Vägverkets författningssamling

Transkript

1 Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om ändring i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1978:10) om säkring av last på fordon under färd; VVFS 1998:95 Utkom från trycket den 29 december 1998 beslutade den 20 november Vägverket föreskriver med stöd av 162 vägtrafikkungörel-sen (1972:603) att punkten i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1978:10) om säkring av last på fordon under färd, skall ha nedan angivna lydelse Last skall vara säkrad genom låsning, förstängning eller surrning eller genom kombination av dessa åtgärder på sätt som sägs i dessa föreskrifter eller på sätt som sägs i bilagan till föreskrifterna 1[1]. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari JAN BRANDBORN Lars Bergfalk 1[1] Innehållet motsvarar kapitel 5 i Rapport 1998:2 Råd och anvisningar för lastning och säkring av gods i lastbärare, utgiven av TFK - Institutet för transportforskning

2 Bilaga till föreskrifter om ändring i föreskrifterna (TSVFS 1978:10) om säkring av last på fordon under färd Bilagan beskriver även hur last skall vara säkrad till sjöss och på järnväg. Syftet är att vid lastning kunna anpassa lastsäkringen så att den i förekommande fall klarar kombitransporter med flera transportslag. Numreringar enligt TFK:s rapport (1998:2), kapitel 5. 5 ANVISNINGAR FÖR LASTSÄKRING GEMENSAMMA GRUNDER FÖR ANVISNINGARNA Förstängningsanordningar Bandfaktor Bärande kantprofil Friktion Erforderlig tryckstyrka för bottenförstängning i längdled Lastsektionens höjd, bredd och längd Sneddrag med grimma för att hindra tippning och glidning Lagerförstängning med tvärförbundna medbringare Skivförstängning Dubbelbalk och snedsträva/tvärbräda Förankring av tungt gods Dimensionering av loopsurrning i sidled Självåtstramande överfallssurrning ANVISNINGSEXEMPEL FÖR OLIKA SLAG AV GODS 5.1 FORMSTABILT GODS I RÄTBLOCKSFORM Ett lager med bottenförstängning i sidled mot lämmar Flera lager med bottenförstängning i sidled på fullastat flak Två lager i högst tre rader, övre lagret brutet på flak med lämmar Lagerförstängt gods i flera rader på flak med lämmar Två lager i flera rader, övre lagret brutet, på flak utan lämmar Högst tre lager i flera rader som ej fyller ut flakbredd på flak med lämmar Gods i container - ett eller två lager i en rad Gods i container - ett eller två lager i två rader 5.2 EJ FORMSTABILT GODS I RÄTBLOCKSFORM Balar i högst tre rader, övre lagret brutet, på flak med lämmar Säckgods i ett eller två lager i två rader, i container 5.3 FORMSTABILA RULLAR Pappersrullar i två lager och två rader, övre lagret brutet, på flak med lämmar TFK 1998:2

3 5.3.2 Helfat i två lager och fyra rader i undre lagret och två rader i övre lagret, på flak med lämmar Helfat i två lager och fyra rader, övre lagret brutet, i container Pappersrullar i två lager i en eller två rader, övre lagret brutet, på flak med lämmar Tunga plåtcoils, på flak utan lämmar 5.4 EJ FORMSTABILA RULLAR Valstrådsringar i två lager, på containerflak med gavlar 5.5 LÅNGGODS Sågat eller hyvlat virke i virkespaket, på flak med mittstöttor Virkespaket på flak med lämmar Rör eller profiler i en rad, på flak utan lämmar Rör eller cylindrar i flera lager och rader, på flak Rundvirke på lastbil med rullgodsstöttor 5.6 SKIVOR OCH PLATTOR Plattor på flak med A-bock Liggande skivor och plattor på flak utan lämmar, ej sjöfart Skivor och plattor på flak med sidostöttor 5.7 STORA TUNGA KOLLIN Loopsurrningar och H-strävor på flak utan lämmar Sadelförstängning, överfallssurrningar och H-strävor på flak utan lämmar parters surrning på maskintrailer 5.8 MASKINGODS Maskingods 5.9 FORDON Personbil på flak Allhjulsbromsat hjulfordon i 30-tonsklassen kryssurrat till maskintrailer Allhjulsbromsat hjulfordon i 30-tonsklassen, helförstängt och nedsurrat till maskintrailer Bandfordon i 30-tonsklassen kryssurrat till maskintrailer Bandfordon i 30-tonsklassen kryssurrat till maskintrailer och förstängt sidledes med dubbar Säkring av utskjutande redskap på hjul- eller bandfordon 5.10 CONTAINERTRANSPORT Tom container på flak med sidolämmar Tom container på flak utan sidolämmar Liftdumperbehållare på flak med lyftarmar Liftdumperbehållare på flak utan lyftarmar 5.11 SAMLASTAT GODS Gods av olika slag samlastat på lastbärare TFK 1998:2

4 5 ANVISNINGAR FÖR LASTSÄKRING 5.0 Gemensamma grunder för anvisningarna Förstängningsanordningar Förstängning innebär att lasten ligger an - är stuvad - mot fasta förstängningskonstruktioner på lastbärare såsom framstam, läm, sidovägg eller stöttor. Andra namn på förstängning är stämpling eller kottling. Lasten kan stuvas direkt - eller indirekt via fyllning - mot lastbärarens fasta, inbyggda konstruktioner som därvidlag hindrar horisontella godsrörelser. I praktiken är det dock ofta svårt att uppnå en direkt anliggning mot förstängningsanordning. Då godsenheterna stuvats tätt mot varandra kvarstår som regel alltid ett mindre spel till sidoläm eller motsvarande förstängning i längdled. Om detta spel till förstängningsanordning är större än motsvarande höjden hos en Europall (knappt 15 cm), skall det fyllas ut med exempelvis sådana pallar ställda på sidokant. Är spelet till sidoläm på vardera sidan om centralt placerad lastsektion större än hälften av höjden hos en Europall skall det fyllas ut med lämplig fyllning, exempelvis brädor. Onödigt spel skall undvikas Bandfaktor I handbokens typfall med anvisningar om lastsäkring som följer i detta kapitel anges hur många överfallssurrningar som erfordras med begreppet bandfaktor. Bandfaktorn är det tal som genom multiplikation med det antalet ton som lastsektionen väger anger hur många band som behövs för att surra den aktuella lastsektionen. För att kunna använda bandfaktorn måste man således först bestämma lastsektionens vikt i ton. Vid kombitransport med flera transportslag som går genom flera olika trafikområden är det lämpligt att välja den bandfaktor som ger flest antal band såvida TFK 1998:

5 inte klara möjligheter finns att senare under transporten, då så erfordras, komplettera lastsurrningen. Bandfaktorn x Lastsektionsvikten = Antal band (siffertalet höjs till jämnt antal) Det förutsättes genomgående (om inte annat särskilt anges) att överfallssurrningen består av band med 4 tons brottstyrka och att detta ansättes med en kraft av minst 400 kg. Om inte annat sägs förutsättes att vinkeln mellan flak och band är rät eller större än 75 grader. Lastens indelning i sektioner på lastbäraren TFK 1998:

6 5.0.3 Bärande kantprofil Då bärande kantprofil anbringas för att fördela kraften mellan olika lastsektioner och skydda godskanterna kan två lastsektioner slås samman till en större enhet som motsvarar kantprofilens utbredning vid beräkning av antalet band. På det viset elimineras till stor del det bandtillägg som annars måste göras för att komma till jämnt antal band per lastsektion. Bandfaktorn x Vikten av sammanlänkade lastsektioner = Antal band (siffertalet höjs även här till jämnt antal band men avrundningen blir totalt sett mindre) Friktion FRIKTIONSTABELL Angivna värden i tabellen på nästa sida gäller för rena och torra ytor fria från frost, is och snö. Då friktionshöjande material används krävs lastsäkringsintyg enligt gällande bestämmelser. De i tabellen rekommenderade friktionsvärdena är de lägsta som vid ett flertal oberoende praktiska försök uppmätts för var och en av de angivna materialkombinationerna. Värdena anger statisk friktion som är den friktion som kan hålla kvar lasten på ett sluttande plan med en viss största lutning. Då uppgift om en aktuell materialkombination inte finns upptagen i friktionstabellen eller om denna inte på annat sätt kan styrkas skall friktionskoefficienten 0,2 tillämpas för landsvägstransport och 0,3 för sjö- och järnvägstransport. Används högre värde än 0,2 respektive 0,3 krävs lastsäkringsintyg. TFK 1998:

7 MATERIALKOMBINATION I KONTAKTYTAN FRIKTIONS- KOEFFICIENT μ statisk SÅGAT TRÄ/TRÄPALL sågat trä mot plyfa/plywood/trä 0,5 sågat trä mot räfflad aluminium 0,4 sågat trä mot stålplåt 0,4 sågat trä mot krympfilm 0,3 KRYMPFILM krympfilm mot plyfa 0,4 krympfilm mot räfflad aluminium 0,4 krympfilm mot stålplåt 0,4 krympfilm mot krympfilm 0,4 KARTONG kartong mot kartong 0,5 kartong mot sågad träpall 0,5 STORSÄCK storsäck mot sågad träpall 0,4 STÅL OCH PLÅT plattjärnsbunt mot sågad träregel 0,5 omålad grovplåt mot sågad träregel 0,5 målad grovplåt mot sågad träregel 0,5 omålad grovplåt mot omålad grovplåt 0,4 målad grovplåt mot målad grovplåt 0,3 målat plåtfat mot målat plåtfat 0,2 TFK 1998:

8 SURRNINGSKRAV FÖR ATT HINDRA GODSVANDRING Gods som inte är förstängt kan till följd av kortvariga stötar under transporten vandra i sidled även om den statiska friktionen är 0,5 eller högre. Av den anledningen skall säkring alltid ske med minst en överfallssurrning per lastsektion eller med det högre antal som motsvarar en överfallssurning per 4 tons lastsektionsvikt. Detta gäller även av icke tippningsbenäget gods i förstängt utrymme om avståndet i sidled (f i bilden nedan) mellan gods och förstängningsanordning är större än 30 cm eller, för godskollin över första lagret, är större än en fjärdedel av godskollinas bredd. Det senare förutsätter också att kollina har plan undersida. L L f < 30 cm Avståndet till förstängningsanordning skall vara mindre än 30 cm eller, för godskollin över första lagret, ¼ av L för att godset skall kunna transporteras osäkrat även om friktionen är 0,5 eller högre vid landsvägstransport GODS PÅ LASTPALL Då gods placeras på lastpall utgör denna en lastbärare som är jämförbar med ett fordonsflak utan lämmar. Säkring som förhindrar att godset glider eller tippar i förhållande till lastpallen bör då göras genom överfallssurrning på motsvarande sätt som beskrivs i kapitel 5 avsnitt 5.1. Friktionen i glidytan mellan gods och lastpall blir således avgörande för dimensioneringen av denna surrning liksom godsenhetens höjd/bredd-förhållande och vikt (godsvikten motsvarar här vikten hos en lastsektion i avsnitt 5.1). TFK 1998:

9 Gods som friktions- och tippningssäkrats på lastpall FRIKTION I OLIKA LASTPLAN Då lasten består av mer än ett kolli i flera lager finns ett lastplan för varje lager. Vanligen är då materialkombinationen i var och en av dessa lastplan olika och därmed också friktionen. Om godset på det andra, eller på något högre liggande plan nedifrån sett, inte är sidoförstängt kan glidning sidledes uppkomma. Lastsäkringen beräknas i sådana fall antingen utgående från den lägsta friktionen i stapeln eller för ett eller flera enskilda lastlager i lastsektionen med dess friktion mot det underliggande lastplanet eller lastlagret. Särskilt om det övre lagrets vikt är lägre än det undre lagrets kan detta i många fall leda till onödigt högt krav på överfallssurrning. Möjlighet finns då att i beräkningen dela upp lastsektionen och räkna vart och ett av lagren för sig med den friktion som gäller för det underliggande glidplanet. Följande exempel illustrerar den effekt detta leder till. μ 1 φ μ 2 Två lika lager TFK 1998:

10 EXEMPEL Sätt μ 1 = 0,3 och μ 2 = 0,5. Kollivikten hos samtliga kolli antas vara 800 kg. Vinkeln φ får i anvisningarna inte understiga 60 grader. H/B är 0,8. Transporten gäller enbart landsväg. Normal beräkning Bandfaktor enligt tabell i anvisning är 0,84 (friktion = 0,3). Lastsektionsvikten är 4 x 800 = 3,2 ton Antal band: 3,2 x 0,9 = 2,69 ger 3 band Beräkning för uppdelad lastsektion - undre lagret Bandfaktor enligt tabell i anvisning är 0,25 (friktion = 0,5). Summa lastsektionsvikt över glidplanet är 4 x 800 = 3,2 ton Antal band: 3,2 x 0,25 = 0,80 ger 1 band - övre lagret Bandfaktor enligt tabell i anvisning är 0,84 (friktion = 0,3). Summa lastsektionsvikt över glidplanet är 2 x 800 = 1,6 ton Antal band: 1,6 x 0,84 = 1,34 ger 2 band Resultat: 2 band per lastsektion som är tillräckligt GLIDFRIKTION Om godset börjar glida råder glidfriktion som är lägre än den statiska. För lastsäkringsarrangemang som medger viss rörelse av godset har i denna bok lastsäkringsanvisningarna dimensionerats för en friktion som i sådana fall är 70% av statiska friktionen. Exempel på säkringsarrangemang som är åtstramande och medger en viss rörelse är grimma, loop och direkt surrning utan kompletterande förstängning som blockerar rörelse Erforderlig tryckstyrka för bottenförstängning i längdled Den tryckstyrka som krävs för bottenförstängning i längdled med hänsyn till lastens (alternativt lastlagrets) totala vikt, lastfallet (anvisat behov av band) och aktuell statisk friktion framgår av följande diagram. Angivna band (överfallssurrningar) förutsättes ha vertikala parter som lutar obetydligt eller högst 15 grader i förhållande till lodlinjen. I sådana fall då lasten inte fyller ut hela fordonsbredden, så att bandparterna lutar grader i förhållande till lastplanet (se vinkeln φ i bilden nederst på sidan 5.0.6), åtgår cirka 10 % fler band. Antalet använda band skall därför i sådana fall reduceras i samma proportion vid avläsning av diagrammen. TFK 1998:

11 Om osäkerhet föreligger om värdet på friktionskoefficienten för kontaktytan mellan lastenheten och underlaget används värdet 0,2 för landsväg och 0,3 för sjöfart och järnväg. Diagrammen kan även användas för att välja antal band respektive tryckstyrka för förstängningen i längdled enligt följande: Följ en vertikal linje i diagrammet uppåt från den punkt på den horisontella axeln som motsvarar lastsektionsvikten (eller om lasten är sammanhängande den totala lastvikten) till någon av linjerna för antalet band. På den vertikala axeln rakt ut till vänster erhålles då kravet på förstängningens tryckstyrka. Väljes tillräckligt många band behövs i vissa fall ingen förstängning. Då grimma ingår i lastsäkring med bottenförstängning kan varje grimma räknas som 0,7 band (överfallssurrning). EXEMPEL: Lasten är sammansatt av tre lastsektioner med gods som buntats till formstabila rätblock och som är bottenförstängda i sidled. Hur många överfallssurrningar alternativt vilken tryckstyrka för förstängning bakåt behövs då? Lastsektionsvikten är 20 ton. Den statiska friktionen mellan gods och lastplan är 0,3 enligt friktionstabellen i Av praktiska skäl används 4 band per lastsektion. Resultat: Följ den streckade pilen i diagrammet nedan och läs av 3,0 ton. 7 Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning bakåt på landsväg vid μ statisk = 0,3 Antal band Total lastvikt i ton TFK 1998:

12 10 Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning bakåt på landsväg vid μ statisk = 0,2 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning bakåt på landsväg vid friktionen 0,2 Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg vid μ statisk = 0,2 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg då friktionen är 0,2 TFK 1998:

13 Erforderlig tryckstyrka i ton A Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område A vid μ statisk = 0,2 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område A vid friktionen 0,2 8 B Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid μ statisk = 0,2 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid friktionen 0,2 TFK 1998:

14 Erforderlig tryckstyrka i ton C Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid μ statisk = 0, Total lastvikt i ton Antal band Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid friktionen 0,2 7 Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning bakåt på landsväg vid μ statisk = 0,3 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning bakåt på landsväg då friktionen är 0,3 TFK 1998:

15 25 Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg vid μ statisk = 0,3 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg vid friktionen 0,3 Erforderlig tryckstyrka i ton A Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område A vid μ statisk = 0,3 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område A vid friktionen 0,3 TFK 1998:

16 Erforderlig tryckstyrka i ton B Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid μ statisk = 0,3 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid friktionen 0,3 Erforderlig tryckstyrka i ton C Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid μ statisk = 0, Total lastvikt i ton Antal band Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid friktionen 0,3 TFK 1998:

17 3 Erforderlig tryckstyrka i ton 2,5 2 1,5 1 0,5 Bottenförstängning bakåt på landsväg vid μ statisk = 0,4 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning bakåt på landsväg då friktionen är 0,4 20 Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg vid μ statisk = 0,4 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg då friktionen är 0,4 TFK 1998:

18 Erforderlig tryckstyrka i ton A Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område A vid μ statisk = 0,4 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område A vid friktionen 0,4 Erforderlig tryckstyrka i ton B Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid μ statisk = 0,4 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid friktionen 0,4 TFK 1998:

19 Erforderlig tryckstyrka i ton C Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid μ statisk = 0, Total lastvikt i ton Antal band Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid friktionen 0,4 Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg vid μ statisk = 0,5 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg vid friktionen 0,5 TFK 1998:

20 A Erforderlig tryckstyrka i ton 1,5 1 0,5 Bottenförstängning framåt/ bakåt vid sjöfart i område A vid μ statisk = 0,5 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område A vid friktionen 0,5 Erforderlig tryckstyrka i ton B Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid μ statisk = 0,5 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid friktionen 0,5 TFK 1998:

21 C Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid μ statisk = 0,5 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid friktionen 0,5 Erforderlig tryckstyrka i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg vid μ statisk = 0,6 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt på järnväg och framåt på landsväg vid friktionen är 0,6 TFK 1998:

22 Erforderlig tryckstyrka i ton B Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid μ statisk = 0,6 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område B vid friktionen 0,6 Erforderlig tryckstyrka i ton C Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid μ statisk = 0,6 Antal band Total lastvikt i ton Bottenförstängning framåt/bakåt vid sjöfart i område C vid friktionen 0,6 TFK 1998:

23 5.0.6 Lastsektionens höjd, bredd och längd Vid beräkning av risken för tippning används H, B och L för att ange lastsektionens eller enskilt kollis dimensioner. Dessa mått definieras så som framgår av nedanstående figur. Alla anvisningar förutsätter homogent gods dvs. att tyngdpunkten är centralt placerad. Färdriktning TFK 1998:

24 5.0.7 Sneddrag med grimma för att hindra tippning och glidning Sneddrag med grimma eller annan motsvarande surrning behövs alltid för att hindra tippning av bottenförstängt godskolli om höjden genom längden (h/l) har ett större värde än i tabellen nedan. Om godset är förstängt upp till tyngdpunkten behövs dock ingen grimma. Grimma behövs om h/l är större än Trafikområde framåt bakåt 1 2 1,7 1,7 A 1,7 1,7 B 1 1 C 0,5 0,5 STUVNINGSEFFEKTEN Tätstuvning av flera kollin efter varandra ökar vältningsstabiliteten avsevärt. Detta illustreras av prov som utförts med modellkollin av trä med dimensionerna L = 69 mm och h = 103 mm dvs. h/l = 1,49. h/l = 1,49 TFK 1998:

25 Figuren på föregående sida visar att ett enstaka kolli välte vid 33,5 tippning av lastbäraren (mekanikberäkningar ger teoretiska värdet 33,8 ). Vid 2, 3 resp. 4 kollin i tätstuvad rad välte kolliraden vid 39, 52 resp. 67 tippning. Denna effekt - stuvningseffekten - beror på friktion mellan såväl kollin och flakgolv som inbördes mellan kollin. Vid provet var friktionskoefficienten genomgående lägre än 0,3 vilket hade uppnåtts genom att träytorna (hyvlat trä) genom gnidning polerats mot varandra. Säkring framåt ställer största kravet på vältningsstabilitet. Detta innebär att en lastbärare skall kunna tippas 45 framåt utan att lastraden välter. Vid mekanikberäkningar (som bekräftats av modellprov) erhölls följande resultat med friktionskoefficient, μ =0,3. h/l Maximal tippvinkel innan kolliraden välter framåt 1,0 45 med 1 enstaka kolli 1,5 51,0 med 2 kollin i rad 2,0 46,7 med 4 kollin i rad 2,5 >45 med 6 kollin i rad (skattat efter prov) TFK 1998:

26 DIMENSIONERING AV GRIMMA FÖR TIPPNINGSSÄKRING AV BOTTENFÖRSTÄNGD YTTRE LASTSEKTION L h S V o Max 45 0 Maximal lastlagervikt inom lastsektionen (q, ton) visas i följande tabell. h/l framåt på landsväg bakåt på landsoch framåt/bakåt väg och framåt/bakåt framåt/bakåt på järnväg sjöfart A sjöfart B sjöfart C a h = 1,0 a h = 0,5 a h/ a v = 0,3/0,3 a h/ a v = 0,4/0,2 1,0 ej tipprisk ej tipprisk ej tipprisk 18,8 1,5 11,2 ej tipprisk 37,6 14,1 2,0 7,5 ej tipprisk 25,0 12,5 2,5 6,2 37,6 20,9 11,7 3,0 5,6 22,5 18,8 11,2 Beräkningen förutsätter att grimman har minst 4 tons brottstyrka och ansättes med 0,4 ton i varje sidopart. Tabellen anger säkringskapaciteten för en sådan grimma. Används flera grimmor kan värdena höjas i motsvarande grad. TFK 1998:

27 DIMENSIONERING AV GRIMMA UTAN BOTTENFÖRSTÄNGNING För låga och långa lastsektioner kan grimman helt eller delvis ersätta behovet av bottenförstängning genom den ökade friktionskraften mot lastplanet och den horisontella dragkraften i lastbärarens längdriktning. Den förstängande effekten av grimman i detta fall visas i följande tabell. Sneddragsvinkeln mot lastplanet är cirka 45 grader. Beräkningarna är gjorda för maximalt tillåten belastning av vardera sneddragsparten med 1,33 ton. Hela vikten i ton för det lastlager som kan säkras mot glidning i längdled med 1, 2, 3 respektive 4 stycken grimmor bestående av band med 4 tons brottstyrka. μ s i tabellen står för den statiska friktionskoefficienten. framåt på landsväg bakåt på och framåt/bakåt landsväg framåt/bakåt framåt/bakåt på järnväg sjöfart A sjöfart B sjöfart C μ s a h = 1,0 a h = 0,5 a h/ a v = 0,3/0,3 a h/ a v = 0,4/0,2 1 grimma 0,2 2,4 5,9 8,3 5,7 0,3 2,8 7,8 9,6 6,3 0,4 3,3 10,9 11,1 7,0 0,5 3,9 16,9 13,0 7,7 2 grimmor 0,2 4,9 11,9 16,6 11,5 0,3 5,7 15,7 19,2 12,7 0,4 6,7 21,9 22,3 14,0 0,5 7,8 33,9 26,1 15,4 3 grimmor 0,2 7,4 17,9 24,9 17,3 0,3 8,6 23,6 28,8 19,1 0,4 10,0 32,9 33,5 21,0 0,5 11,7 50,9 39,1 23,1 4 grimmor 0,2 9,9 23,8 33,3 23,1 0,3 11,5 31,4 38,5 25,4 0,4 13,4 43,8 44,6 28,0 0,5 15,6 67,8 52,2 30,8 TFK 1998:

28 5.0.8 Lagerförstängning med tvärförbundna medbringare De tvärförbundna medbringare som beskrivs i bilden ovan, är ett förslag till ett praktiskt hjälpmedel för lagerförstängning som dock inte torde finnas tillgängligt som produkt. Anordningen består av en böjstyv och dragstark skiva av trä eller metall som i sina båda ändar har väl fixerade vinkelräta låsskivor Skivförstängning Om kollina inte är tillräckligt stabila kan förstängningseffekt erhållas med skivor. Skivor kan ersättas av brädor eller lastpallar. Beroende på kollinas formstabilitet kan förstängningskonstruktionen utföras med mindre eller större förstängningsyta. TFK 1998:

29 TRYCKSTYRKA HOS SKIVFÖRSTÄNGANDE BRÄDOR Följande tabell visar vilken tryckstyrka som kan uppnås med vertikala ohyvlade brädor i olika dimensioner som sticker upp 0,2 m över det undre lagret. Brädorna fördelas jämnt över lastbärarens bredd. Dimension Antal ton per bräda 25 x 100 0,83 25 x 125 1,04 50 x 100 1, Dubbelbalk och snedsträva/tvärbräda DUBBELBALK Dubbelbalken används i containers för att förstänga ej formstabilt gods i längdled. Förstängning som har en stor angreppsyta mot godset och fyller ut en relativt stor lucka kan på det viset åstadkommas. Dubbelbalken består av fyra horisontella balkar som stöder mot fram- eller bakgavelns kantbalkar. Balkarna placeras med avståndet H/4 från flakgolvet resp. lastens översida. Dubbelbalken dimensioneras enligt tabellen på nästa sida. TFK 1998:

30 Mellan last och dubbelbalkar placeras stående brädor som tryckfördelare över det mjuka godset. Dubbelbalkarna fixeras i höjdled genom spikning till brädorna samt till två stödben i dimension 25 x 75 mm. Balkarna åtskiljes med åtta stöttor. För trafikområdena LV, JV, A, B och C gäller: TOTAL S (m) TRÄVIRKESDIMENSIONER ANTAL BRÄDOR LASTVIKT I DUBBELBALK (mm) 25x125 (mm) (ton) balk stötta bakom varje lastrad 27 0,5 125x125 50x50 4 1,0 125x125 50x75 4 1,5 125x125 50x75 4 2,0 125x125 75x ,5 100x100 50x50 3 1,0 100x100 50x50 3 1,5 100x100 50x50 3 2,0 100x100 50x75 3 SNEDSTRÄVA/TVÄRBALK Gods i container kan alternativt förstängas framåt och bakåt med snedsträva/tvärbalk då i sådana fall då luckan är relativt stor. Snedsträva/tvärbalk tillverkas i trävirke som anpassas till kantbalkprofilerna i fram- och bakgavlarna. Dimensionering sker enligt bilden och tabellen på nästa sida. Två horisontella snedsträvor utgår från varje gavelkant - med max 30 vinkel mot containersidan - och spikas till tvärbrädor som ligger på avståndet H/4 från flakgolv resp. lastens översida. Bräda tillpassas och spikas till bräda enligt detaljfiguren ovan. Fyra stödben i dimensionen 25 x 100 mm spikas till snedträvorna för fixering i höjdled. TFK 1998:

31 S För trafikområden LV, JV, A, B och C gäller: TOTAL TRÄVIRKESDIMENSIONER, mm LASTVIKT (ton) S (m) SNEDSTRÄVA, TVÄRREGEL 27 0,5 50x75 50x100 1,0 75x75 50x100 1,5 75x75 50x100 2,0 75x100 50x ,5 50x50 50x75 1,0 50x75 50x100 1,5 75x75 50x100 2,0 75x75 50x Förankring av tungt gods Vid förankring av tungt gods till landsvägsfordon får man i beräkningarna ibland så höga värden för dragkraften i surrningarna att fordonet inte med sin egenvikt skulle kunna hindra tippning. Hela den sammanhållna enheten, fordon och gods, skulle tippa, om surrningskrafterna utnyttjades helt vid en maximal sidoacceleration. En alltför kraftig förankring till ett fordon med väsentligt lägre vikt än godset är således inte till någon nytta vid landsvägstrafik. Om, emellertid, fordonet i sig fasthålles exempelvis till ett fartygsdäck blir förhållandet annorlunda. Vid förankring av tungt gods görs beräkning med hänsyn till vad som även kallas vertikalförankring. För fordonets vikt används tjänstevikten som är fordonets vikt utan last. I anvisningarna 5.7.1, och görs kontroll av surrningarnas vertikalförankringskapacitet. TFK 1998:

32 Dimensionering av loopsurrning i sidled Vid tillämpning av loopsurrning för förankring av gods i sidled på fordon dimensioneras denna utifrån brottstyrkan hos surrningsparterna och med hänsyn tagen bland annat till 3-faldig säkerhet, dragriktningen och friktionen mot lastplanet. Med de beteckningar som framgår av figuren nedan ges i följande tabell några exempel på hur många ton som kan säkras med en enkel loop i endera sidoriktningen under olika betingelser. B Q ton Q x a h F ögla H β Q x a v S 1 B LP S 2 H B B LP Q F ögla S 1 S 2 a h a v β Kollits höjd Kollits bredd Lastplanets bredd Kollits vikt Dragkraften i fästöglan Dragkraften i den uppåtgående loopsurrningsparten Dragkraften i den horisontella loopsurrningsparten Totala horisontella accelerationen Totala vertikala accelerationen Vinkeln mellan loopens uppåtgående part och lastplanet TFK 1998:

33 Q ton per loopsurrningspar Vinkeln β (grader) Trafikområde μ statisk ,2 4,2 4,9 5,2 0,3 5,5 6,4 6,7 A 0,4 7,7 8,8 9,1 0,5 12,0 13,4 13,9 0,2 2,7 3,1 3,3 B 0,3 3,2 3,8 4,0 0,4 4,0 4,6 4,8 0,5 5,1 5,8 5,9 0,2 2,3 2,7 2,8 C 0,3 2,7 3,1 3,3 0,4 3,2 3,7 3,9 0,5 4,0 4,5 4,6 0,2 3,7 4,4 4,7 0,3 4,5 5,2 5,5 0,4 5,6 6,3 6,6 0,5 7,0 7,9 8,2 Några exempel som visar surrningskapaciteten hos en enkel loopsurrning Självåtstramande överfallssurrning Antalet överfallssurrningar för att motverka glidning i längdled kan i vissa fall minskas om en viss förflyttning av godset i längdled accepteras vid höga accelerationer. Vid förflyttningen sker en åtstramning av banden genom att deras anliggning mot godset blir sned i förhållande till lodlinjen. Därigenom ökar förstängningskraften. Effekten begränsas dock av den friktion mellan gods och band som krävs för att bandet inte skall glida mot godsets översida samt den maximala förflyttning man kan tillåta för godset. Betydande reducering av antalet erforderliga överfallssurrningar uppnås emellertid då lasthöjden är liten. FRIKTION MELLAN BAND OCH GODS Friktionen mellan band och gods bör vid beräkning av självåtstramningseffekten generellt antas vara låg och bör därför sättas till högst 0,2. TFK 1998:

34 FÖRFLYTTNINGSSTRÄCKAN Acceptabel maximal förflyttningssträcka för säkrat gods på lastbärare bedöms motsvara det avstånd till förstängningsanordning på cirka 15 cm som anges i I följande tabell visas med några exempel den reduktion av bandfaktorn (antalet band per ton lastsektionsvikt) som kan uppnås genom självåtstramning. REDUCERINGSFAKTORER VID ÖVERFALLSSURRNING I LÄNGDLED Reduceringsfaktor Lastsektionshöjden H är lägre än Bakåt Framåt A B C (meter) 0,5 0,46 0,51 0,48 0,51 0,53 1,0 0,62 0,70 0,65 0,70 0,72 1,5 0,85 0,95 0,89 0,95 0,99 2,0 0,98 1,00 1,00 1,00 1,00 Exempel: Stålbalkar som väger 16 ton i en enhetlig lastsektion skall säkras i längdled bakåt på en trailer. Transporten går på landsväg. Lastsektionens höjd är 0,45 m. Möjligheter att använda fast förstängning bakåt saknas beroende på att godset är något längre än flaket. Lösning: Friktionen mellan flaket, som är av sågat trä och stålbalkarna som har en yta motsvarande stålplåt är 0,4 enligt Av diagram i överst på sidan framgår att om tryckstyrkan är 0 ton (ingen tryckstyrka hos förstängning) och lastvikten 16 ton behövs på landsväg 5 stycken överfallssurrningar för att vid friktionen 0,4 hindra glidning i längdled bakåt. I tabellen ovan avläses för godshöjden 0,5 m (närmast högre värde) reduceringsfaktorn 0,46 på landsväg. Antal erforderliga band blir således 0,45 x 5 = 2,25 => 3 band. Bandantalet kan minskas med 5 3 = 2 stycken. TFK 1998:

35 Formstabilt gods i rätblocksformat ETT LAGER MED BOTTENFÖRSTÄNGNING I SIDLED MOT LÄMMAR LASTSEKTION Typfall: Lasten fyller ut hela flakets bredd enligt 5.0.1, om inte se Om lasten inte ligger an mot framstammen krävs förstängning i form av H-sträva och/eller i vissa fall grimma. I vissa fall krävs förstängning bakåt genom H- sträva och/eller grimma. Överfallssurrning Främre H-sträva Bakre H-sträva Grimmor Gör så här: 1. Beräkna H genom B och avrunda uppåt till närmast högre tabellvärde. 2. Bestäm lastsektionsvikten i ton. 3. Ta reda på friktionskoefficienten (se 5.0.4). Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) då uppgift om aktuell materialkombination saknas i friktionstabellen krävs lastsäkringsintyg. TFK 1998:

36 Formstabilt gods i rätblocksformat 4. Gå till tabellen för aktuellt trafikområde nedan och läs av bandfaktorn. Om värdet anges med streck (-----) behövs ingen överfallssurrning för att hindra tippning eller glidning 5. För att få reda på erforderligt antal band, multiplicera lastsektionsvikten i ton med bandfaktorn och avrunda uppåt till närmaste heltal. 6. Om lasten inte ligger an mot framstammen krävs förstängande surrning och/eller bottenförstängning framåt. 7. Bottenförstängning framåt och bakåt dimensioneras enligt Grimma, som är en förstängande surrning, behövs i vissa fall framåt och bakåt för att förhindra tippning, se Bandfaktortabell: Antal överfallssurrningar per ton lastsektionsvikt (band/ton). Friktionskoefficient: 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 H/B Rader: högst , , , , , , ,17 LV 1, , , , , ,43 1, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0,68 A 1, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, , , ,22 B 0,8 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,13 0, ,13 0, ,13 0,58 1,0 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 B 1,2 1,25 1,25 1,29 0,42 0,69 1, ,69 1, ,69 1, ,69 1,29 1,4 1,25 1,25 1,64 0,42 0,97 1, ,97 1, ,97 1, ,97 1,64 0,6 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, , ,38 C 0,8 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, ,29 0, ,29 0,78 1,0 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 1,19 0,32 0,61 1, ,61 1, ,61 1,19 C 1,2 1,88 1,88 1,88 0,84 0,93 1,59 0,32 0,93 1, ,93 1, ,93 1,59 1,4 1,88 1,88 2,00 0,84 1,25 2,00 0,32 1,25 2,00 0,15 1,25 2,00 0,15 1,25 2,00 0,6 0,38 0,38 0, ,8 0,38 0,38 0, , , , ,17 1,0 0,38 0,38 0, , , , ,43 JV 1,2 0,38 0,38 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1,4 0,38 0,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 Lastsäkring: För gods med hög volymvikt ryms hela lasten på en begränsad del av flaklängden även då maximal lastvikt utnyttjas. Detta medför att lasten måste koncentreras till mitten av flaket varvid spel uppkommer mellan last och framstam/bakläm. Belastningen på sidoförstängningen får då inte vara större än vad som motsvarar lastlängdens andel av hela flaklängden. Lasten bottenförstängs i längdled med H-strävorna och TFK 1998:2

37 Formstabilt gods i rätblocksformat Exempel: Ett flak lastas med totalt 24 ton gods i lastpallar. Varje lastsektion väger 3 ton och består av 3 lastpallar, vilket ger en total bredd på B = 3 x 0,8 = 2,4 m och lastsektionslängd L = 1,2 m. Lastpallarna står i ett lager med höjden h = 1,8 m. Flakytan är av stålplåt. Lasten skall gå från Sandviken i Sverige till hamn Storbritannien över Nordsjön, dvs. i trafikområde landsväg och sjöfart B. Lösning: (Följer punkterna i Gör så här på s ) 1. H/B = 1,8/2,4 = 0,75 höjs till 0,8. 2. Lastsektionsvikten är 2 ton. 3. Enligt friktionstabellen i är friktionskoefficienten mellan trä (Europall) och stålplåt 0,4. 4. Bandfaktorn 0,13 erhålles ur tabellen på föregående sida (trafikområde B B ) friktionskoefficient 0,4 2 rader och H/B 0,8). 5. Lastsektionsvikten i ton multipliceras med bandfaktorn: 3 x 0,12 = 0,26. Avrundning uppåt ger 1 band per lastsektion. 6. Om lasten inte ligger an mot framstammen krävs bottenförstängning framåt som dimensioneras enligt Ett band per lastsektion och åtta lastsektioner (16/2= 8) ger 8 band. Totalvikten 16 ton i diagrammet på s ( framåt på landsväg, μ = 0,4) visar för 8 band erforderlig tryckstyrka på 7,0 ton. Diagrammet nederst på s , för sjöfart i område B B anger krav på en tryckstyrka av 0,3 ton vilket är lägre och således ej dimensionerande för förstängning framåt. Bottenförstängning bakåt krävs enligt diagrammet nederst på s ( framåt/bakåt för sjöfart i område B) med 0,3 ton. För landsvägsom framgår av diagrammet överst på s krävs ingen tryckstyrka. 8. Eftersom h/l = 1,8/0,8 = 2,25 > behövs grimma framåt för att hindra tippning om lasten inte ligger an mot framstammen (se i tabellen på s ). 9. Eftersom h/l = 2,25 > 1 för B behövs grimma även bakåt enligt samma tabell, för att hindra tippning. Med en lastlagervikt inom lastsektionen på q 0 2 ton är det tillräckligt med en grimma framåt respektive bakåt (se tabell på s TFK 1998:

38 Formstabilt gods i rätblocksformat FLERA LAGER MED BOTTENFÖRSTÄNG- NING I SIDLED PÅ FULLASTAT FLAK LASTSEKTION Typfall: Lasten fyller ut hela flakets bredd enligt 5.0.1, om inte se lastfall Lasten består av flera lager, om inte se lastfall Övre lagret endast friktionssäkrat i sidled, om inte se lastfall Överfallssurrning Grimma Gör så här: 1. Beräkna H genom B och avrunda uppåt till närmast högre tabellvärde. 2. Beräkna lastsektionsvikten i ton. TFK 1998:

39 Formstabilt gods i rätblocksformat 3. Ta reda på friktionskoefficienten för glidplanet mellan det övre och nedre lagret i Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) då uppgift om aktuell materialkombination saknas i friktionstabellen krävs lastsäkringsintyg. 4. Gå till tabellen för aktuellt trafikområde och läs av bandfaktorn. Om värdet anges med streck behövs ingen överfallssurrning för att hindra tippning eller glidning (dock se beträffande krav på surrning för att förhindra godsvandring). 5. För att få reda på erforderligt antal band, multiplicera lastsektionsvikten i ton med bandfaktorn och avrunda uppåt. 6. Grimma bakåt behövs i vissa fall för att medverka i förstängningen bakåt och för att hindra tippning av den bakre lastsektionen, se Lastsäkring: Det övre lagret är enbart friktionssäkrat i sidled och bakåt. Lastens undre lager förstänges av framstam och lämmar. Övre lagret förstängs framåt av framstammen. Överfallssurrning dras vid behov över varje lastsektion och ansätts med sådan kraft att friktionen mellan de båda lagren hindrar dem från att skjuvas isär från varandra både i längdled och sidled. Kring det övre lagrets bakkant dras vid behov sneddrag med grimma för att ge säker sammanhållning av bakpartiet. Brottstyrkan bör vara minst 4 ton och ansättningskraften 0,4 ton i varje sidopart. Vid stora H/L förses det övre lagrets bakersta sektioner med rundtörn för att hindra att den yttre sektionens botten glider ut bakåt TFK 1998:2

40 Formstabilt gods i rätblocksformat Bandfaktortabell: Antal överfallssurrningar per ton lastsektionsvikt (band/ton): Friktionskoefficient: 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Antal H/B Rader: lager högst A 0, , , , , , ,17 1 1, , , , , ,43 A LV 1, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,42 0,16 0,16 0, ,8 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,42 0,16 0,16 0, , ,17 2 1,0 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,43 0,16 0,16 0, , ,43 1,2 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,68 0,16 0,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1,4 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,93 0,16 0,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, , , ,22 B 0,8 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,13 0, ,13 0, ,13 0,58 1 1,0 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 B 1,2 1,25 1,25 1,29 0,42 0,69 1, ,69 1, ,69 1, ,69 1,29 1,4 1,25 1,25 1,64 0,42 0,97 1, ,97 1, ,97 1, ,97 1,64 0,6 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,84 0,47 0,47 0,47 0,25 0,25 0,25 0,11 0,11 0,22 0,8 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,84 0,47 0,47 0,58 0,25 0,25 0,58 0,11 0,13 0,58 2 1,0 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,93 0,47 0,47 0,93 0,25 0,41 0,93 0,11 0,41 0,93 1,2 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 1,29 0,47 0,69 1,29 0,25 0,69 1,29 0,11 0,69 1,29 1,4 1,57 1,57 1,64 0,84 0,97 1,64 0,47 0,97 1,64 0,25 0,97 1,64 0,11 0,97 1,64 0,6 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, , ,38 C 0,8 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, ,29 0, ,29 0,78 1 1,0 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 1,19 0,32 0,61 1, ,61 1, ,61 1,19 C 1,2 1,88 1,88 1,88 0,84 0,93 1,59 0,32 0,93 1, ,93 1, ,93 1,59 1,4 1,88 1,88 2,00 0,84 1,25 2,00 0,32 1,25 2,00 0,15 1,25 2,00 0,15 1,25 2,00 0,6 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,05 0,63 0,63 0,63 0,38 0,38 0,38 0,21 0,21 0,38 0,8 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,05 0,63 0,63 0,78 0,38 0,38 0,78 0,21 0,29 0,78 2 1,0 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,19 0,63 0,63 1,19 0,38 0,61 1,19 0,21 0,61 1,19 1,2 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,59 0,63 0,93 1,59 0,38 0,93 1,59 0,21 0,93 1,59 1,4 1,88 1,88 2,00 1,05 1,25 2,00 0,63 1,25 2,00 0,38 1,25 2,00 0,21 1,25 2,00 0,6 0,38 0,38 0, ,8 0,38 0,38 0, , , , ,17 1 1,0 0,38 0,38 0, , , , ,43 JV 1,2 0,38 0,38 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1,4 0,38 0,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,35 0,19 0,19 0,19 0,09 0,09 0,09 0,8 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,35 0,19 0,19 0,19 0,09 0,09 0,17 2 1,0 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,43 0,19 0,19 0,43 0,09 0,09 0,43 1,2 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,68 0,35 0,35 0,68 0,19 0,21 0,68 0,09 0,21 0,68 1,4 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,93 0,35 0,41 0,93 0,19 0,41 0,93 0,09 0,41 0,93 TFK 1998:

41 Formstabilt gods i rätblocksformat TFK 1998:2

42 Formstabilt gods i rätblocksformat TVÅ LAGER I HÖGST TRE RADER, ÖVRE LAGRET BRUTET PÅ FLAK MED LÄMMAR Tröskelförstängning kan ersättas av skivförstängning se LASTSEKTION Typfall: Lasten fyller ut hela flakets bredd enligt 5.0.1, om inte se Om lastens övre lager inte ligger an mot framstammen krävs i vissa fall tröskelförstängning med underlägg samt grimma som hindrar tippning framåt. I vissa fall krävs förstängning bakåt genom fyllning och tröskelförstängning med underlägg samt grimma i övre och undre lagret som hindrar Överfallssurrning Fyllning Grimmor Underlägg TFK 1998:

43 Formstabilt gods i rätblocksformat tippning bakåt TFK 1998:2

44 Formstabilt gods i rätblocksformat Gör så här: 1. Beräkna H genom B och avrunda uppåt till närmast högre tabellvärde. 2. Beräkna lastsektionsvikten i ton. 3. Ta reda på friktionskoefficienten (se 5.0.4). Används högre värden än 0,2 (0,3 för sjöfart och järnväg) då uppgift om aktuell materialkombination saknas i friktionstabellen krävs lastsäkringsintyg. 4. Gå till tabellen för aktuellt trafikområde och läs av bandfaktorn. Om värdet anges med streck (-----) behövs ingen överfallssurrning för att hindra tippning eller glidning (dock se beträffande krav på surrning för att förhindra godsvandring). 5. För att få reda på erforderligt antal band, multiplicera lastsektionsvikten i ton med bandfaktorn och avrunda uppåt till närmaste heltal. 6. Om lastens övre lager inte ligger an mot framstammen krävs i vissa fall grimma framåt, se tabell i Bottenförstängning bakåt genom fyllning krävs med den tryckstyrka som anges i Grimma bakåt behövs i vissa fall för att förhindra tippning, se tabell i Rundtörnssurrning Sneddrag med grimma kan ersättas med rundtörn med samma brottstyrka och ansättningskraft TFK 1998:

45 Formstabilt gods i rätblocksformat Bandfaktortabell: Antal överfallssurrningar per ton lastsektionsvikt (band/ton). Friktionskoefficient: 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Antal H/B Rader: lager högst A 0, , , , , , ,17 1 1, , , , , ,43 A LV 1, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,42 0,16 0,16 0, ,8 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,42 0,16 0,16 0, , ,17 2 1,0 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,43 0,16 0,16 0, , ,43 1,2 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,68 0,16 0,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1,4 0,94 0,94 0,94 0,42 0,42 0,93 0,16 0,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, , , ,22 B 0,8 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,13 0, ,13 0, ,13 0,58 1 1,0 1,25 1,25 1,25 0,42 0,42 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 B 1,2 1,25 1,25 1,29 0,42 0,69 1, ,69 1, ,69 1, ,69 1,29 1,4 1,25 1,25 1,64 0,42 0,97 1, ,97 1, ,97 1, ,97 1,64 0,6 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,84 0,47 0,47 0,47 0,25 0,25 0,25 0,11 0,11 0,22 0,8 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,84 0,47 0,47 0,58 0,25 0,25 0,58 0,11 0,13 0,58 2 1,0 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 0,93 0,47 0,47 0,93 0,25 0,41 0,93 0,11 0,41 0,93 1,2 1,57 1,57 1,57 0,84 0,84 1,29 0,47 0,69 1,29 0,25 0,69 1,29 0,11 0,69 1,29 1,4 1,57 1,57 1,64 0,84 0,97 1,64 0,47 0,97 1,64 0,25 0,97 1,64 0,11 0,97 1,64 0,6 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, , ,38 C 0,8 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 0,84 0,32 0,32 0, ,29 0, ,29 0,78 1 1,0 1,88 1,88 1,88 0,84 0,84 1,19 0,32 0,61 1, ,61 1, ,61 1,19 C 1,2 1,88 1,88 1,88 0,84 0,93 1,59 0,32 0,93 1, ,93 1, ,93 1,59 1,4 1,88 1,88 2,00 0,84 1,25 2,00 0,32 1,25 2,00 0,15 1,25 2,00 0,15 1,25 2,00 0,6 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,05 0,63 0,63 0,63 0,38 0,38 0,38 0,21 0,21 0,38 0,8 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,05 0,63 0,63 0,78 0,38 0,38 0,78 0,21 0,29 0,78 2 1,0 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,19 0,63 0,63 1,19 0,38 0,61 1,19 0,21 0,61 1,19 1,2 1,88 1,88 1,88 1,05 1,05 1,59 0,63 0,93 1,59 0,38 0,93 1,59 0,21 0,93 1,59 1,4 1,88 1,88 2,00 1,05 1,25 2,00 0,63 1,25 2,00 0,38 1,25 2,00 0,21 1,25 2,00 0,6 0,38 0,38 0, ,8 0,38 0,38 0, , , , ,17 1 1,0 0,38 0,38 0, , , , ,43 JV 1,2 0,38 0,38 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0, ,21 0,68 1,4 0,38 0,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0, ,41 0,93 0,6 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,35 0,19 0,19 0,19 0,09 0,09 0,09 0,8 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,35 0,19 0,19 0,19 0,09 0,09 0,17 2 1,0 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,61 0,35 0,35 0,43 0,19 0,19 0,43 0,09 0,09 0,43 1,2 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,68 0,35 0,35 0,68 0,19 0,21 0,68 0,09 0,21 0,68 1,4 1,13 1,13 1,13 0,61 0,61 0,93 0,35 0,41 0,93 0,19 0,41 0,93 0,09 0,41 0, TFK 1998:2

46 Formstabilt gods i rätblocksformat Lastsäkring: Övre lagret friktionssäkrat i sidled och tröskel förstängt framåt-bakåt. Undre lagret förstängs av framstam och sidolämmar. I lucka mellan last och bakläm läggs fyllning bestående av virke (H-sträva i större lucka) till 5 cm höjd. Övre lagret förstängs genom att undre lagrets lastsektion omedelbart framför resp. bakom lastlagret höjs med ett underlägg och bildar förstängningströsklar. I vissa fall krävs motsvarande förstängning bakåt. För effektiv tröskelförstängning bakåt måste minst två undre lastsektioner ligga bakom tvålagerssektionerna. Överfall dras över varje tvålagerssektion och överfall över varje enlagersektion. Sneddrag med grimma dras vid behov fram och bak och bör ha minst 4 tons brottstyrka och ansättas med 0,4 ton i varje sidopart. Grimma kan ersättas med rundtörn med samma brottstyrka och ansättningskraft (se 5.0.7). TFK 1998: