nr 3/07. Vattna där det kan växa! En analys av nyföretagandet i Sverige. TCO granskar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2007-07-10 nr 3/07. Vattna där det kan växa! En analys av nyföretagandet i Sverige. TCO granskar. www.tco.se"

Transkript

1 nr 3/07 Vattna där det kan växa! En analys av nyföretagandet i Sverige. TCO granskar

2 Författare: Håkan Alm TCO-ekonom och utredare Avdelningen för samhällspolitik, TCO e-post: tel:

3 Förord Villkoren för företagen i Sverige debatteras livligt just nu. Särskilt diskuteras småföretagen. Detta kan bero på att småföretagandet blir allt viktigare för ekonomin. Ofta handlar debatten om att företagsklimatet är dåligt och att det behövs förändringar i skattelagstiftningen och i arbetsrätten. Dessutom efterlyses minskat regelkrångel. TCO har under en lång tid bedrivit ett hårt arbete för att visa hur fler jobb skulle kunna skapas. I detta sammanhang är företagandets villkor en oerhört viktig komponent. TCO-ekonomen Håkan Alm (fil dr) har i denna studie undersökt företagandet i Sverige. Frågeställningarna som diskuteras i studien är bland annat: Stämmer det att för få företag startas i Sverige? Är det svårare för företag i Sverige att växa jämfört med företag i andra länder? Vilka är hindren för att små och medelstora företag ska växa? Hur viktigt är det kunskapsbaserade företagandet? Av rapporten framgår att det möjlighetsbaserade och kunskapsintensiva företagandet är det som har störst potential att skapa tillväxt och sysselsättning. Sverige har en relativt stor andel sådana företag men mycket kan göras för att förbättra det entreprenöriella klimatet. Till detta hör satsningar på forskning och utveckling, främst för små och medelstora företag, förbättrade kreditmöjligheter, förändrad insolvensrätt och socialförsäkringar som är anpassade efter företagarnas villkor. TCO hoppas att denna rapport ska bidra till en fördjupad diskussion i frågan om hur vi ska kunna få ett bättre företagande. Sture Nordh Ordförande TCO 1

4 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning Den svenska företagsstrukturen Nyföretagande i Sverige och bidraget till samhällsekonomin Tillväxtföretag, hinder och möjligheter Innovationssystemet och de mindre företagen Finansiering och SMF Skatter och SMF Policy och TCOs syn på ett bättre företagsklimat Litteraturförteckning

5 Sammanfattning Bakgrund Det är många aktörer som har lyft fram de små och medelstora företagens betydelse för att skapa sysselsättning, tillväxt och välfärd i Sverige. Både från den politiska arenan samt från forskningshåll, både i Sverige och internationellt, har alltfler röster över tiden höjts för att peka på de mindre företagens ökade betydelse för samhällsekonomin. Den europeiska kommissionen anser att det startas för få nya företag inom EU och att man måste sätta in åtgärder för att ändra på det. 1 Allians för Sverige skrev bland annat i sitt valmanifest 2006 att Svenska småföretagare är nyckeln till att klara välfärden framöver. Dock hävdar Göran Hägglund att det startar för få företag som är villiga att anställa 2 och Maud Olofsson att vi har för få företag och för få som anställer. 3 I samma riktning pekade Urban Bäckström när han tillträdde som VD för svenskt näringsliv Alltför få företag, potentiella arbetsgivare, startas (Dagens Nyheter, ). Andra röster har höjts som menar att Sveriges största problem behöver inte nödvändigtvis vara att det finns för få företag eller att det startas för få nya företag, utan kan också vara att allt för få företag växer och når sin fulla potential (Henrekson och Stenkula, 2006). Den mest refererade studien när det gäller att peka på hur det är det är ställt med entreprenörskapet och huruvida det startas tillräckligt många företag i olika länder är den så kallade GEM-studien (Global Entrepreneurship Monitor). 4 Svenska aktörer och debattörer pekar utifrån den ofta på att Sverige ligger långt efter de flesta andra länder när det gäller nyföretagande. Hur står det då till med nyföretagandet och de små och medelstora företagens tillväxt i Sverige? Är vi ett bottenland när det gäller nyföretagande som många olika bedömare påstår? Har de svenska små och medelstora företagen svårt att växa sig större? I denna rapport kommer dessa frågor att utredas. Men för att en sådan analys skall bli betydelsefull måste den kopplas till frågor rörande vad nyföretagandet betyder för samhällsekonomin. Vad är det för typ av nyföretagande som på sikt kan generera sysselsättningstillväxt, ekonomisk tillväxt samt nya produkter och tjänster? Oftast görs inga sådana kopplingar utan nyföretagandet antas generera tillväxt oavsett var det uppstår. Ett ständigt nytt flöde av nya företag är av yttersta vikt för en ekonomis förmåga till omställning, strukturomvandling, innovation och konkurrensförmåga. Att ständigt nya företag tillkommer och andra försvinner är avgörande för detta, men det kräver att tillräckligt många av dessa nya företag är innovativa, kunskaps- och tillväxtorienterade för att en sådan strukturomvandling skall leda till positiva effekter på ekonomin. Har betydelsen av småföretag ökat? Klart är att de mindre företagens betydelse har ökat i världsekonomin de senaste åren. Sedan 1980-talet har andelen sysselsatta i de små och medelstora företagen ökat i världsekonomin. Detta har skett samtidigt som företag, stora såväl som små, i allt större utsträckning samarbetar med varandra och universitet och högskolor. Att denna utveckling har skett har bland annat berott på teknikutvecklingen. Jobben har över tid fått ett allt större kunskapsinnehåll och teknikutvecklingen har blivit alltmer sofistikerad och vetenskapsbaserad. Det är alltså inte bara som underleverantörer till stora företag som mindre företags betydelse har ökat. Stora och små företag fungerar ofta som kompetenta partners till varandra. Stora företag behöver idag ha kunskaper om fler teknologiområden än tidigare. Samtidigt har produkters aspx aspx 3 4 Global Entrepreneurship Monitor (GEM) är ett internationellt forskningsprojekt som undersöker entreprenörskapsinikatorer i olika länder. GEM initierades 1999 av Babson College och London Business School och inkluderade då 10 länder hade antalet undersökta länder växt till 42. 3

6 livscykler förkortats. Detta har inneburit att företag ständigt måste stärka sin egen kompetensbas likväl som att forma strategiska allianser och öka förmågan och snabbheten att absorbera kunskap och teknologier utifrån. Ett sätt att anpassa sig till en allt mer komplex och föränderlig värld är att absorbera och utveckla extern kompetens, resurser eller teknologier. Informationsteknologi gör det lättare att överföra information över långa avstånd men teknik eller kunskap är till stor del inte kodifierbar vilket innebär att den kräver en stark lokal närvaro för att kunna överföras från en organisation till en annan. Detta innebär att kunskapsgenerering tenderar att ske i en begränsad lokal kontext. Små företag verkar också i stor utsträckning vara bärare av sådan kunskap samtidigt som komplexiteten skapat nischer för mindre företag att verka i. Det innebär att stora företag alltmer förlitar sig till mindre företag (såväl som till universitet och forskningsinstitut) när det gäller alla typer av funktioner och aktiviteter såsom FoU, produktion, marknad och försäljning. I den utvecklade delen av världen har tjänsteproduktionen kommit att få en allt större betydelse över tid. Tjänsteföretag till skillnad mot varuproducerande företag är inte lika beroende av skalfördelar för sin verksamhet. Detta öppnar upp för mindre företag som är specialiserade på flexibilitet och kunskap. Startas det för få företag i Sverige och vad betyder nyföretagandet för ekonomin? Nyföretagandet i Sverige låg på en stabil nivå från 1994 men ökade 2004 och Siffror för 2006 visar dock på en modest ökning av nyföretagandet. Vad är det för företagande som ökar respektive minskar, hur ligger Sverige till i ett internationellt perspektiv och vad innebär nyföretagandet för samhällsekonomin? Det är främst inom tjänstenäringarna finansiell verksamhet och företagstjänster och utbildning, hälsa och andra samhälleliga och personliga tjänster som en trendmässig ökning skett sett över hela perioden. Likaså ökar det teknikbaserade nyföretagandet. Hur ligger då Sverige till i ett internationellt perspektiv när det gäller graden av nyföretagandet och andelen företagare av de sysselsatta? Det visar sig att Sverige har en låg grad av nyföretagande och andel företagare av de sysselsatta jämfört med de flesta andra länder i världen. Jämför vi Sverige med grupper av andra rika länder inom OECD och Europa hamnar Sverige också i regel lågt när det gäller graden av olika entreprenöriell aktiviteter. Dock särskiljer sig inte Sverige dramatiskt från andra likartade länder och för vissa entreprenöriella indikationer ligger Sverige nära på eller på medianvärdena. Jämfört med de rikaste länderna i GEM-studien har Sverige en liten andel företagare i vardande. Dock har Sverige legat bättre till när det gäller andelen nyblivna företagare där Sverige rört sig strax under eller kring medianvärdet för dessa länder. Sverige tappade dock rejält här Sett till dessa indikatorer ligger Sverige inte anmärkningsvärt lågt när det gäller nyföretagande och företagande men det finns tecken på att Sverige tappar mark. Enligt andra studier har Sverige en relativt låg grad av turbulens (summan av inflödet och utflödet i förhållande till företagsstocken). Utflödet till företagsstocken är lika viktigt som inflödet för att industriell förnyelse och strukturomvandling ska kunna bejakas. Det finns således indikationer som talar för att företagandet i Sverige skulle kunna vitaliseras. Sverige har en hög andel av de nystartade företagen inom de kunskapsintensiva tjänstesektorena jämfört med andra länder. Sverige har likaså en relativt stor andel möjlighetsbaserat nyföretagande i förhållande till det nödvändighetsbaserade. Det möjlighetsbaserade nyföretagandet har mellan 2000 och 2006 pendlat mellan procent av det totala företagandet i Sverige. Detta är cirka 10 procentenheter högre än medianvärdet för alla länder i 4

7 GEM-studierna. Exempelvis hade Sverige sjunde högst andel av möjlighetsbaserat nyföretagande 2006 av de 42 undersökta länder. Enligt europeiska kommissionen (2004) hade Sverige högst kvot 5 när det gäller möjlighetsbaserat företagande av alla länder inom EU Studier har hittat ett positivt samband mellan nyföretagande och ekonomiska output-variabler såsom sysselsättning och ekonomiskt tillväxt men det avgörande för detta samband är; Att hänsyn måste tas till vad det är för typ av nyföretagande som ökar och i vilket skede av ekonomisk utveckling ett land befinner sig. Fattiga länder har högst grad av nyföretagande. I detta läge inverkar inte en ytterligare ökning av nyföretagande generellt sett positivt på ett lands ekonomiska utveckling. De rikaste länderna har en lägre grad av nyföretagande och påverkas i regel positivt av att nyföretagandet ökar. Dock krävs det att det kunskapsintensiva och tillväxtorienterande företagandet sätts i fokus. För att reda ut hur Sverige ligger till i ett internationellt perspektiv bör därför Sverige jämföras med likvärdiga länder och inte med Peru och Colombia som har högst entreprenöriell aktivitet enligt Global Entrepreneurship Monitor, GEM (2006). Ett land/region måste befinna sig i ett avancerat utvecklingsskede där det finns resurser i form av kunskap och kompetens. Vidare bör företagandet i stor utsträckning vara möjlighetsbaserat, d.v.s. att individer ser företagandet som ett alternativ bland flera andra (bland annat lönearbete) och inte för att det är deras enda försörjningsalternativ. Här ligger Sverige bra till men mycket kan göras för att förbättra för det entreprenöriella klimatet. Sverige befinner sig i ett utvecklingsskede där en ökning av nyföretagandet starkt skulle bidra till en positiv samhällsekonomisk utveckling givet att prioritet gavs till det tillväxtorienterade och/eller kunskapsintensiva företagandet. Växer de svenska småföretagen i alltför liten utsträckning? Tidigare fanns det en debatt i Sverige som rörde den så kallade svenska timglasformen på företagsstrukturen. En timglasstruktur innebär att det finns gott om små och stora företag, medan de medelstora företagen lyser med sin frånvaro beroende på att de små inte kan/vill växa. Denna myt kan i stort sett förkastas, den svenska företagsstrukturen är inte helt olik de andra EU15- och OECD-länderna. Olika resultat fås dock baserat på vilka branscher som jämförs och vilka länder som ingår i undersökningarna. Andelen sysselsätta i Sverige inom medel- och högteknologisk industri är på EU-genomsnittlig nivå. Vidare är andelen sysselsatta inom tjänstesektorn i nivå med OECD- och EU15- genomsnittet. Det som verkar speciellt för Sverige är dock att de kunskapsintensiva tjänsteföretagen har en mer framträdande roll i Sverige jämfört med i de flesta andra länder. Det är svårt att bedöma hur tillväxten av de svenska företagen ser ut i ett internationellt perspektiv. För det första finns det väldigt lite internationellt jämförbara data. De begränsade data som finns skall tolkas med försiktighet då olika länder samlar in statistik på olika sätt. Framgångsrika små och medelstora företag blir dessutom ofta uppköpta av större företag varför de försvinner ur statistiken. Om tillväxtföretag och tillväxtföretagande kan dock följande slås fast: Det är ovanligt att tillväxtföretag växer kontinuerligt och smärtfritt. Det tar i regel tid för ett nytt litet företag att växa sig medelstort Yngre och/eller mindre företag växer snabbare än äldre och/eller större. Ålder och tillväxt (oftast åsyftas sysselsättningstillväxt) visar ett mer entydigt och klart negativt samband än 5 Andel möjlighetsbaserat företagande/andel nödvändighetsbaserat företagande. 5

8 motsvarande samband mellan företagsstorlek och tillväxt. Detta innebär att det är viktigt att det i en ekonomi kommer fram tillräckligt många nya företag. Företagare med tidigare erfarenhet från företagets verksamhetsområde är i större utsträckning tillväxtföretagare än de som inte har någon erfarenhet alls. Möjlighetsbaserat företagande genererar mer tillväxt än nödvändighetsbaserat företagande. Tillväxtföretag är i större utsträckning grundade och ledda av en grupp individer än av en enskild grundare/entreprenör. Bland de nya företagen i Sverige är det främst inom finansiell verksamhet (J) och fastighetsverksamhet/företagstjänster (K) som tillväxtföretagen finns. Tillväxtföretagen hittas ofta hittas i branscher där företagstjänster och/eller högteknologisk tillverkning står i centrum. Ett företagets sektoriella tillhörighet är betydelsefullt för att förklara dess tillväxt. Blivande och nyblivna svenska företagare har en relativt stor framtidstro vad det gäller företagets expansion. Svenska teknologiföretag står sig relativt bra när det gäller omsättningstillväxt i förhållande till företag i andra länder. Det finns dock andra studier som visar på att nystartade svenska företag samt små och medelstora företag har tillväxtproblem. Bilden av hur det står till med det svenska tillväxtföretagandet är med andra ord spretig, och det föreligger en stor brist på internationell jämförbara data. Vilka är hindren för tillväxt? De allra flesta företag har inga ambitioner att växa. Detta är helt naturligt och utgör inget problem så länge som tillräckligt många företag vill växa och omges av gynnsamma villkor för företagande. Olika typer av företag upplever också helt olika typer av hinder i sin tillväxtprocess. De kunskapsintensiva företagen upplever svårigheter att få tillgång till lån och externt kapital och svårigheter att hitta samarbetspartners som deras största tillväxthinder. Detta är naturligt då många av dessa företag har kostnadskrävande investeringar att göra innan deras produkter når marknaden. Vidare så kräver dessa företag ofta att externa resurser och kompetenser knyts till företagen i sin strävan att produktutveckla och nå internationella marknader. Om dessa företag stöttas på så sätt att offentliga aktörer underhåller och stödjer nätverk där kapital (exempelvis nätverk där riskkapitalister, affärsänglar och entreprenörer kan mötas) och andra resurser än kapital kan matchas så kan en gynnsam företagsutveckling ta fart. Det är också viktigt att företagen får stöd i sin strävan att nå internationella marknader. Av lika stor vikt är att importfrämjande åtgärder stimuleras och underlättas för att företagen ska kunna använda sig av billigare insatsvaror. Detta kan öka de inhemska företagens specialisering och vandring uppåt i värdekedjan och därmed öka chanserna att avancerad produktion och tillverkning behålls i Sverige. Brist på kvalificerade medarbetare upplever flera olika typer av företag som ett stort problem i sin strävan att nå tillväxt. Här måste utbildningssystemet se till att utbudet av kvalificerad arbetskraft ökar. Av största vikt är att sådana analyser av företagens arbetskraftsbehov också inkluderar de mindre företagen. 6 Samtidigt måste omställningsavtalen omfatta fler människor för att den snabba omställningen och den allt snabbare förnyelsetakten i ekonomin ska kunna bibehållas. På så sätt kan de potentiellt snabbväxande företagen snabbt få tillgång till kvalificerad personal. 6 AMS inkluderade för första gången företag med mindre än 5 anställda i sina arbetsmarknadsutsikter för 2007 och 2008 i AMS (Ura 2007:3). 6

9 När det gäller skattesystemet så är det främst de så kallade 3:12 reglerna som dyker upp på förhållandevis många listor när det gäller att ranka tillväxthinder. När det gäller arbetsrätten som tillväxthinder är inte resultaten entydiga, i en del undersökningar tas arbetsrätten upp som ett hinder för tillväxt medan det motsatta gäller i andra undersökningar. Regelkrångel anförs ofta som ett tillväxthinder i den svenska debatten. Studier visar dock att det inte är särskilt krångligt att starta eller sköta administrationen i svenska företag jämfört med andra likartade länder. Detta innebär förstås inte att arbetet med att minska företagens regelkrångel och administrativa bördor skall upphöra. En del företag misslyckas medan andra når framgång. Misslyckanden är en naturlig del av företagandet och affärsprocessen. Speciellt gäller detta det kunskapsintensiva teknikorienterade företagandet där det råder stor osäkerhet både kring teknikutvecklingen i sig samt dess eventuella framgång på marknaden. Tyvärr så ses inte misslyckanden och konkurser som en naturlig del av affärsprocessen i Sverige. I exempelvis USA och England är det lättare för en entreprenör (både ur ett socialt och insolvensrättsligt perspektiv) med misslyckanden bakom sig att på nytt starta företag. En näringspolitiskt inriktad insolvensrätt har internationellt visat sig kunna stimulera det riskfyllda tillväxtorienterade nyföretagandet. Frågeställningar som ofta lyser med sin frånvaro i undersökningar över företagens tillväxthinder är det egna företagets strategiska planer och ledningens kompetens samt utbildningssystemets och innovationssystemets kvalité och funktionssätt. Det kunskapsintensiva företagandet Sverige är ofta topprankat inom innovationsområdet men det finns frågetecken för hur mycket vi får ut av detta i form av innovationer, tillväxt och nya växande företag. De stora företagen dominerar det svenska innovationssystemet. Detta i sig är inte ett problem såvida de mindre företagen ges rätt incitament och förutsättningar att lyckas. I det här sammanhanget är det viktigt att innovations- och entreprenörskapspolitiken sammanflätas och att det kunskapsintensiva tillväxtorienterade företagandet prioriteras. Som tidigare nämnts har det visat sig att politik enbart inriktad på att få fler företag i sig inte genererar tillväxt och sysselsättning. Det är det kunskapsintensiva nyföretagandet som på sikt skapar mervärden i en ekonomi. På samma sätt indikeras att innovationsbefrämjande insatser måste kombineras med insatser för att stötta de unga och/eller mindre företagen för att leda till tillväxt och sysselsättning. Samverkan mellan organisationer i innovationsprocessen har blivit allt viktigare. Därför är det at största vikt att de mindre företagens förutsättningar och incitament att nätverka med andra organisationer stärks. Detta gäller inom innovationsområdet och kopplingen till universitet och forskningsinstitut såväl som med andra företag. Olika företag kräver olika typ av finansiering. Sverige har trots att det har ett bankorienterat finansiellt system gott om formellt riskkapital. Enligt Eurostat finns det relativt andra länder mycket riskkapital i tidig fas (sådd- och startupfasen) i Sverige i förhållande till BNP jämfört med andra länder. Trots detta finns det ett finansieringsgap för framförallt de unga teknikbaserade och innovativa små och medelstora företagen. Här måste åtgärder till för stärka privata aktörers incitament att investera i dessa företag. Skattesystemet för det ägarledda småföretaget är idag snårigt och svåröverskådligt att hantera. Många länder har till skillnad från Sverige dessutom skatteincitament för företag som bedriver FoU eller annat förändringsarbete. En del av dessa länder har större incitament för mindre än för större företag. Detta är ett led att stimulerade det kunskapsintensiva företaget. På detta område finns det mycket att göra i Sverige där de stora företagen dominerar kraftigt då det gäller FoUinvesteringarna. 7

10 TCOs väg mot ett bättre företagsklimat Det står klart att allmänt gynnsamma villkor för nyföretagande och företagande måste skapas i Sverige. Hit hör exempelvis en stabil, transparent och rättvis företagsbeskattning och inget onödigt regelkrångel. Men för att ett tillväxt- och kunskapsorienterat nyföretagande som leder till positiva effekter på ekonomin skall komma till stånd måste Sverige göra massiva investeringar i kunskap och kompetens, såväl i som utanför företagssfären. Sverige måste ha ett utbildningssystem i världsklass, hela vägen från grundskola till eftergymnasial utbildning som stimulerar människors kreativitet och initiativförmåga. Svenska universitet, högskolor och forskningsinstitut måste kunna konkurrera med andra toppuniversitet i världen. Härtill måste företag som vill växa ha tillgång till kompetent arbetskraft, kapital och möta incitamentsstrukturer som gör att det är föredelaktigt att investera i kunskap och innovationer och där det ses som självklart att växa om viljan finns. Detta leder fram till följande viktiga punkter: 1) Sverige måste förstärka sin position som ett ledande land inom utbildning, forskning och utveckling Kunskapsintensivt, innovativt företagande måste backas upp av stora statliga investeringar och satsningar i utbildningssystemet samt i forskning och utveckling. Sverige är ett av de mest forskningsintensiva länderna i världen men tillväxten i forskning och utveckling (FoU) är sämre än för de flesta konkurrentländerna. Därför är det viktigt att de statliga civila FoUsatsningarna ligger i nivå med minst en procent av BNP. Idag uppgår dessa till 0,79 procent av BNP. 2) De mindre företagen måste uppmuntras att göra investeringar i forskning och kompetensutveckling Sverige har några få stora företag som står för den största delen av forskningen och utvecklingen inom näringslivet. De små och medelstora företagens andel av näringslivets totala FoU ligger däremot på en internationell mellannivå. TCO vill se särskilda insatser för att öka de mindre företagens andel av FoU, till exempel skattestimulanser. Många länder har infört större skattestimulanser för mindre än för större företag. Om skattestimulanser införs i Sverige, måste de vara utformade så att forskningsintensiva företag som ännu inte går med vinst också omfattas. VINNOVAs forskningsprogram Forska&Väx ett bra initiativ men resurserna är alldeles för små. Forskningsprogrammets nuvarande budget på 100 miljoner kronor per år bör därför utökas rejält. 3) De mindre företagen bör samverka mer med universiteten och anställa fler akademiker Möjligheterna för de mindre företagen och den akademiska forskningen/forskningsinstituten att samverka måste förbättras. Universitet och högskolor måste jobba med att se till att studenter får ökade möjligheter göra praktik och examensarbeten på de små och medelstora företagen. De mindre företagen behöver höja sin utbildningsnivå och anställa fler akademiker. Flera typer av företag upplever bristen på kvalificerade medarbetare som ett stort problem för att nå tillväxt. Här måste utbildningssystemet se till att utbudet av kvalificerad arbetskraft ökar. Analyser av företagens arbetskraftsbehov måste också omfatta de mindre företagen. Samtidigt måste omställningsavtalen omfatta fler människor för att den snabba omställningen och den allt snabbare förnyelsetakten i ekonomin kan behållas. På så sätt kan de potentiellt snabbväxande företagen snabbt få tillgång till kvalificerad personal. 4) Sverige behöver fler affärsänglar som satsar i nya företag Nya, teknikbaserade små/medelstora företag har svårt att hitta finansiering. Därför behövs fler affärsänglar; erfarna entreprenörer som kan bidra med kapital och kunskap till nya 8

11 företag. Genom ändringar i skattesystemet kan fler investeringar från affärsänglarna komma till stånd. Avskaffandet av förmögenhetsskatten är ett sätt att göra detta, då mer kapital tillhörande privatpersoner allokeras till Sverige. Det är ett problem att det entreprenöriella kapitalet är hårdare beskattat än det kapital som investerare med en bred portfölj förfogar över. Frågan har dock bäring på spänningarna mellan arbete och kapital, och är svår att lösa utan en större skattereform. Ett statligt kreditgarantisystem och regionala kreditgarantiföreningar är ett annat bra instrument för att hjälpa individer eller företag som behöver hjälp att komma igång eller att uppnå tillväxt. Sådana finansiella lösningar bör uppmuntras och stödjas. 5) Den som gått i personlig konkurs i samband med en misslyckad företagssatsning måste få en andra chans att starta nya företag I USA finns det tillgång till skuldsanering när en entreprenör gör personlig konkurs i samband med en företagskonkurs. Men i Sverige är det svårt att få skuldsanering i samband med ett misslyckat affärsprojekt. Den som är involverade i en ärlig konkurs bör snabbt kunna komma igen och få en ny chans att pröva nya affärsidéer. Dessutom bör insolvensrätten ses över så att företag på obestånd snabbt och till låg kostnad kan rekonstrueras eller avvecklas. Företagens resurser måste snabbt frigöras så att de kan komma till användning på ett bättre sätt i en annan organisation. Flera europeiska länder har börjat reformera sin insolvensrätt i denna riktning. Sverige bör följa deras exempel. 6) Anpassa socialförsäkringarna så att de bättre passar företagarnas behov Det måste bli lättare och mer attraktivt att gå mellan företagande och anställning. Förmåner i socialförsäkringssystemet ska kunna behållas under en längre tid när personer går från anställning till företagande. 7) Företagsstöd ska beviljas när det finns en tillväxtpotential, och inte användas som ett arbetsmarknadspolitiskt instrument Bidrag och stöd för att starta företag bör i större utsträckning än idag ges utifrån tillväxtkriterier och i mindre utsträckning utgöra ett arbetsmarknadspolitiskt instrument. 8) Stimulera avknoppningar Avknoppade företag växer i regel snabbare än andra nya företag. Därför behövs det en politik som stimulerar etablerade företag att knoppa av icke-kärnverksamheter i nya växande företag. 9) Minskat regelkrångel och ökat exportstöd Ett fortsatt arbete med minskat regelkrångel och att öka myndigheters tillgänglighet och flexibilitet i företagarfrågor måste fortsätta. Svenska små och medelstora företag måste få ett bättre stöd när det gäller att exportera och nå internationella marknader. 10) Underlätta för mindre företag att konkurrera om offentliga upphandlingar 9

12 Inledning Vad är entreprenörskap och varför är det viktigt att studera? De mindre företagens betydelse för samhällsekonomin har kommit alltmer i fokus de senaste decennierna. I en alltmer kunskapsintensiv innovationsdriven ekonomi har de små och medelstora företagen fått en allt större betydelse. Det sägs ofta, både i Sverige och internationellt, att det är dessa företag som ska se till att tillväxten, jobben och den framtida konkurrenskraften säkras. Samtidigt påpekas det ofta i den svenska debatten att det startas för få företag i Sverige och att företagen inte växer. Mot denna bakgrund är det viktigt att ta reda på vilken roll de mindre och/eller yngre företagen spelar i en alltmer kunskapsdriven ekonomi. Det är också viktigt att undersöka huruvida det finns strukturella problem i Sverige vilka kan hindra unga entreprenöriella företag att utvecklas på ett positivt sätt. De som menar att det inte står rätt till med det svenska entreprenörskapsklimatet pekar ofta på att nyföretagandet i Sverige är lågt i ett internationellt perspektiv och att de små svenska företagen inte växer och blir medelstora i den utsträckning som de borde. Förklaringarna som anges till detta är många såsom regelkrångel, arbetsrätten, höga skatter och avgifter. Stämmer detta eller finns det alternativa tolkningar av det aktuella entreprenöriella tillståndet i Sverige? Svaret är inte entydigt, Sverige har både styrkor och svagheter kopplade till det entreprenöriella klimatet. Beroende på vilka nyckeltal och undersökningar som används ligger Sverige oftast i det europeiska mittskiktet eller strax därunder när entreprenöriell aktivitet såsom nyföretagande skall mätas. Nyföretagande har i olika vetenskapliga studier visat sig ha positiva effekter på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Dock är sambandet inte linjärt då det är beroende av vid vilket utvecklingsstadium en ekonomi befinner sig i samt av vilken typ av nyföretagande som dominerar i ett land. För att öka konkurrenskraften och stimulera tillväxt och sysselsättning på lång sikt så bör det kunskapsintensiva företagandet prioriteras och utvecklas. Här ligger Sverige relativt bra till då vi har en större andel av våra nya företag inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn jämfört med de flesta andra europeiska länder. Sverige har ett sålunda ett bra utgångsläge då det finns gott om nya intressanta företag inom de kunskapsintensiva sektorerna i ekonomin. Det är inte regelkrångel som är det avgörande hindret för att dessa ska kunna utvecklas på ett bra sätt. Det är inte heller arbetsrätten som sätter käppar i hjulet för företag som vill utvecklas. Sverige har i ett internationellt perspektiv förhållandevis lite regelkrångel i samband med företagande. I Doing Business (2007) rankas Sverige som 13:e nation när det gäller hur enkelt det är att göra affärer i världens olika länder. 7 Inom EU25 rankas Sverige på en 4:e plats. Dock så måste arbetet med att förbättra och förenkla ständigt pågå för att underlätta företagande. För att de tillväxtorienterade företagen ska kunna bli ännu flera samt utvecklas på ett optimalt sätt krävs det dessutom att fokus sätts på utbildning, kompetens, forskning och utveckling samt stöd och incitament till de företag som kan och vill växa. Sverige måste bibehålla och förstärka sina positioner som ett ledande land inom utbildning, forskning och utveckling. De mindre företagen måste uppmuntras att göra investeringar relaterat till forskning och utveckling samt kompetensutveckling. Den civila forskningen i Sverige måste få mer resurser och de mindre företagen bör i större utsträckning samverka med universitet/högskolor och forskningsinstitut. Det finns gott om riskkapital i Sverige, däremot är det inte speciellt riskvilligt och inte heller knutet till industriell kompetens som fallet ofta är i exempelvis USA. Slopandet av förmögenhetsskatten kan leda till att antalet affärsänglar och det kapital dessa satsar i nya projekt/företag kan komma att utökas. 7 I måttet ease of doing business ingår dock mer komponenter än regelkrångel. De komponenter som är mest förknippade med regelkrångel är a) att starta ett företag och b) att exportera/importera. Här är Sverige rankat på 20:e respektive 9:e plats. 10

13 De allmänna attityderna till företagande måste förändras. Misslyckanden är en del av affärsprocessen. De personer som gått i personlig konkurs i samband med företagsmisslyckanden, givet att dessa inte föregåtts av oegentligheter, måste få en andra chans att komma igen och starta nya företag. Trygghetssystemen måste anpassas så att företagarna kan nyttja dem på ett bättre sätt. Individer som har en anställning och vill testa nya idéer och företagande med tillväxtpotential måste få tillgång till uppbackning och hjälp med finansiering. Stöd till företagande bör beviljas till följd av tillväxtpotential och inte användas som ett arbetsmarknadspolitiskt instrument. Rapportens upplägg I denna rapport kommer entreprenörskapsklimatet i Sverige att undersökas och analyseras. Av största vikt är det att undersöka hur entreprenörskap kan bidra till strukturomvandling och konkurrenskraft. Extra vikt läggs därför i rapporten på kunskapsintensivt företagande. Inom ramen för denna rapport kommer även internationella jämförelser att göras. Entreprenörskap i vid bemärkelse är synonymt med förändring och förnyelse men analysenheten i denna rapport är i huvudsak små och medelstora företag (SMF). I rapporten används i huvudsak de storleksindelningar som EU-kommissionen rekommenderar: 8 Mikroföretag Småföretag Medelstora företag Stora företag 0-9 anställda anställda anställda 250- anställda Med små och medelstora företag (SMF) menas sålunda de företag med anställda om inget annat anges. Olika studier och länder har dock olika storleksindelningar. Exempelvis har USA valt att definiera medelstora företag som de mellan anställda. Andra mått på storlek är exempelvis omsättning eller balansomslutning men i denna rapport är det främst antalet anställda som definierar företagens storlek. Förändring och förnyelse kan givetvis ske i stora organisationer såväl som utanför dessa. Valet av analysenhet har flera orsaker; 1. I Sverige sägs det att det startas få företag jämfört med de flesta andra länder och det finns många som menar att den svenska samhällsekonomin diskriminerar och försvårar för svenska SMF att utvecklas. 2. Det är en vanlig uppfattning att det är SMF som ska bidra till jobbskapande, förnyelse och strukturomvandling. Stämmer detta och hur ser denna process ut? Vilka är de systematiska hindren och möjligheterna i Sverige för förnyelse och strukturomvandling i form av företagande och entreprenörskap? 3. Rent metodiskt är det svårt att fånga entreprenörskapsindikatorer som inte är kopplade till företagen och företagande. Med detta som bakgrund står det klart att vi inte primärt är intresserade av enkla nyckeltal såsom hur många företagare respektive nya företag det startas i Sverige årligen jämfört med andra länder. Detta måste också analyseras utifrån vilka typer (utifrån associationsform, sektorstillhörighet och tillväxtorientering) av företag som startas och hur dessa kan bidra till samhällsekonomin. Entreprenörskapsbegreppets bakgrund Begreppet entreprenörskap var först introducerat av den irländske nationalekonomen Richard Cantillon Enligt honom är entreprenören specialiserad på att ta risker förenade med att köpa vad en arbetare producerar innan konsumenterna har indikerat vad de är villiga att betala för denna vara. Den som har producerat varan får en garanterad inkomst medan entreprenören bär risken (och därmed möjlighet till vinst) förenad med prisfluktuationer på konsumentmarknaden (Casson och Godley 2005:26). Frank Knight utvecklade denna idé och menade att skillnader i vinster i olika sektorer/industrier kan på lång sikt bara förklaras av 8 Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 124 den

14 skillnader i osäkerhet (risk kan man försäkra sig mot då risken baseras på historiskt sett frekvent återkommande händelser, medan osäkerhet bara kan bedömas subjektivt då det bygger på unika händelser). Entreprenören verkar mestadels i de segment och sektorer där osäkerheten är som högst och därmed vinsterna är som störst. Till skillnad från analyser om risk och osäkerhet, lade Joseph Schumpeter (1934) tyngdpunkt på entreprenören som en person som skapar nya teknologier, industrier och den som i huvudsak bidrar till strukturomvandlingen i ekonomin (den kreativa förstörelsen). Entreprenören är inte uppfinnare utan den som kombinerar existerande resurser och teknologier och ser till att dessa blir finansierade i syfte att kommersialisera nya produkter. Entreprenören har delvis vinst som motiv för detta men drivs också av andra motiv såsom viljan att erövra, bevisa sin överlägsenhet samt tillfredsställelse av att skapa. Den österrikiska skolan (Hayek och Kirzner) har också analyserat entreprenörskap men entreprenörerna har enligt denna syn verkat som mellanhänder i de segment i ekonomin där man kan köpa billigt och sälja dyrt. Kopplingen till framförallt tillverkningsindustrin och företaget som analysenhet har varit svag. I traditionell neoklassisk ekonomisk teori har både innovationer och entreprenörskap lyst med sin frånvaro (Thurik och Wennekers (2001), Henrekson och Sannadaji (2004)). I diskussioner om vad entreprenörskap är bör kopplingen mellan organisationsform och entreprenörskap göras tydligare. I vissa sammanhang är entreprenörskap synonymt med enskilda individer (företagare) vilka verkar och driver i första hand soloföretag eller mycket små företag. I andra sammanhang kan entreprenören ses som en serieföretagare, som startar ett företag för att sedan gå vidare och starta andra företag. Här analyseras hur företagaren/individen fungerar i samhällsekonomin, vad det är som utmärker/driver en entreprenör och vad det för hinder, möjligheter, förutsättningar som möter denne i hans/hennes strävan att förverkliga sina idéer. I andra analyser är entreprenörskap synonymt med storleken på företag, där små företag eller små och medelstora företag (SMF, minde än 250 anställda enligt EU) åsyftas, även ålder på företaget kan åsyftas där unga företag med automatik ses som entreprenöriella. Ett tredje sätt att se entreprenörskap är att ha förändring/förnyelse som fokus i analysen. Förändring/förnyelse kan ske i alla organisationsformer varför entreprenörskapet kan utövas i stora som små organisationer, inom ramen för den offentliga sektorn såväl som i näringslivet. När man diskuterar förändring så ligger det också nära till hands att fokusera på innovation som kan definieras på många olika sätt. 9 Även kopplingen mellan den forskning som studerat innovationers uppkomst och betydelse och den som har fokuserat på entreprenörskapets betydelse i ekonomin har varit tämligen svag. I Lundström och Stevenson (2005: kapitel 2) görs en genomgång av litteratur som definierat entreprenörskap. De finner olika strömningar, dels management-baserade definitioner såsom exemplevis i Reynolds et al (1999) där entreprenörskap definieras som any attempt at new business or new venture creation, such as self-employment, a new business organisation or the expansion of an existing business by an individual, a team of individuals or an established business. Mycket av den forskning som haft företaget som analysenhet har fokuserat på organisatorisk tillväxt. Här har främst absolut och relativ tillväxt av företagens omsättning eller anställda under en viss tidsperiod studerats (Delmar et al 2003). 10 Andra har definierat det som att identifiera och utnyttja möjligheter, eller att upptäcka och utveckla framtida varor och tjänster (Lundström och Stevenson 2005: 43). Ett annat sätt att definiera entreprenörskap är bredare och fokuserar mindre på vad entreprenörer gör och mer på hur dessa är inbäddade i en social kontext i samhället. 9 Det finns ingen enhetlig definition av innovationsbegreppet. Joseph Schumpeter (1934) menade att den ekonomiska utvecklingen drevs fram av innovationer som en följd av den kapitalistiska entreprenörens utförande av nya kombinationer. Dessa kombinationer kunde resultera i en ny produkt eller process, ny organisation, ny marknad eller ny råvara. 10 Inom detta forskningsfält har alltför mycket vikt fästs vid tvärsnittstudier, enligt Delmar et al (2003) borde fler studier vara longitudiella då dessa på ett bättre sätt fångar upp tillväxtföretagens dynamik över tid. Vidare har ofta analyserna av vilka företag som haft mest tillväxt grumlats av att det inte gjorts någon åtskillnad på om företagens tillväxt är relativ (vilket ger SMF bättre tillväxtsiffror) eller absolut (vilket gynnar stora företag i statistiken). 12

15 Det brukar göras en åtskillnad mellan entreprenörskapspolitik (där målgruppen är individer som ännu inte har startat och driver företag eller väldigt unga företag) och småföretagarpolitik (där målgruppen är de existerande SMF). Historisk har det ur ett policyperspektiv satsats mest på småföretagarpolitik. Vissa menar med att entreprenörskapspolitik är det mest relevanta näringspolitiska verktyget eftersom företag eller företagande inte kan analyseras utan att förstå entreprenören eller företagaren. Självklart måste också det motsatta gälla, vi kan inte förstå entreprenören/entreprenöriellt beteende om vi inte analyserar dynamiken mellan organisationsform och företagaren. För att förstå förändring och dynamik måste vi också se det entreprenörskap (här definierat som förändring/förnyelse) som kan utföras inom ramen för mer komplexa organisationer där det inte är enbart EN eller ett fåtal individer som driver ett entreprenöriellt projekt/företag. Här kan det också finnas åtskillnad mellan ägandet och drivande av ett företag. De mindre företagens betydelse har ökat De mindre företagens betydelse för ekonomin har alltmer kommit i fokus de senaste åren. Vissa menar att det är de mindre företagen som ska fixa tillväxten, jobben och välfärden framöver. Efter andra världskriget var tongångarna annorlunda; då låg fokus på de stora företagens stordriftsfördelar och att små företag storleksmässigt var suboptimala. De stora multinationella företagen började växa fram under 1800-talet, framförallt under de 4-5 decennierna före första världskrigets början (Ionnaides & Pepelasis-Minoglou, 2005: 165). Framförallt familjeägda brittiska handelsföretag växte fram och bidrog till skapandet av stora organisationer med global närvaro. Dessa företag blev alltmer diversifierade med verksamheter inom tjänstesektorn (bank & transport) såväl som inom jordbruks- och tillverkningsindustrin vilket ledde till framväxandet av investment groups or hubs. Detta ledde till en koncentration av information, kontakter, kapital och personal vilket gjorde det möjligt för de familjeägda handelsföretagen att nyttja fördelarna av koncentration av viktiga resurser och kompetens samtidigt som de kunde behålla kontrollen över sina företag. Handelsföretagen karaktäriserades av att ha en svag vertikal integration 11, där de olika verksamheterna inom företagen hade en hög grad av autonomi. Olika förklaringsmodeller har lyfts fram för att förklara varför stora organisationer växte fram, där bland annat transaktionskostnadsansatsen (Coase 1937, Williamsson 1985) har använts för att förklara under vilka omständigheter det finns fördelar att koordinera transaktioner inom ramen för ett (stort) företag istället för att organisera dessa på en marknad. Inom ramen för transaktionskostnadsperspektivet 12 finns även hybridlösningar för hur en transaktion eller aktivitet skall organiseras, såsom samarbeten mellan organisationer. Enligt transaktionskostnadsansatsen beror olika sätt att organisera en aktivitet på transaktionskostnaderna som uppstår vid olika alternativa organisationsformer. Andra delvis kompletterande och delvis konkurrerande teoretiska synsätt har också försökt förklara hur och varför företag väljer en viss typ av organisationsform före en annan (exempelvis dynamiska transaktionskostnads perspektiv, resursbaserad teori, evolutionär ekonomisk teori samt institutionell ekonomisk teori). 11 Med vertikal integration menas i vilken utsträckning de olika enheterna i en koncern/företag är organisatoriskt bundna till varandra (framåtriktad integration vad det gäller distribution och bakåtriktad integration vad det gäller leverantörer). Den starkaste varianten av vertikal integrationen innebär att ett moderbolag/företag har en stark kontroll (vad det gäller ägande och operativ samt strategisk styrning) över dotterbolag/affärsenheter i olika delar av värdekedjan. Svagare integration indikerar att ägandet och/eller styrningen är svagare och att dotterbolagen/affärsenheterna har en hög grad av autonomi. 12 Transaktionskostnadsansatsen enligt Williamson (1975, 1985) är inriktade på så kallade make or buy -beslut vilket innebär att ansatsen antar att alla aktiviteter i en ekonomi kan utföras i ett företag eller köpas på en marknad och att olika transaktionskostnader styr hur företag väljer att allokera sina aktiviteter. Senare diskuterade Williamson (1999) hur detta perspektiv skulle kunna innefatta faktorer såsom kunskap och innovationer och därmed tillåta scenarier där företag inte bara väljer mellan interna aktiviteter eller att köpa dessa på en marknad. Denna syn präglas av att allting inte kan utvecklas på egen hand eller finns tillgängligt på en marknad, utan kräver att man tillsammans med andra aktörer utvecklar nya produkter eller processer. Kunskapsbaserade teorier om hur företaget agerar, såsom resursbaserad teori, och så kallade dynamiska transaktionskostnadsansatser har utvecklats på senare tid (Se Narula 1999, Nooteboom 1992, 1999, och Heiman och Nickerson (2002)). 13

16 Två hypoteser har formulerats från Joseph Schumpeters arbeten, där den ena hypotesen innebär att främst små företag (med entreprenören i centrum) är bärare av nya idéer och bidrar till den så kallade kreativa förstörelsen av existerande kunskap och teknologi. På så sätt bidrar entreprenören till strukturomvandling i ekonomin och utgör ett ständigt hot mot marknadsledarna vilka inte är lika förändringsbenägna. Den andra hypotesen som formulerats från hans verk är att stora organisationer är överlägsna små då det gäller att klara de stora investeringar som måste till för vara ledande i den alltmer kostnadskrävande och vetenskapsbaserade innovationsprocessen. Med utgångspunkt från bland annat dessa hypoteser har det forskats intensivt på om det är stora eller små företag som är mest innovativa eller snabbväxande. I och med globaliseringens tilltagande i slutet av 1900-talet, så fanns det anledning att tro att de små företagen skulle få än svårare än förut att överleva och konkurrera än de stora. I Gilbert et al (2004) ges exempel där forskare under 1970-talet och framåt förutspår att globalisering kommer att föra med sig en fientlig miljö för mindre företag att verka i, att globaliseringen kommer att föra med sig ytterligare kostnader och barriärer (i form av stora fasta kostnader relaterat till lärandet om utländska marknader, stora fasta kostnader relaterat till att kommunicera på stora avstånd och förhandlingskostnader gentemot utländska aktörer) som små företag inte kan klara av och att utländska direktinvesteringar inte kommer att göras av mindre företag. Det var i denna kontext som Chandler (1990) konstaterade att ett företag måste vara stort för att kunna konkurrera på en global marknad. Denna kunskap fick sedermera revideras då det visat sig att globaliseringen skapat enorma möjligheter för både stora och små företag. Företagare som andel av arbetskraften ökade kraftigt från mitten av 1970-talet till slutet av 1980-talet. Detta innebar slutet för en långtgående trend där andelen företagare stadigt minskat under 1900-talet (Gilbert et al 2004). Empiriskt kunde det konstateras att företagens genomsnittliga storlek i USA ökade från och med andra världskrigets slut och fram till slutet av 1970-talet. Flera studier har dock visat att sedan 1980-talet har utvecklingen vänt och att andelen sysselsatta i de små och medelstora företagen ökar. I dessa siffrors kölvatten har det diskuterats hur detta ska tolkas och vad detta beror på. En del tolkningar vill göra gällande att de stora företagens betydelse för världens ekonomier har minskat, men detta torde vara en förhastad slutsats. Under 1990-talet fusionerades tvärtom många stora företag, vilket visade att koncentration av den industriella strukturen är viktigt. Detta skapar dock ingen nettosysselsättning, då huvudmotivet många gånger är synergieffekter och rationaliseringar. Samtidigt som andelen sysselsatta i de stora företagen har minskat, har samarbeten mellan företag blivit allt vanligare. Det innebär att stora företag alltmer förlitar sig till andra företag (och andra organisationer såsom universitet och forskningsinstitut) när det gäller alla typer av funktioner och aktiviteter såsom FoU, produktion, marknad och försäljning. Detta leder fram till följande slutsats: För att förstå den industriella dynamiken måste vi förstå på vilket sätt stora och små företag samverkar, konkurrerar och vad de betyder för varandra. Detta innebär i sin tur att det inte enbart går att studera de små och medelstora företagen utifrån enkla nyckeltal såsom hur många nya företag som etableras i Sverige varje år. Även om detta är viktiga pusselbitar i det stora hela gäller det att koppla ihop mikro- och makroperspektiven. Forskningen i Sverige av vad entreprenörskap och nyföretagande betyder för samhällsekonomin har varit eftersatt och mer kunskap behövs inom området. Det är inte bara inom ramen för traditionell outsourcing eller kontraktsforskning (gäller produktutveckling inom vetenskapsbaserade verksamheter) utan också som kompetenta partners och i form av strategiska allianser 13 som små och stora företag har funnit varandra. Stora företag 13 Narula (1999) gör en distinktion mellan FoU-relaterad outsourcing och FoU-allianser. Outsourcing är vanligare i mogna branscher/teknologier och utgör i regel ett substitut till intern FoU. Den främsta anledningen till outsourcing är 14

17 behöver idag ha kunskaper om fler teknologiområden än tidigare. Samtidigt har produkters livscykler förkortats. Detta har inneburit att företag måste stärka företagets egen kompetensbas likväl som att forma allianser och öka förmågan och snabbheten att absorbera kunskap och teknologier utifrån. Ett sätt att anpassa sig till en allt mer komplex och föränderlig värld är att absorbera och utveckla extern kompetens, resurser eller teknologier (Cohen and Levintahl 1990). Ett exempel på komplexiteten är att ett företag som utvecklar och producerar bilar måste ha mer eller mindre kompetens inom 20 teknologiska fält (Pavel & Pavitt, 2000). Teknikutvecklingen anses vara en stor faktor för att förklara att de små företagen har kunnat hävda sig bra. Jobben har över tid fått ett allt större kunskapsinnehåll och teknikutvecklingen har blivit alltmer sofistikerad och vetenskapsbaserad. Informationsteknologi gör det lättare att överföra information över långa avstånd men teknik eller kunskap är till stor del inte kodifierbar vilket innebär att den kräver en stark lokal närvaro för att kunna överföras från en organisation till en annan. Detta innebär att kunskapsgenerering tenderar att ske i en begränsad lokal kontext. Små företag verkar också i stor utsträckning vara bärare av sådan kunskap samtidigt som komplexiteten skapat nischer för mindre företag att verka i. I den utvecklade delen av världen har tjänsteproduktionen kommit att få en allt större betydelse över tid. Tjänsteföretag till skillnad mot varuproducerande företag är inte lika beroende av skalfördelar för sin verksamhet. Detta öppnar upp för mindre företag som är specialiserade på flexibilitet och kunskap. Enligt Henrekson (2001) har transaktionskostnaderna sjunkit dramatiskt över tid vilket innebär att företag kunnat specialisera sig och fokuserat på kärnverksamheter. kostnadsminimering och en ökad specialisering. I yngre branscher/teknologiområden är det vanligare med FoU-allianser som skapas i syfte att få tillgång till externa resurser och kompetenser. I dessa fall är samarbetena i högre utsträckning ett komplement till intern FoU. 15

18 Den svenska företagsstrukturen Den svenska industriella strukturen sägs enligt vissa ha formen av ett timglas, där Sverige i jämförelse med andra länder har relativt många småföretag (beroende på olika definitioner företag med färre än 10 eller 50 anställda), få medelstora företag (från 10 eller 50 anställda till 200, 250 eller 500 anställda) och många stora företag. Denna analys rör inte bara antal eller andel företag i olika storleksklasser utan också hur många eller andelen sysselsatta det är i de olika storleksklasserna. Denna debatt har sitt ursprung i början av 1990-talet 14 och tog fart i och med en artikel av Henrekson och Johansson (1997) som menade att de funnit bevis för att de medelstora företagen utvecklats svagt från slutet av 1960-talet fram till mitten av 1990-talet. 15 I debatten som följde instämde flera aktörer (till exempel dåvarande SAF 16 och Industriförbundet) i deras analys. Skälen till att Sverige hade en sådan struktur var enligt Henrekson och Johansson (1997) att de små och medelstora företagen var diskriminerade vad det gäller kreditgivning, lönebildningssystemet 17, LAS och en alltför stor offentlig sektor. Den svenska strukturen i Henrekson och Johansson (1997) jämfördes inte med företagsstrukturen utomlands då det bland annat var omöjligt för de andra länderna att exkludera offentligt ägda företag eller ta hänsyn till om ett SMF tillhörde en större koncern eller inte (Ibid. s. 220). Det finns även de som menar att den svenska timglasstrukturen är en myt. Enligt Lindholm Dahlstrand (2001) ser företagsstrukturen ut på ett liknande sätt i hela Europa. Dessutom köps de små snabbväxande teknikföretagen upp i stor utsträckning av de stora företagen och försvinner därför ur statistiken för SMF. Enligt henne är det viktigaste inte hur strukturen ser ut utan det viktigaste är att det startas ett tillräckligt stort antal teknikföretag som kan fortsätta att utvecklas i egen regi eller tillsammans med sina nya ägare i en ny organisationsstruktur. Hon har även visat på att både företagsavknoppningar såväl som uppköpta teknikföretag utvecklas snabbare än de som inte är det. 18 Den svenska företagsstrukturen, i den mån den är annorlunda än i andra länder, bör även analyseras från sektoriella perspektiv. Bartelsman et al (2005) menar att företagsstrukturen i ett land bestäms både av en nationell och av en sektoriell komponent. Det är dock den förstnämnda komponenten som förklarar den största skillnader mellan länder. Detta innebär att ett lands institutionella ramverk och regleringar är minst lika viktiga för att förklara ett lands företagsstruktur som dess specialisering inom olika sektorer (Ibid). I en annan studie framhåller Breschi et al (2000) att olika länders sätt 19 att organisera innovationsrelaterad verksamhet till stor del förklaras av vilken teknologi som dessa är specialiserade inom. Trots att olika länders specialisering i olika sektorer och teknologier förklarar mycket av hur den industriella strukturen ser ut är det av intresse att göra internationella länderjämförelser då olikheter mellan länder inte enbart kan förklaras av sektors- eller teknologispecifika faktorer. Länderjämförelser med avseende på företag Sverige domineras vad det gäller tillverkningsindustrin relativt sett mycket av mindre (mikro) företag (0-9 anställda), medan storleksklasserna 10-49, är färre än i de flesta andra 14 Enligt professor Sven-Olov Lodin i SvD Bräckligt glas på fast grund. 15 De fann att andelen anställda minskade för hela näringslivet i alla storleksklasser över nio anställda (10-19, 29-49, 50-99, , samt 500+) mellan 1984 och Minskningen var som störst (-9,8 %) i storleksklassen För tillverkningsindustrin minskade andelen anställda i samma storleksklasser som för näringslivet i stort förutom storleksklass som ökade stort (31,9 %). Här var minskningen som störst (-14,8 %) i storleksklass De minsta företagen (0-1, 2-4 och 5-9) ökade kraftigt sina andelar av de totalt sysselsatta i både näringslivet och tillverkningsindustrin. Alla siffror är koncernkorrigerade i denna analys (Henrekson och Johansson (1997: 222). 16 SAF-tidningen Det sårbara Sverige och SAF-tidningen Växtkraften blockeras. 17 Enligt författarna har det svenska löneförhandlingssystemet lett till för små löneskillnader och för höga löner för arbetskraft med låg produktivitet (Ibid. s. 225). 18 IVA-aktuellt Svensk brist på medelstora teknikföretag mest en myt. 19 Med avseende på företagsstorlek och industriell struktur samt betydelsen av nya företag. 16

19 undersökta länder. Även stora företag finns det relativt sett färre av i Sverige än i andra OECDländer även om Sverige ligger nära medianvärdet. Tabell 1: Företag i tillverkningsindustrin fördelade på storleksklasser Företag i tillverkningsindustrin fördelade på storleksklasser (i procent), Sverige 85,4 10,8 3,0 0,8 Medelvärde 22 OECD-länder 73,9 19,3 5,5 1,4 Medianvärde 22 OECD-länder 78,7 17,6 4,0 1,0 Sveriges ranking Källa: Egen bearbetning av OECD, Statistics on Enterprises by Size Class (SEC) database (http://dx.doi.org/ / ). Samma mönster kan skönjas för de stora företagen om dessa definieras till företag över 500 anställda. Resultatet blir dock något annorlunda när företagsstrukturen i sin helhet (förutom jordbruk, fiske, offentliga bolag, verk och myndigheter) undersöks. För 2003 har Sverige en likartad företagsstruktur med avseende på storlek som genomsnittet för EU15. Tabell 2: Företagsstruktur i Sverige och EU15 Källa: Eurostat. Företagsstruktur i Sverige och EU Sverige 93,5 % 5,5 % 1,0 % 0,0 % EU15 92,5 % 6,5 % 1,0 % 0,0 % Länderjämförelser med avseende på sysselsättning När andelen sysselsatta i olika storleksklasser för tillverkningsindustrin jämförs kvarstår den låga rankingen för de medelstora företagen, medan det visar sig att de små företagen (0-9) är många i Sverige men att dessa sysselsätter strax under genomsnittet för de 22 OECD-länderna i undersökningen. Det omvända gäller för de svenska storföretagen, dessa är relativt sett få till antalet men ett antal väldigt stora företag inom denna storlekskategori ser till att dessa sysselsätter långt mer än genomsnittet i undersökningen. Tabell 3: Sysselsatta i tillverkningsindustrin fördelade på storleksklasser Sysselsatta i tillverkningsindustrin fördelade på storleksklasser (i procent), Sverige 11,1 15,2 20,7 53 Medelvärde 22 OECD-länder 13,8 20,2 25,1 40,9 Medianvärde 22 OECD-länder 11,4 19,0 24,7 44,2 Sveriges ranking Källa: Egen bearbetning av OECD, Statistics on Enterprises by Size Class (SEC) database. När istället sysselsättningsstrukturen i sin helhet undersöks i Sverige (förutom jordbruk, fiske, offentliga bolag, verk och myndigheter) minskar skillnaden mellan den svenska sysselsättningsstrukturen och den i inom EU15. 17

20 Tabell 4: Sysselsättningsstruktur i Sverige och EU-15 Källa: Eurostat. Sysselsättningsstruktur i Sverige och EU Sverige 38,5 % 16,0 % 13,5 % 32,0 % EU15 39,5 % 17,5 % 13,0 % 30,5 % Det ska dock framhållas att länderjämförelserna ovan haltar då de ovanstående undersökningarna behandlar OECD respektive EU15. Eventuella skillnader i industristrukturen kan också, som tidigare nämnts, förklaras av att den är bransch- eller sektorsspecifik. Av intresse är att studera de branscher som är på frammarsch och anses vara särskilt kunskapsintensiva. I branschen databehandlingsverksamhet (SNI 72) skiljer sig Sverige då de medelstora företagen sysselsätter relativt få personer även om skillnaderna är små. I forskningsorganisationer (SNI-73) sysselsätts relativt många i de riktigt små företagen (1-4), medan för 16 undersökta OECD-länder i klassen hamnar Sverige på en nionde plats i rankingen. Tabell 5: Sysselsatta i databehandlingsverksamhet Sysselsatta i databehandlingsverksamhet (SNI-72) fördelade på storleksklasser (i procent), Sverige 21, ,2 7,9 9, , Medelvärde OECD-länder 20 21,6 6,6 21,2 9,3 11,8 23,7 9,49 24,0 Detta går inte igen i branscher som hotell och restaurang (SNI 55) där Sverige har en relativt stor andel av de sysselsatta i de medelstora företagen ( sysselsatta). Här har Sverige 4:e högst andel sysselsatta i de medelstora företagen av 19 OECD-länder. För fastighetsverksamhet (SNIkod 70) ligger Sverige i mittenskiktet när det gäller andelen sysselsatta i företag i storleksordningen Småföretagen (0-49 anställda) står för en betydande del av det totala förädlingsvärdet i Sverige. De små företagens andel av det totala förädlingsvärdet i Sverige har fluktuerat mellan ca 42 och 44 procent mellan 1994 och Motsvarande siffror för de medelstora företagen har varit ca procent, medan de stora företagens andel av förädlingsvärdet har varit något lägre än för de små företagen. Det finns ingen tydlig trend i hur fördelningen mellan de tre storleksklassernas andel av förädlingsvärdet förändras över tid. Ett tydligare mönster hittas dock inom gruppen småföretag, där soloföretagen har haft den största tillväxten, från 14 procent av småföretagens förädlingsvärde 1995 till 21 procent Övriga små storleksklassers (1-5, 6-10 och 11-49) andel av förädlingsvärdet har minskat med 2-3 procentenheter (NUTEK 2006b: ). Tittar vi på utvecklingen av tillväxt av förädlingsvärdet bland olika åldersklasser så visar det sig att unga företag (och därmed oftast små) visar en negativ tillväxt över tid. De yngsta företagen (0-3 år gamla) har kraftigt minskat förädlingsvärdet mellan , detta gäller också gruppen företag som är mellan 4-10 år gamla. Företagen som är mer än 10 år har ökat sina förädlingsvärden kraftigt mellan dessa år. Särskilt mycket har de allra äldsta företagen (äldre än 50 år) ökat sina förädlingsvärden. Ökningen av förädlingsvärdena hos de största företagen har dock inte genererat nämnvärt mycket jobb då lönekostnaderna var 53 procent av förädlingsvärdena Detta medelvärde är något osäkert då tillgänglig statistik för de 17 länderna i undersökningen varierar för de olika storleksklasserna. 21 NUTEK (2006) årsbok

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Frihet viktigast för småföretagarna

Frihet viktigast för småföretagarna Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012.

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012. Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Är du ägare eller delägare i ett företag i Skåne med ca 10-50 anställda, och dessutom kvinna? I så fall är du en av de företagare som

Läs mer

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Orups gränd 3 Den svenska politiken har under många år präglats av en misstänksamhet mot företag och då framförallt små företag. I sann saltsjöbadsanda har

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström Vem är innovatör/entreprenör Sociala konstruktioner Konstruktioner

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar 1(5) Datum Diarienummer 2009-06-10 013-2009- 903815 Dokumenttyp Remissvar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar Tillväxtverket har anmodats inkomma med

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige

Vi skapar tillväxt i Västsverige Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två tillväxtprocesser

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 1 2012-03-21 Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 2 2012-03-21 Högskolornas forskningsfinansiär KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges nya universitet och

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E HALLAND Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två

Läs mer

GASELLVALET 2013-09-24

GASELLVALET 2013-09-24 GASELLVALET 2013-09-24 Varför behöver Sverige fler Gaseller? Nu börjar årets Gasellsäsong där Dagens Industri sammanställer och delar ut priser till några av Sveriges snabbast växande företag. Sedan förra

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA

Läs mer

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den!

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vi ger er råd att utveckla er framtid I en globaliserad och ständigt uppkopplad värld är konkurrensen knivskarp, överallt och hela tiden. En ny idé, en trend

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Entreprenören och tillväxtdilemmat

Entreprenören och tillväxtdilemmat Entreprenören och tillväxtdilemmat Per Davidsson Internationella Handelshögskolan, Jönköping ESBRI 25/9 2003 1 Doktorand Davidsson 1985 Teorien säger: Alla kan, bör och vill växa Tittomkringen säger: Det

Läs mer

Stockholm den 14 april 1999

Stockholm den 14 april 1999 Stockholm den 14 april 1999 Investors mål är fortsatt att totalavkastningen till aktieägarna, d v s summan av kursutveckling och återinvesterade utdelningar, ska överstiga börsgenomsnittet med 3 procentenheter

Läs mer

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Drivkrafter för utveckling Vad kan vi lära av tillväxt i stora städer för att få utveckling i landsbygden? Tillväxtdrivande verksamheter utifrån två

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer