankesätt har fått genomslag i frågor som rör tillgänglighet, i form av användbarhet, i transportsystemet. Att utforma transportsystemet så att det är användbart för alla, oavsett funktionsförmåga, innebär bättre planering för alla. En fullt frisk vuxen person har sannolikt lättare att anpassa sig till miljöer som är utformade med barn, unga, äldre och funktionshindrade i åtanke än tvärtom. Analogt med detta synsätt så bidrar åtgärder som minskar bilberoendet och ökar valfrihet i färdmedelsvalet till en ökad tillgänglighet inte bara för de grupper i samhället som inte reser med bil, utan för samtliga medborgare. Utformning av trygga miljöer gynnar såväl kvinnors som mäns möjlighet att vistas i och ta del av hela det offentliga rummet o s v. En huvudslutsats från projektet Hållbar jämställdhet inom framtidens kollektivtrafik i Malmö stad är att kollektivtrafiken är en central faktor för att uppnå jämställdhet i transportsystemet och i samhället i stort. Attraktivare kollektivtrafik skulle kunna bidra till en mer jämställd resursfördelning i samhället och en jämnare arbetsfördelning i hemmen. Detta perspektiv bör därför utvecklas mer i transportplaneringen 55. Trafikplaneringen kan således 52 Mäns och kvinnors resmönster i Malmö - konsekvenser m a p miljö, ytbehov och ekonomi. Rapport 2010: Polk, M. Gendering climate change through the transport sector. Women, Gender and Research Faith-Ell, C. och Levin, L.: Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik. Hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö. VTI Rapport 712, Faith-Ell, C., Levin, L.: Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik. Hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö. VTI Rapport 712, 2011.

22 16 bidra till jämställdhet genom att utvecklas så att fler kan resa med kollektivtrafik och färre hänvisas till bil. Det handlar om att se till helheten i transportplaneringen och det vi idag känner till om färdmedlens relativa attraktivitet d v s att åtgärder som gör ett färdsätt attraktivare också påverkar dess relativa attraktivitet gentemot andra färdsätt. De omfattande resurser som fortfarande fördelas till åtgärder som gynnar ökad tillgänglighet med biltrafik generellt i våra städer, borde istället kunna användas till att nå ökade marknadsandelar för kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik. Mot denna samlade bakgrund är slutsatsen att en omfördelning av de ekonomiska resurserna från biltrafiken till övriga färdsätt, och en planering med fokus på kollektivtrafikens samt gång- och cykeltrafikens behov, leder till ökad jämställdhet. Jämställda bebyggelsestrukturer Samhällets olika funktioner är centrerade till vissa geografiska områden. Tillgänglighet till samhällets olika funktioner i olika geografiska områden påverkas av stadsplanering och regional planering. Brister i denna tillgänglighet bidrar till ojämlikhet i samhället, genom segregering av bostäder, arbetsplatser och service 56 och motverkar jämställdhet eftersom kvinnor och män som grupp betraktade har olika förutsättningar att tillgodogöra sig tillgänglighet. Det har som konsekvens att samhällsplaneringen, och hur transportsystemet utformas i relation till bebyggelsestrukturen, är av central betydelse för att uppnå jämlika förhållanden mellan olika grupper i samhället. Markanvändning och bebyggelsestruktur har mycket stor betydelse för konkurrenskraft hos kollektiv-, gång- och cykeltrafik. Se mer i kapitel 6 om hur bebyggelseplanering såväl som trafikplanering kan ske så att dessa färdsätt, och därmed mer jämställda förutsättningar för män och kvinnor att tillgodogöra sig den tillgänglighet som transportsystemet ger, kan främjas. Jämställt deltagande Även om skillnaderna inom könen beroende på ålder, inkomst och andra socioekonomiska faktorer är stora, så finns det genomgående och konstaterade skillnader mellan män och kvinnor som grupp när det gäller val av färdmedel och reslängder 57. Skillnaderna beror inte enbart på socioekonomiska faktorer utan även skillnader i värderingar. De faktiska värderingsskillnader som finns mellan män och kvinnor när det gäller resmönster har betydelse för mäns och kvinnors efterfrågan och val i transportsystemet. För att fånga in sådana värderingsskillnader mellan män och kvinnor så är frågan om ett jämställt deltagande i beslutsfattande och planering kring tillgänglighet i samhället av central betydelse. Jämställdhetsintegrering när det gäller kunskaper och kompetens hos ansvariga aktörer, som har ansvar för utformning och planering av transportsystemet i Västerås stad, är likaså betydelsefullt. 56 Faith-Ell, C., Levin, L.: Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik. Hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö. VTI Rapport 712, Mäns och kvinnors resmönster i Malmö - konsekvenser m a p miljö, ytbehov och ekonomi, Rapport 2010:65.

23 17 5. Trafikplanering i Västerås stad ur jämställdhetsperspektiv En viktig aspekt i frågan om jämställdhet i trafikplanering är att identifiera när och av vem de problem som ska lösas och de mål som ska uppfyllas i trafikplaneringen i Västerås stad formuleras ( framing ) och i vilka skeden av planeringsprocessen detta sker. De reella möjligheterna att påverka dessa frågor, d v s vem det är som sätter agendan, bedöms ha avgörande betydelse för om jämställdhet kommer att inkluderas som en del av de frågor som ska beaktas i beslutsunderlagen eller inte. Därför är det viktigt att belysa också mer informella delar i den kommunala trafikplaneringsprocessen. Alternativgenerering är centralt d v s vem som föreslår vilka alternativ som ska utredas, var i planeringsprocessen detta sker, och på vilka grunder. En annan viktig aspekt är jämställdhet när det gäller makt och inflytande över planeringsprocessen i samråd externt och internt, i arbets- och styrgrupper samt i beslutande församlingar. För att belysa planeringsprocesser som påverkar utformningen av trafiksystemet i Västerås stad utifrån ovanstående aspekter har intervjuer gjorts med ett urval berörda tjänstemän och förtroendevalda. Syftet med intervjuerna har varit att få en god bild av planeringsprocessen, som grund för att därefter föreslå kriterier för hur jämställdhet kan beaktas i denna process. De tjänstemän som intervjuats är: Samhällsplaneringsstrateg på stadsledningskontoret. Översiktsplanerare (planarkitekt) på stadsbyggnadskontoret. Trafikplanerare med ansvar för detaljplaner på tekniska nämndens stab. Planeringsstrateg på tekniska nämndens stab. Verksamhetschef på fastighetskontorets avdelning för mark och exploatering. De förtroendevalda som intervjuats är ordförande i tekniska nämnden samt ordförande i byggnadsnämnden. Intervjuerna har skett utifrån en intervjumall där respondenterna som utgångspunkt fått samma frågor. Frågorna har haft öppna svarsmöjligheter och svaren har följts upp med tilläggsfrågor om så varit av intresse. Intervjuerna har därför följt en viss gemensam grundstruktur men frågorna har i viss mån varierat mellan olika intervjuer. I huvudsak har de fokuserat på följande frågeställningar: Hur och av vem formuleras de problem som ska lösas och de mål som ska uppfyllas i den kommunala trafikplaneringsprocessen? När och av vem sker urval av åtgärder i vilka skeden?

#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken

#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken #jämställdhet Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken #jämställdhet temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Strategisk utveckling, Analys

Läs mer

Metod för jämställdhetskonsekvensbedömning av länsplanen i Stockholms län

Metod för jämställdhetskonsekvensbedömning av länsplanen i Stockholms län Fakta 2014:3 Metod för jämställdhetskonsekvensbedömning av länsplanen 2014 2025 i Stockholms län Publiceringsdatum 2014-02-17 Kontaktperson Emma Ström Enheten för samhällsplanering Telefon: 08-785 43 27

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter

Läs mer

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE Beakta olika grupper och perspektiv med 3H-modellen Transportplaneringen påverkar jämlikheten och jämställdheten på flera sätt. Inte minst är

Läs mer

Regionala systemanalyser

Regionala systemanalyser PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets

Läs mer

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning Handläggare RAPPORT Datum Björn Strimfors 2014-11-10 På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning Projekt- och exploateringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391

Läs mer

Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn

Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn 1. Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män 2. Transportsystemet

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Att hantera inducerad efterfrågan på trafik

Att hantera inducerad efterfrågan på trafik TRAFFIC AB RAPPORT 2009:8 VERSION 1.0 Att hantera inducerad efterfrågan på trafik Dokumentinformation Titel: Serie nr: Projektnr: Att hantera inducerad efterfrågan på trafik 2009:8 8126 Författare: Kvalitetsgranskning

Läs mer

Arbetsresan ur ett genusperspektiv

Arbetsresan ur ett genusperspektiv Arbetsresan ur ett genusperspektiv Ana Gil Solá, fil. lic. & doktorand - Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet Varför denna föreläsning? Arbetsresan utgör ca 1/3

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Populärversion Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

Ett jämt Västernorrland

Ett jämt Västernorrland Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Motion om Gender Budgeting

Motion om Gender Budgeting 21:1 21:2 21:3 21:4 Handläggare Per Malmquist 0152-293 48 Motion om Gender Budgeting Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. avslå motionen med motiveringen att metoden

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar Cykling och gående vid större vägar Delrapport 2 Analys av RES och TSU92- för att belysa nuvarande cykel- och gångresor Slutversion Linköping 2011-01-07 Cykling och gående vid större vägar Delrapport2:

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Grundläggande jämställdhetskunskap

Grundläggande jämställdhetskunskap Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och

Läs mer

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

Leka jämt. en del av hållbar utveckling Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Program för ett jämställt Stockholm

Program för ett jämställt Stockholm Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 434-21/2017 Sida 1 (6) 2017-06-16 Handläggare Jennifer Bolin Telefon: 08-508 29 451 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets

Läs mer

Miljöaspekt Befolkning

Miljöaspekt Befolkning Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan 20170116 Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad

Läs mer

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) samt förslag enligt bilaga

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) samt förslag enligt bilaga YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-04-20 Förhandlingssektionen Charlotta Undén, Tina Eriksson, Carina Rajala Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny

Läs mer

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! 1 Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbart eller bara miljöanpassat? Trafik med dagens bilpark Trafik med framtidens bilpark 2

Läs mer

Gender Budgeting en checklista

Gender Budgeting en checklista Gender Budgeting en checklista AV: INGRID OSIKA & ANNA KLERBY Gender budgeting är en metod som kan tillämpas för att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen i ett samhällsekonomiskt perspektiv med fokus

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

TRUM TRANSPORTSYSTEMETS TILLGÄNGLIGHET UR ETT GENUSPERSPEKTIV. EN LITTERATURSTUDIE 2000:05 ISSN 1403-6924. Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2

TRUM TRANSPORTSYSTEMETS TILLGÄNGLIGHET UR ETT GENUSPERSPEKTIV. EN LITTERATURSTUDIE 2000:05 ISSN 1403-6924. Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2 TRANSPORTSYSTEMETS TILLGÄNGLIGHET UR ETT GENUSPERSPEKTIV. EN LITTERATURSTUDIE Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2 1 Transportforskningsenheten, Umeå Universitet 2 Psykologiska institutionen, Umeå Universitet

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING 2014-08-22 Antagen av kommunfullmäktige 30 oktober 2008 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen JÖNKÖPING STADEN OCH SJÖARNA Stadsbyggnadsvision 2.0 Från tanke till handling Resvanor i Jönköpings kommun

Läs mer

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017 Trafikverket Resvanor Partille Kommun 217 1 Sammanfattning Bakgrundsvariabler: Det är något fler män än kvinnor som svarat på undersökningen och ungefär hälften av respondenterna är mellan 45-64 år. Cirka

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring?

Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring? Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring? Fler män än kvinnor pendlar men kvinnorna står för ökningen Foto: Michael Malmborg 2008-10-31 Maria Larsson Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen

Läs mer

PM Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys

PM Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys Sida 1 av 9 Projekt Ny Bro 2020 Handläggare av (leverantör) E. Miörner/ATKINS Godkänd (leverantör) R. Timmerman/ATKINS Diarie-/Upphandlingsnummer TN/2013:74 13/196 Granskad (leverantör) S. Broberg/Atkins

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2)

Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2) REMISSVAR 1 (7) Datum Ert diarienr Näringsdepartementet Ronald Rutgersson ronald.rutgersson@industry.ministry. se Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2) Verket för innovationssystem,

Läs mer

Satsa på kollektivtrafiken

Satsa på kollektivtrafiken Satsa på kollektivtrafiken Grön strategi för att stärka kollektivtrafiksystemen i Östergötland Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Stora nationella trafikstråk passerar genom och fångar upp

Läs mer

Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys

Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys 1 Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys Tre regeringsuppdrag 1. Utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av sänkt bashastighet i tätort (20 oktober)

Läs mer

Kommentarer och användarguide. Detta häfte innehåller: kommentarer till den könsuppdelade statistiken i häftet

Kommentarer och användarguide. Detta häfte innehåller: kommentarer till den könsuppdelade statistiken i häftet Kön spelar roll Kommentarer och användarguide Detta häfte innehåller: kommentarer till den könsuppdelade statistiken i häftet tips på hur statistikhäftet kan användas av t.ex. skolor, arbetsplatser och

Läs mer

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET - DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga

Läs mer

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Linda Moestam Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 13 juni 2018 Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Vad handlar det

Läs mer

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) 2016-02-02 Rnr 99.15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Utredningens uppdrag Utredningens uppdrag har bestått av fyra delar.

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-01-25 KS 2015/0973 50163 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken,

Läs mer

Program för ett jämställt Stockholm

Program för ett jämställt Stockholm Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på remiss

Läs mer

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult 0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson och Ulrika Eklund Jämställdhet / Jämlikhet Prata

Läs mer

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

Jämställdhet i akademin. -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.

Jämställdhet i akademin.  -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld. Jämställdhet i akademin http://www.genus.se/aktuellt/nyheter/nyheter/fulltext//nu -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.cid1362910 Jämställdhet = Jämlikhet mellan män och kvinnor 60-40 Aldrig

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning

Regional attityd- och resvaneundersökning Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Sundsvall 2009-09-09 Nobody s Unpredictable Genomförande Metod Postal undersökning som genomfördes under

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen STÄLLNINGSTAGANDE 2019-03-15 Vårt ärendenr: 1 (5) Sektionen för infrastruktur och fastigheter Emma Ström Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen Sammanfattning SKL anser att anslagen

Läs mer

Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun

Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun 1 PM 2017:43 Jonna Milton Karin Neergaard 2017-06-19 Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun Våren 2017 Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund / Sweden Telefon +46 (0)10-456 56 00 info@trivector.se

Läs mer

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag

Läs mer

Skellefteå en plats för kvinnor. Ett program med idéer och förslag på hur vi gör Skellefteå till en bättre plats bo och verka på som kvinna.

Skellefteå en plats för kvinnor. Ett program med idéer och förslag på hur vi gör Skellefteå till en bättre plats bo och verka på som kvinna. Skellefteå en plats för kvinnor Ett program med idéer och förslag på hur vi gör Skellefteå till en bättre plats bo och verka på som kvinna. Skellefteå en plats för kvinnor Idéer och förslag på hur vi gör

Läs mer

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Program för jämställdhetsintegrering i Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

Ett jämställt Värmland

Ett jämställt Värmland Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr

Läs mer

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning

Läs mer

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad.

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad. Föräldraförsäkringen 1. Något om dagens regler 1 Föräldraförsäkringen infördes 1974 och ersatte den dåvarande moderskapspenningen. Syftet var att båda föräldrarna skulle ha möjlighet att kombinera föräldraskap

Läs mer

Långsiktigt investeringsunderlag version Trafiknämnden

Långsiktigt investeringsunderlag version Trafiknämnden Bilaga 3 Jämställdhetsberäkning av trafiknämndens investeringar 2016 2019 version 2017 Diarienummer 3470/16 Pierre Glans Trafikkontoret Samhälle och planering Långsiktigt investeringsunderlag 2016-2019

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext Bilaga 5 Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext 1 2 Jämställdhet en fråga om Rättvisa Kvalitet Effektivitet 3 Jämställd snöröjning i Karlskoga http://vimeo.com/68278764 4 Jämställd ambulans

Läs mer

GATUKONTORET SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKTET Hållbar jämställdhet inom Framtidens kollektivtrafik

GATUKONTORET SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKTET Hållbar jämställdhet inom Framtidens kollektivtrafik 2010-12-15 GATUKONTORET SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKTET Hållbar jämställdhet inom Framtidens kollektivtrafik 2 GATUKONTORET HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET I FRAMTIDENS KOLLEKTIVTRAFIK Bakgrund Planering och utveckling

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Tidsgeografiska dagsprogram i Stockholms stadsbyggande

Tidsgeografiska dagsprogram i Stockholms stadsbyggande Utlåtande 2013: RIII (Dnr 310-427/2012) Tidsgeografiska dagsprogram i Stockholms stadsbyggande Motion (2012:10) av Tomas Rudin (S) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion

Läs mer

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning Guide Att genomföra en resvaneundersökning Varför genomföra en resvaneundersökning? En resvaneundersökning kan vara en viktig hörnsten i ett systematiskt arbete med hållbara resor och transporter. Resultaten

Läs mer

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Vi planerare har en uppgift Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Domus Anders Tecknare Visionen Åtgärda upplevda brister i

Läs mer

KS 93-557. Policy kring jämställdhet för Skövde kommun

KS 93-557. Policy kring jämställdhet för Skövde kommun KS 93-557 Policy kring jämställdhet för Skövde kommun Antaget av kommunfullmäktige 26 juli 1993, 54 Uppdaterad av personalavdelningen år 2005, 2008 och 2014 INNEHÅLL A. Inledning. 3 B. Jämställdhetspolicy

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift

Läs mer

Barns och ungdomars resvanor

Barns och ungdomars resvanor RAPPORT 2007:73 VERSION 1.0 Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter Dokumentinformation Titel: Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland

Läs mer

ETT JÄMSTÄLLT TRANSPORTSYSTEM

ETT JÄMSTÄLLT TRANSPORTSYSTEM ETT JÄMSTÄLLT TRANSPORTSYSTEM En litteraturstudie Louise Eriksson 1,2 Jörgen Garvill 1,2 1 Transportforskningsenheten, Umeå Universitet 2 Institutionen för psykologi, Umeå Universitet 2003:03 TRUM Transportforskningsenheten

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

JämKART jämställdhetskartläggning

JämKART jämställdhetskartläggning JämKART jämställdhetskartläggning Trappsteg 4 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad styr arbetet med jämställdhet? FN:s

Läs mer

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta Handläggare: Eva Skagerström Verksamhet: Ledningsstaben Datum: Beslutad 2017-09-21 Diarienummer: TSN 2017-170 www.regionostergotland.se

Läs mer

över förslaget till nationell transportplan

över förslaget till nationell transportplan 30 november 2017 Yttrande över förslag till Nationell transportplan 2018 2029 Inledning Nätverket för Jämställdhet i transportsektorn (nedan kallat Nätverket) har fått tillfälle att yttra sig över förslaget

Läs mer