ÅRSRAPPORTER DIVISIONER 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSRAPPORTER DIVISIONER 2013"

Transkript

1 ÅRSRAPPORTER DIVISIONER 2013

2 Årsrapport Division Primärvård Stark ekonomi Ekonomiskt resultat Divisionens ram består av två delar, dels ett basuppdrag för primärvård finansierat via kapitering, dels en anslagsdel för tilläggsuppdrag vid sidan av basuppdraget. Tilläggsuppdragen består till största delen av ambulans, observationsplatser, ljusbehandling, bårhusverksamhet och radiologi. Divisionen redovisar ett negativt resultat på 42,3 mkr vilket är 20,2 mkr bättre jämfört med föregående år. Resultatet är 14,9 mkr sämre jämfört med den reviderade årsprognosen per oktober. Resultatförsämringen sista månaderna av året beror på händelser som inte har kunnat förutses. Det beror till största delen på ett ökat behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i de kommuner där Sensia gått i konkurs. Den 24 juni gick Sensia AB i konkurs och landstinget fick ta över cirka listade medborgare, det motsvarar 7 procent av marknaden. Det har också anställts fler ST-läkare samt fattats beslut om särskilda ålderspensioneringar. Det mesta av underskottet härrör från den kapiterade sidan, 29,5 mkr, det är 22,7 mkr bättre än föregående år. Största delen av underskottet på den kapiterade sidan beror på merkostnader för inhyrda läkare på drygt 12 mkr i glesbygden. Merkostnaden för inhyrda läkare har i förhållande till läkarbudgeten minskat med 8,4 mkr jämfört med Divisionen har hyrt in sjuksköterskor för 1,8 mkr 2013, vilket är en ökning med 1,5 mkr jämfört med föregående år. En ytterligare orsak är att det finns kvarvarande kostnader för cirka 8 mkr för delar av hemsjukvårdsverksamheten som skatteväxlades vid årsskiftet till länets kommuner. Det har också genomförts en del ombyggnationer samt sammanslagning av två hälsocentraler till en gemensam i Gällivare. Det finns fortsatt konkurrens av de två kvarvarande privata hälsocentralerna, en i Gällivare och en i Piteå. Vid årets början hade divisionen 85 procent av marknaden, listade. Vid årets slut 92 procent och listade. 1

3 En procent av totala vårdpengen, cirka 6-7 mkr har delats ut som prestationsersättning. De landstingsdrivna hälsocentralerna har erhållit 1,9 mkr för handlingsplanerna och 2,9 mkr för de rörliga prestationsersättningarna. Avdraget för täckningsgrad, andelen öppenvårdsbesök i primärvård i relation till totala antalet besök i öppenvården, mål 80 procent, blev ett avdrag med 3,4 mkr, en ökning med 1,2 mkr jämfört med föregående år. Omställningskostnaderna i form av avgångsvederlag och särskild ålderspension har under året uppgått till 6,2 mkr. Nettounderskottet på den anslagsfinansierade verksamheten är 12,8 mkr, en försämring med 2,5 mkr jämfört med föregående år. Den största delen av underskottet ligger på divisionsgemensamt. Det största enskilda underskottet ligger på basenheten ST-läkare med 7,4 mkr. Sjukvårdsrådgivningen redovisar ett underskott med 2,6 mkr, det beror till största delen på övertid, fyllnadstid, ob och sommaravtal. Divisionen har belastats med engångskostnader för ombyggnation av Arjeplogs hälsocentral med 2,4 mkr, Stadsviken och Haparanda 0,7 mkr, ger en budgetavvikelse på minus 2,1 mkr. Divisionen har inväntat en utredning som ska leda till en kapitering av näringspreparat, det ger ett underskott på 1,3 mkr. Resultat innevarande eller föregående år per verksamhetsområde. Nettokostnadsutfall är lika med avvikelse mot budget. Nettokostnad per verksamhetsområde mkr) Utfall Utfall VO 31 Arjeplogs kommun 0,0-1,9 VO 32 Arvidsjaurs kommun -7,1-7,2 VO 33 Jokkmokks kommun 0,1 1,6 VO 34 Älvsbyns kommun -0,2-3,1 VO 35 Piteå kommun -7,0-12,0 VO 36 Kiruna kommun 4,3 1,3 VO 37 Gällivare kommun -3,0-4,0 VO 38 Pajala kommun -1,2-0,2 VO 39 Övertorneå kommun -0,7-0,1 VO 40 Överkalix kommun -0,6-0,4 VO 41 Haparanda kommun -4,2-2,1 VO 42 Kalix kommun 1,3 2,0 VO 43 Luleå kommun -3,4-5,1 VO 44 Bodens kommun -5,5-10,5 VO 45 Divisionsgemensamt -15,1-20,8 Totalt divisionen -42,3-62,5 2

4 Personalkostnader och arbetad tid Antal årsarbetare* Division Primärvård *Arbetade timmar under 12 månader/1760 Divisionen har under perioden minskat med 166 årsarbetare. Det motsvarar femton procent. Divisionen har under tidsperioden januari till december 2013 minskat antalet tillsvidareanställda med 95 personer. Av minskningen gick 68 personer över till en kommunal anställning i samband med skatteväxlingen av hemsjukvården och hembesöken i februari i år. Observera att antal årsarbetare och antal personer är olika mått. Uppföljning av beslutade sparåtgärder För att anpassa verksamheten till den nya ramen och de ekonomiska villkoren som gäller i vårdvalssystemet togs en ekonomisk handlingsplan för fram som divisionen arbetar utifrån. Mkr Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2013 Effekt av sparåtgärder enligt prognos för 2013 VO 31 Arjeplog 0,2 0,2 VO 32 Arvidsjaur 4,9 3,5 VO 34 Älvsbyn *) 1,1 0,4 VO 35 Piteå *) 6,8 3,0 VO 37 Gällivare 4,2 5,4 VO 43 Luleå *) 2,6 0,2 VO 44 Boden *) 3,1 2,2 VO 45 Divisionsgemensamt 0,4 0,4 Summa 23,3 15,3 *) Dessa verksamhetsområden är berörda av Sensias konkurs, av den anledningen görs ingen revidering från föregående rapporttillfälle. De sparområden som divisionen inriktar sig på är minska merkostnader för läkare anpassa bemanning och omkostnader till listning samarbete och samverkan mellan hälsocentraler 3

5 sänka kostnaderna för öppenvårdsläkemedel omförhandla hyreskontrakt vi arbetar också med aktiviteter för att bibehålla/öka antalet listade. Aktiviteter som Lean träningsskolor för ett gott bemötande och en förbättrad flödeseffektivitet samt ett omhändertagande enligt bästa effektiva omhändertagande nivå (BEON) Ekonomi i balans Enligt ekonomiska handlingsplanen är de sparåtgärder som divisionen lyckats spara in 15,3 mkr av totalt 23,3 mkr. Sensias konkurs, med övertagande av cirka medborgare, har gett ett ökat behov av hälso- och sjukvårdsinsatser på de landstingsdrivna hälsocentralerna. Från 2014 ska en ny reviderad handlingsplan tas fram för hälsocentralerna med fortsatt fokus på en ekonomi i balans. Investeringar Investeringar (mkr) Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut Akuta investeringar - beslut Övriga investeringar - beslutade före 2013, men effektuerade under året Summa

6 God hälsa och god vård Fyra viktiga händelser har på olika sätt påverkat primärvården året som gått. Den första är skatteväxlingen av hemsjukvården till kommunerna som genomfördes vid årsskiftet och där berörd personal gick över till kommunerna den 1 februari Den andra är erbjudandet om hälsosamtal till alla 30-åringarna. Det tredje är byte av namn från hälsocentral till hälsocentral och i samband med det introduktionen av en egen grafisk profil för primärvården. Den fjärde är Sensias konkurs i slutet av juni Utöver dessa händelser har divisionen fortsatt anpassningen till vårdvalsreformen. Division har i december 92 procent av befolkningen i länet aktivt eller passivt listade. Resultaten för hälsocentralernas verksamhet redovisas i beställarsektionens årsrapport för Vårdval Norrbotten. 1 Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete Förutom det fortsatta arbetet att förstärka stödet till blivande och nyblivna föräldrar och kvalitetssäkra verksamheten inom mödra- och barnhälsovården har hälsocentralerna erbjudit hälsosamtal till alla 30 åringar. Under 2013 har 5 procent eller 524 personer av alla 30 åringar genomfört ett hälsosamtal. Vid de landstingsdrivna hälsocentralerna har det under samma period förskrivits 5936 FaR (fysisk aktivitet på recept) varav 3930 listade har en dokumenterad uppföljning av sitt FAR. 916 patienter har en journalförd åtgärd för alkohol och 3854 patienter har en journalförd åtgärd vad gäller matvanor. 725patienter har fått tobaksavvänjning/kvalificerad rådgivning. 2 Första bedömning Samtliga hälsocentraler är anslutna till sjukvårdsrådgivningen 1177 och Mina vårdkontakter. 0:an i vårdgarantin Telefontillgängligheten prioriteras högt i divisionen och 91 procent av alla inkomna samtal besvarades under samma dag år Årets lägsta siffra noterades under juli månad och beror huvudsakligen på en fördubbling av antalet telefonssamtal till många hälsocentraler de första veckorna efter Sensias konkurs. 5

7 7:an i vårdgarantin Tillgängligheten till läkarbesök inom sju dagar har förbättrats med två procent jämfört med förra året. Sammantaget fick 92 procent av patienterna med ett bedömt behov av läkarkontakt ett besök inom vårdgarantin. Under året har arbete gjorts för att förbättra och kvalitetssäkra registreringsrutinerna och överföring till nationella väntetidsdatabasen. 3 Stöd vid långvarig sjukdom För de patienter som har behov av stöd och behandling under en längre tid är ett teambaserat arbetssätt och bästa effektiva omhändertagande nivå två av divisionens strategier. Läkemedel Division Primärvård har alltsedan 2011 följt förskrivningen av beroendeframkallande läkemedel på läns- och hälsocentralsnivå. Antalet individer som fått dessa läkemedel per kvartal har också redovisats i tre åldersgrupper samt uppdelad på kön. 6

8 Som framgår är förskrivningen tämligen stationär, med huvudsaklig förskrivning till de äldre och till fler kvinnor än män. Påbörjade åtgärder för att sänka antibiotikaförskrivningen till äldre personer har fortsatt under året och nya insatser tillsammans med kommunerna planeras inför kommande år. 4 Komplexa behov och hemsjukvård Sedan i våras finns Meddix öppenvård i bruk som ett komplement till Meddix slutenvård som funnit ett antal år. I Meddix öppenvård ska primärvården och berörd kommun tillsammans med patienten upprätta en samordnad individuell plan, SIP, när patienten behöver insatser från fler än en huvudman. Vid årsskiftet 2012/2013 hade cirka 2000 SIP upprättats för patienter i hemsjukvård vid landstingets hälsocentraler. Allt för att underlätta övergången/överlämnandet av hemsjukvårdspatienter från landstinget till kommunerna. Insatser inom patientsäkerhetsområdet i övrigt se särskild Patientsäkerhetsberättelse för Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Länsenheten Särskilt stöd/ Funktionshinder omfattar verksamheterna Rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS, Länsenhetens vuxenhabilitering, Neuropsykiatriska vuxenteamet samt hjälpmedelsverksamheten. LSS verksamheten Antalet ansökningar om Råd och Stöd enligt LSS i länet var 186 stycken under 2013, av dem fick 12 personer avslag på sin ansökan. Den 1 oktober varje år gör Länsenheten en mätning av pågående ärenden inom LSS Råd och Stöd. 1 oktober 2013 var det 574 pågående ärenden inom LSS verksamhet. Av de 574 ärendena var 53 procent män och 47 procent kvinnor. 7

9 Behovet av hjälp är indelade i nio behovsområden som är klassificerade enligt ICF. De tre största behovsområdena registrerade under 2013 är stöd i förhållande till arbete/ekonomi 21 procent, hemliv 16 procent och samhällsengagemang 14 procent. NeuroVux (Neuropsykiatriska vuxenteamet) Under året inkom 217 remisser. 42 procent av dem gällde kvinnor och 58 procent män. Under året 2013 utreddes 66 personer av NeuroVux. Antal patienter på väntelista för utredning var vid årsskiftet 300 personer. Vuxenhabiliteringen Under 2013 aktualiserades 170 ärenden, via remisser och egen vårdbegäran. Av dessa var 42 procent kvinnor och 58 procent män. Psykologerna inom Vuxenhabiliteringen har genomfört 17 diagnosutredningar. Hjälpmedelsverksamheten Riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten Riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning är från och med 2013 gemensamma för landstinget och kommunerna i länet. Förslag på förändringar inför 2014 har tillsammans med representanter för kommunerna i länet lämnats till politiken för beslut. Samverkan kring riktlinjerna är reglerat i det gemensamma policy och samverkansdokumentet. Förslagen har presenterats för handikapp- och pensionärsorganisationerna som haft möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. Stöd till förskrivare Rådgivning till förskrivare har gjorts bl.a. via telefon, video och patientbesök tillsammans med förskrivare. Samtliga patientmöten registreras i patientjournalsystemet. Under 2013 har 1087 vårdkontakter registrerats i VAS. För 79 procent av de registrerade vårdkontakterna är patienterna yngre än 65 år. I vårdkontakterna har ärendena remitterats in från förskrivare i kommunernas ordinära boende (48 %), särskilt boende (6 %), hälsocentral (15 %), barnhabilitering (13 %), psykiatri (5 %), logopedi (11 %) och övriga (2 %). Hjälpmedelskonsulentverksamheten har registrerat vårdkontakter för 623 personer, 287 kvinnor och 336 män. 27 procent av personerna var under 20 år och 77 procent var under 65 år. Under 2013 inkom 724 remisser till Hjälpmedelskonsulenterna. 54 procent av remisserna kom från landstingets förskrivare och 46 procent från kommunernas förskrivare. De interna remisserna kom från rehab (4 %), barn- och ungdom (30 %), länslogopedi (30 %), vuxenpsykiatri (9 %), primärvård (26 %) och övriga (1 %). Under 2013 har 750 nya patientärenden registrerats i patientjournalsystemet. Länshjälpmedelsgruppen Länshjälpmedelsgruppen har vid de 19 mötena under året behandlat 508 patientärenden. 405 remisser har inkommit till Länshjälpmedelsgruppen. 151 remisser har inkommit från landstinget och 254 remisser från kommunerna. 8

10 5 Livskraftig enhet Arbetet med värdegrunden och användningen av lean-strategier(göra skillnad för patienterna) i verksamheten har fortsatt under året. Kärnprocesserna hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, första bedömning, stöd vid långvarig sjukdom, komplexa behov/hemsjukvård är grunden när vi planerar och följer upp resultaten. Tester av olika metoder för visualisering av resultat och processer pågår. En utbildning för intresserade chefer, Leanträningsläger har genomförts och ytterligare ett antal hälsocentraler har genomfört lean-spel. E-hälsa är ett annat av divisionens strategiska områden - för att ge invånarna större möjligheter att själva interagera med vården via Internet, öka tillgänglighet till konsultationer mellan vårdpersonal, säker informationshantering och uppföljning. Möten via videoteknik mellan personal har ökat och en stor del av våra interna utbildningar genomförs via video för att minska resande. Divisionen fortsätter att dra nytta av att vara en stor aktör. Samordning och samnyttjande av resurser är numera en tydlig strategi. Engagerade medarbetare Divisionens medarbetare ska bidra till att verksamheternas mål uppfylls. Detta förutsätter att medarbetarna ser utvecklingsmöjligheterna och är motiverade och delaktiga i utvecklingen av det dagliga arbetet samt att de har en helhetssyn och förståelse för hur de bidrar till verksamhetsmålen genom sitt arbete. Kompetensutveckling och rekrytering I likhet med tidigare år har divisionen fortsatt att satsa på att rekrytera fler specialister i allmänmedicin. I staben finns en särskild tjänst avsatts för uppdraget. Under 2013 har olika informationsaktiviteter och rekryteringsresor genomförts såväl inom landet som utomlands. Med en god handledning och ett bra omhändertagande av läkarassistenter, AT-läkare, ST-läkare och läkare med utländsk legitimation är ambitionen att öka antalet specialister i allmänmedicin i länet. I december 2013 har divisionen 62 ST-läkare placerade runt om i länet vilket var 3 fler i jämfört med Divisionen har även satsat på att vidareutbilda fler sjuksköterskor till distriktssköterskor, barnmorskor, AKS (avancerade kliniska sjuksköterskor) och ambulanssjuksköterskor under sjuksköterskor har beviljats studieförmåner under någon av ovan nämnda vidareutbildningar. Frisknärvaro och sjukfrånvaro Majoriteten av divisionens anställda eller 74 procent har ingen eller under fem dagars sjukfrånvaro under 2013 vilket är 3 procent högre jämfört med Sjuktalet har däremot ökat från 3,95 procent 2012 till 4,65 procent av bruttoarbetstiden Det är framförallt sjukfrånvaron 90 dagar eller mer som har ökat. Antal anställda I december 2013 fanns det 1001 tillsvidareanställda i divisionen, en minskning med 95 personer jämfört med föregående år. Orsaken till personalminskningen är dels en anpassning av antalet anställda till aktuell listning av patien- 9

11 ter inom ramen för vårdvalet samt skatteväxlingen av hemsjukvården till kommunerna. Noterbart är att från det att vårdvalet infördes år 2010 har divisionen minskat antalet tillsvidareanställda med 319 personer. 10

12 Årsrapport 2013 Division Opererande Ekonomiskt resultat Divisionen redovisar ett underskott för 2013 med -37,7 mkr vilket är en negativ avvikelse med -19,1 mkr mot resultatmålet (-18,6 mkr). Resultatet har försämrats kraftigt sedan maj och förklaras av höga kostnader för riks- och regionsjukvård under våren och sommaren, ökade kostnader för flygambulans pga. kraftigt ökade flygtimmar fr. o m april, lägre ersättning från kömiljard efter sommaren samt ökade kostnader för personal (vikarier, övertid, mindre semesteruttag osv). Kostnader för inhyrning av personal (intensivvårdsjuksköterskor och läkare) har också ökat under hösten. Avvikelsen (-19,1 mkr) mot resultatmålet sammanfattas personalkostnader -16 mkr inhyrd personal -5 mkr ersättning från kömiljard -9 mkr sjuktransporter -5 mkr läkemedelskostnader +7 mkr intäkter +6 mkr övriga kostnader +3 mkr. Divisionens mål är att minska personalkostnader men istället har kostnaderna ökat och avser kostnader för vikarier, övertid samt utbildning/ konferenser. En viss ökning av antalet anställda och antalet årsarbetare har skett under året. 11

13 En betydande del av avvikelsen är hänförlig till intäkter från kömiljarden för tillgänglighet. I resultatmålet beräknade divisionen att erhålla 20 mkr i ersättning från kömiljarden (år 2012 fick divisionen 33,4 mkr) men divisionen har erhållit knappt 11 mkr. Anledningen är att divisionens verksamheter, under flera månader, inte har nått upp till kömiljardens mål för tillgänglighet, som mäts på ett nytt sätt fr o m Kostnader för sjuktransporter har ökat och förklaras av en kraftig ökning av flygtimmar med flygambulans (336 timmar eller 28 procent) medan transporter med helikopter har minskat (185 timmar eller 24 procent). Totalt medför det en kostnadsökning med 4,7 mkr. Ökningen avser transporter från NUS till länet, från sjukhus utanför regionen till länet (bl a kuvöstransporter) samt inom länet (kusten-malmfälten). En utredning av orsakerna till ökningen har påbörjats. Divisionen har dessutom tappat ca 0,5 mkr (och ytterligare 0,3 mkr befaras) i ambulansintäkter pga brister i funktion för debitering i Ambulink. Bristerna håller på att åtgärdas. Intäkter för patientavgifter, medicinskt färdigbehandlade patienter, transport av utomlänspatienter mm har ökat vilket har påverkat resultatet positivt. Även minskade läkemedelskostnader och diverse övriga kostnader bidrar positivt till divisionens resultat. Kostnader för riks- och regionsjukvård har ökat med 7 procent eller 12 mkr under året. Framför allt är det kostnader för öppenvård vid NUS som har ökat och avser ökad volym strålbehandling (+17 %), fler läkarbesök (+ 12 %) och fler hotellnätter (+23 %). En del av kostnadsökningen är hänförlig till kraftig prishöjning (+12 procent) för strålbehandling vid NUS. Trots att antalet vårdtillfällen vid NUS har minskat med 10 procent är kostnaderna nästan oförändrade. Snittkostnaden per vårdtillfälle har istället ökat. Ökningen är huvudsakligen hänförlig till förändrad viktlista för DRG som är ett resultat av övergång till ny grupperare nationellt. Genomsnittlig vikt/vårdtillfälle har ökat med 11 procent för den vård som division opererande köper vid NUS. Även fasta kostnader för abonnemang vid NUS har ökat kraftigt (46% eller 1,2 mkr) och avser specialistkonsultationer och teleradiologi. De kraftiga kostnadsökningarna vid NUS balanseras av lägre kostnader för vård vid framför allt Karolinska sjukhuset men även av återförda kostnader från 2012 (+5,8 mkr) avseende för högt reserverade belopp för ej fakturerade vårdtillfällen. Nettokostnad och resultat per basenhet Nettokostnad per basenhet (mkr) Utfall Utfall Avvikelse mot mål Avvikelse mot mål Akutsjukvård Sunderbyn -235,7-225,5-4,4-1,4 Akutsjukvård Kiruna -55,5-54,3-1,8-0,3 Akutsjukvård Gällivare -89,2-88,0-0,5 0,2 Akutsjukvård Piteå -86,5-87,1 2,6-1,3 Akutsjukvård Kalix -43,1-48,6-1,7-0,6 VO Akutsjukvård gemensamt -4,5 0,4 2,8 2,7 Sjuktransporter -76,1-67,7-5,0 8,4 Summa Akutsjukvård -590,5-570,8-8,0 7,7 Allm.kir/urologi länsklinik -238,4-231,5-3,6-0,4 12

14 VO Allm.kir gemensamt -8,8-8,6 1,6 3,1 Summa Allm kirurgi/urologi -247,1-240,0-2,0 2,7 Kvinnosjukvården länsklinik -133,4-125,5-3,8 0,3 VO Kvinnosjukv gemensamt -3,3-4,3 0,3-1,0 Summa Kvinnosjukvård -136,7-129,8-3,5-0,7 Ortopedi länsklinik -149,5-141,8-6,1-1,7 VO Ortopedi gemensamt -0,7 -,7 0,0 0,0 Summa Ortopedi -150,2-142,5-6,0-1,7 Ögon länsklinik -54, ,8-0,2 VO Ögon gemensamt -6,2-6,8 0,4 1,4 Summa Ögon -61,0-54,8-1,4 1,1 ÖNH/Käk Länsklinik -96,5-92,4-1,2-1,5 VO ÖNH gemensamt 0,0 -,1 0,0 0,0 Summa Öron / Näsa / Hals -96,5-92,5-1,2-1,5 Privatvård -17,2-17,0 0,8 0,6 Divisionsstab -14,7-13,2-0,3 0,0 Divisionsgemensamt 1460,2 1430,9 1,8 12,5 Riks- o regionsjukvård -181,9-177,2 0,5 9,1 Vårdgaranti -0,2-0,2 0,1 0,0 Patientens fria vårdval -1,9-1,1-0,4 2,3 Projekt 0,0 0,0 0,5 0,0 Resultat -37,7-8,2-19,1 32,3 Antal anställda och personalkostnader Antalet anställda har varit närmast oförändrat de senaste åren medan antalet tillsvidareanställda har minskat, se diagram nedan. Omräknat till antal årsarbetare (heltidsarbetare) visar också att antalet varit närmast oförändrat under de senaste åren. Det innebär att en allt större andel av arbetet utförs av vikarier och tillfälligt anställda. Denna utveckling har även medfört att nyttjandet av övertid har ökat de senaste åren med ökade kostnader som följd, se diagram nedan. 13

15 Uppföljning av sparåtgärder 14

16 Under 2013 skulle divisionens verksamheter genomföra sparåtgärder motsvarande 17,7 mkr. Under året har 11,6 mkr av sparåtgärderna effektuerats. Ett av målen har varit att minska nyttjandet av övertid, främst under sommarmånaderna. Under sommaren har övertiden minskat men inte i tillräcklig omfattning och under hösten har övertiden åter ökat, se diagram ovan under rubriken Antal anställda och personalkostnader. Stor personalomsättning på vissa enheter, svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och barnmorskor, behov av förstärkning och extravak till svårt sjuka patienter, hög arbetsbelastning p g a ökat akut flöde i slutet av året mm är orsaker till ökningen av övertid. Avvecklingen av kirurgbakjouren i Kiruna har skett senare än planerat. En översyn av lokalerna i fd centraloperation i Kiruna pågår men kommer inte att minska lokalkostnaderna under detta år. Verksamhetsområde ortopedi lyckas inte reducera personalkostnader, vilket var planerat. Mkr Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2011 Effekt av sparåtgärder per 2011 Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2012 Effekt av sparåtgärder per 2012 Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2013 Effekt av sparåtgärder per 2013 VO Akutsjukvård 6,0 3,8 13,1 11,2 9,5 9,5 VO Allmänkirurgi/urologi 2,0 2,1 3,6 5,9 1,5 0,5 VO Kvinnosjukvård 2,0 0,7 1,7 0,8 1,2 0,9 VO Ortopedi 4,0 0 6,8 1,5 4,1 0,1 VO ögon 0,5 0 4,6 4,6 - - VO ÖNH/Käk 1 0,8 0,7 0,5 1,4 0,6 Sjuktransporter 2, Riks- och regionsjukvård 4,0 13,0 - - Summa enl divisionsplan 18,0 7,4 34,6 37,5 17,7 11,6 Investeringar Sammanställning investeringar Investeringar divsion: Opererande Sumbeslutad ram 2013 Ej investeringa beslutade tom 2012 Årets investeringsut gifter kalkylbelopp Tabellen ovan visar att investeringarna följer planen avser helår Ekonomi i balans Årets investeringsut gifter Ej investeringa beslutade tom 2013 Investeringar Planerade investeringar- Beslut Övriga investeringar - beslutade före 2013, men effektuerade under året Hjälpmedel Sum Divisionen har inte en ekonomi i balans. Ändamålsenlig struktur eller kostnadseffektiva vårdprocesser räcker inte för att nå en ekonomi i balans. Den handlingsplan som togs fram hösten 2011 och som reviderades under hösten 2012 räcker inte för en ekonomi i balans. Ökade kostnader för riks- och regionsjukvård och sjuktransporter är svåra att hantera och ledningen för division 15

17 länssjukvård kommer att jobba vidare med de frågorna under år Arbetet med att minska övertider fortsätter. Kostnadseffektiv produktion Ett viktigt mått som används nationellt för att jämföra produktivitet inom sjukvården är kostnad per DRG-poäng. Kostnaden per DRG-poäng uttrycker hur kostnadseffektivt produktionen utförs. Ett av divisionens mål är att produktionskostnaderna ska ligga i nivå med genomsnittet för läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen. En jämförelse av produktiviteten 2012 med 2011 visar att flera av divisionens verksamheter har tappat produktivitet. Sunderby sjukhus har tappat mest. Totalt för divisionen är produktivitetsförsämringen dock marginell, ca 2 mkr. Något färre besök/behandlingar samt vårdtillfällen vägs upp av att casemix (vårdtyngd) har ökat. Trots minskad produktivitet har divisionens verksamheter år 2012 en genomsnittlig kostnadsnivå i slutenvård som ligger i nivå med eller är lägre än genomsnittet för läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen, se diagram nedan. Ett fåtal verksamheter ligger fortfarande kvar på en högre kostnadsnivå vilket förklaras med att kostnaderna fördelas på låga produktionsvolymer. På klinikerna käkkirurgi och ögon är det mycket låga volymer i slutenvård. Under 2013 fortsätter produktiviteten att minska på grund av minskade produktionsvolymer (färre vårdtillfällen, färre vårddagar, minskat antal operationsminuter) samtidigt som kostnader för personal ökar. En smygande försämring av produktiviteten kan medföra att divisionens produktionskostnader, vid en jämförelse med övriga sjukhus, inte längre håller samma nivå vilket medför att ytterligare åtgärder måste vidtas för att förbättra produktiviteten. En jämförande analys av 2013 års kostnader kommer att göras under hösten. 16

18 Kostnadseffektiva vårdprocesser Vårdprocesserna i divisionen ska uppfylla målen inom områdena: patienttillfredsställelse, kostnader, kliniskt status, funktionellt hälsostatus. Först då är processerna effektiva. Divisionens verksamheter har påbörjat arbetet med att kartlägga sina huvudprocesser och identifiera mångdimensionella mått och mål för att leda och styra processerna. Målen i vårdprocesserna ska vara utmanande och när målen inte nås ska konkreta förbättringsåtgärder vidtas. Ett mål är att kostnaden per DRG-poäng inom de mest betydande vårdprocesserna ska ligga i nivå med läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPPdatabasen. En analys av de största vårdprocesserna (DRG med högst totalkostnad) inom slutenvård visar att flertalet har en kostnadsnivå som är i nivå med eller till och med lägre än de sjukhus som finns representerade i den nationella KPPdatabasen, se diagram nedan. I Gällivare är produktionskostnaderna fortfarande högre inom några av dessa DRG vilket förklaras av att kostnaderna fördelas på relativt låga produktionsvolymer. Effektiva processer genom ökad poliklinisering Under 2012 arbetade ÖNH kliniken med att flytta tre operationstyper från sluten vård till dagkirurgi; tonsillektomi > 17 års ålder, nässkiljeväggsoperation och bihålekirurgi. Under 2013 var målet att 90 procent av den planerade operationsvolymen inom dessa områden skulle genomföras i dagkirurgi, det målet nåddes inte riktigt, men polikliniseringen har under 2013 lett till att 458 vårddagar till ett värde av ungefär 1,8 mkr kunnat frigöras till andra patienter. 17

19 God vård Divisionens verksamheter ska kartlägga sina processer och definiera mångdimensionella mått och mål för att leda och styra processerna. Nedan ett exempel på hur det går till, exemplet gäller rektalcancer. Processen rektalcancer (ändtarmscancer) Årligen opereras patienter med diagnosen rektalcancer (ändtarmscancer) i Norrbotten, samtliga i Sunderbyn. I processarbetet har Norrbotten ställt egna höga mål (ljuslila i figuren) som alla är högre än motsvarande riksgenomsnitt. Resultaten (mörklila) når målen för de flesta indikatorerna. Det är framför allt ledtiderna (tiden mellan besök/undersökning/behandling) som inte är tillfredställande även om de inte är sämre än i riket i övrigt. Ett projekt för att förbättra ledtiderna har påbörjats. Sammanfattningsvis har Norrbotten bra resultat i behandling jämfört med riket förutom att vi har något sämre 5 års överlevnad än rikssnittet för kvinnor. 5 års överlevnad för alla patienter i Norrbotten som diagnosticeras med ändtarmscancer under åren ligger näst bäst i landet vid jämförelse av mäns överlevnad (NLL 71,0% och riket 62,5%) men sämst i landet för kvinnor (NLL 55,4% och riket 64,6%). Orsaken till den stora skillnaden mellan män och kvinnor är inte känd. Preliminära analyser visar att överlevnaden blir sämre för kvinnor i Norrbotten med början 3 år efter operationen. Teoretiskt kan den bero på att kvinnor söker senare och har ett mer avancerat stadium vid diagnos, får annan sämre behandling, har en överrepresentation av andra komplicerande sjukdomar men den kan också vara ett statistiskt fenomen, breda konfidensintervall, då antalet insjuknade per år är relativt litet. Fortsatta analyser pågår för att om möjligt ge en förklaring. Med överlevnadstid menas 18

20 tiden mellan diagnos och död och tiden blir längre vid tidig upptäckt och förlängd överlevnad som kan bero på bättre vård. Vid operation av ändtarmscancer följs frekvensen omoperation inom 30 dagar och i Norrbotten är omoperationsfrekvensen 9,7 procent jämfört med 10,4 procent i riket. Andelen sårinfektioner har varit relativt konstant över åren och i nivå med rikssnitt. Kostnaden för en ändtarmcanceroperation i Norrbotten är cirka 107 tkr per vårdtillfälle, vilket är betydligt lägre (28 procent) än snittet i riket som är 148 tkr. Den lägre kostnaden förklaras delvis av att medelvårdtiden är ca 2 vårddagar kortare i Norrbotten jämfört med snittet i riket. Kostnaden för kvinnor är något högre än för män, 108 tkr att jämföra med 104 tkr, och förklaras med något längre genomsnittlig vårdtid för kvinnor. 19

21 Akut inflöde Inflödet av patienter till akutmottagningarna i länet har fortsatt att öka, de senaste fem åren har besöken till länets akutmottagningar ökat med 18 procent. Under 2013 hade mottagningarna besök totalt, vilket är en ökning med knappt två procent jämfört med Inom länet finns skillnader, en ökning av antalet patienter har skett vid akutmottagningarna i Sunderbyn och Gällivare. Den största ökningen både procentuellt och antalsmässigt finns i Sunderbyn, inflödet där har ökat med 1400 besök eller nästan 5 procent. I Gällivare är ökningen knappt 300 personer vilket motsvarar en ökning med 3 procent. I Piteå, Kiruna och Kalix har inflödet minskat under Den största minskningen är vid akutmottagningen i Kalix, där har inflödet minskat med drygt fem procent eller 360 besök. 20

22 I Kiruna finns sedan september en ny jourstruktur med legitimerad läkare i första linjen på akutmottagningen. Ett nytt arbetssätt med daglig styrning, uppföljning och återkoppling i det dagliga arbetet har också införts. Under året har divisionen drivit ett projekt för bemanna akutmottagningen i Sunderbyn med en specialist i allmänmedicin. På grund av rekryteringsproblem har projektet inte fallit ut helt som planerat, men statistik visar att resultaten förbättrats då specialisten i allmänmedicin varit på plats. (Såväl tid till första läkarkontakt som den totalt handläggningstiden på akutmottagningen har förbättrats.) Projektet har lämnats över till division Närsjukvård, förhoppningen är att på sikt hitta en lösning med bemanning med akutläkare i Sunderbyn. Akutmottagningarna på länets sjukhus har bland de kortaste väntetiderna i landet. Det visade Socialstyrelsens senaste kartläggning av väntetiderna på Sveriges 70 akutmottagningar vid sjukhus. Socialstyrelsen använde sig av två mått i kartläggningen: tiden fram till att patienten blir undersökt av läkare samt den totala tid en patient vistas på akutmottagningen. Norrbottens fem akutmottagningar placerar sig väl i båda kategorierna. Läkarbesök Läkarbesöken ökade med 2240 st eller 1,7 procent jämfört med Oplanerade besök, nybesök och återbesök har alla ökat, med det finns skillnader mellan de olika verksamhetsområdena. De oplanerade besöken har ökat med 2,9 procent, större delen av ökningen är inom akutsjukvården, där projektet med specialistläkare inom allmänmedicin pågått. Inom allmänkirurgi/urologi har de oplanerade besöken minskat. Nybesöken har ökat med 1,9 procent, en ökning finns inom alla verksamhetsområden förutom allmänkirurgi/urologi. Återbesöken har ökat med 0,9 procent jämfört med motsvarande period 2012, den största ökningen finns inom allmänkirurgi/urologi och ÖNH. Operationer på operationsavdelningar Totalt sett är antalet operationstillfällen vid länets operationsavdelningar nästan 4 procent färre än Både akuta och planerade operationer är färre, men det finns variationer mellan de olika orterna och de olika verksamhetsområdena. I Piteå har antal operationer minskat med nästan 9 procent, i Sunderbyn har antal operationer ökat lite (knappt en procent) och i Gällivare är antalet operationer oförändrat jämfört med Störst minskning av operationstillfällen finns inom verksamhetsområdena allmänkirurgi/urologi och ÖNH. Inom verksamhetsområde ortopedi har de planerade operationerna minskat samtidigt som de akuta operationerna är i nivå med Förlossningar Antalet förlossningar i länet nådde en toppnotering under 2013; 2470 förlossningar, vilket är 135 fler än ifjol och det högsta antalet förlossningar i länet sedan Sunderby sjukhus hade 1884 förlossningar, 78 fler än 2012 och Gällivare 586 förlossningar, 58 fler än föregående år. 21

23 Mål och mått Patientdelaktighet Under 2013 har ingen nationell patientenkät genomförts, av den anledningen finns inget aktuellt resultat att redovisa för Divisionen har under året arbetat vidare med resultaten från den nationella patientenkäten 2012 som visade att förbättringar behövs inom området patienters delaktighet. Under 2013 har därför Teach Back, en enkel kommunikationsmetod introducerats för att se till att patienten verkligen uppfattar muntlig information rätt. Ett så kallat cue card (kort till stöd för minnet) har tagits fram för att påminna om hur man kommunicerar för att undvika missförstånd och öka delaktigheten. Telefontillgänglighet Målet är att divisionen ska ha en hög telefontillgängligheten, men just nu är telefontillgängligheten 79 procent, vilket innebär att många som ringer inte kommer fram. Problemet är störst på ögonmottagningen, där nästan vartannat samtal inte besvaras. Många samtal dit handlar om att patienterna undrar när de ska få komma på besök/behandling, ögonsjukvården arbetar för att komma tillrätta med långa väntetider till besök/behandling och därigenom minska antalet inkommande samtal. Tillgänglighet Från och med januari 2013 infördes ett nytt sätt att mäta tillgängligheten, faktiska väntetider till besök och behandling 60 dagar eller kortare mäts och dessutom finns ett grundkrav när det gäller andel väntande 60 dagar eller kortare. Divisionen har haft problem att klara de nya målen, divisionen har klarat tillgängligheten till besök åtta månader, varav tre av dem det högre målet 80 procent. När det gäller behandlingar har divisionen klarat målet sju månader, det högre målet nåddes två av dessa månader. Inom divisionen finns det 22

24 stora variationer, under året har ögonsjukvården och ortopedin haft svårast att nå tillgänglighetsmålen. Diagrammet visar tillgängligheten under Operation höftfraktur Divisionen mäter i vilken utsträckning män och kvinnor opereras för höftfraktur inom 24 timmar. Detta är ett relevant mått för kvalitet eftersom fördröjningar leder till ökad dödlighet och andra komplikationer. Målet är att 90 procent av operationerna ska ske inom 24 timmar. Divisionen når inte målet denna tertial, 66 procent av patienterna opereras inom 24 timmar (samma värde för kvinnor och män). En anledning till att resultatet är sämre denna gång är den ishalka som varit denna vinter. Operationsstart på utsatt tid För att kunna använda dagen på ett effektivt sätt vid en operationsavdelning är det viktigt att komma igång i tid. Divisionens mål är att 90 procent av operationerna i Piteå och 80 procent av operationerna i Sunderbyn och Gällivare ska komma igång till kl Resultatet från mätningen i oktober visar att operationsstart på utsatt tid var 64 procent för hela divisionen fördelat enligt följande: Piteå 82 procent (88 procent inom 15 min) Sunderbyn 39 procent (66 procent inom 15 min) Gällivare 71 procent (81 procent inom 15 min) Nyttjad/tilldelad operationstid Nyttjandegraden vid operationsenheten i Piteå är 88 procent, en förbättring jämfört med föregående tertial. Antalet planerade operationer vid ortopeden i Piteå har ökat med 17 procent jämfört med tredje tertialen 2012, men totalt sett under året har antalet ortopediska operationer i Piteå minskat med 5 procent. 23

25 Engagerade medarbetare Arbetstillfredsställelse Divisionen har vid tre tillfällen under året genomfört en trivselbarometer i syfte att få en snabb och enkel återkoppling kring hur divisionens medarbetare har det på jobbet och kunna följa och vidta åtgärder löpande under verksamhetsåret. Enkäten omfattar frågor kring om medarbetarna tycker att de har ett meningsfullt arbete, om möjlighet till utveckling och lära nytt finns, om arbetsklimatet på arbetsplatsen möjliggör utveckling och om man får feedback på utfört arbete. Enkätresultatet sammanställs på divisions- och VO-nivå. Det sammanvägda nyckeltalet på divisionsnivå i december är 7,4 (6,9 april och 7,1 augusti). Divisionens mål är att nå 8,0 på en 10-gradig skala och trenden pekar åt rätt håll. Trivselbarometern är tänkt som ett komplement till den landstingsgemensamma årliga medarbetarundersökningen som inte har genomförts Frisknärvaro/Sjukfrånvaro Divisionen strävar efter att ha en sjukfrånvaro som är mindre än 3 procent av total bruttoarbetstid. Divisionen når inte målsättningen då den totala sjukfrånvaron till och med december är 4 procent. Den korta sjukfrånvaron är 2,05 och den långa 1,95 procent. Trenden är svagt negativ jämfört med 2012 (3,96%) och en mer tydlig försämring jämfört med 2011 då den totala sjukfrånvaron var 3,77 procent. Divisionens kvinnor har en betydligt högre sjukfrånvaro, både när det gäller den korta och den långa frånvaron. Total sjukfrånvaro för kvinnor är 3,25 procent, att jämföra med männen, 2,26 procent. Största skillnaden finns inom den korta sjukfrånvaron har 68 procent av medarbetarna färre än fem dagars sjukfrånvaro vilket är en liten försämring jämfört med Divisionen har inte nått uppsatt mål på minst 75 procent frisknärvaro. Ledarskap Målet är att divisionens medarbetare upplever att ledarskapet är väl fungerande och att samtliga medarbetare har ett väl fungerande medarbetarsamtal. 40 av divisionens chefer har deltagit i en utbildningsinsats kring rollen som lönesättande chef. I trivselbarometern ställs en fråga kring medarbetarsamtal och 67 procent av de svarande har haft ett medarbetarsamtal de senaste 12 månaderna. Det finns anledning att göra fördjupad analys och arbete för att förbättra detta. En kontinuerlig kompetensutveckling för chefer är nödvändig och många av divisionens chefer har gått ledarskapsutbildning i landstingets regi. Chefer uttrycker ett behov av att kontinuerligt få utbildning i framförallt lagar och avtal, arbetsmiljö och ledarskap. 24

26 Kompetensförsörjning Varje verksamhetsområde har en kompetensförsörjningsplan med aktiviteter för att åstadkomma en långsiktig personalförsörjning som är anpassad till verksamhetens behov. Rekrytering av sjuksköterskor är divisionens främsta utmaning. Bristen på specialistutbildade sjuksköterskor är ett problem som funnits ett antal år och under året har även bristen på grundutbildade sjuksköterskor medfört stora problem i verksamheterna. Viss problematik finns inom läkarförsörjningen särskilt i Malmfälten. Divisionen har anlitat bemanningsbolag inom flera verksamhetsområden för att upprätthålla förväntad verksamhet. Divisionen har under många år satsat på att ge studieförmåner till sjuksköterskor som går en vidareutbildning. Under året har en särskild satsning gjorts inom detta område. Inför höstterminens antagningar har 23 personer beviljats studieförmån, inriktning mot IVA och Operation har varit särskilt prioriterat. Inom IVA i Gällivare har ett traineeprogram på sex månader införts och grundutbildade sjuksköterskor har anställts för att väcka intresse till specialistutbildning. Även korttidsbemanning (1-14 dagar) av undersköterskor är en utmaning då landstinget konkurrerar med kommunerna som har stora behov av att återrekrytera vid pensionsavgångar. Divisionen har varit aktiv i att jobba för uppstarten av ett landstingsövergripande projekt kring korttidsbemanning. 25

27 ATL-tid ATL-tid Antal timmar Antal personer Läkare > 300 timmar Övrig personal > 200 timmar Ordinarie personal har arbetat en hel del övertid vilket till stor del beror på stort antal vakanta sjuksköterskebefattningar och bemanningssvårigheter under sommarperioden. En ny arbetstidsmodell har under hösten införts på akutmottagningen i Sunderbyn. Modellen ska löpande utvärderas och i slutet av året syns som förväntat ett minskat behov av både vikarier och övertidsuttag vilket är positivt. Våld i nära relationer Divisionens mål var att minst hälften av alla medarbetare under 2013 skulle genomföra webbutbildning Våld i nära relation. För medarbetare vid akutmottagning och ambulans var målet att alla (100%) skulle utbildas under året. Det resultat som finns visar att divisionen inte når målet, men det resultat som inrapporterats är inte heltäckande, det finns de som har genomfört utbildningen och inte rapporterat in det. Förhoppningen är att divisionens medarbetare i och med att området aktualiserats blivit bättre på att uppmärksamma våld i nära relation. Jämställd vård Divisionens mål var att alla medarbetare under 2013 skulle genomföra webbutbildningen Jämställd vård. Det resultat som finns visar att divisionen inte når målet, men även inom detta område är det så att det resultat som inrapporterats är inte heltäckande. Det finns enheter som har genomfört utbildningen och inte rapporterat in det. Patientsäkerhet 26

28 Divisionen hade 301 patientnämndsärenden under 2013, en ökning jämfört med tidigare år. Många klagomål riktar sig mot verksamhetsansvariga och läkare. De flesta klagomålen avser vård och behandling. Följsamhet hygienregler Full följsamhet till hygienregler är en av de viktigaste åtgärderna för att minska vårdrelaterade infektioner och därigenom öka patientsäkerheten. Divisionens resultat för 2013 är 87 procents följsamhet till klädregler och 77 procents följsamhet till hygienregler. Resultatet påverkas av att många enheter inte rapporterat in sina följsamhetsmätningar. Synergi Under 2013 har 167 vårdskador rapporterats i divisionen, det är i en ökning jämfört med 2012 (109 vårdskador). Antal avvikelser i Synergi ökade med 3,9 procent jämfört med Målet är att 80 procent av alla avvikelser ska handläggas inom 60 dagar, men under 2013 minskade andelen avvikelser som handlagts inom 60 dagar till 30 procent (42 procent 2012). Divisionen har genomfört en internkontroll av avvikelsehanteringen. Målet är att verksamheten ska kunna använda inrapporterade avvikelser på ett systematiskt sätt för att förbättra verksamheten. Granskningen visade att alla verksamhetsområden har rutiner för avvikelsehantering, och avvikelser återkopplas till personalen. Det är förhållandevis enkelt att skriva en avvikelse, men klassificering och uttag av statistik behöver förenklas och förbättras. Division länssjukvård kommer under 2014 att arbeta med avvikelsehanteringsprocessen. Punktprevalensmätning Vårdrelaterade infektioner (VRI) Diagrammet visar de punktprevalensmätningar avseende vårdrelaterade infektioner som utförts från hösten 2008 till hösten Resultatet av höstens mätning var mycket bra. Divisionen fick resultatet 4 procent vårdrelaterade infektioner, och klarade därmed det uppsatta målvärdet på max 5 procent. Snittet i riket var 7,8 procent. 27

29 Punktprevalensmätning trycksår I höstens punktprevalensmätning och ingick 135 patienter från divisionen (18 år och äldre). Trycksår identifierades hos 20 patienter. Andelen patienter med trycksår (16 procent) har ökat jämfört med tidigare mätningar och var högre än snittet i riket (14 procent vid läns/länsdelssjukhus). De flesta trycksåren som identifierats är av grad 1 och 2 och de ställen som är mest utsatta är ryggslut och hälar. En möjlig anledning till ökningen av trycksår kan vara att personalen blivit bättre på att identifiera trycksår av grad 1 och 2. Resultatet visar också att det finns förbättringspotential när det gäller att sätta in åtgärder, en fjärdedel av patienterna med trycksår har ingen åtgärd insatt. Patientsäkerhetskulturmätning Under hösten 2013 genomfördes en mätning av patientsäkerhetskulturen i landstinget. Syftet var att kartlägga styrkor och svagheter i patientsäkerhetskulturen, nivån av patientsäkerhetstänkande hos medarbetare och ledare, samt att tydliggöra förbättringsområden. Svarsfrekvensen var låg, 51 procent, men bättre än vid förra mätningen 2011 (34 procent). Resultatet redovisas i olika dimensioner och ger en bild av säkerhetskulturen i stort. Dimensioner med ett index på 70 eller högre uppfattas som väl fungerande av medarbetarna. Utfall mellan 51 och 69 anger att förbättringar kan vara aktuella men att de sannolikt har lägre prioritet än utfall på nivå 50 eller lägre. Utfall på nivå 50 eller lägre anses av medarbetarna fungera otillfredsställande och ska leda till åtgärder. Lägsta indexvärde (35) ges åt dimensionerna Benägenheten att rapportera händelser och Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete. Övriga områden som ligger under index 50 är Självskattad patientsäkerhetsnivå (45), Lärande organisation (45), Återföring och Kommunikation kring avvikelser (43) samt Arbetsbelastning och personaltäthet (45). Ett positivt resultat är att Samarbete inom vårdenheten verkar fungera väl (indexvärde 78). 28

30 Övrigt Kvalitetsregister och Öppna Jämförelser Divisionens verksamheter deltar i ungefär 35 kvalitetsregister. Målet med deltagandet är att säkerställa en god kvalitet på vården och många kvalitetsregister innehåller även parametrar som patientupplevelse och patientresultat. Divisionens resultat i Öppna jämförelser är jämförelsevis goda. Ett sammanvägt index som tagits fram visar att landstinget ligger på fjärde plats i riket när det gäller indikatorer inom cancersjukvården, bröstcancer är ett av områdena där goda resultat finns. Förlossningsvården i Norrbotten står sig bra i riket. Norrbotten ligger på andra plats i riket såväl när det gäller måtten Bristningar vid förlossningar bland förstföderskor som Kejsarsnitt bland förstföderskor. Även när det gäller låg Apgar-poäng hos nyfödda ligger Norrbotten bra till. Norrbotten ligger även i år i topp när det gäller andel patienter som uppger att de är nöjda 1 år efter höftprotesoperation. Resultaten är också bra när det gäller responstid för ambulans, det vill säga tiden det tar från det att larmcentralen besvarat ett larm till dess att ambulansen är på plats. Vägambulans Antalet ambulansuppdrag uppgick till st vilket är en ökning med drygt en procent jämfört med Därmed har den kraftiga ökning av uppdrag som pågått sedan 2009 åtminstone tillfälligt avstannat. Primäruppdragen utgör 68 procent medan sekundäruppdragen 22 procent. Resterande 10 procent är övriga uppdrag och omfattar bl.a. assistans- och passningsuppdrag. Vid dessa larm är ambulansen ändå är disponibel för larm med högre prioritet. Körsträckan för länets 41 ambulanser uppgick 2013 till ca mil vilket är en minskning med 2 procent från Tillgängligheten vid prio 1-larm följs upp och för 2013 var insatstiden i medel 13 minuter i länet. Spridning mellan de olika ambulansstationerna är stor, mellan minuter. 90 procent av alla prio 1-larm har en insatstid inom 30 minuter. Dokumentationen i ambulansjournalerna blir allt bättre, 97 procent av journalerna bedömdes som godkända vid uppföljning. Ambulanspersonalen följer behandlingsriktlinjerna helt eller delvis i 98 procent av de granskade fallen. Ambulanshelikopter Antalet larm till ambulanshelikoptern var 492 och av dessa utfördes 350 vilket är en minskning jämfört med 2012 och lägre än de senaste åren. Av de larm som inte utfördes var orsaken väderrelaterad vid drygt hälften av tillfällena och den transportmedicinska bedömningen var anledningen till att 40 procent av de inställda larmen inte genomfördes med helikopter. Under året har helikopterlandningsplatsen vid Kiruna sjukhus färdigställts och slutbesiktats. 29

31 Ambulansflygplan stationerat i Luleå Norrbottens läns landsting disponerar tillsammans med de övriga tre landstingen i norra Sverige två ambulansflygplan som tidigare varit stationerade i Umeå. Från och med april 2013 och under en försökstid på två år finns ett av planen stationerat i Luleå i stället. Ett plan i Luleå underlättar transportlogistiken vid både akuta och planerade transporter. Den viktigaste fördelen är att insatstiden från larm till ankomst förkortas. Lösningen ger en alternativ flygtransportmöjlighet och ökad tillgänglighet under veckans alla dagar i och med att regionen disponerar två plan dagtid även på helgen, vilket vi inte gjort tidigare. Planet ska kunna rycka ut dagtid alla dagar i veckan och vara bemannat med sjuksköterska. Om planet måste bemannas med läkare, används planet i Umeå som vanligt. ALERT-utbildning Akutsjukvården har utbildat 700 anställda vid Sunderby sjukhus i en så kallad ALERT-utbildning. Det innebär att personalen använder ett metodstöd för att tidigt upptäcka svårt sjuka patienter och påkalla läkares uppmärksamhet. Regionaliserad läkarutbildning (RLU) Under året har många läkarstudenter genomfört sina placeringar vid olika kliniker inom divisionen. Kursutvärderingarna har generellt sett varit mycket positiva. Kvinnoklinikens uroterapeut fick pris för Bästa handledare på Sunderby sjukhus. Provisio Divisionen har beslutat sig för att byta operationsplaneringssystem. Bytet kommer att äga rum i slutet av 2014, men arbete har påbörjats för att förbereda integration med VAS och förbereda verksamheterna för den implementering som kommer att ske. Det är ett omfattande arbete som kommer att genomföras under Sterilcentraler Med anledning av stängningen av centraloperation i Kiruna och Kalix har sterilcentralerna på båda orterna avvecklats. Narkostandvård Sedan mars 2013 hr narkostandvården i länet koncentrerats till två orter, Piteå och Gällivare. I och med den förändringen flyttades barnnarkoser (framförallt öronbarn ) till Sunderbyn. Det återstår att flytta MR-undersökningar i narkos, de undersökningarna kommer att flytta till Sunderbyn Operation Piteå Under september/oktober genomfördes ett arbete för att utreda förutsättningarna för en förändring av organisationstillhörighet för operationsenheten/dke/sterilcentral/uva i Piteå till länsklinik ortopedi. Resultatet av arbetet ledde fram till ett beslut att förändra organisationstillhörigheten från och med den första januari Uppföljning strukturförändring i Kalix Divisionen har gjort en uppföljning av avvecklingen av centraloperation i Kalix. Sammanfattningsvis har förändringen utfallit som planerat. De verksamhetsförändringar som blivit följden har varit fullt hanterbara. 30

32 Organisationsförändring Under hösten har en del förberedelsearbete genomförts i divisionen för att rigga för den organisationsförändring som trädde i kraft Förbättringspris Kirurg-, urolog- och endoskopimottagningen i Kiruna fick i juni 2013 landstingets pris för bästa förbättringsarbete i vården. Priset avser arbetet med samordnad och integrerad mottagning, och delar av motiveringen lyder så här: Genom det patientcentrerade och uthålliga förbättringsarbetet har tillgängligheten, patientsäkerheten och kvaliteten på mottagningsarbetet ökat. Samtidigt har det nya arbetssättet och ny teknik medfört tids- och kostnadsvinster, inte minst för patienterna som besparas många resor. Prisade medarbetare Helena Carré, ST-läkare i gynekologi och obstetrik vid Sunderby sjukhus, har fått ta emot Lennmalms pris av Svenska läkaresällskapet. Helena Carré får priset för sin forskning som handlar om hur man ska identifiera patienter som riskerar att smittas av klamydia, där hon bland annat kunnat visa att tidigare vedertagna riskfaktorer för sexuellt överförbara infektioner inte längre kan tas för givna. Fredrik Andersson, ambulanssjuksköterska i Jokkmokk, har fått pris för årets livräddande insats vid årets FLISA-kongress i Uppsala. Han får priset för en insats som inträffade i Boden för en tid sedan, då Fredrik Andersson jobbade där. Det handlade om livräddning av ett barn som hamnat under en buss. Tillståndet för barnet var mycket kritiskt, men den vård som gavs såväl i ambulans som på sjukhus gjorde att barnet klarade sig och mår bra idag. 31

33 Årsrapport Division Medicinska specialiteter Stark ekonomi Ekonomiskt resultat Enligt uppdrag har divisionen att senast reducera sina kostnader med 116 mkr. Under 2012 reducerades kostnaderna med 52 mkr och underskottet uppgick till 65 mkr. Ytterligare åtgärder under 2013 skulle minska kostnaderna med ytterligare 25 mkr. Det innebär att divisionen vid årets slut som etappmål 2013 ska redovisa ett resultat på minus 40 mkr. Det ekonomiska resultatet för 2013 är minus 111 mkr och avviker med 71 mkr från resultatmålet. Jämfört med föregående år har resultatet försämrats med 46 mkr. Läkemedelskostnader har minskat kraftigt men köp av riks-/regionsjukvård samt kostnader för egen och inhyrd personal har ökat. Den prognos som gjordes per oktober visade på ett underskott på -88,3 mkr. Under årets två sista månader ökade kostnaderna kraftigt. Det gäller främst köp av riks-/regionvård inom barnsjukvården. Ett fåtal dyra vårdtillfällen för hjärt-/ och njurtransplantationer vid Sahlgrenska och Karolinska och ett ökat antal vårdtillfällen inom neonatalvården (vårdnivå 3) vid NUS var inte kända vid prognosbedömningen. En trolig orsak till de höga läkemedelskostnaderna i vården kan vara att förråden fyllts inför årets jul- och nyårshelger med fler sammanhängande röda dagar. Dyra preparat som Cerezyme får stort genomslag på kostnaderna. Även sjukvårdsmaterial och labkostnader har blivit högre än beräknat. Divisionen styr inte över sk baksträngsbehandling men vi betalar materialet. Kostnaden för dessa har fördubblats under årets två sista månader. 32

34 Divisionens resultat kan sammanfattas till följande poster; Personalkostnader, egen personal (-38,4) Divisionen arbetar aktivt för att klara läkarförsörjningen på både kort och lång sikt. En satsning har därför gjorts på utlandsrekrytering. Lönekostnader under introduktion och språkutbildning är en puckelkostnad som upphör under Antalet arbetade timmar på vårdavdelningarna samt kostnaderna för timvikarier och övertid har varit höga. En av orsakerna är sköterskebristen som försvårar personalplaneringen. Av arbetsmiljöskäl och hot om vitesföreläggande från Arbetsmiljöverket har vissa enheter delats vilket medför ökade kostnader för bemanning. Inhyrd personal (-39,6) Underskottet för inhyrd personal uppgår till 39,6 mkr vilket är 4,0 mkr sämre än motsvarande period föregående år. Den största delen av underskottet är kostnader för att klara behovet av jourbemanningen samt läkarbristen främst inom kardiologi och lungmedicin. Inhyrd personal har inte växlats ut mot nyrekryterad personal i den takt som var planerat. Divisionens kostnader för inhyrd personal kommer att minska under Läkemedel (recept 2,6, slutenvård -24,1) Underskottet för läkemedel uppgår till totalt -21,5 mkr vilket är 20,3 mkr bättre än föregående år. Kostnader för receptläkemedel balanserar och resultatförbättringen är 17,5 mkr jämfört med föregående år. Den huvudsakliga orsaken till minskade kostnader är färre dygnsdoser av blödarpreparat. Underskottet för läkemedel i slutenvård uppgår till 24,1 mkr. Ett ökat antal cytostatikabehandlingar, introduktion av nytt läkemedel för Skellefteåsjukan (FAP) samt ökad läkemedelsbehandling för neurologiska diagnoser har inneburit ökade kostnader. Av underskottet är 6,4 mkr kostnader för cytostatika som ordineras utanför divisionens ansvarsområde och som därmed inte är möjliga att påverka. Riks/region (-12,6) Divisionens långsiktiga arbete med syfte att vårda patienter på rätt vårdnivå genom hemtagning inom hematologi och kardiologi har gett effekt. Insatser att minska köerna vid Klinfys i Sunderbyn har inneburit att fler patienter identifierats för klaffbyte. Detta har inneburit en tillfällig puckelkostnad för thoraxoperationer vid NUS under året som tillsammans med barnsjukvårdens höga kostnader i slutet av året har vänt ett tidigare överskott till underskott. Övriga intäkter/kostnader (1,2) Divisionen redovisar ett överskott för patientintäkter /vårdavgifter andra huvudmän (16,8) medan kostnader för lab ytterligare har ökat under året (- 18,1). Övriga poster (2,5). 33

35 Utfall och resultat per basenhet och VO, 2013/2012 Nettokostnad per basenhet / verksamhetsområde (mkr) Utfall 2013 Utfall 2012 Avvikelse mot budget 2013 Avvikelse mot budget VO Internmedicin gemensamt -1,7-1,5-0,4-0, Internmedicin, S-byn -426,9-275,3-64,8-51, Medicin-/rehab, Kiruna -85,3-100,1-15,8-14, Medicin-/rehab, G-vare -117,3-136,5-6,5 1, Medicin-/rehab, Piteå -184,9-235,5-6,4-8, Medicin-/rehab, Kalix -121,2-152,9-9,7-9, Specialistläkemedel, Int med -159,2-160,8 14,7 6, Riks- o regionsjukvård, Int med -178,1-171,5 9,6 22, Ej genomförda åtgärder -0,4-2,4 7,3-0,7 Summa Internmedicin -1275,0-1236, , VO Rehab/reuma gemensamt -1,1-0,8-0,6-0, Rehab-/reuma, S-byn -165,9-134,4-6,9 0, Länslogopedi -22,6-22,4-0,6-1, Öppenvårdsrehabilitering -3,8-3,8 0,7 0, Specialistläkemedel, R/R -71,3-70,3-37,3-37, Riks- o regionsjukvård, R/R -10,0-11,4-4,9-6, Ej genomf spar rehab/reuma 0 0,0-0,8-0,8 Summa Rehab/reuma -274,8-243,1-50,4-45, VO Barnsjukvård gemensamt 0 0,4 0 0, Barnmed-/hab, S-byn -105,8-100,9-2,9-4, Barnpsykiatri, S-byn -34,9-33,8 0,3 0, Lapplands barnklin, Malmfälten -43,8-42,8 0,1-0, Barnpsykiatri, G-vare -7,7-7,4 0,8 0, Barnmed-/hab, Piteå -22,8-22,0 0,5 0, Barnsjukvård, Kalix -13,6-13,2 0,4 0, Specialistläkemedel, Barn -18,1-15,5-1,3 0, Riks- o regionsjukvård, Barn -78,1-55,9-17,3 6, Ej genomförda åtgärder 0 0,0-1,0 0,0 Summa Barnsjukvård -324,7-291,2-20,3 5, Divisionsstab -14,3-13,5-0,5 0, Spec läkemedel -36,5-45,8 27,3 15, Divisionsgemensamt -14,9-11,1 8,0 16, Privata vårdgivare -13,7-14,0-1,9-2, Arbetsmiljöanpassning/SO -2,1-2,4 0,8 0, Resursenhet -2,3-1,4-1,8-1, Projekt 0 0,0 0 0,0 Summa divisionsgemensamt -83,9-88,0 31,7 29, Landstingsbidrag 1847,4 1793,9-0,1 0,0 Resultat -110,9-64,7-110,9-64,7 34

36 Personalkostnader och arbetad tid Antalet årsarbetare i divisionen ökar, främst handlar det om en ökning av arbetad tid (exkl. timvik och övertid). Antalet övertidstimmar har ökat något medan timmar för timvikarier ligger på samma nivå som vid mättillfället Allt fler äldre multisjuka patienter medför högt vårdtryck på vårdavdelningarna samtidigt som verksamheterna har krav på tillgänglighet. Det sätter press på en jämn bemanningsplanering över året inom alla personalkategorier. Framförallt har det, liksom föregående år, varit svårigheter att rekrytera sjuksköterskevikarier. Ekonomi i balans Uppföljning av beslutade sparåtgärder De planerade sparåtgärderna för 2013 uppgick till 25 mkr. Resultatet blev det omvända med en kostnadsökning på 23,5 mkr för de åtgärder som beslutats. I huvudsak beror det på att kostnader för riks-/regionssjukvård inom barnsjukvården ökat kraftigt och att utfasningen av hyrläkare inom internmedicin försenats. 35

37 Division närsjukvård har påbörjat arbetet med att upprätta ekonomiska handlingsplaner per närsjukvårdsområde. Mkr Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2013 Effekt av sparåtgärder aktuell period Effekt av sparåtgärder enligt prognos för VO Internmedicin 16,0-8,8-2,3 VO Rehab/Reuma 6,0 1,8 2,1 VO Barnsjukvård 2,5-17,0-3,5 VO Divisionsgemensamt 0,5 0,5 0,5 Summa 25,0-23,5-3,2 Investeringar (mkr) Investeringar Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut ,4 1,7 1,7 Akuta investeringar - beslut ,5 0,4 0,4 Övriga investeringar - beslutade före 2013, men effektuerade 3,1 3,1 2,6 under året Summa 14 5,2 4,7 Av 2013 års finansieringsanslag kvarstår 0,5 mkr att fördela. Beställningar för sammanlagt 3,7 mkr är under upphandling och kommer att levereras under Det avser bland annat utrustning till Hjärtcentrum i Sunderbyn och telemetriövervakning till Kalix sjukhus. God vård Tillgänglighet Under 2013 har divisionen klarat grundkravet för tillgängligheten under perioden februari-maj samt oktober månad. Den faktiska väntetiden har varit över 70% under 11 av årets 12 månader. Utlandsrekryteringen av läkare har börjat 36

38 ge effekt, framförallt inom neurologin, och under 2014 fortsätter divisionens långsiktiga arbete för ökad tillgänglighet bl a med förättrad produktionsplanering inom lung- och hjärtsjukvården. En omorganisation av Internmedicin och Rehab/reuma på Sunderby sjukhus (från ) ska tillsammans med övriga effektiviseringsåtgärder ge bättre förutsättningar för att klara tillgängligheten. Barnpsykiatrin har högre krav på tillgänglighet med första besök inom 30 dagar och påbörjad utredning inom ytterligare 30 dagar. De har klarat kraven sedan 2010 och fått tilldelning av statliga stimulansmedel som bidragit till fortsatt goda tillgänglighetssiffror. Senior alert Patientsäkerhet Andelen riskbedömningar som registreras i Senior alert ökar långsamt. Resultaten rör sig i rätt riktning men takten behöver öka. Divisionen har några nya avdelningar som förväntas komma igång med registreringen under Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 37

39 Den låga andelen för nov-dec beror till största delen på att få enheter rapporterat in följsamheten. För november är det 23 av 39 enheter som lagt in sina resultat och för december 16 av 39 enheter. (From januari 2013 beräknas följsamheten på alla enheters värde även om ingen inrapportering skett.) Patientnämndsärenden Antal ärenden under 2013 var 145 (kvinnor 81/män 64). Jämfört med tidigare år har antalet ärenden till patientnämnden ökat. Ökningen är främst inom området Vård och behandling ofta gällande utebliven eller fördröjd diagnos men också inom området Organisation, regler och resurser. Antalet ärenden gällande Bemötande och kommunikation har minskat jämfört med Vårdrelaterade infektioner Beträffande andelen VRI behöver vi vidta fler åtgärder i verksamheterna för att åstadkomma en minskning av antalet vårdrelaterade infektioner. Tittar vi i bakspegeln hade vi det lägsta antalet VRI november 2009 (5,4 %). Ett realistiskt mål för 2014 är under 5 %. Trycksår Antalet trycksår har ökat i alla divisioner. Divisionerna läns- och närsjukvård kommer att genomföra ett gemensamt arbete för att förebygga uppkomst av trycksår. Arbetet startar våren

40 Patientsäkerhetsplan Övriga mål inom området patientsäkerhets följs upp i divisionens patientsäkerhetsberättelse som blir klar 4 februari. Engagerade medarbetare Kompetensutveckling Divisionens medarbetare och verksamhetens behov av kompetensutveckling diskuteras årligen vid medarbetarsamtal och individuella utvecklingsplaner upprättas därefter. En övergripande kompetensförsörjningsplan för divisionen samt per verksamhetsområde upprättades i början på året för de kommande fem åren. Under 2013 har bl a följande aktiviteter genomförts; en analys av arbetet med kompetensförsörjning utfört av extern konsult utbildning av divisionens chefer i löneöversynsprocessen utvärdering av SAM det systematiska arbetsmiljöarbetet och utvärdering av det partsgemensamma samverkansarbetet. Befintliga kompetensförsörjningsplaner kommer under 2014 att integreras i närsjukvårdens övergripande strategiska plan samt i de fem nya närsjukvårdsområdenas mer detaljerade planer för kompetensförsörjning och kompetensväxling. Strategisk satsning på läkarrekrytering Division Medicinska specialiteter har under 2013 fortsatt den rekryteringssatsning som startade 2012 med syfte att förbättra läkarförsörjningen och minska beroendet av hyrläkare. Satsningen har inneburit ökade löne- och omkostnader initialt. Målet har varit, och är, att under 2014 växla in dessa nya läkare i verksamheten mot motsvarande inhyrda resurser. Hittills har ett ca 25 läkare rekryteras och några ytterligare är på väg in. Detta arbete fortskrider, dock har leveranstiden varit något längre än först beräknat. Vi ser dock en vinning i att låta kvalitet gå i första hand för att inte i ett senare skede drabbas av avhopp etc. Projektet ska förutom att rekrytera nya medarbetare i nuläget också ge bättre förutsättningar till en bra utbildningsmiljö och därmed möjligheterna att rekrytera ST-läkare. Arbetstidslagen (ATL) Totalt antal avvikelsetimmar exkl. jour och beredskap i divisionen År Övertid Andel av bruttoarbetstiden % Fyllnadstid Andel av brutto arbetstiden % , , ,47 2, ,20 0,21 Övertiden har ökat under Behoven vid akuta situationer har lösts med ordinarie personal och timvikarier. Totalt antal ATL-tim som överskrider 300 tim för läkare och 200 tim för övriga yrkeskategorier Per den sista december 2013 har sex av divisionens läkare, vilket är en minskning jämfört med föregående år, ett övertidssaldo över 300 timmar. 39

41 Bland övriga yrkeskategorier är det tio medarbetare som har ett övertidssaldo över 200 timmar vilket är fem fler än föregående år. Målsättningen är att ingen ska överstiga de tillåtna gränsvärdena för övertid enligt ATL. Avgörande för måluppfyllelsen är en god bemanningsplanering. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron 2013 för divisionen var 5,11 procent (kvinnor 5,46/män 2,39). Detta är en ökning jämfört med 2012 då sjukfrånvaron uppgick till 4,9 procent (kvinnor 5,2/män 3,0). Divisionens chefer arbetar aktivt med långtidssjukskrivna utifrån landstingets rehabiliteringsrutiner. Andra åtgärder som har vidtagits är bland annat uppmuntran till gemensamma friskvårdsaktiviteter och uttag av friskvårdsbidrag. Antal anställda Förändring från föregående år Tillsvidareanställda Vikarier och övriga visstidanställda Totalt antal anställda Övrigt Intern kontroll Granskning av kostnadsytterfall i syfte att säkerställa kvaliteten i dokumentation både avseende klassificering, övriga registreringar och information ur ett medicinskt perspektiv har genomförts på ett urval av två månader. Resultatet av granskningen visar att det finns kvalitetsbrister som har redovisats för berörda verksamhetschefer inom divisionen. Ansvaret för att åtgärder vidtas läggs i Division närsjukvård på respektive närsjukvårdschef. Granskning av regler, rutiner och arbetssätt vid schemaläggning med stöd av TimeCare har inte genomförts under Division närsjukvård kommer att göra en större översyn under 2014 med syfte att säkerställa att regler, rutiner, systemstöd och arbetssätt är ändamålsenliga och ett effektivt stöd för arbetet med bemanningsplanering. Effektiv vård - Kostnad för divisionens verksamheter i jämförelse med läns-/länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen 40

42 För första gången sedan 2008 har produktiviteten minskat. Sammantaget har kostnaderna ökat inom slutenvård och minskat inom öppenvård medan antalet vårdtillfällen och besök har varit närmast oförändrade. Den beloppsmässigt största produktivitetsminskningen finns vid Sunderby sjukhus. Minskningen återfinns inom samtliga verksamhetsområden med undantag för geriatriken. Uppbyggnaden av kardiologiskt centrum i kombination med hemtagning av kostnadskrävande behandlingar från NUS har påverkat vårdtyngden vilket har ökat kostnaderna och initialt minskat produktivitet. Utlandsrekryteringen av specialistläkare inom internmedicin har också bidragit till produktivitetsförändringen. I jämförelse med de nationella kostnadsnivåerna så ligger ett flertal verksamheter i nivå eller lägre än riksgenomsnittet. Ett fåtal verksamheter ligger fortfarande kvar på en högre kostnadsnivå. En jämförelse av slutenvård för 2012 visar att medicin/rehab klinikerna i Gällivare och i Kiruna, och barnsjukvården i Gällivare fortfarande har en högre genomsnittlig produktionskostnad än snittkostnaden för läns- och länsdelssjukhus i nationella KPP-databasen. För flera av verksamheterna är det låga produktionsvolymer som förklarar högre genomsnittliga produktionskostnader jämfört med riket. I Kiruna förklaras den höga kostnadsnivån delvis av att kostnaderna inte har minskat i samma takt som produktionsvolymerna har minskat. Lokalernas beskaffenhet i Kiruna har inte möjliggjort en effektiv bemanning varför ett lokalförändringsprogram påbörjades under året. Ombyggda, mer ändamålsenliga lokaler är tagna i drift i slutet av 2013 vilket förväntas minska kostnadsnivån på sikt. Barnsjukvårdens kostnadsnivå förklaras av att verksamheten kräver viss basbemanning dygnet runt trots låga produktionsvolymer. Piteå Älvdals sjukhus har fortsatt att öka produktiviteten genom att producera fler vårdtillfällen till en låg kostnadsökning, främst vad gäller strokevård och inom akutgeriatrik. Vårdprocesser Inom Division medicin har vårdprocessen för strokevård setts över med målsättning att ge patienterna en kostnadseffektiv vård och rehabilitering av god kvalitet. I Öppna jämförelser har strokesjukvården i Norrbotten förbättrats jämfört med andra landsting. De områden där vården i Norrbotten står sig väl jämfört med riket: patienter som vårdats på strokeenhet patienter som fått trombolys patienter som genomgått sväljtest patienter som får blodförtunnande behandling återinsjuknande efter 1 år ADL-oberoende efter 3 mån nöjda eller mycket nöjda med vården under sjukhusvistelsen Till de stora förbättringsområdena hör: andel döda inom 28 dagar blodfettsänkande behandling tillgodose behovet av rehabilitering 41

43 Den invasiva kardiologin har utökat laboratoriekapaciteten för både planerade och akuta undersökningar/behandlingar. Detta ger ett effektivare patientflöde med högre kvalitet. Norrbottens hjärtsjukvården placerar sig bland de sämsta landstingen i riket i Öppna jämförelser, även om en förbättring kan noteras sedan fjolåret. De indikatorer där Norrbotten har resultat i nivå med riket eller bättre är: andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfart för kvinnor kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt andel med blodtryckshämmande behandling vid icke SThöjningsinfarkt återförträngning inom 1 år efter PCI-behandling läkemedelsbehandling under 6 mån efter hjärtsvikt kostnad per vårdtillfälle PCI Äldresatsningen Bättre liv för sjuka äldre har fortgått i länet. För att skapa en bättre sammanhållen vård och omsorg har ett antal arbeten påbörjats under våren. Bl a har förstärkt utskrivningsprocess införts på länets alla sjukhus. Ett stärkt samarbete mellan hälsocentral, hemsjukvård och hemtjänst är viktiga delar i detta arbete. Under året har företrädare för den palliativa vården sett över den palliativa vårdprocessen i syfte att tydliggöra processens olika delar och ansvarsfördelningen mellan berörda verksamheter. Vid förbättringsarbeten och uppföljning av verksamheten ska palliativa registret användas. Arbetssättet är infört i hela länet. En handläggningsöverenskommelse, så kallad HÖK, för psykogeriatrik har fastställts och införts i länet. Den beskriver hur geriatrik, internmedicin och vuxenpsykiatri ska samverka när det gäller äldre personer med förvirringstillstånd respektive personer med beteendemässiga symptom vid demens. BUP, Luleå/Boden har i samarbete med andra verksamheter i länet utarbetat ett vårdprogram för anorexi och ångest. 42

44 Årsrapport Division Vuxenpsykatri Stark ekonomi Ekonomiskt resultat Divisionens resultat blev -7,8 mkr (år 2012, -19,9 mkr). De externa intäkterna uppgick till 48,2 mkr, vilket är 24,2 mkr bättre än budget. Några större intäktsposter är försäljning av vårdplatser till utomlänspatienter 25,8 mkr (+12,6 mkr jämfört med budget) och patientavgifter öppenvård 10,2 mkr (+3,6 mkr jämfört med budget). Intäkter och kostnader Utfall Avvikelse mot budget Utfall Intäkter 432,7 24,2 412,1 varav landstingsbidrag 384,3 0,0 373,3 varav externa intäkter 48,4 24,2 38,8 Kostnader 440,5-32,0-432,0 varav personalkostnader 305,2 13,3-301,0 varav övriga kostnader 135,3-45,3-131,0 Resultat -7,8-7,8-19,9 Kostnader för egen personal avviker med + 13,3 mkr jämfört med budget. Många vakanser till följd av rekryteringssvårigheter är huvudorsaken. Övriga kostnader avviker från budget med -45,3 mkr. Några av de större avvikelserna är kostnader för: - Utomlänsvård 15,8 mkr (-8,5 mkr jämfört med budget) - Inhyrda läkare, 32,2 mkr (-29,5 mkr jämfört med budget) - Rep- och underhåll, förbrukningsmaterial, fastighetsdrift, 36,7 mkr (- 3,6 mkr jämfört med budget) - Resor, transporter, bevakning, 5,1 mkr (-2,3 mkr jämfört med budget) - 43

45 Nettokostnad per basenhet / verksamhetsområde (mkr) Utfall Utfall Avvikelse mot budget Avvikelse mot budget Psykiatrin länsgemensamt -54,7-58,3 2,5-3,3 Psykiatrin Gällivare -54,0-56,8 2,4-0,6 Psykiatrin Piteå -64,2-59,4-3,3-0,7 Psykiatrin Sunderbyn -156,3-152,2-6,7-7,7 Divisionsgemensamt 321,5 306,8-2,6-7,6 Totalt divisionen -7,8-19,9-7,8-19,9 Tabellen visar utfallet per verksamhetsområde 2013 samt 2012 jämfört med budget. Divisionsgemensamt avser kostnader och intäkter som inte specificeras på respektive verksamhetsområde. Personalkostnader Personalkostnader (mkr) Utfall Utfall Avvikelse mot budget Förändring procent Psykiatrin länsgemensamt -69,1-66,4-7,2 4,1 Psykiatrin Gällivare -43,6-43,7 6,5-0,2 Psykiatrin Piteå -54,1-52,2 2,5 3,6 Psykiatrin Sunderbyn -122,0-123,2 9,4-1,0 Divisionsgem. intäkter/kostnader -16,4-15,4 2,1 6,5 Totalt divisionen 305,2-301,0 13,3 1,4 Personalkostnaderna ökar med i genomsnitt 1,4 procent mellan åren 2012 och Jämfört med budget 2013 har divisionen en positiv avvikelse med 13,4 mkr, framförallt till följd av vakanser bland sjuksköterskor och läkare. Arbetad tid Arbetade timmar (föregående mån) Arbetad tid egen + inhyrd personal (exkl arbetad tid vid j/b) Utfall 2013 Utfall 2012 Psykiatrin länsgemensamt ,2 Psykiatrin Gällivare ,6 Psykiatrin Piteå ,7 Psykiatrin Sunderbyn ,9 Totalt division Vuxenpsykiatri ,8 - varav vikarier ,2 - vikarier (procent) 6,2 6,3 varav, arbetad tid vid jour och beredskap ,6 - procent av total arbetad tid 0,7 0,7 Förändring procent Tabellen visar en generell minskning av arbetad tid, förutom Piteå som ökar något. Vid en djupare analys ser vi minskningar inom alla yrkesgrupper, men mest bland sjuksköterskor. 44

46 Arbetad tid i rullande 12-månadersperioder visar att genomsnittligt antal anställda stagnerar. Statistiken baseras på rullande arbetad tid dividerat med årstimmar vilket ger genomsnittligt antal årsanställda. Registrerade patientbesök (inkl avancerade telefonsamtal) Verksamhet Utfall 2013 Andelar K / M Utfall 2012 Andelar K / M Total förändring procent Psykiatrin Gällivare - Läkarbesök / / 52 16,5 - Sjukvårdande behandlingar / / 43 2,0 sjuksköterska / / 57 18,8 skötare / / 39-5,7 paramedicin / / 31-7,0 Psykiatrin Piteå - Läkarbesök / / 39-0,6 - Sjukvårdande behandlingar / / 33 23,9 sjuksköterska / / 26 87,4 skötare / / 42 2,9 paramedicin / / 29 7,6 Psykiatrin Sunderbyn - Läkarbesök / / 52 8,4 - Sjukvårdande behandlingar / / 39-2,4 sjuksköterska / / 45 7,3 skötare / / 44-9,1 paramedicin / / 29-7,8 Totalt division Vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 52 8,7 - Sjukvårdande behandlingar / / 38 6,2 sjuksköterska / / 43 26,6 skötare / / 42-5,7 paramedicin / / 30-1,5 Både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar ökar mellan 2012 och Av de sjukvårdande behandlingarna ökar registrerade besök för sjuksköterskor medan skötare och paramedicin minskar, förutom i Piteå. En notering som görs är att könsfördelningen vid läkarbesök är relativt jämn, förutom i Piteå, medan sjukvårdande behandlingar till övervägande delen avser kvinnor. 45

47 Uppföljning av beslutade sparåtgärder Divisionens arbete med rekrytering av specialistläkare kommer successivt att minska kostnaderna för inhyrda läkare. Rekryteringarna förväntades bli den enskilt största resultatpåverkande sparåtgärden under året. Effekten under 2013 har dessvärre uteblivit på grund av en längre rekryteringsprocess än kalkylerad. Arbete med rekryteringarna fortsätter och har intensifierats under hösten. I nuläget är tre specialister kontrakterade och ytterligare kandidater kommer att intervjuas. Andra halvåret 2014 bedöms kunna visa minskat behov av inhyrda läkare. Ekonomi i balans Divisionens ekonomiska prognos för åren 2014 och 2015 framgår av tabellen. Intäkter och kostnader (mkr) Prognos 2014 Prognos 2015 Intäkter Vårdkostnader Inhyrd personal Läkemedel Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Divisionens resultat -2 0 Det långsiktiga arbetet för en ekonomi i balans har inneburit att divisionen fastställt tre huvudområden som var och en förväntas ge positiva resultateffekter 2014 och framåt. Rekrytering och kompetensutveckling Genomföra konkreta åtgärder för rekrytering av specialistläkare, vilket successivt kommer att reducera behovet av inhyrda läkare. Uppföljning av kvalitet Fortsatt utveckling av ledningssystem för systematisk uppföljning av verksamheterna. Kunskapsbaserad och jämlik vård Arbetet med att beskriva och implementera vårdprocesserna utifrån evidens, fortsätter. För att åstadkomma en hållbar ekonomi i balans är det även nödvändigt att specialistpsykiatrin samordnas ur ett länsperspektiv. 46

48 Investeringar (mkr) Investeringar Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut ,0 1,0 1,0 Akuta investeringar - beslut ,2 0,2 0,0 Övriga investeringar - beslutade före 2013, men effektuerade 0,0 0,0 0,0 under året Summa 1,2 1,2 1,0 Årets planerade investeringar är genomförda enligt plan. Akut investeringsram har inte utnyttjats. Attraktiv region Psykiatrins vecka Psykiatrins vecka Ingen fara, det är bara något psykiskt genomfördes under vecka 41 med utåtriktade evenemang i sex av länets kommuner. Syftet med veckan är att sprida kunskap om och förändra attityder till psykisk ohälsa. Psykiatrins vecka har arrangerats av vuxenpsykiatrin, länets kommuner, brukar- och anhörigorganisationer samt kampanjen (H)järnkoll. Aktiviteterna initierades och samordnades genom vuxenpsykiatrin. Exempel på arrangemang var föreläsningar av egenerfarna, information till allmänheten, föreläsning om familjemedlemmars erfarenheter av bemötande och utanförskap i psykiatrisk vård samt en tillitsgudstjänst. Sammanlagt tog cirka 500 personer, från både allmänhet och profession, del av de cirka 20 evenemangen i länet. Psykiatrins vecka fick även uppmärksamhet i lokala medier. Kampanjen (H)järnkoll kommer att vara sammanhållande för Psykiatrins vecka Brukarmedverkan och (H)järnkoll Det är angeläget att ta tillvara den kunskap som finns hos patienter och närstående. Samverkan med länets brukar- och anhörigorganisationer genom nätverken Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) och Brukarrådet LEVA (organisatorisk plattform för regional samverkan inom beroendevården) är viktiga delar i utvecklingen av vuxenpsykiatrin i Norrbotten. Divisionen stödjer aktivt dessa båda nätverk och ser det som betydelsefullt med kontinuerlig och nära dialog med företrädare för dessa. Divisionen har även haft ett nära samarbete med den nationella kampanjen (H)järnkoll. Case management Metoden Case management finns etablerad inom Sunderbyns verksamhetsområde och i tre av länets kommuner. Dessa områden vittnar om ett väl fungerande samarbete mellan psykiatrin, primärvården och kommunerna vilket ger en samlad och bättre vård för målgruppen. Under året har en utbildning genomförts om ACT vid samsjuklighet. 47

49 God hälsa Nationella riktlinjer sjukdomsförebyggande metoder För vuxenpsykiatrin innebär det att frågor och insatser rörande patientens livsstil uppmärksammas som en integrerad del av den psykiatriska behandlingen. Vuxenpsykiatrin deltar med en representant i den expertgrupp som bildats för sjukdomsförebyggande metoder. Under året har en handlingsöverenskommelse (HÖK) tagits fram utifrån de nationella riktlinjer som finns för sjukdomsförebyggande metoder. Under 2014 ska HÖK:en implementeras. God vård Patientfokuserad vård Patientenkät Som ett komplement till den nationella patientenkäten har divisionen under 2013 vid två tillfällen delat ut egna patientenkäter. Den bestod av fem frågor till öppenvården och sex frågor till slutenvården och utgick från den nationella patientenkätens frågor och svarsalternativ. Urval av frågor gjordes i samarbete med NSPH. Diagrammet visar att patienterna är mer positiva när det gäller bemötande och förtroende jämfört med delaktighet, information och huruvida de anser att det aktuella behovet av vård blivit tillgodosett. Tillgänglig vård Division vuxenpsykiatri har under året erbjudit mycket god tillgänglighet enligt vårdgarantins krav. Mottagningsbesök Andel patienter som erhållit vård inom 60 dagar, 31 december 2013 Verksamhetsområde Andel patienter som erhållit vård inom 60 dagar (%) Faktisk väntetid < 60 dagar (%) Psykiatrin Gällivare Psykiatrin Piteå Psykiatrin Sunderbyn

50 Säker vård Systematisk avvikelsehantering och Lex Maria-ärenden Divisionen har som mål att antalet rapporterade avvikelser ska öka med 10 procent per år. I diagrammen nedan framgår antal rapporterade avvikelser och Lex Maria- ärenden inom vuxenpsykiatrin under åren Som framgår av figuren har antalet rapporterade avvikelser de fyra senaste åren ökat väsentligt vilket är i enlighet med divisionens mål. Den kraftiga nedgången under 2008 förklaras av införandet av Synergi och att parallella manuella rapporteringar också gjordes under året som inte finns med i denna redovisning rapporterades 557 avvikelser och 8 Lex Maria- ärenden. Avvikelsehanteringsprocessen är en viktig rutin som också är en grund för systematiskt förbättringsarbete. Förbättringsområden finns framförallt när det gäller återkoppling och analys av händelserna. I nedanstående tabell framgår antalet rapporterade avvikelser per verksamhetsområde 2013: Verksamhetsområde Antal Psykiatrin Sunderbyn 222 Psykiatrin Piteå 86 Psykiatrin Gällivare 51 Psykiatrin länsgemensamt 198 Totalt 557 Som synes varierar antalet inrapporterade avvikelser avsevärt mellan verksamhetsområdena. Det är angeläget att närmare analysera vilka förklaringar som kan finnas till den stora variationen. 49

51 Antalet avslutade avvikelser per ärendetyp och verksamhetsområde 2013 framgår av tabellen nedan. Verksamhetsområde Negativ händelse Tillbud Risk Förbättringsområden Totalt Psykiatrin Sunderbyn Psykiatrin Piteå Psykiatrin Gällivare Psykiatrin länsgemensamt Totalt Negativa händelser är händelser där patienten drabbats av någon form av skada. Tillbud är händelser där patienter inte drabbats av någon skada. Risk betyder att man rapporterat en risk för händelse där patienten kunnat skadas. Förbättringsområde är inrapporterade förslag på förbättringar. Uppgifter från patientnämnden utgör en grund för vård- och verksamhetsutveckling I tabellen nedan redovisas antalet ärenden för vuxenpsykiatrin till Patientnämnden under åren Bemötande, kommunikation Organisation, regler och resurser Vård och behandlingsfrågor Totalt divisionen Som framgår av tabellen har antalet ärenden till Patientnämnden kraftigt ökat under Antal ärenden till Patientnämnden 2013 per verksamhetsområde framgår av nedanstående tabell (siffran inom parentes avser 2012): Verksamhetsområde Bemötande, kommunikation Organisation, regler och resurser Vård- och behandlingsfrågor Totalt Psykiatrin Sunderbyn 17 (8) 5 (10) 25 (10) 47 (28) Psykiatrin Piteå 2 (1) 2 (2) 5 (1) 9 (4) Psykiatrin Gällivare 4 (3) 3 (1) 5 (3) 12 (7) Psykiatrin länsgemensamt 4 (3) 4 (0) 2 (3) 6 Totalt 27 (15) 14 (13) 37 (17) 78 (45) Den största ökningen finns inom området Vård- och behandlingsfrågor. Divisionens verksamhetsområden arbetar aktivt med att ge tydliga och bra svar på de klagomål som framförs till Patientnämnden. Instruktörsutbildning - personlig säkerhet, hot- och våldshantering Landstinget, med vuxenpsykiatrin som initiativtagare och sammanhållande division, har tillsammans med länets kommuner utbildat instruktörer inom personlig säkerhet, hot- och våldshantering. Instruktörsutbildningen har omfattat både teoretiska moment och praktiska övningar. Av de 23 som gick utbildningen var fyra från vuxenpsykiatrin. 50

52 Kunskapsbaserad vård Deltagande i och inrapportering till de psykiatriska kvalitetsregistren Inom den psykiatriska verksamheten finns tio nationella kvalitetsregister: Bipolär, BUSA, PsykosR, RIKSÄT, RättspsyK, ECT, SBR, LAROS, SÖK samt Kvalitetsstjärnan 1. I de psykiatriska kvalitetsregistren registreras uppgifter kring patienters psykiatriska problem, viktiga somatiska och sociala förhållanden samt behandlingar och behandlingsresultat. En mycket stor andel av psykiatrins patienter har samsjuklighet (flera olika psykiatriska tillstånd samtidigt), vilket kan innebära registrering i flera olika register för specifika diagnosområden eller behandlingsåtgärder. Grundtanken med kvalitetsregistren är att de uppgifter som registreras ska användas på ett sådant sätt att de blir ett redskap för såväl lokala enheter som hela verksamheter med syfte kontinuerlig verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling. Registrering i de psykiatriska kvalitetsregistren ingår som en del i den nationella psykiatrisatsningen (PRIO- satsningen) och innebär ett prestationskrav om att uppnå en viss täckningsgrad i de psykiatriska kvalitetsregistren. Psykiatrin i Norrbotten klarade under året att nå upp till den täckningsgrad som krävdes för att få ta del av de prestationsbaserade medlen. Under 2014 skärps kraven ytterligare för att få ta del av de statliga medlen varför det är fortsatt angeläget att utveckla rapporteringsarbetet. I diagrammet nedan redovisas antal registreringar per 1000 invånare för riket och för respektive landsting t o m november BipoläR bipolär affektiv sjukdom, BUSA behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD, PsykosR psykosvård, RIKSÄT specialiserad ätstörningsbehandling, RättspsyK Rättspsykiatriskt kvalitetsregister, SBR Svenskt beroenderegister, LAROS - Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende, SÖK Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar som konstaterats/misstänks ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, ECT - Kvalitetsregister ECT, Kvalitetsstjärnan Uppföljningsverktyg för att följa behandlingsresultat och vårdkvalitet. 51

53 Antal registreringar som görs av psykiatrin i länet och utvecklingen över tid framgår av diagrammet nedan. Kvalitativt likvärdig vård Divisionsövergripande vårdprogram Vuxenpsykiatrin har ett länsgemensamt vårdprogram för ätstörningar. Programmet har utformats efter de nationella kliniska riktlinjerna för utredning och behandling av ätstörningar samt utifrån flerårig klinisk erfarenhet av arbete med patienter med ätstörningsproblematik. Syftet med programmet är att erbjuda en likvärdig och kunskapsbaserad vård samt även att öka kunskapen om ätstörningar och om nödvändiga medicinska åtgärder och effektiva behandlingar. Ett länsgemensamt vårdprogram för suicidprevention för vuxna antogs Drygt hälften av dem som begår suicid har någon gång haft kontakt med psykiatrisk vård. Att utveckla arbetet med suicidpreventiva insatser är således ett mycket angeläget område för vuxenpsykiatrin och för vården som helhet. Utbildningsaktiviteter har även det senast året bedrivits inom divisionen med syfte att utveckla det suicidpreventiva arbetet där vårdprogrammet nyttjas som grundläggande kompetensmaterial. Med de nationella riktlinjer för depressionssjukdomar och ångestsyndrom som bas har ett vårdprogram för depression och ångest arbetats fram via en divisionsövergripande arbetsgrupp. Transsexualism I syfte att få ökad kunskap om hur vuxenpsykiatrin i Norrbotten arbetar med patienter med diagnosen transsexualism gjordes en kartläggning, främst via intervjuer med personal i verksamhetsområdena Piteå och Sunderbyn samt statistik från VAS. Där framkom att till antalet är patientgruppen med diagnosen transsexualism relativt få. Detta kan bidra till att det inte finns många behandlare med denna kompetens vilket gör att omhändertagandet av denna patientgrupp blir skör och ibland otydlig. Eftersom könsbytesprocessen innebär ett långt vårdåtagande där livsavgörande beslut ska fattas är det angeläget att detta sköts med hög kompetens och gott bemötande. Att samordna detta till 52

54 ett team vid vuxenpsykiatrin i Sunderbyn ger en mer kunskapsbaserad och jämlik vård för länets medborgare. Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Under året fastställdes rutiner för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse vid ordination, informationsöverföring och uppföljning i vuxenpsykiatrins öppen- och slutenvård. Rutinen innehåller även hur detta ska dokumenteras i VAS. Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse ska resultera i en fullständig och korrekt läkemedelslista för patienten och att patient och andra sjukvårdande verksamheter har tillgång till syfte och mål med läkemedelsbehandling och eventuella ordinationsändringar. Patient- och anhörig/närståendeutbildning En rutin för utbildning för patient, anhörig och/eller närstående har arbetats fram. Utbildningen syftar till att ge ökad kunskap om sjukdomen och dess behandling, så att följsamhet till behandlingen ökar och risken för återfall därmed minskas. Förskrivningen av bensodiapeziner I divisionens jämställdhetsplan uppmärksammas att det kan finns anledning att särskilt studera exempelvis förskrivning av bensodiazepiner ur ett könsperspektiv. Överläkare Peter Skeppar och Stig Andersson, läkemedelsenheten, har analyserat förskrivningen av bensodiapeziner med perspektivet jämlik vård. Resultatet visar på högre förskrivning i länet än i riket i övrigt för unga kvinnor. Varje verksamhetsområde ska analysera resultaten vidare. Samordnade psykosociala insatser för personer med schizofreni Ett regionalt utbildnings- och utvecklingsarbete har pågått under perioden 2011 till 2013 i nära samverkan mellan socialtjänsten och Sunderby vuxenpsykiatrin under namnet Projekt IVAR. Det tar tagit sin utgångspunkt i de nationella riktlinjerna för patientgruppen och syftar till att implementera delar av de rekommenderade insatserna. Kommunförbundet Norrbotten och Vuxenpsykiatrin ansvarar för att sprida Ivars arbete i det övriga länet. En för projektet prioriterad insats är Ett självständigt liv (ESL), som är en metod för social färdighetsträning. Under året har 187 personer grundutbildats i metoden, varav 132 från kommunen och 51 från landstinget. För att säkerställa implementeringen har även ett nätverk för metodstödjare i ESL bildats. Vidare har utbildningar i PPI (Psykopedagogisk intervention) riktad till familjer och IPT-k (Integrerad psykologisk terapi-kognitiv), ett träningsprogram för personer med allvarlig kognitiv funktionsnedsättning, genomförts. När det gäller Psykopedagogisk intervention har ett 20- tal personer från landstinget och från fem kommuner i länet utbildats. Motsvarande uppgifter när det gäller utbildning i IPT-k är 16 personer från landstinget och från fem kommuner. Utöver utbildningsinsatser har ett antal föreläsningar getts med fokus på bemötande, återhämtningsprocessen och läkemedelsbehandling. Projektet avslutades formellt med en inspirationsdag om Nationella riktlinjerna som samlade ca 350 deltagare från landsting, kommun och brukarorganisationer. Under 2014 kommer för kvarvarande projektmedel anord- 53

55 nas en utbildning i psykiska funktionshinder-kognitiva funktionsnedsättningar för kommunens biståndshandläggare och sjuksköterskor samt sjuksköterskor i vuxenpsykiatrin. Arbetsgruppen IVAR kommer även att delta i en konferens om vård-och stödsamordning. Projektet har på ett värdefullt sätt bidragit till en ökad samverkan mellan kommun och landsting genom införandet av metoder som erbjuder en arena för konkret samverkan. En viktig erfarenhet för kommande implementeringsarbete och en framgångsfaktor har även varit bildandet av nätverk för metodstödjare i ESL och bildandet av arbetsgrupper på enheterna med ansvar för övriga insatser som införts med stöd av projektet, till exempel PPI och IPT-k. Missbruks- och beroendevård Betänkande 2012/13: SoU18 God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 införs en skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Syftet med lagändringarna är att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. Bakgrunden till lagändringarna är Missbruksutredningens slutbetänkande som bland annat hade att ta ställning till hur kommunernas och landstingets ansvar för missbruks- och beroendevården skulle kunna tydliggöras. För att vägleda och förtydliga samverkan mellan kommunerna och landstinget i Norrbotten har ett förslag till överenskommelse för missbruks- och beroendevården i Norrbotten arbetats fram. Samverkan mellan huvudmännen ska leda till att individens behov av insatser blir organiserade så att den enskilde inte hamnar mellan olika ansvarsområden Överenskommelsen ska leda till en likvärdig missbruks- och beroendevård av god kvalitet i hela länet. Som ett viktigt led i att uppnå en god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården för hela länet är inriktningen att bilda ett gemensamt Beroendecentrum. Vinster med etablerande av Beroendecentrum är bland annat: Personal på plats från båda huvudmännen med olika kunskaper, kompetenser och specialiteter ger stora vinster kompetensmässigt och för att tillgodose den enskildes behov. Samlad spetskompetens i missbruksfrågor oavsett ålder och form av missbruk. Effektiv och samlad vårdplanering i och med samplanering på plats. Sammanhållen vårdfläta med nära stöd från brukarorganisationer 54

56 Modern, kunskapsbaserad missbruksvård utgår från samtidiga, integrerade insatser En förhandlingsdelegation med representanter från landstinget och länets kommuner kommer att utses för att arbeta fram ett underlag och föreslå finansiering av Beroendecentrum utifrån ett länsperspektiv. Vuxenpsykiatrins beroenderåd Vuxenpsykiatrins beroenderåd som bildades 2012 har under året fortsatt och breddat sin verksamhet. Under ledning av en psykiater med särskild kompetens inom missbruks- och beroendeområdet, består beroenderådet av två medarbetare från respektive geografiskt verksamhetsområde. Syftet är att, utifrån de ökade krav och förväntningar som ställs på psykiatrin i mötet med personer med beroendeproblem, ge dessa personer god vård och behandling. En förutsättning för detta är att vuxenpsykiatrins personal i hela länet har god kunskap och kompetens att möta dessa patienter. Beroenderådet har vidare i uppdrag att bidra till beroendevårdens struktur och utveckling i länet. Beroenderådets medlemmar har också vid fortbildningstillfällen förmedlat kunskaper till personal inom primärvård och barn- och ungdomspsykiatri om beroendeproblematik. Ett 50- tal patienter genomgår nu läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende (LABO). Stimulansmedel inom området psykisk ohälsa Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under året genom överenskommelse enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa. Överenskommelsen syftar till att, genom ekonomiska incitament och med patientens behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera utvecklingsarbetet i landstingen och kommunerna. Avsikten är att motsvarande överenskommelser ska ingås även för åren fram till och med Målgrupp för satsningen är: - barn och unga 0-25 år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa - personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Förutsättningen för att få ta del av stimulansmedlen är att såväl landstinget som länets kommuner uppfyller både vissa grundkrav och vissa prestationskrav. De tre grundkraven handlar om att landstinget och kommunerna har upprättat överenskommelser om insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning, upprättande av samordnade individuella planer och att ha ingått överenskommelser om ansvarsfördelning när det gäller insatser till barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa. För vuxenpsykiatrin handlar prestationskravet om att uppnå en viss täckningsgrad i de psykiatriska kvalitetsregistren. 55

57 Norrbotten uppfyllde samtliga krav i 2013 års överenskommelse och länet tilldelades 11,8 miljoner kronor i prestationsmedel, varav 3,9 miljoner kronor för vuxenpsykiatrins deltagande i kvalitetsregistren. Barnperspektivet Enligt Handlingsplan för Divisonen vuxenpsykiatrin när patienten är förälder ska en uppföljning av hur barns behov beaktas ske vart annat år genom en enkätundersökning. Enkäten besvarades av 86 personer (13 % svarsfrekvens). På grund av den låga svarsfrekvensen är det svårt att göra några direkta analyser av resultatet men tack vare den tidigare gjorda enkätundersökningen 2011 finns på många frågor möjlighet till jämförelse. Utifrån resultaten kan det vara så att det idag finns en större medvetenhet inom Division vuxenpsykiatri om att även beakta barnens perspektiv. Till exempel verkar det som att information, råd och stöd till barn och föräldrar/vårdnadshavare nu sker mer strukturerat samt att ledningen har ett större engagemang i frågan. Förbättringar i den psykiatriska heldygnsvården Under året har ett team från Piteås slutenvård deltagit i Sveriges kommuner och landstings utvecklingsarbete gällande den psykiatriska heldygnsvården (Bättre vård mindre tvång). Äldre med psykisk ohälsa Under våren påbörjades implementeringen av handlingsöverenskommelse gällande psykogeriatrik inom slutenvården. Detta gjordes i samarbete med Division medicinska specialiteter. Uppföljning visar att man hunnit olika långt i länet och det verkar som att verksamheterna i Gällivare kommit längst. Psykiatri Norr Nätverket Psykiatri Norr, som består av psykiatrin i de fyra nordligaste landstingen, är nu väletablerat. Nätverket syftar till att stärka psykiatrin i norra Sverige, främst avseende gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte inom flera områden, men också för långsiktig marknadsföring och rekrytering av psykiatriker. Det gemensamma arbetet har bland annat lett till möjlighet till förlängd ATtjänstgöring inom psykiatrin, från tre till sex månader. Satsningen, som finansierats med statliga medel har pågått från 1 september 2008 och avslutas 31 augusti Hittills har 13,5 % av AT-läkarna i Norra regionen använt denna möjlighet till förlängd psykiatritjänstgöring, varav 47 st i Norrbotten. Av de AT som valt förlängd AT svarar 20 % att de planerar att jobba inom psykiatrin. Verksamheten får beröm för upplägg och innehåll i utbildningen och många anser att psykiatrin har oförtjänt dåligt rykte och vill gärna vara med och förändra den bilden. För att få en bra ST-utbildning i regionen och understödja läkarrekryteringen till de psykiatriska klinikerna har ett utvecklat samarbete byggts upp. Bland finns ett nätverk för ST-läkare som möjliggör erfarenhetsutbyte och gemensamma arrangemang såsom utbildningar och träffar. Gemensamma nationella och internationella kongressresor för ST-läkare med seniora handledare som medresenärer har visat sig stärka såväl kunskapsutbytet som de sociala banden inom läkarkåren 56

58 Engagerade medarbetare På grund av överprövning och senare avbruten upphandling, kunde ingen medarbetarenkät genomföras under året. Årets fokus har till stora delar varit rekrytering av specialistläkare och sjuksköterskor. Frisknärvaro Landstingets och divisionens mål avseende andelen medarbetare som har sjukfrånvaro som uppgår till fem dagar eller mindre under en tolvmånadersperiod ska uppgå till minst 75 procent. De senaste årens trend är negativ, vilket behöver analyseras. Sjukfrånvaro Efter många år av låg sjukfrånvaro, ser vi de senaste åren en tydlig trend på ökande sjukfrånvaro. 57

59 Könsuppdelad sjukfrånvaro visar att kvinnor har procentuellt högre och ökande sjukfrånvaro. Även männen har en ökande andel. Antal anställda Förändring procent Tillsvidareanställda ,6 Vikarier ,0 Övriga visstidsanställda Totalt antal anställda ,1 Tabellen visar antalet anställda personer per 31 december Minskningen tillsvidareanställa avser sjuksköterskor och skötare. 58

60 Årsrapport Division Diagnostik Stark ekonomi Ekonomiskt resultat Divisionen visar ett överskott mot budget för 2013 med 0,3 mkr. Avvikelserna fördelar sig mellan divisionernas verksamheter enligt nedanstående tabell. Nettokostnad per verksamhetsområde (mkr) Utfall Utfall Avvikelse mot budget Avvikelse mot budget VO 20 LT gem -46,8-42,8 4,6 8,2 VO 21 Bild- och funktionsmedicin -159,7-164,9-5,5-11,4 VO 22 Laboratoriemedicin -0,2 1,3-0,2 1,3 VO 23 Divisionsgemensamt 207,0 205,3 1,4 0,8 Totalt divisionen 0,3-1,1 0,3-1,1 VO Landstingsgemensamt redovisar ett överskott med 4,6 mkr vilket är mindre än föregående år. Intagningsperioden är förändrad och det finns färre vakanta AT-platser än föregående år. Dessutom har färre AT-läkare varit föräldralediga. VO Bild- och funktionsmedicin redovisar ett underskott med 5,5 mkr vilket är en förbättring med 5,9 mkr jämfört med 2012 års utfall. Resultatet beror främst på ökade vård- och materialkostnader samt personalkostnader. Dom ökade personalkostnader beror på att verksamheten på flera enheter bedrivs med dyra lösningar i form av inhyrda eller vikarierande läkare. Dessutom är kostnader för drift och underhåll av RIS och PACS en stor del av kostnadsökningen mellan åren. VO Laboratoriemedicin redovisar ett underskott med 0,2 mkr vilket är 1,5 mkr sämre än Det försämrade resultatet från föregående år beror på ökade material- och personalkostnader. Materialkostnadsökningen beror till stor del från föregående år. Det bokförda lagervärdet är mer än det inventerade lagervärdet vilket blir en belastning på reagenskontot, verksamheten ska se till att regler och rutiner för periodisering och lagerinventering efterföljs. Ytterligare en bidragande orsak till det försämrade resultatet är utebliven betalning på 0,4 mkr för genomförda tjänster som en följd av Sensia konkurs. I 59

61 det ständiga förbättringsarbetet ingår att analysera resultatet och vidta nödvändiga åtgärder. Arbetet med värdeflödeskartläggningen och integreringen av Kliniskt kemiska laboratoriet och laboratoriet för mikrobiologi har ej gett förväntade effekter. Det beror på förseningar med investeringar som skulle ha motverkat kostnadsökningarna. VO Divisionsgemensamt redovisar ett positivt resultat med variationerna mellan olika enheter där kostnaderna för gynekologiska hälsokontroller ökat. Kostnadsökningen beror på att antalet hälsoundersökningar ökat med 10 procent under året. Personalkostnader och arbetad tid Både inom laboratoriemedicin och Bild- och funktionsmedicin ligger antalet årsarbetare på ungefär samma nivå som föregående år. Mkr Uppföljning av beslutade sparåtgärder Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2013 Effekt av sparåtgärder aktuell period Utfall av sparåtgärder för 2013 VO Bild- och funktionsmedicin 6,0 3,0 3,0 Summa 6,0 3,0 3,0 Uppföljning av handlingsplan för ekonomi i balans har visat att Bild- och funktionsmedicin totalt inte har uppnått målet för år För att klara sparåtgärder enligt plan med 6,0 mkr har samverkan om personella resurser mellan enheterna inletts och fortsätter under Det innebär att kostnader för stafettläkare och köp av granskningstjänster minskar ytterligare vilket förväntas förbättra resultatet. Ekonomi i balans Arbetet med att uppnå en ekonomi i balans fortsätter. Inom Bild- och funktionsmedicin finns en ekonomisk handlingsplan där följande åtgärder särskilt följs: Översyn av jour och beredskap samt förändringar inom länsklinken Översyn av pensionsavgångar och vakanser 60

62 Översyn av bemanning aktiv tid/beredskap röntgensjuksköterskor kväll och helger Effektiva processer Inhyrda läkare, extern granskning resp. interna listan följs kontinuerligt med målet att i första hand få optimalt funktion på den interna listan genom att ledningen samordnar planeringen av radiologer i länet Restriktiv hållning till kurser och konferenser där deltagandet inte är kopplat till individuella kompetensplaner Samordning av resor, utbildning och möten sker i ännu större utsträckning än tidigare via CMA och videokonferens. Inom Laboratoriemedicin ska en handlingsplan upprättas eftersom kostnadsutvecklingen är för stor i förhållande till intäktsutvecklingen. Investeringar (mkr) Investeringar Summa Årets investeringsutgifter beslutade Kalkylbe- Verkligt investeringar lopp för utfall årets utfall Planerade investeringar - beslut ,44 8,30 8,13 Akuta investeringar - beslut ,50 0,20 0,17 Övriga investeringar - beslutade före 2013, men effektuerade under året 33,78 33,78 33,78 Summa 51,72 42,28 42,08 Alla beslutade investeringar, både för 2013 och före 2013, har ännu inte genomförts. Attraktiv region Miljö Inom divisionens samtliga enheter tillämpas källsortering av allt avfall. Hanteringen av övriga produkter sker i enlighet med landstingets miljöriktlinjer och andra gällande föreskrifter. Samtliga läns- och verksamhetschefer samt ytterligare ett antal medarbetare i stabsfunktion har utrustats med CMA Desktop (enkel videokonferensutrustning ansluten till persondatorn) God hälsa Smittskydd Samtliga mål i Divisionsplan 2013 utom täckningsgraden för influensavaccination av ålderspensionärer har uppnåtts. Mått Mål 2013 Utfall 2013 Tillgänglighet via myndighetstelefonen kontorstid Alltid tillgänglig under Målet uppnått Tillgänglighet via elektroniska myndighetsbrevlådan Alltid svar inom 3 dagar Målet uppnått Antal spårade partners per fall av klamydia Minst 3 partners per fall Målet uppnått 61

63 Mått Mål 2013 Utfall 2013 Täckningsgrad för vaccinationer Minst 98 % täckning Målet uppnått via BVC avseende alla vacciner Täckningsgrad för vaccinationer via skolhälsovården Minst 98 % täckning avseende alla vacciner Målet uppnått för alla vacciner utom MPR (mässling, påssjuka, röda hund): 97 % Täckningsgrad för influensavaccination av ålderspensionärer Minst 75 % täckning Målet ej uppnått: 35 % En stor mängd åtgärder och aktiviteter har vidtagits för att uppfylla dessa krav. Bland annat skapades en portal för en gemensam handlingsplan avseende blodsmitta under året. En viktig del i arbetet med att bevaka smittskyddsläget är registrering och analys av inkomna rapporter om anmälningspliktiga sjukdomar. Under året rapporterades 1728 fall av anmälningspliktiga sjukdomar. Det var 6 % färre än under Minskningen berodde huvudsakligen på att den harpestepidemi som drabbade länet under 2012 ebbat ut. Klamydia var alltjämt den vanligaste anmälningspliktiga sjukdomen under 2013, 55 % av samtliga rapporter. Antalet klamydiafall ökade med 10 % jämfört med Enligt Smittskyddsförordningen (SFS 2004:255) ska anmälningspliktiga sjukdomar i normalfallet rapporteras till smittskyddsläkaren senast dagen efter den då sjukdomen misstänkts eller konstaterats. Det är mot den bakgrunden otillfredsställande att hela 53 % av fallen rapporterades mer än två dagar efter att diagnosen fastslagits. För 15 % av alla fall av anmälningspliktiga sjukdomar var smittskyddsenheten tvungen att påminna om rapporteringsskyldigheten för att rapportering skulle ske över huvud taget och i 2 % av fallen behövdes upprepade påminnelser. Multiresistenta bakterier (d v s bakterier med sådan resistens att etablerade behandlingsalternativ inte längre kan användas) utgör ett av de största hoten mot folkhälsan. Rationell förskrivning av antibiotika, d v s antibiotika förskrivet på rätt indikation, med rätt val av preparat och dosering, är centralt för att förhindra uppkomst och spridning av multiresistenta bakterier. Förskrivningen av antibiotika följs därför i både öppenvård och slutenvård. Den årligen återkommande smittskyddsdagen (halvdag) för personal inom hälso- och sjukvården i Norrbotten genomfördes som planerat. Årets temata var Norrländska zoonoser och antibiotikaresistenta bakterier Mammografisk hälsokontroll Kvinnorna i åldersgruppen år inbjuds till mammografisk hälsokontroll vartannat år i enlighet med Socialstyrelsens rekommendation. Vid mammografienheten har arbetet inletts med att utreda och screena riskpatienter med MR undersökning. Som framgår av nedanstående tabell har deltagandet i mammografiscreening ökat under

64 Mammografi Mått Mål Nuläge Täckningsgrad för mammografiscreening 86 % 2012: 84% 2013: 87% Mammografiverksamheten bedriver följande utvecklings- och förbättringsarbeten forskningsstudier i graviditetens genetiska avtryck för att förebygga bröstcancer följsamheten vid antihormonell behandling av bröstcancer forskning i brösttäthet God vård Tillgänglighet Efterfrågan av laboratorietjänster nattetid i Piteå har ökat markant, vilket försämrat arbetsmiljön, Istället för nuvarande beredskapstjänstgöring har därför rotationstjänstgöring dag/natt införts på försök. Tillgängligheten inom Bild- och funktionsmedicin är nu relativt god för de flesta typer av undersökningar. Till magnetisk resonanstomografi (MR) är väntetiderna dock fortfarande periodvis alltför långa. Systemet med länsgemensam prioritering och bokning för optimal användning av resurserna har gett positiva effekter men fortfarande krävs ytterligare åtgärder. Graferna nedan visar att för datortomografi och ultraljud har målen uppnåtts. Tillgängligheten till magnetsresonansundersökningar har inte nått upp till satta mål och måste förbättras. Några könsrelaterade skillnader kan inte utläsas. 63

65 Säker vård Medicinsk strålningsfysik leder arbetet med att öka landstingets följsamhet mot gällande lagstiftning inom området strålskydd med fokus på att stärka patient- och personalsäkerheten. Under 2013 har Medicinsk strålningsfysik lett ett flertal internrevisioner av verksamheter i Landstinget som lyder under svenska strålskyddslagen. Eventuella missförhållanden har åtgärdats och generellt har dessa verksamheter ökat sin följsamhet mot lagstiftningen avsevärt. Medicinsk strålningsfysik deltar aktivt i utvecklingen av nya metoder inom samtliga relevanta områden med syftet att stärka patient- och personalsäkerheten. Medicinsk strålningsfysik utreder och handlägger interna avvikelser med joniserande strålning inom Landstinget och under 2013 har ett flertal incidenter utretts och anmälts till Strålsäkerhetsmyndigheten. Efter åtgärder för att förhindra upprepning har myndigheten avskrivit samtliga ärenden utan anmärkning, utom ett där utredning ännu pågår. Rutiner för avvikelsehantering är väl kända av samtliga medarbetare och avvikelser följs regelbundet upp på arbetsplatsträffar. Antal avvikelser har ökat något från föregående år, från 182 till 188. Av dessa är 78 avslutade och 42 dvs. 53 % med en ärendehandläggningstid inom 60 dagar. Patientnämndsärendena har ökat från 14 till 21, varav 14 är vård och behandlingsärenden. Följsamhetsmätningar Vårdhygien inom Bild- och funktionsmedicin visar på ett bättre resultat för klädregler från 80 till 92 procent men ett försämrat resultat för basala hygienrutiner från 83 till 78 procent. Effektiv vård Effektivisering av arbetssätt och metoder enligt leanfilosofin har fortsatt under året. Divisionens lean-entusiastutbildning är en viktig del i lean-arbetet, målet med utbildningen är att få kunskap och förståelse för vad lean innebär. De bärande principerna är ständiga förbättringar och daglig styrning som implementerats inom divisionen. 64

66 Engagerade medarbetare Arbetstillfredsställelse Arbetet med att utveckla organisationens förmåga att på ett naturligt sätt väva in förbättringar i det dagliga arbetet och därmed öka delaktigheten har fortsatt under Ett led i detta var att under 2013 utse teamledare vid större enheter, vilket har genomförts. Övertid Övertiden inom divisionen ligger på 3,3 procent av bruttoarbetstiden 2013, vilket är något lägre än 2012 då den låg på 3,5 procent. Övertiden beror mestadels på aktiv tjänstgöring under jour och beredskap jour/beredskap. Frisknärvaro Förändring i procentenheter från föregående år Sjukfrånvaro 0-5 dagar procent av medarbetarna har varit sjuka 0-5 dagar under 2013, vilket är lägre än 2012, då siffran var 71procent. Målet var 75 % vilket inte har nåtts. Frisknärvaron för män är 79 procent och för kvinnor 60 procent. Sjukfrånvaro Förändring i procentenheter från föregående år Sjukfrånvaro 4,4 4,5-0,1 Sjukfrånvaro kvinnor 4,7 5,0-0,3 Sjukfrånvaro män 2,9 3,5-0,6 Sjukfrånvaro, kort 1-14 dgr 2,2 2,1 0,1 Sjukfrånvaro > 14 dagar 2,2 2,4 0,2 Procent av bruttoarbetstiden Den totala sjukfrånvaron har minskat något, från 4,5 procent av bruttoarbetstiden 2012 till 4,4 procent 2013, dock nås inte målet som var 3 % av bruttoarbetstiden. Långtidssjukfrånvaron har minskat från 2,4 procent till 2,2 procent av bruttoarbetstiden till. Korttidssjukfrånvaron har ökat något, från 2,1 till 2,2 procent av bruttoarbetstiden. Analyser av orsakerna till sjukfrånvaron och ett aktivt rehabiliteringsarbete görs fortlöpande. Ledarskap Det ovan nämnda arbetet med daglig förbättring av arbetssätt ställer nya och höga krav på chefsrollen. Olika utbildnings- och utvecklingsaktiviteter för chefer pågår kontinuerligt och nya satsningar planeras för kommande år. Kompetensutveckling Arbete med gemensam värdegrund har genomförts på ett flertal enheter. Laboratoriemedicin har genomfört särskilda insatser inför den integrering som sker mellan specialiteterna och den omstrukturering som sker inom NLL. Personalen har även fått en utbildning i hur kränkande särbehandling förebyggs. 65

67 Antal anställda Förändring från föregående år Tillsvidareanställda Vikarier Övriga visstidsanställda Totalt antal anställda Antal tillsvidareanställda är färre vid mättillfället 2013 jämfört med Antal vikarier är i stort sett oförändrat och övriga visstidsanställda i tabellen ovan utgörs i huvudsak av landstingets samtliga AT-läkare. 66

68 Årsrapport Division Folktandvård Stark ekonomi Ekonomiskt resultat För 2013 redovisar divisionen ett positivt nettoresultat på 3,7 mkr vilket överensstämmer med årets plan och är 1,5 mkr bättre än föregående år. Årets intäkter är 2,5 procent större än föregående år emellertid 22 mkr lägre intäkter än plan. Avvikelsen mot plan beror främst på färre arbetade timmar som inneburit färre vårdtimmar och följaktligen mindre intäkter. Kostnadssidan är 22 mkr mindre än plan och har ökat med 2,1 procent jämfört med föregående år. Det är främst personal- och materialkostnader som är betydligt lägre än plan på grund av ovannämnda färre arbetade timmar och resulterande lägre vårdvolym. Vidare är IT-kostnaderna mindre än beräknat på grund av senarelagd utveckling. Nettokostnad per verksamhetsområde (mkr) Utfall Utfall Avvikelse mot budget Avvikelse mot budget Allmäntandvården -11,7-15,3-14,6-16,5 Specialisttandvården -2,2-2,1 0,2-0,5 Tandteknik Norr -0,4-0,6-0,5-0,6 Gemensamt 18,0 20,2 14,9 16,6 Totalt divisionen 3,7 2,2 0,0-1,0 67

69 Personalkostnader och arbetad tid Antalet årsarbetare har minskat inom divisionen. Flertal nyrekryteringar har skett under året vilket har kompenserat situationen något, dock har inte alla planerade tjänster besatts respektive återbesatts. Investeringar (mkr) Investeringar Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut ,1 7,3 6,6 Akuta investeringar - beslut ,5 0,2 0,2 Övriga investeringar - beslutade före 2013, men effektuerade 0,5 0,5 0,5 under året Summa 8,1 7,9 7,3 Investeringsutgifterna är bättre än plan på grund av det nya utrustningsavtalet från 2012 som har medfört lägre priser än planerat. Vidare återstår 0,3 mkr av årets investeringar vilket är 3 st bedövningsapparater the Wand samt nya receptionsdiskar till Folktandvården Kiruna. Dessa överförs till år Attraktiv region Folktandvården bedriver verksamhet i alla länets kommuner. Då det uppstår mer långvarig resursbrist lokalt omfördelas vårdresurser med hjälp av intern stafettverksamhet. För att underlätta för Norrbottningarna gör specialisttandvårdens regelbundet konsultationsbesök ute i länet samt genomför konsultationer på distans med hjälp av modern teknik. Under året har mer än 6000 specialistbedömning genomförts på patientens hemmaklinik, majoriteten för barn och ungdomar inom området tandreglering. 68

70 Miljöarbete Det yttre miljöarbetet bedrivs enligt Folktandvårdens miljöplan. Planen rör bland annat divisionens energiförbrukning, transporter, distansöverbryggande teknik, materiel och förbrukningsprodukter. SAM, det systematiska arbetsmiljöarbetet, bedrivs fortlöpande vid alla enheter enligt fastlagd rutin. God hälsa Mål: Hälsomedvetna välinformerade norrbottningar Folktandvårdens uppdrag är att arbeta för att förbättra munhälsan. Det ska bland annat ske genom att ge norrbottningarna tillgång till den kunskap som behövs för att kunna göra egna hälsofrämjande val. Folktandvården arbetar aktivt i de kommunala folkhälsoråden och genomför tillsammans med landstingets Folkhälsocentrum hälsofrämjande insatser inom områdena tobak, Tobaksfri Duo, och kost. Inom kostområdet pågår ett långsiktigt samarbete med övriga landsting i norra regionen där temat under hösten varit Läsk gör dig sur. Under 2013 har personalen arbetat med informationsinsatser i föreningar, på skolor och mässor i 1800 timmar. Mål: Kariesfria barn och ungdomar En av tandvårdens viktigaste uppgifter är att bedriva bra barn- och ungdomstandvård med målet att skapa förutsättningar för en god munhälsa hela livet. Samtliga barn riskbedöms från första besöket vid ettårsåldern och regelbundet under hela uppväxttiden. Syftet är att identifiera barn med behov av förebyggande insatser för att förhindra ohälsa eller stoppa pågående sjukdomsutveckling. För att förbättra munhälsan hos länets barn och ungdomar samverkar klinikerna i utåtriktad verksamhet med Folkhälsocentrum, mödravården, barnhälsovården, skolhälsovården, förskolor, skolor och migrationsverket. Målet är att tiden i utåtriktad verksamhet ska motsvara 5 procent av den kliniska barntandvårdstiden. Under 2013 uppgick tiden för utåtriktat folkhälsoarbete till 4,6 procent har ca av Folktandvårdens knappt patienter i ådern 3 19 år besökt tandvården för undersökning, kontroll eller akuta besvär. Av dessa har fått fullständig behandling. Könsfördelningen bland de behandlade motsvarar könsfördelningen hos ungdomarna i länet. Mer än 600 asylsökande barn har behandlats. Uppföljningen av tandhälsan hos förskolebarn under de senaste 30 åren visar en fortsatt positiv trend, även om hälsoförbättringen i absoluta tal den senaste tioårsperioden går långsammare än tidigare tioårsperioder. Knappt 92 procent av 4-åringarna var kariesfria, en något lägre andel än både 2012 och årets mål, 93 procent. 69

71 Resultat 19-åringarna Av de 19-åringar som lämnade barntandvården 2013, hade pojkarna i medeltal 2,9 lagade eller skadade tänder och flickorna 2,7. Data för hela riket visar också på små könsskillnader För 25 år sedan var det sällsynt att man lämnade barntandvården helt utan skador på tänderna, år 2013 var nära 29 procent av länets 19-åring helt kariesfri och 61 procent har enbart lagningar på tändernas tuggytor. Målet är att 19-åringar i Norrbotten ska ha lika god hälsa som medelvärdet i riket. Skillnaderna i tandhälsa minskar men fortfarande är färre ungdomar i länet helt kariesfria och medeltalet skador är något högre i Norrbotten än i riket. Många av de skador som finns hos dagens 19-åringar uppkom redan i 7-8 års ålder, för att nå målet friskare 19-åringar är den prioriterade insatsen därför att fortsätta arbeta för god munhälsa och goda kostvanor hos yngre barn och ungdomar i tidiga tonåren. 70

72 Mål: Frisktandvård förstahandsvalet för vuxna För att stimulera regelbunden tandvård erbjuder Folktandvården vuxna patienter Frisktandvård, ett avtal om tandvård till fast pris under tre år. Målet är långsiktigt att minst hälften av patienterna ska välja avtal. Inför 2013 anslöt sig Folktandvården NLL till de regler för Frisktandvård som majoriteten av landstingen tillämpar. Det innebar bl a att patienterna måste nollställas innan avtal tecknas. Antalet patienter med avtal är oförändrat jämfört med föregående årsskifte, ca 30 procent av Folktandvårdens vuxna har Frisktandvårdsavtal. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Andel frisktandvårdspatienter av vuxna Under de senaste åren ses att en ökande andel patienter över 50 år tecknar avtal medan andelen bland yngre år minskar något. Kvinnor väljer i större omfattning än män tandvård till fast pris. Mål: Fler vuxna i regelbunden tandvård Folktandvården arbetar med att stimulera norrbottningar att bli regelbundna tandvårdsbesökare. Syftet med revisionstandvård är att identifiera risker för ohälsa i munnen och på ett tidigt stadium erbjuda förebyggande åtgärder. Målet är att antalet revisionspatienter ska öka med 2500 årligen, ett mål som vanligen uppnås i samband med årsskiftet. På grund av att många unga väljer att flytta från länet har ökningen vid årets slut de senaste åren stannat på drygt 1000 nya patienter årligen. Vuxnas hälsoutveckling En större del av den tandvård som utförs i vuxen ålder är relaterad till tidigare utförd vård. En stor majoritet av de unga som lämnar barntandvården idag har mindre än tre lagade tänder och prognosen för deras framtida munhälsa är därför god. Av de vuxna som undersöktes i Folktandvården 2013 behövde nära varannan i huvudsak förebyggande åtgärder och egenvårdsstöd. Resultaten från undersökningen EPI-norr , som granskat även individer med privat tandvård och de som saknar regelbunden tandvård, visar 71

73 att munhälsan hos länets vuxna befolkning förbättrats betydligt under den senaste 20-årsperioden. Hos 35-åringarna ökade medeltal intakta tänder, helt fria från fyllningar eller karies, från 12 till 21. I 50-årsgruppen ökade medeltal egna tänder från 20 till 28. Bland 65-åringarna minskade andelen helprotesbärare kraftigt, från 40 procent till mindre än 4 procent. Totalt sett ser man fler individer med god munhälsa i alla åldrar. Många i gruppen över 65 år, där tidigare majoriteten var helprotesbärare, har nu egna tänder och därmed också behov av både hälsofrämjande stöd och tandvårdande ingrepp. Resultaten från studien stödjer Folktandvårdens inriktning mot en ökande andel tandhygienister. God vård Tillgänglighet Under en tioårsperiod har antalet vuxna som varit i kontakt med Folktandvården under ett år ökat från till nära Den ökade tillgängligheten beror på effektivare omhändertagande av den växande gruppen relativt friska unga och medelålders vuxna. Intervallen mellan kontrollerna har förlängts och allt fler vuxna får sina kontroller hos tandhygienist. Jämlik vård Vårdåtgärderna och remisserna i Folktandvården följs upp ur jämställdhetsperspektiv. Syftet är att rätta till eventuella oskäliga skillnader som beror på kön. Lika många kvinnor som män behandlas i allmäntandvården och skillnaderna i vårdpanorama är små. Könsskillnaderna ses för framförallt i nyttjandet av specialisttandvård, inom områdena käkfunktionsstörning och tandreglering är flickor och kvinnor överrepresenterade. För behandling av käkledsbesvär stämmer skillnaden väl överens med den skillnad i sjukdomsförekomst som ses mellan könen i nationella studier. Inom området tandreglering finns inga belägg att det objektiva behandlingsbehovet är mindre hos pojkar än hos flickor. Trots att lika stor andel från bägge könen genomgår specialistutredning så fullföljer en större andel flickor specialistbehandlingen, vilket kan tyda på att det subjektiva vårdbehovet är större hos flickor. Samma könsskillnader för tandreglering ses i övriga landsting i norra regionen. Mål: Alla ska bli kallade i rätt tid Nära vuxna, 44 procent av revisionspatienterna, har fått fullständig behandling i allmäntandvården under året och ytterligare drygt har sökt tandvård för akuta besvär eller annan delbehandling. Nära 3000 vuxna har behandlats i länets specialisttandvård, många i samverkan mellan flera specialiteter. Målet är att ingen klinik ska ha förseningar i kallelseplanerna. Eftersom barntandvården är högre prioriterad än vuxentandvård förekommer inte förseningar av någon betydelse för barn. I majoriteten av länets kommuner finns däre- 72

74 mot fortfarande förseningar när det gäller vuxna. I Norrbotten får nära var femte vuxen vänta mer än sex månader på att kallas till planerad undersökning. För att minska risken för negativa effekter av förseningar prioriteras patienter med hög risk för munsjukdom, medan patienter med låg risk fått vänta längre. För att klara uppdraget att kalla vuxna i tid till allmäntandvården bör mer än hälften av patienterna på kallelselistorna behandlas under ett kalenderår, 2012 nådde man det i fem kommuner. Minst andel behandlades finns i Boden och i Malmfälten, orsaken är relativt stor andel nyrekryterad personal. Andel av vuxna patienter som fått fullständig behandling, per kommun 2013 Mål: Rätt väg genom vården Folktandvården använder sedan ett par år ett IT-stöd för att kunna bedöma risken för att utveckla sjukdomar i munnen i framtiden. Riskbedömningen hjälper till med att planera för rätt intervall mellan kontrollerna och underlättar både teamarbetet och valet av lämplig omhändertagandenivå. För patienter med låg risk är målet ett intervall mellan undersökningarna som är längre än 24 månader och allt fler av de friskaste vuxna får också ett längre besöksintervall. Rätt väg vid behov av specialiserad tandvård Ett sätt att underlätta för patienter i behov av specialisttandvård är att erbjuda konsultbesök hos specialist på patientens hemmaklinik. Under året användes tio procent av specialisternas arbetstid till patientkonsultationer ute i länet, vilket uppfyllde målet för konsultverksamheten. Specialisttandvården fick under året ta emot 3750 remisser för utredning och behandling av mer komplexa tillstånd. 450 remisser kom från privat tandvård och nära 300 från hälso- och sjukvården. Antalet remisser för vuxna har de senaste åren legat relativt konstant. Inom barntandvården fortsätter antalet remisser för tandreglering att minska, från 73

75 nära 1900 år 2011 till drygt 1300 år Orsaken är minskande barnkullar i de övre tonåren. Remisser för övrig barntandvård ökar något. Mål: Effektiv vård på rätt nivå Med anledning av att munhälsan har förbättrats betydligt under de senaste tjugo åren har behovet av olika kompetenser inom tandvården förändrats. En större andel behöver framförallt hälsofrämjande behandling och stöd i egenvården vilket får konsekvenser för personalsammansättningen. Folktandvården har som långsiktigt mål att antalet tandläkare och tandhygienister ska vara lika, vilket ska nås genom att en större del av de som nyrekryteras ska vara tandhygienister. Målet att mer än 75 procent av hälsokontrollerna ska göras av tandhygienist uppnåddes i hälften av kommuner under Totalt utfördes tandhygienisterna nära 60 procent av rutinkontroller av vuxna och mer än tre av fyra av undersökningar av barn. Patientsäkerhet och avvikelsehantering Under året har 695 avvikelser rapporterats i Synergi vilket är en ökning jämfört med Avvikelserapporterna har i flera fall medfört kvalitets- och patientsäkerhetsförbättringar i form av nya eller reviderade rutiner och förändrat arbetssätt. Utöver klinikernas lokala förbättringsarbete har ett antal åtgärder genomförts för att öka patientsäkerhet och kvalitet i Folktandvården, till exempel: Samtliga verksamheter har vid arbetsplatsträffar visat Folktandvårdens sex filmer i Grundläggande patientsäkerhetsutbildning. Folktandvården har informerat personal vid sjukvårdsupplysningen 1177 om vilka råd som ska ges när patienter kontaktar dem angående akuta problem rörande tänder/käkar när våra kliniker har stängt. 74

76 Alla kliniker har fått information av representant från avdelningen för vårdhygien i ämnet Smitta i vården. Särskild tonvikt har varit på vilka smittsamma sjukdomar som berör tandvården och hur smittspridning av dessa kan undvikas och förebyggas. Filmen Om sekretess och tystnadsplikt har visats på klinikerna. Patientnämnden har behandlat 22 ärenden som gäller Folktandvården och tre ärenden har behandlats av Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Engagerade medarbetare Folktandvården har valt ut fyra strategiska mål som divisionen prioriterar inom området engagerade medarbetare; tryggad personalförsörjning, delaktiga och ansvarstagande medarbetare, tydligt och engagerat ledarskap, lärande organisation. Huvuddelen av uppföljningsparametrarna inom dessa mål mäts genom landstingets gemensamma medarbetarundersökning. Under 2013 har ingen undersökning genomförts varför divisionen under året arbetat utifrån 2012 års resultat, vilket redogörs för nedan. Arbetstillfredsställelse 2012 års medarbetarundersökning gav ett dynamiskt fokustal på 73,1 vilket tyder på att Folktandvården är väl organiserad, har duktiga ledare och att arbetsmiljön är god. Det dynamiska fokustalet, är ett sammanvägt värde som beskriver hur väl rustat organisationen är inför förändringar nu och de kommande 1-1½ år fram i tiden. Värden över 70 visar att organisationen har stor förmåga och kraft att förändras och har liten risk för ohälsa. Medarbetarundersökning, resultat för Folktandvården 2012 Mål: Tryggad personalförsörjning Folktandvården har en årlig personalförsörjningsplan med aktiviteter som syftar att försörja divisionen med rätt kompetens i rätt tid. Under 2013 har de aktiva rekryteringsåtgärderna fortsatt, divisionen har rekryterat personal i alla yrkeskategorier från flera länder. Det långsiktiga rekryteringsarbetet har fortsatt, med erbjudanden om sommarjobb och stipendier till studenter på tand- 75

77 vårdsutbildningarna som även har anknytning Norrbotten. En rekryteringsgrupp ansvarar för kontakter med utbildningsorter och träffar tandvårdsstudenter regelbundet under utbildningen. Verksamhetsförlagd utbildning på klinikerna för tandhygienister och tandsköterskor har erbjudits så väl som prova på jobb i tandvården med syftet att attrahera ungdomar till tandvårdsyrkena. Den knappa tillgången på tandläkare väntas enligt socialstyrelsens prognoser kvarstå de närmaste tio åren, om än en ökad utlandsrekrytering något jämnar ut det akuta behovet på riksplanet. Under året har samarbetet med studentföreningen vid tandläkarutbildningen i Porto, Portugal fortsatt. I augusti månad sommarjobbade två studenter från Porto i Norrbotten. Divisionen har även under detta år rekryterat nya tandläkare från Portugal. Under hösten 2012 genomfördes en rekrytering med intervjuer på plats i Tyskland som resulterat i att två nya tandläkare börjat jobba i Folktandvården under Folktandvårdens mål är att fler än 90 procent av divisionens medarbetare kan rekommendera andra att söka arbete på arbetsplatsen. I 2013 års undersökning inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet svarade 83 procent ja på den frågan vilket är ett högre resultat än Detta är ett viktigt område som divisionen fortsatt kommer att arbeta med under kommande år. Medarbetarundersökning, Jag skulle kunna rekommendera en vän eller kollega att söka arbete på Antal anställda min arbetsplats Förändring från föregående år Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt antal anställda Frisknärvaro och sjukfrånvaro Frisknärvaron för hela divisionen har under 2013 ökat något, från 56 till 58 procent efter att de två senaste åren hållit samma nivå på 61 Sjukfrånvaro i procent av bruttoarbetstid, tom månad 12 procent. Fler män är långtidsfriska (66 procent) än kvinnor (57 procent). Målet är att öka frisknärvaron till att ligga över 70 %. Långtidssjukfrånvaron är på samma nivå 2013 som 2012 medan den korta sjukfrånvaron ökat något vilket resulterat i att den totala sjukfrånvaron har ökat. 76

78 En uppdelning av sjukfrånvaron mellan män och kvinnor visar att det är långtidsfrånvaron bland män som minskat medan de andra variablerna ökat något. Sjukfrånvaro i procent av bruttoarbetstid, tom månad 12 Under 2013 var sjukfrånvaron 5,47 procent, divisionens mål är att komma ner till en sjukfrånvaro under 4,2 procent. Under 2013 har Folktandvården fortsatt arbetet med programmet Hälsosamma Folktandvården. Hälsoinspiratörer utbildades under i uppdraget att genomföra friskvårds och hälsoaktiviteter på tandvårdens enheter. Målet är att komma till rätta med den ökande korttidssjukfrånvaron, långsiktigt sänka den till folktandvårdens mål och stärka Folktandvårdens arbetsgivarvarumärke. Mål: Delaktiga och ansvarstagande medarbetare Folktandvården har ett fortsatt gott resultat i den årliga medarbetarenkäten, med ett totalresultat över 70. Dock har det dynamiska fokustalet för sjunkit något vid de senaste två årens enkäter vilket innebär att Folktandvården inte uppfyller målet i divisionsplanen om en positiv utveckling. En förklaring till de lägre resultaten kan vara att svarsfrekvensen varit högre de senaste två åren än tidigare år, 88 respektive 94 och 93 procent. Vid analys av resultaten ses även att de genomgående poängen är lägre i områden med hög personalomsättning där mycket tid går åt att inskola nya medarbetare i yrket. Medarbetarundersökning, utveckling över tid för Folktandvården

79 Inom området delaktighet och medarbetarskap har målet om ett grönt resultat inte nåtts fullt. Medarbetarskap ligger väldigt nära ett grönt resultat medan området delaktighet ytterligare sjunkit från målet. En bild av medarbetarenkäten nedbruten på divisionens yrkeskategorier visar att det är yrkesgruppen tandsköterskor som avviker inom delaktighet. Divisionens långsiktiga satsning på teamarbete där alla yrkesgrupper samverkar kring patientvården och framförallt tandsköterskornas roll i blir mer framträdande ses därför som en viktig satsning för att öka förbättringsområdet delaktighet. Medarbetarundersökning, resultat per yrkeskategori för Folktandvården 2012 Mål: Lärande organisation Folktandvården präglas av ett kunskapsbaserat synsätt och ett lärande i vardagen vilket visar sig i ett högt resultat på lärande i arbetet även i 2012 års medarbetarundersökning. Under 2013 har satsningen på utbildning fortsatt med totalt 15 interna kurser om totalt 22 utbildningsdagar samt traineeutbildning år 1 och år 2 om totalt 12 utbildningsdagar. 10 tillfällen med Tvist utbildningar om totalt 15 utbildningsdagar (tvistutbildning, callcenterutbildning, receptionsutbildning och superanvändarutbildning). För divisionens alla chefer har utbildning i rollen som lönesättande chef genomförts. Divisionens hälsoinspiratörer har haft utbildning vid två tillfällen. Utöver det har arbetsmöten för sjukhustandvården, resurstandläkare och tandhygienister inom parodontalvård, samt för tandhygienister i tobaksfri duo genomförts. Till detta kommer flertalet auskultationer sam t tandvårdsdagar för all personal för att främja erfarenhetsutbyte mellan individer och yrkesgrupper. Mål: Tydligt och engagerat ledarskap Inom området tydligt och engagerat ledarskap finns förbättringsområdena ledarskap och återkoppling i medarbetarenkäten, här har Folktandvården ett grönt resultat på båda områdena vilket är i enlighet med divisionens målsättning. Folktandvårdens chefer är uppskattade av sina medarbetare, bedriver ett bra ledarskap och är duktiga på att återkoppla till sina medarbetare. 78

80 För att vidareutveckla ledarskapet i Folktandvården har de utvecklingsinsatser i verksamhetsområdenas ledningsgrupper som startades 2011 har slutförts under Syftet med insatserna har varit att stärka cheferna i sin roll som arbetsgivarföreträdare och ledare för sina medarbetare. Resultatet på området målkvalitet är även i år en bit ifrån grön zon, ett projekt har startats under året för att förnya målprocessen och att skapa tydligare individuella planer för alla medarbetare som kan följas upp oftare. Divisionen räknar med att använda den nya målprocessen vid planeringen inför

81 Mkr ÅRSRAPPORTER 2013 Årsrapport Division Kultur och Utbildning Stark ekonomi Ekonomiskt resultat 3 Resultatutveckling Division Kultur och Utbildning jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov -17,0 dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2013 Resultat 2012 Resultatet för året visar på underskott med 17 mkr vilket också prognosen i augusti pekade mot. Jämfört med föregående år är det ett försämrat resultat med 11mkr. Divisionsplanens mål att redovisa nollresultat uppnås därmed inte. Avvikelsen mot budget är markant vad gäller intäkterna. Dessa är nära 25 mkr lägre än budget. Anledningen till detta är flera men en stor del ligger hos skolorna i minskade elevintäkter. De minskade årskullarna och att skolorna tappat i attraktionskraft är en del av förklaringen till det minskade antalet elever. Under året har så kallade koffertmedel från kulturrådet erhållits med 39,6 mkr, en ramökning från året innan med 1,0 mkr utöver inflationsuppräkningen. Ramökningen ska användas till förstärkning inom dansområdet och för minoritetssamordnare. Medlen har fördelats till institutioner och verksamheter i enlighet med kulturplanen. Utvecklingsmedel med 5,6 mkr från Statens Kulturråd har via divisionen kommit länet tillgodo under året och Länsbiblioteket har erhållit kr som projektstöd till barnpoesiåret. En del av dessa utvecklingsmedel har överförts till 2014 när utbetalning kommer att ske. Drygt 5 mkr har utbetalats till divisionen för ENPI-projektet New Horizons där NLL är lead part. Totalt 12 regioner i Barentsområdet deltar. Projektet fortgår under hela 2014 och en del av utbetalade medel har därför balanserats till kommande år. 80

82 Kostnaderna för personal överstiger budget med drygt 1,3 mkr. Förklaringen är till viss del att vi varit tvungna att anställa extra personal på grund av sjukfrånvaro samt viss överanställning. Posten övriga omkostnader ger överskott med drygt 8 mkr mot budget. Bland annat minskade kostnader för biljetter, kost och logi samt annonsering bidragit till överskottet. Avskrivningar och finansiella poster ger drygt 0,6 mkr i överskott. Nettokostnad per basenhet / verksamhetsområde (mkr) Utfall Utfall Avvikelse mot budget Avvikelse mot budget Grans Naturbruksskola -10,4-7,2-10,4-7,2 Kalix Naturbruksgymnasium -7,8-3,9-7,8-3,9 Norrbottensmusiken 0,0 0,1 0,0 0,1 Norrbottensmuseum 0,6 0,7 0,6 0,7 Kulturbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Länsbiblioteket 0,0 0,4 0,0 0,4 Divisionsgemensamt 0,6 3,9 0,6 3,9 Totalt divisionen -17,0-6,0-17,0-6,0 Precis som tidigare år lämnar alla basenheter positivt resultat eller nollresultat bortsett från skolorna. Sammantaget visar skolornas resultat underskott med 18,2 mkr. En av orsakerna är som redan påpekats elevunderlaget som ytterligare förklaras med följande analys. En annan förklaring som också påvisats är gymnasiereformen från 2011, vilken avsevärt förändrat villkoren för elever som går naturbruksprogrammet när det gäller möjlighet till vidare studier på högskola och universitet. Minskningen av elevantalet följde inte prognosen som baserades på den demografiska kurva som indikerat en minskning till och med 2014 med ca 30 procent. Den verkliga minskningen blir ca 46 procent för Grans och ca 61 procent för Kalix till Detta innebär drygt 35 årselever färre 2013 och totalt ca 90 årselever färre 2014 än prognosen. Rikspriset på utbildningarna har dessutom inte följt kostnadsutvecklingen när det gäller naturbruket vilket har negativ följd på resultatet. Den åtgärdsplan som upprättades 2012 med mål att skolorna ska ha en ekonomi i balans år 2014 räcker inte till för den målsättningen. Åtgärdsprogrammet som innebar personalöversyn med bland annat minskning av antalet lärare har fullföljts så långt det är möjligt med det kursutbudet som finns. Lokalbehovet har analyserats och en del uppsägningar av lokalhyror har genomförts. Det återstår fortfarande en hel del möjliga åtgärder när det gäller lokaler. Personalkostnader och arbetad tid Antalet anställda har inte förändrats nämnvärt under året vilket också syns i nedanstående diagram där arbetad tid rullande 12 månader endast förändrats marginellt under året. De största förändringarna har skett tidigare år. 81

83 ÅRSRAPPORTER 2013 Antal årsarbetare utveckling rullande 12 månader Division Kultur och Utbildning Uppföljning av beslutade sparåtgärder I divisionsplanen finns inga formulerade sparåtgärder men under året har åtgärder för minskade kostnader vidtagits, främst på skolorna. De största åtgärderna gäller lokalbehov och hyreskostnader. En rad lokaler är uppsagda men den förväntade spareffekten kommer först nästa år eftersom de flesta hyreskontrakt löper över många år. Ekonomi i balans Målet att ha en ekonomi i balans uppnås inte i och med att divisionen har underskott med 17 mkr. Investeringar (mkr) Investeringar Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut ,5 1,4 1,4 Akuta investeringar - beslut ,2 0,0 0,0 Övriga investeringar - beslutade före 2013, men effektuerade 1,2 1,2 1,2 under året Summa 4,9 2,6 2,6 Investeringarna under året håller sig inom beslutade ramar och är prövade ur ett jämställt perspektiv. Allmänt om Divisionens arbete 2013 Divisionen har bedrivit ett aktivt och framgångsrikt arbete som också uppmärksammats nationellt. Kulturfrågorna i Norrbotten hanteras på ett tydligare sätt i kommuner och landsting, en stor del av orsaken är det sedan tre år tillbaka nya sättet att arbeta enligt kultursamverkansmodellen. Den har som utgångspunkt en stark samverkan med kommunerna och förutsätter samråd med civilsamhället. Kunskapen om kultur och kulturfrågor har ökat bland politiker 82

84 i Norrbotten och även inom landstinget, inte minst beroende av den kulturberedning som är gemensam mellan ledamöter från Landstingsstyrelsen och Kommunförbundets styrelse. Naturbruksgymnasierna i hela Sverige lever under stora ekonomiska ansträngningar, såsom Norrbottens läns landstings naturbruksgymnasier i Kalix och Öjebyn. Omfattande åtgärder har genomförts men ytterligare åtgärder har under 2013 visat sig nödvändiga. Attraktiv region Divisionsgemensamt Av divisionsplanens mål för Attraktiv region är av de 9 formulerade målen 4 helt uppfyllda, 2 uppfyllda till 75 procent, ett till 50 procent och ett mål inte alls uppfyllt. Kulturplan Under 2013 har en ny kulturplan för Norrbotten arbetats fram för åren För första gången beslutades kulturplanen av Landstingsfullmäktige, efter att först ha beslutats i Landstingsstyrelsen. Innehållet kan ses som ett resultat av de fyra års arbete som genomförts sedan den nationella kultursamverkansmodellen introducerades. Modellen tillämpas idag av 20 landsting/regioner och Norrbotten var 2011 ett av pilotlänen/regionerna. Arbetet innebär stor delaktighet av länets samtliga kommuner med årliga kommunbesök, 5-6 möten med alla kommuners kulturchefer/kultursekreterare som divisionen bjuder in till, 13 arbetsgruppers kontinuerliga arbeten med målarbete kopplat till kulturplan, med representation från regional och kommunal nivå samt från civilsamhället. Dialoger med verksamma inom de olika konstarterna har genomförts i sju fall och ett samråd vardera med representanter för nationella minoriteter och folkbildningen. Kulturberedningen med gemensam representation från Landstingsstyrelsen och Kommunförbundets styrelse är en beredning med avgörande inflytande på utvecklingen av kulturfrågorna i länet och har under 2013 haft fyra sammanträden. Under 2013 har ovanstående möten genomförts enligt plan förutom att två kommuner önskat besök i början av Arbetsgrupperna har dessutom haft två gemensamma, mycket kreativa möten. Framarbetandet av den nya Kulturplanen har skett i stor delaktighet med representation av valda kommunrepresentanter i arbetsgruppen, Boden, Jokkmokk, Övertorneå, Piteå, Arvidsjaur förutom adjungerade länsinstitutionsrepresentanter, representation från regionala enheten och från Divisionens stab med divisionschefen som ordförande. Kulturplanens styrgrupp, formaliserad sedan 2011, har följt och initierat utvecklingen av arbetet. Divisionens stab har genomfört uppföljning genom möten, av alla som erhållit verksamhetsbidrag för 2013 inför fördelning av nya verksamhetsbidragen 2014, med något enstaka undantag. Divisionsövergripande arbete Med anledning av det särskilda läget i kulturmiljöfrågor i Norrbottens län anordnade division Kultur och Utbildning genom Norrbottens museum och i 83

85 samarbete med Länsstyrelsen en konferens om kulturmiljöfrågor i Kiruna den augusti. Medverkande vid konferensen var representanter från Riksantikvariämbetet, från LKAB men också stadsantikvarien i Borås, doktorand Jenny Sjöholm, landsantikvarie Curt Persson med flera. Den 5 november genomfördes en kulturkonferens för politiker och tjänstemän i Kalix Folkets Hus i samarbete med Kommunförbundet. Innehållet var en presentation av Myndigheten för Kulturanalys utredning av Kultursamverkansmodellen, presentation av Volantes rapport om kulturens värde för tillväxten i Norrbotten samt en presentation av den nya Kulturplanen , som gjordes av Elisabeth Lax. Dessutom genomfördes en workshop med alla deltagare om utvecklingsfrågor och ett panelsamtal med landstingsråd Kent Ögren, kommunalråd Gunnel Simu, länsteaterchef Karin Enberg och oppositionsråd Stefan Tornberg, NLL. Den kulturfråga som fått allra mest fokus under 2013 är frågan om en dansinstitution i länet och dess placering. Två nya utredningar färdigställdes under april. Både Piteå kommun och Luleå kommun har förklarat sig villiga att bygga/stå för lokaliseringen av en länsdansinstitution. Inget beslut gällande placering och andra delar av dansutvecklingen togs under året. 1 %- regeln, att 1 procent av budget ska gå till konstnärlig gestaltning, beslutades av Landstingsstyrelsen den 28 maj Även mer omfattande om- och tillbyggnation ska omfattas av regeln. Division Kultur och Utbildning ser Barentsarbetet med Joint Working Group on Culture, JWGC, som väsentligt. Norrbotten har under 2012 och 2013 innehaft det regionala ordförandeskapet. Detta har inneburit resor till Sortavala i Karelen och Bodö i Norge år Det har också inneburit möjliggörande av projektet New Horizons, det största ENPI Kolarctic-kulturprojektet någonsin och med NLL som så kallad lead part. Divisionschefen medverkade vid beredningarnas återföringsdag på Sunderby Folkhögskola den 21 mars och besvarade frågeställningar relaterade till regionala beredningens rapport. Rubus Arcticus stipendier, Heders- och förtjänststipendium samt idrottsledarstipendium utdelades vid Landstingsfullmäktiges sammanträde den 20 november. Årets mottagare av Rubus Arcticus blev Maria Ros Palmklint, ljusoch scenteknik, Barbro Lomakka, textilkonst, Marcus Fjellström, musik, samt ytterligare en mottagare, som presenteras vid fullmäktiges februarisammanträde. Sture Berglund, konst fick Heders- och förtjänststipendiet 2013 och Per Åström idrottsledarstipendiet. Även idrottsstipendiet utdelas vid februarisammanträdet. Naturbruksgymnasierna För naturbruksgymnasierna har målet varit att fortsätta utvecklingen av den reformerade gymnasieskolan till de förändrade förutsättningar som ny skollag och ny gymnasiereform anger. Frågan om naturbruksgymnasiernas utveckling och möjlighet att drivas vidare i nuvarande omfattning har varit en central fråga för divisionen. Ett särskilt rådslag, utöver de ordinarie samråden, genomfördes med representanter för branscher, kommuner, landstinget, för politiker och tjänstemän på Sunderby folkhögskola den 21 oktober Ett sär- 84

86 skilt arbete har under 2013 genomförts med fokus på information till naturbruksbranschen och kommunerna om den prekära ekonomiska situation som skolorna befinner sig i, på grund av färre elever än beräknat. Gensvaret från rådslaget och en samverkansträff med kommunernas presidier blev sammanfattningsvis att både branschföreträdarna och länets politiker ansåg att naturbruksutbildningarna måste finnas kvar i länet. Utredningar har också genomförts av pwc och SWECO om ekonomiska handlingsalternativ och om omvärldsutveckling relaterad till situationerna på skolorna i Öjebyn respektive Kalix. Kultur för barn och unga 2013 Strävan efter att erbjuda norrbottningarna ett rikt kulturliv gäller i allra högsta grad länets barn och unga. Division kultur och utbildning arbetar på flera sätt för att främja barn och ungas kulturliv, både som utövare och som kulturkonsumenter. Förutom löpande insatser genom våra basenheters barnoch ungdomsutbud i form av musik, teater, dans, litteratursatsningar etc. driver divisionen ett medvetet arbete med att involvera länets unga i dagsaktuella kulturfrågor och aktiviteter. Divisionen har ett länsungdomsråd (LUR) där varje kommun i länet representeras av en person mellan 15 och 25 år. Rådet har träffats tre gånger under 2013 och diskuterat aktuella frågor och kommande projekt. Från LUR kom exempelvis önskemål om mer satsningar på arrangörskap för unga i länet, vilket resulterade i att divisonen genomförde två kostnadsfria utbildningsdagar i Kiruna och Luleå under november månad. Utbildningsdagarna blev mycket lyckade och totalt deltog över trettio ungdomar från olika delar av Norrbotten. Ambitionen är att detta ska stimulera fler unga att engagera sig i kulturlivet och stärka en ny generation arrangörer i Norrbotten. Arbetet med Länsungdomsrådet är direkt kopplat till Kulturplanen och målet om barns och ungdomars delaktighet i kulturutbud och kulturutveckling. Under arbetet med att ta fram den nya Kulturplanen för var länsungdomsrådet en av remissinstanserna som fick lämna synpunkter på planens utformning och innehåll. Som regional aktör spelar landstinget en viktig roll ur ett tillgänglighetsperspektiv. Under 2013 har divisionen stöttat flera olika projekt riktade till barn och unga runtom i länet, exempelvis musikläger, dansläger, teaterturnéer etc. Att tillvarata barn och ungas kulturintresse är av yttersta vikt, både för återväxten av utövare och för ett attraktivt Norrbotten. Konst En utveckling av projektet Konstmuseet i norr har skett i alla dess tre delar. Glädjande nog har beslut tagits om ett omfattande utrymme för ett länskonstmuseum i Kiruna nya stadshus som ska stå färdigt i oktober Division Kultur och Utbildning medverkar i framarbetandet av museets innehåll och administration. Konstutställningarna har varit flera och en illustrerad sagobok distribuerades genom länets dagstidningar under våren En stark utveckling har skett av förhållandena för Havremagasinets utställningsverksamhet, där ett avtal mellan Bodens kommun och Norrbottens läns 85

87 landsting innebär en finansiering av en modell. Förutsättningarna är också att Boden under första halvåret 2014 tar över arbetsgivaransvaret för verksamheten. Stora framgångar med utställningarna har kunnat registreras och även en länskonstpedagogsatsning med inbjudna föreläsare av hög kvalitet. Besöksantalet har för 2013 varit det högsta hittills, besökare. Resurscentrum för konst i Luleå har utvecklats till en välkänd och uppskattad verksamhet bland Norrbottens konstnärer. Under året har samarbeten skett mellan Resurscentrum för konst och flera fastighetsägare i Luleå, vilket skapat arbetstillfällen för konstnärer samt mellan Resurscentrum och Swedavia för Konst på flygplats (Kiruna och Luleå). I april anordnades Norrbottens Ambassad för konst i Kungsträdgården, Stockholm, för att skapa galleri- och utställningskontakter utanför Norrbotten för länets konstnärer. Mässan Art for sale hölls i december i Luleå med försäljningsmöjligheter för Norrbottens konstnärer inför julen. Norrbottens läns landsting har också bidragit med medel till utvecklingen av Konsthall Tornedalen i Vitsaniemi, Övertorneå kommun. Dans i Nord Dans i Nord är Norrbottens regionala resurs- och utvecklingscentrum för dans. Verksamhetens övergripande långsiktiga mål är en välorganiserad regional struktur för dans, där samverkan mellan lokala, regionala, nationella och internationella dansaktörer gemensamt skapar goda möjligheter för länets invånare att utöva dans, ta del av danskonst, bilda och utbilda sig samt vara yrkesverksamma inom dansområdet. Dans i Nord anordnade under 2013 en uppskattad Dansfest med föreställningar men också ett panelsamtal med olika dansaktörer. Dessutom anordnades ett välbesökt dansläger i Älvsbyn och DiN medverkade också i Arctic Dance Circle, en Barents- samproduktion. Det regionala utvecklingsprojektet Nästa steg tar nya steg och har också erhållit utvecklingsmedel från Kulturrådet. Dansnät Sverige har turnerat med två produktioner i Norrbotten genom Dans i Nords försorg. Under året har Dans i Nord arrangerat totalt 73 föreställningar och diverse programaktiviteter med totalt personer i publiken eller som deltagare. Cirka 50 procent av föreställningarna har riktat sig till barn/ungdom respektive vuxna och publiken har varit likartat sammansatt. Samverkan har under 2013 påbörjats med danskonsulenten för ytterligare utveckling av arbetet i Norrbotten. Norrbottensteatern Norrbottensteatern kan se tillbaka på ett framgångsrikt Genom Luleå Barn och Ungafestival, LUBU, tillgodosågs en del av det stora behovet av goda barn- och ungaföreställningar i länet och cirka 5000 barn besökte festivalen, varav cirka 3000 kom med bussar från olika delar av Norrbotten. Produktionen I sista minuten blev en stor framgång publikt och recensionsmässigt. Samarbetet med LKAB för Malmfältens barn och ungdomar fortsatte och ett nytt avtal mellan parterna signerades

88 Det stora projektet Ung Scen Norr är inne i en planerings- och finansieringsfas med planerad start Länskonsulenter Från 1 juni har länshemslöjdskonsulenterna övergått till landstingets verksamhet från Hushållningssällskapet. Divisionen tillsatte under hösten en länsdanskonsulent och en länskonstkonsulent. Det gemensamma uppdraget för konsulenterna är att utveckla respektive konstområde och för en hemslöjdskonsulentfunktion att också bidra till särskild utveckling av kulturnäringen. Målet för konsulenterna är att ha aktiv verksamhet i minst sju av länets kommuner. Detta mål har uppnåtts av teaterkonsulenten, hemslöjdskonsulenterna och filmkonsulenten. Dessutom har konstkonsulenten i samarbete med Resurscentrum för konst också uppnått målet. Övriga konsulenter har genom sena tillsättningar under året efter viss vakans ej uppnått målet. Divisionens Basenheter Norrbottensmusiken Av basenhetens 19 mål för 2013 är 73 procent uppfyllda, 16 procent delvis uppfyllda och 11 procent ej uppfyllda Norrbottensmusiken gjorde under konserter och workshops varav 57 procent var riktade mot barn och ungdom. I början på juni arrangerades festivalen New Directions, som var den stora aktiviteten i projektet Kraftcentrum för ny musik under året. Festivalen hade aktiviter både i Piteå och i Luleå och med bland annat kompositionstävlingen, Jazzverk, New Sweden där Norrbotten NEO presenterar nyskriven svensk musik och gjorde en egen konsert där musik skriven av Kaija Saariaho framfördes och en konsert tillsammans med projektets Artists in Residence, Alter Ego. Norrbotten Big Band gjorde sin första spelning tillsammans med den engelske pianisten och kompositören Django Bates. Uleåborgs symfoniorkester medverkade och ytterligare ett tjugotal konserter framfördes med nutida och nyskapad musik på hög internationell nivå. I augusti gav Norrbotten Big Band som enda jazzensemble en konsert vid Royal Albert Hall, London, under The Proms tillsammans med den engelske jazzpianisten Django Bates. I december tillkännagavs att cd:n Emil, Pippi, Karlsson & Co som Norrbotten Big Band släppte i oktober är en av de nominerade till en Grammis i klassen årets barnalbum. Norrbotten NEO tilldelades tillsammans med Norrbottensteatern LKAB:s kulturpris. Delar av LKAB:s motivering: de är en spetsgrupp som sätter Norrbotten på kartan i Sverige Norrbotten NEO berikar och breddar kultur- och musiklivet i Norrbotten och bidrar till att bygga ett attraktivare Norrbotten. Det ser LKAB som en viktig ingrediens för en ökad attraktionskraft i regionen. I slutet av augusti gav Norrbotten NEO en porträttkonsert för Polarprispristagaren Kaija Saariaho på Konserthuset i Stockholm och inledde med den sin period som Ensemble in Residence i Konserthuset och dess kammarmusikprogram. 87

89 Förutom sitt ordinarie program deltog Norrbottens Kammarorkester vid invigningskonserten för Festspelen i Piteå samt vid en konsert på Furunäsets borggård. I februari hölls Norrbottensmusikens första Showcase i Kulturens Hus. Femton olika konstellationer från Norrbotten gav smakprov på produktioner riktade till barn och ungdomar för eventuell medverkan i programutbudet Norrbottensmusiken var medfinansiär till de tio föreställningar av den nyskrivna Spionoperan som gavs på den nya utomhusscenen vid Kläppen i Boden i juli. Även årets bygdegårdsprogram, Smittande musik, gjordes i samarbete med Norrbottensteatern. Programmet baserades på den norrbottensfödde violinisten Sven Kjellströms liv. Ungdomsstorbandet, AJYO, deltog vid Swedish Youth Jazz Celebration i Stockholm. I samband med festivalen avgjordes den nationella tävlingen för ungdomsstorband där AYJO tog hem första priset. Internationellt arbete EU-projektet Music on Top 2 genomförde aktiviteter under året i Luleå, Narvik, Tromsö, Björneborg och Uleåborg. I början på februari åkte Norrbotten Big Band tillsammans med AYJO till Fife Festivalen i Edinburgh. Norrbottens Ungdomssymfoniker, NUS, gjorde en orkesterresa till Riga i början på maj. Totalt var det cirka 70 personer som reste via buss och färja till Riga. Två konserter hölls tillsammans med lokala körer. Piteå Kammaropera samarbetade med portugisiska Miso Ensemble i operaföreställningen A laugh to cry. Premiären gavs i Lissabon och även ett nedslag i Warszawa hanns med innan det blev Sverigepremiär. Antal konserter barn/ungdom och vuxna Antal konserter för barn/ungdom ökade med 5 jämfört med Konserter för vuxna ökade med 29 konserter jämfört med Antal föreläsningar/workshop minskade med 5 jämfört med Publiken och deltagande barn/ungdom minskade under 2013 med st jämfört med Nästan hälften av skillnaden mot 2012 beror på barn och ungdomar som besökt konserter utomlands Publiken och deltagande vuxna ökade under 2013 med st jämfört Av den totala publiken och deltagarna var 44 procent barn/ungdom ( procent, procent). Norrbottens Museum Av basenhetens 22 delmål för 2013 är 14 (64 procent) helt uppfyllda och 8 (36 procent) delvis uppfyllda. Sammanlagd genomsnittlig måluppfyllelse är 89 procent. 88

90 Den utställningen Fotografi i Norrbotten: De första hundra åren, en omfattande egenproduktion och en uppföljning av årsboken 2013 med fotografi som tema, presenterade tolv norrbottensfotografer från fotografins första sekel. Parallellt, under sommaren 2013, var museet värd för och en part i utställningen X-Border Art Biennial, Luleås konstbiennal. Detta är ett internationellt samarbete mellan Luleå, Rovaniemi och Murmansk. Norrbotten Nu står för ett fokus på högaktuella samtidsfrågor i Norrbotten som genomlyses i kvicka utställningar med örat mot marken. Först ut var Gállok/Kallak där den aktuella konflikten om en tänkt gruvbrytning gavs sammanhang och bakgrund. Vad hände med strejkkonsten var en gedigen presentation av svensk konst skänkt till de strejkande gruvarbetarna i Malmfälten Ytterligare utställningar som Markanvändning där fem samiska konstnärer gör konst i respons till aktuella markexploateringar, Drömmar av Silver, Vingar av Guld där arkeologiska nedslag görs längs den senmedeltida transportleden Nasaleden, Bildminnen där fotografier och fotografiska föremål ur Norrbottens museums samlingar exponerades, och IRON, en konstnärlig gestaltning av det överkalixmålet omfattade generösa Norrbottensperspektiv. Också Norrbottenskonstnärerna Brita Weglin och Erik Holmstedt uppmärksammades i både utställningar och boksläpp. Arrangemanget Kulturarvsdagen tog särskilt fokus på historier och föremål kring Sandträsksanatoriet. Arkeologins Dag arrangerades i samverkan med Vindarnas Hus i Koler. Förstudien/pilotprojektet Järnhantering i Norr under 2500 år, siktar på en genomlysning av forskning vad gäller metallhantering i Norrbotten under förhistorisk tid. Under hösten påbörjades också Kulturarvscentral Norrbotten där det skapas en interaktiv digital plattform och portal för länets alla kulturarvsverksamheter och kulturmiljöer. Internationella samarbeten, förutom X-Border Art Biennial enligt ovan, omfattade projektet New Horizons, med partners i Finland och Ryssland. Luleås samtidskonstbiennal, denna gång med namnet X-Border Art Biennial och del av ENPI Kolarcticprojektet, visades under perioden 19 juni 6 oktober års biennal ägde rum på tre visningsorter Luleå, Rovaniemi och Severomorsk med verk av 44 konstnärer från 15 länder. I Luleå visades biennalen på Norrbottens museum och Kulturens hus. Av aktuella vandringsutställningar var barnutställningen På Upptäcktsfärd med Felicia Fahlander, där det norrbottniska megasystemet gestaltas, och Hemslöjden 130 år, som firade Norrbottens hemslöjdsförenings jubileum, de populäraste och visades i sju kommuner. Rådgivning och samverkansprojekt har initierats och aktualiserats i mer än tio kommuner. Särskilt värda att uppmärksamma är Grans Lantbruksmuseum, Skogsbruk och flottningsmuseet i Storforsen och Fiskemuseet i Kukkola. Den 89

91 första etappen i omfattande kulturmiljödokumentationer har genomförts i Kiruna, med anledning av flytten av Kiruna stad. Hjalmar Lundbohmsgården och Kiruna järnvägsstation var först att dokumenteras. Under året genomfördes även en kulturmiljöinventering i Pajala. Även arkeologiska utredningar och besiktningar, i både större och mindre format, har genomförts på flera orter. Konferensen Kulturmiljön, en resurs idag och för framtiden genomfördes i Kiruna sista helgen i augusti, med ett särskilt fokus på kommunantikvariska frågor. Under hösten anlitade också Kiruna kommun Norrbottens museum för ett samarbete rörande kommunantikvarie. I oktober stod Norrbottens museum värd för en museiträff med Norrbottens större museer. Konferensen Bildhantering och föremålsvård förmedlade kunskap på dessa områden till kulturinstitutioner i Norrbotten. Gymnasieungdom i länet har bland annat tagit del i de två stora pedagogiska satsningarna Vem bryr sig? och PK. En utställning om intolerans. Fler än tusen ungdomar nåddes av endast dessa två projekt. Kreativ slöjd har barn och unga deltagit i både genom museets slöjdklubb och genom gästspel i bl.a. Arvidsjaur, Boden, Kalix och Pajala. Ett samarbete med mellanstadieklasser från Svedjeskolan på Hertsön, Luleå inbegrep ett ovanligt delaktighetsmoment i stadsplanering. Och till Spökvandringen på friluftsmuseet Hägnan bidrog museet både med personal och research. En nystartad teaterklubb och föreställningen Dockornas jul, av museets pedagoger, fullbordar årets satsningar på Barn & Unga. Norrbottens minne (Norrbottens föreningsarkiv, museets arkiv) har haft 20 stycken utställningar och programaktiviteter med totalt personer i publiken eller som deltagare Publiksiffror Norrbottensmusiken Norrbottens museum * Norrbottensteatern *Ljusspel på Norrbottens museums fasad (16 +9 ) Norrbottensmusiken b/u vuxna Norrbottens museum b/u vuxna Norrbottensteatern b/u vuxna (b/u 43%) (b/u 24%) (b/u 39%) 90

92 Norrbottens länsbibliotek Totalt antal mål var för året 44, helt uppnådda blev 82 procent, 10 procent delvis och 8 procent ej uppnådda. Fokus för verksamheten har varit att etablera projektet Ett bibliotek 2013 och påbörja samarbetet Biblioteken i Norrbotten, det vill säga driftsätta upphandlat biblioteksdatasystem, påbörja mediesamarbetet mellan kommunerna och etablera transporterna. Den 11 januari 2013 invigdes det nya länsgemensamma biblioteket. Under våren genomfördes kommunikationsaktiviteter för att synliggöra samarbetet, det vill säga ett bibliotekskort för hela länet, gemensam mediekatalog på Bibblo.se, låna här lämna där. De sju projektgrupperna övergick till etablerade arbetsgrupper inom den biblioteksorganisation som skapats med mellan kommunerna och med Länsbiblioteket som övergripande samordnare. Direktiv enligt UPPDRAGiL togs fram för arbetsgrupperna. Under hösten arbetades en Läsluststrategi fram av kommunerna och Länsbiblioteket med syftet att stimulera till läsning i länet under den kommande kulturplaneperioden Besöken på Bibblo.se har ökat med 25 procent jämfört med Under året har därför diskussioner förts i chefsgruppen om webbplatsens utveckling, och beslut togs om att på nytt upphandla portal i slutet av året (tidigare upphandling avbröts i december 2012). Anbudstiden avslutades 9 december och utvärdering pågår. En överföring till ny version av nuvarande Bibblo.se har krävts för att säkra drift. Länsbiblioteket har avsatt 40 procent av verksamheten för arbetet riktat till målgruppen barn och unga. Drygt 2,0 av 5,75 tjänster arbetar med uppdrag som direkt berör barn och unga. Majoriteten av den tiden går direkt till målgruppen utan att passera vuxna genom webbtjänsten Polarbibblo.se. Därutöver prioriteras barn och unga vid investeringar som gjorts under året, däribland att omvandla delar av webbplatsen Polarbibblo.se till responsive web design och html 5 för att vara tillgänglig via läsplattor och smarta telefoner. Folkbiblioteken är numera en del av Polarbibblo.se och för att stärka och vidareutbilda redaktörerna i kommunerna genomfördes projektet KomPo mellan april 2012 och augusti Under året har en målsättning varit att öka antalet besök från kommunerna med 10 procent. Ökningen blev 45 procent och antal publicerade bidrag har ökat med 270 st (målet var 60 st). Slutsatsen som dras är att ökningen är resultatet av den mängd gemensamma aktiviteter och kampanjer som genomförts under året. Det totala antalet publicerade bidrag var 891 st. Förberedelser för Barnpoesiåret 2014 har pågått och projektmedel om 350 tkr erhölls från Kulturrådet. Det är i första hand ett metodutvecklingsprojekt där barn, genom att möta professionella utövare, stimuleras i sitt läsande och skrivande. I projektet ryms därför författarbesök i kommunerna, konferenser och Polarbibblo.se kommer att gå ut på turné i länet. Samarbete har även inletts med Filmpool Nord. En turnerande utställning av scenografin ur filmen Krakel Spektakel kommer att finnas på biblioteken. 91

93 Samarbete har även genomförts med Norrbottensmusiken kring Poesimelodi. Hela145 bidrag inkom varav 96 bedömdes som publicerbara efter redigering och lades ut på Polarbibblo.se. Tio stycken valdes ut av en jury för att tonsättas och uppföras tillsammans med musikskoleelever i länet Fem nya författarporträtt, varav ett av Rubus-stipendiat, har lagts ut på Norrbottensförfattare.se under året; Lina Stoltz (Rubus), Ulrika Vallgårda, Lars Tyskling, Berit Ölund, Tove Alsterdal. 156 möten, varav 59 digitala har genomförts under året med deltagare från bibliotek och andra personer i länet (416 kvinnor, 165 män). Länsbiblioteket fortsätter hålla en hög andel webbaserade möten vilket är tids- och kostnadsbesparande. Därmed har divisionsmålet minst 20 procent digitala möten uppnåtts. Länsbiblioteket anordnades sju konferenser/workshops för bibliotekspersonal, där sammanlagt 174 kvinnor och 19 män deltog. Fyra av dem hölls i Luleå, övriga i Boden, Kalix och Piteå. En av konferenserna var den stora Länskonferensen (anordnas vartannat år) maj i Piteå med 127 deltagare. Den fick 4,4 av 5 i totalbetyg (antal svar 78). Naturbruksskolorna Under året har Grans naturbruksskola haft 145 årselever och Kalix naturbruksgymnasium 80 årselever. Skolorna har under året fortsatt arbetet med att få ekonomin i balans till Dessutom har införandet av gymnasiereformen (Gy 2011) inneburit fortsatt arbete med förändring och anpassning av naturbruksutbildningens innehåll. Vårterminens avgångselever var de sista i den gamla gymnasieskolan. Båda skolorna har fortsatt drabbats av en kraftig nedgång i antalet antagna elever. Målet för antal årselever i budget var 90 i Kalix och 168 på Gran. Prognosen för 2014 innebär ytterligare minskning av antalet årselever till 63 i Kalix och 133 på Gran. Den totala minskningen av årselever mellan 2008 till 2014 blir sammanlagt för bägge skolorna ca 200 årselever. Antal årselever Förändring antal från 2011 Kalix Gran Skolorna har bra kontakter med naturbruksnäringen genom medlemskap i olika ekonomiska föreningar inom jord- och skogsbruk samt en rad olika nätverk regionalt samt nationellt. Den formella samverkan sker genom möten med lokala programråd. På Gran har inget programråd genomförts under året. Fokus har varit på dialog med naturbruksbranschen genom en analys av branschen genomförd av SWECO samt rådslag och samverkansträffar med kommunerna. Gensvaret 92

94 från rådslaget och samverkansträffen med kommunernas arbetsutskott blev sammanfattningsvis att både branschföreträdarna och länets politiker ansåg att naturbruksutbildningarna måste finnas kvar i länet och att omfattningen som anges i branschanalysen behövs för att säkerställa det framtida kompetensbehovet. Mått Mål Nuläge Antal samråd med branschens lokala programråd 3 samråd Gran 4 samråd Kalix 2011: Gran 1 Kalix : Gran 2 Kalix : Gran 0 Kalix Målen i den pedagogiska verksamheten, det vill säga inriktningsmål i Skolplanen formulerades som nedan för Skolornas resultat i avgångsklasserna, vårterminen 2013: Mått Mål Nuläge Andelen slutbetyg Meritpoäng Minst 90 % av avgångseleverna ska ha slutbetyg Genomsnittspoängen för avgångseleverna ska vara högre än snitt för Np i hela riket 2012: Riket 79,5 % Kalix: 75 % (0% kvinnor) Gran: 95 % (93,1% kvinnor) 2013: Riket 75,3 % Kalix: 82 % (7 % kvinnor) Gran: 90 % ( 87 % kvinnor) 2012: Riket 13,8 Kalix: 12,6 Gran: 13,9 2013: Riket 14,0 Kalix: 12,3 Gran: 13,5 Gran uppnådde målen för andelen slutbetyg och Kalix höjde sitt värde betydligt. Meritpoängen har sjunkit något på bägge skolorna. Målet med antal årselever enligt budget uppnåddes inte. Under året har arbetet med att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete pågått. Skolorna har ett samarbete med en skola i Nederländerna inom programmet för livslångt lärande Leonardo. I detta samarbete ingår även Senja vg skole i Tromsö. Tre volontärer finns på Grans sedan hösten 2013 från Kenya, Japan och U.S.A. Dessutom sker ett samarbete med en skola i Rovaniemi och en i Kirkenes. Gran har under året utvecklat och spridit information och kunskap om utbildning av tjänstehundar i allmänhet och vårdhund i synnerhet. Målet att öka kunskapen om skolornas verksamhet och betydelse för regional utveckling har uppnåtts genom rådslag och samverkansträffar. Målet med en aktivitet med mångfald i fokus per skolenhet har uppnåtts genom medverkan i ett nationellt projekt där personal och elever från skolorna medverkat. Miljöarbetet 93

95 Landstingfastigheter har på bägge skolorna genomfört en översyn av skolornas energiförbrukning med syftet att modernisera och effektivisera energianvändningen och därmed minska miljöbelastningen och förbättra ekonomin. På Grans har ett omfattande arbete genomförts som inneburit ett helt nytt distributionssystem med digital styrning för uppvärmning som under året inneburit en kraftig sänkning av energiförbrukningen. I Kalix har en ny flispanna installerats och tagits i drift i början av året. I Kalix har förbrukningen av el minskat (-4,4 procent) ytterligare. Ingen mätning av mängden förbrukade kwh av fjärrvärme förekommer i Kalix på grund av att man använder egen flis som bränsle. På Gran har förbrukning av både el (-23,6 procent) och fjärrvärme (-1,4 procent) minskat även detta år. Att mängden fjärrvärme inte minskat ytterliger beror på att all varmvattenproduktion konverterats från el till fjärrvärme. Målet var en minskning med 5 procent för de båda energislagen. Gran har under året medverkat i arbetet med att utreda förutsättningarna för en etablering av Piteå Biogas AB tillsammans med 17 lantbrukare. Detta har skett dels genom att Gran är en aktiv intressent i bolaget samt genom en plats i styrelsen för bolaget. Kolsänkeprojektet ABCD i Kalix har även detta år fortsatt men med en relativt liten insats. Det har i huvudsak berört utvecklingen av handelssystem med koldioxidkrediter tillsammans med Övertorneå. Ett så kallat återtagsprojekt har påbörjats vilket innebär att en del av de livsmedelsråvaror som produceras på Grans Lantbruk har levererats internt till några restauranger inom landstinget. I första skedet har det varit lammkött. Syftet med detta är att stimulera en ökad efterfrågan på lokalproducerade och ekologiska livsmedelsråvaror i länet. Fördelning projektstöd Totalt har 300 ansökningar om projektbidrag inkommit. En ökning med 117st, 60 % jämfört med föregående år. I oktober 2013 anslog vi sökstopp på grund av att 2013 års medel var slut, detta till följd av det höga söktrycket. Av ansökningarna hör 12 projekt till området Folkhälsa, och resterande 288 är kulturprojekt. Av projekten har 222 ansökningar (74 procent) beviljats stöd. Fem typer av stöd finns att tillgå: stöd för turnébidrag, stöd för utomlänsutställningar, stöd för folkhälsoinsatser, stöd för specifika kulturprojekt (så kallade riktade bidrag) samt arrangörsstöd till ungdomar som max får uppgå till 5000 kr (Snabba Ryck). Det har beviljats 12 turnéstöd för en total summa av kr, 31 projektstöd för utomlänsutställningar till en summa av kr, 159 riktade projektbidrag till en summa av kr och 13 arrangörsstöd, Snabba ryck för en summa av kr. 94

96 Projektstöd per kommun Nedan visas beviljade medel i Norrbotten fördelade per kommun där de enligt ansökan ska genomföras eller redan är genomförda, samt projektmedel fördelade per kommuninnevånare. För de projekt som genomförs i flera kommuner har projektmedlen fördelats lika mellan kommunerna. Att det totala antalet överstiger beviljade ansökningar beror på att en del av dessa ska genomföras på fler än en ort och i vissa fall i länets alla 14 kommuner. (I tabellen exkluderas turnéstöden eftersom dessa inte redovisas kommunvis.) Område Antal projekt Bidrag Befolkning Bidrag/invånare Boden 15 Luleå 76 Piteå 19 Älvsbyn kr kr kr kr Fyrkanten kr Arvidsjaur 8 Arjeplog 6 kr kr A-kommunerna kr Gällivare 11 Jokkmokk 14 Kiruna 13 Pajala 10 kr kr kr kr Kraftfält Norr kr Kalix 13 Haparanda 17 Överkalix 7 Övertorneå 8 Östra Norrbotten kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 19,47 59,23 24,51 36,73 41,39 22,57 100,87 47,69 13,71 105,94 17,76 75,74 31,79 11,32 56,71 19,51 27, kr ,29 kr Källa är SCB Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december Till de projekt som planerats att genomföras dels i Norrbotten, dels i övriga riket eller utomlands har projektmedlen fördelats lika mellan kommun/riket eller kommun/utomlands. Till övriga riket har kr beviljats och utomlands kr beviljats. 95

97 Projektstöd per genre Spridningen av antalet projektstöd på kulturområden ses i tabellen nedan. Att det totala antalet överstiger beviljade ansökningar beror på att många av projekten innehåller en blandning av konstarter i olika varianter. Kulturområde Antal projekt % av total Musik 86 25,3% Dans 29 8,5% Teater 27 7,9% Film 15 4,4% Litt ,9% Konst 59 17,4% Övrigt 87 26,2% Summa ,0% Barn och ungdom Av projektstöden har 46 st (25,6 procent) av totalt 180 st beviljade projekt gått till rena barn- och ungdomsprojekt och av resurserna har kr (24,2 procent) använts. I denna beräkning undantas bidragen till utomlänsutställningar, som inte är möjliga att rikta till barn och ungdom. Många av de övriga projekten är riktade till blandade målgrupper och familjer. Snabba Ryck-pengar (till arrangerande ungdomar) har gått till 13 arrangemang under året. Folkhälsobidrag Under år 2013 har landstinget tagit emot 12 ansökningar om projekt för folkbildande aktiviteter för utveckling av folkhälsoarbetet i länet, till en summa av sammanlagt kronor. Av de 12 ansökningarna beviljades 7 projekt, till en summa av kr. De övriga 5 ansökningarna, för sammanlagt kronor, fick avslag. God Hälsa Kultur och Hälsa Av 3 formulerade mål för kultur och hälsa är ett mål helt uppfyllt, de två andra inte uppfyllda. Verksamheten har endast delvis kunnat uppfylla de förväntade resultaten då tjänsten som kultur- och hälsastrateg haft flera innehavare och periodvis varit vakant. En gång per vecka har patienter, personal och besökare på Sunderby sjukhus erbjudits kultur i sjukhusentrén under rubriken Kultur i entrén. Sång, dans. 96

98 Musik, litteratur, konst och slöjd har funnits i program. Uppehåll gjordes under sommaren. Samma form av kulturprogram har också genomförts på Piteå sjukhus under hösten 2013, i entrén, i restaurangen och sångstunder på vårdavdelningarna. Vårdhundsarbetet som genomfördes med Grans naturbruksgymnasium relateras under rubriken Naturbruksgymnasierna. På vuxenpsykiatrin (Rättspsykiatrin) i Öjebyn genomfördes ett projekt under temat Trädgård& Park som en uppstart för vidare samarbeten. Grans Naturbruksgymnasium har under 2013 fortsatt sitt samarbete i ett ESF projekt med Framnäs Folkhögskola för att utveckla pedagogiken med hjälp av i första hand hundar och hästar i undervisningen inom NPRC (personer med förvärvade hjärnskador). Dessutom har ett samarbete med rättspsykiatriska enheten i Öjebyn inletts med syftet att stödja deras personal i form av kompetensutveckling i användande av gröna miljöer och djur i rehabilitering av deras patienter. Avtal skrevs under 2013 för Lule Stass fortsatta arbete med sjukhusclownerna på Sunderby sjukhus. Engagerade medarbetare Att skapa en bra arbetsmiljö Divisionens mål är att arbetsplatserna ska ha en god arbetsmiljö anpassad till kvinnor och män, där både chefer och medarbetare känner engagemang och delaktighet. Divisionen arbetar löpande med arbetsmiljöfrågor och i november var divisionens plan, Handbok för det systematiska arbetsmiljöarbetet färdigt. Arbetsmiljöarbetet fortgår löpande vid arbetsplatsträffarna som är ett naturligt forum för arbetsmiljöfrågor. Flera verksamheter har genomfört skyddsronder. Värdegrund Divisionen har under 2013 fortsatt arbeta med värdegrund och vid divisionsdagen den 4 november genomfördes ytterligare förankringsarbete. Särskilt material är framtaget om värdegrunden och också en form av dagbok som stöd för samtal. Engagerad, berikande, öppen, professionell utgör divisionens värdegrund. Lönebildning Samtliga chefer har utbildats i lönebildningsprocesen och lönesamtalet med koppling till divisionens lönekriterier. Lönekriterierna för medarbetarna och cheferna reviderades i början av 2013 och förankrades i verksamheterna. Alla medarbetare har haft medarbetarsamtal och lönesamtal. 97

99 Antal anställda Utfall Utfall Förändring Tillsvidareanställda Varav överanställda 1 2-0,5 Vikarier/övriga visstidsanställda Totalt antal anställda Varav kvinnor Varav män Antal anställda < 50 år Antal anställda > 60 år Medelålder 47,1 47,0 0 Antalet anställda är samma som förgående år. På naturbruksgymnasierna har antal medarbetare minskat på grund av ett minskande elevunderlag. Länskonsulenter inom dans, konst och hemslöjd har anställts. Långa vikariat ökar totalen för totalt anställda i divisionen. Kompetensförsörjning Årets divisionsdag genomfördes i november. Dagen handlade framförallt om att fortsätta det gemensamma värdegrundsarbetet, om divisionens framtid, mål och om arbetet med gymnasieskolorna. Utvärderingen visade att dagen var mycket uppskattad och medarbetarna högt värderar mötet med varandra. Jordbruksarbetare och djurskötare blev instruktörer med uttalat pedagogiska uppgifter. Inom det närmaste tio åren går ca 30 procent av divisionens medarbetare i pension. Bland de som når pensionsålder finns personal inom områdena administration, chefer, utbildning och jordbruk, kök, städ, vaktmästare med flera. För de flesta kan återbesättning ske med normalt rekryteringsförfarande. Gymnasielärare Antalet gymnasielärare på naturbruksskolorna som når pensionsålder inom 10 år är relativt många. 15 stycken av 46 når 65 år, 33 procent. På skolorna utbildar lärarna inom flera ämnesområden med teoretisk eller teoretisk-praktisk inriktning. Konkurrens om lärare är stor, nu och i framtiden, från de kommunala gymnasieskolorna. Det blir även allt svårare att kunna rekrytera behöriga yrkeslärare med spetskompetens. Sjukfrånvaro och frisknärvaro Mått Mål 2013 Utfall 2013 Utfall 2012 Frisknärvaro (mer än 5 dagar) (%) Frisknärvaro (mer än 5 dagar) (%) Kv Frisknärvaro (mer än 5 dagar) (%) M Sjukfrånvaro av bruttoarbetstid (%) 3,0 5,9 4,3 Sjukfrånvaro av bruttoarbetstid (%) Kv 6,1 5,4 Sjukfrånvaro av bruttoarbetstid (%) M 5,6 3,1 Kort sjukfrånvaro av bruttoarbetstid (%) 1,5 2,1 2,3 Lång sjukfrånvaro av bruttoarbetstid (%) 1,5 3,8 2,3 98

100 Kvinnor har sedan tidigare år högre sjukfrånvaro än män. Ökningen för män har i det närmaste fördubblats. Den korta sjukfrånvaron har minskat något. Tidig rehabilitering och kontakt av chef till den som är sjuk för att kartlägga rehabiliteringsinsatser genomförs kontinuerligt som aktivitet för att minska sjukfrånvaron. Långtidsfrånvaron består nästan uteslutande av svårare medicinska diagnoser. Frisknärvaron fortsätter att sjunka. Cheferna har uppmuntrat medarbetarna att använda friskvårdsbidraget. Ledarskap Fördelningen kvinnor/män i chefsbefattningar (nivån över 1:a linjens chef) Antal chefer totalt Antal kvinnor Antal män Andel kvinnor i % Andel män i % Divisionschef Verksamhetschef Enhetschef Två nya enhetschefer och en verksamhetschef har tillträtt. Av dessa är alla kvinnor. Nya chefer har fått en introduktion i chef- och ledarskap. Tre chefer har börjat landstingets ledarutvecklingsprogram under hösten. Av divisionens 22 chefer har endast en chef fler än 25 direktrapporterande medarbetare, de flesta chefer i divisionen har färre än 10 medarbetare. Cheferna har under året deltagit i landstingets chefsdag samt vid fem chefsdagar som divisionen haft. Vid dessa tillfällen har arbetet för löneöversynsprocessen, värdegrunden i divisionen, arbetsmiljöarbetet med presentation av arbetsmiljöplan samt utveckling av samverkansformerna med fackliga representanter i divisionens utvecklings- och samverkansgrupp har fördjupats. Basenhetscheferna har under 2013 varit delaktiga i norrlandslänens och de landsövergripande nätverken och länsmusikchefen Kristina Nilsson har varit ordförande i det nationella musiknätverket. Skolchef Bo Wiberg deltar sedan 2010 i ett europeiskt nätverk för naturbruksskolor. Övrigt Divisionen har varit representerad i många konferenser med kulturförtecken liksom skolkonferenser. SKL:s konferens Vi pratar pengar genomfördes 7-8 oktober i Stockholm. Divisionschefen deltog också i nätverksträffen för alla regioners och läns kulturchefer på Högberga för SKL den 3-4 juni Elisabeth Lax, divisionschefen inbjöds av Myndigheten för Kulturanalys och Svensk Scenkonst att i Almedalen 1 juni 2013 medverka i ett seminarium för att delge Norrbottens erfarenheter av kultursamverkansmodellen. Divisionen med divisionschef, länsmusikchef och chef för Norrbottensmusikens Piteåenhet har i olika konstellationer deltagit i flera nätverksträffar i nätverket NMD, Norrlands nätverk för Musikteater och dans. Divisionschefen Elisabeth Lax har under året haft ett regeringsuppdrag som medlem i Insynsrådet i Myndigheten för Kulturanalys liksom ett uppdrag i styrgruppen för Kulturdatabasen, ett verktyg för uppföljning och utvärdering som skapats gemensamt av Statens Kulturråd och Region Skåne. 99

101 Divisionschefen har också haft särskilda möten med de norrländska länskulturcheferna vid tre tillfällen under året för avstämning av gemensamma frågor. Jämställdhet Divisionen följer landstingets riktlinjer för mäns och kvinnors lika rättigheter och möjligheter, jämställdhet och diskrimineringslagen. Divisionen har genomgående rekryterat utifrån ett genusperspektiv. I vissa verksamheter som Norrbottensmusiken, finns uppenbara grundläggande utgångspunkter som endast kan påverkas över tid. Genomgående har divisionen en jämnfördelningen mellan män och kvinnor gällande chefer och anställda. Ledningsgruppen består av hälften män och hälften kvinnor. Alla medarbetare har en grundanställning på heltid, med möjlighet till deltid. 2 % av divisionens medarbetare har valt att arbeta deltid. Under året har divisionen medverkat till att organisationer och projekt som beviljats bidrag arbetar mer aktivt med ett genusperspektiv. För de organisationer som erhållit verksamhetsbidrag har en personlig uppföljning gjorts där det bland annat fokuserats på jämställdhetsarbetet. Dessutom har i alla uppdrag som skrivits för 2014 års verksamhet inkluderats att organisationerna ska i allt arbete beakta jämställdhet, tillgänglighet samt ett genus- och mångfaldsperspektiv. Gällande projektbidragen har också villkoren skärpts med att mottagaren måste beakta jämställdhet och redovisa hur man arbetat med detta i projektet. Norrbottensmusikens projekt Jämställt musikliv i Norrbotten beviljades bidrag för ytterligare ett år. Två seminarier genomfördes under hösten och ytterligare två kommer att hållas Verksamheten kom på tredje plats i Orkestertoppen, som är föreningen KVAST - kvinnlig anhopning av svenska tonsätter genomlysning av antal kvinnliga tonsättare spelats av svenska orkestrar. Flera medarbetare från divisionen bland annat från staben och Norrbottensmusiken deltog i föreläsningen av Genusfotografen. Divisonsledningen har gjort en uppföljning av arbetet med betrodda medarbetare som särskilt utsetts som kontaktpersoner för arbetet mot sexuella trakasserier. Miljöarbete Divisionen har ökat antal digitala möten men har inte nått upp till målet 20 procent av alla möten som kräver resor ska ske digitalt. Miljöombud är utsedda på skolorna men inte på alla basenheter och kompetensutveckling har heller inte genomförts under året. Inga miljömål är helt uppfyllda. Angående naturbruksgymnasiernas miljöarbete se under rubriken Naturbruksgymnasier. 100

102 Årsrapport Division Service Stark ekonomi Ekonomiskt resultat Årets resultat blev ett överskott på 1,6 mkr, vilket är i stort sett enligt prognos men drygt 16 mkr lägre än föregående år. Förändringen av nettokostnader visar på en ökning med drygt 6 procent. Intäkterna har jämfört med föregående år ökat med totalt 18 mkr (exklusive landstingsbidrag). Införandet av hemsjukvård har inneburit en förskjutning av intäkter från landstingsinterna kunder till externa kunder (kommuner) för förrådsvaror (främst inkontinensartiklar) samt hyra/försäljning av hjälpmedel. Totalt har dock dessa intäkter ökat med drygt 8 mkr och avser helt externa kunder. Av övriga intäktsökningar jämfört med föregående år kan nämnas hyresintäkter (5 mkr) och försäljning färdiglagad kost och livsmedel främst till Luleå kommun (1,5 mkr). Kostnaderna har jämfört med föregående år ökat med närmare 35 mkr. Den intäktsökning som skett av förråd- och hjälpmedel har som följd inneburit motsvarande kostnad för varuförbrukning, 7 mkr. Stora kostnadsposter i år är den pågående ombyggnationen av produktionsköket i Piteå drygt 8 mkr samt en mängd pågående divisionsprojekt 5 mkr. Personalkostnaderna har ökat med 10 mkr, vilket motsvarar drygt fem procent. Av den totala personalkostnadsökningen härrör 2,5 mkr från divisionens olika projekt. Nettokostnad per verksamhetsområde (mkr) Utfall Utfall Avvikelse mot budget Avvikelse mot budget Administrativ service - 18,6-18,7 1,8 0,8 Gemensam service - 100,4-103,8 5,7 3,1 Kostservice - 36,2-34,7 1,9 3,1 Landstingsfastigheter 1,4 8,4 1,4 8,4 Länsservice - 2,9-5,5-0,2 0,3 Upphandling - 10,3-8,9-0,3 0,3 Divisionsgemensamt 266,4 279,3-2,8 9,3 Sjukresor - 97,8-98,1-5,9-7,3 101

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Norrbottens läns landsting

Norrbottens läns landsting Norrbotten Norrbottens läns landsting Ett av Sveriges 18 landsting och två regioner Ansvar för Hälso- och sjukvård Tandvård Regional utveckling Kultur och utbildning Styrs av ett direktvalt parlament En

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015 Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015 Bakgrund Länssjukvårdens och Närsjukvårdens uppdrag ska svara upp mot behovet av hälso- och sjukvård. Uppdraget har sin utgångspunkt i vision,

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Division Länsteknik. Länsteknik DIVISION

Division Länsteknik. Länsteknik DIVISION Division har som uppdrag att utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur samt säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar Organisation 2015 Organisation 2015 Norrbotten, ¼ del

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Prognosen för 2014 är beräknad till ett underskott på 700 tkr.

Prognosen för 2014 är beräknad till ett underskott på 700 tkr. MÅNADSRAPPORT Driftnämnden Öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd November 2014 UPPDRAG FRÅN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Produktion Sammanfattning och analys Produktionen ligger, totalt sett,

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Årsrapport Service 2014

Årsrapport Service 2014 1(9) Årsrapport Service 2014 Resultatutveckling Årets resultat är -0,3 mkr, vilket motsvarar både divisionens budget och tidigare lämnade prognoser. I resultatet ingår kostnader för ett antal landstingsuppdrag

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 91,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 91,1 miljoner. I resultatet ingår realisationsvinster från

Läs mer

Förslag till strategisk plan 2016-2019

Förslag till strategisk plan 2016-2019 2016 Förslag till strategisk plan 2016-2019 Norrbottens Sjukvårdsparti Norrbottens Sjukvårdspartis förslag till strategisk plan 2016-2019 Förslaget är i tillämpliga delar komplettering till det av ledningen

Läs mer

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård)

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på

Läs mer

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S)

Presskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Presskonferens 18 maj 2015 Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Landstingsdirektör Hans Rönnkvist Åtgärder för en ekonomi i balans

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Malmköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON HÄLSOCENTRALER I JÄMTLAND 28 enheter distriktsläkare distriktssjuksköterskor sjuksköterskor med annan vidarutb. barnmorskor undersköterskor

Läs mer

17/09 Bilaga 1 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Handikapp & Habilitering och Sjukresor Habilitering & Hjälpmedel och Sjukresor 1) Måluppfyllelse 3 Målet är helt uppfyllt (vid tidpunkten för

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer)

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Bilaga till Dnr: VoO.2015.0042 1 (6) 2015-02-17 Vård och Omsorg Johanna Elfsberg Bokslutsanalys 2014 Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Volymökningar

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Prioritering av landstingets verksamheter. Pressinformation 7 februari 2008

Prioritering av landstingets verksamheter. Pressinformation 7 februari 2008 Prioritering av landstingets verksamheter Pressinformation 7 februari 2008 1 Deltagare Svante Lönnbark, landstingsdirektör, 070-559 28 19 Berit Fredricsson, chef Division Primärvård, 070-655 94 31 Gunnar

Läs mer

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL 2004-12-07 1 (6) 2005 BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL Ersättningen till primärvården består av flera delar där kapiteringsersättningen är den största (53%, exkl läkemedelsersättning).

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Läsanvisning till månadsfakta

Läsanvisning till månadsfakta Läsanvisning till månadsfakta Tabell/diagram Datakälla: Förklaring Resultat per verksamhet (tabell) Resultaträkningen redovisar periodens ackumulerade resultatvärden (intäkter minus kostnader) för utfall

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Huvudslutsats i närsjukvårdsutredningen: inte långsiktigt hållbart

Huvudslutsats i närsjukvårdsutredningen: inte långsiktigt hållbart Bakgrund/syfte Huvudslutsats i närsjukvårdsutredningen: Nuvarande hälso- och sjukvårdssystem i Norrbotten är inte långsiktigt hållbart avseende: Att trygga en god vård till en allt äldre befolkning med

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Psykiatri och habilitering Oktober 2014

Psykiatri och habilitering Oktober 2014 Månadsbokslut Psykiatri och habilitering Oktober 2014 Psykiatri och habilitering 2014-11-13 Landstingsledningen MånMånadsbokslut 2014-10-31 Ekonomiska utfallet för oktober månad är 331,9 mkr vilket är

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Välkommen till Lasarettet Trelleborg

Välkommen till Lasarettet Trelleborg Välkommen till Lasarettet Trelleborg 1 Lasarettet Trelleborg 1930 2010 2 Om Lasarettet Trelleborg 660 anställda 5 vårdavdelningar Övervakningsavdelning Operation/anestesi Akutmottagning kl. 8-20 Specialistmottagningar

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Delårsresultat. Prognos Utfall 2003 Utfall 2002 Totalt T3 T2 T1 Totalt T3 T2 T1

Delårsresultat. Prognos Utfall 2003 Utfall 2002 Totalt T3 T2 T1 Totalt T3 T2 T1 Delårsrapport per augusti Resultaträkning (mkr) Utfall Utfall Årsprognos Utfall 0308 0208 Verksamhetens intäkter 770 787 1 166 1 196 Verksamhetens kostnader -3 544-3 337-5 420-5 116 Avskrivningar -140-149

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Månadsrapport Hallands sjukhus januari 2014

Månadsrapport Hallands sjukhus januari 2014 MÅNADSRAPPORT 1(8) Datum 2014-02-10 vers 2 Kontaktperson Ingrid Kvist ingrid.kvist@regionhalland.se Månadsrapport Hallands sjukhus januari 2014 Sammanfattning Verksamhet Tillgänglighet Beläggningen på

Läs mer

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn

Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Samverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Uppdrag skyddat boende Politiska samverkansberedningen

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Länsteknik. Utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur samt säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar. Länsteknik DIVISION

Länsteknik. Utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur samt säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar. Länsteknik DIVISION Utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur samt säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar Landstingsdirektör Sekretariat Stab Opererande specialiteter Medicinska specialiteter

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Sammanlagt resultat således 9,0 mkr. jmf med godkänd budget 15 mkr.

Sammanlagt resultat således 9,0 mkr. jmf med godkänd budget 15 mkr. Linköping, 2004-03-01 Verksamhetsredovisning 2003 Anestesi - Operationscentrum, US Centrumet består av de tidigare enheterna på Universitetssjukhuset; Anestesi- och intensivvårdskliniken samt Operationscentralen.

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Västerbottens läns landsting

Västerbottens läns landsting 1 (5) Västerbottens läns landsting sjukvårds Universitetssjukvårds Primärvården Familjemedicin Holmsunds hälsocentral (Olov Rolandsson) Backens hälsocentral (Herbert Sandström) Mariehems hälsocentral (Katarina

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 21 jan 2013 Tor Svensson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Gnesta

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Gnesta Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Gnesta Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Division Länsteknik. Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle.

Division Länsteknik. Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle. Division Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle. Mål: Landstingets självklara partner för att säkerställa de bästa, säkraste och mest effektiva IT- och Medicintekniska lösningar.

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer