Financial Fair Play Ur ett svenskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Financial Fair Play Ur ett svenskt perspektiv"

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Idrottsvetenskap Examensarbete 15 högskolepoäng Financial Fair Play Ur ett svenskt perspektiv Financial Fair Play - From a Swedish perspective Olsson André Idrottsvetenskapligt program 180hp/ Avancerad nivå Sport Management Examinator: Bo Carlsson Handledare: Torbjörn Andersson 1

2 2

3 Förord Jag vill tacka de personer som ställt upp och svarat på mina frågor, både i mail och i intervju. Era svar har hjälpt mig att genomföra denna undersökning. Jag vill även tacka min handledare Torbjörn Andersson för värdefulla tips och vägledning. Malmö juni

4 Begreppsdefinition FFP - Financial Fair Play Fifa - Fédération Internationale de Football Association (Fotbollens världsorganisation) RF - Riksidrottsförbundet SBC - Soft Budget Constraints SvFF Svenska Fotboll Förbundet TPO Third Party Ownership Uefa - Union of European Football Associations (Europeisk fotbollsfederation) Allsvenskan - Startade 1924 och är svensk fotbolls högsta liga. Champions League - Startade år 1955 som Europacupen och är den mest prestigefyllda turneringen ett europeiskt klubblag kan delta i. De bästa lagen i Europa kvalificerar sig. Efter år 1993 heter turneringen Uefa Champions League (Uefa, 2015a). Club Financial Control Body - Oberoende organ med uppgift att se till så att Financial Fair Play följs och därmed upprätthåller ekonomisk stabilitet för fotbollsklubbar. Europa League - Startade år 1955 som Uefa Cup och är en europeisk klubblagsturnering för de klubbar som presterat bra i ligan men inte tillräckligt bra för att kvalificera sig till Champions League. Säsongen 2009/2010 bytte turneringen namn till Uefa Europa League (Uefa, 2015b). Superettan - Startade år 1928 under namnet division 2. och är svensk fotbolls näst högsta liga. 4

5 Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska herr elitfotbollsklubbar förhåller sig till de europatäckande regelverket Financial Fair Play. Vilka eventuella utmaningar och begränsningar det kan innebära samt möjliga konsekvenser. Studien gör även en redogörande genomgång av aktuella regelverk, dels den svenska elitlicensen men framförallt av Uefas Financial Fair Play. Dagens fotbollsklubbar drivs mer eller mindre som affärsverksamheter, det tidigare tankesättet om att den europeiska fotbollen drivs av nyttomaximering har idag mer kommit att handla om vinstmaximering. Förmögna ägare som ger stora ägartillskott, en global publik, tv-avtal på miljardtals kronor samt sponsorer som är beredda att betala fantasisummor för att deras varumärke ska förknippas med ett lag är faktorer som talar för den lukrativa marknaden som fotbollsindustrin idag är. Trots detta är det inte många av Europas fotbollsklubbar som visar svarta siffror i bokföringen. De flesta fotbollsklubbar visar ett negativt resultat och måste därför låna pengar för att täcka förluster samt för att uppnå sportslig framgång. Klubbar i Europa lever på skuldberg de inte har en möjlighet att betala av och som tack vare Soft Budget Constraints räddas från att försättas i konkurs. Regelverk implementeras för att råda bot på denna negativa utveckling, där Financial Fair Play är bara ett av många för att försöka reglera fotbollsindustrin. Denna studie behandlar denna utveckling och sätter den i perspektiv mot den globaliserade värld vi lever i. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer är genomförda med allsvenska klubbars ledande personer för att få reda på var Allsvenskan och svensk fotboll står i denna utveckling. Studien behandlar såväl den internationella som den nationella ekonomiska situationen samt de regelverk som gäller, detta för att läsaren ska få en uppfattning om hur fotbollsvärlden ser ut. Nyckelord: Allsvenskan, ekonomi, fotboll, Financial Fair Play, globalisering, Uefa. 5

6 Abstract The purpose of this study is to investigate how men's elite football clubs in Swedish relate to the European wide framework Financial Fair Play. What are the possible challenges and limitations that this could result in for football clubs. This study also makes a narrative review of the current rules and regulations, including the Swedish elite license but above all of UEFA's Financial Fair Play. The previous mindset that the European football clubs is run by utility maximization is nowadays more about profit maximization. Although, European football clubs operates on the mountain of debt they have no opportunity to pay off, however thanks to Soft Budget Constraints the clubs are saved from bankruptcy. Semi-structured interviews were executed with persons in leading positions of the clubs in the Swedish premier division in order to investigate the conditions of Swedish football to the international regulations. Keywords: Allsvenskan, economy, football, Financial Fair Play, globalization, UEFA. 6

7 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING DISPOSITION BAKGRUND UEFA OCH SVENSKA FOTBOLLFÖRBUNDET BOSMANDOMEN TRANSFERFÖNSTER TREDJEPARTSÄGANDE EN AMERIKANISERING? LITTERATURGENOMGÅNG KLUBBIDROTTENS HAMSTERHJUL DEN OBEFOGADE KRITIKEN DOPING ELLER DOPING? KLUBBLAGENS EKONOMISKA REGELVERK KLUBBLICENSER FINANCIAL FAIR PLAY BREAK-EVEN INCITAMENTET SVENSK FOTBOLL SVENSKA FOTBOLLFÖRBUNDET SVENSK FOTBOLLS EKONOMI SVENSKA FOTBOLLFÖRBUNDETS ELITLICENS TEORI FOTBOLLEN INTENSIFIERAR GLOBALISERINGEN GLOBAL, LOKAL OCH GLOKAL METOD OCH GENOMFÖRANDE VAL AV DATAINSAMLINGSMETOD MOTIVERAT METODVAL INTERVJUER URVAL SVARSFREKVENS GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER ETIK RESULTAT POSITIVA TRENDER

8 8.2 FINANCIAL FAIR PLAYS PERSPEKTIV FRÅN SVENSK FOTBOLL SPELARMARKNADEN FINANCIAL FAIR PLAYS INVERKAN PÅ ALLSVENSKA KLUBBAR ALLSVENSKAN OCH FINANCIAL FAIR PLAY DISKUSSION GLOBALISERINGSPROCESSEN FINANCIAL FAIR PLAY FRAMTIDEN SLUTSATS FRAMTIDA FORSKNING REFERENSLISTA ARTIKLAR BÖCKER EKONOMISKA RAPPORTER HEMSIDOR INTERVJUER REGELVERK VETENSKAPLIGA ARTIKLAR ÖVRIGT BILAGOR BILAGA BILAGA

9 1. Inledning There is no doubt the game has changed. With all-seater stadiums, huge franchising and sponsorship deals, and the explosion of satellite television revenues and the promise of pay-per-view, does the fame still need the regular match-going fan to turn up week upon week to cheer on the team? - Sir Alex Ferguson 2000 förord i boken The Changing face of the football business (2001 s. 7). Fotbollen idag är en växande industri. En industri med miljarder kronor i omsättning och en miljonpublik som sitter bänkade i tv-soffan varje vecka. Trots lukrativa tv-avtal, ökade transfersummor, större sponsoravtal och en mer global publik blöder fotbollen. Globaliseringen är viktig för alla instanser i samhället och likaså har den varit för fotbollen. Globaliseringen har inneburit allt från att följa sitt favoritlag på andra sidan jorden via tvapparaten till att företag och affärsmän investerar i fotbollslag för exponering i bl.a. Champions League. Fotboll är en sport som spelas överallt och har följare i världens alla hörn. Fotbollen har, rent ekonomiskt, länge stått på avgrundens rand, och har likt ett skepp desperat försökt att ösa vatten för att hålla sig flytande. Skuldberg är vad som har tyngt många av Europas fotbollsklubbar rapporterades det att trots en stigande inkomstökning visade det sig att de europeiska fotbollsklubbar som spelar i nationens högstaliga gjort förluster på svindlande 1,7 miljarder kronor. Hela 63 procent av dessa klubbar rapporterade rörelseförluster under räkenskapsåret Mer förluster innebär att klubbar skuldsätter sig allt djupare och utan några fotbollsrelaterade regelverk finns det inget hinder, eller något verktyg för att stoppa denna nedåtgående trend. Klubbar sätts inte i konkurs pga. att det saknas incitament för det och att klubbarnas varumärke är så pass starka att varken banker, myndigheter eller skatteinstanser vågar tvinga klubbarna till konkurs. Klubbarna kan alltså fortsätta skuldsätta sig allt mer men skulderna kommer inte betalas utan de kommer att skrivas av och hamna på staten som i sin tur får låta skattemedlen betala av skulderna, för att kunna rädda klubben från undergång, så kallad Soft Budget Contraints (Franck, 2014 s. 196) inträffade något som för all tid skulle förändra fotbollsvärlden och betyda oerhört mycket för globaliseringsprocessen. Den dåvarande regeringen i England, med Margaret Thatcher i spetsen, beslutade om något som kallas för Broadcasting act Den innebar 9

10 att sändningsrättigheterna släpptes till den fria marknaden, ett beslut i linje med den politik Thatcher bedrev med avreglerade strukturer och principer om en fri marknad. Tidigare hade det bara funnits tre statligt ägda kanaler. Men med kommersiella kanaler via satellit möjliggjordes en helt ny marknad. Staten bestämde inte vad som skulle visas på tv, utan det var konsumenterna (Greenfield & Osborn, 2001 s. 175). Plötsligt hade en ny marknad öppnats, inte bara för supportrar utan även för sponsorer. Att ha sitt företags logga på matchtröjan som en hel värld kunde se fick företagspamparna och marknadsförare att gnida sina händer. För Premier League, som startade 1992, innebar detta även att de kunde sälja sändningsrättigheterna till högsta bjudande tv-bolag. Vilket har visat sig vara en extremt lukrativ inkomstkälla. När Bosmandomen föll i EG-domstolen (idag Europadomstolen) 1995 började rätten till fri rörlighet tillämpas även bland de europeiska fotbollsklubbarna och spelarmarknaden förändrades för all tid. Bosmandomen möjliggjorde övergångar för spelare vars kontrakt hade löpt ut med den nuvarande arbetsgivaren, antalet spelare från EU-länder blev obegränsat och transfermarknaden blev en mer öppen och fri verksamhet. Att fri rörlighet tillämpades och praktiserades i den europeiska fotbollen innebar även ett stort steg mot en än mer globaliserad fotbollsvärld. Talanger och etablerade stjärnor i mindre kapitalstarka fotbollsklubbar blev snabbt uppköpta utav klubbar med större kapital. Bara fem år efter det att Bosmandomen började tillämpas hade fotbollens totala övergångssummor mer än fyrdubblats (KEA & CDES, 2013, s. 4). Mer pengar från övergångar och tv-rättigheter gjorde att även lönekurvan sköt i höjden. Den klubb som erbjuder mest i lön är oftast den mest attraktiva. Lönekonkurrensen klubbarna emellan har lett till en extrem löneutveckling, där enskilda spelare kan tjäna miljoner kronor i veckan. Uefa förstod att om ingenting gjordes för att reglera den växande spelarmarknaden som uppstod skulle det snart inte vara möjligt att rädda detta skenande tåg. Uefa införde därmed en rad olika regelverk i hopp om att stävja att spelare bytte klubb en gång i halvåret och lämnade klubbar i spillror, eftersom det inte sällan var betydelsefulla spelare som valde att lämna. Samtidigt gjorde klubbarna, spelarna och övriga såsom intressenter, investerare, agenter etc. allt för att kringgå regelverken med motiveringen om att tjäna pengar. Genom så kallat 10

11 tredjepartsägande, farmarklubbar, arenauppköp och ägande av klubbar på olika kontinenter har fotbollsindustrin utvecklats till en enorm och extrem affärsverksamhet. Klubblicenser och Financial Fair Play-regleringar är ett sätt från Uefa att reglera och förhindra de finansiella problemen som Europas fotbollsklubbar lever med. I korta drag innebär Financial Fair Play att klubbar inte ska spendera över deras egna tillgångar, klubbens utgifter får inte överskrida intäkterna. Eftersom det har blivit allt vanligare att rika affärsmän, shejker och oligarker köpt klubbar och pumpat in pengar från egen ficka i dessa klubbar. Finansiärer är beredda att förlora miljardbelopp och förväntar sig i avkastning titlar, troféer eller pokaler där ett traditionellt företag i stället förväntat sig avkastning i form av ekonomisk vinst. Pengar som framförallt gått till dyra spelarköp och löner men även till att rusta upp arenor och sedan namnge arenorna men även träningsanläggningar samt till att vara huvudsponsor på lagets matchställ. Pengar från dessa externa finansiärer är inte något som räknas till klubbens intäkter och är alltså pengar som ej får läggas på spelarköp eller löner nu när Financial Fair Play råder. Från Uefas sida vill man se till att klubbar inte lever över sina tillgångar och att man ser en ändrad värvningsstrategi. Att ungdomsspelare kommer fram i annan mån än vad som idag är fallet, att skuldbergen minskar och att finansiell doping ej är möjlig. Financial Fair Play är något som främst drabbar de klubbar som sedan länge levt på lånade resurser och de nyrika klubbarna som har fått förmånen av att ta del av en rik finansiärs pengar. Men påverkar det finansiella regelverket även de mindre ligorna? Drabbas Allsvenskan över huvudtaget? Allsvenskan och Sverige bygger framförallt sin föreningsverksamhet på ideella krafter och har med den så kallade procentsspärren ej haft möjlighet till att helt bli uppköpta av externa parter (51 49-procentsregeln innebär att endast 49 % utav en förenings verksamhet kan ägas av externa parter, i ett aktiebolag, övriga 51 procent måste utgöras av ideell verksamhet). Hur ställer sig ledningarna inom de allsvenska klubbarna till den allt mer reglerade fotbollsindustrin och påverkas det redan konservativa fotbollslandet Sverige? Denna studie ska sätta Financial Fair Play under luppen för att se hur detta regelverk påverkar de svenska elitklubbarna. 11

12 1.2 Syfte och problemställning Syftet med denna uppsats är att redogöra och klargöra för vad begreppet Financial Fair Play (FFP) innebär och öka kunskapen kring dess snåriga regelverk samt att undersöka för vad allsvenska fotbollsklubbar generella uppfattning är angående regelverket. Utifrån formulerat syfte ska undersökningen besvara följande forskningsfrågor: Vilka är uppfattningarna kring svenska herr elitfotbollsklubbar eventuella påverkan utav Uefas Financial Fair Play i jämförelse med internationella toppklubbarna? Vilka åsikter och uppfattningar har allsvenska ledningar om FFP? Vad kan FFP innebära för den finansiella situationen inom fotbollsindustrin i Sverige? Jag har utifrån dessa valda frågor beslutat att göra en kvalitativ empirisk undersökning. 1.3 Disposition Dispositionen bygger på att först ge läsaren en överskådlig blick för hur fotbollsindustrin och marknaden växt fram och ser ut idag, först ur ett europeiskt perspektiv och sedan ur en svensk kontext. Att förstå vad det är som leder fram till Financial Fair Play samt ge uppfattningar om hur det eventuellt påverkar den svenska fotbollen. Studien kommer att ge en kort presentation av Uefa samt en historisk bakgrund kring övergripande regelverk, implementerade av Uefa som haft betydelse för fotbollsindustrin. Läsaren blir härmed introducerad för att allt mer regler och juridik i samband med en allt större marknad och större kapital så småningom leder fram till Financial Fair Play. Efter det kommer en litteraturgenomgång för vad som har skrivits om det relativt nya regelverket Financial Fair Play. Läsaren blir sedermera presenterad för hur det ekonomiska regelverket, Financial Fair Play är uppbyggt och hur det kommer att implementeras. Viktiga element och centrala incitament för regelverket redogörs och behandlas. För att sätta allt i en svensk kontext redogörs även för den svenska fotbollens organisation, säregna regelverk samt hur den ekonomiska situationen ser ut i Sverige. Detta för att läsaren ska få en förståelse för hur Financial Fair Play eventuellt kan komma att påverka den svenska fotbollen. 12

13 Efter detta presenteras den aktuella studien. Tillvägagångssätt samt det insamlade intervjumaterialet. I texten redogörs även egna reflektioner samt ett resultat för frågeställningen. Detta följs av en diskussion, där den europeiska och svenska fotbollsindustrin och dess regelverk sätts i kontext mot en allt mer globaliserad värld. Framtidsutsikter och slutsatser behandlas samt egna tankar och reflektioner om ämnet tas upp. Studien avslutas med förslag till fortsatt forskning. 13

14 14

15 2. Bakgrund 2.1 Uefa och Svenska Fotbollförbundet Fifa, grundat 1904, är den organisation som är källan till regelverk som gäller världsfotbollens struktur och organisation. International Football Association Board (IFAB) är den organisation som bestämmer reglerna för hur spelet ska spelas på planen. IFAB:s medlemmar är Fifa samt de fyra brittiska fotbollsförbunden: Wales, Skottland, England och Nordirland (Fifa, 2015). Fifa består utav sex kontinentala organ varav Uefa är den största och rikaste associationen. Sittande Fifa-president är Sepp Blatter och motsvarande för Uefa är Michel Platini. Fifa verkar som en representativ demokrati och är en paraplyorganisation för dess medlemmar. Fifa är även arrangör av fotbollen största tävling, Världsmästerskapen. Uefa, grundat 1954, är som nämnt ovan ett organ till Fifa. Uefa är ett förbund som täcker hela Europa och delar av Asien (t.ex. Israel, Kazakstan, Ryssland och Turkiet) och har idag 54 nationella medlemmar. Huvudkontoret är beläget i Nyon, Schweiz (Uefa, 2014). Svenska Fotbollförbundet (SvFF), bildat 1904, lyder under Uefa och de svenska klubbarna som ingår i SvFF måste uppnå de krav som ställs från Uefa för att få delta i dess tävlingar så som Champions League och Europa League. Krav som gäller arena, klubblicensiering samt det ekonomiska, inkluderat Financial Fair Play. Men de nationella förbunden får själva stå för de reglerande funktionerna så som hur regler ska tillämpas och hur disciplin ska hanteras och praktiseras. Fifa och därmed även Uefa har fått ta ställning till och själva genomfört en rad olika förändringar som har gjort fotbollsvärlden till den som den är idag. Spelare och klubbar som har känt sig uteslutna, finansmän som försöker hitta kryphål i regelverken, oljeshejker och affärsmän som vill stärka sina varumärken är alla faktorer som påverkar fotbollen både direkt och indirekt. Det ökade pengaflödet och maktfaktorer har lett till fler paragrafer och regeländringar, men hänger regelverket verkligen med den finansiella utveckling som uppenbarar sig, är det rätt väg att gå att dra åt snaran hårdare för fotbollsklubbar i Europa samt påverkas alla klubbar jämlikt i ett fotbollsklimat som alltmer handlar om juridik och ekonomi? 15

16 2.1 Bosmandomen Under de senaste 20 åren har europeisk fotboll genomgått en rad olika förändringar som har möjliggjort fotbollsindustrin till att bli den mångmiljardmarknad som den är idag. Upphovet till denna marknad har sitt ursprung i och med att EU-rätten, och då i synnerhet rätten till fri rörlighet började tillämpas i de europeiska fotbollsklubbarna. Bosmandomen innebär rent krasst att idrotts- och fotbollsföreningar ses som vilken annan näringsverksamhet som helst i samhället. När kontrakt för fotbollsspelare har löpt ut är spelaren fri att skriva på ett nytt kontrakt med vilken klubb han vill, utan att hans före detta arbetsgivare får en ersättning. Bosmandomen innebär även ett förbud mot att ha begränsningar för antalet utländska spelare från andra EU-länder. Dessa villkor stämde överens med EG-rättens villkor för fri rörlighet enligt artikel 48 (idag artikel 45). Det var även dessa villkor som accepterades i EG-domstolen år 1995 efter att Jean-Marc Bosman valt att ta sitt fall dit när han inte fått skriva på för en fransk klubb efter det att hans kontrakt löpt ut med RFC Liége. RFC Liége krävde en övergångssumma som den franska klubben, Dunkerque, inte var beredda att betala (Frick, 2009, s. 425). Bosmandomen har inneburit en rad olika förändringar för europeiska fotbollsklubbar. Antalet transfers inom EU har mellan säsongerna ökat från 5,735 till 18,307, som tabellen nedan visar. En ökning med 320 procent. Man ser även en stor skillnad i antalet pengar spenderade på spelare. Säsongen spenderades det nästan 403 miljoner på övergångssummor inom den Europiska Unionen. 15 år senare är den summan nästan 7,5 gånger så stor (KEA & CDES, 2013, s. 4). Bernd Frick (2007, s. 430) visar en del aspekter som följde med Bosmandomen. Spelarövergångar där en övergångssumma har betalts var under 1980-talet och fram till mitten av 1990-talet ca 95 procent. Den siffran visade sig vara 40 procent, vid tiden då studien är skriven, Bosmandomen har även lett till att klubbar väljer att skriva längre kontrakt med sina spelare, en kontraktsökning från drygt 2 år till 3 år. Säsong Antal övergångar Värde ( )

17 Figur 1. Antal övergångar och pengar spenderade över olika år. Källa: CDES (baserad på data från Fifa och CIES) 2.2 Transferfönster Med ökad omsättning på spelarmarknaden krävdes mer struktur och inför säsongen införde Uefa Europatäckande regler för transferfönster. Dessa transferfönster var redan införda i många europeiska länder men för att försäkra sig om att det inte skulle finnas några missförstånd infördes lagen om att det inte var tillåtet för någon klubb att rekrytera spelare som satt på kontrakt utanför dessa perioder, då detta ledde till att tränare, fans och ledningar kunde bli tagna på sängen när nyckelspelare blev erbjudna ett nytt kontrakt i en annan klubb. Uefa implementerade dessa transferperioder från det att säsongen hade tagit slut till den 31:e augusti och en period under mellansäsongen, mitt i vintern, mellan den 1 januari till den 31 januari. Perioderna blev något annorlunda för de nationer som spelar sina säsonger så som Skandinavien, exklusive Danmark, vår-höst istället för höst-vår (Warshaw, 2002). I Sverige gäller följande regler: transferfönstret är öppet mellan den 8 januari 31 mars samt den 15 juli 11 augusti. Tillämpande av dessa övergångsperioder var första steget i Uefas försök till att kontrollera de europeiska klubbarnas ekonomiska ställning. Uefa ville med införandet stärka kontrollen över klubbarnas ekonomi och bokföring. Man ville även att det långsiktiga resultatet av införandet skulle leda till att fler klubbar valde att satsa på egna produkter kontra att importera internationella förmågor så fort det fanns ett behov för det. Den då sittande vice direktören för Uefa, Gerhard Aigner, sa följande angående de nya reglerna: Om alla accepterar dessa regler kommer vi att ha mer stabilitet inom hela den europeiska fotbollsstrukturen. (Warshaw, 2002). 2.3 Tredjepartsägande Ökad omsättning av pengar såväl som spelare expanderar hela fotbollsindustrin såväl som 17

18 globaliseringen och leder till att utomstående intressenters intresse ökar markant. Tredjepartsägande betyder att en utomstående person eller ett företag köper hela eller delar av de ekonomiska rättigheterna av en spelare som ger en ekonomisk fördel vid framtida försäljning av spelaren. Att köpa dessa rättigheter när en spelare är ung för att sedan gå med ekonomisk vinst när spelaren har etablerat sig och säljs för stora summor till utlandet, är ett vanligt förekommande fenomen, framförallt i Sydamerika. Kritiker så som Lombardi, Manfredi, och Nappo (2014) menar att denna typ av ägande tar pengar ifrån fotbollsorganisationer för de egna intressenas skull och menar att det förstör den finansiella proceduren. Andra menar att tredjepartsägande (eller TPO för Third Part Ownership) kan hjälpa mindre klubbar att behålla sina talanger längre och på så sätt utmana toppklubbar och därmed skapa mer spänning och jämnare ligor (Hyllman, 2015). I engelsk och europeisk fotboll fick så kallade tredjepartsägande stor uppmärksamhet i och med de omdiskuterade övergångarna av Carlos Tevez och Javier Mascherano. Två argentinska landslagsmeriterade spelare som skrev på för West Ham, 2006, en förhållandevis liten klubb som lyckades locka till sig två etablerade så pass välkända fotbollsspelare. Företaget som satt på de ekonomiska rättigheterna av dessa spelare var Media Sport Investments. Ägaren av detta företag var Kia Joorabchian, en iransk affärsman som hade intentioner om att köpa den engelska fotbollsklubben West Ham. På grund utav detta möjliggjorde han transfern av både Tevez och Mascherano. Komplikationer uppstod i och med detta och när Carlos Teves sedermera såldes till Manchester United uppstod problem med vem det var som ägde rättigheterna för spelaren. Det hela slutade i idrottens skiljedomstol där Joorabchian blev skyldig att betala 3 miljoner euro till West Ham United FC (Lombardi, Manfredi, & Nappo, 2014 s. 35). Efter kontroverserna kring Carlos Teves, Javier Mascherano och Joorabchian blev tredjepartsägande förbjudet i England. Man ville begränsa och utesluta att utomstående företag och personer la sina privata intressen före de sportsliga. Den svenska fotbollen har även råkat ut för problematiken i och med det uppmärksammade riskkapitalbolaget Club Consulting Club Consulting skulle bedriva konsultverksamhet gällande sport och ekonomi riktad mot idrottsklubbar och därmed förenlig verksamhet (Isero, 2014). Men Fotbollskanalen avslöjade att Club Consulting hade äganderätt för spelare i 18

19 föreningarna Gefle IF och Åtvidaberg FF vilket var förbjudet då personer i Club Consulting även satt med i styrelser i andra svenska föreningar och i Sverige ska svenska föreningar ska ha självbestämmanderätt. I Gefle visade det sig finnas vinstandelsbevis i sammanlagt åtta spelare. Debaclet slutade i att klubbarna sammantaget skulle böta kronor (Sundberg, 2014). Fifa har insett problematiken kring tredjepartsägande och har från och med den 1 maj 2015 valt att införa ett globalt förbud mot denna typ av ägandeform (Valcke, 2014). Detta beslut drabbar svensk fotboll då det finns relativt många fotbollsspelare som är ägda utav riskkapitalbolag med intresse i klubbarna. Detta har varit ett sätt för klubbarna att få extern finansiell hjälp för att själva kunna fokusera på de sportsliga. Klubbar kommer därför att få det svårt att finansiera spelarköp i framtiden. 2.4 En amerikanisering? Ägares inflytande och regleringar för att skapa balans inom den europeiska fotbollen får många att prata om en amerikansieringsprocess. Många faktorer, däribland Financial Fair Play, talar för detta. Ett större kommersiellt och exponerat inflytande kombinerat med en mentalitet om vinstmaximering tyder på att den amerikanska sportmodellen influerar Europa allt mer. Financial Fair Play är ett tydligt tecken på detta fenomen. I den amerikanska sportmodellen praktiserar man så kallade stängda ligor dvs. det finns inga lag som befordras eller degraderas till högre respektive lägra seriesystem, för att på så sätt hålla ligorna jämnare. Så pass långt har inte den europeiska modellen kommit även om det från vissa håll har funnits önskningar om att införa en så kallad europeisk Super-liga. En liga där Europas bästa fotbollsklubbar som tävlar mot varandra i ett ligasystem. Påtryckningar ledde till att Champions League inför säsongen 1999/2000 expanderades för att kunna erbjuda fler internationella klubblagsmatcher (Hoehn, Szymanski, Matutes och Seabright, 1999). Financial Fair Plays intentioner är att skapa jämnare seriesystem, såväl sportsligt som ekonomiskt. Detta är en tydlig indikation mot en amerikanisering där exempelvis biljettförsäljning och tv-rättigheter fördelas jämnt lagen emellan för att hålla ligorna jämna och alla lag lika konkurrenskraftiga. Enligt den europeiska modellen är det snarare så att det är segraren som tar allt, vilket återspeglas i fördelningen av tv-pengar där det är de etablerade, 19

20 sportsligt och kommersiellt framgångsrika lagen som får störst del utav pengarna (Backman, 2012 s. 11). Även det faktum att lönetak existerar i Amerika och att Financial Fair Play kan ses som en modifikation på detta är ännu en faktor. Uefa förde även diskussioner om ett införande av lönetak under

21 3. Litteraturgenomgång 3.1 Klubbidrottens hamsterhjul I en fotbollsvärld med uppåtgående inkomstkurvor och röda siffror i bokföringen jämför ekonomiprofessorn Stefan Szymanski, i sin artikel Fair is Foul: A Critical Analysis of UEFA Financial Fair Play (2014), den nuvarande fotbollsindustrin med en marknadsekonomi och menar att priset som marknaden bestämmer fungerar som signaler för företagen. När ett företag gör förluster betyder detta att försäljningspriset för varan som företaget producerar är lägre än priset på de insatser som krävs för att producera varan, vilket betyder att det finns en överproduktion på just den produkten och att resurserna torde läggas på en annan ekonomisk verksamhet eller försättas i konkurs. Vad Szymanski menar med detta är att ur ett klubblagsperspektiv finns det för mycket fotboll, med tanke på att klubbarnas ekonomiska kurva pekar nedåt och har gjort så under nästan en 10-års period. Szymanski menar att mycket av elitidrotten idag kan liknas med ett hamsterhjul. Klubbar smiter från de finansiella aspekterna och kraven i hopp om att vinna titlar och således prispengar. Att spendera mer pengar än vad dina inkomster täcker leder inte till att du genom att vinna mästerskapstiteln kommer att vinna mer pengar, därav liknelsen med hamsterhjulet, att hamstern springer snabbare betyder inte att den kommer att belönas med ett större pris. Att vinna mästerskapstitlar görs genom att lägga mer resurser än konkurrenterna, inte genom den totala ansträngningen mätt över en hel säsong. Szymanski menar då att man når ingen effekt genom att låta fotbollsklubbar halvera sina ekonomiska insatser eftersom läget således torde bli oförändrat eftersom de ekonomiska skillnaderna förblir desamma. Han menar vidare att FFP blir mer eller mindre meningslös och i den form som Uefa väljer att sjösätta regelverket kommer det förr eller senaste att kapsejsa. Han menar att istället borde klubbarna lämnas åt att själva och lära sig hushålla med sina resurser efter egen förmåga, likt övrig näringsverksamhet dvs. med Hard Budget Constraint (motsatsen till Soft Budget Constraint). Flera författare har anammat hamsterhjulet för att beskriva lagidrottens prekära ekonomiska och sportsliga situation, liknelsen är ursprungligen publicerad i ekonomisk litteratur av Akerlof (1976 s. 603) för att beskriva anställdas arbetsförhållanden och effektivitet. Muller, 21

22 Lammert och Hovemann använder liknelsen för att sätta fingret på problemet och menar att belöningssystemet för en ligatabell bygger på att desto högre placering du får desto mer pengar belönas du med. Pengar som i sin tur spenderas på att stärka truppen, inhandla nya spelare och behålla nuvarande spelare genom löneökningar, för att nå ytterligare sportslig framgång. Pengarna som i sin tur spenderas täcks inte av de intäkterna som genereras från ligaspel/ ligaplacering och klubbarna spenderar över de egna tillgångarna då fokus läggs för att kvalificera sig till Uefas turneringar, Champions League eller Europa League (Muller, Lammert & Hovemann, 2012 s. 121). I en global fotbollsvärld där pengar kastas omkring och det kommersiella värdet är större än någonsin har allt fler forskare och journalister valt att utrycka sin åsikt för vad som är den mest hälsosamma metoden för en välmående fotbollsorganisation. Uefa reagerade på kritiken genom att introducera Financial Fair Play, för att få ett slut på situationen där de europeiska klubbarna drar på sig skulder, lever över sina tillgångar och till och med försätts i konkurs, och genom införandet bidra till en hållbar ekonomisk situation. Enligt Uefa är FFP tänkt att skapa disciplin, rationalitet och effektivitet för klubbars ekonomi och ledning och på så sätt kunna skapa ett effektivt och hållbart klimat. Szymanski är av den åsikten att FFP innebär specifika konkurrensbegränsningar, att mindre klubbar inte har chansen att mäta sig med de större, redan etablerade klubbarna och att break-even regeln i FFP bör avregleras så snabbt det bara går, för att öka effektiviteten och låta klubbarna sköta sig själva. 3.2 Den obefogade kritiken Trots den växande fotbollsindustrin drivs allt fler klubbar in i en ekonomisk kris som hotar den långsiktiga lönsamheten och hållbarheten i hela systemet vilket ledde till att Uefa kände sig pressade till att göra någonting åt den oroliga situationen som artade sig. Affär och ekonomi professorn Egon Franck skriver i sin artikel Financial Fair Play in European Club Football: What Is It All About? (2014) om den kritik som Financial Fair Play och Uefa har fått. Kritik i form av att den hotar att stoppa det intressenter och de fördelar dessa investerare kan bidra med till fotbollen som marknad och industri. Att den hotar att begränsa konkurrensen på spelarmarknaden utan att samtidigt uppnå förmåner för en mer balanserad konkurrenskraft på planen. Francks syfte är att han vill visa på att denna kritik är ogrundad 22

23 och saknar substans. Han menar istället att det ter sig naturligt att införa dessa regleringar för att hindra den nedåtgående spiral som fotbollsindustrin har försatt sig i och att det borde anses som en självklarhet att Financial Fair Play och dess break-even regler införs. Likt Franck och många av de forskare som uttryckt sin åsikt i ämnet Financial Fair Play, dras naturliga paralleller till finansvärlden och den allmänna marknaden. Egon Franck skriver i sin artikel att de allra flesta föreningar i Europa arbetar under så kallad Soft Budget Constraints (SBC) och menar med detta att klubbar kan utan konsekvenser skuldsätta sig pga. att deras varumärke är så pass starkt att banker, offentliga myndigheter och skatteinstanser inte vågar dra pluggen och försätta klubbarna i konkurs, vilket leder till att klubbar kan skuldsätta sig utan komplikationer. Skulderna kommer inte att betalas utan de kommer att skrivas av och hamna på staten (Franck, 2014 s. 196). I Sverige jobbar klubbarna under andra förutsättningar, de måste själva hushålla med sin ekonomi för att uppfylla kraven om eget kapital i den svenska elitlicensen. Analyser om klubbars finanser som inte tittar till hur ledningen i dessa klubbar ser ut missar en stor del utav sammanhanget, menar Franck. Han skriver att kritiken som kommit mot Financial Fair Play är obefogad på så sätt att den inte beaktar framtiden där incitament såsom lön och aggressiv konkurrens klubbarna emellan inte har någon gräns. Att klubbar fortsätter skuldsätta sig och blir räddade av staten för att vinna titlar och stärka varumärket. Att FFP är ett hälsosamt och framtidsbeaktande regelverk, där klubbar endast kan använda de pengar som de faktiskt tjänar och inte tänja på några budgetgränser och samtidigt tillämpa good management (Franck, 2014 s. 211). Med den allt mer finansiella och affärsmässiga verksamhet som fotbollen kommit att bli är det även relevant att granska de ekonomiska förhållanden som råder. Tv- och sponsoravtal värda miljarder kronor och transfer- och lönekostnader som ständigt sätter nya rekord är faktorer av betydelse att ha i åtanke för att beskriva den fotbollsvärld som idag nästan mer handlar om vad som sker på ledningsnivå än ute på fotbollsplanen. Att fotbollen har blivit en så pass stor maktfaktor i affärsvärlden och har både ett betydande sociokulturellt värde för miljontals människor och ett lukrativt kommersiellt värde för både aktieägare och finanspampar (O'Toole, 2014). O Toole påvisar det faktum att trots de ständigt växande inkomsterna som europeiska fotbollsklubbar rapporterar är det makabert att utgifterna år efter 23

24 år är större än intäkterna. Att lönerna pressas upp och att år 2014 representerade löneposten 80 procent av utgifterna som klubbarna har. Han menar att problemen är på ledningsnivå. Att det blir allt vanligare att klubbledningen inte betalar ut löner och skulder till spelare, tränare, banker och skattemyndigheter. Att man blint litar på flyktiga kapitaltillskott från rika mecenater som ska täcka klubbens förluster. Att de stora intäkterna som klubbarna har inte investeras i långsiktiga planer utan spenderas på riskfyllda, kortsiktiga investeringar för att så snabbt som möjligt nå sportsliga framgångar. O Toole ställer sig frågande till huruvida Uefa är beredda att införa de sanktioner som är nödvändiga. Vågar man gå emot och stänga av fotbollsklubbar som länge verkat på den högsta nivån och som anses vara fotbollens stöttepelare, likt Bayern München eller FC Barcelona. Uefa har inte haft några särskilda svårigheter med att stänga av klubbar som Derry City och Shelbourne, Irland, men att bestraffa klubbar med politiskt och kommersiellt inflytande kan skapa större problem för Uefa eftersom klubbar likt Bayern München och FC Barcelona har en stark koppling till Uefas eget varumärke. Den kritiska frågan för Uefa, enligt O Toole, blir den om rättslig prövning inför EU-kommissionen. Eftersom det råder rörlighet för kapital, där en ägare av exempelvis en fotbollsklubb inte kan förbjudas från att göra ett kapitaltillskott när och hur han vill. 3.3 Doping eller doping? Idrottsforskarna Mathias Schubert och Thomas Könecke har i sin teoretiska artikel, Classical doping, financial doping and beyond: UEFA s financial fair play as a policy of anti-doping (2014), valt att jämföra den klassiska dopingen med finansiell doping och ställer sig frågan om hur allmänheten motiverar dopingetiketten. Idrott baseras på idén om att atleter tävlar på lika naturliga villkor, både efter den mentala och fysiska förmågan, och eftersom doping, i den klassiska bemärkelsen, fungerar som en konstgjord manipulering av dessa naturliga förmågor borde den förbjudas. Författarna menar att ekonomisk doping fungerar på ett liknande vis. Att man via externa finansiärer framställer resultat på artificiell väg. Att den naturliga marknadspotentialen motsvarar klubbens tidigare resultat, historiska utveckling, tradition och attraktionskraft. Att man med hjälp av ekonomiska muskler då kan framställa resultat på konstgjord väg, att köpa sig framgångar och resultat, 24

25 attraktionskraft, ett ökat marknadsvärde och status får enligt författarna anses vara doping. Fotbollsklubbar är sällan befriade från externt inflytande, antingen ekonomiskt eller politiskt eller båda delarna, som kan påverka klubbens inflytande och popularitet. Exempelvis vann Real Madrid många sympatisörer under General Francos tid, mycket på grund av politiskt inflytande och att klubben var framgångsrik under hans styre. Att de som stödde General Franco blev således även Real Madrid supportrar. Man kan även hävda att klubbens exponerade position kan härledas från detta externa inflytande. Även i ett sådant fall kan man prata om att manipulera det naturliga. Att klassisk doping och finansiell doping bygger på samma princip om ett bättre utförande och bättre resultat, är båda orsaker till att idrottens goda egenskaper skadas. Att idrotten mer kommer att handla om hur externa krafter manipulerar resultat och framgångar snarare än den egna insatsen (Schubert & Könecke, 2014 s. 73) Management och fotboll går idag hand i hand och har börjat göra så än mer med de regelverk som införts. Verkligheten är att många europeiska toppklubbar bedrivs som autentiska affärsverksamheter och att man på managementnivå gör vad som helst för att maximera och effektivisera sina vinstintressen. Ekonomen Sten Söderman ger i sin krönika Ett nytt fotbolls-europa (2015) aktuella och konkreta exempel på hur managementledningen influerar, flyttar gränser och är angelägna om att forma ett nytt fotbolls/affärsklimat. Att resultatet av det som sker på idrottsarenan är en produkt av vad som sker vid skrivbordet hos ledningen vilket visar på vad Schubert och Könecke menar med direkt/indirekt externt inflytande. Forskare inom ämnet är rådande överens om att europeisk klubbfotboll har extrema finansiella bekymmer men det råder delad mening om Financial Fair Play är det rätta instrumentet för att reglera och förbättra situationen. Resultatet av tidigare forskning är att det finns två klara sidor av FFP, den ena sidan är starkt emot denna nya finansiella kontroll och menar att den förhindrar utvecklingen, att den innebär ytterligare försök från Uefa/Fifa att kontrollera klubbars öden och viljor. Den andra sidan argumenterar starkt för regelverket och menar att den medför en hållbar utveckling för klubbar runt om i världen och att den i längden ger en finansiell trygghet och samtidigt uppmuntrar till utveckling av egna talanger istället för att förvärva spelare på transfermarknaden. Min litteratursökning har visat mig att forskning 25

26 om hur den svenska fotbollsindustrin påverkas av regleringarna inte har funnits, vilket medför en kunskapslucka. Trots den finansiella problematiken visar rapporten att inkomsterna har en årlig ökning med närmare sex procent. Inkomsterna för de klubbar som 2011 låg i högsta divisionen uppmättes till ca 13 miljarder euro och 16 miljarder totalt för alla de europeiska klubbarna. Detta skedde samtidigt som stora delar av Europa genomgått en finanskris sedan Egon Franck (2014, s. 194) visar att samtidigt som fotbollsindustrin hade en årlig inkomstökning med 5,6 procent, hade övriga Europa en ökning på endast 0,5. I takt med att intäkterna ökade, framförallt tvpengar, sponsorer och reklam, steg även utgifterna markant. Under en 5-årsperiod ( ) kan man se att lönekostnaderna har stigit med 38 procent, en ökning med 2,4 miljarder euro och transferkostnaderna uppsteg till nästan 7 miljarder euros. Under 2007 gjorde europeiska toppklubbar en förlust på 0,6 miljarder euro och under 2011 hade den siffran stigit till hela 1,7 miljarder, nästan en tredubbling av de beräknade förlusterna. Hela 63 procent av Europas toppklubbar rapporterade rörelseförluster under 2011 (Uefa, 2012). 26

27 4. Klubblagens ekonomiska regelverk Många experter argumenterar för att det var Roman Abramovitch intåg i världsfotbollen som har lett fram till införandet av Financial Fair Play, att denna oligarks miljarder har satt fotbollsindustrin ekonomi i obalans. Den europeiska toppfotbollen har trots ökande intäkter historiskt visat negativa siffror i bokföringen sedan Uefa började genomföra årliga analyser av de europeiska klubbarnas ekonomi, Den senaste rapporten från säsongen 2013/14 visar att intäkterna har ökat med nästan 7 procent jämfört med föregående års rapport och visade samtidigt att för första gången sedan rapporterna började göras att tillväxten av intäkter var något större än tillväxten av löner, 6,9 % jämfört med 6,5 %. Uefa menar att tack vare höjd finansiell kontroll har antalet förfallna skulder minskat avsevärt, och i rapporten går att utläsa att under en treårsperiod har klubbar i behov av sanktioner gått från 10 till 0 (Uefa, 2014 s. 8). Financial Fair Play ska beskydda europeiska klubbars långsiktiga hälsa och livskraft, se till att skydda turneringarnas konkurrenskraft och stimulera hållbara och långsiktiga investeringar så som ungdomsverksamhet och arenabyggen. 4.1 Klubblicenser För att öka kontrollen och för att reglera fotbollsmarknaden ansåg Uefa att åtgärder måste utföras. Det första steget togs 1999 då Uefa beslutade att inleda införandet av klubblicenser och lönetak. På grund utav otillräcklig jämförbarhet mellan klubbarnas ekonomiska uppgifter och utan ett regelverk som tillät lönetak uteslöts detta förslaget. Licensiering av klubbarna visade sig däremot vara genomförbart och föreslogs därmed att genomföras (Uefa, 2008 s. 7). Klubblicenser infördes för att tillgodose fotbollsindustrins trovärdighet och för att få klubbar att inse att de inte bara kan se till de kortsiktiga effekterna av sitt handlande utan att de även måste se till att skapa sig en hållbar långsiktig utveckling. Tanken var även att stärka relationer mellan de nationella förbunden och dess klubbar. Säsongen 2004/05 introducerades de nya klubblicenserna och de bygger på en rad standardvärden om kvalitet som varje klubb måste uppfylla för att få delta i Uefas klubbtävlingar (Uefa, 2012 s. 3). Regelverket om klubblicenser innehåller 36 kriterier som varje klubb måste uppfylla. Dessa 27

28 36 kriterierna kan man dela upp i fem kategorier av krav som innefattar: Det sportsliga (ungdomsutveckling), infrastruktur (stadion, träningsfaciliteter), personal och administration (vissa nyckelpositioner måste vara fyllda), det rättsliga (dokumentation) samt det finansiella. De finansiella kraven kom senare att visa sig vara grunden för Financial Fair Play, att klubben inte ska ha några obetalda lån till andra klubbar eller till personal i den egna verksamheten och för att se till så att klubben inte visar röda siffror i årsredovisningen. Klubben måste visa att man uppfyller de kvalitetskraven och bli godkända av det nationella förbundet, för att få delta i Uefas tävlingar (Szymanski, 2014 s. 219). Uefa menar att klubblicenserna är viktiga för fotbollens transparens och trovärdighet. Att upprätthålla regelverket och att vara konsekvent är därför av högsta prioritet. Bara under säsongen 2011/12 så nekades mer än 100 klubbar, av förbunden, licensen att tävla i Uefas klubblagstävlingar på grund av att de inte nådde upp till de krav som ställdes. För att regelverket skulle få fäste ute i fotbollseuropa och hos de nationella fotbollsförbunden gav Uefa fullt stöd i form av teknisk och finansiell hjälp. 100 miljoner euro tilldelades de nationella förbunden fram till slutet av säsongen 2011/12 (Uefa, 2012 s. 3). 4.2 Financial Fair Play De krav på klubblicenser som infördes säsongen 2005/05 utökades inför säsongen 2008/09 och innefattade då även att klubbarna inte fick ha några försenade betalningar till skattemyndigheterna samt regelbundna rapporteringar av budgetprognoser. Införandet av dessa klubblicenser ledde så småningom till att man i mars år 2009 presenterade Financial Fair Play på Uefa-kongressen i Köpenhamn. Financial Fair Play är således inte ett självständigt regelverk utan ett tillägg och komplement till det befintliga regelverket om klubblicensiering. Regelverkets officiella och kompletta namn är Club Licensing and Financial Fair Play Regulations. Först 2010 var regelverket godkänt av såväl Uefas exekutiva kommitté som de europeiska klubbarnas förbunds-ordförande Karl-Heinz Rummenigge (Uefa, 2012 s. 2). Financial Fair Play innebär att fotbollsklubbar inte ska använda mer än de egna genererade intäkterna samt att man ska genomföra alla betalningar och åtagande gentemot anställda. Regelverket siktar mot att förbättra klubbarnas ekonomiska och finansiella kapacitet, trovärdighet och transparens. Man vill se till så att klubbarna inte har några skulder hos varken 28

29 skattemyndigheter, banker, andra klubbar eller hos den egna personalen. Uefa ska med hjälp av disciplinära åtgärder se till så att det ekonomiska klimatet förbättras, att klubbarna inte spenderar mer än vad de drar in samt se till så att de investerar i långsiktiga lösningar istället för korta temporära. Man vill med hjälp av detta se till att skydda långsiktig lönsamhet och hållbar utveckling inom europeisk fotboll (Uefa, 2012 s. 4). De första och utökade licenserna med Financial Fair Play introducerades den 1 juni 2010 och tillämpades sedan stegvis. Regelverket om licenser började först tillämpas under 2011/2012 i Uefas klubbtävlingar. Regeln om att klubbar ej får ha obetalda övergångsskulder, skulder till anställda, lån till banker, myndigheter etc. och att klubbarna måste ha en budgetplan för en överskådlig framtid trädde i kraft den 1 juni Break-even-kraven, som beskrivs i nästkommande kapitel, träder kraft för det räkenskapsår som slutar 2012 (Uefa, 2012, s. 7). 4.3 Break-even incitamentet Det kanske viktigaste incitamentet i Financial Fair Play-regelverket är den så kallade Breakeven -regeln. Det är denna regel som har fått mest medial uppmärksamhet. Regeln syftar till att få klubbar till att inte spendera mer än vad deras intäkter täcker och är uppdelad i en treårsperiod för att klubbarna ska få tid till omställningen och tid till att revidera sin budget. Det oberoende organet Club Financial Control Body i samarbete med Uefa är de som ska se till så att regelverket följs. Break-even-kraven beskrivs i artiklarna i Uefas Club Licensing and Financial Fair Play Regulations. I artikel 57 presenteras vem som befrias från break-even-regeln: Klubbar som visar relevanta årliga intäkter och kostnader som är mindre än 5 miljoner, två år innan de deltar i Uefas klubbtävlingar. Klubbar med en årlig inkomst eller kostnad överstigande 5 miljoner euro måste över tre redovisningsperioder visa ett positivt resultat (Uefa, 2012 s ). Under 2014 var det ungefär hälften av alla toppdivisionsklubbar som hade intäkter eller kostnader under 5 miljoner och endast 41 procent av de som kvalat in och är berättigade till att tävla i Uefas klubblagsturneringar. Totalt är det 77 europeiska klubbar som visade att de hade mer än 50 miljoner i intäkter eller kostnader (Szymanski, 2014 s. 220). Vad som definieras som relevanta intäkter och kostnader tas upp i artikel 58. Relevanta 29

30 intäkter är biljettförsäljning, tv-rättigheter, sponsring och marknadsföring, vinst/inkomster vid försäljning av spelare, reklamaktiviteter och övriga rörelseintäkter såsom tröjförsäljning. Ickemonetära poster och intäkter från icke-relaterad fotbollsverksamhet är ej inkluderat. Relevant kostnad är definierad som löner, anställningsförmåner och övriga rörelsekostnader. Även kostnader/avskrivning vid spelarförvärv klassificeras som relevant kostnad enligt artikel 58. Kostnader som gäller avskrivningar av materiella/immateriella anläggningstillgångar, ungdomsverksamheten, kostnader för samhällsutvecklingen, icke monetära poster, skattekostnader och vissa kostnader som ej är fotbollsrelaterade omfattas inte av relevanta kostnader. Skillnaden mellan de relevanta intäkterna och kostnaderna är det som kallas breakeven resultat och ska rapporteras för varje rapporteringsperiod. Detta resultat ska vara positivt eller lika med noll för att uppfylla break-even-kraven och därmed fås licens för att spela i Uefas turneringar. Ett överskott kan sparas för att kompensera framtida underskott. Alla Uefas 54 medlemsförbund har samma rapporteringsperioder att ta hänsyn till. Det spelar ingen roll om du spelar din säsong höst-vår eller vår-höst. När en fotbollsklubb rekryterar en ny spelare ska man enligt artikel 65 redovisa spelaren namn, datum, övergångssumma, klubb, övriga kostnader (t.ex. diverse bonusar) samt ytterligare kostnader som inte har betalts. Detta ska rapporteras in senast den 30:e juni det året då klubben ska delta i Uefas klubbtävling. Vid denna period ska klubben visa på att man inte har några skulder till andra klubbar, anställda, skattemyndigheter, banker eller sociala myndigheter (Uefa, 2012 s ). Med tanke på hur lidande den ekonomiska situationen var för många av Europas fotbollsklubbar introducerades Financial Fair Play stegvis. Under den första övervakningsperioden accepteras ett större underskott som figur 2 visar. Klubbarna har rätt till en avvikelse på 5 miljoner men detta belopp kan överstigas endast om det överstigande beloppet kan täckas av bidrag från aktieägaren eller utomstående finansiella bidrag enligt artikel 61. Vilket underlättar för klubbar med rika ägare och förmögna riskkapitalister. Klubbar kan visa 45 miljoner i förlust under två säsonger (gul) fram till säsongen 2013/14 (påverkar säsongen 2014/15) samt förluster på 45 under tre säsonger (blå) fram till säsongen 2014/15. Efter detta får klubben inte ha större förluster än 30 miljoner under tre säsonger 30

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR Inledning... 1 Vem har tagit fram detta?... 1 Internationellt regelverk och ersättning... 2 Föreningens

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2010

Analys av. Superettanklubbarnas. ekonomi 2010 Analys av Superettanklubbarnas ekonomi 2010 Svenska Fotbollförbundet Jessica Palm 1 (18) Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Superettanklubbarnas resultat... 5 Superettanklubbarnas intäkter...

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF

Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF 1 Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF Denna beskrivnings syfte är att dels underlätta för föreningarna vid den ekonomiska rapporteringen till Svenska Fotbollförbundet,

Läs mer

SVENSK FOTBOLLSRÖRELSE. Uppgifter och rollfördelning

SVENSK FOTBOLLSRÖRELSE. Uppgifter och rollfördelning SVENSK FOTBOLLSRÖRELSE Uppgifter och rollfördelning SVENSKA FOTBOLLFÖRBUNDET Svenska Fotbollförbundet (SvFF) består av de föreningar som i vederbörlig ordning har upptagits som medlemmar i förbundet. Detta

Läs mer

Fotbollskväll, SVT1, , och 10-19, kl ; fråga om sponsring av sändningar i samband med sportevenemang

Fotbollskväll, SVT1, , och 10-19, kl ; fråga om sponsring av sändningar i samband med sportevenemang 1/5 BESLUT 2016-06-17 Dnr: 15/02888 SAKEN Fotbollskväll, SVT1, 2015-09-28, 10-12 och 10-19, kl. 22.15; fråga om sponsring av sändningar i samband med sportevenemang BESLUT Programmen frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2007

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2007 Division 1-föreningarnas ekonomi 2007 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Sida 1 (1) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas balanserade

Läs mer

Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF

Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF 1 Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF Denna beskrivnings syfte är att dels underlätta för klubbarna vid den ekonomiska rapporteringen till Svenska Fotbollförbundet, dels

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Fotboll - krav på förändring

Fotboll - krav på förändring Fotboll - krav på förändring Varför går det inte att tillämpa en traditionell företagsanalys på fotbollsklubbar? Kandidatuppsats inom Företagsekonomi Extern redovisning Vårterminen 2012 Handledare: Kristina

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Bokföringsnämnden Box STOCKHOLM

Bokföringsnämnden Box STOCKHOLM Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 STOCKHOLM 2016-08-18 Remissvar på förslag till allmänt råd med tillhörande vägledning om Årsredovisning i mindre företag, Dnr 15-32 (RF), som är en paraplyorganisation

Läs mer

Utredning om förutsättningar för dam- och flickfotboll i Malmö FF:s namn

Utredning om förutsättningar för dam- och flickfotboll i Malmö FF:s namn Utredning om förutsättningar för dam- och flickfotboll i Malmö FF:s namn 1. Inledning En motion inkom till årsmötet 2011 om att ge styrelsen i uppdrag att utreda hur Malmö FF på bästa sätt kan bereda flickor

Läs mer

Årsredovisning för. Woodlands Golfklubb 837600-6501. Räkenskapsåret 2013-10-01-2014-09-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Woodlands Golfklubb 837600-6501. Räkenskapsåret 2013-10-01-2014-09-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Woodlands Golfklubb Räkenskapsåret 2013-10-01-2014-09-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

FC Barcelonas olika uppställningar Ett anfallsspel med flexibilitet. Andreas Engelmark

FC Barcelonas olika uppställningar Ett anfallsspel med flexibilitet. Andreas Engelmark FC Barcelonas olika uppställningar Ett anfallsspel med flexibilitet Andreas Engelmark GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Kurs TR5 HT-2009 Handledare: Mårten Fredriksson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...

Läs mer

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2006

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2006 Division 1-föreningarnas ekonomi 2006 Svenska Fotbollförbundet Kjell Sahlström & Birgitta Roos Sida 1 (9) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Årsredovisning. QuickCool AB 556639-3913

Årsredovisning. QuickCool AB 556639-3913 1(9) Årsredovisning QuickCool AB Styrelsen och verkställande direktören för QuickCool AB får härmed lämna sin redogörelse för bolagets utveckling under räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Om inte annat

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Ansökan om ekonomiskt bidrag till LdB FC Malmö 2013

Tjänsteskrivelse. Ansökan om ekonomiskt bidrag till LdB FC Malmö 2013 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-05-16 Vår referens Malin Midler Norén Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Malin.Midler-Noren@malmo.se Ansökan om ekonomiskt bidrag till LdB FC Malmö

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu Three Monkeys Trading Tänk Just nu Idag ska vi ta upp ett koncept som är otroligt användbart för en trader i syfte att undvika fällan av fasta eller absoluta uppfattningar. Det är mycket vanligt att en

Läs mer

RÖBÄCKS SK. För räkenskapsåret 110101-111231 1(6)

RÖBÄCKS SK. För räkenskapsåret 110101-111231 1(6) Org nr Styrelsen för RÖBÄCKS SK får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011, föreningens elfte räkenskapsår ÅRSREDOVISNING För räkenskapsåret 110101-111231 1(6) Årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

8. PERSONAL OCH ADMINISTRATION

8. PERSONAL OCH ADMINISTRATION 8. PERSONAL OCH ADMINISTRATION 8.1 INLEDNING Numera är en fotbollsförening inte bara en idrottsklubb utan man har även ett brett kontaktnät utanför idrotten. Medlemmarna, supportrarna, media, sponsorer,

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:

Läs mer

Bara segrar bygger inga varumärken

Bara segrar bygger inga varumärken Bara segrar bygger inga varumärken Vill allsvenska klubbar stärka sina varumärken räcker det knappast att bara vinna matcher. Svensk publik vill ha underhållning, men också klubbar med tydliga etiska värderingar

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

FÖRENINGAR MER VINST I KASSAN, MER VINST PÅ PLAN VI KAN TA SVERIGE TILL FOTBOLLSVÄRLDEN ELLER FOTBOLLSVÄRLDEN TILL SVERIGE

FÖRENINGAR MER VINST I KASSAN, MER VINST PÅ PLAN VI KAN TA SVERIGE TILL FOTBOLLSVÄRLDEN ELLER FOTBOLLSVÄRLDEN TILL SVERIGE FÖRENINGAR MER VINST I KASSAN, MER VINST PÅ PLAN VI KAN TA SVERIGE TILL FOTBOLLSVÄRLDEN ELLER FOTBOLLSVÄRLDEN TILL SVERIGE VÄLKOMMEN TILL DET VINNANDE LAGET Vi har varit aktiva inom fotboll- och sportresor

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Den svenska spelmarknaden hårdnar och att positionera sitt varumärke i konsumenternas medvetande blir allt viktigare för att etablera sig på

Den svenska spelmarknaden hårdnar och att positionera sitt varumärke i konsumenternas medvetande blir allt viktigare för att etablera sig på Varumärkesbok Den svenska spelmarknaden hårdnar och att positionera sitt varumärke i konsumenternas medvetande blir allt viktigare för att etablera sig på marknaden. Vi är MooreGames Tanken kring MooreGames

Läs mer

2008-04-15. Det här är Betsson. Johan Friis. VD-assistent

2008-04-15. Det här är Betsson. Johan Friis. VD-assistent 2008-04-15 Det här är Betsson Johan Friis VD-assistent Om Betsson Noterad på Nordiska listan i Stockholm, Mid Cap (BETS) Börsvärde 2669 M.SEK 2008-04-15 En av dom ledande privata internet spelbolagen i

Läs mer

Så bygger vi IFK Kristianstad! Nikolas Larsson, Klubbchef MätKart

Så bygger vi IFK Kristianstad! Nikolas Larsson, Klubbchef MätKart Så bygger vi IFK Kristianstad! Nikolas Larsson, Klubbchef MätKart14 2014-05-13 Det surrar kring IFK Från en skadeskjuten div 2 klubb till en levande och växande förening Vi har lyckats få handbollen att

Läs mer

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2008

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2008 Division 1-föreningarnas ekonomi Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Sida 1 (10) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas balanserade värden

Läs mer

KONSTEN ATT TJÄNA PENGAR MEDAN DU SOVER HOPPA AV EKORRHJULET OCH LEV PÅ DINA VILLKOR. av Gustav Carlstedt, baserat på verk av Steve Pavlina

KONSTEN ATT TJÄNA PENGAR MEDAN DU SOVER HOPPA AV EKORRHJULET OCH LEV PÅ DINA VILLKOR. av Gustav Carlstedt, baserat på verk av Steve Pavlina KONSTEN ATT TJÄNA PENGAR MEDAN DU SOVER HOPPA AV EKORRHJULET OCH LEV PÅ DINA VILLKOR av Gustav Carlstedt, baserat på verk av Steve Pavlina INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 3 1. VAD ÄR PASSIV INKOMST?...

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

11.1 Inledning UEFA:s övervakningssystem (UEFA Club Monitoring System), 93 allmänt Utökade kontrollkrav 100

11.1 Inledning UEFA:s övervakningssystem (UEFA Club Monitoring System), 93 allmänt Utökade kontrollkrav 100 11. UEFA CLUB MONITORING SYSTEM FINANCIAL FAIR PLAY INNEHÅLL SIDA 11.1 Inledning 92 11.2 UEFA:s övervakningssystem (UEFA Club Monitoring System), 93 allmänt 11.3 Utökade kontrollkrav 100 11.4 Framåtsyftande

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 Insplanets resultat och omsättning utvecklas fortsatt starkt > Nettoomsättningen ökade med 180 procent till 23 974 (8 567) TSEK. > Rörelseresultatet förbättrades

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

1. ANALYS AV FYRAÅRSÖVERSIKT

1. ANALYS AV FYRAÅRSÖVERSIKT SAMMANSTÄLLNING Svårt att få in underlag från klubbarna Presentation av säsongen14/15 sker i samband med elitkonferensen 6/2 En första överblick ger att inga förbättringar har skett sedan 13/14 4 av 14

Läs mer

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige COUNTRY PAYMENT REPORT 16 Sverige Country Payment Report 16: SVERIGE Intrum Justitia har samlat in uppgifter från tusentals i Europa för att få insikt i ens betalningsbeteenden och ekonomiska tillstånd.

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Budget 2005 Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Vi lever i en föränderlig värld och det påverkar dagligen förutsättningarna för den kommunala

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

UEFA Financial Fair Play - Förändring inom regelverket

UEFA Financial Fair Play - Förändring inom regelverket UEFA Financial Fair Play - Förändring inom regelverket Kandidatuppsats i Företagsekonomi Externredovisning Höstterminen 2015 Handledare: Gudrun Baldvinsdottir Författare: Enlil Mirza & Nebojsa Todorovic

Läs mer

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2009

Division 1-föreningarnas. ekonomi 2009 Division 1-föreningarnas ekonomi 2009 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos Sida 1 (10) Innehåll Sida Föreningarnas resultat 3 Föreningarnas intäkter 5 Föreningarnas kostnader 6 Föreningarnas balanserade

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Frågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK

Frågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK Frågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK Vad är det som föranlett en övergång till spelrätter på Hammarö GK? Klubben har fått fler utträdesansökningar än vanligt och vi har ingen kö för

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

experter inom Vi är fysisk och finansiell handel, portföljförvaltning, marknad och analys som hjälper dig att ligga steget före.

experter inom Vi är fysisk och finansiell handel, portföljförvaltning, marknad och analys som hjälper dig att ligga steget före. Vi är experter inom fysisk och finansiell handel, portföljförvaltning, marknad och analys som hjälper dig att ligga steget före. 2014 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ Bokslutskommuniké 2014 Modity Energy Trading AB VD

Läs mer

Styrelsen för RÖBÄCKS SK får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012, föreningens tolfte räkenskapsår

Styrelsen för RÖBÄCKS SK får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012, föreningens tolfte räkenskapsår Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen för RÖBÄCKS SK får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012, föreningens tolfte räkenskapsår Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 3 - resultaträkning

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter.

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter. Ersättningspolicy Inledning Av 2 kap. 1 i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär förvaltning

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt 2 Bara ett fåtal företag lyckas skapa en uthållig och lönsam tillväxt! Under åren 2008-2012 har 3 449 företag blivit Gaseller enligt Dagens industris kriterier.

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

HOLMIA ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA 2013

HOLMIA ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA 2013 HOLMIA ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA 2013 REDOGÖRELSE FÖR ERSÄTTNINGAR INOM HOLMIA Regelverk för ersättningar Finansinspektionen ( FI ) har lämnat allmänna råd om ersättningspolicy i försäkringsföretag, fondbolag,

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Analys strukturförändringar damernas SSL och division 1 (allsvenskan)

Analys strukturförändringar damernas SSL och division 1 (allsvenskan) Analys strukturförändringar damernas SSL och division 1 (allsvenskan) Förbundsstyrelsens uppdrag är att ta beslut som är så bra som möjligt för helheten inom Svensk Innebandy. Det inkluderar även beslut

Läs mer

Affärsmässig samhällsnytta I samhällets tjänst, för det allmännas bästa

Affärsmässig samhällsnytta I samhällets tjänst, för det allmännas bästa kfs företagsservice ab besöksadress: Klarabergsviadukten 70, c 8 tr. postadress: Box 70362, 107 24 Stockholm telefon: 08-556 009 50. e-post: info@kfs.net webb: www.kfs.net Arbetsgivarorganisationen för

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

TUT1.4 Seriespelsförslag

TUT1.4 Seriespelsförslag TUT1.4 Seriespelsförslag Bakgrund I samband med att TUT tillsattes fick vi ett antal uppdrag. Ett uppdrag var att se över seriespelet och uppdraget begränsades till förbundsserierna. Uppdraget från Svenska

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Bokslutskommuniké Sleepo AB (publ) (SLEEP) 29 juli 2016 Styrelsen för Sleepo AB

Bokslutskommuniké Sleepo AB (publ) (SLEEP) 29 juli 2016 Styrelsen för Sleepo AB Bokslutskommuniké 2015-06-01 2016-05-31 Sleepo AB (publ) 556857-0146 (SLEEP) 29 juli 2016 Styrelsen för Sleepo AB Sleepo AB är ett e-handelsbolag som säljer möbler och heminredning på nätet med ett uttalat

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 .------------------------ -- -- Årsredovisning för Brf Fiskaren 32 Räkenskapsåret 2008 Brf Fiskaren 32 1(7) Styrelsen för BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2008. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Samverkansöverenskommelser för elitidrott

Samverkansöverenskommelser för elitidrott Kommunstyrelsen Datum 1 (6) Kommunledningskontoret KSKF/2013:456 KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 Samverkansöverenskommelser för elitidrott Förslag till beslut 1. För samverkansavtal med elitidrott

Läs mer

Ersättningspolicy Fastställd av styrelsen den 11 november 2016

Ersättningspolicy Fastställd av styrelsen den 11 november 2016 Ersättningspolicy Fastställd av styrelsen den 11 november 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Fast ersättning 3. Rörlig ersättning till anställda och dess syfte 4. Riskbedömning 5. Organisation och

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

HÅLLBARHET OCH MÅNGFALD

HÅLLBARHET OCH MÅNGFALD HÅLLBARHET OCH MÅNGFALD Skärpta krav på företagens rapportering Sydsvenska Handelskammaren 2015-10-20 The information contained in this presentation is of a general nature and neither can nor should be

Läs mer