samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

Transkript

1 Månadsrapport Januari 2016 Månadsrapport Juli 2016 Månadsrapport Februari 2016 Månadsrapport Augusti 2016 Månadsrapport Mars 2016 Månadsrapport September 2016 Månadsrapport April 2016 Månadsrapport Oktober 2016 Månadsrapport Maj 2016 Månadsrapport November 2016 Månadsrapport Juni 2016 Månadsrapport December 2016 Landstingets uppdrag och vision Landstingen ansvarar för välfärd i samhället, i första hand hälso- och sjukvård samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större geografisk yta och kräver stora ekonomiska resurser. Norrbottens läns landsting ansvarar för n hälso- och sjukvård inklusive tandvård n kultur och regional utveckling. Utgångspunkt är den demokratiska uppgiften att företräda medborgarnas intressen. Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Uppdraget avseende kollektivtrafik regleras i kollektivtrafiklagen. Landstingets engagemang i regionala utvecklings- och kulturfrågor regleras inte i lag utan fastställs av de förtroendevalda. Kultursamverkansmodellen styr hur statliga kulturmedel fördelas regionalt. Landstinget bedriver utbildning inom gymnasiets naturbruksprogram på uppdrag av kommunerna i länet. Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas flickors, pojkars, kvinnors och mäns välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Genom aktiva, förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter. Genom aktiva insatser för regional utveckling och kulturverksamhet ska landstinget bidra till Norrbottens utveckling. Insatserna ska skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Värdegrund Landstingets värdegrund vilar på respekten för människovärdet som bottnar i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konvention om barns rättigheter och de andra kon-ventionerna som är ratificerade. Värdegrunden ska genomsyra allt arbete i landstinget. Värdegrunden utgår från en humanistisk människosyn. Landstingets värdegrund: n n Alla människor - lika värdefulla - allas insatser är lika värda Kreativitet, engagemang, delaktighet och ansvarstagande n Öppenhet och samverkan

2 EKONOMISKT RESULTAT Periodens resultat Landstingets resultat efter finansnetto visar ett överskott på 40 mkr, vilket är 85 mkr bättre än föregående år. Avvikelsen mot periodbudget är +6 mkr. Skatteintäkterna har ökat med 221 mkr, huvudsakligen till följd av höjd skatt. Bidrag och utjämning har minskat med 12 mkr. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 66 Mkr (3,6 procent) med hänsyn tagen till att föregående år erhölls återbetalning med 44 mkr från AFA avseende 2004 års erlagda försäkringspremier. Resultaträkning (Mkr) Förändring Avvikelse mot budget 2016 Verksamhetens intäkter ,8% 21 Verksamhetens kostnader varav personalkostnader ,6% -5 varav övriga kostnader ,3% -5 varav avskrivningar Verksamhetens nettokostnad ,2% 11 Skatteintäkter ,2% 7 Generella stadsbidrag och utjämning Resultat före finansiella poster mkr 11 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat mkr 6 Resultat före finansiella poster Resultatet före finansiella poster visar ett överskott på 35 mkr vilket är 99 mkr bättre än föregående år och 11 mkr bättre än budget. Grafen ovan visar landstingets ackumulerade resultat före finansnetto för aktuell period 2016, helår 2015 samt budget

3 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter har minskat med 8 mkr eller 2,7 % jämfört med föregående år. Ökningen på sålda tjänster avser bl. a asylsjukvård och utomlänspatienter. Minskningen av övriga intäkter är huvudsakligen hänförlig till en återbetalning från AFA på 44 mkr föregående år. Verksamhetens intäkter (mkr) F ö rändring Vårdavgifter Ersättningar från kommuner Sålda tjänster Sålda produkter Statsbidrag Övriga intäkter T o talt Verksamhetens kostnader Personalkostnader exkl. pensioner Personalkostnader exklusive pensioner har ökat med 40 mkr eller 4,1 procent från föregående år. Av ökningen avser 2,6 procent avtalsökningar och 1,1 procent avser volymökningar som förklaras med att antalet anställda har ökat med 57 personer jämfört med samma period Kostnader för övertid har också ökat. Division Närsjukvård har ökade personalkostnader med 9 mkr. De ökade personalkostnaderna finns främst vid internmedicin och vuxenpsykiatrin vid Sunderby sjukhus samt inom primärvården i Luleå-Boden. Införande av nytt personalsystem 1 mars 2015 innebär att divisionen har haft för lågt redovisade personalkostnader under första halvåret Personalkostnaderna i division Länssjukvård har ökat till planerad nivå vilket är ett resultat av att divisionen är fler anställda. Under de första månaderna har även övertiden ökat vilket bland annat kan förklaras av en ovanligt kraftig influensa vilket både påverkat personalen och medfört fler inneliggande under februari månad t.ex. på IVA i Sunderbyn och Gällivare. 2

4 Inhyrd personal Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 54 mkr för perioden vilket är 4 mkr (6,9 procent) lägre än samma period föregående år. Inhyrning av läkare har minskat med 5 mkr. Minskningen av inhyrd sjukvårdspersonal på division Närsjukvård ligger på totalt 5 mkr varav 4 mkr avser läkare. Division Länssjukvård har ökat kostnaderna för inhyrda med 1 mkr där ökningen ligger på övrig vårdpersonal. Inhyrd perso nal per divisio n (M kr) F ö rändring mellan perio derna F ö ränding % N ärsjukvården ,6% Läkare ,5% Övrig vårdpersonal ,0% Länssjukvården % Läkare ,0% Övrig vårdpersonal ,0% T o talt ,9% Riks- och regionsjukvård Kostnaderna för riks- och regionsjukvård är 138 miljoner kronor vilket är 8 mkr högre (6,2 procent) än samma period föregående år. Division Närsjukvård har lägre kostnader för köp av riks- och regionsjukvård än förra året och det kan bero på en normal variation av utomlänsvård. Division Länssjukvård har ökade kostnader för riks- och regionsjukvård framför allt avseende öppenvård som ökat med 7 mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Därutöver har divisionen haft kostnader med 7,6 mkr för en mycket svårt sjuk patient. Läkemedel Kostnaderna för läkemedel uppgår till 230 mkr vilket är 26 mkr (12,7 procent) högre än föregående år. Ökningen avser främst förmånsläkemedel (+23 mkr eller 16 procent) där läkemedel inom smittskyddslagen (hepatit och HIV) uppgör en ökning med 10 mkr. I division Närsjukvård har kostnader för läkemedel ökat främst inom s k solidariskt finansierade läkemedel. Antal patienter som behandlas för blödarsjuka är oförändrat, det är kostnaderna för nya preparat som medfört kostnadsökningar. Även fler dygndoser av Cerezyme har ökat kostnaderna. Inom internmedicin har kostnader för immunsuppresiva och cytostatika läkemedel ökat. I division Länssjukvård fortsätter läkemedelskostnader att öka och det är främst kopplat till verksamhetsområdena kirurgi/urologi, ögon samt barn. Inom ögon behandlas patienter med ett nytt bättre preparat som kraftigt ökat läkemedelskostnaden. Arbetad tid Arbetad tid, omräknat till årsarbetare inklusive övertid och timvikarier, har ökat med i snitt +4 årsarbetare eller +0,1 procent i jämförelse med snittet per 3

5 mars Om hänsyn tas till att år 2016 är ett skottår och att påsken infallit i mars (påsken 2015 var i april) så är ökningen ca 1 procent vilket motsvarar 52 årsarbetare. I division Länssjukvård har den arbetade tid ökat delvis som ett resultat av ökat antal anställda. Även övertiden har ökat. De flesta verksamhetsområden har ökat antalet årsarbetare som en följd av ökat antal anställda. I division Närsjukvård är den arbetade tiden på samma nivå som föregående år. Arbetstiden inom akut omhändertagande ökar mest och en viss ökning finns även inom vuxenpsykiatrin. Primärvården minskar något. Ser man till närsjukvårdsområde så ökar Kalix och Gällivare medan Piteå minskar. Övertid Antalet övertidstimmar har ökat med ca 22 procent jämfört med 2015 och 2014 vilket motsvarar ca 20 årsarbetare. 4

6 Antal anställda Antalet anställda har ökat med 79 st sedan december Ökningen avser 33 läkare, 24 sjuksköterskor och 29 övrig vårdpersonal medan övrig personal har minskat med 7. Jämfört med jan-mars 2015 har antalet anställda ökat med 57 st. Den största ökningen återfinns inom division Länssjukvård och överensstämmer med divisionens målsättning att öka antalet anställda. Resultat divisioner Divisionerna redovisar ett negativt resultat med 65 mkr vilket är 14 mkr sämre än resultatmålet för perioden (-51 mkr) och 12 mkr sämre än föregående år (-53 mkr). Divisionernas ekonomiska handlingsplaner avviker negativt med drygt 14 mkr mot plan och samtidigt ökar andra kostnader mer än planerat, t ex läkemedel och riks- och regionvård. Division Närsjukvård och division Länssjukvård har de största avvikelserna. 5

7 Uppföljning ekonomisk handlingsplan Nedan redovisas uppföljningen av de ekonomiska handlingsplanerna per division. Per mars har totalt 20,6 mkr effektuerats av planerade 35 mkr. Ekonomisk handlingsplan 2016 Sparkrav Utfall Helår 2016 Mars 2016 Mars 2016 Närsjukvård 148,4 24,6 14,3 Länssjukvård 30,8 5,9 2,8 Kultur och utbildning 3,0 0,8 0,8 Länsteknik 2,4 - - Service 6,5 0,7 0,4 Folktandvård 6,3 1,2 0,5 Regional utveckling 2,6 0,6 0,6 Landstingegemensamt 5,0 1,2 1,2 Totalt 205,0 35,0 20,6 För minskning av kostnader för inhyrd personal finns en särskild handlingsplan (utgör en delmängd av handlingsplanen ovan). Per mars har totalt 7 mkr effektuerats av planerade 10,8 mkr. Ekonomiska effekter - inhyrd sjukvårdspersonal Sparkrav Ack. utfall Ack. utfall Ack. utfall Helår 2016 Mars 2016 jan 2016 feb 2016 mars 2016 Närsjukvård 30,0 8,0 0,8 3,9 7,0 Länssjukvård 15,7 2,8 1,0 1,3 0,1 Totalt 45,7 10,8 1,8 5,2 7,1 Länssjukvård: För närvarande har vissa verksamhetsområden minskat kostnaden för inhyrd personal medan andra ökat vilket på totalen innebär ett utfall i nivå med föregående år. Länssjukvården håller fortfarande kvar vid sparmålet på inhyrd personal men verksamheterna har meddelat att effekterna av sparet kommer framöver då de första månaderna redan var uppbokade och planerade beställningar är gjorda utifrån att uppnå spareffekten. Närsjukvård: En årsplan på kliniknivå för minskning av inhyrda är upprättad med rak periodisering över året. Det ger svårigheter att månadsvis analysera utfallet mot sparplan då behovet av inhyrd personal varierar över året. Jämförelse med föregående år är lika viktigt att beakta. Psykiatrin i Luleå-Boden har inte minskat läkarstafettkostnaderna enligt plan. 6

8 Tillgänglighet Besök NLL totalt I mars månad fick 70 procent ett nybesök hos läkare inom 60 dagar. Målet är 80 procent. Behandlingar - NLL totalt Besök Länssjukvård I mars har fyra av verksamhetsområdena i Länssjukvården erbjudit 77 procent av patienterna ett nybesök inom 60 dagar. Samtliga verksamhetsområden arbetar med åtgärder för att möjliggöra bättre tillgänglighet såsom kvällsmottagningar, genomgång av väntelistor och uppdragsväxling där andra yrkeskategorier övertar en del läkararbetsuppgifter. 7

9 Besök - Närsjukvård 8

10 Flera verksamheter i division Närsjukvård behöver fortsätta att aktivt arbeta med att öka tillgängligheten avseende nybesök, främst verksamheterna inom Luleå/Boden och där särskilt inom lungsjukvård, reumatologi och neurologi. Vid länsdelssjukhusen har tillgängligheten, dvs andelen inom 60 dagar, förbättrats succesivt under de första månaderna av året. Behandlingar - Länssjukvård Både antal personer på väntelistan och andel som inte fått behandling/åtgärd inom 60 dgr ökar. I jämförelse med samma period i fjol så är det totalt ca 1000 personer fler som väntar på en behandling. Det är främst inom kirurgi och ortopedi som väntande till behandling har ökat. Ob/Gyn når målet om att 80 procent behandlats inom 60 dgr. Ob/gyn har också bättre tillgänglighet än samma period 2015, men ligger tros det lägre än åren Behandlingar - Närsjukvård 9

11 Efter att pacemakerverksamheten togs över från centraloperation har flöden kunna effektiviseras och köer arbetas bort. I dagsläget är väntetider för pacemakerimplantat i nivå med målsättningen. 10