DELRAPPORT 1 Extern utvärdering av socialfondsprojektet Klara Färdiga Gå

Transkript

1 DELRAPPORT 1 Extern utvärdering av socialfondsprojektet Klara Färdiga Gå Uppdragsgivare: SISU Idrottsutbildarna Blekinge Genomförare: Caddie Sport&Business Caddie Sport&Business Sida 1

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND MÅL OM UPPDRAGET Tidplan och rapportering METOD FÖR UTVÄRDERING DIALOG OCH AVSTÄMNING MED PROJEKTGRUPP TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Intervjuer - kvalitativt underlag Enkäter kvantitativt underlag Tolkning, analys och avrapportering RESULTAT KVALITATIVT RESULTAT Respondenterna som deltagit Förväntningar Mål Motivation och engagemang Förankring av nya lärdomar, kunskaper och färdigheter Delaktighet Innehåll, pedagogik och metodik Information om KFG Projektets relevans Övriga önskemål och rekommendationer KVANTITATIVT RESULTAT Sammanställning av samtliga enkäter Övrigt ANALYS OCH SLUTSATS ANALYS Deltagandet i träffarna Förväntningar Mål Motivation och engagemang Förankring av nya lärdomar, kunskaper och färdigheter Delaktighet Innehåll, pedagogik och metodik Information om KFG Projektets relevans Övrigt SLUTSATS REKOMMENDATIONER FÖRSLAG ATT FÖRÄNDRA ELLER UTVECKLA TILL DELRAPPORT 2 FÖR OSS SOM UTVÄRDERARE Caddie Sport&Business Sida 2

3 5.2 FÖRSLAG ATT FÖRÄNDRA ELLER UTVECKLA TILL DELRAPPORT 2 FÖR SISU IDROTTSUTBILDARNA KÄLLFÖRTECKNING Caddie Sport&Business Sida 3

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund SISU Idrottsutbildarna Blekinge genomför just nu ett kompetensutvecklingsprojekt i samarbete med SISU Idrottsutbildarna i Skåne och Småland. Projektnamnet är Klara Färdiga Gå. Målgruppen är anställda i idrottsföreningar i Blekinge, sydöstra Småland och östra Skåne. Totalt rör det sig om cirka 110 idrottsföreningar. Målet är att under projektperioden kompetensutveckla 300 personer. Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden, programområde 1. En mobiliseringsfas avslutades under sommaren De huvudsakliga utbildningsinsatserna påbörjades kring 1 oktober Projektet avslutas 31 december SISU Idrottsutbildarna Blekinge har utsett Caddie Sport&Business att utvärdera projektet. Uppdraget för Klara Färdiga Gå (KFG) är följande: Det huvudsakliga utvärderingsuppdraget blir att genomföra en löpande utvärdering hos anställda och föreningar gällande framförallt en viktig frågeställning: Hur ny kompetens kan utveckla och stärka arbetsmiljön och arbetsorganisation för den idrottsanställde? I och med att utvärderingen genomförs löpande under projekttiden ges möjlighet att påverka projektets genomförande. Utvärderingen ska således omfatta beskrivning av projektets utfall under respektive tidsperiod, tolkning av resultatet samt förslag till förbättringar som ska kunna genomföras omgående avseende t ex arbetssätt, utbildningsutbud, metoder och andra insatser. Slutligen ska det genomföras en övergripande redogörelse och bedömning av projektets resultat inte minst ur ett långsiktigt samhällsperspektiv. 1.2 Mål KFG har följande mål för projektet: Vi vill förbättra de anställdas möjligheter att motsvara de framtida krav som kommer att ställas i arbetslivet för föreningsanställda. Vi vill skapa förutsättningar för en nyskapande arbetsorganisation för våra föreningar och deras anställda genom att utveckla nya arbetssätt och metoder i det strategiska ledningsarbetet mellan styrelse och anställd/a och genom detta stärka delaktigheten och utvecklingskraften inom föreningen och för anställd personal. Vi vill i mobiliseringsfasen skapa dialoger med idrottsanställda och deras styrelser om kompetensförsörjningsplan. Vi vill genom ökade kunskaper i omvärldsanalys skapa en bättre förståelse och kunskap om vilka krav men också möjligheter som krävs för framtidens idrottsförening och därmed också vilka kompetenser och färdigheter som krävs i verksamheten för ledning och anställd personal. Vi vill skapa nya innovativa strukturer och nätverk mellan idrottsanställda, idrottsföreningar, arbetsgivareorganisationer, fackliga organisationer, näringsliv, myndigheter och intresseorganisationer Caddie Sport&Business Sida 4

5 Vi har arbetat fram en modell för hela Idrotts Sverige i strategisk ledning av idrottsanställda. 1.3 Om uppdraget Syftet med uppdraget är att anlita en extern utvärderare som systematiskt genomför en löpande utvärdering med utgångspunkt från de frågeställningar och problemområden som beskrivs av uppdragsgivaren Tidplan och rapportering En första skriftlig delrapport ska lämnas till uppdragsgivaren senast: - 15 december Caddie Sport&Business Sida 5

6 2 Metod för utvärdering 2.1 Dialog och avstämning med projektgrupp För att säkerställa en framgångsrik utvärdering är det helt avgörande att det kommer till stånd ett nära samarbete mellan SISU Idrottsutbildarna Blekinge och Caddie som utvärderare. Inte minst därför är det viktigt att vi som utvärderare har god dialog med styrgruppen för Klara Färdiga Gå. Särskilt viktiga frågor att diskutera har varit kopplade till de framgångsfaktorer för projektet som vi på förhand presenterade i anbudsförslaget och som ligger till grund för ett bra resultat. Dessa är angivna nedan: Att det finns en transparens och löpande kommunikation mellan oss som utvärderare och SISU Idrottsutbildarna Blekinge som beställare av uppdraget. Att projektdeltagarna tidigt ges en förståelse för arbetet och den önskvärda effekten med utvärderingen, utifrån ett ovan redovisat kunskapsperspektiv. Att SISU Idrottsutbildarna Blekinge är lyhörda och kan åtgärda eventuella brister och problem som deltagarna i utvärderingen lyfter fram under utbildningens gång. Att förväntningarna på processen, genomförandet och målet med avrapporteringen på förhand är avstämd mellan Caddie Sport&Business och SISU Idrottsutbildarna Blekinge. Den 26 oktober genomfördes ett uppstartsmöte i Karlskrona med Frans Fransson, ansvarig projektledare från Caddie Sport&Business, Ulf Petersson och Gert Carlsson, ansvariga för SISU Idrottsutbildarna Blekinge. Vid detta möte gick vi noggrant igenom de ansvarsuppgifter som vi som utförare hade i uppdraget. Vi tydliggjorde vilken tidsplan som gällde. Likaså diskuterades mer i detalj hur vår plan för att genomföra detta uppdrag såg ut. Slutligen stämde vi av vilka förväntingar kring processen, genomförandet och målet med rapporteringen skulle ha. Minnesanteckning från denna dag protokollfördes och återkopplades till samtliga deltagare vid mötet. Under de inledande månaderna som projektet Klara Färdiga Gå har hållit på, har vi på Caddie, och då projektledare Frans Fransson, haft en nära dialog med projektgruppen för SISU Idrottsutbildarna Blekinge. Dialogen har främst varit med dess projektledare Ulf Petersson, men även med Malin Roth som löpande skickat deltagarlistor från genomförda träffar. Frågor som kommit upp har diskuterats och avstämningar har löpande genomförts. Likaså är vår upplevelse så här långt in i projektet att det finns en förståelse för vilken önskvärd effekt som utvärderingen ska leda till från projektägarens sida. Huruvida eventuella brister eller fel kan åtgärdas går först att utvärdera efter att delrapport 1 har lämnats över och angivna förslag till utveckling har meddelats Caddie Sport&Business Sida 6

7 2.2 Tillvägagångssätt Vid starten har vi kartlagt deltagarnas förväntningar på utbildningen. Deltagaren har medverkat på ett aktivt sätt i utvärderingarna, som dokumenterats och administrerats av oss som utvärderar. Löpande under kursernas gång har vi därför genomfört en kontinuerlig datainsamling i form av enkäter och intervjuer. De frågeställningar och områden som varit relevanta att ta upp har vi på förhand har vi specificerat i två olika typer av perspektiv. I individperspektivet utgår vi ifrån hur individen, den idrottsanställde, upplevelse av projektet. I individperspektivet är följande frågor viktiga att beakta: hur deltagaren bedömer informationen om utbildningen och dess innehåll hur deltagarens motivation och engagemang påverkas av utbildningen hur deltagarens vilja att ta ansvar för sina nya lärdomar och kompetens och förmedla dessa ut till sin förening ser ut hur deltagaren upplever delaktighet i utbildningen hur deltagarens kunskaper och färdigheter utvecklas under utbildningens gång hur deltagarens kommunaktiva förmåga utvecklas under utbildningen utbildningens innehåll, pedagogik, metodik och relevans för arbetsrollen i föreningen utbildningens uppläggning och röda tråd hur deltagaren upplever att den nya kompetensen tillvaratas utifrån ett långsiktigt perspektiv som kan leva vidare under 3-5 års tid hur deltagaren upplever att den nya kompetensen tillvaratas utifrån ett samhällsperspektiv för närmiljön konkreta exempel på hur deltagaren upplever att föreningen får nyttan av de nya kunskaperna i sin organisation I föreningsperspektivet utgår vi ifrån hur föreningarna tar tillvara på kunskaperna som utvecklas under projektets gång. I föreningsperspektivet anser vi nedanstående frågor vara viktiga att diskuera. hur föreningen upplever att deltagarens nya kompetens tas tillvara utifrån ett arbetsmiljöperspektiv hur föreningen upplever att deltagarens nya kompetens tas tillvara utifrån ett organisatoriskt perspektiv hur föreningen upplever att deltagarens nya kompetens tas tillvara på individuellt perspektiv för respektive deltagare hur föreningen upplever att den nya kompetensen tillvaratas utifrån ett långsiktigt perspektiv som kan leva vidare under 3-5 års tid hur föreningen upplever att den nya kompetensen tillvaratas utifrån et t samhällsperspektiv för närmiljön Caddie Sport&Business Sida 7

8 Till delrapport 1 har vi primärt fokuserat på individperspektivet då föreningsperspektivet kräver längre tid än tre månader för att utvärdera närmre. Dock har vi diskuterat med individerna hur de upplever sin egen förening tillvarata och uppmuntra denna typ av projekt. Än djupare förståelse för hur föreningsperspektivet kommer att tillvaratas inom KFG kommer att diskuteras i delrapport Intervjuer - kvalitativt underlag En del av uppdraget består i att genomföra en kvalitativ studie med intervjuer som grund för insamlad data. Detta för att få en utvecklad förståelse och större insyn i det uppdrag vi ska utvärdera. Vi planerar att genomföra totalt 15 kvalitativa intervjuer och minst fem intervjuer ska ligga till grund för delrapport 1. Litteraturkoppling För att ge läsaren av denna delrapport möjlighet att fördjupa sig i de teorier som vi valt att utgå ifrån i vår metod kommer vi löpande att ge källhänvisning. Vi har valt att utgå ifrån en bok som heter Marknadsundersökning en handbok, och som skrivits av Lars Christensén et al från Urval Vilka som skall intervjuas eller observeras i en undersökning bestäms av urvalet. Urvalet är ofta en avvägning mellan vad som är önskvärt och vad som är möjligt, menar Christensén et al, (2010). De respondenter som medverkar i vår kvalitativa undersökning är valda utifrån en urvalsram som vi själva satt upp tillsammans med SISU Idrottsutbildarna Blekinge. Det kan liknas vid det Christensén et al (2010) liknar vid ett strategiskt urval. Vid ett strategiskt urval bedömer undersökaren vilka personer som ska ingå i undersökningen. Det är också en vanlig form av urval vid en kvalitativ studie. Vid ett strategiskt urval används ofta ett antal kriterier för att välja ut respondenterna för att i vårt fall nå en heterogen bild av vår målgrupp som ska undersökas. Följande urvalskriterier sattes upp på förhand: Tre föreningar återfinns i Blekinge, en förening i Skåne och en förening i Småland. Att Blekinge ska vara i majoritet ansågs betydelsefullt då de deltagande föreningarna primärt kommer just från Blekinge, samt att det är SISU Idrottsutbildarna Blekinge som är huvudsaklig projektägare. Föreningar som aktivt har deltagit under hösten 2012 eller avser att delta i projektet inom kort så att vi riktar uppmärksamhet där deltagarna har, eller förväntas kommer att ha, en god närvaro och delaktighet och därmed kan medverka till ett utvecklat resonemang och en djupare diskussion. Föreningar med skilda verksamhetsinriktningar (erbjudande), och varierad storlek på sin organisation. Därför har vi såväl anställda som är ensamarbetande till anställda med fler än fem personer i organisationen. Föreningar som är belägna inom såväl stad som ute på landsorterna. En jämn fördelning mellan kvinnor och män av de respondenter som vi skulle intervjua. En varierad fördelning mellan olika yrkesroller bland respondenterna, för att få en förståelse för hur olika yrkeskategorier uppfattar projektet Caddie Sport&Business Sida 8

9 När vi föreslagit för vår uppdragsgivare för vilka föreningar som vi ville studerade kontaktades dessa föreningar av SISU Blekinge för att ge sitt godkännande. Följande föreningar valdes ut till att ingå i vår studie: Blentarps BK (Skåne) Två personer anställda. En förening som erbjuder gymnastik, fotboll och badminton. Nybro GK (Småland) En av tre golfklubbar som ingår i ett bolag som tillsammans har ett 20-tal anställda. Erbjuder golfverksamhet. Olofströms IK (Blekinge) Åtta personer anställda som erbjuder ishockeyverksamhet. Jämshögs IF (Blekinge) En person anställd. Erbjuder primärt fotbollsverksamhet, men sedan en kort tid tillbaka även ishockey i blygsam skala. Karlshamns Ridklubb (Blekinge) Sex personer anställda som erbjuder ridverksamhet. Genomförande Totalt har vi genomfört sex intervjuer med totalt åtta personer. I bilaga 1 har vi en utförligare sammanställning av genomförda intervjuer. Följande personer har medverkat från de fem föreningarna: Blentarps BK - Camilla Ahlanzberg kanslist med inriktning ekonomi och Ulf Signal kanslist med inriktning marknad. Genomfördes på plats i Blentarp av Martin Andersson med båda respondenterna på plats den 3 december Nybro GK Johan Lerbacka intendent. Genomfördes via telefon den 30 november 2012 av Frans Fransson. Olofströms IK Morgan Svensson utvecklingsansvarig och Christel Karlsson kanslist. Intervjun med Morgan Svensson genomfördes via telefon den 27 november 2012 och intervjun med Christel Karlsson på plats i Olofström den 5 december Vid båda tillfällena intervjuade Frans Fransson. Jämshögs IF Mari Freij kanslist. Intervjun genomfördes i Jämshög den 5 december 2012 av Frans Fransson. Karlshamns Ridklubb Melissa Jalli verksamhetsansvarig och Therese Johansson ridinstruktör. Intervjun genomfördes den 6 december 2012 av Frans Fransson. Fyra av de sex intervjuerna genomfördes på respondenternas hemmaplan, alltså på deras arbetsplats. Vi föredrar att åka ut till arbetsplatsen för att respondenten ska kunna känna sig som mest naturlig, vilket är något som betonas som viktigt vid intervjuer. Miljön har en psykologisk betydelse för respondenten och att det är viktigt att dessa känner sig trygga, vilket man gör i den miljön man känner sig hemma i. Vid två intervjuer hade respondenten önskemål att bli intervjuad via telefon, då deras tid inte medgav ett besök. Eftersom deras svar var viktiga för rapporten godkändes detta önskemål. Det föranledde också att det istället för fem intervjutillfällen fick delas upp på sex tillfällen istället. Sammanlagt har vi träffat totalt åtta deltagare i projektet. Vid två tillfällen (Karlshamns Ridklubb och Blentarps BK) har det varit två deltagare som blivit intervjuade samtidigt Caddie Sport&Business Sida 9

10 Inför intervjuerna har vi delgett respondenterna de frågor som vi haft. På detta sätt har de vetat vad som kommer att hända under intervjutillfället och vad syftet handlar om. Vi har även på förhand informerat respondenterna om vilken tidsåtgång intervjun förväntats uppta. Den tidsrymd som vi angett har vi också hållit. Intervjuns längd har varierat mellan 45 minuter upp till 90 minuter. Skillnaden i tid kan beskrivas utifrån vilket engagemang som respondenterna visat i frågorna. Frågekonstruktion av intervjufrågor Vid de personliga intervjuer vi genomfört har vi använt oss av en frågemall som underlag. Frågemallen presenteras i bilaga 2. Frågorna är av olika karaktär, men vi har strävat efter att redan i frågemallen konstruera dem som korta men framförallt konstruerade i syfte att få respondenten att utveckla sina svar. Vidare består frågemallen av både inledande, direkta och uppföljningsfrågor, vilket vi redogör för mer nedan om intervjuteknik. Frågemallen har kommit fram utifrån en e-postdialog med de ansvariga personerna för respektive region inom SISU (Småland, Blekinge och Skåne) samt Gert Carlsson vid SISU Blekinge. I den första kategorin inledande frågor har vi avsett att samla in information om den specifika organisationen, dess verksamhet samt de anställdas deltagande i projektet. I den andra kategorin har vi frågat om individens roll, förväntningar, mål med projektet. Likaså ingår här frågor som är relaterade till deltagarens engagemang, motivation, lärdomar, förankring av kunskaper samt upplevelser av genomförda träffars kvalitet i avseende metodik och innehåll. Slutligen ställer vi i den tredje kategorin övergripande frågor om projektets information, relevans och en öppen fråga om önskemål eller rekommendationer som kan utvecklas. Detta för att i ett tidigt skede i projektet uppmärksamma om projektägaren om förändringar som eventuellt behöver göras. Intervjufrågorna har skickats ut till respondenterna på förhand, vilket förordas av Christensén et al (2010). Detta för att kunna ge respondenterna möjlighet att förbereda sig väl inför intervjun och för att därigenom kunna få mer kvalité på samtalets resonemang. En personlig intervju kännetecknas av att intervjuaren och respondenten tillsammans för en dialog med varandra. Intervjuteknik Alla besöksintervjuer vi genomför är av semistrukturerad karaktär. Det innebär, enligt Christensén et al (2010) att respondenten fritt får utveckla sina synpunkter på varje frågeställning. Ordningsföljden på frågorna är av semistandardiserad karaktär. En frågeställning av semistandardiserad karaktär tillåter även följdfrågor som i vissa fall behövs för att tydliggöra resonemangen. Genom detta flexibla förfarande blir svaren från respondenterna öppna och idéerna väl utvecklade. Intervjuerna har som ovan beskrivits inletts med att intervjuobjekten får beskriva sig själv och sin förväntan på utbildningen. Detta vill vi göra för att tidigt erhålla en god kontakt med respondenten, vilket är bra att göra inledningsvis. Vi sätter extra stor vikt att vi som intervjuare har en förmåga att aktivt lyssna på de svar som respondenten ger. På detta sätt har vi också kunnat vara lyhörda för att fånga upp följdfrågor. Sammanställning svar Samtliga svar har noggrant antecknats och finns presenterade i s.k. meningskoncentrationer som man kan ta del av i bilaga 3. Resultatet av intervjuerna presenteras under resultatdelen av rapporten, samt diskuteras vidare i analysdelen Caddie Sport&Business Sida 10

11 2.2.2 Enkäter kvantitativt underlag I vår kvantitativa studie ingår samtliga deltagare i undersökningsurvalet. Vi vill genom den kvantitativa studien få en överblick över deltagarnas uppfattning av utbildningen. Genom att rikta frågan till samtliga blir målet att få en heltäckande bild möjlig att presentera för SISU Idrottsutbildarna Blekinge. Urval Vi har i vår kvantitativa studie valt att utgå från samtliga deltagare som respondenter. Med anledning av att vi vill skapa oss en så bred uppfattning som möjligt och då samtliga respondenter finns registrerade i vår uppdragsgivares databas är det möjligt att genomföra. Att nå hela sin målpopulation kan liknas vid att genomföra en totalundersökning (Christensén et al 2012). Genomförande av enkätundersökning Samtliga deltagare har fått besvara en enkät efter genomförd kurs. För att förenkla processen för deltagarna så är enkäten webbaserad. Enkäten sprids via e-post där deltagaren enkelt går in och fyller i. Utifrån diskussion med styrgruppen så skapar vi rutiner för att säkerställa att samtliga deltagare har kännedom om hur och när enkäten ska besvaras efter avslutad kurs. Webbenkäten är enligt Christensén et al (2010) att föredra före andra enkätalternativ då det kommer till: Snabbheten och enkelheten Kostnadseffektiviteten Undviker bearbetning efter datainsamling Efter varje avslutad kurs har vi fått kännedom om vilka deltagare som funnits vid varje tillfälle. Malin Roth vid SISU Idrottsutbildarna Blekinge har efter varje kurs rapporterat deltagarens närvaro och dess kontaktuppgifter till rätt e-postadress. Därefter har en enkät gått ut från Caddie till den deltagande personens e-post. I e-posten har vi noggrant förklarat varför e-posten har skickats, syftet med utvärderingen och vikten av att delta. I bilaga 4 har vi bifogat en text på ett standardiserat e-postutskick. Enkäten har sedan bifogats sist i e-posten som en länk vilken man klicka upp. Genom att svara på enkäten via klick eller via att skriva in sitt svar sänder man sedan in det färdiga resultatet genom att man slutligen trycker på sänd. Det program som vi utgått ifrån heter Google Docs. Det är ett vedertaget och väl använt program att använda i samband med enkätundersökningar via e-post. En styrka med Google Docs är dess förmåga att bearbeta datainsamlingen och sammanställa resultatet. En svaghet är dock att det inte går att se vilken som eventuellt inte har svarat på studien. Vi har varit noga med att skicka ut enkäterna till deltagarna senast två veckor efter avslutad kurs i de fall det gått. De inledande fyra kurserna genomfördes under september eller oktober månad. Då vi som utvärderade hade en viss inläsningstid och en tid att förankra frågestrukturen blev dessa enkäter utskickade så sent som fyra till sex veckor efter avslutad kurs. Det ser vi som en viktig anledning till att så få svarade på dessa enkäter. Kort eller direkt efter att ett sista svarsdatum har gått ut har vi skickat ut ett e-post om en påminnelse till respondenten att skicka in svaren. Vi kan se att dessa påminnelsebrev har haft viss effekt för att höja svarsfrekvensen Caddie Sport&Business Sida 11

12 Frågekonstruktion av enkätunderlag Vi har lagt stor vikt vid att enbart ställa de frågor som är relevanta för syftet, för att på så vis hålla frågeformuläret kort och koncist. Enkäten är därför utformad utifrån den så kallade trattekniken, där enkäten inleder med övergripande frågor för att sedan bli mer av mer specifik karaktär. Vi har tagit fram denna enkät i samråd med uppdragsgivaren. Utifrån det förslag som togs fram av Caddie har SISU Idrottsutbildarnas representanter i varje distrikt (Småland, Blekinge och Skåne) fått komma med återkoppling. Det har bland annat inneburit att SISU Idrottsutbildarna själva har fått se utseendet av enkäten. Det förslag som sedan har tagits fram har tjänat som en standardmodell för samtliga enkäter som skickats ut. Enkäten innehåller såväl öppna som slutna frågor och följer ett standardiserat upplägg. I de slutna frågorna har vi sett som viktigt att få svar på respondentens kön, och ålder (åldersintervall). Vi har även ställt frågan om respondentens nuvarande yrkesroll (som man som respondent själv får fylla i). Likaså har vi haft en fråga som varit kopplad till antalet anställda inom föreningen respondenten representerar. Genom dessa inledande frågor har vi fått en grundläggande bild om respondenten. Dessa svar har klassificerats med hjälp av en nominalskala. Fortsättningsvis i enkäten har vi ställt frågor om föreläsningens innehåll, arrangemang som helhet, samt respondentens upplevda påverkan på motivation och engagemang samt möjlighet till nya arbetssätt i föreningen. Här har respondenten fått ta ställning till detta på en femgradig skala. Denna skaltyp benämns av Christensén et al (2010) som intervallskala. Avslutningsvis har vi haft två öppna frågor till respondenten. Här har de fått gå in och ange vilka konkreta tips och idéer de tagit med sig av föreläsningarna. Likaså har de fått tycka till om projektet Klara Färdiga Gå och komma med förslag på förbättringar. Standardenkäten som den såg ut för deltagaren, finns bifogad i bilaga 5. Sammanställning svar Samtliga svar från den kvantitativa studien finns noggrant dokumenterade i bilaga 6 (från Google Docs). Dessutom sammanställs svaren i resultatkapitlet för den kvantitativa delen som man finner under 3.2. I bilaga 7 finns denna sammanställning mer detaljerat återgiven och i bilaga 8 återfinns kommentarer fråga för fråga Tolkning, analys och avrapportering Utifrån det insamlade underlaget från såväl intervjuer som enkäter påbörjades sammanställningen av det totala resultatet. Detta ligger sedan till grund för den analys som påbörjas för att kartlägga olika typer av underliggande mönster och de processer som finns i datamaterialet genom att uppmärksamma variabler såsom innehåll och variation. Variablerna utgör i praktiken olika ämnen/frågor som sammanfattar, beskriver och förklarar den data som samlats in. Först här kan vi börja identifiera nyckelbegrepp eller begrepp som framstått som centrala för deltagarna. Vi har utgått från tre överlappande processer: reduktions, struktur och visualiseringsprocessen: Reduktion: för att göra det möjligt att tränga igenom och göra datamaterialet tillgängligt Caddie Sport&Business Sida 12

13 Struktur: skapa förståelse och förklaringsvärde utifrån en given struktur. Visuellt: göra underlaget användbart genom t ex. diagram, matriser och flödesscheman som resultatet presenteras i. Resultatet av de regelbundna utvärderingarna följs noggrant upp vid varje delrapportering. Utvärderingsresultaten analyseras av oss och rapporteras vid avsatta datum till SISU Idrottsutbildarna Blekinge. I denna delrapport diskuteras analysresultatet och kvaliteten i kurserna bedöms. SISU Idrottsutbildarna Blekinge har efter denna rapport möjlighet att delge sina synpunkter av analysen. Dessa synpunkter kan medföra att omedelbara förändringar behöver göras Caddie Sport&Business Sida 13

14 3 Resultat 3.1 Kvalitativt resultat Respondenterna som deltagit De åtta respondenter som deltagit i denna del har alla deltagit vid minst en träff inom ramen för KFG. Nedan presenteras en sammanställning kring deras deltagande. I bilaga X återfinns samtliga deltagares namn, roll och information om när och hur intervjun genomförts. Blentarps BK Två respondenter som deltagit vid en träff vardera. Jämshögs IF En respondent som deltagit vid två träffar. Karlshamns Ridklubb Två respondenter som deltagit vid tre träffar vardera. Nybro Golfklubb En respondent som deltagit vid ett tillfälle. Olofströms IK Två respondenter som deltagit vid två respektive ett tillfälle Förväntningar Genom Klara Färdiga Gå ges man en utmärkt möjlighet att utbilda sig. Framförallt kan man påverka genom att få komma med egna önskemål, vilket jag saknat i min roll sedan tidigare. Johan Lerbacka, intendent Nybro Golfklubb Hur såg förväntningarna egentligen ut hos deltagarna på förhand? Det framgår tydligt att de allra flesta deltagare haft relativt utvecklade resonemang kring förväntningarna med KFG. De två respondenter som anser att förväntningarna har varit lågt ställda eller inte har reflekterat speciellt mycket kring förväntan på projektet, kommer från samma förening. Möjligheten att påverka KFG anses vara viktig. Citatet ovan visar att respondenten pekar på att det finns en möjlighet att själv medverka till innehållet i KFG. En deltagare såg att hennes önskemål från mobilseringsfasen direkt hade uppmärksammats och förts in som en föreläsningsdag. Möjligheten att redan innan projektet startar får påverka och driva innehållet, anses därför vara betydelsefullt. Likaså lyfts bredden vad gäller aktiviteter fram som viktig. En deltagare uttrycker det som att det finns en rad olika ämnen att välja bland i KFG:s utbud. Om det inte faller inom hans yrkesområde kanske någon annan inom föreningen kan delta. När man talar med deltagarna om förväntningar kommer många in på diskussionen om föreläsningarnas innehåll för att stärka sina kunskaper. Det formuleras i termer av lära mig hur saker och ting ska skötas, lära mig nya övningar. Likaså önskar man få ett vidgat perspektiv eller bli inspirerad av andra inom ett specifikt område. Det nämns i meningar som att få ny input, få idéer och inspiration, lära mig av andra i samma roll, ämnen som utvecklar mig och slutligen att få nya kunskaper och uppdatera sig inom branschen. En deltagare förklarar att hon fullkomligt törstade efter att få göra något annat i sin vardag och ta lärdom av hur andra utför uppdrag som kanslist. Erfarenhetsutbytet blir därmed något centralt. Likaså möjligheten att få komma bort från sin inrutade vardag Caddie Sport&Business Sida 14

15 När förväntningar kommer på tal talar man gärna om hur viktigt man ser på möjligheter med kontaktytor och nätverksskapande. Lika mycket som man pekar på betydelsen av innehållet i föreläsningarna anser man det vara att träffa andra föreningsanställda. Att få gå utanför sin egen klubb och till och med sin egen idrott, anses viktigt Mål Jag behöver få ny inspiration. En nytändning i mitt arbete. Mari Freij, kanslist Jämshögs IF Då det kommer till respondenternas olika målsättningar kring KFG skiljer sig dessa sig åt. De som haft låg eller diffus förväntning på projektet har också haft större svårighet att peka ut konkreta mål med vad det ska leda till på kort och lång sikt. Målen har också varit väl kopplade till de förväntningar som ställts. Därför kan man sortera in en del mål direkt kopplat till innehållet i föreläsningarna och yrkesmässiga mål, såsom; förkovra mig själv, få utvecklas, konkret mål att lära mig mer om Excel, mål att lära mig nya sätt att jobba på, exempelvis IdrottOnline. Deltagarna i Blentarps BK uttrycker det som att det kortsiktiga målet är att tillämpa de nya kunskaperna i sitt arbete. Precis som i diskussionen om förväntningar kommer respondenterna in på att inspiration, nytändning, nya infallsvinklar också bör sorteras in som viktiga mål. Endast i enstaka fall är målen direkt kopplade till föreningens verksamhet. Exempelvis nämner Karlshamns Ridklubb målet att få fler aktiva, medlemmar och elever till vår ridklubb. Dock är inte denna typ av mål särskilt väl förekommande i övriga föreningar Motivation och engagemang Motivationen och engagemanget går alltid upp efter att ha tagit del av denna typ av föreläsningar. Framförallt att se hur man kan utveckla delar i en klubb och inte bara förvalta saker. Morgan Svensson, utvecklingsansvarig Olofströms IK Hur har då deltagarna som deltagit i denna studie påverkats så här långt vad gäller motivation och engagemang i sitt arbete? Det går tydlig att skönja att de respondenter som hittills varit nöjda med kursinnehållet visar också hög motivation och stort engagemang. Sju av åtta respondenter pekar på att motivationen höjts och engagemanget påverkats positivt. Den respondent som inte fick ut det hon hade förväntat sig av sin första föreläsning, visar istället att dessa variabler inte påverkats i positiv riktning. Hon diskuterar i samband med denna intervju att det förmodligen handlar om en viss motvilja från henne själv till att det inte påverkats i positiv riktning. Samtidigt anser deltagaren att hon inte heller fick svar på de frågor som hon hade kring föreläsningens innehåll, vilket därmed påverkades motivationen negativt. De deltagare som uttalar sitt gillande till träffarna så här långt in i KFG kan se att motivationen påverkat såväl föreningen som individen. En föreningsanställd säger att det; sporrar både utifrån föreningens perspektiv som på ett mer personligt plan. Andra kopplar an mer till ett personligt plan där man upplever det som man blivit mycket inspirerad av andra deltagare, alla är välvilligt inställda till att dela med sig av kunskaperna. Därmed går det tydligt att se att utbytet som deltagarna får med varandra påverkar engagemang och motivation i stor utsträckning Caddie Sport&Business Sida 15

16 Som citatet ovan visar ser en deltagare att engagemanget och motivationen påverkas positivt i avseende att jobba med klubbutveckling. Andra respondenter pekar i samma riktning att träffarna motiverat dem att reflektera kring vardagliga aktiviteter. Det har handlat om alltifrån ergonomi och arbetsmiljöfrågor, till att testa nya övningar in i den reguljära verksamheten. Mari Freij i Jämshögs IF berättar med stor inlevelse om hur föreläsningen om IdrottOnline inspirerade henne att ta tag i medlemshanteringen som hade blivit eftersatt under en längre tid. I Nybro GK ser Johan Lerbacka att han genom sina nyvunna kunskaper om hur man jobbat med föreningsutveckling i andra kommuner, blivit motiverad att påverka sina egna kommunpolitiker. På detta sätt har föreläsningarna medverkat till att också skapa påverkan till föreningarnas intressenter Förankring av nya lärdomar, kunskaper och färdigheter Genom att nya lärdomar och övningar har kommit fram så går dessa direkt in i den dagliga verksamheten. Melissa Jalli, verksamhetsledare Karlshamns Ridklubb Hur uppmuntras och förankras de nya lärdomarna som deltagarna tar med sig från dessa träffar? Resultatet visar i det stora flertalet föreningar att styrelsen uppmuntrar deltagandet i projektet. Dock framgår det inte lika tydligt kring hur djupt förankrat detta är i de olika styrelserna. I Olofströms IK har exempelvis de två deltagande respondenterna en splittrad bild kring styrelsens påverkan i KFG. En respondent önskar mer delaktighet från styrelsens sida, medan den andre anser att det är bra. De respondenter som själv deltar vid styrelsemötena är måna om att förankra nya lärdomar som kan vara av vikt för styrelsen att känna till. I vissa fall finns det som en avrapporteringspunkt. Dock efterlyser en deltagare en modell för uppföljning så det når ut till hela föreningen. Likaså diskutera samma respondent att det inte idag framgår riktigt vad projektet till slut kommer att landa. En annan respondent påtalar att styrelsen inte är direkt intresserad av denna typ av frågor, då de inte är av den karaktär som är kopplad till styrelsearbetet. Tre av fem föreningar som deltagit hävdar att de spridit nya lärdomar till övriga medarbetare eller ideellt arbetande personer i föreningen. Det kan handla om direkta lärdomar som går in i verksamheten (som diskuterats tidigare). Dock påpekar tre föreningar (Blentarps BK, Olofströms IK och Karlshamns Ridklubb) att hur det hela sprids vidare mycket beror på vilket ämnesområde som man deltagit vid träffarna. I Olofströms IK pågår just nu ett arbete som syftar till organisations- och klubbutveckling. Med tanke på att detta är frågor som omfattas av KFG blir kunskaperna som kommer fram ur projektet direkt applicerbara, förklarar utvecklingsansvarige Morgan Svensson. Här menar Svensson vidare att det kan handla om alltifrån att vidga sitt perspektiv i hur andra föreningar gjort till att ta del av konkreta tips och lärdomar. Många kunskaper och färdigheter utvinns genom de mötesplatser som KFG skapar, förklarar flera respondenter. Återigen är det erfarenhetsutbytena med varandra som då är centrala. Likaså möjligheterna att få till stånd en diskussion och ta råd och hjälp av varandra Caddie Sport&Business Sida 16

17 I andra fall är det via kursledaren som bidrar till hur man konkret arbetar med administrativa system som IdrottOnline som är fallet i Jämshögs IF:s fall. Och i Blentarps BK handlar det om att dra lärdom av nyvunna lärdomar i projektplanering. I dessa fall är det konkret nytta som kommer direkt ut i den dagliga verksamheten Delaktighet Frågan om respondenternas delaktighet och möjlighet att påverka innehållet i föreläsningarna har inte varit en viktig fråga att diskutera för respondenterna. Fem av de åtta respondenterna anser sig vara väldigt delaktiga i innehåll och upplägg. Exempelvis berättar Therese Johansson och Melissa Jalli i Karlshamns Ridklubb att de varit väldigt delaktiga vid sina tre träffar. Då de har påverkat innehållet i denna skräddarsydda utbildning direkt ut mot ridklubbarna har det inneburit att kursledaren lyssnat föredömligt på deltagarnas önskemål, förklarar de båda. I andra fall anser respondenterna att föreläsningarna inte haft just karaktären av samspel med deltagarna, vilket inte medverkat till någon större delaktighet. Att det gått för kort tid att utvärdera graden av delaktighet förklarar man från Nybro GK:s håll. En respondent uttrycker sin besvikelse över att inte kunnat ställa direkta frågor till kursledare. Samma respondent föreslår att miljön (platsen) medverkat till en sämre dialog. Hon efterlyser möjligheten att sitta i sin hemmamiljö för att på det sättet få ut mer av undervisningen Innehåll, pedagogik och metodik På frågan om respondenternas uppfattning om föreläsningarnas innehåll, pedagogik och metodik framkommer att det stora flertalet är nöjda, eller till och med mycket nöjda. Sex av åtta respondenter anser det vara mer än tillfredsställande upplägg och innehåll så här långt in i projektet. De förklarar sitt gillande i uttryck som mycket bra och tydligt, bra variation på dagen, öppen och bra dialog på träffarna, positivt att dela med sig av sina erfarenheter, vilket är det absolut viktigaste, trevligt och underhållande. Endast en deltagare hade önskat sig mer av handledning i hemmiljö. En annan deltagare påminner om att det ännu är för tidigt att uttala sig om, då han endast varit närvarande vid en träff Information om KFG Det råder en delad mening om hur tydlig och god kommunikationen ut från SISU Idrottsutbildarna är i avseende att informera om KFG och dess föreläsningar. Hälften av respondenterna anser att den till och med varit väldigt bra. De anser att det varit tydligt då den kommit till mejlboxen. Samtidigt lägger dessa tre föreningar (Jämshögs IF, Nybro GK och Karlshamns Ridklubb) till att de haft en mycket god direktkontakt med sina respektive konsulenter ifråga om dessa träffar. De föreningar (Olofströms IK och Blentarps BK) som är missnöjda med informationen så här långt, är av den åsikten att de saknar en god framförhållning till träffarna. Likaså efterlyster man i Blentarps BK en tydlig skiss över utbudet och vilken målgrupp den riktar sig till. Detta är otydligt, förklarar såväl Ulf Signal som Camilla Ahlanzberg. I Olofströms IK:s fall uttrycker respondenterna det som att det är idag en luddig bild av projektet, helt okej med mejl, men skulle gärna ha någon att prata med också. Även här saknar respondenterna tydlighet kring vilken målgrupp träffarna är avsedda för Caddie Sport&Business Sida 17

18 3.1.9 Projektets relevans Vad gäller frågan om projektets relevans anser sex av åtta respondenter att det är en hög, eller mycket hög relevans vad gäller utbudet så här långt. De uttrycker det i ord som; har varit mycket hög relevans, kopplat till min roll har det varit mycket som vi kommer att ha glädje av. Olofströms utvecklingsansvarige Morgan Svensson menar att det handlar om att anpassa sig efter det utbud som är kopplat till varje specifik roll i en förening. De två respondenter som inte varit tillfreds med överblicken av KFG:s utbud (se föregående punkt) anser sig inte kunna bedöma hur väl projektets relevans är riktigt ännu. De har dock inte uttryckt något negativt i avseende relevansen Övriga önskemål och rekommendationer På den öppna frågan om vilka önskemål och rekommendationer som deltagarna har så här långt lyfter man upp flera delar som tidigare diskuterats. Under denna punkt listas samtliga förslag i punktform. Önskar en översikt över kursutbudet och kursstarter. Saknar en tydlighet kring hur detta kommuniceras ut från projektägaren. Optimalt vore om det kommer ett schema för hela våren. Önskar en bättre framförhållning för att kunna planera in träffar i sin kalender. Detta är en punkt som flera respondenter anger som viktigt att förbättra. Önskar en tydlighet i vilka som får deltar vid de olika träffarna. Vilken är målgruppen som man vänder sig till? Önskar att utvärderingen (den löpande) kommer direkt efter avslutad utbildningsdag. Önskar att kurserna inom KFG gick en gång per månad inom ramen för den skräddarsydda utbildningen riktad mot ridklubbarna. Önskar att kunna ha mer av rundabordsamtal vid träffar. Detta skapar en bra lärmiljö där erfarenhetsutbyten kan göras. Önskar en tätare telefonkontakt med SISU Idrottsutbildarna angående träffarna. Det skulle öka delaktigheten på plats. Önskar kunna delta vid träffar som också ligger utanför det egna kompetensområdet för att få en vidgad bild. 3.2 Kvantitativt resultat Den löpande enkätundersökningen har pågått mellan den 13 november och fram till dags dato. Nedan sammanställs vilka resultat som vi fått fram så här långt in i projektet. Varje separat undersökning presenteras i bilaga 6 och kommentarer på dessa i bilaga Sammanställning av samtliga enkäter Antal utskick: 67 Antal registrerade deltagare: 68 (därmed ett bortfall där e-postadress saknades) Antal svar: 31 Sammanställningen i sin helhet: Nedan följer nu en sammanställning, fråga för fråga Caddie Sport&Business Sida 18

19 Fråga 1 - Kön Kommentar: Av de som deltagit i enkätundersökningen är det fördelat på 12 män och 19 kvinnor. Fråga 2 Ålder Kommentar: Vi kan se att det finns en liten överrepresentation av deltagare i åldersintervallet 36-50, där 15 deltagare i enkäten befinner sig i. Tio finns i intervallet och fem är mellan Noterbart är att endast en är 66 år och äldre och ingen som deltagit i undersökningen är 20 år eller yngre. Fråga 3 Yrkesroll Kommentar: 21 av respondenterna som svarade på enkäten titulerar sig som kanslist. Tre är klubbchefer, två ingår i Fas 3-projekt och två är receptionister. Utöver dessa finns det en utvecklingsansvarig, en verksamhetsansvarig, en allt-i-allo, en kassör samt en hemsideansvarig. Fråga 4 Antal anställda Caddie Sport&Business Sida 19

20 Kommentar: Vi kan se att av de som svarat på enkäten finns elva inom en förening på 2-3 anställda. Det är den enskilt största kategorin. Sju av respondenterna kommer från föreningar som helt saknar heltidsanställda och lika många (sju) från föreningar där endast en heltidsanställd finns idag. Fråga 5 Föreläsningarnas innehåll Kommentar: 13 av de 31 respondenterna har givit det högsta betyget mycket bra då frågan gäller föreläsningens innehåll. Noterbart är att ingen respondent anger en 1:a eller 2:a på frågan. Snittsiffran för dessa nio föreläsningar blir 4,2. Fråga 6 Arrangemanget som helhet Kommentar: 14 av 31 respondenter anger en fyra på frågan om hur man upplevde arrangemanget som helhet. Även på denna fråga uteblir ettor och tvåor. Snittsiffran för de nio föreläsningarna blir 4, Caddie Sport&Business Sida 20

21 Fråga 7 Påverkan av motivation och engagemang Kommentar: I denna fråga har vi svar vid varje svarsalternativ. 10 respondenter svarar en fyra. Snittsiffran på denna fråga blir 3,4. Fråga 8 Påverkan på arbetssätt att utföra sitt arbete på i föreningen Kommentar: Även denna fråga har respondenterna angivit svar från 1 till och med 5. Flest förekommande är det högsta betyget 5 med 9 respondenter. Snittpoängen på denna fråga blir 3,6. Fråga 9 Konkreta tips och idéer som aktiviteten bidragit med Denna fråga besvaras under varje separat enkät och har löpande tidigare presenterats i rapportens bilaga Caddie Sport&Business Sida 21

22 Fråga 10 - Deltagarnas öppna kommentarer om KFG De svar som kommit in sammanställs i sin helhet i bilaga X. Noterbart är dock att det stora flertalet av kommentarer är positiva. En del av kommentarerna innehåller förslag till förbättringar och en del anger att det har gått för kort tid för att kunna besvara. Men med nedanstående citat kan man konstatera att syftet med projektet har kommit fram till deltagarna: Bra initiativ, bra och viktigt att föreningsanställda får möjlighet att förkovra - utveckla sig och träffa jämlika i annan miljö än på kanslierna. Motivationshöjande för personal som normalt alltid få ge output och nu få höra lyssna bilda sig en uppfattning om hur det fungerar i andra föreningar och att få en massa input för det dagliga jobbet Övrigt Anonym deltagare i projektet KFG. Vi ska konstatera att endast de enkätutskick där ett första utskick följt av en påminnelsee-post gått ut, behandlas i denna delrapport. Vi har genomfört ytterligare enkätutskick som kommer att rapporteras i delrapport 2. Sammanlagt handlar det om fyra enkätutskick till sammanlagt 33 deltagare i projektet KFG, som därmed ännu inte har bearbetats klart då delrapport 1 färdigställs Caddie Sport&Business Sida 22

23 4 Analys och slutsats 4.1 Analys Det förväntade resultatet av de planerade investeringarna är förstås svåra att redogöra för i detalj i detta tidiga skede. Men det ger oss en viktig ögonblicksbild och vi har därmed möjlighet att diskutera kring vad som eventuellt behöver förändras, förstärkas eller utvecklas vidare. Vi föreslår att insatser ska mätas på två nivåer: Individnivå: ökad kunskap, utökat personligt nätverk, ökad tillförsikt inför framtiden osv. Föreningsnivå: tillförd kunskap till organisationen, ökad tillförsikt inför framtiden osv. Därför kommer också analysen att diskuteras primärt utifrån dessa utgångspunkter. I delrapport 1 har som tidigare angivits individnivån varit i fokus Deltagandet i träffarna Vi kan konstatera att det hittills varit exakt 100 inrapporterade deltagartillfällen och totalt 13 föreläsningar inom ramen för Klara Färdiga Gå (KFG) som delgivits oss som utvärderare under denna period. Av dessa har 67 deltagare och nio träffar blivit utvärderade i den kvantitativa undersökningen. Huruvida detta följer den målsättning som projektägaren hade på förhand kan givetvis diskuteras. Dock får vi tydliga signaler från deltagarna som vi träffar att de kommer vara fortsatt aktiva under vårens kurser och då gärna få med kollegor i föreningen till träffarna. Det tyder på att deltagarna i projektet är viktiga ambassadörer för SISU Idrottsutbildarna att nå ut genom för att få ökat deltagarantal till vårens kurser. Deltagarna har primärt kommit från Blekinge. Vad gäller de träffar där deltagarna har deltagit i vår kvantitativa undersökning ser vi att det är en överrepresentation av kanslister i förhållande till andra yrkesroller, samt en liten överrepresentation av kvinnor i förhållande till män. I de listor som vi fått från SISU Blekinge på samtliga 100 deltagare som gått på träffar hittills är det också där en överrepresentation av just kanslister. Då det finns ett större antal av just kanslister ska dock inte några långtgående slutsatser dras. Likaså har flera av höstens utbud också varit anpassade mot just kanslister och administrativa poster ute i föreningarna. Men från en FoUrapport från Riksidrottsförbundet (2005) framgår det att stöd till kompetensutvecklingsinsatser främst erbjuds tränare inom föreningslivet. Kanslister har traditionellt inte varit en prioriterad målgrupp. Det poängterar vikten av att vidga kompetensutvecklingsinsatser till idrottens samtliga anställda och inte enbart fokusera på ledare och tränare. I vår kvantitativa undersökning kommer 25 av de 31 deltagarna från föreningar inom kategorierna 0-3 anställda. Det signalerar att det finns ett stort intresse av att gå på kurserna om föreningen är mindre och har färre anställda. Endast fyra av respondenterna kommer från kategorin 6 eller fler anställda. Det förstärker den bild som vi fått från de mindre föreningar vi träffat, att dessa föreläsningar har varit allra mest intressant att delta i för de mindre föreningarna. Det gäller inte minst intrycket från den ensamarbetare som vi träffat Caddie Sport&Business Sida 23

24 4.1.2 Förväntningar Oavsett om det varit ensamarbetare eller föreningar med flera anställda har förväntningarna på att få träffa andra föreningsanställda och utbyta erfarenheter varit central. Det är något som tydligt framträder i de svar som vi fått i våra intervjuer med de föreningsanställda. Att inhämta ny kunskap och ges möjlighet till kompetensutveckling är delar som framträder i svaren från deltagarna. Men i diskussionen kring förväntningar är det minst lika ofta som förväntningarna kopplas till att få ett bredare perspektiv, eller att ges ny inspiration. Likaså tolkar vi deltagarnas förväntan att utbyta idéer och erfarenheter med andra deltagare inom regionen som mycket betydelsefull och något som man kopplar an till förväntansbilden. Här kan vi också sortera in betydelsen av att öka sitt nätverk som viktig. Därmed kan vi se att de delar som i projektägarens rapport beskrivit som betydelsefulla, också stämmer överens väl med deltagarnas egna förväntningar. Möjligheten att påverka utbudet får också anses som en orsak till att förväntningarna på projektet får anses vara relativt höga. Att deltagarna fått möjlighet att delta i mobiliseringsfasen, och till och med fått skräddarsydda utbildningsserie (som i ridsportklubbarnas fall) tolkar vi påverkat att höja förväntningarna på KFG Mål Målen som finns hos deltagarna inom KFG ser relativt olika ut i sin karaktär. I samtalen är det få som direkt på frågan om mål kan besvara den speciellt tydligt och konkret. Diskussionen landar ofta i resonemang om mål snarare om att deltagarna konkretisera och tydliggör dessa mål. De mål som presenteras främst, utifrån hur de ska appliceras, ligger idag på individnivå. Det är endast tre respondenter som tydligt lyfter målen utifrån ett föreningsperspektiv. Vi tolkar det som att deltagarna främst uppfattar KFG som ett projekt som primärt ska tillföra värden till individen. Därmed bör det övergripande målet att även skapa ett värde för föreningen till viss del förstärkas i kommunikationen med deltagarna. Här ska det också sägas att det ena i detta fall inte behöva utesluta det andra. En individs kompetensutveckling kommer naturligtvis även organisationen och i detta fall föreningen till del. Något som är tydligt är att målen ofta nämns i termer om att det ska leda till ny inspiration, eller man som deltagare ska få nya infallsvinklar. Värdet av att få nya perspektiv kan hänga ihop med att få möjlighet att resa bort, men behöver naturligtvis inte göra det. Det kan lika väl hänga ihop med att man som deltagare vill lära sig något. Eller att helt enkelt träffa trevliga människor i en annan miljö än den man normalt befinner sig i Caddie Sport&Business Sida 24