Månadsrapport Augusti 2011

Transkript

1 Månadsrapport

2 - 1 - MÅNADSRAPPORT DIVISION PRIMÄRVÅRD 2 Ekonomiskt resultat 2 God hälsa 4 God vård 5 Tillgänglig vård 5 Säker vård 6 Evidensbaserad vård 6 Engagerade medarbetare 6 MÅNADSRAPPORT DIVISION OPERERANDE 9 Ekonomiskt resultat 9 God vård 12 Tillgänglighet 13 Engagerade medarbetare 14 MÅNADSRAPPORT DIVISION MEDICINSKA SPECIALITETER 19 Ekonomiskt resultat 19 Prognos 20 Uppföljning av sparåtgärder 21 God vård 22 Engagerade medarbetare 23 MÅNADSRAPPORT DIVISION VUXENPSYKIATRI 24 Ekonomiskt resultat 24 Verksamhet 25 Uppföljning av divisionens mål 25 Attraktiv region 25 God vård 26 Engagerade medarbetare 28 MÅNADSRAPPORT DIVISION DIAGNOSTIK 30 Ekonomiskt resultat 30 God hälsa 31 God vård 32 Engagerade medarbetare 33 MÅNADSRAPPORT DIVISION FOLKTANDVÅRD 35 Ekonomiskt resultat 35 God vård 36 Engagerade medarbetare 36 Tryggad personalförsörjning 36 Övertid 37 MÅNADSRAPPORT DIVISION KULTUR & UTBILDNING 39 Ekonomiskt resultat 39 Attraktiv region 40 God hälsa 43 Engagerade medarbetare 43 MÅNADSRAPPORT DIVISION SERVICE 45 Ekonomiskt resultat 45 Effektiv serviceverksamhet 46 Engagerade medarbetare 49 MÅNADSRAPPORT DIVISION LÄNSTEKNIK 50 Ekonomiskt resultat 50 Uppföljning av divisionens mål 51 Engagerade medarbetare 52 1

3 - 2 - Månadsrapport Division Primärvård Ekonomiskt resultat 20 Resultatutveckling Division Primärvård 10 Mkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultatmål 2011 Resultat 2011 Resultat 2010 *) Resultatet är korrigerat bakåt i tiden jan-mars 2011 då divisionen har överfört verksamhet och pengar till andra divisioner. En av de överförda verksamheterna är privata vårdgivarna på taxa som inte är rakt fördelad över året. Divisionens ram består av två delar, dels ett basuppdrag för primärvård finansierat via kapitering, dels en anslagsdel för tilläggsuppdrag vid sidan av basuppdraget. Tilläggsuppdragen består av ambulans, observationsplatser, ljusbehandling, bårhusverksamhet, radiologi med mera. Periodens resultat Resultatet har ställts mot en ny resultatmålkurva samt ett nytt nettoutfall, då divisionen har överfört anslagsfinansierade verksamheter till andra divisioner under april månad enligt nedan: till beställaren av vårdval (privatvård på taxa, Vittangi vårdcentral och beställarsektionen) från 1 januari 2011 retroaktivt till division medicin öppenvårdsrehabilitering Luleå och Boden från 1 april 2011 Periodens resultat visar på ett negativt nettoutfall med 0,1 mkr. Det är 13,0 mkr sämre jämfört med föregående år motsvarande period. Årets resultat är inte jämförbart med föregående år eftersom verksamheter har flyttats till andra divisioner. Föregående år hade divisionen hand om hela länets primärvård fram till juli månad. Den 31 augusti 2011 hade de privata vårdcentralerna listade respektive kapiterade invånare. Det motsvarar drygt 8 % av länets befolkning. Vittangi vårdcentral som är LOUupp-handlad hade listade respektive kapiterade. Totalt drygt 9 % är privat vård i länet. Prognos Divisionens årsprognos pekar mot en nettoavvikelse på totalt minus 38,4 mkr. Det är en försämring sedan bokslutet 2010 med 25,9 mkr. Försämringen beror till största delen på landstingsfullmäktiges beslut om spar med 2 % på kapiterad verksamhet. Divisionen redovisar i år nya kostnader för uppbyggnad av sjukvårdsrådgivning 1177 samt förstärkt patientsäkerhetsarbete med tillsammans 4,3 mkr i budgetavvikelse. Årsprognosen i april visade minus 33,1 mkr. Jämfört med föregående 2

4 - 3 - prognos går kapiterad verksamhet 1,0 mkr sämre samt anslagsfinansierad går 4,3 mkr sämre. Försämringen på anslagsfinansierade verksamheten beror på riks- och regionsjukvård, ST-läkare och ambulansverksamhet i glesbygd. Kapiterad verksamhet redovisar minus 36,3 mkr mot budget och anslagsfinansierad verksamhet minus 2,1 mkr mot budget. Underskottet på den kapiterade verksamheten hänger samman med minskade marknadsandelar och därmed problem med anpassning av personal- och lokalkostnader. Den kapiterade delen på glesbygdsvårdcentralerna redovisar underskott med 12,8 mkr. Underskotten vid några glesbygdsvårdcentraler sammanhänger framförallt med läkarsituationen och att inhyrd sjukvårdpersonal anlitas. Fortsatt uppbyggnad av NEP-team samt en särskilt dyr hemsjukvårdspatient finns med i årsprognosen. Det prognostiseras ett stort underskott för anslaget riks- och regionsjukvård. En jämförelse mellan år 2010 respektive 2009 visar att antalet besök har ökat utanför länet, framför allt i Västerbotten, Stockholm, Västernorrland, Skåne och Västra Götaland. De står tillsammans för 65 % av kostnaderna. Det finns för närvarande fyra privata vårdcentraler i drift, två i Piteå, en i Luleå och en i Boden. En ny etablering i Gällivare startar 1 oktober, det är taget hänsyn till detta i årsprognosen. Samverkan mellan landstingsdrivna och privata vårdcentraler som är igång sker på alla orter vad gäller jour och ungdomsmottagning. Divisionen har i prognosen för andra halvåret med 5,5 mkr för delegerad sjukvård. Uppföljning av sparåtgärder I divisionsplanen finns upptaget flera pågående utvecklingsområden för att nå ekonomi i balans. Det pågår ett arbete med åtgärder i form av personalavveckling och omförhandlingar av avtal på exempelvis lokaler, städ med mera. Det ger ingen effekt på detta år, utan kommer att synas först nästa år. Ekonomi i balans Helår Helår Tertial 1 Tertial 2 Mål Andel basenheter med ekonomi i balans 51,4% 54,3 % 35,3 % 35,3 % 100 % Andel basenheter med underskott 0-1 mkr 20,0% 11,4 % 23,5 % 20,6 % 0 % Andel basenheter med underskott -1 mkr ~ 28,6% 34,3 % 41,2 % 44,1 % 0 % 3

5 - 4-60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Helår 2009 Helår 2010 Tertial Tertial Andel basenheter med ekonomi i balans Andel basenheter med underskott 0-1 mkr Andel basenheter med underskott -1 mkr - w Investeringar (Tkr) Investeringar Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut Akuta investeringar - beslut Övriga investeringar - beslutade före 2011, men effektuerade under året Summa God hälsa Barn- och mödrahälsovård är två viktiga områden i divisionens hälsofrämjande arbete och två länssamordnare finns för att utveckla och kvalitetssäkra verksamheten. En kartläggning av MHV-verksamheten är påbörjad i höst för att få ett underlag för detta uppdrag. Nationella riktlinjer och vårdvalsbeställning har ökat fokuset på sjukdomsförebyggande åtgärder och levnadsvanor. Vårdcentralernas arbete följs upp i huvudsak vad gäller insatser kring tobak, alkohol och fysisk aktivitet. Glädjande ser vi nu en ökande trend vad gäller förskrivning av FaR. För att inte denna utveckling ska avstanna ser vi det viktigt att det under ytterligare en tid framöver finns stöd för användande och förskrivning av FaR. 4

6 - 5 - Antal förskrivna FaR per tertial ch Antal Primärvård Slutenvård Totalt NLL Tertial Tertial Tertial Tertial Tertial God vård Tillgänglig vård Vårdgarantin innebär att primärvården ska erbjuda kontakt i telefon eller på plats samma dag. Andra tertialet 2011 har 23 av 30 vårdcentraler eller 77 procent av vårdcentralerna som har återuppringningssystem Call Me 1 klarat att ta emot 95 procent av de inkomna samtalen. Andel som fick kontakt via telefon med vårdcentralen samma dag (0:an i vårdgarantin) Vårdgarantin innebär också att primärvården ska ha kapacitet att erbjuda ett läkarbesök - om det behövs - inom sju dagar. 21 av 31 vårdcentraler (68 %) har under andra tertialet uppfyllt vårdgarantin till 90 procent eller högre. Motsvarande resultat hösten 2010 var 39 procent och i jämförelse med första tertialet 2011 så är det tertial 2 ytterligare tre vårdcentraler som uppnår vårdgarantin till 90 procent. Vid enheter som inte klarar målet pågår förbättringsarbeten, både att faktiskt förbättra tillgängligheten men även översyn av registreringsrutiner då brister i detta ger ett sämre resultat än vad som är den verkliga tillgängligheten. Andel vårdkontakter med läkare som skett inom 7 dagar (7:an i vårdgarantin) 1 Hortlax vårdcentral använder systemet CC-Bridge och är inte med i statistiken. Harads samredovisas med Björknäs vårdcentral. 5

7 - 6 - Införandet av det riksgemensamma telefonnumret 1177 har i Norrbotten gått enligt planerna. Utringningstider/väntetider under provperioden är godkända av Inera så vi står nu i startgroparna att få lansera detta nummer ut mot befolkningen, vilket skall kunna ske under vecka 43 i oktober. Samtliga divisionens vårdcentraler är nu anslutna till Mina vårdkontakter, men det återstår en del utveckling av lokala rutiner och arbetssätt för att nyttja tjänsten optimalt. Säker vård Divisionens patientsäkerhetsgrupp är igång med god struktur. Medarbetarna informeras och involveras nu både genom ett regelbundet patientsäkerhetsbrev och ett besök på vårdcentralerna med information om synergi, senior alert, nya patientsäkerhetslagen mm. Antalet genomförda och pågående händelseanalyser i divisionen hittills i år uppgår till 30. Med anledning av de uppmärksammade problemen kring handläggning av beroendeframkallande läkemedel kommer en utbildningsinsats att genomföras under senhösten. Evidensbaserad vård En HÖK avseende barn och ungdomar med psykisk ohälsa är framtagen och utbildning kring denna är genomförd under perioden. Divisionens aktiviteter i VIS-projektet är nu i full gång. Tre pilot vårdcentraler för införande är utsedda. Kvalitativt likvärdig och jämlik vård Uppbyggnaden av vuxenhabiliteringsteam i länet har fortsatt. Teamet i Malmfälten är nu rekryterat och verksamheten startar i oktober. Rekrytering till Luleå/Boden pågår. Kalix och Piteå som var först igång leder arbetet med framtagande av rutiner, uppdragsbeskrivningar etc. Neuropsykiatriska vuxenteamet har fortfarande stor inströmning av remisser för utredning. En prioriteringsordning finns nu där unga vuxna som är på väg att slutföra gymnasiet prioriteras högst. Krav på remisserna och förberedande tester i primärvården är också framtagna. Engagerade medarbetare Antal årsarbetare Divisionen har under tidsperioden januari augusti 2011 minskat antalet tillsvidare anställda från 1229 till 1178 tillsvidare anställda. Divisionen har totalt minskat sin personalstyrka med 51 medarbetare under denna 6

8 - 7 - tidsperiod.detta har skett med naturliga personalavgångar och genom omställningsstöd för att klara övertalighet på ett antal vårdcentraler. Organisationsöversyner pågår f n på olika vårdcentraler som under året kommer att medföra ytterligare ett minskat antal anställda Antal årsarbetare* Division Primärvård *Arbetade timmar under 12 månader/ Det har för perioden minskat med 78 årsarbetare varav 1 vikarie, det motsvarar knappt 7 %. Sommaren 2011 Verksamheten har haft problem med att klara rekrytering till alla uppkomna vikariatsbehov. Antalet vikarier under sommaren har varit 129 personer, 19 fler jämfört med år En av orsakerna är minskad grundbemanning på vårdcentralerna under de senaste åren. Under juni-juli nyttjade vårdcentralerna 611 sommaravtalsersättning för att klara verksamheten vilket ska jämföras med perioden juni augusti 2010 med totalt 612 sommaravtal. Kostnaden för årets sommaravtal kommer att öka jämfört med Kompetensförsörjning Den största utbildningssatsningen under 2011 har varit att utbilda fler sjuksköterskor till distriktssköterskor. Vi har beviljat 9 sjuksköterskor studieförmåner under utbildningen till distriktssköterska, barnmorska samt till akutsjukvård med inriktning mot ambulansverksamhet under hösten 2011 och våren Ett arbete har inletts för att ta fram en kompetensförsörjningsplan för att klara framtida rekryteringsbehov i primärvården. Totalt kommer 361 anställda inom divisionen att uppnå en ålder av 65 år under åren vilket motsvarar ungefär 1/3 av alla anställda i primärvården. En intern dialog har inletts med cheferna i verksamheten kring hur detta arbete ska utformas i konkreta uppdrag och handlingsplaner. Frisknärvaro / Sjukfrånvaro 83 procent av de anställda har inte haft en registrerad sjukfrånvaro över 5 dagar under tidsperioden januari augusti 2011 det är oförändrat jämfört med samma tidsperiod

9 - 8 - Vårt uppsatta mål för en sjukfrånvaro under 4 procent har bibehållits med god marginal. Läkarförsörjning Ambitionen med att ha ett högt antal ST-läkare inom vårdcentralernas verksamhet fortsätter. I augusti 2011 har divisionen 60 ST-läkare. Till detta kommer 4 ST-läkare som anställts via privata vårdcentraler och finansieras via vårt ST-anslag. I samverkan med Primärvården i Västerbotten har ett rekryteringsprojekt kommit igång i syfte att rekrytera läkare från Rumänien. 8

10 - 9 - Månadsrapport Division Opererande Ekonomiskt resultat Resultatutveckling Division Opererande Specialiteter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec -20 Mkr Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Budgeterat resultatmål 2011 Resultatmål 2011 Resultat 2011 Resultat 2010 Divisionens redovisade resultat per augusti är -47,7 mkr vilket är en avvikelse med -28,5 mkr mot definierat resultatmål (-19,2 mkr). Avvikelsen hänförs till följande sjukvårdsmaterial -5,0 mkr (flera orsaker; tillgänglighet, fler materialdyra operationer, övergång till nytt (och dyrare) material för vissa operationer (kvalitetssynpunkt), hemtagning av viss ortopedi som tidigare skickats utanför länet) personal inkl inhyrd personal -7,4 mkr (färre tillsvidareanställda men kraftig ökning av vikarietimmar, kraftig ökning av övertid främst under april-aug) sjuktransporter -2,8 mkr (minskade intäkter avseende utomlänspatienter, ökning av flygtimmar (10 procent), ökning av intensivvårdskrävande transporter (25 procent) samt kuvöstransporter (40 procent), extrakostnader vid stängning av flygplats i Umeå samt vid öppethållande av Kiruna flygplats). Ökade kostnader för riks- och regionsjukvård -8,8 mkr (8,5 procent). Trots oförändrat antal vårdtillfällen vid NUS har kostnaderna ökat 12 mkr och förklaras med ökat antal dyra vårdtillfällen, sk ytterfall. Samtidigt har kostnaderna vid Akademiska minskat 5 mkr. Utomlänsvård av patienter som valt obesitasoperation utanför länet (-1,9 mkr) Ökade kostnader för tekniska hjälpmedel -1,4 mkr Nytt uppdrag I väntan på ambulans (IVPA) har hittills kostat -0,4 mkr för vilken divisionen ej erhållit budget Av ovanstående kostnader är 9 mkr merkostnader hänförliga till åtgärder som utförts för att nå målen för tillgänglighet. 9

11 Prognos Divisionens årsprognos visar ett underskott på -61,2 mkr varav -19 mkr är hänförligt till kärnverksamheten, -39 mkr till riks- och regionsjukvård samt -3 mkr till sjuktransporter. Jämfört med det resultat (-36 mkr) som definierade sparåtgärder ska leda till enligt divisionsplanen för 2011 innebär prognosen en avvikelse med -25 mkr. Därutöver har divisionen under 2011 oidentifierade sparåtgärder med 36 mkr. I divisionsplanen finns förslag till åtgärder som på några års sikt innebär en ekonomi i balans. I prognosen har beaktats att divisionen får ta del av den ersättning som landstinget kommer att erhålla från kömiljarden för tillgänglighet. Beräkningen är gjord utifrån förslaget till incitamentsstruktur och försiktighetsprincipen har tillämpats. Uppföljning av sparåtgärder Enligt divisionsplanen för 2011 krävs sparåtgärder motsvarande 55 mkr för att nå ekonomi i balans. Divisionsledningen har beslutat om sparåtgärder motsvarande 18 mkr under 2011 av vilka 14 mkr är definierade. Sparåtgärderna har följt planen fram till och med april men har därefter inte gett ytterligare effekt. Enligt prognosen bedöms knappt 6 mkr av sparåtgärderna effektueras under Det är en försämring jämfört med prognosen i april med drygt 5 mkr. Förklaringen är bl a att sommaren har inneburit höga kostnader för vikarier och för övertid. Dessutom bedöms det svårt att dra ned på kostnaderna samtidigt som man arbetar för fullt med att nå tillgänglighetsmålen. Det är endast akutsjukvården i Kiruna som bedöms klara sparmålet. Mkr Beslutade sparåtgärd er enligt divisionsp lan 2009 Effekt av sparåtgär der 2009 Beslutade sparåtgärd er enligt divisionsp lan 2010 Effekt av sparåtgär der 2010 Beslutade sparåtgärd er enligt divisionsp lan 2011 Effekt av sparåtgär der per Effekt av sparåtgär der enl prognos 2011 VO 17,8 14,7 7,1 3,4 6,0 2,4 3,8 Akutsjukvård VO 10,4 7,7 2,8 3,0 2,0 0,9 0,5 Allmänkirurgi/ur ologi VO 4,0 3,3 2,2 2,5 2,0 0,0 1,1 Kvinnosjukvård VO Ortopedi 5,4 5,3 5,2 0 4,0 0,0 0,0 VO ögon 1,5 2,3 1,0 1,3 0,5 0,0 0,0 VO ÖNH/Käk 2,1 2,0 0,8 2,3 1 0,2 0,5 Sjuktransporter - - 1,5 2,6 2,5 0,0 0,0 Summa 41,2 35,3 20,6 15,1 18,0 3,5 5,9 10

12 Investeringar (Tkr) Investeringar Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut Akuta investeringar - beslut Övriga investeringar - beslutade före 2011, men effektuerade under året Hjälpmedel Summa avseende div ram Övervak- och anestesiapparater SY, beslut Summa övriga investeringar Investeringarna följer planen. Kostnadseffektiv produktion Ett viktigt mått som används nationellt för att jämföra produktivitet inom sjukvården är kostnad per DRG-poäng. Kostnaden per DRG-poäng uttrycker hur kostnadseffektivt produktionen utförs. Målet i divisionsplanen är att kostnaden per DRG-poäng inom de mest betydande vårdprocesserna ska ligga i nivå med läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen. En analys av 2008 års kostnadsnivå visade att divisionens verksamheter hade en kostnadsnivå som var 28 mkr högre i slutenvård än genomsnittet i riket. Under åren 2009 och 2010 har divisionen genomfört besparingsåtgärder som inneburit kostnadsreduceringar med ca 50 mkr. Kostnadsreduceringarna tillsammans med ökade volymer vårdtillfällen, besök och behandlingar har ökat produktiviteten i slutenvård med 26 mkr under 2009 och ytterligare 20 mkr under Även i öppenvård har produktiviteten ökat under dessa år. En analys av 2010 års kostnadsnivå visar att divisionens verksamheter har en produktionskostnad som är i nivå med eller lägre än de sjukhus som finns representerade i den nationella databasen, se diagram nedan. Verksamheterna i Gällivare har fortfarande en högre kostnadsnivå. Divisionen arbetar vidare med olika alternativa åtgärder för att få en kostnadseffektivare vård även i Gällivare. Kostnad per DRG-poäng för slutenvård 2010 jmf KPPdatabasen (exkl ytterfall) 160,0% 140,0% 120,0% 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Kir Kvi Ort Öron Kir Uro Kir Kir Kvi Käk Uro Ögon Öron Kir Uro Orto Gäll Gäll Gäll Gäll Kali Kali Kiru SY SY SY SY SY SY Pite Pite SY+På NLL div Op 2010 NLL div Op 2009 NLL div Op 2008 KPPdatabas läns-/länsdelssjukhus 11

13 God vård Verksamhetsvolymer Oplanerade läkarbesök De oplanerade besöken ökar. Framförallt sker ökningen inom allmänkirurgin vid Sunderby sjukhus. Huvuddelen av de oplanerade besöken sker via akutmottagningen. Antalet besök till akutmottagningarna har ökat vid samtliga sjukhus. Procentuellt är ökningen störst i Gällivare och Kiruna medan den antalsmässigt är störst vid Sunderby sjukhus. T om augusti ökade antalet besök till akuten i Sunderbyn med 1132 st jämfört med samma period förra året. Drygt hälften av ökningen beror på fler patienter från Luleå/Bodenområdet. Cirka en tredjedel av ökningen kan kopplas till strukturella förändringar inom kirurgin i och med att kirurgbakjouren vid Piteå sjukhus avvecklats. Ökningen håller sig inom ramen för vad som beräknades i förväg. Planerade nybesök till läkare Nybesöken har ökat markant jämfört med tidigare år. Inom allmänkirurgi, gynekologi, ögon och ÖNH har man aldrig tidigare haft så många nybesök som i år. Återbesök Återbesöken uppvisar totalt sett en liten minskning, den största minskningen återfinns inom ögonsjukvården; - 8 procent. Inom ortopedin har däremot återbesöken ökat med ca 8 procent. Operationer på operationsavdelningar Antalet operationer vid länets operationsavdelningar har ökat något. Ökningen består i planerade öppenvårdsoperationer inom framförallt ögonsjukvården. De planerade operationerna har även ökat inom ÖNH och kvinnosjukvård, övriga ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Vårdtillfällen Antalet vårdtillfällen är totalt sett detsamma i divisionen men inom ÖNH noteras en minskning och inom ortopedin en ökning. En sjukhusvis jämförelse visar även på en fortsatt ökning inom allmänkirurgi/urologi vid Sunderby sjukhus (+ 4 procent). Förlossningar Antalet förlossningar var 869 st under detta tertial vilket är ungefär lika många som förra året. I Gällivare ökade antalet förlossningar märkbart jämfört med samma period i fjol (+34 st). Hittills i år är antalet 1683 i hela länet, det är nästan exakt samma som förra året. 12

14 Mål och mått Div Op tertial Telefon mott inga avvisade Beläggning vårdavd** Väntande till besök inom 60 dgr Sparåtgärder 100 Väntande till op inom 60 dgr Mål Resultat Resultatmål Tidsytterfall ambulans Sjukfrånvaro < 4,5 % 50 Akutmott läkarkontakt inom 30 min Frisknärvaro Högfrekv bes akutmott - kvi < 10% 0 Akutmott handläggn.tid inom 180 min Följsamhet hygienregler Högfrekv bes akutmott - män < 10% Öka antalet avvikelser Synergi Opstart utsatt tid v 20 Ärenden avslutas inom 4 mån Nyttjad tid/tilldelad Kx Nyttjad tid/tilldelad Pe Op höftfraktur inom 24 h kvi Diagnossättning vtf inom 7 dgr Diagnossättning läkarbes inom 7 dgr Op höftfraktur inom 24 h män Nyttjad/tilldelad operationstid Generellt är nyttjandet av tillgänglig operationstid högre i Piteå än i Kalix. Under detta tertial har Piteå legat på mellan procent, i Kalix ligger det på procent. Akutmottagning läkarkontakt inom 30 min och total handläggningstid Måluppfyllelsen visar inga tydliga trendbrott. Det varierar dock mellan sjukhus och kliniker. En viss förbättring kan ses i Kalix. Olika förändringsoch förbättringsarbeten pågår för att åstadkomma bättre resultat, bl a gör i höst ett test med fler specialister i fronten vid Sunderby sjukhus och ett annat förbättringsarbete pågår i Kalix. Högfrekventa besökare akutmottagning Andelen högfrekventa besökare vid akutmottagningarna har inte förändrats nämnvärt, nivån ligger stadigt på ca 20 procent. Malmfältssjukhusen har störst andel högfrekventa besökare. Uppdelat på kvinnor/män är andelen högfrekventa 19,8/20,3, det finns m a o ingen könsskillnad. Generellt menar divisionen att det krävs ett ännu mera landstingsgemensamt och fokuserat arbete för att åstadkomma ett trendbrott då det gäller samtliga mått som rör inflödet till akutmottagningarna. Tillgänglighet Diagrammet visar resultat för tillgänglighet till besök och behandling per den 5 september. Divisionen uppfyllde målen för kömiljarden under i stort sett hela våren men lyckades inte med detta i juli och augusti. Orsaken är sommarperioden som medfört en lägre nivå på verksamheten än vad som krävs för att uppfylla tillgänglighetsmålen. Divisionen räknar med att åter uppnå målen totalt sett i divisionen till den 30 september. 13

15 Andel väntande < 60 dgr division Opererande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan jan jan jan jan feb feb feb feb mar mar mar mar apr apr 18-apr 25-apr 02-maj 09-maj 16-maj 23-maj 30-maj 06-jun 13-jun 04-jul 18-jul 01-aug 08-aug 15-aug 22-aug 29-aug 05-sep Engagerade medarbetare Antal årsarbetare (rullande 12 månader)* Division Opererande specialiteter Besök Behandling *Arbetade timmar under 12 månader/1760 Med början hösten 2008 har antalet årsarbetare minskat med ca 60 årsarbetare eller 4,5 procent till och med hösten 2010 vilket har inneburit reducering av personalkostnader med 37 mkr (netto). Sedan hösten 2010 visar ovanstående kurva en ökning med ca 10 årsarbetare. Antalet tillsvidareanställda har minskat i princip varje månad jmf 2010 medan antalet vikarier har ökat. Sammantaget är antalet anställda färre än under Däremot har den genomsnittliga arbetstiden per anställd ökat. Hälften av ökningen (ca 5 årsarbetare) förklaras med variationen av antal vardagar i de olika mätpunkterna. Fler vardagar under en månad innebär att personalen arbetar fler timmar. Övrig ökning förklaras med att uttag av semester har minskat jämfört med Medarbetarenkät Redovisning av medarbetarenkäten till chefer och övriga medarbetare pågår. Resultatet visar en liten förbättring jämfört med föregående år men fortfarande är divisionens problemområden målkvalitet, ledarskap och delaktighet. Svarsfrekvensen har ökat från 66 till 72 procent vilket dock är glädjande. Arbetet med nedbrytning av verksamhetsmålen till varje 14

16 arbetsplats fortsätter. En klar koppling mellan verksamhetsmål och den enskilde medarbetarens prestationer eftersträvas. Divisionsledningen har i år krävt in en åtgärdsplan från varje verksamhetsområde över vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av resultatet. Åtgärdsplanen ska tas fram i samarbete med medarbetarna på arbetsplatsen och redovisas i oktober. Kompetensförsörjning Femårsprognos vad gäller läkarförsörjning visar att ST-läkare som blir färdiga specialister under prognosperioden, och väljer anställning inom NLL, inte räcker för att täcka pensionsavgångar och personalomsättning. Antalet vakanta specialisttjänster kommer att öka med drygt 10 procent. En annan slutsats blir att problemen med att rekrytera till andra sjukhus än Sunderby sjukhus kommer att öka. Många faktorer spelar in men i grunden är det den fortgående specialiseringen som driver på utvecklingen. Denna prognos pekar på att det krävs kraftfulla åtgärder för att hantera situationen. Mest effektiva åtgärder för att häva bristen kan vara attraktivare anställningsvillkor inom NLL, fokuserade rekryteringsinsatser utomlands, avtal med bemanningsföretag vilket ger minskat eget behov av specialisttjänster. Särskilda åtgärder för att läkare vid Sunderby sjukhus ska arbeta vid övriga sjukhus i länet är också angelägna. I övrigt pågår arbete med framtagande av personalförsörjningsprognos för sjuksköterskor och undersköterskor där framförallt specialistsjuksköterskor är svåra att rekrytera. Prognosen kommer att bifogas divisionsplanen Frisknärvaro/Sjukfrånvaro För landstinget totalt har den korta sjukfrånvaron ökat så är inte fallet i division som har 0,27 procentenheter lägre korttidssjukfrånvaro jämfört med samma tid föregående år. Även den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,13 procentenheter under samma tid. Vad gäller frisknärvaron har 77 procent av personalen sjukfrånvaro mellan 0-5 dagar. Sommaren 2011 Det har varit stora svårigheter med rekrytering av specialistsjuksköterskor till operation och intensivvård i Sunderbyn, Piteå och Gällivare. Sommarförmåner och bemanningsbolag har använts i stor utsträckning. På akutmottagningen i Sunderbyn har patienttrycket varit stort Inom ortopedin har avdelningsarbetet fungerat bra. Personalen har tagit aktiv del i planeringen av bemanningen vilket upplevts som en bidragande orsak. I Gällivare fanns operationsresurser att tillgå hela sommaren men försöken att rekrytera läkare misslyckades. Inom ÖNH fungerade bemanningen bra. Ögon har haft full produktion hela sommaren. Sunderbyn har fått hjälp av verksamheterna i Gällivare och Piteå. Inom kirurgi/urologi fungerade sommaren i stort sett bra. Kvinnosjukvården har infört en variant av tre semesterperioder för barnmorskor vilket innebar färre vikarier och en stabilare bemanning. På gynavdelningen var belastningen tyngre och sommarförmåner har tillämpats. På läkarsidan har det varit tungt med stor jourbörda. Kiruna sjukhus operation Centraloperation i Kiruna stängde 1 september. Arbete pågår nu med hantering av den personal som är föremål för omplacering. I dagsläget har 15

17 samtliga anställda intervjuats om sina önskemål. Några medarbetare är under upplärning vid dialysen i Gällivare för eventuell placering på den framtida dialysenheten i Kiruna. Målet är att kunna hantera förändringen utan uppsägning. Kiruna sjukhus - Kvinnosjukvården 1 januari 2012 planeras för överflyttning av MVC och ungdomsmottagning i Kiruna till primärvården i likhet med hur det fungerar i övriga länet. Kvar i divisionen blir specialistmödravård och gynekologisk mottagning. Ambulansverksamheten Stora svårigheter att planera in raster för ambulanspersonalen har inneburit att landstinget träffat överenskommelse om måltidsuppehåll med de fackliga organisationerna. Överenskommelsen har inneburit en arbetstidsförkortning för sjuksköterskor och ett lönepåslag för ambulanssjukvårdare Övrigt Följsamhet hygienregler Full följsamhet till rutinerna är en av de viktigaste åtgärderna för att minska vårdrelaterade infektioner och därigenom öka patientsäkerheten. Alla enheter i divisionen har inte rapporterat in sina resultat i följsamhetsmätningarna för detta tertial och därför uppnås inte full följsamhet till hygien- och klädregler. Resultatet visar 85 procents följsamhet till klädreglerna och 92 procent till basala hygienrutiner. Patientnämndsärenden (PaN) Antalet patientnämndsärenden har ökat, divisionen har nu 69 ärenden jämfört med 54 under första tertialen Ärenden gällande bemötande är fortfarande lägre än tidigare år. Klagomål mot verksamhetsansvariga är fortfarande högt (18 st) och avser organisation, regler och resurser. Övriga personalklagomål ligger på samma nivå som tidigare (läkare 43 st och sjuksköterskor 5 st, annan vårdpersonal 3 st). Synergi Rapporteringen i Synergi fortsätter att förbättras och har ökat med 26 procent under perioden januari- augusti jämfört med samma period förra året. Fortfarande är det alltför många förbättringsförslag, drygt 50 procent mot förra tertialens 58 procent. Handläggningstiderna har kortats, majoriteten av ärendena handläggs inom 14 dagar. Endast ett fåtal har en handläggningstid över 120 dagar och det är avvikelser klassificerade som förbättringsförslag. Patientsäkerhetsarbete Inom akutsjukvården vid Sunderby sjukhus genomfördes två planeringsdagar i patientsäkerhet under hösten. De enheter som deltog var akutvårdsavdelningen, intensivvårdsavdelningen och operation. Tre teman togs upp, patientsäkerhet och ansvar, från individsyn till systemsyn och patientsäkerhetskulturen/klimatet. På enheterna ska nu ett systematiskt förbättringsarbete att inledas. Syftet är att arbeta proaktivt med patientsäkerhet. Under en dag ska alla händelser/tillbud som kunde leda till eller ledde till vårdskada registreras. Händelserna/tillbuden tas sedan upp i personalgruppen och förebyggande åtgärder föreslås och implementeras. Arbetsnamnet är Strulsug. 16

18 Jämställd vård Ett kartläggningsarbete har inletts inom akutsjukvården vid Piteå sjukhus för att säkerställa jämställd vård inom ambulanssjukvård samt pre- och postoperativ vård. Ögonsjukvård Ögonsjukvården har ett ökande remissinflöde och upplever stora problem med att kunna hänvisa patienter till rätt vårdnivå. Även den akuta verksamheten ökar inom ögon. Ögonsjukvården har vid upprepade tillfällen försökt nå en dialog och överenskommelse med primärvården kring detta utan att lyckas. När 1177 införs kommer ögonsjukvården endast att erbjuda telefonrådgivning till patienter som är under behandling inom den specialiserade ögonsjukvården. Detta ligger i linje med intentionerna vid införande av en sammanhållen sjukvårdsrådgivning i länet. Pressen på ögonsjukvården både verksamhetsmässig och ekonomiskt har ökat i och med den nya behandlingsmetoden mot åldersförändringar i gula fläcken. Detta ökande patienttryck riktar sig främst mot Sunderby sjukhus. Ögonsjukvården i Norrbotten blir en av de första i landet att övergå till ett annat och billigare läkemedel för denna behandling (Avastin). Pga av en försenad investering vid den utlokaliserade ögonmottagningen i Kalix tar man nu också emot ett omfattande patientflöde från östra Norrbotten för diabetesfotografering. Ögonsjukvården står inför pensionsavgångar som tillsammans med andra förändringar gör att man måste förändra arbetssätt och fördelning av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper. Allt fler traditionella läkaruppgifter förs över till sjuksköterskor. Nationella jämförelser från Ögonläkarföreningen visar att Norrbotten har flest besök per årsarbetande läkare i hela Sverige. Punktprevalensmätningar VRI (Vårdrelaterade infektioner) Totala antalet vårdrelaterade infektioner för divisionen var 19 st vid PunktPrevalens mätningen april Antalet registrerade patienter var 210 st (136 kvinnor och 74 män). Mätningen i april 2011 visar att divisionen gått från 2,4 procent hösten 2009 till 9,4 procent. Under den aktuella perioden var en avdelning tvungen att stänga pga av vinterkräksjuka. I sammanställningarna ingår ortopedins och kirurgins patienter som vårdas på gemensamma vårdenheter i Gällivare, Kiruna och Piteå. Trycksår Sammanlagt ingick 118 inskrivna patienter i åldern 18 år och uppåt i mätningen på den aktuella mätdagen. Åtta patienter föll bort av olika skäl. Hos de övriga 110 patienterna som deltog i mätningen fann man trycksår hos 17 personer som tillsammans hade 37 trycksår. Andelen patienter med trycksår har sjunkigt med 2,6 procent sedan första mätningen i oktober Under samma period har andelen patienter med trycksår som har fått åtgärder insatta ökat med 1,6 procent. Målet är att alla som har trycksår ska ha fått minst en åtgärd insatt. Patientkulturmätning Under våren 2011 genomfördes mätning av patientsäkerhetskulturen i landstinget. Syftet var att kartlägga styrkor och svagheter i 17

19 patientsäkerhetskulturen, nivån av patientsäkerhetstänkande hos medarbetare och ledare samt att tydliggöra förbättringsområden. Svarsfrekvensen för divisionen blev 34 procent vilket är en låg siffra, resultatet på landstingsnivå visar ungefär samma resultat. Divisionen visar bra resultat inom områdena: samarbete inom vårdenheterna, återföring och kommunikation kring avvikelser och öppenhet i kommunikationen. Divisionen har en relativt bra säkerhetsmedvetenhet och en icke-straff och skuldbeläggande kultur i många verksamheter. Områden som av medarbetarna anses fungera otillfredsställande och ska leda till åtgärder är ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete, arbetsbelastning och personaltäthet samt benägenheten att rapportera händelser. 18

20 Månadsrapport division Medicinska specialiteter Ekonomiskt resultat Mkr 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0-50,0-60,0-70,0-80,0-90,0 Resultatutveckling Division Medicin jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognosbedömn okt Prognos per aug Prognos per april Resultatmål 2011 Resultat 2010 Resultat 2011 Divisionen har som mål att under året reducera sina kostnader med drygt 31 mkr jämfört med Detta innebär att divisionen vid årets slut ska redovisa ett resultat på minus 21,8 mkr. För måluppfyllelse krävs att divisionen per augusti månad redovisar ett underskott med högst 14,5 mkr. Det ekonomiska resultatet per augusti visar på minus 66, 8 mkr vilket fördelas på följande poster: Läkemedel (recept -34,5 slutenvård -11,1 ) Underskottet för läkemedel totalt är -42,5 mkr sämre än motsvarande period föregående år. Före detta solidariska läkemedel, inflammationshämmande läkemedel inom reumatologi och smittskyddsläkemedel har ökat kraftigt. Läkemedel i sluten vård uppvisar en försämring med -8,5 mkr. Det beror främst på ökat antal behandlingar inom cancersjukvård (cytostatika), neurologi och inflammationshämmande droppbehandlingar inom gastroenterlogi, hematologi och reumatologi. Läkemedel svarar för totalt 68 procent av divisionens underskott. Riks/regionsjukvård (-17,0) Divisionen har kraftigt ökade kostnader för regionsjukvård vid NUS främst inom onkologi (hematologi) och kardiologi (thorax). Förklaringen är fler vårdtillfällen och vårddagar samt att kostnadsytterfallen har ökat. Inhyrd personal (-13,4) Brist på ordinarie läkare och för att klara bemanningen under jourtid har inneburit att divisionen anlitar inhyrda bolag framförallt på Piteå sjukhus (-7,9). För att säkra god tillgänglighet inom lungsektionen Sunderby sjukhus anlitas tillfälligt bolagsläkare. Egen personal (-1,0) Kostnaden för egen personal uppvisar ett underskott på -1,0 mkr. Det egentliga resultatet är -10,0 mkr men det döljs av att divisionen 19

21 beviljats medel för införande av dialysenhet i Kiruna och en utökning av PCI verksamheten, Sunderby sjukhus. Sammanlagt har 12,7 mkr av medel för dessa satsningar öronmärkts för personalkostnader. Sjukvårdsmaterial (-3,0) Kostnaden för sjukvårdsmaterial fortsätter att öka. Underskottet avser i huvudsak kostnader för stentar och pacemaker inom kardiologin. Lab (-8,6) Kostnaderna för labundersökningar fortsätter att öka trots att verksamheterna arbetar aktivt med uppföljning och styrning av labanalyser. Merparten av underskotten redovisas av internmedicin Sunderby sjukhus. Antalet analyser är delvis en konsekvens av ökat patientflöde samt för att säkra diagnostik inför val av behandlingsinsatser. Patientintäkter/vårdavgifter (7,5) En ökad produktion leder till ökade intäkter. Vårdavgifter för medicinskt färdigbehandlade uppgår till 2,4 mkr av intäkterna. Utomlänspatienter faktureras enligt DRG. En konsekvens av ökad kvalitet i diagnossättning och kodning innebär att divisionen får korrekt betalt för genomförda insatser. Övriga kostnader/intäkter (11,2) Dessa kostnader/intäkter består av en mängd olika poster bland annat ingår förväntade ersättningar för försäkringsmedicinska utredningar (3,3 mkr), ersättning för VFU och RLU samt övriga omkostnader för införande av dialys Kiruna och PCI, Sunderby sjukhus. Prognos Divisionens prognos pekar på underskott med 105,2 mkr. I divisionens prognos ingår inte eventuella ersättningar från Kömiljarden. Barnsjukvården prognostiserar ett plusresultat. Verksamhetsområdena internmedicin och rehab/reuma prognostiserar sammantaget kraftigt negativa resultat. Av det prognostiserade underskottet svarar läkemedel för -60,7 mkr (58 procent). Det beräknade utfallet vid årets slut är en försämring med 50,6 mkr (varav receptläkemedel 41,2 ) jämfört med resultat Enbart två blödarsjuka barn står för läkemedelskostnader i storleksordning 35,0 mkr i år. I övrigt innehåller prognosen bland annat följande större avvikelser; underskott för riks- och regionsjukvård (-28,3), inhyrd sjukvårdspersonal (- 23,1), lab och hjälpmedel (-16,6) samt överskott för vårdavgifter och patientintäkter (15,8). Det prognostiserade underskottet för egen personal är -4,5. Med hänvisning till vad som tidigare kommenterats under rubriken Ekonomiskt resultat borde det prognostiserade underskottet vara väsentligt högre, -19,3 mkr. 20

22 Mkr Uppföljning av sparåtgärder Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2011 Effekt av sparåtgärder aktuell period Effekt av sparåtgärder enligt prognos för 2011 VO Internmedicin 25,0 7,3 11,1 VO Rehab/reuma 4,9 4,0 5,9 VO Barn 0,0 0,0 0,0 VO Gemensamt 1,5 1,5 1,5 Summa 31,4 12,8 18,5 Divisionens mål för 2011 är att minska kostnaderna med motsvarande 31,4 mkr för att klara resultatmålet -21,8 mkr vid årets slut. Divisionsledningen har beslutat om sparåtgärder motsvarande 31,4 mkr av vilka 6,9 mkr saknar identifierade åtgärder. Till och med augusti har 12,8 mkr av sparåtgärderna effektuerats. Trots det prognostiserar divisionens verksamheter samma negativa resultat som Dessutom har kostnadsökningar för läkemedel inneburit att resultatet försämrats ytterligare med drygt -50 mkr. Basenheterna har svårt att anpassa verksamheten till uppdrag och givna ekonomiska ramar. Många enheter är små och geografiskt utspridda inom sjukhusen vilket gör det sårbart och försvårar rationaliseringar. Under det senaste året har behovet av slutenvård för framförallt äldre patienter ökat markant vilket medför ökat tryck på jourorganisationen, fler inskrivningar, fullbelagda vårdavdelningar och långa utskrivningsprocesser. Fler patienter skrivs in på grund av social svikt. Orsaken till detta är oklar men förändringar kommunalt och/eller inom primärvården är en del av problemet. På sjukhus som saknar allmänkirurgi visar data en ökad vårdkonsumtion av internmedicinsk slutenvård. Sammantaget resulterar den ökade patienttillströmningen i högre kostnader eftersom slutenvården inte är dimensionerad för att klara volymer i dagens omfattning. En del av divisionens underskott beror på att utlovad långsiktig finansiering inte är verkställd avseende palliativa rådgivningsteam respektive samjour/ akutläkarkonceptet i Piteå. Rationaliseringar inom andra divisioner medför övervältring av arbetsuppgifter. En ökande förskjutning av ansvar mellan divisionerna, tillsammans med ökade krav i lagstiftning och skärpta hygienkrav, får som konsekvens att det krävs mer personal på vårdavdelningarna. Investeringar (Mkr) Investeringar Summa beslutade Årets investeringsutgifter investeringar Kalkylbelopp utfall Planerade investeringar - beslut , 4 784,0 692,7 Akuta investeringar - beslut ,0 364,0 315,0 Övriga investeringar - beslutade före 2011, men 3 512, , , 2 effektuerade under året Hjälpmedel Summa , , ,9 Beslutade investeringar 2009/2010 som ej levererats uppgår till 1 376tkr. Upphandlingar och beställningar avseende beslut för 2011 har påbörjats. Av års ram återstår att fördela tkr. 21

23 God vård Tillgänglighet Divisionen uppnår inte målet om att minst 70 procent av de väntande ska få tid för nybesök till läkare inom 60 dagar. Efter sommaren har tillgängligheten minskat och resultatet per 31 augusti är 62,7 procent. Barnoch ungdomspsykiatrin klarar kravet på vårdgaranti till nybesök och bedömning inom 30 dagar. Andel (%) Andel som väntat < 60 dagar på nybesök till läkare 85,0% 80,0% 75,0% 70,0% 65,0% Andel % 60,0% 55,0% 50,0% V1102 V1104 V1106 V1108 V1110 V1112 V1114 V1116 V1118 V1120 V1122 V1124 V1126 V1128 V1130 V1132 V1134 Vecka Ett antal verksamheter på Sunderby sjukhus och länsdelssjukhusen har klarat sommaren relativt bra genom att erbjuda fler tid för nybesök före semesterperioderna. Internmedicin Sunderby sjukhus har påbörjat verkställighet av åtgärdsplaner i syfte att öka tillgängligheten till lungmedicin och kardiologi. Effekten av dessa åtgärder syns tidigast slutet av innevarande år. Patientsäkerhet Divisionen mäter varje månad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Resultatet för juni-juli visar på en förbättring men på grund av låg svarsfrekvens går det inte att dra några slutsatser. Verksamheterna har utbildats i SBAR och enhetschefer på Sunderby sjukhus utbildas i förbättringskunskap i samverkan med andra divisioner. Divisionens verksamheter deltog våren 2010 i nationell patientsäkerhetskulturmätning. Förbättringsområden är ökad samverkan mellan olika enheter och sjukhus samt förbättrade rutiner vid vårdens övergångar. En divisionsgemensam struktur och riktlinjer för arbete med händelseanalyser är fastställd av divisionsledning. Synergi Antal ärenden i Synergi under perioden uppgår till 588 varav 319 är avslutade. Den vanligaste typen till avvikelse är fall, läkemedel och dokumentation. Patientnämndsärenden Av totalt 177 inkomna patientnämndsärenden avser 34 division medicin. Antalet ärenden har ökat något jämfört med 25 motsvarande period

24 Engagerade medarbetare Antal årsarbetare* Division Medicinska specialiteter *Arbetade timmar under 12 månader/ Under perioden visar trenden på att antalet årsarbetare i divisionen ökat. Övertiden, arbetad tid vid jour/beredskap och arbetad tid för vikarier har ökat. Det förklaras av ökad vårdtygnd, högre beläggning, ökat antal medicinskt färdigbehandlade causa socialis, rationaliseringar inom andra divisioner medför övervältring av arbetsuppgifter samt ökade krav i lagstiftning och skärpta hygienkrav. Frisknärvaro och Sjukfrånvaro Periodens resultat för frisknärvaro visar på en försämring med 1,4 procentenheter jämfört med motsvarande period 2010 då frisknärvaron var 73,22 procent. Flera basenheter redovisar en frisknärvaro på över 90 procent och inom flertalet verksamheter pågår systematiskt arbete i syfte att öka frisknärvaro. Om försämringen för divisionen som helhet håller i sig kommer landstingets och divisionens mål om 75 procent inte att uppnås. Sjukfrånvaro År Andel sjukfrånvaro av bruttoarbetstiden % Målvärde ,09 5, ,47 5, ,35 3, ,56 3,0 Sjukfrånvaron per aug är 4,56 procent vilket är en förbättring jämfört med månadsrapporten i april. Divisionens målvärde om 3,0 procent på årsbasis kommer sannolikt inte att uppnås under

25 Månadsrapport division Vuxenpsykiatri Ekonomiskt resultat Mkr Resultatutveckling Division Vuxenpsykiatri jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2011 Resultat 2010 Periodens resultat Divisionens resultat till och med augusti uppgår till -19,8 mkr. Intäkterna är 8,5 mkr bättre än budget, varav intäkter för utomlänspatienter svarar för 4,1 mkr. Kostnadsökningarna är främst inom området, utomlänsvårdade patienter där budgetavvikelsen är -8,3 mkr. Inhyrd personal avviker med -7,0 mkr. Läkemedel avviker med -5,4 mkr. I februari togs 8 nya (icke budgeterade) vårdplatser i Sunderbyn, i drift. Till och med augusti är budgetavvikelsen -5,2 mkr. Årsprognos Divisionens årsprognos är beräknad till ett underskott med -18,1 mkr. Landstingets tidigare inriktningsbeslut angående utökade vårdplatser i Sunderbyn och höjd säkerhetsklassning av verksamheten i Öjebyn bidrar redan i år till detta. Därutöver tillkommer kostnader för utomlänsvård och inhyrd personal. Nettokostnad per basenhet / verksamhetsområde (mkr) Ack Utfall Ack Utfall Avvikelse mot budget Prognos Avvikelse prognos budget VO Länsgemensamt -30,4-28,0 0,0-45,0 1,1 VO Malmfälten -36,0-35,9-0,1-55,1 0,3 VO Piteå -37,0-35,3-0,7-56,1-0,6 VO Sunderbyn -92,8-84,6-5,7-140,2-6,2 VO Divisionsgemensamt 176,4 181,2-13,3 278,4-12,7 Totalt -19,8-2,6-19,8-18,1-18,1 24

26 Investeringar (mkr) Investeringar Summa beslutade Investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut ,2 1,2 0,6 Akuta investeringar - beslut ,2 0,2 0,0 Övriga investeringar - beslutade före 2011, men effektuerade under året Summa 1,4 1,4 0,6 Investeringsramen kommer att nyttjas enligt plan. Separata investeringsmedel kopplat till höjd säkerhetsklass i Öjebyn, finns avsatt. Registrerade patientbesök Verksamhet Utfall 1108 Andelar K / M Utfall 1008 Andelar K / M Total förändring procent Utfall 1012 Andelar K / M VO Länsgem vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 73 26, / 68 - Sjukvårdande behandlingar / / 69-26, / 70 VO Malmfältens vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 49 21, / 52 - Sjukvårdande behandlingar / / 41-1, / 42 VO Piteå vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 38 18, / 39 - Sjukvårdande behandlingar / / 32 3, / 32 VO Sunderby vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 49 0, / 50 - Sjukvårdande behandlingar / / 35-7, / 35 Totalt - Division vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 45 8, / 46 - Sjukvårdande behandlingar / / 36-5, / 34 Trots läkarbristen klarar divisionen patienttillströmningen samt väntetiderna inom 90 dagar. Uppföljning av divisionens mål I det följande redovisas en del av hur långt arbetet kommit med uppföljning av de i divisionsplanen identifierade målområdena. Attraktiv region Med stöd av medel från Socialstyrelsen pågår följande i länet under 2011: Hospitering med återkommande utbildningsinslag: Under hösten har Hospiteringsprojektet startat i östra Norrbottens kommuner samt Boden. Fortbildningsinsatser inom området Case management enligt ACT- modellen fortsätter att utvecklas via regionalt CM-nätverk och olika typer av konferenser och utbildningar. Samordnade psykosociala insatser för personer med schizofreni: Ett regionalt utbildnings- och utvecklingsarbetet har påbörjats i Luleå i nära samverkan mellan socialtjänsten och Sunderby vuxenpsykiatrin. Det går under namnet Ivar och tar sin utgångspunkt i de nationella riktlinjerna som 25

27 finns för patientgruppen. Kommunförbundet Norrbotten och Vuxenpsykiatrin ansvarar för att sprida Ivars arbete i det övriga länet. Kartläggning av behov och insatser för äldre med psykisk ohälsa: Arbetet är påbörjat, bland annat genom kunskapsinhämtning och samplanering. Utbildningsinsatser inom det neuropsykiatriska området: En universitetsutbildning på 7,5 poäng har genomförts under våren i Piteå och Gällivare med deltagare från socialtjänst, vuxenpsykiatri och primärvård. Cirka 100 personer har fullföljt utbildningen. Psykiatrins vecka: Planering av Psykiatrins vecka har startat och kommer i år att genomföras under vecka 41. NSPH och Attitydambassadörer: Representanter för brukar- och anhörigorganisationer är en viktig samverkanspart, t ex när det gäller synpunkter vid implementering av nationella riktlinjer, vid utbildningssatsningar och vid ansökningar av nationella medel. Utifrån ett tillägg i Hälso- och sjukvårdslagen från den 1 januari 2010 om att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd har en landstingsövergripande arbetsgrupp tillsatts för att arbeta fram rutiner som stöd för detta. Det finns även en divisionsövergripande arbetsgrupp som fokuserar på hur vuxenpsykiatrins ska leva upp till lagtilläggets intentioner. I Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen infördes den 1 januari 2010 likalydande bestämmelser om att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om samarbete när det gäller insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. Förslaget till överenskommelse, som tagits fram i nära samarbetet mellan Vuxenpsykiatrin och Kommunförbundet Norrbotten, har antagits av Landstingsstyrelsen. Överenskommelsen gäller tills vidare och ska följas upp en gång per år för att kvalitetssäkra underlaget och tillförsäkra att överenskommelsen är tillämpbar. Uppföljning ska ske i samråd med brukar- och närstående-organisationer. Ansvariga för uppföljningen är länsstyrgruppen. God vård Uppfyllande av vårdgarantin Alla verksamhetsområden jobbar systematiskt för att klara vårdgarantin, vilket också gett resultat. Till och med augusti klarar vi merparten av patienterna inom 90 dagar. När det gäller kömiljarden, dvs att minst 70 procent av patienterna får behandling inom 60 dagar, klarar vi i augusti 77,6 procent. Utveckling av vuxenpsykiatrin i Norrbotten En länsstrategi för missbruks- och beroendevården i Norrbotten har antagits av Landstingsstyrelsen. För att förebygga missbruk och tillgodose den enskildes behov krävs långtgående samverkan mellan kommunerna och landstinget och inom respektive huvudman. Arbete pågår för att etablera ett länsövergripande kompetenscentrum inom missbruks- och beroendeområdet med ansvar för stöd och kunskapsspridning. Planeringen fortgår med att tillskapa slutenvårdsplatser för abstinensvård i Piteå. Säkerhetsklassificeringen i Öjebyn fortgår och den första byggnadstekniska etappen slutförs under oktober. Ombyggnad pågår i fem etapper fram till år 26