Näringsdepartementet STOCKHOLM. Remiss av Statens energimyndighets rapport Nytt planeringsmål för vindkraften år 2020

Transkript

1 Ert dnr N2007/9727/E Vårt dnr 117/2008 KH Näringsdepartementet STOCKHOLM Remiss av Statens energimyndighets rapport Nytt planeringsmål för vindkraften år Svenska Naturskyddsföreningens remissyttrande Sammanfattning Naturskyddsföreningen anser att vindkraften ska spela en viktig roll i en framtida elförsörjning, baserad på förnybara energikällor. Grundbulten i en samlad plan för bättre hushållning är besparing och effektivisering. Där finns fortfarande mycket stor potential. Naturskyddsföreningens övergripande mål i sammanhanget är att minska miljöoch hälsoskadorna från energiomsättningen och därför dels minska omsättningen, dels fasa ut fossila bränslen och kärnkraft. Samtidigt är det nödvändigt att negativa miljöeffekter från elproduktionen minskar. Som ett led i att driva på utvecklingen i den riktningen introducerade föreningen 1996 Bra Miljöval (BMV) el, en miljömärkning av elleveranser. BMV el utesluter kärnkraft och fossilbränslen och ställer högre krav på de förnybara energikällorna än något annat system. I vår nuvarande vision svarar vindkraften för minst 7 TWh omkring år 2010 och för 30 TWh år Riksdagen har antagit ett planeringsmål på 10 TWh till EU:s mål är att 20% av energianvändningen år 2020 ska komma från förnybara energikällor. För Sveriges del kan målet nås även genom en ökad satsning på effektivisering av energianvändningen. Energimyndigheten föreslår nu ett nytt planeringsmål på 30 TWh till Om ett sådant mål ska kunna uppnås krävs en mycket snabb ökning av utbyggnaden, långt snabbare än den hittillsvarande takten, vilket i grunden vore positivt. Utvecklingen i andra länder visar att vindkraften på kort tid kan leverera. I t ex Tyskland har en snabb utbyggnad skett och nu ger vindkraften över 30 TWh. Stor hänsyn måste dock tas till målen om bevarande av den biologiska mångfalden om inte stora skador ska orsakas och onödiga konflikter med naturvården uppstå. Föreningen är i grunden positiv till Energimyndighetens föreslagna nya planeringsmål men är inte beredd att tillstyrka det om inte områden med höga naturvärden undantas redan tidigt i planeringsstadiet. Detta kan fortfarande ske inom ramen för Energimyndighetens arbete med att peka ut riksintresseområden för vindkraft. Utpekandet av riksintressen för vindkraft måste göras på ett sådant sätt att områden

2 2 med dokumenterat höga naturvärden undantas, även sådana som idag inte är skyddade. Det är en allvarlig brist att rapporten i det närmaste helt har försummat att beakta dessa aspekter och hänsyn till de av riksdagen beslutade miljömålen. Föreningens sammanfattande slutsatser: -På ett tidigt stadium måste stoppområden pekas ut. Om detta inte sker avstyrker föreningen förslaget om ett nytt planeringsmål. -Slutligt beslut om att fastställa riksintresseområden måste senareläggas och Energimyndigheten bör få i uppdrag att inhämta ytterligare underlag angående känsliga och värdefulla områden så att dessa kan undantas. Exempel på sådana områden är: * restområden med relativt opåverkad skog i norra Norrland, * lokaler där många rovfåglar ansamlas och landskapskorridorer där rovfåglar och andra större segelflygande fåglar som tranor mm i stora skaror passerar under flyttningen, * koncentrationsområden för fladdermöss, t ex viktiga flyttstråk. -En utredning bör snarast tillsättas med uppdrag att göra en översyn av effektbehovet vid en utbyggnad av vindkraften. -För att påskynda omställningen till förnybar energi bör kvotplikten ändras så att systemet får en ambitiösare kvotpliktsutveckling. -Torv bör uteslutas ur elcertifikatsystemet så att systemet renodlas som ett stödmedel för förnybar energi. -Det bör övervägas nya stödformer, t ex ett eget certifikatsystem eller feed-in tariffer, för att skapa rimlig ekonomi för havsbaserade vindkraftverk även på djupare vatten. Nytt planeringsmål Ett planeringsmål på 30 TWh till 2020 innebär en rejäl och behövlig ambitionshöjning. Naturskyddsföreningen är positiv till en snabbare utbyggnad av vindkraften i Sverige men vill betona att det är nödvändigt att i planeringsskedet undanta vissa områden för att inte allvarliga konflikter med andra viktiga miljömål ska uppstå. Det kan ske genom att s k stoppområden utpekas. Se vidare nedan under Planering för vindkraft. Om detta inte sker avstyrker föreningen förslaget om ett nytt planeringsmål. 2

3 3 Elnät och reglerbarhet I förslaget anges att en storskalig utbyggnad av vindkraften kommer att ställa ett högre krav på hur mycket reglerkraft som behövs för att upprätthålla balansen mellan total tillförsel och uttag av el. Om inte vattenkraftens reglerförmåga räcker till måste enligt rapporten andra kraftslag utnyttjas för balansreglering, t ex annan elproduktion som kolkondens eller kärnkraft. Föreningen menar dock att detta inte behöver bli nödvändigt. Idag regleras vattenkraften allt mer efter prisbilden på den nordiska elmarknaden istället för vad som är optimalt för både kraftverk och miljön. Snabba vinster prioriteras framför miljöhänsyn och tillgång på effekt för att balansera vindkraften. Naturskyddsföreningen anser att kraftig utbyggnad av vindkraft inte får innebära att miljömålet för Levande sjöar och vattendrag och målsättningen i Ramdirektivet för vatten äventyras genom att ökat effektbehov leder till exempelvis ökad korttidsreglering eller utbyggnad av ny vattenkraft. Man måste också beakta att en storskalig utbyggnad av vindkraft enligt det förslagna planeringsmålet mycket väl kan leda till att vindkraften delvis kan balansera sig själv, vilket också påpekas i rapporten. Det är osannolikt att vindförhållanden är desamma i hela landet vid ett givet tillfälle. En åtgärd kan vara prissättning av effekt och en effektmarknad. Om effekt prissätts kan energieffektivisering frigöra effektreserver för balansering av vindkraft. Naturskyddsföreningen anser därför att en utredning snarast bör tillsättas med uppdrag att göra en översyn av effektbehovet vid en utbyggnad av vindkraften enligt planeringsmålets omfattning där det totala effektbehovet redovisas, hur det kan variera under året och ur ett geografiskt perspektiv. Utredningen bör också redovisa hur vattenkraften i framtiden kan nyttjas som effektreserv samtidigt som miljömålet Levande sjöar och vattendrag och Ramdirektivet för vatten beaktas. Även andra åtgärder såsom energieffektivisering och nyttjande av andra förnybara energikällor för snabbare reglering bör ingå i uppdraget. Planering för vindkraft En så kraftig forcering av utbyggnaden av vindkraft som skulle behövas om planeringsmålet om 30 TWh vind tidigareläggs med 10 år kan komma att leda till konflikter med andra nationella miljömål med inriktning på bevarande av biologisk mångfald, främst Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. Dessa frågor måste tas på största allvar i planeringsarbetet. Utbyggnaden av vindkraft kan också komma att försvåras och försenas om konflikter med naturvården leder till omfattande motstånd och överklaganden. Detta är olyckligt, eftersom en snabbare utbyggnad av vindkraften är angelägen för att nå andra viktiga miljömål. Föreningen menar därför att såväl vindkraftbolagen som naturvården har allt att vinna på om skyddsvärda områden undantas och planeringen från och med nu inriktas på andra områden. De skador som kan orsakas av vindkraften i områden med höga naturvärden och som inte har uppmärksammats tillräckligt hittills är bl a följande: 3

4 4 -fragmentering av hittills relativt opåverkade skogsområden med negativa effekter för många hotade skogslevande arter -ett ökat hot särskilt mot stora rovfåglar, som har svårare att manövrera och därigenom riskerar att skadas eller dödas av rotorbladen. På ett tidigt stadium måste därför stoppområden pekas ut. I t ex Skottland har karteringsmetoder för att identifiera potentiella konfliktområden när det gäller fåglar tagits fram, något som är till stor hjälp inte minst för vindkraftföretagen. I en utredning från Boverket för en del år sedan fanns ett förslag om stoppområden och planeringsområden, som just avsåg att i första hand rikta lokaliseringen av vindkraftverk till områden som var mindre kontroversiella från naturvårdssynpunkt. Sådana undantag skulle kunna göras nu inom ramen för Energimyndighetens arbete med att peka ut områden av riksintresse för vindkraft. För att minimera riskerna för skador på naturmiljön och i möjligaste mån undvika konflikter med andra intressen borde områden med höga naturvärden undantas från att pekas ut som riksintresseområden. När Energimyndighetens arbete startade var det endast nationalparker som skulle undantas. Det finns emellertid minst lika höga naturvärden i många naturreservat samt dessutom i områden som ännu inte är skyddade enligt lag. Det gäller t ex en del restområden med relativt opåverkad skog i norra Norrland, där det fortfarande finns en del hotade arter lavar, svampar och insekter som annars trängts tillbaka väldigt mycket av det moderna skogsbruket. Uppförandet av vindkraftverk i dessa områden kan innebära att livsmiljöer för känsliga och hotade arter splittras upp genom väg- och kabeldragning, som får effekter långt utöver själva vägsträckningen. Det vore märkligt om det inte skulle gå att hitta tillräckligt många bra områden ur vindsynpunkt i de 95% av den svenska skogsmarken som är starkt påverkad av modernt skogsbruk. Rent tekniskt kan det övervägas att flyga in delarna till kraftverket i stället för att bygga väg, vilket skulle minska risken för fragmentering. Andra viktiga områden som bör undantas från att pekas ut som riksintressen för vindkraft är lokaler där många rovfåglar ansamlas på vintern och landskapskorridorer där rovfåglar och andra större segelflygande fåglar som tranor mm i stora skaror passerar under flyttningen. Föreningen har försett Energimyndigheten med underlag för att kunna undanta särskilt känsliga områden från att pekas ut som riksintressen för vindkraft. Underlagen omfattar bara delar av landet men illustrerar brister i länsstyrelsernas underlag. Ett sådant område är norra Upplandskusten kring Forsmark, där ett mycket stort antal havsörnar samlas under vintern. Området är dessutom ett mycket viktigt häckningsområde. Ett annat område av stor betydelse såväl för rovfåglar som en del andra större fåglar som tranor är stråket mellan Vänern och Skagern i norra delen av Västra Götalands län. 4

5 5 Bägge dessa områden finns för närvarande med som föreslagna riksintresseområden för vindkraft, något som föreningen bestämt avstyrker. Föreningen hemställer att slutligt beslut om att fastställa riksintresseområden senareläggs och att Energimyndigheten får i uppdrag att inhämta ytterligare underlag angående känsliga och värdefulla områden så att dessa kan undantas. Denna senareläggning är nödvändig mot bakgrund av de brister som finns i underlaget från många länsstyrelser. Naturskyddsföreningen har i sitt system Bra Miljöval el tagit in kriterier för lokalisering av vindkraftverk utifrån naturvårdssynpunkt. Föreningen instämmer med Energimyndigheten att planeringen åter bör inriktas på anläggningar till havs, inte bara på de grunda utsjöbankarna utan även längre ut. Det är föreningens uppfattning att samhällsplaneringen i mycket högre grad måste inriktas på att förhindra fortsatt utarmning av biologisk mångfald och i stället på att utveckla den biologiska mångfalden och att detta även måste få kosta pengar. Det finns forskning som visar att många arter gynnas av de konstgjorda rev som skapas av kraftverksfundamenten. Fiskbestånd kan också gynnas genom att trålning inte kan ske i en zon kring vindkraftsparkerna. Det är dock viktigt att ta hänsyn till att flera av de riskfaktorer som identifierats i samband med anläggning eller drift av havsbaserade vindkraftverk fortfarande är dåligt kända. Det gäller t ex ljud som interfererar med valars och sälars kontaktläten samt elektromagnetism från kablar. Därför måste nya havsbaserade anläggningar kombineras med forsknings- och övervakningsprogram som inleds innan anläggningarna kommit på plats och sedan löper under flera år efter att driften startats. Föreningen har redan tidigare anfört att områden med kända koncentrationer av rastande och övervintrande fåglar bör undvikas. Det gäller t ex sjöfågelarter som smålom, alfågel och alkor. Den nu remitterade rapporten identifierar de kommunala översiktsplanerna som viktiga redskap när det gäller planeringen för vindkraft. Där kan kommunerna visa var vindkraft kan prioriteras i förhållande till andra allmänna intressen. Kommunerna har därvid att utgå ifrån länsstyrelsernas regionala planeringsunderlag samt Energimyndighetens utpekande av områden av riksintresse för vindkraft. De utpekade områdena blir sedan vägledande för vindkraftsindustrin, som kan koncentrera sina resurser på att lokalisera kraftverken till dessa områden. Naturskyddsföreningen vill kraftigt poängtera vikten av att naturhänsyn vägs in tidigt i processen. Det handlar inte i fösta hand om estetiska aspekter på landskapsbild mm utan om allvarliga skador på den biologiska mångfalden, som nämnts ovan. Föreningen anser att rapporten brister rejält i detta avseende. Såvitt vi kunnat finna är det enda som nämns i rapporten andra mjuka intressen som hänsyn till landskapsbild mm (sid 10). 5

6 6 Ekonomiska förutsättningar Elcertifikatsystemet är idag det dominerande stödsystemet för förnybar energi och vindkraft. Den största drivkraften för systemet är kvotplikten. Handeln med elcertifikat har varit måttlig och endast i begränsad omfattning bidragit till ökat elcertifikatpris i jämförelse med kvotplikten. För att påskynda omställningen till förnybar energi bör därför kvotplikten ändras så att systemet får en ambitiösare kvotpliktsutveckling. Föreningen anser att kvotplikten måste öka till en bra bit över 30 TWh för att inte luften ska gå ur denna marknad. Det behövs en egen certifikatmarknad för t ex solceller, vågkraft och vindkraft på djupt vatten för att dessa inte ska bli utkonkurrerade av billigare vindkraft på land eller biobränsle. Om inte certifikatmodellen används kan man nyttja s k feed-in tariffer för att ge stabila investeringsvillkor. Elcertifikatsystemet har också förfelats genom att stöd till fossil energi i form av torv har varit certifikatberättigad. Motivet har varit att torven bidrar till bättre förbränning av trädbränslen samt minskad korrosion och påslag i förbränningskammaren. Det har också förts fram som ett argument att dikade torvmarker läcker metan. Naturskyddsföreningen anser att båda argumenten är svaga och inte motiverar att torv ingår i elcertifikatsystemet. I det första fallet finns andra tekniska lösningar som ger mer exakt resultat. Dessutom är detta problem inte aktuellt i alla kraftvärmeverk. Avseende läckande metan från dikade våtmarker bör man istället överväga igensättning av diken som lösning för att minska metanavgången. Genom att inkludera torv i elcertifikatsystemet tar en fossil energikälla viktigt stödmedel från förnybar energi, samtidigt som miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv allvarligt motverkas. I en ny, högre ambition för vindkraften bör därför torv uteslutas ur elcertifikatsystemet så att systemet renodlas som ett stödmedel för förnybar energi. Detta skulle öka trovärdigheten för systemet och dess miljöprestanda. Stockholm den 19 maj 2008 Svenska Naturskyddsföreningen Mikael Karlsson Ordförande Klas Hjelm Naturvårdschef 6

7 7 7