LAST OCH VIKTER ÅKERIHANDBOKEN 2005 ÅKERIFÖRENINGEN - BILDAD AV ÅKARE FÖR ÅKARE

Transkript

1 LAST OCH VIKTER VÄGNÄTET Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar som inte är enskilda, bärighetsklass 2 (BK2) eller bärighetsklass 3 (BK3). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Vägverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av en sådan väg skall tillhöra bärighets- klass 1 eller 3 meddelas av kommunen. Vägverket ger varje år ut väginformationskartor som bland annat visar vägarnas bärighetsklasser. Det finns en Sverigekarta som visar huvudvägnätet samt region- och länskartor. Det finns även speciella vinterkartor för Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. Kartorna beställs från Vägverket, Distribution, Borlänge, tfn Vid färd på enskilda vägar är föraren skyldig att ta reda på om vägen håller för aktuell bruttovikt.

2 Observera För enskilda vägar gäller följande: Det är upp till föraren av fordonet att kontrollera att vägen klarar den belastning som uppstår vid färd på den enskilda vägen. Sådan kontroll måste då göras före färd på vägen. Uppstår skador på eget fordon eller last till följd av att vägen inte klarat belastningen måste åkaren själv svara för uppkomna kostnader. Den som äger den enskilda vägen är inte skadeståndsskyldig. Utgår statsbidrag till den enskilda vägen måste emellertid vägens ägare skylta vid förändringar av vägens standard. Möjligheten till eventuell ersättning vid skada är på sådan väg något större, men fortfarande väldigt liten, eftersom det är mycket svårt att i efterhand bevisa att vägens ägare brustit i kontroll av vägen. Last och vikter Viktbegrepp Tjänstevikt Fordonet i driftsfärdigt skick inkl verktyg, reservhjul, bränsle och föraren. 137 Totalvikt Tjänstevikt + den maxlast som registreringsbevis anger. Bruttovikt Tjänstevikt + den last som fordonet för tillfället har. Trafikdel

3 FORDONSVIKTER Flera olika saker styr hur mycket ett fordon får väga när det är lastat (bruttovikt): axeltryck, boggitryck och trippelaxeltryck. bruttovikt vid olika axelavstånd mellan första och sista axeln på fordon/fordonståg samt mellan axelkombinationer. fordonens totalvikt (finns på fordonets registreringsbevis). axelavstånd mellan bilens sista axel och släpets första axel. BRUTTOVIKT VID OLIKA AXELAV- STÅND Bruttovikten vid olika axelavstånd finner man i bruttoviktstabellerna för BK1, BK2 och för axeltrycksbegränsade vägar BK 3 längre bak i detta avsnittet. (OBS för fordon i internationell trafik se nedan under rubriken "Internationell trafik"). Utöver tabellerna gäller en bruttoviktbegränsning för olika fordonsslag. Denna bruttovikt får inte överskridas BK 1 BK 2 för motorfordon med två hjulaxlar för motorfordon med tre hjulaxlar 25(26*) se tabell för motorfordon med fyra eller fler axlar 31(32*) se tabell för fordon som inte är motordrivet 36 se tabell * 26 resp 32 ton förutsätter att drivaxeln är försedd med dubbelmonterade hjul och luftfjädring eller likvärdig fjädring, eller också att drivaxel är försedd med dubbelmonterade hjul och vikten inte överstiger 9,5 ton på varken driv- eller löpaxeln. Observera Alla 3-axliga fordon med ett totalt axelavstånd som är kortare än 5,0 meter definieras som en trippelboggi. Detta kan medföra orimliga konsekvenser vid sammankoppling med annat fordon vad gäller krav på axelavstånd mellan fordonen.. TOTALVIKT Framgår av registreringsbevis. Denna är beroende av fordonets konstruktion och den får inte överstigas. AXEL-, BOGGI- OCH TRIPPELAXELTRYCK DEFINITIONER Axeltryck: Den sammanlagda statiska vikt som hjulen på en hjulaxel överför till vägbanan. Boggi: Två hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd som är mindre än 2,0 meter. Boggitryck: Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en boggi överför till vägbanan. Trippelaxel: Tre hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd mellan den första och den tredje axeln som är mindre än 5,0 meter. Trippelaxeltryck: Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en trippelaxel överför till vägbanan.

4 Högsta tillåtna axel-, boggi-, och trippelaxeltryck BK1 BK2 BK3 Axeltryck Ton Ton Ton Axel som inte är drivande Drivande axel 11, Boggitryck Avståndet mellan axlarna är mindre än 1,0 meter 11,5 11,5 11,5 Avståndet mellan axlarna är 1,0 meter eller större men inte 1,3 meter Avståndet mellan axlarna är 1,3 meter eller större men inte 1,8 meter Avståndet mellan axlarna är 1,3 meter eller större men inte 1,8 meter och drivaxeln är försedd med dubbelmonterade hjul och luftfjädring eller likvärdig fjädring, eller varje drivaxel är försedd med dubbelmonterade hjul och vikten överstiger inte 9,5 ton på någon av axlarna Avståndet mellan axlarna är 1,8 meter eller större Trippelaxeltryck Avståndet mellan de yttre axlarna är mindre än 2,6 meter Avståndet mellan de yttre axlarna är 2,6 meter eller större Last och vikter 139 Bruttovikt av fordon och fordonståg Bruttoviktstabell Fordon på hjul BK1 BK2 BK3 Fordon på band eller medar 18 ton 18 ton 18 ton Trafikdel

5 Axelavstånd för kombinationer Axelavstånd mellan olika fordon i BK1 BK2 BK3 fordonståg meter meter meter om båda axlarna är enkelaxlar om den ena axeln är en enkelaxel och den andra ingår i en boggi eller trippelaxel om axlarna ingår i var sin boggi om den ena axeln ingår i en boggi och den andra i en trippelaxel eller båda i en trippelaxel 5 AXELAVSTÅND MELLAN FORDON Det finns ytterligare en viktig bruttoviktsbestämmelse och den gäller avståndet mellan bilens sista och släpvagnens första axel. Om avståndet understiger vad som anges i ovanstående tabell begränsas bruttovikten för varje möjlig axelkombination i fordonståget till tillåten vikt enligt bruttoviktstabellen. Tabellen för släpvagnar får användas om den tillåtna bruttovikten blir högre. Ingen axelkombination får då ha högre vikt än den som anges som högsta vikt för motsvarande axelavstånd. Ett felaktigt avstånd kan ge mycket höga överlastavgifter och medföra penningböter för den trafikansvarige och/eller förare. INTERNATIONELL TRAFIK Svenska bruttovikter för fordon eller fordonståg och axelavstånd mellan bilens sista och släpens första axel och gränser får överskidas vid internationell trafik på BK1-väg i Sverige. Dock får i så fall inte nedanstående mått och vikter överskridas: 26 ton för treaxligt motorfordon. 38 ton för fyraxligt fordonståg. 40 ton för fem- eller sexaxligt fordonståg. 44 ton för treaxligt motorfordon med två eller treaxlig påhängsvagn vid transport av 40 fots ISO-container. 16,5 meter för bil med påhängsvagn. 18,75 meter för bil med släpvagn. SKATTEVIKT Tunga fordons skattevikt är den lägsta av följande vikter: totalvikten. summan av tjänstevikten och den last som fordonet kan föras med på en BK1-väg med hänsyn taget till de axel-, boggi-, trippelaxeltryck som maximalt kan tillåtas enligt BK1 (se tabell under rubriken Axel-, boggi-, trippelaxeltryck ). maximalt tillåten bruttovikt enligt bruttoviktstabell för BK1 (se tabell) för avståndet mellan första och sista axel på fordonet. Detta innebär att tunga fordons skattevikt blir lika med maximalt tillåten bruttovikt.

6 BK 1, högsta tillåtna bruttovikt vid olika avstånd Avstånd i meter mellan Högsta Avstånd i meter mellan Högsta fordonets eller tillåtna fordonets eller tillåtna fordonstågets första bruttovikt fordonstågets första bruttovikt och sista axel i ton för och sista axel i ton för fordonet fordonet eller eller fordonståg fordonståg mindre än 1,00 11,5 10,00 men inte 10, ,00 men inte 1, ,25 10, ,30 1, ,50 10, ,80 2, ,75 11, ,00 2, ,00 11, ,60 5, ,25 11, ,00 5, ,50 11, ,20 5, ,75 12, ,40 5, ,00 12, ,60 5, ,50 13, ,80 6, ,00 13, ,00 6, ,50 14, ,20 6, ,00 14, ,40 8, ,50 15, ,25 8, ,00 15, ,50 8, ,50 16, ,75 9, ,00 16, ,00 9, ,50 17, ,25 9, ,00 17, ,50 9, ,50 18, ,75 10, ,00 och större 60 Last och vikter 141 För släpvagn eller för en dolly, med tillkopplad påhängsvagn med ett minsta avstånd mellan första och sista axel av 6,6 m gäller dock följande 6,60 men inte 6, ,80 7, ,00 7, ,20 och större 36 Trafikdel

7 BK 2, högsta tillåtna bruttovikt vid olika avstånd Avstånd i meter mellan Högsta Avstånd i meter mellan Högsta fordonets eller tillåtna fordonets eller tillåtna fordonstågets första bruttovikt fordonstågets första bruttovikt och sista axel i ton för och sista axel i ton för fordonet fordonet eller eller fordonståg fordonståg mindre än 2,00 16,00 10,60 men inte 10,80 32,02 2,00 men inte 2,60 20,00 10,80 11,00 32,36 2,60 4,80 22,00 11,00 11,20 32,70 4,80 5,00 22,16 11,20 11,40 33,04 5,00 5,20 22,50 11,40 13,40 38,00 5,20 5,40 22,84 13,40 13,60 38,04 5,40 5,60 23,18 13,60 13,80 38,56 5,60 5,80 23,52 13,80 14,00 39,08 5,80 6,00 23,86 14,00 14,20 39,60 6,00 6,20 24,20 14,20 14,40 40,12 6,20 6,40 24,54 14,40 14,60 40,64 6,40 6,60 24,88 14,60 14,80 41,16 6,60 6,80 25,22 14,80 15,00 41,68 6,80 7,00 25,56 15,00 15,20 42,20 7,00 7,20 25,90 15,20 15,40 42,72 7,20 7,40 26,24 15,40 15,60 43,24 7,40 7,60 26,58 15,60 15,80 43,76 7,60 7,80 26,92 15,80 16,00 44,28 7,80 8,00 27,26 16,00 16,20 44,80 8,00 8,20 27,60 16,20 16,40 45,32 8,20 8,40 27,94 16,40 16,60 45,84 8,40 8,60 28,28 16,60 16,80 46,36 8,60 8,80 28,62 16,80 17,00 46,88 8,80 9,00 28,96 17,00 17,20 47,40 9,00 9,20 29,30 17,20 17,40 47,92 9,20 9,40 29,64 17,40 17,60 48,44 9,40 9,60 29,98 17,60 17,80 48,96 9,60 9,80 30,32 17,80 18,00 49,48 9,80 10,00 30,66 18,00 18,20 50,00 10,00 10,20 31,00 18,20 18,40 50,52 10,20 10,40 31,34 18,40 18,50 51,04 10,40 10,60 31,68 18,50 och större 51,40

8 BK 3, Axeltrycksbegränsade vägar, högsta tillåtna bruttovikt Avstånd i meter mellan Högsta Avstånd i meter mellan Högsta fordonets eller tillåtna fordonets eller tillåtna fordonstågets första bruttovikt fordonstågets första bruttovikt och sista axel i ton för och sista axel i ton för fordonet fordonet eller eller fordonståg fordonståg mindre än 2,00 12,00 12,00 men inte 12,40 25,00 2,00 men inte 2,40 12,50 12,40 12,80 25,50 2,40 2,80 13,00 12,80 13,20 26,00 2,80 3,20 13,50 13,20 13,60 26,50 3,20 3,60 14,00 13,60 14,00 27,00 3,60 4,00 14,50 14,00 14,40 27,50 4,00 4,40 15,00 14,40 14,80 28,00 4,40 4,80 15,50 14,80 15,20 28,50 4,80 5,20 16,00 15,20 15,60 29,00 5,20 5,60 16,50 15,60 16,00 29,50 5,60 6,00 17,00 16,00 16,40 30,00 6,00 6,40 17,50 16,40 16,80 30,50 6,40 6,80 18,00 16,80 17,20 31,00 6,80 7,20 18,50 17,20 17,60 31,50 7,20 7,60 19,00 17,60 18,00 32,00 7,60 8,00 19,50 18,00 18,40 32,50 8,00 8,40 20,00 18,40 18,80 33,00 8,40 8,80 20,50 18,80 19,20 33,50 8,80 9,20 21,00 19,20 19,60 34,00 9,20 9,60 21,50 19,60 20,00 34,50 9,60 10,00 22,00 20,00 20,40 35,00 10,00 10,40 22,50 20,40 20,80 35,50 10,40 10,80 23,00 20,80 21,20 36,00 10,80 11,20 23,50 21,20 21,60 36,50 11,20 11,60 24,00 21,60 22,00 37,00 11,60 12,00 24,50 större än 22,00 = 37,5 ton + 0,25 ton per 0,2 m ökning av axelavståndet Last och vikter 143 Trafikdel

9 FJÄDRING Luftfjädring Fordon med luftfjädring som registreringsbesiktigas efter den 1 oktober 1993 får i registreringsbeviset textkoden "T27A". Kravet är att drivaxeln skall vara försedd med dubbelmonterade hjul, och att minst 75% av fjädringseffekten på axeln är luftfjädrad, eller försedd med likvärdig fjädring. Fordon med denna fjädring tillåts ha 19 tons boggitryck och 26/32 tons bruttovikt (om den garanterade axelbelastningen och bruttoviktstabellen medger detta). Tandemdrift De fordon som har tandemdrift och dubbelmonterade hjul får istället textkoden "T21A". Även dessa fordon får ha 19 tons boggitryck och 26/32 tons bruttovikt, under förutsättning att inte vikten på någon axel i boggin överstiger 9,5 ton (om garanterad axelbelastning och bruttoviktstabell tillåter). Vanlig stålfjädrad boggi En vanlig stålfjädrad boggi, med dubbelmonterade hjul på drivaxeln, och som inte på någon av axlarna har en vikt som överstiger 9,5 ton, får tillåtas för 19 tons boggitryck och 26/32 tons bruttovikt. Vilka fordon som uppfyller dessa krav räknas fram med hjälp av Y-konstanten, som finns angiven i fordonets registreringsbevis. Ex. Volvo med Y-konstant 1,08 och 8 tons framaxel samt konventionell fjädring. Drivaxeln i boggin får ha en vikt av 9,5 ton. Andra axeln i boggin får då ha 9,5/1,08 = 8,80 ton. Detta ger ett max boggitryck på 9,5 + 8,8 = 18,3 ton. Till detta lägger vi en 8 tons framaxel 18,3 + 8 = 26,3 ton. Dock får inte bruttovikten överstiga 26 ton för 3- axliga motorfordon. OBS! Om vikten på någon axel i detta fall överstiger 9,5 ton blir tillåten bruttovikt bara 25 ton, resp 18 tons boggitryck.

10 Längdbestämmelser Från den 1 november 1997 gäller nya längd- och måttbestämmelser. Lastbilskombinationer som är maximalt 24 meter långa berörs inte av de nya reglerna. För dessa behålls frihöjden och fordonsbredden 2,6 m under obegränsad tid. 25,25 meter långa fordonskombinationer Sedan den 1 november 1997 är största tillåten längd för fordonståg i Sverige 25,25 meter. Upp till 24,0 meters längd finns inga särskilda krav som är föranledda av fordonslängden. Om fordonstågets längd överstiger 24,0 meter ställs emellertid särskilda krav på de ingående fordonens dimensioner och utrustning. Vilka krav som ställs på fordon och vad som i övrigt gäller regleras genom dels Trafikförordningen och dels genom Vägverkets författningssamling, VVFS 1997:376 och ,25-bestämmelserna innebär att det ges möjlighet att koppla samman vissa fordon, som inte avviker från de gemensamma EU-reglerna om fordons mått (direktiv 96/53 EEG), till högst 25,25 meters tåglängd (modulsystemet). Modulsystemet bygger på att lastlängderna 7,82 meter (det största flaket enligt CEN-standard) och 13,6 meter (påhängsvagn och samtidigt det längsta fordonet enligt EU-reglerna) kombineras i ett fordonståg (se nedan). Dessutom skall fordon och fordonståg uppfylla ett antal förutsättningar. Last och vikter 145 Förutsättningar De ingående fordonen får inte överskrida de EU-gemensamma måtten. Det innebär bl a att bredden får vara högst 2,55 meter (2,60 meter för temperaturkontrollerad påbyggnad med minst 45 mm tjocka sidoväggar). Detta gäller även container, växelflak och annan avtagbar påbyggnad. Varje fordon i fordonståget skall vara utrustat med ABS-bromsar. Bromsarna skall uppfylla kraven i EG:s bromsdirektiv (71/320/EEG) Påhängsvagn får inte ha större avstånd från kopplingstappen till främs- Trafikdel

11 ta delen än 204 cm och större avstånd till bakersta delen än 12,0 meter. Detta ger en fordonslängd av ca 13,6 meter. Dragfordonet skall kunna vända inom en cirkelring där ytterradien är 12,5 meter och innerradien 5,3 meter. Fordonståget skall kunna vända inom en cirkelring där ytterradien är 12,5 meter och innerradien 2,0 meter. Vändningskravet anses uppfyllt om avståndet a i figuren nedan är högst 22,5 meter och om avståndet b är högst ca 8,15 meter. Radie 2,0 m Radie 12,5 m Kopplingsanordningarna på fordon som inte är kopplingsklassade i Sverige skall, i de fall bruttovikten för fordonståget överskrider den vikt som maximalt är tillåten i registreringslandet: vara typgodkända och uppfylla kraven för aktuella vikter enligt EG:s kopplingsdirektiv (94/20EEG) eller, i fråga om fordon som registrerats före direktivets ikraftträdande den 30 oktober ha egenskaper som motsvarar direktivets tekniska krav för aktuella vikter, vilket skall styrkas genom intyg från tillverkare av kopplingsanordningen.

12 Modulsystemet Systemet består i princip av följande byggklossar: 7,82 meter flak, 13,6 meter påhängsvagn, dolly, bilar, annan släpvagn. Last och vikter 147 Byggklossarna sätts samman till i princip två olika typer av fordonståg, bil, dolly och påhängsvagn eller bil, påhängsvagn och släpkärra. Sammanlagd flaklängd får vara högst 21,86 meter. Om påhängsvagnen är kortare än 13,6 meter kan flaket på det andra fordonet vara motsvarande längre. Avståndet från framkant på främre lastutrymmet och till bakkant på det bakre lastutrymmet får vara högst 22,9 meter. För att fordonståget CB skall få framföras i högre hastighet än 40 km/tim gäller följande: Fordonståget får ha högst två ledpunkter (den bakre släpvagnen (B) kan således inte ha vändkrans eller ledad dragstång. Enbart framaxel får vara styrande i hastigheter över 40 km/tim. Det skall gå att svänga med fullt hjulutslag på dragfordonets framaxel utan att påbyggnaderna tar i varann. Den bakersta släpvagnen får vara högst 4,0 meter hög. Trafikdel

13 Övergångsbestämmelser Fordon som registrerats före den 1 november 1997 kan också, under vissa förutsättningar, få kopplas ihop till 25,25-meterståg även om de avviker från vissa av kraven som redovisas ovan. Det kan t ex gälla 2,60 cm breda fordon, släpvagnar som är längre än 12,0 meter m m. För att fordon registrerade före den 1 november 1997 skall få ingå i fordonståg som är längre 24,0 meter gäller följande: Fordonen skall vara utrustade med ABS-bromsar. Fordonståget skall kunna vända inom en cirkelring där ytterradien är 12,5 meter och innerradien är 1,4 meter. Radie 1,4 m Radie 12,5 m Vändningskravet anses uppfyllt om avståndet a i figuren nedan är högst 23,0 meter och om avståndet b är högst ca 9,3 meter. Övergångsreglerna upphör vid utgången av år 2006.

14 Volymvikter Material Volymvikt Material Volymvikt kg/kbm kg/kbm Petroleum Anläggning Bensin, 95 oktan 750 Makadam alla fraktioner 1380 Bensin, 98 oktan 770 Förstärkningsgrus 1500 Last och vikter Diesel MK1 800 Förstärkningsgrus B 1400 Diesel MK2 820 Finfyllning 1400 Diesel MK3 850 Grovfyllning WRD 870 Stenmjöl o Jordbruk Stenmjöl Sockerbetor 650 Berggrus Potatis 670 Berggrus Vete 770 Berggrus Råg 730 Berggrus Korn 670 Berggrus Havre 500 Berggrus Färdigfoder nöt, kross 475 Krossad förstärkningslager 1750 Färdigfoder svin, pellets 600 Natursingel 1400 Foderkoncentrat 675 Puts- mur- och gjutgrus 1400 Massaved, tall 580* Krossgrus alla fraktioner 1600 Massaved, gran 560* Matjord, sorterad 1400 Massaved, löv 540* Betong 2300 Vikterna är medelvikter av respektive vara. Volymvikterna på grus och sten skiljer från täkt till täkt. Även fuktigheten spelar en stor roll, framför allt för jordbruksprodukter, matjord och grusmaterial. *) m 3 travat enligt Skogsvårdsstyrelsens riktlinjer. Trafikdel

15 ÖVERLASTER Vad händer när man lastar mer på fordonet än vad som är tillåtet? 1. Ägaren av fordonet kan i enlighet med trafikförordningen bli ansvarig för brott och dömas till böter om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som har ankommit på honom eller henne för att hindra att fordonet brukas i strid med gällande bestämmelser. Detsamma gäller den som innehar fordonet med nyttjanderätt och har befogenhet att bestämma om förare av fordonet eller anlitar en annan förare än ägaren har utsett. Ägaren kan undslippa böter om chaufförerna informerats löpande om gällande bestämmelser och fått klara instruktioner. En informationsväg kan vara att årligen låta chaufförerna kvittera ut Åkerihandboken. Det krävs dock sannolikt mer information än så. Kontakta Åkeriföreningen för vidare upplysning. 2. Chauffören döms till böter om han kände till eller borde känna till att fordonet var felaktigt lastat. 3. För trafiksäkerheten utgör överbelastning av fordonen en stor fara. Den kanske största risken vid överlast är de försämrade bromsegenskaperna. Genom att åkeriet får betala överlastavgifter neutraliseras fordonsägarens vinster av överlaster. Vid fastställande av avgiftens storlek är det emellertid inte fråga om att utkräva kostnadsansvar utan att motverka överbelastningen. Avgiften bestäms därför schablonmässigt. Det högsta av de belopp som beräknas enligt följande tre alternativ utgör överlastavgift. 1. Har högsta tillåtna axeltryck, boggitryck eller trippelaxeltryck överskridits, avrundas överlasten för varje axel, boggi eller trippelaxel till närmast lägre, hela hundratal kilogram. Vidare dras för varje axel av kilogram. För återstående överlast (avgiftspliktig överlast) tas överlast ut med grundbelopp på kr samt ett belopp som beräknas för varje axel, boggi eller trippelaxel enligt överlastavgifttabellen. 2. Har högsta tillåtna bruttovikt överskridits i fråga om ett fordon, fördelas överlasten lika på fordonets axlar (gäller både enskilda fordon i fordonståg och fordon som inte ingår i fordonståg). Överlasten för varje axel avrundas därefter till närmast lägre, hela hundratal kilogram och minskas sedan med 500 kilogram. För återstående överlast utgår ett grundbelopp på kr, samt för varje axel överlastavgift med tillämpning av tabellen för överlastavgift. Detta gäller i fråga om fordon, som ingår i fordonståg, när den för tåget tillåtna bruttovikten ej överskridits. 3. Har högsta tillåtna bruttovikt överskridits i fråga om fordonståg, fördelas överlasten lika på tågets axlar. Överlasten för varje axel avrundas därefter till närmast lägre, hela hundratal kilogram och minskas sedan med 500 kilogram. För återstående överlast utgår ett grundbelopp på kr, samt för varje axel överlastavgift med tillämpning av tabellen för överlastavgift. Observera Om överlast upprepas inom ett år med samma fordon utgår avgiften med 50% högre belopp.

16 Överlastavgift Överlastavgiften tas ut för lastbil eller buss eller tung terrängvagn som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 km/tim, eller släpvagn som dras av bil, tung terrängvagn som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 km/tim, eller av motorredskap klass 1 som framföres på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än vad som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen. Med väg avses allmän väg, gata eller annan allmän plats. För fordonet tillåtna axel-, boggi- och trippelaxeltryck hämtas från registreringsbevisets ruta Garanterad axelbelastning. Avgiften är ingen avdragsgill kostnad i rörelsen. Avgiften påförs av länsstyrelsen i det län där företaget är registrerat. Överlastavgift för utländska fordon påförs av länsstyrelsen i Stockholm. Avgiftens storlek Del av överlasten Överlastavgift kg 400 kr per 100 kg kg 600 kr per 100 kg kg 800 kr per 100 kg 6100 och över 1000 kr per 100 kg Därtill en grundavgift på kr Medverkanansvar Det är inte enbart chaufför och ägare till fordon som kan bötfällas för att ha lastat mer än tillåtet. Enligt 14 kap 11 trafikförordningen kan den som medverkar till sådan gärning dömas till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Det innebär att transportköpare som medvetet förfalskar transportsedelns viktuppgifter kan bli ansvariga. Ett annat exempel är när fraktersättning är baserad på otillåten lastvikt. ÖVRIGT OM ÖVERLAST Det är i allmänhet mycket svårt att få överlastavgiften nedsatt eller eftergiven. Nedan följer några exempel på skäl som åberopats, men som avslagits: lastens vikt var svår att bedöma. stark kyla, snö eller is kan ha påverkat vägningsresultatet. lasten t ex massaved, barkmull, spannmål, grus hade högre fuktighetshalt än normalt och vägde därför mera. vägen vald av misstag. fordonsägaren har anmodat sina förare att inte ta överlast. chauffören eller ägaren har litat på viktuppgifterna på följesedeln vilka senare visat sig vara felaktiga. Det finns emellertid några fall där nedsättning eller eftergift medgivits: avståndet för kort mellan lastbilens sista axel och släpets första axel (för kort dragstång). transporter i nödsituationer. felaktigt påförda avgifter för påhängsvagnar sedan 1991 p g a miss i lagstiftningen. oklarheter vid utmärkning av axeltrycksbegränsade vägar. lastindikators utslag ignoreras av chauffören, trots att fordonsägaren monterat lastindikatorn för att underlätta för chauffören. Här ansågs att ägaren gjort vad man kan begära av honom för att förhindra överlast. föraren har handlat mot direkt order, eller använt fordonet otillbörligt. Observera Utomlands kan överlastavgiften vara betydligt högre, och kan även få andra konsekvenser. Last och vikter 151 Trafikdel

17 Exempel på överlastberäkning Nedan följer ett exempel på vad det kostar i överlastavgifter att köra på BK 2-vägnätet med 60 tonsekipage bestående av 3 axlig bil och 4-axlig släp A. Õverlasten fördelas lika på fordonstågets axlar Fördelning 1/7 1/7 1/7 1/7 1/7 1/7 1/7 Överlast (8600 kg) Fördelad lika Avrundas till Avdrag Avgiftspliktig överlast, kg Överlastavgift,kr Sammanlagt belopp: kr + grundbelopp 2.000kr = kr B. Överlasten fördelad på varje fordon för sig Fördelning 1/3 1/3 1/3 1/4 1/4 1/4 1/4 Överlast (3000 kg resp 5600 kg) fördelad Avrundas till Avdrag Avgiftspliktig överlast, kg Överlastavgift,kr Sammanlagt belopp: kr + grundbelopp kr = kr Eftersom överlastavgiften blir högre enligt beräkningssätt B skall överlastavgift tas ut med kr.

18 LASTENS PLACERING På fordonets registreringsbevis finns uppgifter om N-värdet. N-värdet anger var lastens tyngdpunkt skall placeras. N-värdet anges i meter framför bakaxeln (den främre av bakaxlarna om flera axlar finns). Ligger N-värdet bakom axeln anges detta med ett minustecken före värdet. N-värdet är olika beroende på axel-, boggitryck och anges vid både maxlast och olika axel-, boggitryck på registreringsbeviset. Y-konstanten anger förhållandet mellan axelbelastningar i en boggi. KOPPLINGS- BESTÄMMELSER Den 1 maj 2003 trädde nya bestämmelser i kraft rörande hopkoppling av tunga lastbilar med bygel och tunga släp med ögla. Det tidigare systemet med kopplingsklasser och eventuellt att kopplingsbesiktiga fordon upphörde samtidigt. Det nya systemet för bygelkopplingar bygger på fri sammankoppling under brukaransvar, samma regler som tidigare gällt vändskivekoppling och kulkoppling. Det tidigare systemet med kopplingsklasser och eventuellt kopplingsbesiktning lever Last och vikter 153 Trafikdel

19 dock kvar för fordon som före den 1 maj 2003 försetts med bygelkoppling. Fortfarande kan Observera dragande fordon och släpvagn brukas tillsammans Utomlands de kan före den överlastavgiften vara betydligt enligt högre, tidigare och regler kanoch fordonen även få enligt andra kopplingsklassningen konsekvenser. är av- 1 maj 2003 är kopplingsklassade sedda att sammankopplas. Det samma gäller dragande fordon och släpvagn som är kopplingsbesiktigade tillsammans före den 1 maj 2003 enligt tidigare regler om kopplingsintyget i original eller bestyrkt avskrift medförs vid färd. Det nya i Vägverkets föreskrifter är att de utgår från att kopplingsutrustningen och eventuell dragbalk är typgodkänd och installerade enligt EU-direktivet 94/20/EEG. Några nya uppgifter ska i förekommande fall föras in i registreringsbevisen. De är: D-värde = referensvärde för den horisontella kraften mellan dragande fordon och släp i kilonewton (kn), textkoden är T52E. D c -värde = referensvärde för den horisontella kraften mellan dragande fordon och släp med stel dragstång (kärra och dolly) i kilonewton (kn), textkoden är T52H. Kraften anges som V-luftvärde om det dragande fordonet på den bakre axeln/axlarna har luftfjädring eller fjädring med likartade egenskaper, eller V-stålvärde för dragande fordon med andra fjädringssystem. S-värde = statisk vertikal belastning av last som förs över till det dragande fordonet via tryck på kopplingen i kg, textkoden är T52F. U-värde = den del av påhängsvagnens totalvikt som överförs till det dragande fordonet via vändskivan under statiska förhållanden i kilonewton (kn), textkoden är T52G. För dragande fordon (lastbil, buss, släpvagn) med totalvikt över kg gäller följande: Dragande fordon med totalvikt över kg som den 1 maj 2003 eller senare förses med mekanisk kopplingsanordning (utom vändskivekoppling) ska ha koppling och Observera eventuell dragbalk som är typgodkänd och installerade Om överlast enligt upprepas direktiv inom 94/20/EEG. ett Koppling år med och samma dragbalk fordon får vara utgår dimensioneradgiften för med lägre värden 50% högre än de D-, belopp. D c -, S- och av- V-värden som fordonstillverkaren deklarerar. De lägsta värdena ska fastställas i enlighet med uppgifterna ovan. Dessutom ska högsta tillåtna släpvagnsvikt fastställas. Dragande fordon med totalvikt över kg som före den 1 maj 2003 försetts med kopplingsanordning (utom vändskivekoppling) ska ha koppling och eventuell dragbalk där D-, D c -, S- och V-värdena fastställs enligt uppgifter lämnade av tillverkaren av anordningen. Dessutom ska högsta tillåtna släpvagnsvikt fastställas. Dessa krav gäller inte 1. sådant fordon som är kopplingsklassat och sammankopplas med kopplingsklassat fordon enligt tidigare regler, 2. tillsammans med visst släpfordon ingår i tidigare utfärdat kopplingsintyg enligt tidigare regler, eller 3. dragande fordon som är kopplingsklassat före den 1 maj 2003 enligt tidigare regler med kopplingsklass DA eller DB och DAA eller DBA samt DC och DD och får brukas tillsammans med släpvagn med ledad dragstång med en totalvikt över kg om, a) kopplingsanordningarna är avsedda att sammankopplas, b) släpvagnen har en totalvikt som är mindre än eller lika med kg (DA och DB), kg (DAA och DBA) respektive kg (DC och DD, c) fordonskombinationen kan framföras vid körning med fulla rattutslag åt båda hållen utan att fordonen eller kopplingskomponenter kommer i kontakt med varandra så att farliga brytningar kan uppstå, och

20 d) dragstången och dragstångsöglan, var för sig inte lutar mer än ± 6 relativt horisontalplanet genom kopplingen vid sammankoppling. För släpvagnar med totalvikt över kg gäller följande: Släpvagn med ledad dragstång och som har en totalvikt över kg vilken tagits i bruk den 1 maj 2003 eller senare ska ha dragstångsögla eller motsvarande och dragstång som är typgodkända enligt direktiv 94/20/EEG. Anordningarna ska vara dimensionerade för det D-värde som fordonstillverkaren deklarerar med utgångspunkt från att dragbilen har en totalvikt på kg. Om D-värdet beräknats utgående från en dragbil med totalvikt mindre än kg ska deklareras vilken högsta massa dragbilen får ha eller den högsta massa som fordonskombinationen får ha. Anordningarnas D-värde och eventuella begränsningar enligt ovan ska fastställas. Om dragstångsöglan och dragstången är vinklade i förhållande till varandra ska detta anges. Släpvagn med ledad dragstång som har en totalvikt över kg vilken tagits i bruk före den 1 maj 2003 ska ha dragstångsögla eller motsvarande och dragstång där D-värdet fastställs efter uppgifter lämnade av tillverkaren av anordningen. Om D-värdet beräknats utgående från en dragbil med totalvikt mindre än kg ska deklareras vilken högsta massa dragbilen får ha eller den högsta massa som fordonskombinationen får ha. Eventuella begränsningar enligt ovan ska fastställas. Om dragstångsöglan och dragstången är vinklade i förhållande till varandra ska detta anges. Detta krav gäller inte sådan släpvagn som 1. är kopplingsklassad och sammankopplas med kopplingsklassat dragfordon enligt tidigare regler, 2. tillsammans med visst dragfordon ingår i tidigare utfärdat kopplingsintyg enligt tidigare regler, eller 3. är kopplingsklassad och sammankopplas med dragande fordon som är försedd med mekanisk kopplingsanordning (utom vändskivekoppling). För släpkärra med en totalvikt över kg gäller följande: Släpkärra som har en totalvikt över kg vilken tagits i bruk den 1 maj 2003 eller senare ska ha dragstångsögla eller motsvarande och eventuell dragstång som är typgodkända enligt direktiv 94/20/EEG. Anordningarna ska vara dimensionerade för det D c -, S-, V luft -, och V stål -värde som fordonstillverkaren deklarerar i enlighet med direktiv 97/27/EG med utgångspunkt från att dragbilen har en totalvikt på kg. Om D-värdet beräknats från en dragbil med totalvikt mindre än kg ska deklareras vilken högsta massa dragbilen får ha eller den högsta massa som fordonskombinationen får ha. Anordningarnas D c -, S-, V luft -, och V stål -värde och eventuella begränsningar enligt ovan ska fastställas. För fastställande av V luft -, och V stål -värde för dolly försedd med vändskivekoppling för påhängsvagn gäller följande formel V = a. C (kn) där, a = Den ekvivalenta vertikala accelerationen i kopplingspunkten. Accelerationen innehåller en konstant som är beroende av typ av fjädring på den bakre axeln/axlarna på det dragande fordonet. a 1 = 1,8 m/s 2 för det dragande fordonet med luftfjädring eller fjädringssystem som ger likvärdiga fjädringsegenskaper. a 2 = 2,4 m/s 2 för dragande fordon med andra fjädringssystem. C = Dollyns högsta tekniskt tillåtna axel-/ boggibelastning i ton. Släpkärra med totalvikt över kg vilken tagits i bruk före den 1 maj 2003 ska ha Last och vikter 155 Trafikdel

21 Tidigare kopplingsklasser för fordon Kopplingsklasser för släpfordon SA SAA SB SBA SC SD DA DAA DB DBA DC = Tillåten kombination DD dragstångsögla eller motsvarande och eventuell dragstång där D c -, S-, V luft -, och V stål - värde fastställs efter uppgifter lämnade av tillverkaren av anordningen. Om D c -värdet beräknats utgående från en dragbil med totalvikt mindre än kg ska deklareras vilken högsta massa dragbilen får ha eller den högsta massa som fordonskombinationen får ha. Eventuella begränsningar enligt ovan ska fastställas. För fastställande av V luft -, och V stål -värde för dolly försedd med vändskivekoppling för påhängsvagn gäller följande formel V = a. C (kn) där, a = Den ekvivalenta vertikala accelerationen i kopplingspunkten. Accelerationen innehåller en konstant som är beroende av typ av fjädring på den bakre axeln/axlarna på det dragande fordonet. a 1 = 1,8 m/s 2 för det dragande fordonet med luftfjädring eller fjädringssystem som ger likvärdiga fjädringsegenskaper. a 2 = 2,4 m/s 2 för dragande fordon med andra fjädringssystem. C = Dollyns högsta tekniskt tillåtna axel- /boggibelastning i ton. Kravet i första stycket gäller inte sådant fordon som 1. är kopplingsklassat och sammankopplas med kopplingsklassat fordon enligt tidigare regler, 2. tillsammans med visst dragfordon ingår i tidigare utfärdat kopplingsintyg enligt tidigare regler, eller 3. är kopplingsklassat och sammankopplas med dragande fordon som är försedd med mekanisk kopplingsanordning (utom vändskivekoppling). Sammankoppling av dragande fordon och släpvagn Dragande fordon och släpvagn som godkänts vid registreringsbesiktning enligt kraven ovan får brukas tillsammans endast om 1. kopplingsanordningarna är avsedda att sammankopplas, 2. släpvagnens totalvikt inte är större än det dragande fordonets släpvagnsvikt, 3. släpvagnens D-värde respektive kärra eller dollys D c -, S-, V luft -, och V stål - värde ska vara lika med eller lägre än det dragande fordonets motsvarande värden, 4. fordonskombinationen kan framföras vid körning med fulla rattutslag åt båda hållen utan att fordonen eller kopplingskomponenter kommer i kontakt med varandra så att farliga brytningar kan uppstå, och 5. dragstången och dragstångsöglan, var för sig, inte lutar mer än ± 6 relativt horisontalplanet genom kopplingen vid sammankoppling. Dragande fordon och släpvagn får även brukas tillsammans om de före den 1 maj är kopplingsklassade enligt tidigare regler och fordonen enligt kopplingsklassningen är avsedda att sammankopplas, eller 2. är kopplingsbesiktigade tillsammans enligt tidigare regler och kopplingsin-

22 tyget (original eller bestyrkt kopia) medförs vid färd. Dragande fordon som är försedda med mekanisk kopplingsanordning (utom vändskivekoppling) får även brukas efter den 1 maj 2003 tillsammans med släpvagn som är kopplingsklassad före den 1 maj 2003 enligt tidigare regler, med kopplingsklass SB, SBA eller SD om 1. kopplingsanordningarna är avsedda att sammankopplas, 2. dragande fordons släpvagnsvikt är större eller lika med kg (SB), kg (SBA) respektive kg (SD, 3. fordonskombinationen kan framföras vid körning med fullt rattutslag åt båda hållen utan att fordonen eller kopplingskomponenter kommer i kontakt med varandra så att farliga brytningar kan uppstå, och 4. dragstången och dragstångsöglan, var för sig, inte lutar mer än ± 6 relativt horisontalplanet genom kopplingen vid sammankoppling. Dragande fordon, som är kopplingsklassat före den 1 maj 2003 enligt tidigare regler, med kopplingsklass DA eller DB och DAA eller DBA samt DC och DD får även brukas efter den 1 maj 2003 tillsammans med släpvagn med ledad dragstång om 1. kopplingsanordningarna är avsedda att sammankopplas, 2. släpvagnen har en totalvikt som är mindre än eller lika med kg (DA och DB), kg (DAA och DBA) respektive kg (DC och DD), 3. fordonskombinationen kan framföras vid körning med fullt rattutslag åt båda hållen utan att fordonen eller kopplingskomponenter kommer i kontakt med varandra så att farliga brytningar kan uppstå, och 4. dragstången och dragstångsöglan, var för sig, inte lutar mer än ± 6 relativt horisontalplanet genom kopplingen vid sammankoppling. Dragande fordon försedd med mekanisk kopplingsanordning (utom vändskivekoppling) får även brukas efter den 1 maj 2003 tillsammans med släpkärra eller dolly med högst kg totalvikt, som är kopplingsklassad före den 1 maj 2003 enligt tidigare regler, med kopplingsklass SA, SAA eller SC om 1. kopplingsanordningarna är avsedda att sammankopplas, 2. dragande fordons släpvagnsvikt är minst kg för släpkärra och minst kg (SAA) respektive kg (SC) för dolly med påhängsvagn, 3. dragande fordons kopplingsanordning är avsedd för släpkärra och har D c -, S-, V luft -, och V stål -värde fastställda, 4. fordonskombinationen kan framföras vid körning med fullt rattutslag åt båda hållen utan att fordonen eller kopplingskomponenter kommer i kontakt med varandra så att farliga brytningar kan uppstå, och 5. dragstången och dragstångsöglan, var för sig, inte lutar mer än ± 6 relativt horisontalplanet genom kopplingen vid sammankoppling. Observera att detta endast är en sammanfattning av bestämmelserna. Observera Lagar m m kan ha ändrats sedan denna bok trycktes. Kontrollera uppgift i boken om den ska ligga till grund för mer betydelsefull åtgärd. Last och vikter 157 Trafikdel

23 FORDONS LÄNGD OCH BREDD Största tillåtna längd för fordon och fordonståg är 24/25,25 meter. Största tillåtna fordonsbredd är 2,60 meter. I båda fallen gäller måtten med lasten inräknad. Inga överhäng (frånsett nödvändigt säkringsmaterial) åt något håll är tillåtna utöver dessa mått. Bakläm får inte vara utfälld om längden då blir mer än 24/25,25 meter. Ett fordons bredd mäts över de delar av fordonet som skjuter ut längst. Följande räknas dock inte in i bredden. 1. Däck nära deras kontaktpunkt medmarken samt däcksventiler. 2. Slirningsskydd monterade på hjulen. 3. Backspeglar. 4. Körriktningsvisare, breddmarkeringslyktor, parkeringslyktor, sidomarkeringslyktor och reflexanordningar. 5. Plomberingsanordningar som är nödvändiga från tullsynpunkt. Vägverket får föreskriva eller för ett särskilt fall medges att viss utrustning inte skall räknas in i fordonsbredden. SÄKRING AV LAST Har man inte möjlighet att säkra lasten på det sätt som detaljföreskrifterna anger, får man göra på annat sätt. Men man måste kunna visa genom intyg att säkringen klarar krafterna. Detaljföreskrifterna kan fås från Vägverket. Fr o m den 1 maj 2002 krävs inte framstam på bl a växelflakbilar och containerfordon då lastbärarna till dessa oftast har framstammen integrerad i den utbytbara lastbäraren. Last som kan damma, ryka eller virvla bort ska begjutas eller övertäckas så att lasten inte blir en risk för andra trafikanter. Barkrester efter timmerlossning ska städas bort. Nät är ett mycket användbart skydd vid t ex transport av flis eller avfall. För transporter av s k farligt gods finns ytterligare föreskrifter. Lastutrymmet Tipplås och liknande ska vara låsta under transport. Samtliga flaklämmar ska vara uppfällda och låsta. Vid t ex sandning får baklämmen vara öppen. Gäller även vid lång last, som inte ryms inom lastutrymmet. Den måste då vara så fast att den inte kan falla av. S k bakgavellyft får vara utfälld under transport av odelbart gods som skjuter ut bakåt. Lyften ska då vara i samma nivå som flaket. Annars får man aldrig köra med lyften utfälld. Nerfälld bakgavellyft skall märkas ut tydligt. Man får inte heller överskrida maximilängden 24 (25,25) meter. Lastsäkringsmetoder Förstängning Genom förstängning ser man till att lasten helt enkelt inte kan komma i rörelse vid acceleration, inbromsning eller kurvtagning. Förstängningen måste vara så stabil att den, tillsammans med övrig säkring, klarar de allmänna hållfasthetskraven. Förstängningen bör om möjligt göras så att dess kraft tas

24 upp högst 1 dm över lastplanets nivå. Förstängningen kan göras antingen mot fasta fordonsdelar, t ex framstam, stöttor och flaklämmar eller med klotsar, kilar, bommar och andra liknande anordningar. Förstängningsanordning skall tåla hela lastvikten framåt och hälften av lastvikten bakåt. Det är viktigt att förstängningen görs så att lasten blir helt låst. Även den minsta rörelse kan innebära att förstängningen inte håller för de krafter den utsätts för, t ex vid en hård inbromsning. Surrning Surrning kan göras med syntetfiberband, kätting, vajer eller tågvirke. För vissa godstyper måste materialet vara av speciellt slag. Används syntetfiberband bör det ha en draghållfasthet på minst N (5 000 kp). Detta band har i regel en bredd på ca 5 cm. Med den försvagning i sömmar och beslag man alltid måste räkna med, ger det en total hållfasthet hos surrningen på ca N (4 000kp). Vid surrning med kätting måste den vara av minst klass 5 (blå) enligt svensk standard med kort eller halvlång länk. Till surrningen hör också beslag, surrningsspännare och fästanordningar. För vissa typer av gods är surrningsspännare föreskriven. Surrningskraften mot lastplanet måste alltid (då enbart surrning används) uppgå till 4-dubbla lastvikten för att hindra lasten att röra sig framåt och minst 1,5 ggr lastvikten i sidled. Låsningsdonen måste sammanlagt kunna motstå minst dubbla lastvikten framåtbakåt och minst lastvikten åt sidorna. Rakt uppåt ska låsen klara antingen dubbla lastvikten eller fordonets dubbla tjänstevikt. Låsningsdonet får inte kunna gå upp av sig själv. Tillsyn Föraren är skyldig att kontrollera att anordningarna för lastsäkringen är oskadade och fungerar tillfredsställande. I annat fall måste man byta ut eller låta reparera anordningen. Fransigt eller luddigt syntetfiberband ska bytas eller repareras. Redan när 5 % av de längsgående trådarna slitits av är hållfastheten 20 % lägre. Kätting ska bytas ut om den har sprickor eller deformerats. Trådbrott på vajer, förslitning, deformation, rostangrepp och andra skador, som kan innebära minskad hållfasthet, gör att vajern måste bytas ut. Samma sak gäller tågvirke. Last och vikter 159 Låsning Om både last och fordon har låsningsdon, som är tillräckligt starka och avpassade till varandra, kan lasten säkras genom låsning. Det gäller i huvudsak containers. Trafikdel

25 Lastens placering Grundregeln för all lastning är att det tyngsta godset placeras längst ner på flaket och så nära fordonets mittlinje som möjligt. Tänk också på att lasten i container eller fordon, som transporterats på fartyg, ofta har utsatts för betydligt större krafter än vad som gäller vid landsvägstransport. Kolla därför om möjligt att lasten inte förskjutits och att säkringen är oskadad när man hämtar en sådan transport. Frakta aldrig en container om man märker att godset i den inte är tillfredsställande säkrat. Lastar man en container eller ett fordon, som ska vidare med fartyg, tar man givetvis redan vid lastningen hänsyn till de högre kraven på lastsäkring vid sjötransport. Observera Så länge framaxeltrycket inte överskrides, placeras det tyngsta godset mot framstammen. Bara ett par centimeters avstånd utan förstängning kan var ödesdigert. Om framaxeltrycket blir för högt, lasta istället strax framför bakaxeln och förstäng mot framstammen, åt sidorna och bakåt.

26 Lastsäkringen ska tåla hela lastvikten framåt 0,5 0,5 0,5 halva lastvikten bakåt och i sidled 1,0 Förstängning innebär att man genom direkt anliggning mot framstam, lämmar, stöttor, reglar, annat gods etc hindrar godset från att börja röra sig. I en lastsektion/rad får du ha ett sammanlagt mellanrum upp till 144 mm (höjden på en Europapall). Om det sammanlagda mellanrummet överstiger 144 mm räknas det inte som förstängt utan skall då fyllas ut. Är inte godset förstängt minst upp till dess tyngdpunkt skall det dessutom surras. Då godset är bottenförstängt behövs surrningarna för att förhindra tippning, se tipptabeller nedan. Last och vikter 161 Ej formstabilt gods Om det gods du ska säkra inte är formstabilt kan mer surrning än vad som anges i denna bok behövas. Surrningsutrustningens hållfasthet I denna bok räknar vi med flaköglor som tål 2 tons belastning och spännband med 4 tons brottstyrka. Banden ska hållas väl sträckta (till minst 400 kg) under hela transporten. Alternativa lastsäkringsmetoder Utan att förstänga godset kan man hindra det från att glida och tippa med hjälp av friktion och surrning. Grundläggande lastsäkringsmetoder Grundkravet för lastsäkring är att allt gods ska vara förstängt fram, bak och åt sidorna. Beräkning av antal surrningar Om du ska använda surrning för att för hindra både glidning och tippning gör du enligt följande: Beräkna först antalet surrningar som behövs för att förhindra glidning. Beräkna sedan antalet surrningar som behövs för att förhindra tippning. Det högsta Trafikdel

27 utav dessa värden visar hur många surrningar du minst måste använda. Bärande kantprofil I vissa fall behövs det färre antal surrningar än det antal sektioner som ska säkras. Eftersom varje kolli måste vara säkrat kan man i dessa fall sprida ut effekten av varje surrning med bärande kantprofil. Dessa profiler kan vara fabrikstillverkade eller hemsnickrade av t ex kraftiga brädor (minst 22 x 95 mm). Du bör dock alltid ha minst en surrning på varannan sektion. Tippning För att se hur mycket gods en surrning förhindrar att tippa använder du tabellerna på följande sidor. Där behöver du ta fram H/B (H delat med B) eller H/L (H delat med L) för det gods du ska surra. Gods med tyngdpunkt nära mitten Vad som är H (höjd), B (bredd) och L (längd/lastsektion) för gods med en tyngdpunkt nära mitten ser du på bilden nedan. Gods med förskjuten tyngdpunkt Om godset du ska säkra har en tyngdpunkt som ligger över mitten eller åt kanterna på godset gäller H, B och L enligt bilden. Osurrat gods vandringsrisk Om det varken föreligger glidnings- eller tippningsrisk är det tillåtet att köra gods helt osurrat. Eftersom det finns risk för att osurrat gods vandrar får det vara max 30 cm mellan godset och förstängningsanordning i sidled. För gods över det understa lastlagret gäller max 30 cm eller 1/4 av godsets bredd mellan godset och förstängningsanordning. Saknas förstängningsanordning eller om avståndet är större än måtten ska du ha minst en överfallssurrning per 4 ton gods för att förhindra vandring. H=Avståndet upp till tyngdpunkten. B = Kortaste avståndet mellan tyngdpunkten och godsets sida.

28 Glidning Friktion Friktionen mellan godset och det underlag det står på, flak eller annat kolli, har stor betydelse för hur mycket gods varje surrning förhindrar att glida. Om du inte vet hur stor friktionen är ska du använda friktionskoefficient (µ) = 0,2. Om du finner gods och underlag i tabellen nedan får du använda tabellens värden under förutsättning att både godset och underlaget är torrt, rent och fritt från frost, is och snö. Last och vikter Materialkombination i kontaktytan Friktionskoefficient µ-statistik Sågat trä / träpall Sågat trä/träpall mot plyfa/plywood/trä ,5 Sågat trä/träpall mot räfflad aluminium ,4 Sågat trä/träpall mot stålplåt ,4 Sågat trä/träpall mot mot krympfilm ,3 163 Krympfilm Krympfilm mot plyfa ,4 Krympfilm mot räfflad aluminium ,4 Krympfilm mot stålplåt ,4 Krympfilm mot krympfilm ,4 Kartong (obehandlad) Kartong mot kartong ,5 Kartong mot sågad träpall ,5 Storsäck Storsäck mot sågad träpall ,4 Stål och plåt Plattjärnsbunt mot sågad träregel ,5 Omålad grovplåt mot sågad träregel ,5 Målad grovplåt mot sågad träregel ,5 Omålad grovplåt omålad grovplåt ,4 Målad grovplåt mot målad grovplåt ,3 Målat plåtfat mot målat plåtfat ,2 Trafikdel

29 Då du använder glid- och tipptabellerna har vinkeln mellan band och underlag (se bild) stor betydelse. Tabellerna gäller vid vinkel Om vinkeln är behövs dubb- Överfallssurrning la antalet band. Har du mindre vinkel än 30 bör du använda en annan lastsäkringsmetod. Antal ton gods en överfallssurrning förhindrar att glida µ Sidled Framåt Bakåt 0,2 0,5 0,2 0,5 0,3 1,2 0,3 1,2 0,4 3,2 0,5 3,2 0,5 Ej glid 0,8 Ej glid Antal ton gods en överfallssurrning förhindrar att tippa H/B 1 rad i sidled 2 rader 3 rader H/L Framåt Bakåt 0,6 Ej tipp Ej tipp Ej tipp 0,6 Ej tipp Ej tipp 0,8 Ej tipp Ej tipp 5,9 0,8 Ej tipp Ej tipp 1,0 Ej tipp Ej tipp 2,3 1,0 Ej tipp Ej tipp 1,2 Ej tipp 4,9 1,4 1,2 4,00 Ej tipp 1,4 Ej tipp 2,4 1,0 1,4 2,00 Ej tipp 1,6 Ej tipp 1,6 0,8 1,6 1,33 Ej tipp 1,8 Ej tipp 1,2 0,7 1,8 1,00 Ej tipp 2,0 Ej tipp 0,9 0,5 2,0 0,80 Ej tipp 2,2 8,0 0,8 0,5 2,2 0,66 8,00 2,4 4,0 0,7 0,4 2,4 0,57 4,00 2,6 2,6 0,6 0,4 2,6 0,50 2,66 2,8 2,0 0,5 0,3 2,8 0,44 2,00 3,0 1,6 0,5 0,3 3,0 0,40 1,60 3,2 1,3 0,4 0,3 3,2 0,36 1,33

30 Loopsurrning Med ett loopsurrningspar kan du förstänga godset i sidled med band. Samtidigt förhindrar du godset från att tippa. Minst ett loopsurrningspar per lastsektion ska användas. Antal ton gods ett loopsurrningspar förhindrar att glida µ Sidled 0,2 4,2 0,3 5,5 0,4 7,7 0,5 Ej glid Antal ton gods ett loopsurrningspar förhindrar att tippa i sidled H/B 1 rad 2 rader 3 rader 0,6 Ej tipp Ej tipp Ej tipp 0,8 Ej tipp Ej tipp 10,2 1,0 Ej tipp Ej tipp 4,1 1,2 Ej tipp 7,1 2,5 1,4 Ej tipp 3,5 1,8 1,6 Ej tipp 2,3 1,4 1,8 Ej tipp 1,7 1,2 2,0 Ej tipp 1,4 1,0 2,2 8,0 1,1 0,8 2,4 4,0 1,0 0,7 2,6 2,8 0,8 0,7 2,8 2,2 0,7 0,6 3,0 1,8 0,7 0,5 3,2 1,5 0,6 0,5 Last och vikter 165 Om du har långt gods måste du alltid använda minst två loopsurrningspar per godsenhet så att godset inte vrider sig ur surrningen. Grimma En grimma används för att förstänga gods framåt eller bakåt. Det är viktigt att vinkeln mellan spännband och lastplan inte överstiger 45 Grimman kan göras på flera sätt. Om banden på grimman inte angriper godset högst upp minskar antalet ton gods grimman förhindrar att tippa. Ex: om grimman angriper godset på halva höjden säkrar den hälften av värdet i tabellen. Trafikdel

31 Totalt antal ton gods en grimsurrning förhindrar att glida µ Framåt Bakåt 0,2 2,5 5,9 0,3 2,8 7,8 0,4 3,3 10,9 0,5 3,9 Ej glid Grimman på bilden har två parter per sida och säkrar dubbelt så många ton som anges i tabellen. Flera lastlager Antal ton gods per sektion en grimsurrning förhindrar att tippa µ Framåt Bakåt 1,0 Ej tipp Ej tipp 1,2 22,6 Ej tipp 1,4 13,2 Ej tipp 1,6 10,0 Ej tipp 1,8 8,8 Ej tipp 2,0 7,5 Ej tipp 2,2 6,9 82,9 2,4 6,4 45,2 2,6 6,1 32,6 2,8 5,8 26,3 3,0 5,6 22,6 Surrningen behöver bara dimensioneras för den yttersta sektionens vikt vid tipprisk. Bestämning av överfallssurrningar som behövs för att säkra last i flera lager då godset ej är förstängt i sidled. Använd tabellerna som finns vid Överfallssurrningar, se tidigare sida. Gå igenom följande fyra steg Glidning Bestäm antal surrningar för att förhindra glidning 1. för hela sektionens lastvikt med friktion i det nedersta lastplanet. 2. för det övre lastplanets vikt med friktionen mellan det övre och undre lastplanet Tippning 3. Bestäm antal surrningar för hela sektionen för att förhindra tippning. 4. Det högsta av antalet surrningar av dessa tre uträkningar gäller.

32 Intyg I föreskriften TSVFS 1978: , står det att gods får säkras på annat sätt än det föreskrivna om ett intyg kan visas på att lastsäkringen klarar påkänningskraven framåt, bakåt och åt sidorna. Närmare detaljer hittar du i föreskriften. Sjöfart På sjön ska lastsäkringen i lastbärare tåla Framåt* Bakåt* Sidled Last och vikter 167 Kombitrafik Tabellerna visar hur mycket av lastvikten (värdet x lastvikten) lastsäkringen ska tåla. Järnvägstrafik På hel- eller kombitåg ska lastsäkringen i lastbärare tåla Framåt Bakåt Sidled* 1,0 1,0 0,5 Observera Lagar m m kan ha ändrats sedan denna bok trycktes. Kontrollera uppgift i boken om den ska ligga till grund för mer betydelsefull åtgärd. Österjön 0,3 0,3 0,5 Nordsjön 0,3 0,3 0,7 Nordatlant. 0,4 0,4 0,8 * Variationer på, nedåtriktade krafter kan förekomma. Bestämmelser I Trafikförordningen 1998:1276 står: Last får inte medföras på eller i ett fordon på sådant sätt att den kan utgöra fara för person, orsaka skador på egendom, släpa efter eller falla av fordonet, orsaka störande dammbildning eller liknande, försvåra körningen av fordonet eller framkalla onödigt buller. I föreskrifterna TSVFS 1978:10 och VVFS 1998:95 hittar du detaljerade instruktioner om hur lastsäkringen ska vara utförd. Ett förslag finns om att ändra bestämmelserna så att när avsändaren lastar, t ex en container eller trailer, denne får ansvar för lastsäkringen i dessa fall. Förslaget avser förhållandet mellan åkeriet och avsändaren och deras ansvar. Ingen förändring föreslås i förarens ansvar och skyldigheter. Trafikdel

33 BERÄKNING AV LASTSÄKRING Man får säkra lasten på annat sätt än vad detaljföreskrifterna (TSVFS 1978:10) säger om man med intyg kan visa att den valda lastsäkringsmetoden uppfyller kraven hela lastvikten framåt och halva lastvikten bakåt och åt sidorna. Intyget kan vara grundat på antingen teknisk beräkning eller praktiska försök (prov). Hur dessa beräkningar eller prov ska utföras finns utförligt beskrivet i TSVFS 1978:10. Här följer en kortfattad beskrivning. Stannar lasten kvar är kravet på lastsäkringens effektivitet uppfylld i sidled och bakåt. Saknas förstängning framåt ska också prov göras genom att lastplanet lutas ca 60 grader framåt enligt tabellen nedan (a = 10). Praktiska försök För att utföra praktiska försök måste man först bestämma friktionen mellan lasten och underlaget (lastflaket). Ett sätt att fastställa friktionen är att successivt luta flaket tills lasten börjar glida på underlaget och då avläsa lutningen på en gradvinkelmätare med justerbar libell. Ex. Om lasten börjar glida vid 15 grader är friktionen strax under 0,3 Nu kan lastsäkringens effektivitet provas genom att lastplanet (flaket) lutas i sidled och bakåt grader, som framgår av tabellen till höger (a = 5). Observera Intyg om att lastsäkringskraven är uppfyllda får ufärdas av bl a transportledare vid företag eller åkericentral eller annan tekniskt kompetent person i ansvarig ställning. Intyget ska medföras under färd.