Divisionernas Årsrapport 2012

Transkript

1 Divisionernas Årsrapport 2012

2 Årsrapport Division Primärvård 2 Årsrapport Division Opererande specialiteter 11 Årsrapport Division Medicinska specialiteter 29 Årsrapport Division Vuxenpsykiatri 52 Årsrapport Division Diagnostik 76 Årsrapport Division Folktandvården 87 Årsrapport Division Kultur & Utbildning 101 Årsrapport Division Service 118 Årsrapport Division Länsteknik 135 1

3 Mkr DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 Årsrapport Division Primärvård Stark ekonomi Ekonomiskt resultat 30 Resultatutveckling Division Primärvård jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Result at mål 2012 Result at 2012 Result at 2011 Resultat föregående år är korrigerad bakåt i tiden, uttagen per augusti 2011, då divisionen överförde verksamhet och pengar till andra divisioner i början på året. Samma kurva användes i årsrapport Divisionens ram består av två delar, dels ett basuppdrag för primärvård finansierat via kapitering, dels en anslagsdel för tilläggsuppdrag vid sidan av basuppdraget. Tilläggsuppdragen består till största delen av ambulans, observationsplatser, ljusbehandling, bårhusverksamhet och radiologi. Divisionen redovisar ett negativt resultat på 62,5 mkr vilket är 20,7 mkr sämre jämfört med föregående år. Nettounderskott för kapiterad verksamhet är 52,2 mkr, det är 17,0 mkr mer än föregående år. Vid årets början hade divisionen 89 procent av marknaden, kapiterade. Vid årets slut 86,4 procent och kapiterade. Ett tapp på kapiterade, eller 23,9 mkr helår. Tätortsvårdcentralerna redovisar ett underskott med 28,3 mkr, en försämring från föregående år med 10,1 mkr. I november 2011 startade en ny privat vårdcentral i Gällivare som under första halvåret listade på sig cirka 300 patienter per månad, vilket ger ett tapp av intäkter på cirka 1 miljon kronor per månad. På de övriga konkurrensutsatta orterna har divisionen fortsatt att tappa listade till de övriga fyra privata vårdcentralerna som finns i Piteå, Luleå och Boden. En del av tappet beror på det nya regelverket från 2012, där beställaren har ritat om upptagningsområdena vilket bland annat innebär att nyinflyttade i områdena listas passivt även på de privata vårdcentralerna. De privata vårdcentralerna har i dagsläget totalt passivt listade eller cirka 20 procent av deras totala antal listade, det motsvarar en helårseffekt på 4,3 mkr. Det nya avtalet med kommunerna för köp av delegerad sjukvård i ordinärt boende har genererat ett underskott på 4,4 mkr för divisionen. En procent av totala vårdpengen, cirka 6-7 mkr har delats ut som prestationsersättning. De landstingsdrivna vårdcentraler har erhållit 3,6 mkr för handlingsplanerna och 5,0 mkr för de rörliga prestationsersättningarna. Avdraget för täckningsgrad, andelen öppenvårdsbesök i primärvård i relation till totala antalet besök i öppenvården, mål 80 procent, blev ett avdrag med 2,6 mkr. 2

4 Omställningskostnaderna i form av avgångsvederlag och särskild ålderspension har under året uppgått till 11,0 mkr. Några av besluten om avveckling härrör från överföringen av hemsjukvård till kommunerna från Merkostnaden för inhyrda läkare har i förhållande till läkarbudgeten ökat med 7,4 mkr jämfört med Kostnaderna för patientsubventionerade läkemedel inklusive apodos och diabetestekniska hjälpmedel redovisar ett överskott med 23,8 mkr. Nettounderskottet på den anslagsfinansierade verksamheten är 10,3 mkr, en försämring med 3,7 mkr jämfört med föregående år. Försämringen beror på att länsenheten MBHV har ofinansierade driftkostnader för psykologtjänster med 4,7 mkr. Divisionen har haft en särskilt dyr hemsjukvårdspatient som kostar 1,9 mkr och har dessutom belastats med engångskostnader för ombyggnation av Norrfjärdens vårdcentral med 3,4 mkr, ger en budgetavvikelse på minus 2,5 mkr. Divisionen har inväntat en utredning som ska leda till en kapitering av näringspreparat, det ger ett underskott på 1,3 mkr. Sjukvårdsrådgivningen redovisar ett underskott med 3,3 mkr, det beror till största delen på övertid, fyllnadstid, ob och sommaravtal. Glesbygden redovisar ett underskott med 13,4 mkr, det är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Glesbygdsersättningen höjdes till i år med 3 mkr, det skedde en omfördelning från tätort till glesbygd. Anslagssidan har förbättrats i glesbygden, företrädesvis kvarstår underskott inom ambulansverksamheten. Resultat innevarande eller föregående år per verksamhetsområde. Nettokostnadsutfall är lika med avvikelse mot budget. Nettokostnad per verksamhetsområde mkr) Utfall Utfall VO 31 Arjeplogs kommun -1,9-0,9 VO 32 Arvidsjaurs kommun -7,2-5,2 VO 33 Jokkmokks kommun 1,6 2,6 VO 34 Älvsbyns kommun -3,1-2,8 VO 35 Piteå kommun -12,0-10,1 VO 36 Kiruna kommun 1,3 3,7 VO 37 Gällivare kommun -4,0-0,2 VO 38 Pajala kommun -0,2-0,8 VO 39 Övertorneå kommun -0,1 0,3 VO 40 Överkalix kommun -0,4-0,1 VO 41 Haparanda kommun -2,1-6,2 VO 42 Kalix kommun 2,0 2,0 VO 43 Luleå kommun -5,1-4,7 VO 44 Bodens kommun -10,5-8,9 VO 45 Divisionsgemensamt -20,8-10,5 Totalt divisionen -62,5-41,8 3

5 DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 Personalkostnader och arbetad tid 1200 Antal årsarbetare* utveckling rullande 12 månader Inkl timvikarier och övertid 1050 Inkl timvikarier Exklusive övertid och timvikarier Övertid Timvikarier *Arbetad tid 12 månader/1760 Antal årsarbetare har från perioden minskat med 90 årsarbetare, det motsvarar knappt 8 procent. Uppföljning av beslutade sparåtgärder För att anpassa verksamheten till den nya ramen och de ekonomiska villkoren som gäller i vårdvalssystemet togs en ekonomisk handlingsplan fram som divisionen arbetar utifrån. Mkr Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2012 Effekt av sparåtgärder enligt utfall för 2012 VO 31 Arjeplog VO 32 Arvidsjaur 1,9 0,9 VO 33 Jokkmokk VO 34 Älvsbyn 0,8 0,1 VO 35 Piteå 6,9 5,6 VO 36 Kiruna VO 37 Gällivare 6,5 5,9 VO 38 Pajala VO 39 Övertorneå VO 40 Överkalix VO 41 Haparanda 4,0 4,5 VO 42 Kalix VO 43 Luleå 1,6 1,1 VO 44 Boden 4,0 1,8 VO 45 Divisionsgemensamt Summa 25,7 19,9 De sparområden som divisionen inriktar sig på är minska merkostnader för läkare anpassa bemanning och omkostnader till listning samarbete och samverkan mellan vårdcentraler sänka kostnaderna för öppenvårdsläkemedel 4

6 omförhandla hyreskontrakt vi arbetar också med aktiviteter för att bibehålla/öka antalet listade. Aktiviteter som Lean träningsskolor för ett gott bemötande och en förbättrad flödeseffektivitet samt ett omhändertagande enligt bästa effektiva omhändertagande nivå (BEON) Enligt ekonomiska handlingsplanen är de sparåtgärder som divisionen lyckats spara in 19,9 mkr av totalt 25,7 mkr. De sparåtgärder som inte till fullo har kunnat genomföras är lägre merkostnader för läkare, omkostnader samt läkemedelskostnader. Därtill en viss försening kring omförhandling av hyreskontrakt. Divisionen har klarat av landstingsfullmäktiges spar på två procent, har dock inte nått upp till den egna högre ambitionsnivån. Investeringar (mkr) Investeringar Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut Akuta investeringar - beslut Övriga investeringar - beslutade före 2012, men effektuerade under året Summa

7 God hälsa och god vård Även 2012 har präglats av en fortsatt anpassning till vårdvalsreformen och det sparkrav på två procent av den kapiterade budgetramen som primärvården haft för tredje året i rad. Division har i december 86 procent av befolkningen i länet aktivt eller passivt listade. Resultaten för vårdcentralernas verksamhet redovisas i beställarsektionens årsrapport för Vårdval Norrbotten. 1 Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete Förutom det fortsatta arbetet att förstärka stödet till blivande och nyblivna föräldrar och kvalitetssäkra verksamheten inom mödra- och barnhälsovården har vårdcentralerna arbetat för att förbättra de sjukdomsförebyggande åtgärderna. Samtliga vårdcentraler har tagit fram handlingsplaner för hur arbetet för goda levnadsvanor ska genomföras under Vid de landstingsdrivna vårdcentralerna har det under 2012 förskrivits 6321 FaR (fysisk aktivitet på recept), en förbättring med drygt 5000 FaR, jämfört med procent av alla 80-åringar har erbjudits ett förebyggande hembesök och hälsosamtal. 2 Första bedömning Samtliga vårdcentraler är anslutna till sjukvårdsrådgivningen 1177 och Mina vårdkontakter. 0:an i vårdgarantin Telefontillgängligheten prioriteras högt i divisionen och 94 procent av alla inkomna samtal besvarades under samma dag år Under året klarade 22 av 31 vårdcentraler telefontillgänglighetsmålet, vilket motsvarar 71 procent av vårdcentralerna. 7:an i vårdgarantin Tillgängligheten till läkarbesök är något förbättrad jämfört med förra året. 18 av 31 vårdcentraler, motsvarande 58 procent uppnår en tillgänglighet på 90 procent. Sammantaget får 90 procent av patienterna med behov av ett läkarbesök erbjudande inom högst sju dagar i division primärvård. 6

8 Under året har arbete gjorts för att förbättra och kvalitetssäkra registreringsrutinerna och överföring till nationella väntetidsdatabasen. Ett närmare samarbete mellan Arjeplogs och Arvidsjaurs vårdcentraler under jour- och beredskapstid har startats under våren. 3 Stöd vid långvarig sjukdom För de patienter som har behov av stöd och behandling under en längre tid är ett teambaserat arbetssätt och bästa effektiva omhändertagande nivå två av divisionens strategier. Fältprovet inom EU-finansierade Renewing Health har avslutas under hösten. Drygt 700 patienter med diabetes eller hjärt-kärlsjukdom har randomiserats till test av ordinerad egenvård med stöd av en tilläggstjänst i Mina vårdkontakter. Effekterna av projektet kommer att utvärderas under våren 2013 vid Luleå tekniska universitet. Läkemedel Åtgärder för att bland annat sänka antibiotikaförskrivningen till äldre personer har genomförts under året och nya insatser tillsammans med kommunerna planeras inför kommande år. 4 Komplexa behov och hemsjukvård Sedan i våras finns Meddix öppenvård i bruk som ett komplement till Meddix slutenvård som funnit ett antal år. I Meddix öppenvård ska primärvården och berörd kommun tillsammans med patienten upprätta en samordnad individuell plan, SIP, när patienten behöver insatser från fler än en huvudman. Vid årsskiftet hade cirka 2000 SIP upprättats för patienter i hemsjukvård vid landstingets vårdcentraler. Allt för att underlätta övergången/överlämnandet av hemsjukvårdspatienter från landstinget till kommunerna. Riskbedömningar och registrering i Senior Alert görs i första hand på våra hemsjukvårdspatienter och inneliggande på vårdavdelning. 805 registreringar har gjorts av divisionen under året. Insatser inom patientsäkerhetsområdet i övrigt se särskild Patientsäkerhetsberättelse för Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Länsenheten Särskilt stöd/ Funktionshinder omfattar verksamheterna; Rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS, länsenhetens vuxenhabilitering, neuropsykiatriska vuxenteamet samt hjälpmedelsverksamheten. 7

9 LSS verksamheten Antalet ansökningar om Råd och Stöd enligt LSS i länet var 192 ansökningar under 2012, av dem fick 8 personer avslag på sin ansökan. Den 1 oktober varje år gör länsenheten en mätning av pågående ärenden inom LSS Råd och Stöd. 1 oktober 2012 var det 574 pågående ärenden inom LSS verksamheten, på samma nivå som motsvarande mätning Av de 574 ärendena så var 53 procent män och 47 procent kvinnor. Behovet av hjälp är indelade i nio behovsområden som är klassificerade enligt ICF. De tre största behovsområdena är stöd i förhållande till arbete/ekonomi 21 procent, samhällsengagemang 17 procent och hemliv 17 procent. NeuroVux (Neuropsykiatriska vuxenteamet) Under 2012 inkom 246 remisser, en liten minskning med 26 remisser jämfört med procent av dem gällde kvinnor och 64 procent män. Under året utreddes 52 personer av NeuroVux. Antal patienter på väntelista för utredning var vid årsskiftet 273 personer. Vuxenhabiliteringen Under 2012 aktualiserades 131 ärenden, via remisser och egen vårdbegäran. Av dessa var 40 procent kvinnor och 60 procent män. Psykologerna inom Vuxenhabiliteringen har genomfört 26 diagnosutredningar under året. Hjälpmedelsverksamheten Riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten Förslag på revideringar av landstingets riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten för 2012, i enlighet med landstingets hjälpmedelspolicy, har lämnats till landstingsledningen för beslut. Förslagen har presenterats för handikapp- och pensionärsorganisationerna som haft möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. Stöd till förskrivare Rådgivning till förskrivare har gjorts bl.a. via telefon, video och patientbesök tillsammans med förskrivare. Samtliga patientmöten registreras i patientjournalsystemet. Under 2012 har 1265 vårdkontakter registrerats i VAS. Det är en ökning med 4,5 procent jämfört med För 83 procent av de registrerade vårdkontakterna är patienterna yngre än 65 år. Under 2012 inkom 796 remisser till Hjälpmedelskonsulenterna. Det är en ökning med 12 procent jämfört med procent av remisserna kom från länets vårdcentraler inklusive privata leverantörer. 45 procent av remisserna kom från Division medicinska specialiteter, fyra procent från Division vuxenpsykiatri och två procent från extern remittent Länshjälpmedelsgruppen Länshjälpmedelsgruppen har vid de 11 mötena under året behandlat 517 patientärenden. Det är en ökning med 6 procent jämfört med journalanteckningar är registrerade som särskilt beslut i Länshjälpmedelsgruppen. 8

10 5 Livskraftig enhet Arbetet med värdegrunden och användningen av lean-strategier(göra skillnad för patienterna) i verksamheten har fortsatt under året. Kärnprocesserna hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, första bedömning, stöd vid långvarig sjukdom, komplexa behov/hemsjukvård är grunden när vi planerar och följer upp resultaten. Tester av olika metoder för visualisering av resultat och processer pågår. En utbildning för intresserade chefer, Lean-träningsläger har genomförts och ytterligare ett antal vårdcentraler har genomfört lean-spel. Ytterligare aktiviteter för att både öka kunnande och användande av lean-strategier och verktyg är planerade för E-hälsa är ett annat av divisionens strategiska områden - för att ge invånarna större möjligheter att själva interagera med vården via Internet, öka tillgänglighet till konsultationer mellan vårdpersonal, säker informationshantering och uppföljning. Möten via videoteknik mellan personal har ökat och en stor del av våra interna utbildningar genomförs via video för att minska resande. Divisionen fortsätter att dra nytta av att vara en stor aktör. Samordning och samnyttjande av resurser är numera en tydlig strategi. Engagerade medarbetare Divisionens medarbetare ska bidra till att verksamheternas mål uppfylls. Detta förutsätter att medarbetarna ser utvecklingsmöjligheterna och är motiverade och delaktiga i utvecklingen av det dagliga arbetet samt att de har en helhetssyn och förståelse för hur de bidrar till verksamhetsmålen genom sitt arbete. Engagerade medarbetare Mål Delaktighet 72,3 73,8 74,3 75,2 85 % Ledarskap ,7 68,3 75 % Medarbetarskap 82,6 81,2 81,8 82,4 90 % Målkvalitet 53,3 54,7 55,7 53,9 65 % Dynamiskt fokustal 66,5 67,1 67,9 68,2 70 % Nöjda medarbetare 82,8 81, ,8 95 % Mobbning och trakasserier 13,3 13,9 12,6 10,7 0 % Etik, allas lika värde 80,7 78,1 78,9 82,8 85 % Frisknärvaro % *Målen följs upp i samband med den årliga medarbetarundersökningen För områdena delaktighet, ledarskap, medarbetarskap, dynamiskt fokustal, nöjda medarbetare och allas lika värde har det skett vissa förbättringar. Glädjande är också att andelen som anser att det förekommer mobbning och trakasserier på arbetsplatsen har minskat. Målet för frisknärvaro har inte nåtts under 2012 Kompetensutveckling och rekrytering I likhet med tidigare år fortsätter divisionen att satsa på att rekrytera specialister i allmänmedicin. I staben finns en särskild tjänst avsatts för uppdraget. Under 2012 har olika informationsaktiviteter och rekryteringsresor genomförts såväl inom landet som utomlands. Med en god 9

11 handledning och ett bra omhändertagande av läkarassistenter, AT-läkare, ST-läkare och läkare med utländsk legitimation är ambitionen att öka antalet specialister i allmänmedicin i länet. I december 2012 har divisionen 55 STläkare placerade runt om i länet. Divisionen har även under 2012 satsat på att utbilda fler sjuksköterskor till distriktssköterskor, barnmorskor och ambulanssjuksköterskor. 15 sjuksköterskor har beviljats studieförmåner under någon av ovan nämnda vidareutbildningar. Frisknärvaro och sjukfrånvaro Majoriteten av divisionens anställda eller 71 procent har ingen eller under fem dagars sjukfrånvaro under Sjuktalet har ökat från 3,52 procent 2011 till 3,95 procent av bruttoarbetstiden Det är framförallt sjukfrånvaron dag 1-14 och 90 dagar eller mer som har ökat. Antal anställda I december 2012 fanns det 1096 tillsvidareanställda i divisionen, en minskning med 62 personer jämfört med föregående år. Även LAS 2000 anställningarna har minskat. Huvudanledningarna är dels en anpassning av antalet anställda till aktuell listning, dels en anpassning till det spar på två procent av den kapiterade budgetramen som divisionen haft för tredje året För att ha en hög beredskap för skatteväxlingen av hemsjukvården till kommunerna 2013 och eventuell övertalighet har en del tjänster vakanshållits under delar av året. Något som lett till ett ökat behov av vikarier på vissa håll i länet. 10

12 Mkr DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 Årsrapport Division Opererande specialiteter Ekonomiskt resultat Resultatutveckling 2012 Division Opererande Spec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Result at mål 2012 Result at 2012 Result at 2011 Divisionen redovisar ett resultat för 2012 med -8,2 mkr vilket innebär en positiv avvikelse med 32,3 mkr mot resultatmålet enligt divisionsplan (-40,5 mkr). Den positiva avvikelsen mot plan förklaras huvudsakligen av högre intäkter än planerat från kömiljarden (16,9 mkr). Norrbotten är ett av få landsting som under samtliga månader förutom juli-aug har klarat kömiljardens högre mål (minst 80 procent väntande inom 60 dagar) för behandlingar vilket medför att vi får högre utdelning av kömiljarden. Divisionen har dessutom under 2012 fått ytterligare utbetalning från kömiljarden 2011 för bra resultat i tillgänglighet. Totalt har divisionen erhållit 33,4 mkr i kömiljardintäkter år högre intäkter för patientavgifter, försäljning av hälso- och sjukvård samt ambulanstransporter av utomlänspatienter mm (9,7 mkr) lägre kostnader än förväntat för riks- och regionsjukvård med 9 mkr, främst avseende NUS. Antalet vårdtillfällen vid NUS är något fler än föregående år men kostnaderna, framför allt för ytterfall (extremt dyra vårdtillfällen), är betydligt lägre. Dessutom har kostnader i öppenvård minskat och hänförs huvudsakligen till onkologi och till ögonsjukvård. Även kostnaderna vid Akademiska har minskat. lägre kostnader än förväntat för sjuktransporter (8,5 mkr) p g a minskat antal flygtimmar med flygambulans och helikopter, färre intensivvårdskrävande transporter och kuvöstransporter samt högre intäkter för transport av utomlänspatienter. högre kostnader än planerat för personal med -9,4 mkr, främst p g a att övertiden fortsätter att öka, se kommentar under uppföljning av sparåtgärder, samt att användningen av vikarier ökar. Gäller främst verksamheterna inom akutsjukvård, allmänkirurgi/urologi, kvinnosjukvård och ortopedi. högre kostnader än planerat för inhyrd personal (-4,7 mkr). För att klara bemanningen under sommaren har inhyrd personal anlitats på operation och IVA i Sunderbyn, operation i Piteå samt till operation 11

13 och ambulansen i Gällivare. Inom kvinnosjukvården och allmänkirurgi har läkare inhyrts i större omfattning. Även inhyrning av anestesiläkare till Piteå har ökat. Lägre kostnader för receptläkemedel +3,1 mkr (främst urologi). Divisionens resultat -8,2 mkr är betydligt bättre än prognosen per oktober (-20,5 mkr) och förbättringen är till stor del hänförlig till högre intäkter men även till lägre kostnader avseende framför allt personal. Nettokostnad per basenhet (mkr) Utfall Utfall Avvikelse mot mål Avvikelse mot mål Akutsjukvård Sunderbyn -225,5-245,7-1,4-1,8 Akutsjukvård Kiruna -54,3-58,0-0,3 1,0 Akutsjukvård Gällivare -88,0-85,4 0,2-3,0 Akutsjukvård Piteå -87,1-86,3-1,3-3,7 Akutsjukvård Kalix -48,6-50,5-0,6-1,0 VO Akutsjukvård gemensamt 0,4-1,2 2,7-0,7 Sjuktransporter -67,7-74,5 8,4-6,0 Summa Akutsjukvård -570,8-601,6 7,7-15,2 Allm.kir/urologi länsklinik -231,5-193,0-0,4-2,3 VO Allm.kir gemensamt -8,6-12,2 3,1 1,2 Summa Allm kirurgi/urologi -240,0-205,2 2,7-1,1 Kvinnosjukvården länsklinik -125,5-125,9 0,3-1,3 VO Kvinnosjukv gemensamt -4,3-2,7-1,0 0,4 Summa Kvinnosjukvård -129,8-128,6-0,7-0,9 Ortopedi länsklinik -141,8-141,7-1,7-7,3 VO Ortopedi gemensamt -,7-0,7 0,0 0,0 Summa Ortopedi -142,5-142,4-1,7-7,3 Ögon länsklinik ,5-0,2-0,4 VO Ögon gemensamt -6,8-8,7 1,4-0,7 Summa Ögon -54,8-58,2 1,1-1,1 ÖNH/Käk Länsklinik -92,4-86,5-1,5-0,1 VO ÖNH gemensamt -,1-0,1 0,0 0,0 Summa Öron / Näsa / Hals -92,5-86,6-1,5-0,1 Privatvård -17,0-17,3 0,6-0,6 Divisionsstab -13,2-13,2 0,0-0,1 Divisionsgemensamt 1430,9 1385,6 12,5 19,1 Riks- o regionsjukvård -177,2-185,6 9,1-10,2 Vårdgaranti -,2-0,0 0,0 0,0 Patientens fria vårdval -1,1-0,5 2,3-0,0 Projekt 0,0-0,2 0,0-0,2 Resultat -8,2-53,7 32,3-17,7 12

14 Uppföljning av sparåtgärder Enligt divisionsplanen ska sparåtgärder genomföras motsvarande 34,6 mkr under år Totalt har 37,5 mkr av sparåtgärderna effektuerats under året. Kostnaderna för riks- och regionsjukvård har minskat 9 mkr mer än planen. Ett av sparuppdragen har varit att minska övertiden, främst under sommaren. Enstaka verksamheter har minskat övertiden men totalt för divisionen har övertiden i stället ökat. Flera av verksamheterna bedömer att grundbemanningen är så låg att frånvaro, allt för ofta, måste lösas med övertid. Dessutom har verksamheterna inte, i tillräcklig omfattning, hittat alternativa sätt att lösa bemanningen under sommaren vilket medfört fortsatt höga nivåer för övertid men även inhyrning av personal. Kostnaderna för sjukvårdsmaterial har inte heller minskat enligt plan vilket förklaras med fler operationer än planerat, fler materialdyra operationer, fördröjning av förväntade prisminskningar, dyrare material för vissa operationer p g a produktutveckling. Mkr Beslutade sparåtgär der enligt divisionsp lan 2010 Effekt av sparåtgärde r 2010 Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2011 Effekt av sparåtgärd er 2011 Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2012 Effekt av sparåtgärd er 2012 VO 7,1 3,4 6,0 3,8 13,1 11,2 Akutsjukvård VO 2,8 3,0 2,0 2,1 3,6 5,9 Allmänkirurgi/u rologi VO 2,2 2,5 2,0 0,7 1,7 0,8 Kvinnosjukvård VO Ortopedi 5,2 0 4,0 0 6,8 1,5 VO ögon 1,0 1,3 0,5 0 4,6 4,6 VO ÖNH/Käk 0,8 2,3 1 0,8 0,7 0,5 Sjuktransporter 1,5 2,6 2, Riks- och regionsjukvård Summa enl divisionsplan 4,0 13,0 20,6 15,1 18,0 7,4 34,6 37,5 13

15 DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 Investeringar Investeringar (Tkr) Summa beslutad ram Ej effektuerade investeringar; Årets investeringsutgifter Ej effektuerade investeringar; 2012 beslutade t o m Kalkylbelopp Utfall beslutade t o m Planerade investeringar - beslut 2012 Övriga investeringar beslutade före 2012, effektuerade 2012 Hjälpmedel (ev) Summa Investeringarna följer planen. Ekonomi i balans Divisionen har inte en ekonomi i balans. Ändamålsenlig struktur eller kostnadseffektiva vårdprocesser räcker inte för att nå en ekonomi i balans. Det krävs dessutom prioriteringar i storleksordningen 20 mkr. Under 2012 har divisionen tagit fram en handlingsplan för en ekonomi i balans under Handlingsplanen är reviderad i divisionsplanen En ekonomi i balans förutsätter att divisionen årligen erhåller medel från kömiljard eller motsvarande med ca 20 mkr. Antal anställda och personalkostnader Antal anställda div Opererande Tillsvidareanställda Totalt antal anställda Under 2009 minskade antalet anställda med ca 60 eller 4,5 procent vilket har inneburit reducering av personalkostnader med totalt 37 mkr (netto) under åren 2009 och Sedan 2009 har antalet anställda fortsatt att minska marginellt men andelen vikarier ökar kontinuerligt. Samtidigt ökar antalet arbetade timmar per anställd och den ökningen motsvarar ca 20 årsarbetare sedan Ökningen framgår tydligt i nedanstående diagram som visar utvecklingen av antal årsarbetare de senaste åren. Under år 2011 ökade personalkostnaderna således med nära 10 mkr till följd av mer nyttjande av vikarier, mer övertid och mindre uttag av semester. Under 2012 har personalkostnaderna totalt sett ökat endast marginellt men andelen kostnader för övertid och vikarier har fortsatt att öka. 14

16 1 350 Antal årsarbetare (rullande 12 månader)* Division Opererande specialiteter *Arbetade timmar under 12 månader/ Kostnadseffektiv produktion Ökad produktivitet varje år sedan 2008 Ett viktigt mått som används nationellt för att jämföra produktivitet inom sjukvården är kostnad per DRG-poäng. Kostnaden per DRG-poäng uttrycker hur kostnadseffektivt produktionen utförs. Sedan 2009 har sparåtgärderna för divisionens verksamheter varit kopplade till hur kostnadseffektivt produktionen utförs. Under år 2009 och 2010 har kraftfulla besparingsåtgärder genomförts som har inneburit kostnadsreduceringar i storleksordningen 50 mkr. Tillsammans med ökade volymer av vårdtillfällen har detta medfört att produktiviteten i slutenvård har ökat med 46 mkr mellan år 2008 och 2010, se diagram nedan. I öppenvård har produktiviteten ökat med ca 20 mkr mellan år 2008 och Ack förändring produktivitet slutenvård div Opererande spec ,0% 6,0% 4,0% 46 mkr 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% -6,0% -8,0% Kostnad slutenvård Vårdtyngd (casemix) Produktivitetsökning Antal vårdtillfällen Kostnad/DRG-poäng utöver prisökn Även under 2011 fortsätter produktiviteten att öka i de flesta av divisionens verksamheter. Totalt har produktiviteten i divisionens verksamheter ökat med 35 mkr under år

17 Kir Kvi Ort Ögon Öron Kvi Kir Uro Kvi Kir Akut Kir Kvi Käk Ort Uro Ögon Öron Kvi Kir Ögon Öron Ort Uro DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 En jämförelse av verksamheternas produktionskostnader år 2011 visar att divisionens verksamheter har en genomsnittlig kostnadsnivå i slutenvård som ligger i nivå med eller t o m under genomsnittet för läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP databasen, se diagram nedan. Det är endast ett fåtal verksamheter, främst i Malmfälten, som har en högre kostnadsnivå. 1,40 Kostnad per DRG-poäng i slutenvård 2011 jmf KPP databasen (exkl ytterfall) 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Kir Kvi Ort Öron Kir Uro Kir Kir Kvi Käk Uro Ögon Öron Ort Gäll Gäll Gäll Gäll Kali Kali Kiru SY SY SY SY SY SY SY+På 2011 Läns-/länsdelssjukhus i KPPdatabasen För verksamhet som bedrivs i öppenvård har produktionskostnader jämförts med DRG vikterna i nationella viktlistan vilket motsvarar ett bedömt riktvärde för rimlig produktionskostnad. Jämförelsen visar att flera av divisionens verksamheter har en högre kostnadsnivå i öppenvård. Kostnad per besök öppenvård 140,0% 120,0% 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% GällGällGällGällGällKali KaliKaliKiruKiru SY SY SY SY SY SY SY SY Pite PitePite PitePitePite Div Op totalt 2011 NLL div opererande Nationell viktlista Sedan hösten 2011 har operationsverksamheten i Malmfälten koncentrerats till Gällivare sjukhus och sedan hösten 2012 har operationsverksamheten i Kalix avvecklats och överförts till Gällivare och Sunderby sjukhus. Dessa strukturförändringar beräknas ge full ekonomisk effekt under Det kommer att innebära minskade produktionskostnader per producerad DRGpoäng vid Gällivare sjukhus. Kostnadseffektiva vårdprocesser Vårdprocesserna i divisionen ska uppfylla målen inom områdena: patienttillfredsställelse, kostnader, kliniskt status, funktionellt hälsostatus. 16

18 Höft-/knä plastiker Höft-/knä plastiker Op höft / lår ej stor led Op höft / lår ej stor led Vaginal förlossning Vaginal förlossning Kejsarsnitt Kejsarsnitt Obesitas coloncancer Lapgallor Lapgallor Blindtarm DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 Först då är processerna effektiva. Divisionens verksamheter har påbörjat arbetet med att kartlägga sina huvudprocesser och identifiera mångdimensionella mått och mål för att leda och styra processerna. Målen i vårdprocesserna ska vara utmanande och när målen inte nås ska konkreta förbättringsåtgärder vidtas. Ett mål är att kostnaden per DRG-poäng inom de mest betydande vårdprocesserna ska ligga i nivå med läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen. En analys av de största vårdprocesserna (DRG med högst totalkostnad) inom slutenvård visar att flertalet har en kostnadsnivå som är i nivå med eller till och med lägre än de sjukhus som finns representerade i den nationella KPPdatabasen, se diagram nedan. I Gällivare är produktionskostnaderna fortfarande högre inom några av dessa DRG vilket förklaras av att kostnaderna fördelas på relativt låga produktionsvolymer. Divisionen fortsätter arbetet med riktade åtgärder för att nå kostnadseffektiva vårdprocesser, främst inom öppenvård. Kostnad/vårdtillfälle för divisionens stora vårdprocesser inom slutenvård jämfört med nationella KPP-databasen % 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% SY+På Gäll SY Gäll SY Gälli SY Gäll SY SY SY Gäll SY NLL div opererande KPPdatabas läns-/länsdelssjukhus God vård Divisionens verksamheter ska kartlägga sina processer och definiera mångdimensionella mått för att leda och styra processerna. Nedan ett exempel på hur det går till, exemplet gäller bröstcancervården. Processen Bröstcancer Under 2012 gjordes 230 bröstingrepp på 201 patienter, varav 169 av dessa patienter hade malign diagnos. Drygt hälften av operationerna utfördes som dagkirurgiska ingrepp. Sammanfattningsvis har Norrbotten mycket goda resultat; Länet ligger över riksgenomsnittet inom alla kvalitetsparametrar i mätningen Öppna jämförelser och kan stoltsera med bästa 5-års överlevnad i Sverige. 17

19 Värdekompassen Bröstcancer I processarbetet har Norrbotten högt ställda mål (blått i figuren), betydligt högre än rikssnittet för de olika parametrarna. Resultaten (rött) är inte långt ifrån uppsatta mål. Största skillnaden mellan mål och resultat syns inom områdena tillgänglighet och ledtider; Norrbottens resultat är nationellt sett mycket bra - bland de bästa - men verksamheten når ännu inte riktigt sina högt ställda mål. Under 2012 har Norrbotten fler fall av infektioner efter operation än uppsatt mål, 11,5 procent jämfört med målet 5 procent. Problemet har observerats och under hösten 2012 har kliniken påbörjat en pilotstudie avseende förebyggande antibiotikabehandling vid bröstcancerkirurgi. Resultat kommer att presenteras i början av Andelen operationer utförda i dagkirurgi, alltså operation utan att patienten behöver läggas in, ökar kraftigt. Kostnaden för en operation i dagkirurgi är ca 25 tkr medan kostnaden i slutenvård är ca 39 tkr. Bröstcanceroperation i slutenvård, kostnadsutveckling per vårdtillfälle kr NLL KPP-databas läns-/länsdelssjukhus 18

20 Kostnadsjämförelsen med riket gäller endast för operationer i slutenvård. Kostnaden är något högre i Norrbotten än snittet i den nationella KPPdatabasen; 39,0 tkr/vårdtillfälle, vilket är 6,5 procent högre än rikets snitt på 36,6 tkr/vårdtillfälle. Jämförelsen med riket är dock svår att analysera utan att samtidigt väga in andelen dagkirurgi och vald operationsteknik. Högre andel dagkirurgi ger högre kostnader för slutenvårdskirurgin, då kvar i slutenvården blir fler komplicerade fall med högre kostnad, men det ger en sänkt kostnad för processen som helhet. Operationskostnaden utgör en stor andel av totalkostnaden. I Norrbotten görs en större andel sentinelnode (SN) operationer ( portvaktskörteloperationer ) istället för diagnostiska ingrepp i armhålan, vilket ger en högre operationskostnad. Samtidigt minskar risken för biverkningar såsom känselbortfall och lymfstas i armen. Trots något högre kostnad har Norrbotten något lägre medelvårdtid, 1,3 vårddagar jämfört med rikets snitt på 1,8 vårddagar. Verksamhetsvolymer Akut inflöde Inflödet av patienter till akutmottagningarna i länet fortsätter att öka, år 2012 blev ett nytt all time high med totalt besök på samtliga mottagningar under året. Motsvarande siffra för 2011 var , en ökning med 4 procent. Gällivare avviker med minskat antal besök, medan Kiruna hade största procentuella ökningen (nästan 9 procent). Akutmottagningen i Sunderbyn har idag i snitt 11,5 fler patienter per dag jämfört med Detta i kombination med underdimensionerade lokaler gör situationen mycket svår främst ur arbetsmiljöperspektiv Antal akutbesök Gällivare Kalix Kiruna Piteå Sunderbyn År Diagrammet visar det totala antalet akutbesök per år på länets akutmottagningar, från 2009 till Under våren byggdes akutmottagningen i Sunderbyn om i syfte att öka patientsäkerheten. Akutmottagningen i Sunderbyn har varit föremål för granskning av både Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen. 19

21 Läkarbesök Läkarbesöken ökade med 2,5 procent jämfört med Oplanerade besök och återbesök har ökat samtidigt som nybesöken minskat. Oplanerade besök har ökat på alla områden förutom ÖNH. Den största ökningen av planerade besök återfinns hos verksamhetsområdet ögon, där både nybesök och återbesök ökat med 6 procent under Den största minskningen av nybesök avser verksamhetsområde allmänkirurgi/urologi, men nybesöken har minskat även inom områdena kvinnosjukvård och ortopedi. Operationer på operationsavdelningar Antal operationstillfällen vid länets operationsavdelningar har ökat marginellt jämfört med 2011, en ökning med ca 180 operationer vilket motsvarar 0,9 procent. Antalet akuta operationer har ökat med nästan 100 operationer, de verksamhetsområden där de akuta operationerna har ökat är allmänkirurgi/urologi och ortopedi. Under sommarperioden var antalet planerade operationer fler än föregående år, den största ökningen återfanns inom ortopedin och ögon. Antalet planerade operationer inom ortopedi ökade med nästan 200 under sommarperioden och inom ögonsjukvården med cirka 300 st. Under hösten har antalet planerade operationer minskat, minskningen har varit störst inom verksamhetsområde allmänkirurgi/urologi, där minskade antalet planerade operationer under hösten minskat med drygt 300 st jämfört med motsvarande period Främst beror minskningen på att tidigare köer är bortopererade men också till en mindre del på att kriterierna för att opereras har skärpts. Inom ögonsjukvården ökade det totala antalet planerade operationer under 2012 med 450 stycken, vilket är en ökning med nästan 11 procent jämfört med Förlossningar Antalet förlossningar var färre 2012 jämfört med 2011; 2335 st jämfört med I Sunderbyn minskade antalet förlossningar under 2012 med nästan 100 st jämfört föregående år, i Gällivare var antalet förlossningar i princip oförändrat. Sunderby sjukhus hade 1806 förlossningar och Gällivare 529 st. 20

22 Mål och mått Resurs Div Op tertial Telefon mott inga avvisade Beläggning vårdavd** Sparåtgärder 100 Väntande till besök inom 60 dgr Väntande till op inom 60 dgr Mål Resultat Patient Resultatmål Akutmott läkarkontakt inom 30 min Målkvalitet 50 Akutmott handläggn.tid inom 180 min Medarbetarsamtal Ledarskap 0 Följsamhet hygien/kläd regler Avslutade ärenden Synergi Sjukfrånvaro < 3 % Djupa infektioner höft/knä, pl ing <1 Lärande/förnyelse Frisknärvaro Arbetstillfredsställelse Opstart utsatt tid v 42 Nyttjad tid/tilldelad Pe Process Diagnossättning vtf inom 7 dgr Diagnossättning läkarbes inom 7 dgr Op höftfraktur inom 24 h män Op höftfraktur inom 24 h kvi Akutmottagning läkarkontakt inom 30 min och total handläggningstid Måluppfyllelsen visar inga tydliga trendbrott utan resultatet ligger på 40 procent som får första läkarkontakt inom 30 min samt 69 procent som har en total handläggningstid inom 180 min. Resultatet är i princip oförändrat sedan Målet för bägge måtten är 90 procent. Bland annat i Kalix och Sunderbyn är åtgärder på gång för att förbättra situationen på akuten. Följsamhet hygienregler Samtliga vårdavdelningar i divisionen deltar i följsamhetsmätningar av hygienpolicyn. Full följsamhet till rutinerna är en av de viktigaste åtgärderna för att minska vårdrelaterade infektioner och därigenom öka patientsäkerheten. Resultatet visar ett medelvärde på 92 procent för följsamheten till basala hygienrutiner men resultatet för följsamhet till klädregler är lägre; 80 procent. Egenkontrollprogram av vårdhygienisk standard har genomförts på alla enheter inom divisionens. Bättre styrning och ledning av operationsresurser. Divisionen har inlett ett arbete för att förbättra styrningen och ledningen av de gemensamma operationsresurserna, så att de utnyttjas så effektivt som möjligt. Gemensamma principer och arbetssätt har slagits fast för inblandade enheter. Genom att nyttja lokaler, utrustning och personal jämnare över tid så ökar tillgängligheten för patienterna samtidigt som arbetsmiljön blir bättre. Personal har varit delaktig i att ta fram ett gemensamt förhållningssätt och en inspirerande ledstjärna för arbetet. En ny funktion som operationskoordinator i länet har införts på försök under begränsad tid. Under hösten har en webbplats som riktar sig till patienter som ska opereras tagits fram, detta för att förenkla för verksamheterna och se till att patienterna lätt kan hitta den information de behöver inför sin operation. Produktionsplanering Under året har verksamheterna arbetat mer med att planera sin produktion ännu bättre för att få ett jämnare flöde av patienter. Rapporter som gör det möjligt att kontinuerligt följa och styra verksamhetens produktion jämfört 21

23 med uppsatta mål har tagits fram. Rapporterna uppdateras varje vecka för att göra det möjligt för verksamheten att snabbt reagera och åtgärda avvikelser. Resultat av detta är en jämnare produktion och en ökad tillgänglighet. Operationsstart på utsatt tid För att kunna använda dagen på ett effektivt sätt vid en operationsavdelning är det viktigt att komma igång i tid. Divisionens mål är att 80 procent av operationerna i Sunderbyn och Gällivare och 90 procent av operationerna i Piteå ska komma igång till kl Resultatet från mätningen i oktober visar att operationsstart på utsatt tid var 59 procent för hela divisionen fördelat enligt följande: Piteå 61 procent (89 procent inom 15 min) Sunderbyn 61 procent (77 procent inom 15 min) Gällivare 50 procent (72 procent inom 15 min) Operation höftfraktur Divisionen mäter i vilken utsträckning män och kvinnor opereras för höftfraktur inom 24 timmar. Detta är ett relevant mått för kvalitet eftersom fördröjningar leder till ökad dödlighet och andra komplikationer. Målet är att 90 procent av operationerna ska ske inom 24 timmar, nationella jämförelser visar att divisionen ligger väl till med god tillgänglighet. Denna mätning visar en något bättre tillgänglighet än tidigare mätningar procent av kvinnorna och 79 procent av männen har opererats inom 24 timmar, flertalet av dem som opereras är kvinnor. Tillgänglighet Diagrammet visar veckovis resultat för tillgänglighet till besök och behandling från början av år 2011 t o m den 14 januari Divisionen uppfyller Kömiljardens kriterier om minst 70 procent väntande inom 60 dagar. Tillfälliga satsningar genomfördes för att klara tillgängligheten även under sommaren, bland annat extrainsatta operationer inom ortopedin. Satsningarna gav resultat, divisionen klarade tillgängligheten under sommaren. Divisionen har dessutom klarat kömiljardens högre krav på minst 80 procent under nästan hela året (förutom i juni och juli) vilket genererat en högre ersättning från staten till landstinget. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Andel väntande < 60 dgr division Opererande Besök Behandling 10% 0% 2011 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2012 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2013 Jan 14-jan 22

24 Engagerade medarbetare Arbetstillfredsställelse I årets medarbetarundersökning har divisionen ett dynamiskt fokustal på 65,9 vilket är en marginell ökning jämfört med Målet är en hög arbetstillfredsställelse och att det dynamiska fokustalet ska ligga på minst 70. Arbetstidslagen (ATL) Svårigheter att klara bemanningen inom ramen för arbetstidslagens krav gäller i huvudsak läkare. Frisknärvaro/Sjukfrånvaro Divisionen strävar efter att ha en sjukfrånvaro som är mindre än 3 procent av total bruttoarbetstid. Vi når inte målsättningen då den totala sjukfrånvaron till och med december månad är 3,96 procent. Den korta sjukfrånvaron är 2,01 och den långa 1,95 procent. Trenden är negativ och en försämring jämfört med 2011 då den totala sjukfrånvaron var 3,77 procent har 70 procent av medarbetarna färre än fem dagars sjukfrånvaro vilket är samma nivå som Vi har inte nått uppsatt mål på minst 75 procent frisknärvaro. Som ett led i att minska sjukfrånvaron har en divisionsgemensam friskvårdsaktivitet genomförts i två omgångar (vår och höst) och samtliga VO ska ha en åtgärdsplan för att nå en god arbetsmiljö. Ledarskap Målet är att divisionens medarbetare upplever att ledarskapet är väl fungerande och att samtliga medarbetare har ett väl fungerande medarbetarsamtal. Medarbetarundersökningen visar för området ledarskap ett resultat på 64. Trenden är positiv och nyckeltalet har ökat de senaste åren. Vad gäller medarbetarsamtal så anser 84,3 procent att de har väl fungerande medarbetarsamtal. Detta är en markant förbättring och trenden har vänt till det positiva. De senaste tre åren har trenden varit negativ 77,6 (2009), 71,7 (2010), 64,8 (2011). Medarbetarundersökningen visar ett värde på 54,5 inom målkvalitet, trenden är svagt positiv men vi når inte målet på 60. Under året har flera områden aktivt arbetat med aktiviteter inom området ledarskap och medarbetarskap. Som exempel har samtliga chefer inom VO ÖNH arbetat med ledningsfrågor och en ledningsfilosofi och HR-strategi är framtagen för verksamhetsområdet. Kompetensförsörjning Varje verksamhetsområde har en kompetensförsörjningsplan med aktiviteter för att åstadkomma en långsiktig personalförsörjning som är anpassad till verksamhetens behov. Läkarförsörjningen och rekrytering av specialistutbildade sjuksköterskor är divisionens främsta utmaning. Under hösten 2012 har en onkolog från Tjeckien anställts vid kirurgkliniken. Detta är ett led i satsningen på att stärka cancervården i Norrbotten. Språkundervisning har skräddarsytts och gett mycket goda resultat. Divisionen har under många år satsat på att ge studieförmåner till sjuksköterskor som går en vidareutbildning. Ett projekt har inletts under 23

25 2012, inom ramen för ledarutvecklingsprogrammet Morgondagens chefer i syfte att belysa vilket resultat satsningar har gett samt ge förslag till alternativa sätt/modeller att stimulera så att specialistutbildade sjuksköterskor arbetar inom sitt specialistområde. Projektet förväntas bidra till en förbättrad process för att säkra kompetensförsörjningen inom specialistsjuksköterskeområdet Även korttidsbemanning (1-14 dagar) av undersköterskor är en utmaning då vi konkurrerar med kommunerna som har stora behov av att återrekrytera vid pensionsavgångar. Prisad medarbetare Anna Dapefrid, ST-läkare på Öron-Näsa-Halskliniken vann pris för "Bästa projektplan för det vetenskapliga arbetet under ST". Arbetet handlar om förekomst av Fusobakterier hos patienter opererade för kronisk tonsillit. Övrigt Patientnämndsärenden (PaN) Divisionen hade 210 patientnämndsärenden under 2012, en ökning jämfört med 2011 (194 ärenden), men en minskning jämfört med toppåret 2009 då 239 ärenden anmäldes. År 2009 tog arbetet med ett bättre bemötande fart, vilket ser ut att ha gett resultat. Klagomål mot verksamhetsansvariga och läkare har dock stigit och avser val av behandlingsalternativ samt biverkning / komplikation. Patientnämndsärenden Division opererande Totalt Bemöt, kommunikation org, regler, resurser Vård&beh Synergi Under 2012 har 109 vårdskador rapporterats i divisionen, det är i stort sett oförändrat jämfört med 2011 (113 vårdskador). Majoriteten av ärendena handläggs inom 14 dagar. Från årets början har totalt 8 procent haft en handläggningstid över 120 dagar. Fler och fler ärenden klassificeras korrekt, men fortfarande är alltför många ärenden klassificerade som förbättringsförslag. 24

26 Procent DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 PPM VRI Div op 10,0 9,4 9,0 8,0 7,1 7,4 7,0 6,4 6,0 4,9 4,6 4,9 5,0 4,1 4,0 3,0 2,4 2,0 1,0 0,0 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten VRI% 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Våren 2011 Hösten 2011 Våren 2012 Hösten 2012 Mål Diagrammet visar de punktprevalensmätningar avseende vårdrelaterade infektioner som utförts från hösten 2008 till hösten Resultatet av höstens mätning var mycket bra. Divisionen fick resultatet 4,1 procent, och klarade därmed det uppsatta målvärdet på max 5 procent vårdrelaterade infektioner. Divisionen hade hälften så stor andel vårdrelaterade infektioner som snittet i riket, 9,4 procent. Trycksår Andelen patienter med trycksår har sjunkit med ungefär tre procentenheter sedan första punktprevalensmätningen i trycksår, från 15,6 procent i oktober 2010 till 12,5 procent oktober Under samma period har andelen patienter med trycksår som fått åtgärder insatta ökat. Målet är att alla som har trycksår ska ha fått minst en åtgärd insatt. Divisionens vårdavdelningar registrerar även i kvalitetsregistret Senior Alert och resultatet används i förbättringsarbete. Handlingsplan för att stärka patientsäkerhetskulturen Under våren 2011 genomfördes mätning av patientsäkerhetskulturen i landstinget. Syftet var att kartlägga styrkor och svagheter i patientsäkerhetskulturen, nivån av patientsäkerhetstänkande hos medarbetare och ledare, samt att tydliggöra förbättringsområden. Svarsfrekvensen var låg, 34 procent för divisionen och resultatet på landstingsnivå var ungefär detsamma. Mot bakgrund av detta och för att öka kunskapen om patientsäkerhet har en handlingsplan tagits fram under 2012 och en patientsäkerhetsutbildning som ger grundläggande kunskaper i patientsäkerhet har utarbetats. Nationell patientenkät Divisionen deltog i den nationella patientenkäten 2012 och resultatet visar att divisionen ligger i nivå eller högre än övriga riket. Resultatet visar dock att förbättringar krävs inom området patienters delaktighet. Förtroende, bemötande samt att man kan rekommendera enheterna till andra patienter var i nivå eller högre än övriga landstinget och riket. Ambulanssjukvård Antalet ambulansuppdrag har fortsatt att öka sedan 2011 och uppgår totalt till drygt I jämförelse med 2009 är det en ökning med 25 procent. Antalsmässigt så har primäruppdragen ökat mest genom åren medan sekundäruppdragen ökat procentuellt mest. Även antalet så kallade övriga uppdrag har ökat. Inom denna grupp registreras uppdrag som inte avser en 25

27 specifik patient, exempelvis passning på annan ort eller brandlarm. Dessa larm innebär att ambulansen ändå är disponibel för larm med högre prioritet. Körsträckan för länets 41 ambulanser uppgick 2012 till ca mil. Det mediala trycket på SOS Alarm de senaste åren och införandet av 1177 kan vara orsaker till att antalet uppdrag ökar. Det innebär att risken för väntetider ökar vilket är en mycket ogynnsam utveckling. Förändringen är inte unik för Norrbotten, samma mönster gäller i hela Sverige. Vid uppföljning av tillängligheten har andelen prio 1-larm med insatstid inom 30 minuter minskat från 92 procent 2011 till 91 procent Dokumentationen i ambulansjournalerna blir allt bättre, över 90 procent av journalerna bedömdes som godkända vid uppföljning. Ambulanspersonalen följer behandlingsriktlinjerna helt eller delvis i 95 procent av de granskade fallen. Ambulanshelikopter Antalet larm till ambulanshelikoptern har minskat något under 2012, totalt antal larm under 2012 var 560 st. Av dessa genomfördes 415 st, vilket ger en faktisk tillgänglighet på 78 procent, vilket är i paritet med andra helikopterbaser i Sverige och Norge. En ny larmrutin har upprättats för prio 1 ärendena, vilket förkortat anspänningstiderna. Förändring av riktlinjerna kring akuta hjärtan har medfört ett större antal transporter primärt till PCIlab, både från patientens hem och från vårdcentraler. I Kiruna har en helikopterlandningsplats byggts i anslutning till sjukhuset. Den första landningen har genomförts men ännu återstår en del arbete innan landningsplatsen är helt färdigställd. Helikopterplattan kommer att bli den andra godkända landningsplatsen i länet, den första är landningsplatsen vid Sunderby sjukhus. Kvalitetsregister och Öppna Jämförelser Divisionens verksamheter deltar i ungefär 35 olika kvalitetsregister. Målet med deltagandet är att säkerställa en god kvalitet på vården och många kvalitetsregister innehåller även olika typer av parametrar såsom patientupplevelse, patientresultat. Divisionens resultat i Öppna jämförelser är jämförelsevis goda. Ett sammanvägt index som tagits fram visar att landstinget hamnar på trettonde plats inom de områden som mäter medicinsk kvalitet. De områden som berör divisionen har däremot generellt bättre resultat än flertalet i riket. I övrigt kan nämnas att Norrbotten ligger i topp när det gäller andel patienter som uppger att de är nöjda 1 år efter höftprotesoperation. Resultaten är även goda när det gäller responstid för ambulans, det vill säga tiden det tar från det att larmcentralen besvarat ett larm till dess att ambulansen är på plats. Ny rutin vid stroke Ambulansen i Luleå-Boden har tillsammans med strokeenheten och personal från akutmottagningen arbetat fram en rutin för att förkorta tiden från insjuknade i stroke till diagnos och behandling. Patienten som uppfyller kriterier för stroke transporteras direkt till röntgenavdelningen för fortsatt diagnostik om inga andra komplicerande faktorer finns. 26

28 ALERT-utbildning Under våren startade akutsjukvården i Sunderbyn en så kallad ALERTutbildning för sjukhusets personal. Det innebär att personalen använder ett metodstöd för att tidigt upptäcka svårt sjuka patienter och påkalla läkares uppmärksamhet. Avveckling operation Kalix Vid centraloperation i Kalix utfördes de sista operationerna den 13 juli, och sedan återupptogs de planerade operationerna vid Gällivare respektive Sunderby sjukhus under augusti. Förändringen kommer att följas upp efter ett år. Uppföljning strukturförändring i Malmfälten Socialstyrelsen meddelade i somras att de ville att landstinget skulle svara på ett antal frågor med anledning av beslutet att flytta ingrepp som kräver centraloperationsresurser från Kiruna till Gällivare sjukhus. Det handlade framförallt om hur patientsäkerheten påverkats av förändringarna. Alla avvikelser som rapporterats vid Kiruna sjukhus under perioden 1/ / har inventerats. Granskningen visade att inga anmärkningsvärda händelser med koppling till avvecklingen av centraloperation noterats. Förutom svaret till Socialstyrelsen har divisionen gjort en kompletterande uppföljning innehållande fler parametrar enligt de önskemål landstingsstyrelsen hade då de beslutade om strukturförändringen. Uppföljningen visade att strukturförändringen fallit ut ungefär som beräknat. De verksamhetsförändringar som blivit följden har varit fullt hanterbara. Sterilcentraler Under hösten har ett förberedelsearbete pågått för att från och med februari 2013 avveckla sterilcentralerna i Kalix och Kiruna. I och med att centraloperations verksamhet upphört så har behovet av sterilcentraler i Kalix och Kiruna minskat. Narkostandvård och öronbarn Under hösten har ett förberedelsearbete pågått för att från och med mars 2013 flytta narkostandvården från Sunderbyn till Piteå och till viss del även till Gällivare. Samtidigt kommer operationer av öronbarn att flytta från Piteå till Sunderbyn. VIS vård Divisionen har haft en särskild implementeringsprojektledare. Målet med projektet var att alla sex verksamhetsområden skulle ha påbörjat sin dokumentation i VIS. Fram till årsskiftet hade ögonkliniken, kvinnokliniken, akutsjukvården och ortopeden påbörjat arbetet med att överföra rutiner och vårdrelaterade dokument. Aktiviteter som genomförts under året: Information på arbetsplatsträffar Drop in presentationer varje heltimme på alla sjukhusen vid flera tillfällen samt på Landstingshuset Arbetsmöten varje vecka sedan hösten där alla som påbörjat arbetet är inbjudna att delta Utbildning av processteam och vägvisare/superanvändare Utveckling och förbättring av systemet 27

29 Utmärkelser Operationsavdelningen i Gällivare vann under året landstingets interna miljöpris för sitt långsiktiga och systematiska miljöarbete. Juryn premierade att avdelningens miljöarbete sker med ett stort mått av nytänkande med betydande miljö- och effektivitetsvinster som resultat. Norrbottens ambulanssjukvård uppmärksammades när Prehospitala priset delades ut på en branschkongress i Norrköping. Priset gick till Akut- och katastrofmedicinskt centrum i Västerbotten som tillsammans med Norrbottens läns landsting genomför en unik förarutbildning för att göra brådskande ambulanstransporter säkrare. 28

30 Mkr DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 Årsrapport Division Medicinska specialiteter Stark ekonomi Ekonomiskt resultat Resultatutveckling Division Medicinska Specialiteter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Result at 2011 Result at 2012 Result at mål 2012 Divisionen har som mål att reducera sina kostnader under planperioden med drygt 116 mkr varav 60 mkr under Årets resultat har förbättrats med 52 mkr jämfört med 2011 och uppgår till minus 65 mkr vilket är en avvikelse från periodens resultatmål med minus 8 mkr. Vidtagna åtgärder har gett effekt samtidigt som andra kostnader har ökat. Divisionen har genomfört sparåtgärder som uppgår till 40 mkr. Dessutom har kostnaderna för läkemedel och riks/ region minskat med totalt 51,8 mkr. Resultatförbättringen kan härledas till lägre kostnader för receptläkemedel (32,7 mkr) vilket beror på minskad förskrivning av blödarpreparat, patentutgångar och ökade egenavgifter. Köp av regionvård har minskat kraftigt under året (29,1 mkr). Färre dyra vårdtillfällen och komplicerade så kallade ytterfall inom neurokirurgi, neurologi och onkologi samt förbättrade administrativa rutiner har haft en positiv effekt på resultatet. Förutom detta tillkommer patientintäkter och vårdavgifter som har förbättrat resultatet med 4,6 mkr. Under året har divisionen även haft kostnadsökningar som uppgår till 44,4 mkr. Kostnader för egen personal ökar och brist på ordinarie läkare innebär att divisionen inte klarar uppdraget utan att anlita hyrläkare. Satsningen på utlandsrekrytering av läkare har varit framgångsrik men medför initialt merkostnader. Sammantaget har det försämrat resultatet med 28 mkr. Kraftigt ökade läkemedelskostnader inom slutenvården har inneburit en resultatförsämring med 9,9 mkr. Fler patienter med dyra behandlingsterapier, främst cytostatikabehandlingar, har tillkommit under hösten. Ökade kostnader för material och hjälpmedel har bidragit till resultatförsämringen med 6,5 mkr. 29

31 Utfall och resultat per basenhet och VO, 2012/2011 Nettokostnad per basenhet / verksamhetsområde (mkr) Utfall 2012 Utfall 2011 Avvikelse mot budget 2012 Avvikelse mot budget VO Internmedicin gemensamt -1,5-0,4-0,2-0, Internmedicin, S-byn -275,3-234,2-51,0-30, Medicin-/rehab, Kiruna -100,1-95,6-14,7-14, Medicin-/rehab, G-vare -136,5-137,2 1,9-2, Medicin-/rehab, Piteå -235,5-230,5-8,5-9, Medicin-/rehab, Kalix -152,9-150,1-9,3-9, Specialistläkemedel, Int med -160,8-165,8 6,5-6, Riks- o regionsjukvård, Int med -171,5-210,2 22,0-22, Ej genomförda åtgärder -2,4 0,0-0,7 5,1 Summa Internmedicin -1236, ,0-54,1-89, VO Rehab/reuma gemensamt -0,8-0,2-0,3-0, Rehab-/reuma, S-byn -134,4-131,6 0,3 3, Länslogopedi -22,4-13,5-1,1-0, Öppenvårdsrehabilitering -3,8-3,0 0,6 0, Specialistläkemedel, R/R -70,3-63,8-37,5-32, Riks- o regionsjukvård, R/R -11,4-14,8-6,6-10, Ej genomf spar rehab/reuma 0,0 0,0-0,8 0,0 Summa Rehab/reuma -243,1-226,8-45,5-38, VO Barnsjukvård gemensamt 0,4 0,0 0,4 0, Barnmed-/hab, S-byn -100,9-95,0-4,7-0, Barnpsykiatri, S-byn -33,8-31,4 0,4 2, Lapplands barnklin, Malmfälten -42,8-44,4-0,1-0, Barnpsykiatri, G-vare -7,4-7,9 0,9 0, Barnmed-/hab, Piteå -22,0-22,0 0,9 0, Barnsjukvård, Kalix -13,2-12,5 0,6 0, Specialistläkemedel, Barn -15,5-14,0 0,6 1, Riks- o regionsjukvård, Barn -55,9-61,9 6,0-1, Ej genomförda åtgärder 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Barnsjukvård -291,2-289,1 5,0 1, Divisionsstab -13,5-12,8 0,4 0, Spec läkemedel -45,8-69,1 15,6-9, Divisionsgemensamt -11,1-12,4 16,7 21, Privata vårdgivare -14,0-12,6-2,4-1, Arbetsmiljöanpassning/SO -2,4-2,2 0,5 0, Resursenhet -1,4-2,4-1,0-1, Projekt 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa divisionsgemensamt -88,0-111,5 29,9 10, Landstingsbidrag 1793,9 1734,9 0,0 0,0 Resultat -64,7-116,5-64,7-116,5 30

32 DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 Personalkostnader och arbetad tid Antal 1500 Totalt Division medicin Antal årsarbetare* utveckling rullande 12 månader Inkl timvikarier och övertid Inkl timvikarier Arbetad tid (exkl timvik och övertid) Övertid Timvikarier Serie1 Serie2 Serie3 Serie4 *Arbetad tid 12 månader/1760 Under året har antalet årsarbetare i divisionen ökat. Start av ny dialysenhet i Kiruna, utlandsrekryteringar och övertagande av klinisk fysiologisk verksamhet från division diagnostik vid Sunderby sjukhus är delar av förklaringen. Divisionen har svårt att uppnå landstingets målvärde för frisknärvaro och sjukfrånvaro som till del kan förklaras av ett antal långtidssjukskrivningar och rehabiliteringsärenden. I vissa verksamheter påverkar uttag av övertid och timvikarier. Länsdelssjukhus som arbetar aktivt med kapacitetsplanering uppvisar en kostnadseffektivare bemanningsplanering. Sommaravtal 2012 kostade drygt 2,5 mkr vilket är en ökning med 20 procent jämfört med Sommarstängning kan inte längre genomföras i samma utsträckning som tidigare. Allt fler äldre multisjuka patienter medför högt vårdtryck på vårdavdelningarna samtidigt som verksamheterna har krav på tillgänglighet. Det sätter press på en jämn bemanningsplanering över året inom alla personalkategorier. Framförallt har det varit svårigheter att rekrytera sjuksköterskevikarier. Som en konsekvens av utvecklingen under de senaste åren har ett antal verksamheter initierat en ny planeringsmodell som syftar till sommarplanering med tre semesterperioder under tio veckor. Uppföljning av sparåtgärder Uppföljning av sparåtgärder 2012 Division Medicinska spec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos okt Prognos aug Prognos apr Sparmål 2012 Utfall Spar

33 Åtgärdsplanen i divisionen uppgår till 60 mkr för 2012 med målet om ekonomi i balans Genomförda åtgärder har medfört att divisionen minskat sina kostnader med 40,4 mkr. Arbete pågår fortlöpande med att identifiera ytterligare åtgärder som väntas ge effekt Under 2012 är det framförallt hemtagningar från Norrlands universitetssjukhus, främst inom kardiologin, som minskat divisionens kostnader för regionsjukvård. Barnsjukvården har minskade kostnader för köp av rikssjukvård. Länsdelsjukhusen har arbetat aktivt med bemanningsplanering vilket gett effekt. Mkr Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2012 Planerad effekt av sparåtgärder 2012 Effekt av sparåtgärder 2012 VO Internmedicin 45,0 34,7 29,6 VO Rehab/reuma 10,0 10,0 1,1 VO Barnsjukvård 5,0 5,0 9,7 Summa 60,0 49,7 40,4 Ekonomi i balans Inför 2013 har divisionen prioriterat ett antal utvecklingsområden i syfte att säkra hög patientsäkerhet, kvalitativt goda och kostnadseffektiva processer: Vårdprocesserna demens och stroke Bemanningsplanering Kiruna Sommarplanering Minskat behov av inhyrda läkare Förändrade vårdplatsstrukturer bland annat fler utredningsplatser Fortsatt nivåstrukturering inom divisionen Inför 2013 finns ett antal utestående frågor. Finansiering av nya läkemedel bland annat Amyloidos (Skellefteåsjukan), satsningar vad gäller ombyggnationer i Malmfälten och konsekvenser av jourstrukturförändringar på länsdelssjukhusen återstår att lösa. Investeringar (mkr) Investeringar Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut ,4 3,9 3,6 Akuta investeringar - beslut ,5 0,5 0,5 Övriga investeringar - beslutade före 2012, men 7,5 7,5 7,4 effektuerade under året Summa 17,4 11,9 11,5 Av 2012 års finansieringsanslag kvarstår 0,6 mkr att fördela. Ett antal beställningar är under upphandling alternativt levereras under Det avser bland annat utrustning för ekokardiografi och ultraljud beräknat till 3,0 mkr. 32

34 Antal patienter DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 Attraktiv region Barnens rättigheter Landstinget ska intensifiera insatserna när det gäller att tillämpa och leva upp till åtagandena i FN s barnkonvention samt funktionshindrades behov vid kontakter med landstingets verksamheter. Barnsjukvården besitter stor barnkompetens, har redan integrerat barnkonventionen och barn- och barnrättsperspektivet i arbetet och kan därmed bidra med expertkunskap. Det är viktigt att understryka att barnperspektivet inte enbart är relevant inom traditionella barn- och ungdomsverksamheter. Inom landstinget finns barn inte bara som patient utan också som anhörig, besökare, medborgare och konsument. Miljö Divisionen bidrar aktivt för att uppnå mål i landstingets miljöpolicy. En angelägen fråga är att minska tjänsteresor med bil. Ambitionen är att följa upp omfattningen av transporter med bil och tåg i förhållande till nyttjande av CMA och videokonferens för möte, utbildning och mottagning. Division Service har i uppdrag att ta fram relevant statistik som kommer att möjliggöra uppföljning på divisionsnivå under God hälsa Information om riskfaktorer såsom tobak och alkohol lämnas i det individuella mötet mellan patient och vårdgivare. Förebyggande arbete inom barnsjukvården sker genom viktgrupper för överviktiga barn och tonåringar. Barnsjukvården stödjer BVC i det förebyggande arbetet via BHV-läkare. Dessutom har Barnsjukvården initierat och stöttat uppbyggnaden av MBHVpsykologenhet i länet. Medel från prestationsbaserade stimulansmedel för förstärkt tillgänglighet inom BUP, , har avsatts för ändamålet tillsammans med medel som överförts från 2013 års budgetram. Divisionen har avsatt en särskild resurs på heltid för att stimulera ökad förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) inom slutenvården. Avdelningar med patienter 65 år och äldre deltar i kvalitetsregistret Senior alert. Patienter bedöms för fallrisk, nutritionsstatus och risk för trycksår och munhälsa. Senior alert/ andel riskbedömningar för division medicin2012 Division medicin totalt % 52% 50% 46% 49% 43% 43% 39% 45% 56% 52% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2012 Antal registrerade patienter Antal oregistrerade patienter Andel riskbedömningar 0% 33

35 God vård Patientfokuserad vård Våren 2012 genomfördes den nationella patientenkäten i öppen och slutenvård inom verksamhetsområdena Internmedicin och Rehab/Reuma. Barnsjukvården deltar år Sammanställningen av årets enkät möjliggör tydligare orsaksanalyser och ger en mer detaljerad bild av patientens upplever och förståelse av vårdens innehåll. Samtliga resultat för slutenvårdens ligger i nivå med landstinget och riket. Noterbart är att nittiosex procent uppger att de är mycket nöjd med bemötandet särskilt vid ankomsten till avdelningen samtidigt som läkarnas bemötande rankas lägre, 73 procent. Resultatet för tillgänglighet är lägre än landstingets värde vilket i huvudsak beror på långa väntetider och små möjligheter att påverka tidpunkt för inläggning. Generellt är män mer nöjd med vården däremot har bägge könen stort förtroende för vårdgivaren. Kvinnor upplever i något högre utsträckning brister i bemötandet och i informationen från läkare. Öppenvårdens resultat ligger i paritet med eller över landstingets och rikets resultat. Resultatet visar på mycket gott bemötande och högt förtroende. Generellt är män mer nöjd med vården än kvinnorna särskilt vad gäller önskemål om mottagningstid samt information om sjukdomen och dess effekter. Resultatet medger öppna jämförelser mellan enheterna, länet och riket i övrigt. Varje enhet har i uppdrag att utifrån enkätresultatet genomföra förbättrings- och utvecklingsarbete. Tillgänglig vård Divisionen har fortsatt fokus på god tillgänglighet och utvecklingen följs veckovis. Uppföljning av den förstärkta vårdgarantin inom BUP sker månadsvis. Till division medicin har ersättning utgått för incitamentsersättning med 2,8 mkr för att divisionen klarat målet minst 70 procent inom 60 dagar. Ersättning för merkostnader har beviljats med 3,2 mkr som avser särskilda satsningar inom lungmedicin, dietistutredningar i samband med obecitasoperationer samt två mindre utvecklingsprojekt. 34

36 Divisionen Procent 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Tillgänglighet Totalt divisionen Andel väntande < 60 dgr Krävs för att uppnå 70% Krävs för att uppnå 80% Antal Andelen som väntat kortare än 60 dagar på nybesök var vid årets slut var 69 procent. För 2013 skärps kravet på en jämnare produktion över året för att klara god tillgänglighet över tid Vecka VO Internmedicin Flera mottagningar har under år 2012 haft problem med sviktande tillgänglighet. Det rör sig framförallt om specialistmottagningarna på Sunderby sjukhus där huvudorsaken är en ökad patienttillströmning i kombination med brist på specialistläkare. Flera åtgärder har vidtagits med syfte att förbättra tillgängligheten. Omfattande rekryteringsarbete har inletts som i kombination med påbörjade utvecklings- och förbättringsarbeten kommer att leda till ökad tillgänglighet. Under augusti minskade tillgängligheten kraftigt vilket ställer förnyade krav på förbättrad planering och effektivitet. Allmän internmedicin, länsdelssjukhusen Samtliga mottagningar har upprätthållit en relativt god tillgänglighet. Dels har verksamheterna klarat att leverera hög tillgänglighet till medicin- och geriatrikpatienter och dels har sjukhusen i Gällivare, Kalix och Piteå, bidragit till att upprätthålla tillgängligheten inom de opererande specialiteterna. Länsdelssjukhusens struktur med gemensamma mottagningsplattformar medger effektivt arbete trots läkarbrist. För vissa sjukhus har däremot priset för hög tillgänglighet varit ökade kostnader för hyrläkare. För att minska beroendet av hyrläkare har genomförts omfattande rekryteringsarbete som resulterat i utlandsrekrytering av totalt nio specialistläkare inom internmedicin, kardiologi och njurmedicin. Specialistmottagningen vid Kalix sjukhus har avlastat kardiologsektionen vid Sunderby sjukhus. 35

37 Procent 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Tillgänglighet Kalix Andel väntande < 60 dgr Krävs för att uppnå 70% Krävs för att uppnå 80% Antal Vecka Procent 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Tillgänglighet Gällivare Andel väntande < 60 dgr Krävs för att uppnå 70% Krävs för att uppnå 80% Antal Vecka % 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% Procent Tillgänglighet Kiruna Andel väntande < 60 dgr Krävs för att uppnå 70% Krävs för att uppnå 80% Antal Vecka Procent 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Tillgänglighet Piteå Andel väntande < 60 dgr Krävs för att uppnå 70% Krävs för att uppnå 80% Antal Vecka

38 Internmedicin, Sunderby sjukhus Hud, gastroenterologi, endokrinologi, hematologi och infektion Rekryteringsarbetet inom hudsektionen har varit framgångsrikt vilket resulterat i anställning av en specialistläkare och två ST-läkare. I syfte att öka tillgängligheten och tillhandahålla förbättrad service för patienterna planeras för utlokaliserad hudmottagning till länsdelssjukhusen. Gastroenterlogin planerar för motsvarande utlokalisering i första hand mot Malmfälten. Såväl endokrinologin som infektionssjukvården och hematologin har goda förutsättningar att långsiktigt kvarstå vid en hög tillgänglighet. Sedan hösten 2012 har infektionssjukvården startat upp utlokaliserad rondverksamhet med positiv effekt på tillgänglighet till nybesök. Andel väntande < 60 dgr Procent 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Tillgänglighet Hud SY Krävs för att uppnå 70% Krävs för att uppnå 80% Antal Vecka Procent 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Tillgänglighet GastroSY Andel väntande < 60 dgr Krävs för att uppnå 70% Krävs för att uppnå 80% Antal Vecka Procent 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Tillgänglighet Endo SY Andel väntande < 60 dgr Krävs för att uppnå 70% Krävs för att uppnå 80% Antal Vecka

39 Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Tillgänglighet Hema SY Andel väntande < 60 dgr Krävs för att uppnå 70% Krävs för att uppnå 80% Antal Vecka Nefrologi, lungmedicin och neurologi Under 2012 har totalt har åtta specialistläkare och en ST-läkare rekryterats till verksamheterna. Inom njurmedicin har en specialistläkare rekryterats och fortsatt utlandsrekrytering pågår. Lungmedicin har sett över arbetsorganisationen men problem med tillgänglighet förväntas kvarstå Andel väntande < 60 dgr Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Tillgänglighet Njure SY Krävs för att uppnå 70% Krävs för att uppnå 80% Antal Vecka Andel väntande < 60 dgr Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Tillgänglighet Lunga SY Krävs för att uppnå 70% Krävs för att uppnå 80% Antal Vecka

40 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% Procent Tillgänglighet Neuro SY Andel väntande < 60 dgr Krävs för att uppnå 70% Krävs för att uppnå 80% Antal Vecka Kardiologi På grund av läkarbrist har tillgängligheten till nybesök påverkats negativt. Aktivt rekryteringsarbete har gett effekt och tillsammans med flera förändringsarbeten kommer det att resultera i bättre tillgänglighet från och med hösten Utvecklingsarbete pågår i syfte att integrera klinisk fysiologisk verksamhet med kardiologin. Det är långsiktigt till fördel för patienterna och förväntas korta tid till nybesök och behandling. Under 2012 flyttades ansvaret för vissa undersökningar med en besvärande kösituation från division diagnostik till kardiologin vilket påverkat tillgängligheten negativt. Ett annat större pågående utvecklingsarbete innefattar den invasiva kardiologin där tillgängligheten har ökat under Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Tillgänglighet Kardio SY Andel väntande < 60 dgr Krävs för att uppnå 70% Krävs för att uppnå 80% Antal Vecka Barnsjukvården Barnsjukvården klarar vårdgarantins krav och är därmed ett framgångsrikt exempel på hållbar tillgänglighet. Av totala antalet nybesök erbjuds procent besök inom 60 dagar. Barn- och ungdomspsykiatrin i länet klarar dessutom kravet på förstärkt vårdgaranti till nybesök och bedömning inom 30 dagar. Systematiskt förbättringsarbete pågår inom hela verksamheten för att införa ändamålsenliga vårdprocesser som bygger på balans mellan in- respektive utflöde. I syfte att förbättra kvaliteten och öka tillgängligheten till verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa har landstinget beviljats särskilda stimulansmedel för åren Fördelningen av stimulansmedel baseras på resultatuppfyllelse i väntetidsdatabasen. Årets 39

41 resultat innebär att divisionen fått drygt 7,6 miljoner i stimulansmedel för Enligt beslut i landstinget överförs 2,8 mkr av dessa medel till Folkhälsocentrum för drift av MBHV-psykologenheten. Resterande stimulansmedel nyttjas av barnsjukvården i huvudsak för att säkra kompetensförsörjning av bristkompetenser i enlighet med regeringenbeslut och SKL:s intentioner. Stimulansmedel är ett nödvändigt resurstillskott för att möjliggöra framtida tillgång på psykologer och barnpsykiatrisk kompetens. Förslag till sammanslagning av öppenvårdsmottagningarna i Luleå och Boden med lokalisering till Luleå har utarbetats. Arbete med behovsanalys och anbudsförfarande av lokaler pågår. Tidpunkt för verkställighet har framflyttats till Andel väntande < 60 dgr Procent 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Tillgänglighet Barnsjukvård SY Krävs för att uppnå 70% Krävs för att uppnå 80% Antal Vecka Antal väntande till ett första besök till barnpsykiatrin i länet, V 1 V 4 V 7 V 10 V 13 V 16 V 19 V 22 V 25 V 28 V 31 V 34 V 37 V 40 V 43 V 46 V 49 V 52 Väntande Andel väntande > 30 dagar VO Rehab/reuma Bristande läkareresurser under hösten har medfört att verksamheten tvingats prioritera i remissinflödet. Framförallt har nybesök prioriterats före återbesök vid behandling med biologiska läkemedel. Sektionen för reumatologi måste nu fokusera på patienter som väntar på tid för återbesök. 40

42 Procent 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Tillgänglighet Reuma SY Andel väntande < 60 dgr Krävs för att uppnå 70% Krävs för att uppnå 80% Antal Vecka Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tillgänglighet Smärtrehab SY Andel väntande < 60 dgr Krävs för att uppnå 70% Krävs för att uppnå 80% Antal Vecka Akutmottagning Målet är 1:a läkarkontakt inom 30 minuter och att patienterna är slutbehandlade på akutmottagningen inom 180 minuter. Det är fortsatt angeläget att säkerställa vård på rätt vårdnivå för äldre, undvika onödiga inläggningar och vårdlidande. Division Medicin och verksamhetsområdet Iternmedicin har tagit ett stort ansvar vad gäller det akuta omhändertagandet runt om i länet. Säker vård Landstingsgemensam enhet för Vårdhygien Enheten organiseras inom divisionen med uppdrag att genom råd och stöd bidra till minskad smittspridning på vårdenheter och förebygga vårdrelaterade infektioner. Arbetet utgår från att basala hygienrutiner tillämpas i alla vårdsituationer. En stor insats har gjorts med fortbildning till vårdpersonal inklusive ATläkare, läkarstudenter, sjuksköterskestudenter och sommarvikarier. Fördjupningsbroschyrer för handdesinfektion och användning av handskar har tryckts upp. Ett ökande antal enheter konsulterar vårdhygien före inköp av medicintekniska produkter. Ett egenkontrollprogram för god vårdhygienisk standard och riktad vårdhygienisk rond inom primärvården har introducerats. Programmet har tidigare införts inom slutenvården. Under 2012 har 31 enheter av totalt 103 primär- och slutenvårdsenheter i länet genomfört egenkontroll och vårdhygienisk rond. Antalet fall av multiresistena bakterier ökar i länet i 41

43 likhet med landet i övrigt. Enheten utför smittspårning både kring enstaka fall och misstänkta utbrott. Åtgärder är vidtagna för att förhindra smittspridning av kräksjuka. Enheten har regelbundna möten och utbildningar för lokalvårdarna i länet såväl entreprenör som städning i egen regi. Vårdhygien deltar aktivt inom landstinget i syfte att införa Infektionsverktyget, en nationellt incidensbaserad registrering av vårdrelaterade infektioner. Detta databaserade instrument möjliggör inhämtning av data för optimal antibiotikaanvändning. Kravspecifikation för nödvändiga förändringar i VAS är gjorda och pilotprojekt på infektion-, kirurg- och ortopedavdelningarna startas upp under Divisionens patientsäkerhetsarbete Divisionens gemensamma patientsäkerhetsplan revideras årligen. Arbetet med att förbättra kvalitén för avvikelsehantering pågår genom kontinuerlig fortbildning i patientsäkerhet och synergi. Avvikelseansvariga finns inom alla verksamheter och lokala analysgrupper har inrättats. Återkommande nätverksträffar genomförs årligen på samtliga sjukhusorter. Under året har divisionen infört en ny organisation och rutin för händelseanalysarbete. Varje sjukhus har utsett egna analysledare och divisionen genomför regelbundna nätverksträffar. För 2012 har totalt 1811 avvikelser rapporterats varav 785 är avslutade. Merparten av avvikelserna avser fall (386), läkemedelshantering (111) och dokumentation (67). Patientrelaterade negativa händelser uppgår till 201. Dessutom har sex Lex Maria ärenden inlämnats av divisionens verksamheter. Avvikelser omhändertas i enlighet med gällande rutiner och riktlinjer och händelseanalyser genomförs i enlighet med ledningssystem för kvalité och patientsäkerhet. Patientnämndsärenden och klagomål från Socialstyrelsen omhändertas fortlöpande. Under 2012 inkom 113 patientnämndsärenden varav inlämnat av män 64 procent och kvinnor 46 procent. Hälften av ärenden avser bemötande/kommunikation och resterande vård och behandlingsfrågor (42), organisation, regler och resurser (21). Arbetet med att införa SBAR (strukturerad kommunikation) har fortsatt under året och utbildningsinsatser har genomförts för personal inom barnsjukvården i länet och internmedicin Gällivare sjukhus. En uppföljning av arbetet genomfördes oktober Enhetschefer inom divisionen har deltagit i landstingsgemensam utbildning i förbättringskunskap. En landstingsövergripande grundläggande patientsäkerhetsutbildning har erbjudits all vårdpersonal. Fall, trycksår och undernäring Verksamheterna deltar i kvalitetsregistret Senior alert. Samtliga patienter över 65 år ska riskbedömas för fall, trycksår och undernäring. Uppföljningar visar att fortsatta satsningar krävs i syfte att stärka arbetet med vårdprevention och att säkerställa införande av SKL:s åtgärdspaket. November månad var andelen genomförda och registrerade riskbedömningar, i förhållande till antalet patienter inom slutenvården, endast 52 procent. Mars och oktober 2012 genomfördes punktprevalensmätningar, PPM. Resultaten visar på en ökning av andelen trycksår från drygt 14 till nästan 18 procent i oktober. Verksamheterna ska analysera resultatet och vidta åtgärder. Hud- och riskbedömningar av 42

44 trycksår ska genomföras och journalföras vid inskrivning vartefter särskilda åtgärdsplaner utarbetas. Andel patienter med trycksår 25,0% 20,0% Riket okt ,0 % 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Medicin Opererande Primärvård Psykiatri 2010 Mars 15,0% 15,6% 14,8% 2010 Okt 16,4% 12,4% 20,0% 2011 Mars 13,7% 11,1% 9,5% 2,0% 2011 Okt 15,7% 11,8% 7,1% 9,1% 2012 Mars 14,3% 14,5% 12,5% 4,5% 2012 Okt 17,8% 12,5% 11,1% 5,0% Vårdrelaterade infektioner (VRI) De landstingsgemensamma mätningarna av VRI genomfördes vid två tillfällen under Resultatet för divisionen visar på en ökning av antalet vårdrelaterade infektioner från 7 procent i mars till nästan 10 procent i oktober. En journalgranskning av patienter med vårdrelaterade infektioner ska genomföras i syfte att identifiera förbättringsåtgärder. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Divisionen mäter månadsvis följsamhet till kläd- och hygienpolicy. Resultatet från december 2012 visar på 95 procent följsamheten till klädregler och 86 procent till basala hygienregler. Kunskapsbaserad vård RLU/FoU Intresset för FoU är starkt hos divisionens medarbetare som engagerat sig som såväl doktorander, postdok och lektorer. Landstingets två första professorer kommer från divisionens verksamheter. Medarbetare inom divisionen är sedan 2010 aktivt engagerade i planering och genomförde av regionaliserad läkarutbildning, RLU. Två av lektorerna har rekryterats från divisionen. Engagemanget inom divisionens verksamheter i övrigt och bland anställda är omfattande. Det totala antalet pågående projekt under 2012 var 175 varav 52 FoU projekt och 63 läkemedelsprövningar. Utöver dessa projekt deltar personal i verksamheterna i landstingsgemensamma eller interna utvecklingsprojekt. Divisionen spänner över stora delar av hälso- och sjukvården vilket medför att merparten av aktuell forskning och utveckling, nationella riktlinjer och E-hälsa lösningar ska implementeras i verksamheterna. Medarbetarnas stora engagemang visar på intresse och vilja att höja kvaliteten i vården. Däremot kan det medföra bemanningsproblem 43

45 och ökade kostnader särskilt när bristkompetenser avropas. Som stöd till linjen och för uppföljning har divisionen avsatt del av ekonomtjänst. Kvalitativt likvärdig och jämlik vård Neuropsykiatrisk problematik Landstingets revisorer har ur ett jämställdhetsperspektiv granskat landstingets verksamheter avseende barn och ungdomar med aktivitets- och uppmärksamhetsstörningar, ADHD. Barn- och ungdomspsykiatrin har analyserat patientuppgifter och vidtagit åtgärder för att minimera eventuella skillnader utifrån genusaspekt. Resultatet har redovisats i samband med landstingets revision av BUP:s handläggning av barn med neuropsykiatriska diagnoser ur jämlikhetsperspektiv. Ny länsgemensam dietistorganisation Dietisterna har den samlade kompetensen när det gäller sambandet mellan mat, näring och hälsa. Nutritionsbehandling är en viktig del i behandlingen av patienter med akuta, kroniska och dödliga sjukdomar. Dietisterna har varit anställda i primärvården eller inom slutenvården, men från och med i år ingår alla i en länsgemensam funktion inom divisionen. Syftet är att säkra likvärdig vård med gemensamma rutiner och riktlinjer i ett länsperspektiv. Länsgemensamma vårdprogram inom habilitering Barn- och ungdomshabiliteringen fortsätter arbetet med att verkställa identifierade åtgärder i utvecklingsplan Hab i Norr. Länssamarbetet utvecklas kontinuerligt både internt och i samarbete med primärvård och vuxenhabilitering. Arbetet fokuseras på utveckling av länsgemensamma vårdprogram. HÖK psykogeriatrik I samarbete med division Vuxenpsykiatri har utarbetats en gemensam handlingsöverenskommelse för pykogeriatrik som tydliggör slutenvårdens ansvar per klinik och vårdens övergångar. Under 2013 ska överenskommelsen implementeras på alla sjukhus. Kvalitetsregister/Öppna Jämförelser Verksamheterna deltar i drygt fyrtio kvalitetsregister. En divisionsgemensam struktur har tagits fram med indikatoransvariga för stroke, hjärta, diabetes, njure, palliation, viruskontroll hos HIV-patienter, palliativ vård, barn och ungdomspsykiatri (tillgänglighet) och läkemedel. Divisionsledningen har utarbetat och fastställt interna riktlinjer som bygger på en fast arbetsform i respektive VO-ledning. Palliativ vård Arbetet med att förbättra vården för svårt sjuka och döende fortgår med målet att alla patienter ska ha en värdig och välfungerande vård vid livets slut. Utdata från svenska palliativ register ligger till grund för fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete samt möjliggör jämförelser av vårdens kvalité i länet och med riket i övrigt. Ett angeläget förbättringsområde är att öka täckningsgraden. Det nationella målet för 2011 var 50 procents täckningsgrad och resultatet för Norrbotten blev 62 procent. Data för 2012 finns tillgänglig nästa år. Inom ramen för landstingets utbildning av morgondagens chefer genomförs ett projekt i syfte 44

46 identifiera åtgärder för att öka täckningsgraden i palliativ registret. Arbetet avslutas juni Andelen patienter i Norrbotten som skattar sin smärta i livets slutskede med hjälp av ett smärtskattningsinstrument är 19,5 procent vilket är i nivå med riket. Andelen patienter i livets slutskede som har vidbehovsordination av opioider ligger i nivå med riket. Under har genomförts ett flertal utbildningar i länet om symtomlindring i livets slut. Länets vårdpersonal har visat stort intresse för utbildning men läkargruppen har inte deltagit i samma omfattning. Ett av målen för det palliativa projektet är att öka andelen patienter som får brytpunktssamtal. Trots det har enbart 41 procent erbjudits samtal vilket är något under rikssnittet. Troligen genomförs fler brytpunktsamtal än vad statistiken visar vilket kan bero på brister i dokumentationen. Under 2012 har cirka 80 läkare i länet fått utbildning i brytpunktsamtal. För att underlätta informationsöverföringen mellan olika vårdgivare kommer sökordet brytpunktsamtal att införas i VAS under Diabetesvård I såväl Öppna Jämförelser 2012 som Socialstyrelsens nationella utvärdering om Diabetesvården 2011 framkommer att antalet diabetiker med otillfredsställande blodsockerläge, mätt som HbA1c, ökar i hela landet. Norrbotten ligger sämre än riksgenomsnittet för såväl antal patienter som når målvärden som antal patienter som ligger oacceptabelt högt både inom primärvård och i slutenvård. Betydande skillnader finns dessutom mellan sjukhusen i länet. Samma förhållande gäller måluppfyllelse för blodtryck och blodfetter. En god måluppfyllelse är beroende av samarbete inom diabetesteamen. Bristande läkarbemanning och kontinuitet inom primärvården kan vara en orsak men även antalet diabetesinriktade läkare på länsdelssjukhusen behöver förstärkas. Ett angeläget uppföljningsområde är om undanträngningseffekter har uppstått för patienter med kronisk sjukdom som en konsekvens av krav på ökad tillgänglighet till nybesök. Satsningen på multidisciplinära team har ökat kvaliteten på diabetesfotvården vilket resulterat i färre amputationer än riket i övrigt och högre andel diabetiker som blivit fotundersökta. Länet uppvisar även goda resultat avseende andelen diabetiker som är screenade för albumin i urinen vilket kan tillskrivas diabetesöversikten i journalsystemet. Antalet ickerökare med diabetes är i nivå med riksgenomsnittet. Däremot är länets diabetiker sämst i landet vad gäller fysisk aktivitet. Till del kan det förklaras av brister i dokumentation men troligen krävs aktiva åtgärder för att stimulera till fysisk aktivitet. Stroke Strokeenheten vid Piteå älvdals sjukhus har utsetts till en av de fem bästa enheterna i landet för God strokevård av kvalitetsregistret Riks-Stroke. 45

47 Effektiv vård Kostnadseffektiv produktion Procent 200% NLL div Med spec 2011 Nll div Med spec 2010 KPPdatabas läns-/länsdelssjukhus 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Med GE Med/reh KX Med/reh KA Med/reh PE Hud SY Infektion SY Med SY Lung SY Ger SY Medreh SY Reum SY Barn SY Barn GE KPP/DRG är ett instrument för att överskådligt beskriva produktionen kopplat till resursförbrukningen. Tabellen ovan visar kostnad/drg-poäng för sluten vård (exkl. ytterfall) per klinik, år Kostnaden fortsätter att minska med i genomsnitt 1,6 procent. Antalet vårdtillfällen har ökat med 3,4 procent samtidigt som den genomsnittliga vårdtyngden har ökat med 2,9 procent. Detta har medfört en ökad produktivitet i inom hela divisionen med drygt 14 mkr. Produktivitetsökningen på länsdelssjukhusen förklaras av att antalet vårdtillfällen och vårdtyngd har ökat mer än vad kostnaderna har ökat. Medicin/ rehab i Piteå står för den största produktivitetsökningen. I Sunderbyn uppvisar medicin, infektion och medicinsk rehabilitering en produktivitetsförsämring som kan hänföras till ökad vårdtyngd vilket indikerar att patienterna varit sjukare. Lapplands barnklinik kräver viss basbemanning dygnet runt trots låga produktionsvolymer. I Kiruna förklaras den höga kostnadsnivån delvis av långa vårdtider. Medicinskt färdigbehandlade patienter får ligga kvar i väntan på kommunalt boende. En ytterligare orsak till den höga kostnadsnivån i Kiruna är strukturen på vårdavdelningarna som inte möjliggör en effektiv bemanning. Ombyggnationer har startat. Vårdprocesser Divisionen har fokuserat på att följa vårdprocesser som ingår i Öppna jämförelser, däribland stroke-, och hjärtsjukvården. Syftet är att uppnå en kostnadseffektiv vårdproduktion och att kostnaden per DRG-poäng ska ligga i nivå med läns-, och länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen (Kostnad per patient). Tabellerna nedan visar att kostnader för vårdprocesserna Stroke och Hjärtinfarkt, hjärtsvikt ligger i nivå med eller något högre än kostnaderna i den nationella KPP-databasen. 46

48 Verksamhet med ändamålsenlig struktur En grundläggande förutsättning är att vårdens struktur anpassas till länets förutsättningar med spridda befolkningscentra. En viktig del i divisionens verksamhetsidé är att bedriva decentraliserad och kvalificerad vård på samtliga fem sjukhus, akut såväl som planerad och att dessa ska verka i nära samverkan med vårdcentralerna i respektive område. Utvecklingsarbetet inom samtliga verksamhetsområden syftar till kvalitetsförbättringar, ökad patientsäkerhet och kostnadseffektiva vårdprocesser. VO Internmedicin Flera behandlingar inom verksamhetsområdet Internmedicin har under de senaste åren decentraliserats till länsdelssjukhusen. Under 2013 planeras för ytterligare utlokalisering av gastroenterologi-, hud- och lungmottagning från Sunderby sjukhus i syfte att tillgodose patienternas behov av att slippa resa. 47

49 Genom dessa åtgärder skapas utrymme på Sunderby sjukhus att vårda fler patienter med behov av högspecialiserad vård. Flera så kallade hemtagningar från Norrlands universitetssjukhus har genomförts vilket innebär att patienter kan få sitt vårdbehov tillgodosett i länet i stället för att behöva resa till Umeå. Hematologisk eftervård Patienter med behov av viss hematologisk eftervård, som tidigare har vårdats vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) vårdas nu på Sunderby sjukhus. Möjligheterna till hemtagning från NUS har medfört en bättre vård, ökad tillgänglighet samt kraftigt minskade kostnader för regionvård. Invasiv kardiologi Ett omfattande utvecklingsprojekt inom invasiv kardiologi som påbörjades 2011 har fortgått under året och beräknas vara avslutad hösten All akut coronarundersökning/pci-behandling utförs nu vid Sunderby sjukhus vilket medfört bättre vård, ökad tillgänglighet samt kraftigt minskade kostnader för regionvård. Inom ramen för projektet har även hemtagning skett av inplantat för CRT-pacemakerpatienter vilket resulterat i bättre vård till minskade kostnader. Utvecklingsplanen medför krav på omlokalisering av internmedicins verksamheter vid Sunderby sjukhus. Dialysmottagning etablerad i Kiruna I oktober invigdes den nya dialysmottagningen i Kiruna. Patienter med behov av dialys får nu sin vård och behandling på Kiruna sjukhus och slipper ifrån långa resor flera gånger i veckan. Nu finns dialysenheter på samtliga sjukhus i länet vilket är i enlighet med närsjukvårdskonceptet. Planering pågår för att utlokalisera dialysverksamhet till glesbygdsvårdcentraler och i någon omfattning till patienternas egna hem. Förstärkt infektionssjukvård i länet Infektionssjukvården vid Sunderby sjukhus har startat utlokaliserad rondverksamhet. Läkarna åker ut och besöker samtliga slutenvårdsavdelningar i länet en gång per vecka. Syftet är att erbjuda bra infektionssjukvård i hela länet, att öka kunskapen om infektionssjukdomar samt minska förbrukningen av antibiotika. För patienterna innebär det att läkarmottagning erbjuds närmare hemorten. Effektiva vårdprocesser vid länsdelsjukhus Arbete med att effektivisera vårdprocesser har resulterat i kraftigt sänkta medelvårdtider vid Medicin- och rehabkliniken, Piteå älvdals sjukhus. Även Medicin- och rehabkliniken vid Kiruna sjukhus har startat upp en process inom den geriatriska vården med samma syfte. Dessutom pågår arbete med att anpassa klinikens korttidsvård till verksamheten. Medicinoch rehabkliniken vid Kalix sjukhus har påbörjats en översyn av förutsättningarna för inrättande av observationsplatser på akutmottagningen. VO Rehab/Reuma Verksamhetsområdet Rehab/Reuma deltar i utveckling av vårdstrukturer och i systematiskt införande av nivåstrukturering inom divisionen och i samverkan med primärvård. I samverkan med divisionerna Primärvård har utarbetats en överenskommelse för personer med sammansatta, långvariga, ibland återkommande rehabiliteringsbehov. Till grund för överenskommelsen ligger översyn av rehabiliteringsverksamheten i 48

50 Norrbottens läns lansting, Målet är att erbjuda patienter rätt vård på rätt vårdnivå i en struktur där tillgången till rehabilitering är densamma, oavsett var i länet patienten bor. Vissa återbesöken till läkare på reumatologen utförs sedan 2012 av sjuksköterskor vilket säkerställer god kontinuitet och uppföljning av patientens hälsotillstånd. Under 2013 påbörjas en omorganisation av demenssjukvården i länet i syfte att erbjuda patienter bedömning på rätt vårdnivå och på sikt även behandling vid närmsta sjukhus. Inom verksamhetsområdet finns dessutom två enheter med länsuppdrag; länslogopedi och länsenhet dietister. Även kuratorsenheten på Sunderby sjukhus har tagit fram länsgemensamma rutiner för att säkra likvärdigt i länet. Under 2013 påbörjas en genomlysning av divisionens paramedicinska arbetsprocesser i syfte att säkra likvärdig och optimal resursanvändning. VO Barnsjukvård Barnsjukvården i länet och de tre specialiteterna barnmedicin, barnhabilitering och barnpsykiatri är sedan länge uppbyggd kring två nav, Sunderby och Gällivare sjukhus, med specialistmottagningar i öppenvård i Piteå, Kalix och Kiruna. Arbetet med att säkra vård och behandling i ett länsperspektiv pågår kontinuerligt internt, i samverkan med primärvård och primärkommuner. IT/E-hälsa Divisionen har fortsatt fokus på att öka nyttjande av E-hälsa/IT/MT. Sedan tidigare har ett antal projekt genomförts och nya arbetsmetoder har införts inom verksamhetsområdena Internmedicin och Barnsjukvård. Ett exempel på distansteknik i praktiskt användande som är till fördel för patienten är distanskonsultationer mellan hudmottagningen Sunderby sjukhus och primärvård i länet. Införande av liknande arbetssätt mellan sjuksköterskor på hudsektionen och distriktssköterskor när det gäller behandling av bensår och psoriasis är under uppbyggnad. Divisionen planerar även för samarbete mellan Piteå älvdals sjukhus och Arvidsjaurs vårdcentral i syfte att möjliggöra ultraljudsundersökningar av hjärta på distans och påbörjat utveckling av mottagningsplattformar på distans. Arbetet med att mer systematiskt använda distansöverbryggande lösningar i kombination med decentraliserad mottagnings- och konsultverksamhet fortsätter. Under året har LMB/Bedside och Mina vårdkontakter införts på länsdelssjukhusen. Divisionen har avsatt en särskild resurs på deltid för att koordinera införandet och säkra länsgemensamma rutiner. Ett datorstöd för ökad säkerhet vid ordination av cytostatika har införts under året. Inom barnsjukvården pågår arbete med att göra det möjligt att registrera läkemedelsordinationer i en särskild läkemedelsmodul i Bedside. När läkemedelsmodulen är införd kommer det att finnas en samlad bild av patientens ordinerade och administrerade läkemedel vilket ur patientsäkerhetssynpunkt är av stor betydelse. 49

51 Engagerade medarbetare Antal anställda Tillsvidareanställda Vikarier Totalt antal anställda Kompetensutveckling Medarbetarnas och verksamhetens behov av kompetensutveckling diskuteras årligen vid medarbetarsamtalen och individuella utvecklingsplaner upprättas därefter. En övergripande kompetensförsörjningsplan är upprättad för divisionen för de kommande fem åren. För läkare kommer en fördjupad kompetensförsörjningsplan att utarbetas under januari Respektive VO ska också upprätta en aktivitetsplan för kompetensförsörjningen under första kvartalet Strategisk satsning på läkarrekrytering Division Medicinska specialiteter har genomfört en kompetensförsörjningsstudie med stöd av extern resurs som utgångspunkt inför kommande åtgärder. Inom VO Internmedicin har åtgärder vidtagits med syfte att förbättra läkarförsörjningen och minska beroendet av hyrläkare. Läkarbrist som täcks med inköpta veckovisa stafetter är ett av de största hindren mot kontinuitet. Det gäller framför allt inom områdena hudsjukvård, neurologi, nefrologi, kardiologi, lungmedicin och internmedicin. Tjugo läkare har rekryterats, en del finns redan på plats och övriga är på väg in. Arbetet avslutas i början av nästa år och ska ge förutsättningar till en förbättrad utbildningsmiljö och därmed möjligheterna att rekrytera ST-läkare. Medarbetarundersökning En landstingsgemensam medarbetarenkät genomförs årligen med syfte att följa upp arbetsmiljön och identifiera viktiga utvecklingsområden. Svarsfrekvensen inom divisionen uppgick i år till 72 procent och resultatet visar sammantaget på en positiv utveckling. För målområdena arbetstillfredsställelse, ledarskap samt kompetensförsörjning har landstingets mål-nivåer uppnåtts Viktiga förbättringsområden är målkvalitet och delaktighet. Resultatet av enkäten har diskuterats och analyserats vid arbetsplatsträffar inom basenheterna och förbättringsåtgärder har identifierats. Ledarskap Divisionen som helhet uppvisar ett gott resultat för området ledarskap. Enheter eller verksamheter som uppvisar sämre resultat genomför utvecklingsarbete. Under året har divisionen prioriterat chefs- och ledarskapsutbildningar i egen regi. Ledarkompetensen inom divisionen har kartlagts och inför 2013 förstärks fokus på ledarskapets betydelse för verksamhet och ekonomi i balans. 50

52 Procent DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 Arbetstidslagen (ATL) Totalt antal avvikelsetimmar exkl. jour och beredskap i divisionen År Övertid Andel av bruttoarbetstiden Fyllnadstid Andel av brutto arbetstiden % % , , , , , ,20 Övertiden har ökat under Behoven vid akuta situationer har lösts med ordinarie personal och timvikarier. Totalt antal ATL-tim som överskrider 300 tim för läkare och 200 tim för övriga yrkeskategorier Per den sista november 2012 har tio av divisionens 146 läkare ett övertidssaldo över 300 timmar. Bland övriga yrkeskategorier är det fem medarbetare som har ett övertidssaldo över 200 timmar vilket är fem färre än föregående år. Målsättningen är att ingen ska överstiga de tillåtna gränsvärdena för övertid enligt ATL. Avgörande för måluppfyllelsen är en förbättrad bemanningsplanering samt möjligheten att rekrytera ordinarie läkare. Frisknärvaro Frisknärvaron inom divisionen är 69 procent 2012 vilket är något lägre än under Landstingets och divisionens mål om 75 procent har inte uppnåtts. 100 Frisknärvaro Division medicin Målvärde minst 75% Jan 12 Feb 12 Mars 12 Apr 12 Maj 12 Jun 12 Jul 12 Aug 12 Sep 12 Okt 12 Nov 12 Dec 12 Jan 13 Feb 13 Mars 13 Apr 13 Maj 13 Juni 13 Juli 13 Aug 13 Sep 13 Okt 13 Nov 13 Dec 13 Period Totalt Kvinnor Män Frisknärvaron för divisionen är i genomsnitt 69 procent vilket är en försämring med 3 procentenheter sedan början av året. Den totala sjukfrånvaron i divisionen är 4,9 procent varav kvinnor 5,2 och män 3,0 procent. Cheferna i verksamheten arbetar aktivt med långtidssjukskrivna medarbetare utifrån landstingets rehabiliteringsrutiner. Andra åtgärder som har vidtagits är bland annat uppmuntran till gemensamma friskvårdsaktiviteter och uttag av friskvårdsbidrag. Arbetsmiljöverket har genomfört revisioner vid enheter inom divisionen. Revisionerna har bland annat visat på behov av att utveckla och förbättra arbetet med riskanalyser inför överbeläggningar. De granskade enheterna har genomfört riskanalyser och handlingsplaner med arbetsmiljöaktiviteter är upprättade. 51

53 Mkr DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 Årsrapport Division Vuxenpsykiatri Stark ekonomi Ekonomiskt resultat Resultatutveckling Division Vuxenpsykiatri jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Result at 2012 Result at 2011 Resultatet för divisionen blev -19,9 mkr. De externa intäkterna uppgick till 38,8 mkr, vilket är 15,2 mkr mer än budget. Några större intäktsposter är försäljning av vårdplatser till utomlänspatienter 19,2 mkr (+4,8 mkr jämfört med budget) och patientavgifter öppenvård 12,0 mkr (+5,8 mkr jämfört med budget). Intäkter och kostnader Utfall Avvikelse mot budget Utfall Intäkter 412,1 15,2 389,8 varav landstingsbidrag 373,3 0,0 350,6 varav externa intäkter 38,8 15,2 39,2 Kostnader -432,0-35,1-418,5 varav personalkostnader -301,0 6,5-290,5 varav övriga kostnader -131,0-41,6-128,0 Resultat -19,9-19,9-28,7 Total kostnadsavvikelse jämfört med budget blev -35,1 mkr. Några större avvikelser som kan nämnas är kostnader för: Utomlänsvård 16,7 mkr (-9,5 mkr jämfört med budget) Inhyrda läkare, 23,0 mkr (-20,5 mkr jämfört med budget) Läkemedelskostnader, 39,2 mkr (-3,8 mkr jämfört med budget), vilket är 4,4 mkr lägre än föregående år. 52

54 Nettokostnad per basenhet / verksamhetsområde (mkr) Utfall Utfall Avvikelse mot budget Avvikelse mot budget Psykiatrin länsgemensamt -58,3-47,5-3,3-1,0 Psykiatrin Gällivare -56,8-54,1-0,6 1,6 Psykiatrin Piteå -59,4-57,9-0,7-2,0 Psykiatrin Sunderbyn -152,2-143,9-7,7-9,0 Divisionsgemensamt 306,8 274,8-7,6-18,3 Totalt divisionen -19,9-28,6-19,9-28,6 Tabellen visar utfallet per verksamhetsområde 2012 samt 2011 jämfört med budget. Divisionsgemensamt avser kostnader och intäkter som inte specificeras på respektive verksamhetsområde. Per verksamhetsområde (mkr) Länsgemensamt Gällivare Piteå Sunderbyn Divisionsgemensamt Divisionen totalt Intäkter 7,6 0,8 1,5 3,1 2,1 15,2 Vårdkostnader -0,1 - -0,2 - -9,3-9,5 Inhyrd personal - -7,1-1,8-11, ,5 Labkostnader -0, ,5 - -0,6 Läkemedel, sjv mtrl -1,2 - -0,3-0,1-3,0-4,6 Övriga köpta tjänster -0,8 - -0,2-0,3 1,2-0,1 Personalkostnader -6,0 5,3 2,3 3,3 1,6 6,5 Lokalhyror -0,2 0,3-0,3-0,6 - -0,8 Reparation o uh -1,0 - -1,0-0,3 - -2,3 Förbrukningsmaterial -0,7 - -0,3-0,3 - -1,3 Övriga kostnader -0,8 0,1-0,4-0,4-0,2-1,7 Totalt -3,3-0,6-0,7-7,7-7,6-19,9 De största budgetavvikelserna inom respektive verksamhetsområde redovisas i tabellen ovan. Personalkostnader Personalkostnader (mkr) Utfall Utfall Avvikelse mot budget Förändring procent o 2012 Psykiatrin länsgemensamt -66,4-57,8-6,0 14,9 Psykiatrin Gällivare -43,7-45,6 5,3-4,2 Psykiatrin Piteå -52,2-50,1 2,3 4,2 Psykiatrin Sunderbyn -123,2-117,4 3,3 4,9 Divisionsgemensamma intäkter/kostn -15,4-17,0 1,6-0,9 Totalt divisionen -301,0-287,9 6,5 4,6 Personalkostnaderna ökar med i genomsnitt 4,6 procent mellan åren 2011 och Jämfört med budget 2012 har dock divisionen en positiv avvikelse med 6,5 mkr. Arbetad tid Arbetade timmar (föregående mån) Arbetad tid egen + inhyrd personal (exkl arbetad tid vid j/b) Utfall 2012 Utfall 2011 Förändring procent Psykiatrin länsgemensamt ,8 Psykiatrin Gällivare ,6 Psykiatrin Piteå ,8 Psykiatrin Sunderbyn ,4 Totalt division Vuxenpsykiatri ,4 - varav vikarier ,3 - vikarier (procent) 6,3 6,3 varav, arbetad tid vid jour och beredskap ,8 - procent av total arbetad tid 0,7 0,7 53

55 DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 Analys visar en liten ökning av arbetad tid för sjuksköterskor och skötare, främst i Sunderbyn och länsgemensamt i Öjebyn. I divisionen ökar arbetad tid för läkare med ca 14 procent Antal årsarbetare* Division Vuxenpsykiatri *Arbetade timmar under 12 månader/1760 Arbetad tid i rullande 12-månadersperioder visar en minskning av genomsnittligt antal anställda. Statistiken baseras på rullande arbetad tid dividerat med årstimmar vilket ger genomsnittligt antal årsanställda. Registrerade patientbesök (inkl avancerade telefonsamtal) Verksamhet Utfall 2012 Andelar K / M Utfall 2011 Andelar K / M Total förändring procent Psykiatrin Gällivare - Läkarbesök / / 52 41,0 - Sjukvårdande behandlingar / / 45 20,5 sjuksköterska / / 57 51,4 skötare / / 43 27,3 paramedicin / / 36-15,8 Psykiatrin Piteå - Läkarbesök / / 38-0,5 - Sjukvårdande behandlingar / / 34 5,2 sjuksköterska / / 28 7,1 skötare / / 44 3,1 paramedicin / / 28 5,9 Psykiatrin Sunderbyn - Läkarbesök / / 51 15,8 - Sjukvårdande behandlingar / / 34 11,0 sjuksköterska / / 34 36,9 skötare / / 42 4,4 paramedicin / / 27-4,9 Totalt division Vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 47 13,0 - Sjukvårdande behandlingar / / 35 10,4 sjuksköterska / / 35 30,9 skötare / / 43 8,0 paramedicin / / 29-2,1 Både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar ökar mellan 2011 och Av de sjukvårdande behandlingarna ökar registrerade besök för både sjuksköterskor och skötare, medan paramedicin minskar, förutom i Piteå. Orsak till ökningarna är bland annat att besöksregistreringarna ändrats, där numera även så kallade avancerade telefonsamtal ingår från och med slutet av

56 En notering som görs är att könsfördelningen vid läkarbesök är relativt jämn, förutom i Piteå, medan sjukvårdande behandlingar till övervägande delen avser kvinnor. Uppföljning av beslutade sparåtgärder Under året har divisionen arbetat med att försöka identifiera områden som skulle kunna resultera i kostnadsreduceringar och därmed bidra till resultatförbättringar. Prognosen i april 2012 pekade mot ett underskott med -21,7 mkr för divisionen. Med anledning av detta beslutade divisionsledningen om att kostnaderna ska reduceras med minst 2 procent under 2012, vilket motsvarade ca 8 mkr. I ett kort perspektiv har det bland annat handlat om att, se över utomlänsremisser, läkemedelsförskrivningar, minska vikarieanvändningen. Ekonomisk handlingsplan (mkr) Resultateffekt Intäkter +9,2 Vårdkostnader -0,8 Inhyrd personal -2,5 Läkemedel +0,7 Personalkostnader -2,6 Lokalkostnader -0,9 Övriga kostnader -1,3 Divisionens resultat +1,8 Tabellen ovan visar resultateffekt, skillnaden mellan helårsutfallet och prognosen som lades i april Intäkterna ökade med +9,2 mkr jämfört med prognosen samtidigt som dessvärre även kostnaderna ökade med 7,4 mkr. Resultatförbättringen blev endast 1,8 mkr. Ekonomi i balans Divisionens ekonomiska prognos för åren 2013 och 2014 framgår av tabellen. Ekonomisk handlingsplan (mkr) Prognos 2013 Prognos 2014 Intäkter Vårdkostnader Inhyrd personal Läkemedel Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Divisionens resultat På längre sikt behöver verksamheterna ses över och samordnas ur ett länsperspektiv. Som ett led i detta har divisionen fastställt tre huvudområden som var och en förväntas ge positiva resultateffekter under 2013 och 2014, samt bidra till en ekonomi i balans. Dessa är: Rekrytering och kompetensutveckling I första skedet handlar det om att påbörja och genomföra konkreta åtgärder för rekrytering av specialistläkare, vilket på sikt kommer att reducera behovet av inhyrda läkare. 55

57 Uppföljning av kvalitet Fortsatt utveckling av ledningssystem för systematisk uppföljning av verksamheterna. Kunskapsbaserad och jämlik vård Arbetet med att beskriva och implementera vårdprocesserna utifrån evidens, fortsätter. Investeringar (mkr) Investeringar Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Planerade investeringar - beslut ,0 1,0 1,0 Akuta investeringar - beslut ,2 0,2 0,3 Övriga investeringar - beslutade före 2012, men 3,4 3,4 3,4 effektuerade under året Summa 4,6 4,6 4,7 Verkligt utfall Årets planerade investeringar är genomförda enligt plan. Akut investeringsram har nyttjats för vuxenpsykiatrins del (252 tkr) i narkosutrustning med övervakningssystem (genom division opererandes investering). Investeringar beslutade före 2012 avser bland annat 3,0 mkr till rättspsykiatrin i Öjebyn, i samband med ombyggnad till säkerhetsnivå 2. Attraktiv region Psykiatrins vecka Psykiatrins vecka Ingen fara, det är bara något psykiskt genomfördes under vecka 41 med utåtriktade evenemang i fem av länets kommuner. Psykiatrins vecka har i år arrangerats av vuxenpsykiatrin, länets kommuner samt brukar- och anhörigorganisationer. Aktiviteterna initierades och samordnades genom vuxenpsykiatrin. Syftet med veckan är att sprida kunskap om och förändra attityder till psykisk ohälsa. Veckan inleddes av Hillevi Wahl, författare och föreläsare, som berättade om sina erfarenheter av att vara barn till föräldrar med missbruk. Dagtidsföreläsningen vände sig till personal inom landsting, kommuner, myndigheter samt patient-, brukar- och närståendeorganisationer och kunde följas via videokonferens i åtta av länets kommuner. Kvällstid gavs en föreläsning riktad till allmänheten. Exempel på övriga arrangemang var föreläsningar av egenerfarna och professionella, teaterföreställningen Galningarna blomstrar tidigt i år, konstutställning och information till allmänheten. Sammanlagt tog cirka 900 personer, från både allmänhet och profession, del av de cirka 20 evenemangen i länet. Psykiatrins vecka fick även uppmärksamhet i lokala medier. Den utvärdering som gjordes visar på mycket nöjda deltagare med många nya tankar och idéer inför Psykiatrins vecka Utmaningen inför nästa år är att hitta nya sätt för att genomföra veckan på bred front i länet. Brukarmedverkan och (H)järnkoll Det är angeläget att ta tillvara den kunskap som finns hos patienter och närstående. Samverkan med länets brukar- och anhörigorganisationer genom nätverken Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) och Brukarrådet 56

58 LEVA (organisatorisk plattform för regional samverkan inom beroendevården) är viktiga delar i utvecklingen av vuxenpsykiatrin i Norrbotten. Divisionen stödjer aktivt dessa båda nätverk och ser det som betydelsefullt med kontinuerlig och nära dialog med företrädare för dessa. Det är angeläget att utveckla detta samarbete på både verksamhetsnivå och divisionsnivå. Under året har Norrbotten utsetts till kampanjlän av den nationella kampanjen (H)järnkoll. (H)järnkoll är ett regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen och minska negativa attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Detta sker genom regionala och lokala aktiviteter via media, kampanjaktiviteter och genom olika typer av seminarie-, informations- och utbildningsinsatser. Budskapet förmedlas av kampanjens ambassadörer. Målgrupp för kampanjen är allmänheten, vård- och omsorgspersonal samt arbetsgivare. För närvarande finns nio utbildade attitydambassadörer i länet som på olika sätt verkar för en förändrad attityd till personer med psykisk ohälsa. Case management Samlade insatser över huvudmannagränserna riktade till personer med samsjuklighet på grund av psykisk störning och samtidigt missbruk har som mål ett bättre omhändertagande och en bättre vård för målgruppen. I Norrbotten har sedan 2005 personal från vuxenpsykiatrin och socialtjänsten utbildats i metoden Case management enligt ACT-modellen och nu finns 28 utbildade Case managers i Norrbotten (14 från vuxenpsykiatrin och 14 från kommunerna). Metoden finns etablerad inom Sunderbyns verksamhetsområde och i tre av länets kommuner. Dessa områden vittnar om ett väl fungerande samarbete mellan psykiatrin, primärvården och kommunerna vilket ger en samlad och bättre vård för målgruppen. Utvärderingar har också tidigare visat på goda effekter ur ett patientperspektiv. Under året har två nätverksträffar anordnats för länets Case managers för erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande, nu i samarbete med kollegor från Västerbotten. Under våren har riktad klienthandledning i ett integrerat perspektiv vid samsjuklighet genomförts. God hälsa Nationella riktlinjer sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen publicerade under år 2011 nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjerna ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja patientens förändring av ohälsosamma levnadsvanor när det gäller tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. För vuxenpsykiatrin innebär det att frågor och insatser rörande patientens livsstil uppmärksammas som en integrerad del av den psykiatriska behandlingen. Vuxenpsykiatrin deltar med en representant i den expertgrupp som bildats för sjukdomsförebyggande metoder. Vid Psykiatrin Piteå, Affektiva mottagningen, har patienter deltagit i särskilda aktiviteter för att gå ned i vikt med gott resultat (fyra av fem patienter har sänkt sin vikt med i genomsnitt 3 kg). Vid psykosmottagningen I Piteå tillfrågas patienterna om livsstilsfrågor i bedömningsfasen som sedan regelbundet följs upp. 57

59 Vid patientmöten inom Psykiatrin Gällivare ingår inslag av livsstilsfrågor i alla forum.. Grupper specifikt för livsstilsfrågor startar i januari Man gör översyn av patienters hälsa i kommunala boenden där patienten får behandling med neuroleptika Inom samtliga enheter som tillhör Psykiatrin Sunderbyn bedrivs gruppverksamhet med livsstilsfrågor. Man har haft gruppverksamhet som arbetat med livsstilsfrågor utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Patienter som får läkemedel via läkemedelsmottagningen följs kontinuerligt med provtagning för uppföljning av de metabola riskerna. Vid det första samtalet tas dessa frågor upp med syfte att uppnå ett aktivt samarbete med patienten. Levnadsvanor följs upp varje kvartal i VAS. Inom Psykiatrin Länsgemensamt arbetas aktivt med hälsofrågor. Ett sundare liv fortsätter samt särskilt stöd i arbete mot tobak i form av bland annat gratis niktontuggummi. För 2013 planeras ytterligare insatser i form av bland annat metabol provtagning, missbruks- och återfallsprevention. God vård Patientfokuserad vård Patientenkät Resultaten för Vuxenpsykiatrin i den Nationella patientenkäten för 2012 (Heldygnsvård och Öppenvård) framgår av figuren nedan och jämförs med motsvarande data för Riket. Mätningen genomförs för första gången varför jämförelser med tidigare år saknas. Figuren visar Patientupplevd kvalitet (PUK) som är ett sammanfattande mått som visar hur patienterna besvarat frågor inom respektive indikator (hänsyn tas till både positiva och negativa omdömen). Ju högre patientupplevd kvalitet, desto positivare är patienternas upplevelser, värdet anges Ett problem, i både riket som helhet och i Norrbotten, är den låga svarsfrekvensen (Norrbotten 27 procent för heldygnsvården och 38 procent för öppenvården). Målet för divisionen är att öka svarsfrekvensen och att PUK-värdet för samtliga indikatorer ska öka. 58

60 Avvikelser Lex Maria DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 Den nationella patientenkäten genomförs i landstinget vart annat år. Vuxenpsykiatrin kommer att genomföra årliga mätningar med utgångspunkt från frågorna i den nationella enkäten. Tillgänglig vård När vårdgarantin lagstadgades den 1 juli 2010 tog divisionen ett helhetsgrepp för att uppfylla de ställda kraven. Gällivare och Piteå har sett över sina arbetssätt och rutiner och i Sunderbyn har ett nytt arbetssätt initierats från 1 januari 2013 med bland annat daglig videokonferens med närpsykiatrierna. Vuxenpsykiatrin uppfyller vårdgarantin och strävar efter att uppfylla kömiljardens krav med väntetid max 60 dagar. Tabellen nedan visar andel patienter som erhållit vård inom 60 dagar den 31 december Mottagningsbesök Andel patienter som erhållit vård inom 60 dagar, Verksamhetsområde 31 december 2012 Andel patienter som erhållit vård inom 60 dagar (%) Psykiatrin Gällivare Psykiatrin Piteå 82 0 Psykiatrin Sunderbyn 86 0 Totalt divisionen 87 0 Antal patienter som väntat mer än 90 dagar Kommentar till tabellen ovan: De patienter som inte erbjudits vård inom 60 dagar har samtliga erbjudits vård inom 90 dagar. Från och med 2013 kommer även faktisk väntetid att mätas som ger en mer korrekt bild av vänteläget för patienter inom vuxenpsykiatrin. Säker vård Systematisk avvikelsehantering och Lex Maria-ärenden Divisionen har som mål att antalet rapporterade avvikelser ska öka med 10 procent per år. I diagrammet nedan framgår antal rapporterade avvikelser och Lex Maria- ärenden inom vuxenpsykiatrin under åren Antal avvikelser och Lex Maria-ärenden Avvikelser Lex Maria-ärenden Som framgår av figuren har antalet rapporterade avvikelser de fyra senaste åren ökat väsentligt vilket är i enlighet med divisionens mål. Den kraftiga nedgången under 2008 förklaras av införandet av Synergi och att parallella manuella rapporteringar också gjordes under året som inte finns med i denna redovisning rapporterades 417 avvikelser och 16 Lex Maria- ärenden. 59

61 Avvikelsehanteringsprocessen är en viktig rutin som också är en grund för systematiskt förbättringsarbete. Förbättringsområden finns framförallt när det gäller återkoppling och analys av händelserna. I nedanstående tabell framgår antalet rapporterade avvikelser per verksamhetsområde 2012: Verksamhetsområde Antal Psykiatrin Sunderbyn 273 Psykiatrin Piteå 46 Psykiatrin Gällivare 7 Psykiatrin länsgemensamt 91 Totalt 417 Som synes varierar antalet inrapporterade avvikelser avsevärt mellan verksamhetsområdena. Det är angeläget att närmare analysera vilka förklaringar som kan finnas till den stora variationen. Antalet avslutade avvikelser per verksamhetsområde 2012 framgår av tabellen nedan. Verksamhetsområde Negativ händelse Tillbud Risk Förbättringsområden Totalt Psykiatrin Sunderbyn Psykiatrin Piteå Psykiatrin Gällivare Psykiatrin länsgemensamt Totalt Negativa händelser är händelser där patienten drabbats av någon form av skada. Tillbud är händelser där patienter inte drabbats av någon skada. Risk betyder att man rapporterat en risk för händelse där patienten kunnat skadas. Förbättringsområde är inrapporterade förslag på förbättringar. Uppgifter från patientnämnden utgör en grund för vård- och verksamhetsutveckling I tabellen nedan redovisas antalet ärenden för vuxenpsykiatrin till Patientnämnden under åren Bemötande, kommunikation Organisation, regler och resurser Vård och behandlingsfrågor Totalt divisionen Som framgår av tabellen har antalet ärenden till Patientnämnden minskat betydligt de senaste tre åren. Antal ärenden till Patientnämnden 2012 per verksamhetsområde framgår av nedanstående tabell: Verksamhetsområde Bemötande, Organisation, regler Vård- och Totalt kommunikation och resurser behandlingsfrågor Psykiatrin Sunderbyn Psykiatrin Piteå Psykiatrin Gällivare Psykiatrin länsgemensamt Totalt Divisionens verksamhetsområden arbetar aktivt med att ge tydliga och bra svar på de klagomål som framförs till Patientnämnden. 60

62 J önköping Värmland Gävleborg Blekinge Kronoberg Kalmar Västernorrland Halland Västmanland S kåne Östergötland Västra Götaland S ödermanland J ämtland Norrbotten Västerbotten Uppsala Gotland S tockholm Örebro Dalarna Riket totalt DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 Instruktörsutbildning - personlig säkerhet, hot- och våldshantering Landstinget, med vuxenpsykiatrin som initiativtagare och sammanhållande division, har tillsammans med länets kommuner utbildat instruktörer inom personlig säkerhet, hot- och våldshantering. Instruktörsutbildningen har omfattat både teoretiska moment och praktiska övningar. Efter godkänd utbildning fick deltagarna diplom och licens för att kunna utbilda kollegor i metoden. Målgrupp för utbildningen var personal inom socialtjänst, vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, primärvård och akutsjukvård. Av de 13 som gick utbildningen var sex från vuxenpsykiatrin. Kunskapsbaserad vård Deltagande i och inrapportering till de psykiatriska kvalitetsregistren Inom den psykiatriska verksamheten finns tio nationella kvalitetsregister: Bipolär, BUSA, PsykosR, RIKSÄT, RättspsyK, ECT, SBR, LAROS, SÖK samt Kvalitetsstjärnan 1. I de psykiatriska kvalitetsregistren registreras uppgifter kring patienters psykiatriska problem, viktiga somatiska och sociala förhållanden samt behandlingar och behandlingsresultat. En mycket stor andel av psykiatrins patienter har samsjuklighet (flera olika psykiatriska tillstånd samtidigt), vilket kan innebära registrering i flera olika register för specifika diagnosområden eller behandlingsåtgärder. Grundtanken med kvalitetsregistren är att de uppgifter som registreras ska användas på ett sådant sätt att de blir ett redskap för såväl lokala enheter som hela verksamheter för kontinuerlig verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling I diagrammet nedan redovisas antal registreringar per 1000 invånare för riket och för respektive landsting t o m november Antal registreringar per 1000 invåndare, alla registren sammanlagt 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Ny Uppf 1 BipoläR bipolär affektiv sjukdom, BUSA behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD, PsykosR psykosvård, RIKSÄT specialiserad ätstörningsbehandling, RättspsyK Rättspsykiatriskt kvalitetsregister, SBR Svenskt beroenderegister, LAROS - Läkemedelsassisterad rehabiltering av opiatberoende, SÖK Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar som konstaterats/misstänks ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, ECT - Kvalitetsregister ECT, Kvalitetsstjärnan Uppföljningsverktyg för att följa behandlingsresultat och vårdkvalitet.. 61

63 DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 Antal registreringar som görs av psykiatrin i länet och utvecklingen över tid framgår av diagrammet nedan Registreringar KCP Norrbotten SÖK SBR RättspsyK RIKSÄT PsykosR LAROS ECT BUSA BipoläR Vuxenpsykiatrin deltar sedan i höstas tillsammans med ett par andra psykiatriska verksamheter i landet i ett nationellt pilotprojet som syftar till att utveckla arbetet med inrapportering och analys av kvalitetsregisterdata. Patienter i öppen vård med specifik diagnos Under 2012 har utgångspunkten för mätningen varit andel patienter som saknar diagnossatt besök/vårdtillfälle. Målet är att ingen patient i öppeneller slutenvård ska sakna diagnos. Tills diagnos kan fastställas ska arbetsdiagnos användas. Verksamhetsområde Andel vårdtillfällen i öppen psykiatrisk vård 2012 (2010) som ej diagnossatts Kvinnor Män Psykiatrin Sunderbyn 2 (13) 2 (12) Psykiatrin Piteå 1 (3) 1 (4) Psykiatrin Gällivare 8 (8) 7 (8) Psykiatrin länsgemensamt 0 (0) 1 (1) Totalt 3 (8) 3 (9) Som framgår av tabellen ovan har avsevärda förbättringar skett jämfört med Den 31 december 2012 har andelen vårdtillfällen som ej diagnossatts minskat från 9 (8) procent till 3 procent. Kunskapsbaserad vård Öppna jämförelser Nedan redovisas uppgifter från Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Redovisningen avser följande tio mått som finns redovisade i Öppna jämförelser. - Regelbunden behandling med sömnmedel eller lugnande medel - Tre eller fler psykofarmaka bland äldre - Användning av lämpliga sömnmedel till äldre - Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos - Återinskrivning efter 28 dagar efter vård för schizofreni - Återinskrivning efter 6 månader efter vård för schizofreni - Följsamhet till litiumbehandling vid bipolär sjukdom - Återfall i brottslig gärning vid rättspsykiatrisk vård - Fetma bland patienter i rättspsykiatrisk vård - Självmord i befolkningen 62

64 Redovisningen från Öppna jämförelser visar mycket positiva resultat för vuxenpsykiatrin och generellt sett står sig den psykiatriska vården i länet bra i en riksjämförelse. För samtliga indikatorer förutom Användning av lämpliga sömnmedel till äldre redovisas bättre eller likvärdiga data jämfört med riket. Tolkningen av data från Öppna jämförelser måste göras med stor försiktighet. Statistisk osäkerhet eller ojämn datakvalitet har betydelse. Resultaten måste därför sättas in i sitt sammanhang och kritiskt granskas utifrån ett helhetsperspektiv. Indikatorerna redovisas i flertalet fall könsuppdelat. Det finns skäl att särskilt analysera resultaten ur ett jämställdhetsperspektiv. Regelbunden behandling med sömn-/lugnande medel Bensodiazepiner och bensodiazepinlika läkemedel är internationellt accepterade läkemedel vid kortvarig behandling av sjukliga ångesttillstånd och tillfälliga sömnstörningar. De används även för att behandla lindrigare former av oro och ångest. Bensodiazepiner förskrivs främst av allmänläkare, men också av psykiater och i lägre grad av invärtesmedicinare. Patienterna kan få oönskade biverkningar efter ett regelbundet långtidsbruk eller en hög konsumtion av preparaten. Exempelvis kan den kognitiva förmågan påverkas. Preparaten kan även ha en aggressivitetshöjande effekt och kan framkalla beroende och missbruk. Det är därför viktigt att inte slentrianmässigt förskriva dessa läkemedel. Indikatorn speglar antalet regelbundna användare, d v s personer som i genomsnitt konsumerar en halv daglig definierad dygnsdos (DDD) av bensodiazepiner per dag under ett år Antal med regelbunden användning av lugnande medel/sömnmedel per invånare. Personer år. Åldersstandardiserade värden. Norrbotten Riket Män Män Riket Kvinnor Kvinnor Riket Norrbotten Norrbotten Som framgår av tabellen redovisas lägre värden för både män och kvinnor i Norrbotten jämfört med riket. För kvinnor i Norrbotten redovisas de lägsta värdena bland landstingen i landet och för män i Norrbotten näst lägst. Tre eller fler psykofarmaka bland äldre Samtidig behandling med tre eller fler psykofarmaka, regelbundet eller vid behov, är en vedertagen indikator på polyfarmaci, samtidig användning av många läkemedel. Behandling med många psykofarmaka innebär inte bara en ökad risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner, utan kan också vara ett tecken på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd. Indikatorn är en av Socialstyrelsens nationella indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Andel med tre eller flera psykofarmaka bland personer 80 år och äldre. Norrbotten Riket Män Norrbotten Män Riket Kvinnor Norrbotten Kvinnor Riket ,06 5, ,87 4,56 2,22 3,05 3,26 5, ,14 3,04 3,31 5, ,98 4,58 2,13 3,06 3,50 5,48 63

65 2011 3,21 4,72 2,5 3,2 3,7 5,6 Även vid denna jämförelse redovisas lägre värden för Norrbotten jämfört med riket. Norrbottens data ligger lägst i landet. Användning av lämpliga sömnmedel till äldre Långvarig användning av sömnmedel är vanligt bland äldre. Med stigande ålder sker dock förändringar i kroppen som kan leda till att lugnande medel och sömnmedel får en förlängd verkan, och att halten av dem byggs upp till alltför höga nivåer med risk för biverkningar. Vid läkemedelsbehandling av sömnbesvär hos äldre är det därför viktigt att använda rätt typ av preparat. Andel användare av sömnmedel som använder lämpliga sömnmedel (zoplikon) bland personer 80 år och äldre. Norrbotten Riket ,3 53, ,5 55,5 Norrbotten redovisar en lägre andel användare av lämpliga sömnmedel jämfört med riket. En positiv utveckling jämfört med föregående år kan skönjas. Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos Indikatorn undvikbar somatisk slutenvård ska belysa omhändertagandet vid vissa specificerade sjukdomstillstånd inom den öppna vården, till exempel genom en välfungerande primärvård och förebyggande folkhälsoarbete. Tanken är att man kan förhindra onödiga inläggningar på sjukhus om patienter med de utvalda sjukdomstillstånden får ett bra omhändertagande i den öppna somatiska vården. Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare. Avser personer år med tidigare psykiatrisk vård. Åldersstandardiserade värden. Norrbotten Riket Män Män Kvinnor Kvinnor Norrbotten Riket Norrbotten Riket Som framgår av tabellen redovisas ligger siffrorna för Norrbotten på samma nivå som för riket Återinskrivning efter 28 dagar efter vård för schizofreni Ungefär en procent av befolkningen kommer under sin livstid att insjukna i schizofreni. Kvinnor och män drabbas i lika hög grad. Indikatorn syftar till att belysa alltför tidig utskrivning från slutenvården, eller utskrivning där uppföljning och fortsatt omhändertagande via öppenvården inte är tillräckligt samordnad efter utskrivning. Genom att mäta återinskrivning inom en månad försöker måttet belysa kvaliteten i slutenvården. Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 28 dagar, Avser patienter år. Norrbotten Riket Män Norrbotten Män Riket Kvinnor Norrbotten Kvinnor Riket ,3 16,7 17,9 16, ,4 16,0 15,2 16, ,9 16,5 12,7 16,5 15,4 16, ,3 16,9 13,8 16,7 15,2 17,1 Som framgår av tabellen är det i Norrbotten en lägre andel kvinnor och män jämfört med riket som återinskrivits under den redovisade uppföljningstiden. 64

66 Återinskrivning efter 6 månader efter vård för schizofreni Indikatorn återinskrivning inom 6 månader avser att belysa uppföljningen och det fortsatta omhändertagandet efter patienternas utskrivning. Återinskrivningarna inom 6 månader kan belysa kvaliteten i öppenvården, i kommunens och socialtjänstens insatser samt i samspelet dem emellan. Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 6 månader, Avser patienter år. Norrbotten Riket Män Norrbotten Män Riket Kvinnor Norrbotten Kvinnor Riket ,3 37,4 35,0 37,5 40,2 37, ,5 37,8 35,4 37,9 38,2 37,7 En något mindre andel personer i Norrbotten har återinskrivits inom 6 månader 2011 jämfört med föregående år. Den positiva utvecklingen har skett bland kvinnor i länet. Följsamhet till litiumbehandling vid bipolär sjukdom Litiumbehandling är en förebyggande behandling som ska förhindra återfall i periodiska depressioner eller i manodepressivitet. När det gäller bipolär sjukdom är behandlingen högprioriterad i de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsjukdom. Enligt de nationella riktlinjerna har litium god återfallsförebyggande effekt vid bipolär sjukdom. Indikatorn är ett försök att spegla följsamheten till behandling med litium i förebyggande syfte. För enskilda patienter kan det vara bättre att avbryta behandlingen och istället försöka med andra läkemedel varför man inte kan förvänta sig 100 procents följsamhet. Diskussioner har förts om att visa indikatorn baserad på personer som är nyinsatta på litium. På sikt kan indikatorn därför komma att förändras. Andel personer med regelbunden litiumbehandling 2010 med fortsatt följsamhet under Avser personer 18 år och äldre. Åldersstandardiserade värden. Norrbotten Riket Män Män Kvinnor Kvinnor Norrbotten Riket Norrbotten Riket ,2 82,2 84,6 83, ,5 83,5 82,1 82, ,5 81,5 83,3 81,0 78,4 81, ,7 80,5 83,1 80,4 84,4 80,5 För Norrbotten redovisas bättre värden än för riket. Särskilt glädjande är utvecklingen bland norrbottniska kvinnor. Återfall i brottslig gärning vid rättspsykiatrisk vård Ett viktigt syfte med vården är att patienten inte ska begå nya brott. Uppgifterna visar återfall i brottslig gärning under pågående vård. Det hade varit önskvärt kunna följa hur det går för patienterna efter utskrivning, genom att få tillgång till brottsregistret. Med nuvarande lagstiftning är detta dock inte möjligt och återfall i brott kan därför inte mätas. Istället baseras uppgifterna på vad som blivit känt genom inkomna domar, personalens observationer eller patientens eller annans berättelse. Källan till indikatorn är kvalitetsregistret RättspsyK. Andel patienter i rättspsykiatrisk vård som det senaste året återfallit i brottslig gärning, Norrbotten Riket ,8 15, ,6 14,6 65

67 De uppmätta skillnaderna mellan landsting (kliniker) är stora, men den statistiska osäkerheten är betydande. Olikheter i respektive kliniks toleransnivå för brottslig gärning, exempelvis verbala hot, påverkar utfallet. Vidare kan olika uppfattningar om vad som är en brottslig gärning ha betydelse. Fetma bland patienter i rättspsykiatrisk vård I gruppen psykiskt sjuka finns en somatisk översjuklighet och överdödlighet. Övervikt och fetma är en bidragande orsak till detta. Personer med psykisk sjukdom är drabbade av fetma i högre grad än befolkningen i övrigt. Bidragande orsaker kan vara ohälsosamma levnadsvanor såsom brist på fysisk aktivitet eller ofördelaktig kosthållning, liksom viss läkemedelsbehandling av den psykiska sjukdomen. Det finns också en underdiagnostik och underbehandling av somatiska sjukdomar hos personer med allvarlig psykisk störning Andel patienter i rättspsykiatrisk vård med BMI över 30, Norrbotten Riket ,9 38, ,4 38,8 Indikatorn visar att år 2011 hade i genomsnitt 39,8 procent av patienterna ett BMI över 30, att jämföras med 10 procent i befolkningen som helhet. Skillnaderna mellan landstingen (kliniker) är stora, men kan påverkas av olikartad patientsammansättning. Antalet patienter är i flera fall även litet, vilket ökar påverkan från slumpfaktorer. Självmord i befolkningen Sedan 1 februari 2006 råder anmälningsskyldighet enligt Lex Maria av självmord som begåtts i anslutning till hälso- och sjukvården inom fyra veckor efter senaste kontakt med hälso- och sjukvården. Brister som har identifierats genom vården är till exempel att det inte gjorts systematiska självmordsriskbedömningar i tillräckligt hög utsträckning, ofullständig dokumentation och att verksamheten inte följt de egna regionala vårdprogrammen För att bedöma hälso- och sjukvårdens insatser är självmord efter vårdkontakter i princip en tänkbar indikator. I praktiken är det emellertid svårt att utforma en sådan på ett relevant sätt och med tillförlitliga data på nationell nivå, då primärvården inte finns representerad i hälsodataregistren samt att endast läkarbesök rapporteras till dem. Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare, Åldersstandardiserade värden Män Norrbotten Män Riket Kvinnor Norrbotten Kvinnor Riket ,3 23,0 8,8 9, ,4 22,1 8,6 8,9 Kvalitativt likvärdig vård Divisionsövergripande vårdprogram för suicidprevention för vuxna och vårdprogram för Ätstörningar Vuxenpsykiatrin har sedan 2009 ett länsgemensamt vårdprogram för ätstörningar. Programmet har utformats efter de nationella kliniska riktlinjerna för utredning och behandling av ätstörningar samt utifrån flerårig klinisk erfarenhet av arbete med patienter med ätstörningsproblematik. Syftet med programmet är att erbjuda en likvärdig och kunskapsbaserad vård samt även att öka kunskapen om ätstörningar och om nödvändiga 66

68 medicinska åtgärder och effektiva behandlingar. Nämnas kan också att det inom ramen för Psykiatri Norr finns en samverkan med norrlandstingen avseende ätstörningsvård. Det är angeläget att säkerställa att det länsgemensamma vårdprogrammet för ätstörningar tillämpas vid alla de enheter inom vuxenpsykiatrin som bedriver vård av ätstörningspatienter och att patienterna erbjuds en tillräcklig och jämlik vård oavsett var i länet patienten är bosatt. Ett länsgemensamt vårdprogram för suicidprevention för vuxna antogs Det är känt att mer än 80 procent av de personer som begått självmord har sökt vård någon gång under de senaste sex månaderna. Det är en viktig uppgift för sjukvården att identifiera och erbjuda dessa personer hjälp. Drygt hälften av dem som begår suicid har någon gång haft kontakt med psykiatrisk vård. Att utveckla arbetet med suicidpreventiva insatser är således ett mycket angeläget område för vuxenpsykiatrin och för vården som helhet. Omfattande utbildningsaktiviteter har de senast åren bedrivits inom divisionen med syfte att utveckla det suicidpreventiva arbetet där vårdprogrammet nyttjas som grundläggande kompetensmaterial. Under året har detta kompletterats med en strukturerad mall för suicidriskbedömning. Nationella riktlinjer Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på och får följaktligen konsekvenser för vuxenpsykiatrins verksamhet. De tre nedanstående Nationella riktlinjerna omfattar en stor andel av vuxenpsykiatrins patienter: Som tidigare nämnts under God vård publicerade Socialstyrelsen under år 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Under hösten 2012 redovisade Socialstyrelsen Öppna jämförelser av den hälsoinriktade hälso- och sjukvården. Rapporten innehåller jämförelser av landstingens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Resultaten visar att Vuxenpsykiatrin i Norrbotten står sig mycket väl i en jämförelse med övrig vård i landet. Den vuxenpsykiatriska öppenvården i Norrbotten har på alla fyra levnadsvaneområden (tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor) en placering bland de tre främsta landstingen. Resultaten i rapporten visar också att ca 80 procent av patienterna är positiva till att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor vid besök i vården. vilket ger ett tydligt stöd för vården i att samtala med patienter om levnadsvanor. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård publicerades Riktlinjerna omfattar både medicinska och sociala insatser som ges inom kommunernas socialtjänst och landstingens beroendevård. Sveriges Kommuner och Landsting har träffat överenskommelse med landstinget och Kommunförbundet Norrbotten om stöd till implementering av de Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård (Kunskap till Praktik). I överenskommelsen åtar sig landstinget och kommunerna i länet att implementera de nationella riktlinjerna. En uppdatering av riktlinjerna har påbörjats med planerad slutversion Nationella riktlinjer för depressionssjukdomar och ångestsyndrom publicerades Riktlinjerna innehåller rekommendationer om psykologiska behandlingar, läkemedelsbehandlingar, andra medicinska 67

69 behandlingar och omvårdnad. En uppdatering av riktlinjerna planeras att påbörjas under Nationella riktlinjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni publicerades under I likhet med missbruks- och beroendevården riktar sig riktlinjerna till både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Riktlinjerna lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni. Riktlinjerna är i första hand ett underlag för resursfördelning inom sjukvårdsgruppen eller verksamhetsområdet, så kallade vertikala prioriteringar. Utifrån de 43 identifierade rekommendationerna pågår ett gemensamt arbete inom landstinget och länets kommuner för att prioritera insatser riktade till målgruppen. Parallellt med detta pågår även utbildningsinsatser i de rekommenderade metoderna. Samordnade psykosociala insatser för personer med schizofreni Ett regionalt utbildnings- och utvecklingsarbete pågår i Luleå i nära samverkan mellan socialtjänsten och Sunderby vuxenpsykiatrin under namnet Projekt IVAR. Det tar sin utgångspunkt i de nationella riktlinjerna för patientgruppen och syftar till att implementera delar av de rekommenderade insatserna. Kommunförbundet Norrbotten och Vuxenpsykiatrin ansvarar för att sprida Ivars arbete i det övriga länet. En för projektet prioriterad insats är Ett självständigt liv (ESL), som är en metod för social färdighetsträning. Under året har 147 personer grundutbildats i metoden, varav 116 från kommunen och 31 från landstinget. För att säkerställa implementeringen har även uppbyggnad av ett nätverk för metodstödjare i ESL påbörjats. Målet är att enheterna 2013 ska ha tillgång till metodstödjare i ordinarie drift. Vidare har utbildningar i Psykopedagogisk intervention riktad till familjer och IPT-k (Integrerad psykologisk terapi-kognitiv), ett träningsprogram för personer med allvarlig kognitiv funktionsnedsättning, genomförts. När det gäller Psykopedagogisk intervention har ett 20- tal personer från landstinget och från fem kommuner i länet utbildats. Motsvarande uppgifter när det gäller utbildning i IPT-k är 16 personer från landstinget och från fem kommuner. Utöver utbildningsinsatser har ett antal föreläsningar getts med fokus på bemötande, återhämtningsprocessen och läkemedelsbehandling. Projektet har på ett värdefullt sätt bidragit till en ökad samverkan mellan kommun och landsting genom införandet av metoder som erbjuder en arena för konkret samverkan. Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Betänkande av Psykiatrilagsutredningen (SOU 2012:17) Psykiatrilagsutredningen har haft regeringens uppdrag att göra en översyn av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) och LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård) samt lämna förslag till ny lagstiftning på området. Utredningen är mycket omfattande och berör 33 olika lagar. Syftet är att åstadkomma en tydlig uppdelning mellan straffrättsligt ansvar, vårdbehov och skyddsintresse. Utredningen behandlar i allt väsentligt inga vårdfrågor. Det nya förslaget innebär bland annat att lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) försvinner och att all tvångsvård sker enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Betänkandet har remissbehandlats under hösten och resultatet av översynen kan komma att få stora konsekvenser för psykiatrin, 68

70 inte minst ur ekonomiska aspekter. Det är angeläget att nära följa detta arbete. Missbruks- och beroendevård Missbruksutredningen Missbruksutredningen, Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35), har haft regeringens uppdrag att göra en samlad översyn av den svenska missbruks- och beroendevården. I uppdraget har bland annat ingått att ta ställning till hur kommunernas och landstingens ansvar för missbruks- och beroendevården kan tydliggöras. Utredaren ska även överväga eventuella behov av förändringar i lagstiftningen och ansvarsfördelningen mellan de båda huvudmännen. En proposition med förslag till förändringar i lagstiftningen och med tydliggörande av huvudmännens ansvar har aviserats att komma i början av Vuxenpsykiatrins beroenderåd I början av 2012 bildades vuxenpsykiatrins beroenderåd. Under ledning av en psykiater med särskild kompetens inom missbruks- och beroendeområdet, består beroenderådet av två medarbetare från respektive geografiskt verksamhetsområde. Syftet är att, utifrån de ökade krav och förväntningar som ställs på psykiatrin i mötet med personer med beroendeproblem, ge dessa personer god vård och behandling. En förutsättning för detta är att vuxenpsykiatrins personal i hela länet har god kunskap och kompetens att möta dessa patienter. Beroenderådet har vidare i uppdrag att bidra till beroendevårdens struktur och utveckling i länet. Beroenderådets medlemmar har också vid fortbildningstillfällen förmedlat kunskaper till personal inom primärvård och barn- och ungdomspsykiatri om beroendeproblematik. Ett 50- tal patienter genomgår nu läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende (LABO). Programberedningens verksamhetsrapport 2012 och Revisionsrapport Missbruks- och beroendevården Programberedningen har under 2012 haft uppdraget att, efter dialog med patienter och närstående, teckna en bild av missbruks- och beroendeproblematiken i Norrbotten. På uppdrag av revisorerna i Norrbottens läns landsting har PwC Kommunal Sektor genomfört en samverkansgranskning med sju kommuner avseende missbruks- och beroendevård. Sammanfattningsvis kan sägas att de två rapporterna konstaterar att det finns ett flertal förbättrings- och utvecklingsområden inom missbruks- och beroendevården i länet. Det handlar bland annat om otydliga mål och otydligt uppdrag för missbruks- och beroendevården, om oklarheter i ansvarsfördelning, om bristfällig uppföljning och att missbruksvården inte är jämlik i hela länet utan beroende på var man bor i Norrbotten har man olika förutsättningar att få hjälp och vård för sitt missbruk De två rapporterna redovisade sina iakttagelser i slutet av november. Det är angeläget att vuxenpsykiatrin tillsammans med framförallt divisionerna medicin och primärvård och i dialog med länets kommuner verkar för att utveckla samlade insatser för patienter med missbruks- och beroendeproblem utifrån ett behovs- och jämlikhetsperspektiv. 69

71 Stimulansmedel inom området psykisk ohälsa Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under året genom överenskommelse enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa. Överenskommelsen syftar till att, genom ekonomiska incitament och med patientens behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera utvecklingsarbetet i landstingen och kommunerna. Avsikten är att motsvarande överenskommelser ska ingås även för 2013 och Målgrupp för satsningen är: barn och unga 0-25 år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Förutsättningen för att få ta del av stimulansmedlen är att såväl landstinget som länets kommuner uppfyller både vissa grundkrav och vissa prestationskrav. De tre grundkraven handlar om att landstinget och kommunerna har upprättat överenskommelser om insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning, upprättande av samordnade individuella planer och att ha ingått överenskommelser om ansvarsfördelning när det gäller insatser till barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa. För vuxenpsykiatrin handlar prestationskravet om att uppnå en viss täckningsgrad i de psykiatriska kvalitetsregistren. Det är angeläget att vuxenpsykiatrin tar sin del av ansvaret för att uppfylla villkoren för stimulansmedlen. Socialstyrelsen har i sin bedömning inte godkänt Norrbotten när det gäller grundkrav 1 a som handlar om huruvida det finns överenskommelse om samarbete mellan landsting och kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Motiveringen är att överenskommelsen anses vara för otydlig. Landstinget och Kommunförbundet Norrbotten har i en gemensam skrivelse till Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting ifrågasatt Socialstyrelsens beslut att inte godkänna ovan nämnda överenskommelse. Landstinget och Kommunförbundet Norrbotten hävdar att Socialstyrelsens bedömning och beslutsmotivering är felaktig och att Norrbotten uppfyller de grundkrav som ställts för Tilläggas kan att även Sveriges Kommuner och Landsting, enligt uppgift, gjort den bedömningen att Norrbotten väl klarat de uppsatta grundkraven. Barnperspektivet I början av året fastställde Norrbottens läns landstings ledningsgrupp för sjukvården (SLG) riktlinjer gällande hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till barn som anhörig och patient i mötet med hälso- och sjukvården. Divisionens ledningsgrupp har fastställt handlingsplaner och rutiner för området. För att kunna följa upp hur vuxenpsykiatrin arbetar med barnperspektivet har sökordet Barn 2g kompletterats med tabeller. Som ett förstärkt stöd i implementeringen har de flesta enheterna dessutom fått personliga besök för att reflektera över hur vuxenpsykiatrin på lämpligt sätt kan stödja de barn vars föräldrar har kontakt med vuxenpsykiatrin. 70

72 Våld i nära relationer Vuxenpsykiatrin har deltagit i en operativ styrgrupp som arbetar med hur arbetet mot våld i nära relationer ska bedrivas i länet. En person från Luleå närpsykiatri har utbildats i metoden Alternativ till våld (ATV) som är en behandlingsmetod för män med våld- och aggressionsproblem i en nära relation. Förbättringar i den psykiatriska heldygnsvården fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Under åren har Sveriges kommuner och landsting bedrivit utvecklingsarbetet gällande den psykiatriska heldygnsvården (Bättre vård mindre tvång). Projektets övergripande mål är att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder, förbättra patienternas upplevelse av tvångsvård samt utveckla kunskap och förbättra kvalitén vid användandet av tvångåtgärder. Under 2012 har Psykiatrin Sunderbyns vårdavdelning deltagit med ett genombrottsteam. Äldre med psykisk ohälsa En kartläggning av behov och insatser för äldre med psykisk ohälsa redovisades vid ett seminarium där deltagare från vuxenpsykiatrin, geriatriken, primärvården samt länets kommuner deltog. Kartläggningen visade på att det finns flera utvecklingsområden för att förbättra vård och omsorg av äldre med psykisk ohälsa, till exempel ökad samsyn mellan vårdaktörerna och kompetensförstärkning. Under hösten har ett förslag arbetats fram på handlingsöverenskommelse (HÖK) när det gäller psykogeriatrik inom slutenvården. Denna kommer att beröra samtliga slutenvårdsenheter inom vuxenpsykiatri, internmedicin och geriatrik. Syftet med överenskommelsen är att inom ramen för demensriktlinjerna, öka patientsäkerheten via en förtydligad samverkan kring specialistsjukvårdens ansvar för patientgrupper. Psykiatri Norr Nätverket Psykiatri Norr, som består av psykiatrin i de fyra nordligaste landstingen, är nu väletablerat. Nätverket syftar till att stärka psykiatrin i norra Sverige, främst avseende gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte inom flera områden, men också för långsiktig marknadsföring och rekrytering av psykiatriker. Det gemensamma arbetet har bland annat lett till möjlighet till förlängd ATtjänstgöring inom psykiatrin, från tre till sex månader. Denna satsning har beviljats förlängning i ytterligare två år. För att få en bra ST-utbildning i regionen och understödja läkarrekryteringen till de psykiatriska klinikerna har ett utvecklat samarbete byggts upp. Bland finns ett nätverk för ST-läkare som möjliggör erfarenhetsutbyte och gemensamma arrangemang såsom utbildningar och träffar. Gemensamma nationella och internationella kongressresor för ST-läkare med seniora handledare som medresenärer har visat sig stärka såväl kunskapsutbytet som de sociala banden inom läkarkåren. Några verksamhetsspecifika utvecklingsområden Förutom vad som tidigare redovisats i Årsrapporten kan följande utvecklingsarbeten inom divisionens verksamhetsområden nämnas: 71

73 Psykiatrin Sunderbyn Under året har det varit fortsatt fokus på läkarbemanningen bland annat strategier för att nyttja den begränsade läkarresursen på rätt sätt. Fr o m 2013 kommer specialist finnas med vid första bedömning vid remissfördelning. Detta innebär bland annat förbättrad patientsäkerhet, bättre samverkan med vårdgrannar. Friläggande av specialist till bakjoursystemet innebär bättre samverkan inom sjukhuset med högre kvalitet vid den första bedömningen dagtid för akuta besök. Fortsatt utvecklingsarbete har genomförts med vårdinnehållet genom exempelvis gruppbehandling med olika fokus, patientutbildningar och närståendeutbildningar. Inom den regionaliserade läkarutbildningen, som är en del av verksamheten, finns hela tiden utvecklingsmöjligheter och är mycket viktig för den framtida rekryteringen av läkare. Det pågår ett fortsatt arbete med framtidens lokaler Psykiatrin Piteå Utökningen av vårdavdelningens lokalyta med fler vårdplatser är positivt. Detta kräver mer personalresurser men ger en bättre vårdmiljö. Satsningen på specialistkunskap inom beroendeområdet har varit värdefullt och nödvändigt och det blir viktigt att förvalta kompetensen för att finna en hållbar lösning. Patientsäkerhetsfrågor har haft ett ökat fokus, bland annat genom utbildning i strukturerad suicidriskbedömning samt utbildning om hur möta frågor rörande hot och våld. Bristen på psykiatriker och sjuksköterskor med specialistutbildning är fortfarande ett stort problem och kommer att kvarstå ytterligare något år. Positivt är att två ST- läkare har rekryterats. Införande av Meddix och SIP i öppenvård är positivt men kommer också att ställa andra krav i samverkan som också är resurskrävande. Utveckling av ECT- verksamhet som har pågått i projektform under flera år har från och med 2012 övergått i ordinarie verksamhet. Psykiatrin Gällivare En stabilare läkarplanering, delvis i form av distanslösning innebär att verksamheten nu har väl fungerande behandlingskonferenser, patientmöten och medicinronder i verksamheten. Läkemedelsassisterad underhållsbehandling är nu igång inom verksamhetsområdet och fortsatt planering är gjord för Psykolog har rekryterats. Personalutbildning har genomförts i att hantera hot- och våldssituationer. Minskning av lokalyta har genomförts. Ökat deltagande i de psykiatriska kvalitetsregistren. Inväntar förutsättningar för att kunna nyttja Meddix i öppenvård för gemensamma vårdplaneringar. Psykiatrin länsgemensamt Psykiatrin länsgemensamt har fortsatt god samverkan med övriga vårdgrannar vad gäller särskilt vårdkrävande. 72

74 Verksamhetsområdet har sedan länge deltagit i SKL:s satsning på Bättre vård mindre tvång. Verksamhetsområdet har 100- procentig registrering i kvalitetsregistret RättspsyK. Ombyggnation och säkerhetsuppgradering förlöper enligt tidigare upprättad tidsplan. Säkerhetspersonal har anställts och en säkerhetsanpassad bil för riskabla patienttransporter har införskaffats. Utbildning i hot- och våldsprevention har genomförts. Patienterna har fått tillgång till fasta datorer på vårdavdelningarna. METIS- kurs i psykiatrins juridik har genomförts. Den integrerade öppenvården vidareutvecklas med utgångspunkt i lagstiftningen kring Öppen Psykiatrisk Tvångsvård och Öppen Rättspsykiatrisk Vård. Genom väl fungerande samarbete ansvaras för patienter boende i Malmfältsområdet där Psykiatrin länsgemensamt har det formella vårdansvaret för dömda enligt LRV. En utmaning är att utveckla samverkan med företrädare för patient-, brukaroch närståendeorganisationer. Engagerade medarbetare Årets medarbetarenkät genomfördes våren 2012, enligt plan. Denna gång blev svarsfrekvensen endast 65 procent (2011=75, 2010=74, 2009=82). Medarbetarenkäten var den sjätte i ordningen sedan år 2007 och mäter organisationens tillstånd inom elva olika förbättringsområden, bland annat ledarskap, medarbetarskap, målkvalitet, delaktighet och effektivitet. Det sammanlagda resultatet beskrivs i ett s.k. dynamiskt fokustal, vilket indikerar hur organisationens psykosociala arbetsmiljö bedöms att utvecklas 1-1,5 år framåt. Årets mätning gav ett dynamiskt fokustal = 67, vilket indikerar att det finns utrymme för förbättringar inom organisationen. Enkätresultatet var i huvudsak lika med eller bättre än föregående mätning. Årets enkät hade dessvärre mycket låg svarsfrekvens. Förbättringsområdena arbetsrelaterad utmattning, delaktighet och målkvalitet har sämst resultat, medan socialt klimat, lärande i arbetet och återkoppling har bäst resultat. Arbetstillfredsställelse Delaktighet och engagemang är viktiga faktorer för ett bra socialt klimat och positiv verksamhetsutveckling. Resultatet i medarbetarenkäten indikerar att vi behöver fortsätta att utveckla arbetet, för att öka delaktigheten. Arbetstidslagen (ATL) På grund av läkarbristen finns vissa svårigheter att klara överenskomna arbetstidsmått. 73

75 Frisknärvaro Andel medarbetare (procent) med max 5 sjukfrånvarodagar under rullande 12-månader Vuxenpsykiatri NLL Landstingets och divisionens mål avseende andelen medarbetare som har sjukfrånvaro som uppgår till fem dagar eller mindre under en tolvmånadersperiod ska uppgå till minst 75 procent. De senaste årens trend är negativ, vilket behöver analyseras. Sjukfrånvaro 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Sjukfrånvaro (procent) 5,8 5,2 5,2 5,3 4,6 4,7 4,9 4,5 4,2 3, Vuxenpsykiatri NLL Efter många år av låg sjukfrånvaro, ser vi de senaste åren en tydlig trend på ökande sjukfrånvaro. Könsuppdelad sjukfrånvaro visar att kvinnor har procentuellt högre och ökande sjukfrånvaro. Även männen har en ökande andel ,6 5,8 Vuxenpsykiatri Sjukfrånvaro (procent) - kvinnor respektive män 4,2 4,1 5,2 5,5 3,3 3, ,5 4,2 Kvinnor Män 74

76 Ledarskap Inom förbättringsområdet ledarskap visar medarbetarenkäten ett bra resultat för divisionen. Vid analys av enskilda verksamhetsområden och enheter kan vi se att det finns förbättringsutrymme. Antal anställda Förändring procent Tillsvidareanställda ,9 Vikarier ,1 Övriga visstidsanställda Totalt antal anställda ,8 Tabellen visar antalet anställda personer per 31 december Ökningen avser främst sjuksköterskor och skötare. Medarbetarsamtal Medarbetar- och utvecklingssamtalet är av största vikt, för att tillvarata kompetensen i organisationen. Samtliga medarbetare ska erbjudas medarbetarsamtal minst en gång per år med sin närmaste chef. Samtalen ska ligga till grund för diskussioner om individuella utvecklingsbehov kopplat till verksamhetens behov, samt för lönedialogen där individuell lön diskuteras utifrån uppnådda mål och prestationer. Enligt medarbetarenkäten anser 83 procent (2011= 85, 2010=87) att de har haft fungerande medarbetarsamtal med min närmaste chef. 55 procent (2011=58, 2010 = 61) anser att de haft en fungerande dialog om min lön med min närmaste chef. 75

77 Mkr DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 Årsrapport Division Diagnostik Stark ekonomi Ekonomiskt resultat Resultatutveckling Division Diagnostik jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2011 Resultat 2012 Divisionen visar ett underskott mot budget för 2012 med 1,1 mkr, vilket är en förbättring med 2.0 mkr jämfört med Avvikelserna fördelar sig mellan divisionernas enheter enligt nedanstående tabell. Avvikelse mot budget 1212 Avvikelse mot budget 1112 Nettokostnad per basenhet (mkr) Utfall 1212 Utfall AT-läkare -42,8-46,2 8,2 3,7 VO 20 LT gem -42,8-46,2 8,2 3, Bild- och funtkionsmed spec Sy -77,5-75,9-11,4-4, Bild- och funktionsmed spec Ka -12,1-11,8 0,5 0, Bild- och funktionsmed spec Ge -20,4-19,8-0,4-0, Bild- och funktionsmed spec Pe -21,3-21,8-0,9-2, Bild- och funktionsmed spec Kx -15,3-14,9 1,6 1, MT-kostnader Bild- och funkt -11,7-12,6-1,6-2, Länsg Bild- och funktionsmed spec -6,6-9,0 0,8-2,2 VO 21 Bild- och funktionsmedicin -164,9-165,8-11,4-9, Labmed Sy -0,4 4,4-0,4 4, Labmed Pe 0,6 0,5 0,6 0, Labmed Kx 0,3 0,3 0,3 0, Länsgem Lab 0,3-0,9 0,3-0, Labmed Ge 0,8-1,7 0,8-1, labmed Ka -0,3 0,3-0,3 0,3 VO 22 Laboratoriemedicin 1,3 2,9 1,3 2, Divisionsstab 224,9 225,0 1,7 1, Gemensamt -3,3-3,2-1,1 0, Medicinskt strålningsfysik -1,1-1,1 0,0-0, Smittskydd -4,0-3,8 0,2-0, Platschefer -6,2-5,3 0,5-0, Budg finans verks lab -4,1-4,1-0,4-0, Priv vårdgiv, lab us utomlän -0,9-1,5-0,1-0,7 76

78 2309 Projekt 0,0 0,0 0,0 0,0 VO 23 Divisionsgemensamt 205,3 206,0 0,8 0,1 Totalt divisionen -1,1-3,1-1,1-3,1 AT-läkare redovisar ett överskott med 8,2 mkr vilket går att härleda till att hälften av de AT-läkare, som normalt skulle ha startat i månadsskiftet januari/februari numera påbörjar sin tjänstgöring i månadsskiftet april/maj. Det finns även två vakanta AT-platser. Dessutom har åtta AT-läkare varit föräldralediga under året. Bild- och funktionsmedicin redovisar ett underskott med 11,4 mkr vilket är en försämring med 1,6 mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Underskottet beror på: personalkostnader högre än budget, bland annat höga kostnader för vikarierande radiologer som en följd av sjukdom och pensionsavgångar. ökade kostnader för övertid. Uttag av övertid intjänad under beredskap och jour tas i allt större utsträckning ut i pengar. ökad andel aktiv tid under jour och beredskap. ökad produktion ger ökade kostnader för kontrastmedel och fabrikssterilt material. läkemedelsrabatt ej utnyttjad fullt ut. Laboratoriemedicin redovisar ett positivt resultat på 1,3 mkr, vilket är 1,6 mkr sämre än Resultatet förklaras främst av en liten produktionsökning. Antalet beställda akuta analyser ökar och intäkterna har stigit med 1,9 mkr. Exempelvis har akuta prover i Kalix fördubblats under året. Det försämrade resultatet från föregående år beror på ökade materialoch personalkostnader. Kostnadsökningarna beror också på nya åtaganden som inte är finansierade (Biobanken, vävnadsbanken). I det ständiga förbättringsarbetet ingår att analysera resultatet och vidta nödvändiga åtgärder. Arbetet med värdeflödeskartläggningen och integreringen Klinikskt kemiska laboratoriet och Laboratoriet för mikrobiologi ska ge effekter under 2013 som delvis ska motverka kostnadsökningarna. Personalkostnader och arbetad tid Antal årsarbetare* utveckling rullande 12 mån Bild- och funktionsmedicin och Laboratoriemedicin BFM LAB * Arbetade timmar 12 månader/1760 Inom Laboratoriemedicin ligger antalet årsarbetare på samma nivå som föregående år. Inom Bild- och funktionsmedicin har antal årsarbetare 77

79 minskat, vilket beror på att enheten för Klinisk fysiologi gått över till division Medicin från och med Uppföljning av beslutade sparåtgärder Summa BFM, målstyrd ständig förbättring, anpassning av bemanning och ha effektiva processer, reducering av inhyrda läkare, minskade resor, kongresser och utbildning 0,0 6,0 3,0 9,0 LAB, minskad försäljning av blod -2,5-2,5 LAB, minskad försäljning av blod 2,5 2,5 BFM serviceavtal 0,2 0,2 0,2 0,6 Arbetet med att uppnå en ekonomi i balans fortsätter inom divisionen. Uppföljning av handlingsplan för ekonomi i balans har visat att Bild- och funktionsmedicin totalt inte har uppnått målet för år Samverkan om personella resurser mellan enheterna inom Bild- och funktionsmedicin har inletts och fortsätter under Inom Laboratoriemedicin börjar effekterna av de sparåtgärder som man arbetat med under flera år att plana ut. Fokus ligger nu på kostnadskontroll. Ekonomi i balans Arbetet med att uppnå en ekonomi i balans fortsätter inom divisionen. Inom Bild- och funktionsmedicin finns en ekonomisk handlingsplan där följande åtgärder särskilt följs: översyn av jour och beredskap samt förändringar inom länskliniken med omfördelning Piteå och Kalix mot Sunderbyn. översyn av pensionsavgångar och vakanser översyn av bemanning aktiv tid/beredskap röntgensjuksköterskor kväll och helger. effektiva processer fortsatt låg andel inhyrda läkare; extern respektive intern granskning följs kontinuerligt. restriktiv hållning till kurser och konferenser där deltagandet inte är kopplat till individuella kompetensplaner samordning av resor, utbildning och möten sker i ännu större utsträckning än tidigare via CMA och videokonferens. Inom Laboratoriemedicin ska en handlingsplan upprättas eftersom kostnadsutvecklingen är för stor i förhållande till intäktsutvecklingen. 78

80 Investeringar Investeringar (mkr) Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbe- Verkligt lopp för utfall årets utfall Planerade investeringar - beslut ,45 12,07 11,35 Akuta investeringar - beslut ,50 0,47 0,13 Övriga investeringar - beslutade före 2012, men effek- tuerade under året 41,08 31,41 30,85 Summa 78,03 43,95 42,33 Alla beslutade investeringar, både för 2012 och före 2012, har ännu inte genomförts. Attraktiv region Miljö Samtliga divisionens läns- och verksamhetschefer samt ytterligare ett antal medarbetare i stabsfunktion har utrustats med CMA Desktop (enkel videokonferensutrustning ansluten till persondatorn). Inom divisionens samtliga enheter tillämpas källsortering av allt avfall. Användningen av kemikalier inom Laboratoriemedicin har minskat och hanteringen av dessa och övriga produkter sker i enlighet med landstingets miljöriktlinjer och andra gällande föreskrifter. Arbetet med att minska det smittsamt avfall fortsätter genom att ytterligare skärpa rutinerna. God hälsa Smittskydd Samtliga mål i Divisionsplan 2012 har uppnåtts utom täckningsgraden för influensavaccination av ålderspensionärer. Mått Mål 2012 Utfall 2012 Tillgänglighet via webben Alltid svar inom 3 dagar 100 % Antal spårade partners per fall Minst 2,7 partners per fall 3,3 partners per fall av klamydia Täckningsgrad för vaccinationer via BVC Minst 98 % täckning avseende alla vacciner >98 % Täckningsgrad för vaccinationer via skolhälsovården Täckningsgrad för influensavaccination av ålderspensionärer Minst 98 % täckning avseende alla vacciner Minst 70 % täckning 37 % >98 % MPR 92 % (MPR = mässling, påssjuka, röda hund) Under året rapporterades 1851 fall av anmälningspliktiga sjukdomar. Det var 20 procent fler än under Den epidemi av harpest som drabbade länet under året var den huvudsakliga orsaken till ökningen. Klamydia, den vanligaste anmälningspliktiga sjukdomen, ökade med 13 procent jämfört med Klamydia står för 46 procent av samtliga inrapporterade anmälningspliktiga sjukdomar. 79

81 Under året har en portal med handlingsplan vid blodsmitta skapats på landstingets intranät. Multiresistenta bakterier (d v s bakterier med sådan resistens att etablerade behandlingsalternativ inte längre kan användas) utgör ett av de största hoten mot folkhälsan. Rationell förskrivning av antibiotika, d v s antibiotika förskrivet på rätt indikation, med rätt val av preparat och dosering, är centralt för att förhindra uppkomst och spridning av multiresistenta bakterier. Förskrivningen av antibiotika följs därför i både öppenvård och slutenvård. Enligt Smittskyddsförordningen (SFS 2004:255) ska anmälningspliktiga sjukdomar i normalfallet rapporteras till smittskyddsläkaren senast dagen efter den då sjukdomen misstänkts eller konstaterats. Under 2012 rapporterades 53 procent av diagnostiserade fall mer än två dagar efter diagnos. Mammografisk hälsokontroll Kvinnorna i åldersgruppen år inbjuds till mammografisk hälsokontroll vartannat år i enlighet med Socialstyrelsens rekommendation. Mått Mål 2012 Utfall Täckningsgrad för mammografisk hälsokontroll 86 % 2008: 85,2 % 2009: 76 % 2010: 84 % 2011: 85 % 2012: 84 % God vård Bemötande Patienter och anhöriga ska känna att de möts av respekt och ett allmänt gott bemötande. Bild- och funktionsmedicin mäter regelbundet hur patienterna upplever personalens bemötande. Målet att minst 95 procent av patienterna ska känna sig väl bemötta har uppfyllts under Mått 2012 Mål Utfall Andel patienter som på frågan: Vilket sammanfattande betyg vill du ge på ditt besök? har svarat Dåligt eller Mycket dåligt. 2011: 5 % 2012: 5 % 2011: 0,7 % 2012: 0,6 % Tillgänglighet Tillgängligheten till undersökningar inom Bild- och funktionsmedicin har under de senaste åren förbättrats. Andelen undersökningar som kunnat utföras inom 60 dagar framgår av nedanstående diagram Uppgifterna avser undersökningar med magnetisk resonanstomografi, datortomografi och ultraljud. Inom Bild- och funktionsmedicin ska minst 80 procent av de patienter som har remiss för undersökning få komma inom 60 dagar från remissens ankomst. 80

82 Graferna nedan visar att för datortomografi och ultraljud har målen uppnåtts. Tillgängligheten till magnetresonansundersökningar har inte nått upp till satta mål och måste förbättras. Några könsrelaterade skillnader kan inte utläsas. Andel som fått undersökning utförd inom 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec MR DT UL Andel som fått besök inom 60 dagar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec UL Män UL Kvinnor DT Män DT Kvinnor MR Män MR Kvinnor Säker vård Medicinsk strålningsfysik leder arbetet med att öka landstingets följsamhet mot gällande lagstiftning inom området. Under 2012 har en stor insats för att implementera Strålsäkerhetsmyndighetens nya tillståndskrav i landstingets olika verksamheter genomförts. Medicinsk strålningsfysik deltar även i ett antal forskningsprojekt tillsammans med andra landsting/universitet med syfte att utveckla metoder för att på ett bättre sätt kunna bestämma individuell patientstråldos vid datortomografiundersökningar. 81

83 I början av året inträffade ett antal avvikelser inom patologin där kunderna främst anmärkte på hanteringen av bröstresektaten. Den interna händelseanalysen visade att det vid ett av fallen förelåg ett diagnostiskt fel samt brister i kommunikationen med beställaren/remittenten. I händelseanalysen beskrivs vidtagna och kommande åtgärder för att undvika liknade misstag. Ytterligare åtgärder, till exempel diagnostiker på plats och distansöverbryggande lösningar, genomförs för att säkra tillgången till patologi. Utvecklingen av patientnära analyser har fortsatt, bland annat med en utbildning i provtagning och preanalytiskt arbete. Sammanlagt har över 800 medarbetare inom hälso- och sjukvårdsdivisionerna och från privata vårdgivare deltagit. Ett pilotprojekt har startats under oktober med anslutning av patientnära analysutrustning till laboratoriedatasystemet CLIMS, deltagare i projektet är vårdcentralen i Övertorneå och vårdcentralen Sensia. Syftet är att minska manuell överföring av mätdata till VAS. Förväntade effekter är att hanteringen av provsvar blir säkrare och mer effektiv. Systemet ger också möjligheter till gemensamma kvalitetskriterier och bättre övervakning av analyskvaliteten Rutiner för avvikelsehantering är väl kända av samtliga medarbetare och avvikelser följs regelbundet upp på arbetsplatsträffar. Dock har antal avvikelser minskat från 232 föregående år till 182 i år. Patientnämndsärendena har ökat från 14 till 21, varav 14 är vård och behandlingsärenden. Följsamhetsmätningar Vårdhygien inom Bild- och funktionsmedicin visar på ett bättre resultat för klädregler från 80 till 92 procent men ett försämrat resultat för basala hygienrutiner från 83 till 78 procent. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Division Diagnostik Rtg-enheter 120% 100% 80% 60% Andel korrekta BH rutiner Andel korrekta klädregler Målvärde 40% 20% 0% september oktober november december 2011 januari februari mars april maj juni 82 juli augusti september oktober november december 2012 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December I övrigt hänvisas till kommande patientsäkerhetsberättelse när det gäller säker vård.

84 Kvalitativt likvärdig och jämställd vård Laboratoriemedicin deltar i extern kvalitetssäkring genom såväl nationella som internationella organ/företag, exempelvis Equalis, UKNEQAS, NordiQC, HER-2. Den laboratoriemedicinska verksamheten i Sunderbyn är ackrediterad av det nationella ackrediteringsorganet SWEDAC. Laboratoriemedicins verksamhet vid Sunderby sjukhus är ackrediterad och övriga verksamheter i länet har samma rutiner som är beskrivna i den gemensamma kvalitetsmanualen. Ackrediteringen innebär även kvalitetssäkring av analyser. För att säkerställa en kvalitativt likvärdig verksamhet inom Bild- och funktionsmedicin utvecklas gemensamma metodbeskrivningar och handläggningsrutiner i länet. En översyn av Bild- och funktionsmedicins samtliga dokument, en förberedelse för inträdet i Vis Vård, inleddes under hösten. Arbetet fortsätter under 2013 och kommer att utmynna i en Röntgenhandbok av samma karaktär som Labhandboken. Effektiv vård Diagnostik svarar för snabb och säker medicinsk diagnostik av god kvalitet inom verksamhetsområdena Laboratoriemedicin och Bild- och funktionsmedicin, i den utsträckning som beställande enheter inom hälsooch sjukvården i länet efterfrågar och som ur en medicinsk synpunkt bedöms vara relevant. Divisionen har fortsatt arbetet med lean. Bild- och funktionsmedicin har inlett länsövergripande planering och tidbokning inom flera områden. Under året utbildades närmare 800 medarbetare inom NLL samt privata aktörer i provtagning och preanalys. Detta är ett konkret exempel på hur vårt leanarbete ökar värdet för patienten i form av säkrare provtagning. Divisionens lean-entusiastutbildning är en viktig del i lean-arbetet och ska garantera att gemensamma standarder och synsätt sprider sig i divisionen. Målet med utbildningen är att entusiasten får kunskap och förståelse för vad lean innebär, hur man skapar förutsättningar för att förändra organisationskulturen och hur man arbetar med förändring. Drygt 20 medarbetare utbildades Ett led i effektiviseringen är införskaffandet av ett multidisciplinärt laboratoriedatasystem. Det ger förutsättningar för samnyttjande av analysinstrument mellan de olika enheterna både internt i Sunderbyn och vid situationer där laboratorierna i länet behöver fungera som back up för varandra. Enligt den fleråriga planen ska det totala antalet analysinstrument i länet reduceras för att minska driftskostnaderna för den tekniska utrustningen. BFM har infört ett nytt radiologiskt informationssystem (RIS). Detta är en av flera åtgärder för att ytterligare stärka hög kvalitet, service, produktion och tillgänglighet inom verksamheten. En av de bärande principerna inom lean är ständiga förbättringar kaizen. Ett viktigt mått är att följa hur många förbättringsförslag som personalen identifierar jämfört med hur många av dessa som blir genomförda. Nedanstående bild är ett exempel på hur det ser ut inom Laboratoriemedicin. Divisionens verksamheter deltar i Nysam, ett nätverk för nyckeltalssamarbete mellan verksamheter inom hälso- och sjukvård. Laboratoriemedicin deltar även i NUDS (Nationell Utblick Diagnostisk Service), en nationell referensgrupp representerande elva landsting/regioner, 83

85 Antal DIVISIONERNAS ÅRSRAPPORT 2012 som arbetar med kvalitetssäkring och vidareutveckling av en modell för Uppföljning av indentifierade problem och genomförda förbättringar Identifierade problem Ackumulerat Genomförda förbättringar Ackumulerat Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Månad prisjämförelser mellan resultatenheter inom diagnostisk verksamhet. Engagerade medarbetare Mått Mål 2012 Arbetstillfredsställelse 66,1 66,7 69,7 70,0 Delaktighet 69,5 69,3 70,7 75,0 Ledarskap 65, ,2 70,0 Målkvalitet 53,0 55,4 62,2 60,0 84

86 Arbetstillfredsställelse Divisionen har under 2012 förbättrat alla värden jämfört med tidigare mätningar. Det värde som ökat mest är målkvalitet, vilket speglar det arbete som gjorts i divisionen i lean-filosofins anda. Alla enheter använder styrtavlor för att dagligen följa förbättringar och åtgärda eventuella brister. Några enheter har kommit längre och har utsedda teamledare med särskilt ansvar för den dagliga styrningen. Arbetstillfredsställelse anger det samlade värdet av undersökningen. Det säger att den psykosociala arbetsmiljön har förbättras för 2012 och når nästan målet 70,0. Vid enheter med låga resultat har särskilda utvecklingsinsatser gjorts, både enskilda och för hela arbetslaget. Arbetet med att utveckla organisationens förmåga att på ett naturligt sätt väva in förbättringar i det dagliga arbetet och därmed öka delaktigheten kommer att fortsätta Arbetstidslagen (ATL) Övertiden inom divisionen ligger på 3,5 procent av bruttoarbetstiden 2012, vilket är något högre än 2011 då den låg på 3,0 procent. Övertiden beror i huvudsak på aktiv tjänstgöring under jour och beredskap jour/beredskap. Frisknärvaro 71 procent av medarbetarna har varit sjuka 0-5 dagar under 2012, vilket är nästan samma resultat som 2011, då siffran var 70 procent. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat från 3,4 procent av bruttoarbetstiden 2011 till 4,5 procent Långtidssjukfrånvaron har ökat från 1,6 till 2,4 procent av bruttoarbetstiden. Även korttidssjukfrånvaron har ökat något, från 1,8 till 2,1 procent av bruttoarbetstiden. Långtidssjukfrånvaron vid Bild- och funktionsmedicin är högre än vid Laboratoriemedicin, 3,6 procent jämfört med 1,7 procent. Divisionen har under året stimulerat till fysiska aktiviteter. Medarbetarna vid varje enhet har haft möjlighet att notera varje genomförd aktivitet och därmed bidra till att enheten vinner pris. Analyser av orsakerna till sjukfrånvaron och ett aktivt rehabiliteringsarbete görs fortlöpande. Ledarskap Resultatet i medarbetarenkäten när det gäller ledarskap når målet Det ovan nämnda arbetet med daglig förbättring av arbetssätt ställer nya och höga krav på chefsrollen. Olika utbildnings- och utvecklingsaktiviteter för chefer pågår kontinuerligt och nya satsningar planeras för kommande år. Kompetensutveckling I medarbetarundersökningen finns ett av de högre mätvärdena under lärande i arbetet, vilket innebär att kompetensen är hög och möjligheten att utveckla sig i arbetet upplevs positivt. Behov av individuell kompetensutveckling tas upp, noteras och följs upp i medarbetarsamtalen. Det ger cheferna en överblick av det samlade behovet på enheten. Divisionen har under året satsat 3,5 mkr på kompetensutveckling av personalen. Det handlar både om fortbildning i egen regi och om externa kurser och konferenser. Antal anställda 85

87 Förändring från föregående år Tillsvidareanställda Vikarier Övriga visstidsanställda Totalt antal anställda Antal tillsvidareanställda har minskat mellan 2011 och 2012, vilket beror på att klinisk fysiologi har övertagits av division Medicin. Övriga visstidsanställda i tabellen ovan utgörs bland annat av landstingets samtliga AT-läkare, som är anställda i division Diagnostik och har sina basplaceringar vid länets fem sjukhus. 86

88 Årsrapport Division Folktandvården Stark ekonomi Ekonomiskt resultat För 2012 redovisar divisionen ett positivt resultat på 2,2 mkr vilket är 1 mkr sämre än plan och till synes 9,7 mkr sämre än föregående år. Emellertid är resultatet egentligen drygt 5 mkr bättre än föregående år när man beaktar att divisionen har fått en reducerad landstingsersättning på 15 mkr. I jämförelse med plan är antalet vårdtimmar lägre, vilket har resulterat i att intäkterna från vuxentandvården är nästan 4 procent, eller 8,4 mkr, lägre än plan. Övriga intäkter är 0,5 mkr bättre eftersom antalet ansvarsbarn har varit fler än plan. Totalt uppvisar divisionen en omsättning som avviker från plan med -7,9 mkr eller 2 procent. Jämfört med föregående år är intäkterna 12,6 mkr lägre vilket är en minskning på ca 3 procent och förklaras till stor del av den minskade landstingsersättningen. Kostnaderna är 2 procent, 7 mkr, lägre än planerat, vilket är orsakat av lägre bemanning, mindre kundförluster, lägre reparation/renoveringsbehov och senarelagd IT-utveckling. Jämfört med samma period förra året har kostnaderna sjunkigt med 3 mkr vilket motsvarar en kostnadsminskning på 1 procent. Detta bedöms bero på lägre materialkostnader, mindre kundförluster, lägre reparation/renoveringsbehov samt lägre rese och logikostnader sammanknippade med Folktandvårdsutbildningsdagar. Nettokostnad per verksamhetsområde (mkr) Utfall Utfall Avvikelse mot budget Avvikelse mot budget Allmäntandvården -15,3-13,9-16,5-19,7 Specialisttandvården -2,1-4,4-0,5-4,4 Tandteknik Norr -0,6-1,2-0,6-0,8 Gemensamt 20,1 31,4 16,6 22,0 Totalt divisionen 2,1 11,9-1,0-2,9 87

89 Personalkostnader och arbetad tid Av diagrammet ovan framgår att antalet årsarbetare har haft en svag neråtgående trend. Detta beror främst på färre anställda men även större sjukfrånvaro jämfört med föregående år. Utökade insatser har påbörjats av rekrytering och friskvård. Investeringar (mkr) Investeringar Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Planerade investeringar - beslut ,6 6,3 6,3 Akuta investeringar - beslut ,5 0,2 0,2 Övriga investeringar - beslutade före 2012, men effektuerade under året 0,5 0,3 0,3 Verkligt utfall Summa 8,6 6,8 6,8 Av årets beslutade investeringar återstår 0,5 mkr vilket är en panorama röntgen i Kalix som installeras i februari Nytt utrustningsavtal har medfört betydligt lägre investeringsutgifter. Intern kontroll Under 2012 har genomgång av rutiner för registrering och uppföljning av omgörningar påbörjats. Verifieringsarbete av omgörningsvariabeln i datalagret har utförts och rapporter har utvecklats. Initiala rapporterna påvisar sannolika olikheter i registreringsrutiner och definition av omgörning. Bl a visar de initiala rapporterna att omgörningar inom vuxentandvården uppgår till drygt 2% medan inom barntandvården är den i princip 0. Handlingsplan är under utveckling för fortsatt arbete med utveckling av enhetlig definition av vad som är omgörning, vilken registrering som ska ske och hur informationen ska användas i förbättringsarbete. 88

90 Attraktiv region Folktandvården bidrar till en attraktiv region genom att bedriva tandvårdsverksamhet i alla länets kommuner. Om det uppstår mer långvarig resursbrist lokalt omfördelas vårdresurser med hjälp av intern stafettverksamhet. De senaste årens IT-utveckling inom tandvården medför många fördelar för norrbottningarna. Med hjälp av telemedicin kan en allmäntandläkare konsultera en specialisttandläkare på annan ort för att få expertråd och handledning under behandlingen. Specialisterna genomför också konsultresor runt om i länet, under 2012 fick nära 6000 patienter specialistbedömning på sin hemmaklinik. Arbetssätten sparar tid för patienten som kan få mer vård utförd i sin hemkommun. Under året har Folktandvården fortsatt att arbetet med den gemensamma värdegrunden som ska gälla för att organisationen ska kunna leva upp till norrbottningarnas behov och förväntningar. Ett diskussionsmaterial är utarbetat och har använts i samband med verksamhetsplanering eller arbetsplatsträffar under hösten. God miljö Alla verksamhetsområden och alla medarbetare ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i Norrbotten. Arbetsmiljöarbetet följer plan för systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM. Det yttre miljöarbetet bedrivs enligt Folktandvårdens fastställda miljöprogram. Samtliga kliniker har genomfört SAM och ca 80 procent av personalen har besvarat arbetsmiljökartläggningen inom SAM och det yttre miljöarbetet. Erforderliga handlingsplaner har utarbetats av alla kliniker. Den årliga kemikalieinventeringen har genomförts kopplat till Kem-risk. Divisionen har genomfört en miljödag för alla chefer och skydds- och miljöombud. Temat för dagen var miljöpolicyn, Kem-risk och Hälsosamma Folktandvården. God hälsa Mål: Hälsomedvetna välinformerade norrbottningar Folktandvårdens uppdrag är att arbeta för att förbättra Norrbottningarnas munhälsa. Alla ska ha den kunskap som behövs för att kunna och vilja göra egna hälsofrämjande val. Det ska bl a ske genom väl fungerande rutiner för information i patientmötet och genom att Folktandvårdens personal deltar i utåtriktad verksamhet och samarbetar med andra aktörer. Under 2012 har personalen arbetat med informationsinsatser i föreningar, på skolor och mässor i nära 2300 timmar Information/kommunikation För att på ett bättre sätt kunna hjälpa patienter med dålig munhälsa på grund av livsstil har Folktandvården utbildat personal i kommunikation med motiverande samtal och beteendemedicin. Syftet är att personalen ska kunna kommunicera med riskpatienter på ett mer effektivt sätt och kunna stödja patienten i de beteendeförändringar denne vill genomföra. 89

91 Förskoleprojekt Under 2012 slutfördes pilotprojekt Haja Hälsan. Projektets huvudsyfte har varit att utveckla arbetsmetoder som kan användas för att förbättra de små barnens hälsa genom att samarbeta med familjen, förskolan och barnen. Målet har varit att stimulera till att skapa hälsosamma vanor när det gäller mat, mellanmål, drycker och godis. Projektet har mottagits väl av både förskolepersonal, föräldrar och barn. De studiebesök som barnen gjort på kliniken har upplevts mycket positivt. Viktiga erfarenheter är dels att man ska lägga tid på att förankra arbetet med tilltänkta samarbetspartners och dels att man ska se till att få utrymme att prata med föräldrar och personal i samband med verksamhetens ordinarie möten. Patienternas bedömning av tandvårdens information För femte året i rad använde Folktandvården den landstingsgemensamma patientenkäten om bemötande och information. Enkäten besvarades under året av drygt 8800 patienter, totalt under de fem åren har mer än svar registrerats. Nära 87 procent instämmer helt i att de fått tillräcklig information. Lika stor del av kvinnor och män är nöjda med informationen. Resultatet för året är något bättre än för de fem åren sammantaget. Folkhälsosamarbete Folktandvården deltar i samtliga aktiva kommunala folkhälsoråd. Mål: Kariesfria barn och ungdomar En av tandvårdens viktigaste uppgifter är att bedriva bra barn- och ungdomstandvård med målet att skapa förutsättningar för en god munhälsa hela livet. För att förbättra munhälsan hos länets barn och ungdomar ska klinikerna samverka med andra verksamheter som arbetar med barn t ex mödravården, barnhälsovården, förskolor, skolor och migrationsverket. 90

92 Målet är att tiden i utåtriktad verksamhet ska motsvara 5 procent av den kliniska barntandvårdstiden. Under 2012 uppgick tiden för folkhälsoarbete till 5,7 procent, orsaken till att tidsåtgången blev hög var framförallt engagemanget i HOPP-projektet kring i överviktiga barn i Gällivare kommun. Både barn och vuxna behandlas med individuella intervall mellan kontroller och undersökningar. Under 2012 har ca av Folktandvårdens knappt patienter i ådern 3 19 år besökt tandvården för undersökning, kontroll eller akuta besvär. Av dessa har fått fullständig behandling. Könsfördelningen bland de undersökta motsvarar könsfördelningen hos ungdomarna i länet. Mer än 500 asylsökande barn har behandlats. Hälsoutvecklingen hos förskolebarn visar under 2000-talet en fortsatt svagt positiv trend, även om hälsoförbättringen i absoluta tal går långsammare än föregående tioårsperioder. I den nationella uppföljningen ses samma inbromsning i förbättringstakten. Målet för 2012, mer än 93 procent kariesfria 4-åringar, uppnåddes. Resultat 19-åringarna Av de 19-åringar som lämnade barntandvården 2012, hade pojkarna i medeltal 3 lagade eller skadade tänder och flickorna 2,8. Data för hela riket visar också på könsskillnader, pojkar har i medeltal något fler skadade tänder än flickor. För 25 år sedan var det sällsynt att man lämnade barntandvården helt utan skador på tänderna, år 2012 var 26 procent av länets 19-åring helt kariesfri och 59 procent har enbart lagningar på tändernas tuggytor. Målet är att 19-åringar i Norrbotten ska ha lika god hälsa som medelvärdet i riket. Skillnaderna i tandhälsa minskar men fortfarande är färre ungdomar i länet helt kariesfria och medeltalet skador är något högre i Norrbotten än i riket. Många av de skador som finns hos dagens 19-åringar uppkom redan i 7-8 års ålder, för att nå målet friskare 19-åringar är den prioriterade insatsen därför att fortsätta arbeta för god munhälsa och goda kostvanor hos yngre barn och ungdomar i tidiga tonåren. 91

93 Mål: Frisktandvård förstahandsvalet för vuxna För att stimulera regelbunden tandvård erbjuder Folktandvården Frisktandvård, ett avtal om tandvård till fast pris. Målet är långsiktigt att minst hälften av patienterna ska välja avtal. Andelen ökade något och var vid årsskiftet 30 procent. Ökningstakten har minskat senaste året men Norrbotten är ändå ett av de fem län som har störst andel patienter med avtal. Under de senaste åren ses en större andel över 50 år som tecknar avtal medan andelen hos de under 30 år minskar något. Här skiljer sig Norrbotten från många andra landsting. Kvinnor väljer i något större omfattning än män tandvård till fast pris. Inför 2013 anpassas Norrbottens modell för frisktandvård till en fastlagd nationell modell, bland annat för att underlätta för patienter som flyttar. Ådersfördelning frisktandvårdspatienter i Norrbotten

94 Mål: Fler vuxna i regelbunden tandvård En regelbunden tandvård med ett intervall anpassat till behov är viktigt för att i tid upptäcka och behandla munnens sjukdomar. Friska patienter som själva klarar att bevara sin munhälsa har inte behov av lika täta kontakter med tandvården som de sjuka. Folktandvården arbetar med att stimulera norrbottningar att bli regelbundna tandvårdsbesökare. Målet är att antalet revisionspatienter ska öka med drygt 2500 årligen, ett mål som vanligen uppnås i samband med årsskiftet. På grund av att många unga flyttar för studier har ökningen vid årets slut de senaste åren stannat på drygt 1000 nya patienter årligen. Vuxnas hälsoutveckling En större del av den tandvård som utförs i vuxen ålder är relaterad till tidigare utförd vård. En stor majoritet av de unga som lämnar barntandvården idag har två till tre lagade tänder och prognosen för deras framtida munhälsa är därför god. De preliminära resultaten från undersökningen EPI-norr visar att munhälsan hos vuxna förbättrats betydligt under den senaste 20-årsperioden. Hos 35-årsgruppen är förändringen tydligast i antal tänder som är helt fria från fyllningar eller skador fanns i medeltal 12 helt oskadade tänder, 2011 var 21 av 29 tänder intakta. För 50-årsgruppen märks utvecklingen främst i antalet egna tänder är medeltalet egna tänder nära 28, 1991 var motsvarande antal 20. Hos 65-åringarna har andelen helprotesbärare minskat kraftigt, från 40 procent 1991 och 20 procent 2001 till 4 procent I åldersgruppen 75 år är andelen helprotesbärare bara hälften så många som de var hos samma åldersgrupp En förklaring till detta är att fastsittande implantat används som alternativ till avtagbara proteser oftare än för tio år sedan. Totalt sett ser man fler patienter med god munhälsa och fler äldre med egna tänder som har behov av både hälsofrämjande stöd och tandvårdande ingrepp. Resultaten från studien stödjer Folktandvårdens inriktningen mot en större andel tandhygienister. God vård Tillgänglighet i allmäntandvården Under en tioårsperiod har antalet vuxna som varit i kontakt med Folktandvården under ett år ökat med från till över Den ökade tillgängligheten beror på fler arbetade timmar, bättre arbetsfördelning genom utökat teamarbete och på en bättre fördelning av vårdresurser mellan friska och sjuka. Framförallt har omhändertagandet av den stora gruppen relativt friska unga och medelålders vuxna förändrats. Intervallen mellan kontrollerna har förlängts och allt fler vuxna får sina kontroller hos tandhygienisten. Inom allmäntandvården var könsfördelningen på dem som besökte tandvården helt jämn, hälften flickor/kvinnor och hälften pojkar/män. Jämlik vård Vårdåtgärderna och remisserna i Folktandvården följs upp ur jämställdhetsperspektiv. Syftet är att se till att inga osakliga skillnader som beror på kön finns när det gäller erbjudande om vård och typ av behandling som ges. 93

95 Lika många kvinnor som män behandlas i allmäntandvården och skillnaderna i vårdpanorama är små. De största könsskillnaderna ses för specialistbehandling inom områdena tandställning och käkledsbesvär där flickor och kvinnor är överrepresenterade. När det gäller käkledsbesvär stämmer skillnaden väl överens med den skillnad i sjukdomsförekomst som ses mellan könen. Allmäntandläkarna anmäler lika många pojkar som flickor till specialistkonsultation för att bedöma behovet av tandställning. En större andel flickorna fullföljer sedan specialistbehandlingen med fast tandställning, 57 procent av de behandlade var flickor. Mål: Alla ska bli kallade i rätt tid Totalt har mer än vuxna besökt folktandvården under året. Nära vuxna, 41 procent av revisionspatienterna, har fått fullständig behandling i allmäntandvården under året och ytterligare drygt har sökt tandvård för akuta besvär eller annan delbehandling vuxna har behandlats i länets specialisttandvård, många med behov av samverkan mellan flera specialiteter. Målet är att ingen kommun ska ha förseningar i kallelseplanerna. Eftersom barntandvården är högre prioriterad än vuxentandvård förekommer sällan förseningar av någon betydelse för barn. I majoriteten av länets kommuner finns däremot fortfarande förseningar när det gäller vuxna. I Norrbotten är drygt tio procent av de vuxna patienterna försenade. För att minska risken för negativa effekter av förseningar har patienter med hög risk för munsjukdom prioriterats, medan patienter med låg risk fått vänta längre. För att klara uppdraget att kalla vuxna i tid till allmäntandvården bör i de flesta fall hälften av patienterna på kallelselistorna behandlas under ett kalenderår, 2012 nådde man det i fem kommuner. Minst andel behandlades finns i Malmfälten, orsaken är personalbrist och relativt stor andel nyrekryterad personal. Andel av vuxna patienter som fått fullständig behandling, per kommun

96 Intern stafettverksamhet, där personal från kliniker med bra vårdläge reser till andra kliniker, kommer även i fortsättningen att användas för att jämna ut skillnaderna. Patienternas uppfattning om väntetider mäts årligen i bemötandeenkäten. Resultaten för 2012 visar liksom tidigare år att ca 87 procent av både kvinnor och män instämmer i att de får undersökning/behandling inom acceptabel tid, andelen i Gällivare var lägre, 83 procent. Mål: Rätt väg genom vården Folktandvården använder sedan ett par år ett IT-stöd i tandvårdsjournalen för att kunna bedöma risken när det gäller att utveckla sjukdomar i munnen i framtiden. Riskbedömningen hjälper också till med att sätta rätt intervall mellan kontrollerna och underlättar både teamarbetet och valet av lämplig omhändertagandenivå. För patienter med låg risk är målet ett intervall mellan undersökningarna som är längre än 24 månader och allt fler av de friskaste vuxna får också ett längre besöksintervall. Rätt väg vid behov av specialiserad tandvård Patienter med hög risk eller mer komplicerade vårdbehov är vanligen också i behov av specialistbedömning. Ett sätt att underlätta för patienterna är att erbjuda konsultbesök hos specialisttandläkare på hemmakliniken och/eller med hjälp av modern teknik. Under året fick nära 6000 patienter specialistbedömning på sin hemmaklinik. Tio procent av specialisternas arbetstid användes till patientkonsultationer ute i länet, vilket var målet för verksamheten. De patienter som tas om hand för omfattande behandling vid specialistkliniken tilldelas en patientkoordinator vars uppgift är att samordna patientens vård hos de olika specialisterna. Syftet är att garantera rätt väg genom vården och en så smidig behandlingsprocess som möjligt. Specialisttandvård fick under året ta emot drygt 3700 remisser för utredning och behandling av mer komplexa tillstånd. Antalet remisser minskade med mer än tio procent jämfört med föregående år. Inom barntandvården är förklaringen minskande barnkullar vilket leder till färre remisser för 95

97 tandreglering. Inom vuxentandvården har uppbyggnaden av en vårdkedja för tandlossningsbehandling medfört färre remisser till specialistvård. 57 procent av remisserna rör behandling av flickor eller kvinnor, de största könsskillnaderna ses inom områdena käkledsbesvär och tandställning. Mål: Effektiv vård på rätt nivå Med anledning av att munhälsan har förbättrats betydligt under de senaste tjugo åren har behovet av olika kompetenser inom tandvården förändrats,. En större andel behöver framförallt hälsofrämjande behandling och stöd i egenvården vilket får konsekvenser för personalsammansättningen. Folktandvården har som långsiktigt mål att antalet tandläkare och tandhygienister ska vara lika, vilket ska nås genom att en större del av de som nyrekryteras ska vara tandhygienister. Målet att mer än 65 procent av hälsokontrollerna ska göras av tandhygienist uppnåddes i 11 av 14 kommuner under Totalt utfördes tre av fyra rutinkontroller av vuxna och 65 procent av undersökningar av barn och ungdom av teamens tandhygienister. Patientsäkerhet och avvikelsehantering Under året har 581 avvikelser rapporterats i Synergi, 2011 rapporterades 692 avvikelser. Flera av avvikelserapporterna har medfört kvalitets- och patientsäkerhetsförbättringar i form av nya eller reviderade rutiner och förändrat arbetssätt. Utöver klinikernas lokala förbättringsarbete har ett antal divisionsövergripande åtgärder genomförts för att öka patientsäkerhet och kvalitet, till exempel: rutin för sedering med Midazolam på vuxna patienter rutin för omhändertagande av patienter med Waranmedicinering genomgång och kontroll av kvaliteten på remisser till specialist utbildning av röntgenansvariga på samtliga kliniker Patientnämnden har behandlat åtta ärenden som gäller Folktandvården. 96

98 Två ärenden har behandlats av Socialstyrelsens avdelning för enskildas klagomål och två LexMaria anmälningar har gjorts till Socialstyrelsen. Engagerade medarbetare Folktandvården har valt ut fyra strategiska mål som divisionen prioriterar inom området engagerade medarbetare; tryggad personalförsörjning, delaktiga och ansvarstagande medarbetare, tydligt och engagerat ledarskap, lärande organisation. Arbetstillfredsställelse 2012 års medarbetarundersökning gav ett dynamiskt fokustal på 73,1 vilket tyder på att Folktandvården är väl organiserad, har duktiga ledare och att arbetsmiljön är god. Det dynamiska fokustalet, är ett sammanvägt värde som beskriver hur väl rustat organisationen är inför förändringar nu och de kommande 1-1½ år fram i tiden. Värden över 70 visar att organisationen har stor förmåga och kraft att förändras och har liten risk för ohälsa. Medarbetarundersökning, resultat för Folktandvården 2012 Mål: Tryggad personalförsörjning Folktandvården har en årlig personalförsörjningsplan med aktiviteter som syftar att försörja divisionen med rätt kompetens i rätt tid. Under 2012 har de aktiva rekryteringsåtgärderna fortsatt, divisionen har rekryterat personal i alla yrkeskategorier från flera länder. Det långsiktiga rekryteringsarbetet har fortsatt, med erbjudanden om sommarjobb och stipendier till studenter på tandvårdsutbildningarna med anknytning Norrbotten. En rekryteringsgrupp ansvarar för kontakter med utbildningsorter och träffar tandvårdsstudenter regelbundet under utbildningen. Verksamhetsförlagd utbildning på klinikerna för tandhygienister och tandsköterskor har erbjudits. Ett program för att prova på att jobba i tandvården med syftet att attrahera ungdomar till tandvårdsyrkena har lanserats under året och resulterat i ett antal praktikanter ute på tandvårdskliniker i länet. Den knappa tillgången på tandläkare väntas enligt socialstyrelsens prognoser kvarstå de närmaste tio åren, om än en ökad utlandsrekrytering något jämnar ut det akuta behovet på riksplanet. Under året har samarbetet med studentföreningen vid tandläkarutbildningen i Porto, Portugal fortsatt. Under 97

99 augusti sommarjobbade två studenter från Porto i Norrbotten, divisionen har rekryterat sex nya tandläkare från Portugal och har nu 19 portugisiska tandläkare som arbetar i länet. Under hösten 2012 genomfördes en rekrytering med intervjuer på plats i Tyskland som resulterat i att tre till sex nya tandläkare börjar jobba i Folktandvården under första kvartalet Folktandvårdens mål är att Medarbetarundersökning, Jag skulle kunna rekommendera fler än 90 procent av en vän eller kollega att söka arbete på min arbetsplats divisionens medarbetare kan rekommendera andra att söka arbete på arbetsplatsen. Under året har målet inte nåtts. Den lilla minskning som skett i positiva svar i medarbetarundersökningen följer trenden i hela undersökningen och en förklaring kan vara att svarsfrekvensen är högre 2011 och 2012 än tidigare år. Det är dock ett område divisionen kommer att arbeta vidare med under kommande år. Antal anställda Förändring från föregående år Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt antal anställda Arbetstidslagen (ATL) Under 2012 har ingen medarbetare i Folktandvården arbetat mer än 150 timmar övertid. Frisknärvaro och sjukfrånvaro Under året har Folktandvården startat upp programmet Hälsosamma Folktandvården. Hälsoinspiratörer har utbildats i uppdraget att genomföra friskvårds och hälsoaktiviteter på tandvårdens enheter. Målet är att komma till rätta med den ökande korttidssjukfrånvaron, långsiktigt sänka den till folktandvårdens mål och stärka Folktandvårdens arbetsgivarvarumärke. Frisknärvaron för hela divisionen har 2012 sjunkit till 56 procent efter att de två senaste åren hållit samma nivå på 61 procent. Fler män är långtidsfriska (61 procent) än kvinnor (56 procent). Målet är att öka frisknärvaron till att ligga över 70 %. Sjukfrånvaro i procent av bruttoarbetstid, tom månad 12 Långtidssjukfrånvaron har sjunkit under 2012 medan den korta sjukfrånvaron ökat vilket resulterat i att den totala sjukfrånvaron har ökat i divisionen. En uppdelning 98

100 av sjukfrånvaron mellan män och kvinnor visar att det är korttidsfrånvaron bland kvinnor som står för ökningen av den totala sjukfrånvaron. Korttidsfrånvaron bland män har minskat något, medan den långa sjukfrånvaron är i princip oförändrad för både män och kvinnor. Under 2012 var sjukfrånvaron 5,7 procent, divisionens mål är att komma ner till en sjukfrånvaro under 4,2 procent. För att nå detta mål har programmet Hälsosamma Folktandvården startats upp och divisionens chefer har utbildats i hälsofrämjande ledarskap. Mål: Delaktiga och ansvarstagande medarbetare Folktandvården har ett fortsatt gott resultat i den årliga medarbetarenkäten, med ett totalresultat över 70. Dock har det dynamiska fokustalet för sjunkit något vid de senaste två årens enkäter vilket innebär att Folktandvården inte uppfyller målet i divisionsplanen om en positiv utveckling. En förklaring till de lägre resultaten kan vara att svarsfrekvensen varit högre de senaste två åren än tidigare år, 88 respektive 94 och 93 procent. Vid analys av resultaten ses även att de genomgående poängen är lägre i områden med hög personalomsättning där mycket tid går åt att inskola nya medarbetare i yrket. Medarbetarundersökning, utveckling över tid för Folktandvården Inom området delaktighet och medarbetarskap har målet om ett grönt resultat inte nåtts fullt. Medarbetarskap ligger väldigt nära ett grönt resultat medan området delaktighet ytterligare sjunkit från målet. En bild av medarbetarenkäten nedbruten på divisionens yrkeskategorier visar att det är yrkesgruppen tandsköterskor som avviker inom delaktighet. Divisionens långsiktiga satsning på teamarbete där alla yrkesgrupper samverkar kring patientvården och framförallt tandsköterskornas roll i blir mer framträdande ses därför som en viktig satsning för att öka förbättringsområdet delaktighet. Medarbetarundersökning, resultat per yrkeskategori för Folktandvården

101 Mål: Lärande organisation Folktandvården präglas av ett kunskapsbaserat synsätt och ett lärande i vardagen vilket visar sig i ett högt resultat på lärande i arbetet även i årets medarbetarundersökning. Under året har satsningen på utbildning fortsatt med totalt 19 dagars olika interna kurser, traineeutbildning om 10 dagar, tre dagars introduktionsutbildning för nyanställd personal, miljödag för chefer och miljöombud, utbildning i Carita tidbok samt flertalet arbetsmöten och auskultationsprogram för att främja erfarenhetsutbyte mellan individer och yrkesgrupper. Mål: Tydligt och engagerat ledarskap Inom området tydligt och engagerat ledarskap finns förbättringsområdena ledarskap och återkoppling i medarbetarenkäten, här har Folktandvården ett grönt resultat på båda områdena vilket är i enlighet med divisionens målsättning. Folktandvårdens chefer är uppskattade av sina medarbetare, bedriver ett bra ledarskap och är duktiga på att återkoppla till sina medarbetare. För att vidareutveckla ledarskapet i Folktandvården har de utvecklingsinsatser i verksamhetsområdenas ledningsgrupper som startades 2011 även fortsatt under Syftet med insatserna har varit att stärka cheferna i sin roll som arbetsgivarföreträdare och ledare för sina medarbetare. Resultatet på området målkvalitet är även i år en bit ifrån grön zon, ett projekt har startats under året för att förnya målprocessen och att skapa tydligare individuella planer för alla medarbetare som kan följas upp oftare. 100