DELRAPPORT 2 Extern utvärdering av socialfondsprojektet Klara Färdiga Gå

Transkript

1 DELRAPPORT 2 Extern utvärdering av socialfondsprojektet Klara Färdiga Gå Uppdragsgivare: SISU Idrottsutbildarna Blekinge Genomförare: Caddie Sport&Business Projektledare: Frans Fransson Caddie Sport&Business Sida 1

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND MÅL OM UPPDRAGET Tidplan och rapportering METOD FÖR UTVÄRDERING DIALOG OCH AVSTÄMNING MED PROJEKTGRUPP TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Intervjuer - kvalitativt underlag Enkäter kvantitativt underlag Tolkning, analys och avrapportering LÄRANDE UTVÄRDERING RESULTAT KVALITATIVT RESULTAT RESULTAT FRÅN INTERVJUERNA Respondenterna som deltagit Förväntningar och mål Motivation och engagemang Nya lärdomar, kunskaper och färdigheter Förankring av nya lärdomar, kunskaper och färdigheter Lärprocessen när och hur sker lärandet? Information om KFG Projektets relevans Övriga önskemål och rekommendationer KVANTITATIVT RESULTAT RESULTAT FRÅN ENKÄTERNA Sammanställning av samtliga enkäter DET STRATEGISKA LEDARSKAPET Respondenterna som deltagit Förväntningar, mål och relevans Motivation och engagemang Nya lärdomar, kunskaper och färdigheter Förankring av nya lärdomar, kunskaper och färdigheter Diskussion kring enkätundersökningen på genomförda träffar ANALYS OCH SLUTSATS ANALYS Att tänka på vid analysarbetet Deltagandet i träffarna Förväntningar och mål Motivation och engagemang Nya lärdomar, kunskaper och färdigheter Förankringsarbetet Lärprocessen Caddie Sport&Business Sida 2

3 4.1.8 Innehåll, pedagogik och metodik Information om KFG Projektets relevans STRATEGISKT LEDARSKAP Förväntningar, mål och relevans Motivation och engagemang Nya lärdomar, kunskaper och färdigheter Förankringsarbetet SLUTSATS REKOMMENDATIONER FÖRSLAG ATT FÖRÄNDRA ELLER UTVECKLA TILL SLUTRAPPORT FÖR OSS SOM UTVÄRDERARE FÖRSLAG ATT FÖRÄNDRA ELLER UTVECKLA TILL SLUTRAPPORT FÖR SISU IDROTTSUTBILDARNA KÄLLFÖRTECKNING BÖCKER INTERNETKÄLLOR Caddie Sport&Business Sida 3

4 Inledning 1.1 Bakgrund SISU Idrottsutbildarna Blekinge genomför just nu ett kompetensutvecklingsprojekt i samarbete med SISU Idrottsutbildarna i Skåne och Småland. Projektnamnet är Klara Färdiga Gå. Målgruppen är anställda i idrottsföreningar i Blekinge, sydöstra Småland och östra Skåne. Totalt rör det sig om cirka 110 idrottsföreningar. Målet är att under projektperioden kompetensutveckla 300 personer. Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden, programområde 1. En mobiliseringsfas avslutades under sommaren De huvudsakliga utbildningsinsatserna påbörjades kring 1 oktober Projektet avslutas i februari SISU Idrottsutbildarna Blekinge har utsett Caddie Sport&Business att utvärdera projektet. Uppdraget för Klara Färdiga Gå (KFG) är följande: Det huvudsakliga utvärderingsuppdraget blir att genomföra en löpande utvärdering hos anställda och föreningar gällande framförallt en viktig frågeställning: Hur ny kompetens kan utveckla och stärka arbetsmiljön och arbetsorganisation för den idrottsanställde? I och med att utvärderingen genomförs löpande under projekttiden ges möjlighet att påverka projektets genomförande. Utvärderingen ska således omfatta beskrivning av projektets utfall under respektive tidsperiod, tolkning av resultatet samt förslag till förbättringar som ska kunna genomföras omgående avseende t ex arbetssätt, utbildningsutbud, metoder och andra insatser. Slutligen ska det genomföras en övergripande redogörelse och bedömning av projektets resultat inte minst ur ett långsiktigt samhällsperspektiv. 1.2 Mål KFG har följande mål för projektet: Vi vill förbättra de anställdas möjligheter att motsvara de framtida krav som kommer att ställas i arbetslivet för föreningsanställda. Vi vill skapa förutsättningar för en nyskapande arbetsorganisation för våra föreningar och deras anställda genom att utveckla nya arbetssätt och metoder i det strategiska ledningsarbetet mellan styrelse och anställd/a och genom detta stärka delaktigheten och utvecklingskraften inom föreningen och för anställd personal. Vi vill i mobiliseringsfasen skapa dialoger med idrottsanställda och deras styrelser om kompetensförsörjningsplan. Vi vill genom ökade kunskaper i omvärldsanalys skapa en bättre förståelse och kunskap om vilka krav men också möjligheter som krävs för framtidens idrottsförening och därmed också vilka kompetenser och färdigheter som krävs i verksamheten för ledning och anställd personal. Vi vill skapa nya innovativa strukturer och nätverk mellan idrottsanställda, idrottsföreningar, arbetsgivareorganisationer, fackliga organisationer, näringsliv, myndigheter och intresseorganisationer Caddie Sport&Business Sida 4

5 Vi har arbetat fram en modell för hela idrotts-sverige i strategisk ledning av idrottsanställda. 1.3 Om uppdraget Syftet med uppdraget är att anlita en extern utvärderare som systematiskt genomför en löpande utvärdering med utgångspunkt från de frågeställningar och problemområden som beskrivs av uppdragsgivaren Tidplan och rapportering En första skriftlig delrapport lämnades in till uppdragsgivaren den 21 december En muntlig presentation genomfördes i Kristianstad den 24 januari 2013, inför Klara Färdiga Gå:s styr- och referensgrupp. Delrapport 2 ska lämnas in senast den 31 augusti En tredje slutrapport ska vara inrapporterad under februari Caddie Sport&Business Sida 5

6 2 Metod för utvärdering 2.1 Dialog och avstämning med projektgrupp För att säkerställa en framgångsrik utvärdering är det helt avgörande att det kommer till stånd ett nära samarbete mellan SISU Idrottsutbildarna Blekinge och Caddie som utvärderare. Inte minst därför är det viktigt att vi som utvärderare har god dialog med styrgruppen för Klara Färdiga Gå. Särskilt viktiga frågor att diskutera har varit kopplade till de framgångsfaktorer för projektet som vi på förhand presenterade i anbudsförslaget och i delrapport 1, och som ännu ligger till grund för ett bra resultat. Dessa är angivna nedan: Att det finns en transparens och löpande kommunikation mellan oss som utvärderare och SISU Idrottsutbildarna Blekinge som beställare av uppdraget. Att projektdeltagarna tidigt ges en förståelse för arbetet och den önskvärda effekten med utvärderingen, utifrån ett ovan redovisat kunskapsperspektiv. Att SISU Idrottsutbildarna Blekinge är lyhörda och kan åtgärda eventuella brister och problem som deltagarna i utvärderingen lyfter fram under utbildningens gång. Att förväntningarna på processen, genomförandet och målet med avrapporteringen på förhand är avstämd mellan Caddie Sport&Business och SISU Idrottsutbildarna Blekinge. Efter att ha haft en presentation och workshop med styr- och referensgruppen för Klara Färdiga Gå, där delrapport 1 diskuterades, har dessa ovanstående delar varit fortsatt viktiga för oss att arbeta vidare med. Under de månader som förlöpt med projektet har den löpande dialogen med projektledare Ulf Petersson och Malin Roth vid SISU Idrottsutbildarna i Blekinge varit fortsatt mycket god. Ulf har funnits tillgänglig då frågor funnits och Malin har löpande skickat rapporter med deltagare till oss som utvärderare. 2.2 Tillvägagångssätt Deltagaren har på ett aktivt sätt medverkat i utvärderingarna, som dokumenterats och administrerats av oss som utvärderar. Löpande under kursernas gång har vi genomfört datainsamling i form av enkäter till varje registrerad deltagare. De frågeställningar och områden som varit relevanta att ta upp på förhand, går att dela in i två olika typer av perspektiv. I individperspektivet utgår vi primärt ifrån hur individen, den idrottsanställdes, upplevelse av projektet. I individperspektivet är följande frågor viktiga att beakta: hur deltagaren bedömer informationen om utbildningen och dess innehåll hur deltagarens motivation och engagemang påverkas av utbildningen Caddie Sport&Business Sida 6

7 hur deltagarens vilja att ta ansvar för sina nya lärdomar och kompetens och förmedla dessa ut till sin förening ser ut hur deltagarens kunskaper och färdigheter utvecklas under utbildningens gång utbildningens innehåll, pedagogik, metodik och relevans för arbetsrollen i föreningen utbildningens uppläggning och röda tråd hur deltagaren upplever att den nya kompetensen tillvaratas utifrån ett långsiktigt perspektiv som kan leva vidare under 3-5 års tid konkreta exempel på hur deltagaren upplever att föreningen får nyttan av de nya kunskaperna i sin organisation I föreningsperspektivet utgår vi primärt ifrån hur föreningarna tar tillvara på kunskaperna som utvecklas under projektets gång. I föreningsperspektivet anser vi nedanstående frågor vara viktiga att diskutera. hur föreningen upplever att deltagarens nya kompetens tas tillvara utifrån ett arbetsmiljöperspektiv hur föreningen upplever att deltagarens nya kompetens tas tillvara utifrån ett organisatoriskt perspektiv hur föreningen upplever att deltagarens nya kompetens tas tillvara på individuellt perspektiv för respektive deltagare hur föreningen upplever att den nya kompetensen tillvaratas utifrån ett långsiktigt perspektiv som kan leva vidare under 3-5 års tid Intervjuer - kvalitativt underlag En del av uppdraget består i att genomföra en kvalitativ studie med intervjuer som grund för insamlad data. Detta för att få en utvecklad förståelse och större insyn i det uppdrag vi ska utvärdera. Litteraturkoppling För att ge läsaren av denna delrapport möjlighet att fördjupa sig i de teorier som vi valt att utgå ifrån i vår metod kommer vi löpande att ge källhänvisning. Vi har valt att utgå ifrån en bok som heter Marknadsundersökning en handbok, och som skrivits av Lars Christensén et al från Utöver denna litteratur har vi som undersökare också valt att utgå från två böcker som behandlar utvärdering av projekt. Dessa böcker har rekommenderats av ESF-rådet. Det är böckerna Att äga, styra och utvärdera stora projekt av Göran Brulin och Lennart Svensson, samt Lärande utvärdering, skriven av Lennart Svensson et al. Urval Vilka som skall intervjuas eller observeras i en undersökning bestäms av urvalet. Urvalet är ofta en avvägning mellan vad som är önskvärt och vad som är möjligt, menar Christensén et al, (2010). De respondenter som medverkar i vår kvalitativa undersökning är valda utifrån en urvalsram som vi själva satt upp tillsammans med SISU Idrottsutbildarna Blekinge. Det kan liknas vid det Christensén et al (2010) liknar vid ett strategiskt urval. Vid ett strategiskt urval bedömer undersökaren vilka personer som ska ingå i undersökningen. Det är också en vanlig form av urval vid en kvalitativ studie Caddie Sport&Business Sida 7

8 Vid ett strategiskt urval används ofta ett antal kriterier för att välja ut respondenterna för att i vårt fall nå en heterogen bild av vår målgrupp som ska undersökas. Följande urvalskriterier sattes upp på förhand: Sex föreningar återfinns i Blekinge, två föreningar i Skåne och en förening i Småland. Att Blekinge ska vara i majoritet är fortfarande betydelsefullt då de deltagande föreningarna primärt kommer just från Blekinge. Det är också SISU Idrottsutbildarna Blekinge som är huvudsaklig projektägare. Föreningar som aktivt har deltagit under hösten 2012 och huvudsakligen våren 2013 så att vi riktar uppmärksamhet där deltagarna har, en god närvaro och delaktighet och därmed kan medverka till ett utvecklat resonemang och en djupare diskussion. Föreningar som deltagit vid delrapport 1 ska vi gå vidare med då förutsättningar till detta finns. Föreningar med skilda verksamhetsinriktningar (erbjudande), och varierad storlek på sin organisation. Därför har vi såväl anställda som är ensamarbetande till anställda med fler än fem personer i organisationen. Föreningar som är belägna inom såväl stad som ute på landsorterna. En jämn fördelning mellan kvinnor och män av de respondenter som vi skulle intervjua. En varierad fördelning mellan olika yrkesroller bland respondenterna, för att få en förståelse för hur olika yrkeskategorier uppfattar projektet. Följande föreningar valdes ut till att ingå i vår studie som riktade sig till Klara Färdiga Gå:s ordinarie utbildningserbjudande: Åsums BK (Skåne) Två personer anställda, varav en är vaktmästare och en är vaktmästarassistent. En förening som erbjuder fotboll och boule. Nybro GK (Småland) En av tre golfklubbar som ingår i ett bolag som tillsammans har ett 20-tal anställda. Erbjuder golfverksamhet. Olofströms IK (Blekinge) Sex personer anställda som erbjuder ishockeyverksamhet. Jämshögs IF (Blekinge) En person anställd. Erbjuder primärt fotbollsverksamhet. Karlshamns Ridklubb (Blekinge) Sex personer anställda, varav två på heltid som erbjuder ridverksamhet. Har idag 350 ryttare aktiva per vecka. Har cirka 500 medlemmar. Tre föreningar valdes ut till att ingå i vår studie som riktade sig till inriktningen det strategiska ledarskapet. Mer information om denna fördjupning kommer att diskuteras längre fram i rapporten. De föreningar som valdes ut var följande: Mörrums Hockey (Blekinge) En förening som erbjuder ishockeyverksamhet. Carlskrona Golfklubb (Blekinge) En förening som erbjuder golfverksamhet. Ystads IF (Skåne) En förening som erbjuder handbollsverksamhet. Utöver dessa föreningar har även en intervju med projektägaren SISU Idrottsutbildarna Blekinge och dess projektledare Ulf Petersson genomförts. Detta för att föra ett djupare resonemang om projektets innehåll och genomförande som gäller frågor av mer övergripande karaktär Caddie Sport&Business Sida 8

9 Genomförande Totalt har vi genomfört elva intervjuer med lika många personer. I bilaga 1 har vi en utförligare sammanställning av genomförda intervjuer. Följande personer har medverkat från de totalt åtta föreningarna och SISU Idrottsutbildarna: Åsums BK Uno Sköld operativ ordförande. Genomfördes över telefon den 7 augusti Nybro GK Johan Lerbacka intendent. Genomfördes via besök på Nybro GK den 5 augusti En telefonintervju med ordförande Hans Ljungdahl genomfördes den 12 augusti Olofströms IK Besöksintervju med kanslist Christel Karlsson på plats i Olofström den 6 augusti Jämshögs IF Med Mari Freij som är kanslist i klubben genomfördes en telefonintervju i Jämshög den 28 juni. Ordförande i klubben Torbjörn Nilsen intervjuades över telefon den 17 juli Karlskrona/Lyckå Ridklubb En besöksintervju med Kristina Printzlow genomfördes i Karlskrona den 6 augusti Mörrums Hockey En besöksintervju genomfördes med klubb- och marknadschef Mikael Kellander i Mörrum den 6 augusti Carlskrona GK En telefonintervju med klubbchef Thommy Persson genomfördes den 18 juli Ystads IF En telefonintervju med klubbchef Jörgen Hansson genomfördes den 7 augusti SISU Idrottsutbildarna Blekinge En telefonintervju med projektledare Ulf Petersson genomfördes den 10 juli De fyra besöksintervjuerna genomfördes på respondenternas hemmaplan, alltså på deras arbetsplats. Inför intervjuerna har vi delgett respondenterna de frågor som vi haft. På detta sätt har de vetat vad som kommer att hända under intervjutillfället och vad syftet handlar om. Vi har även på förhand informerat respondenterna om vilken tidsåtgång intervjun förväntats uppta. Den tidsrymd som vi angett har vi också hållit. Intervjuns längd har varierat mellan 30 minuter upp till 90 minuter. Skillnaden i tid kan beskrivas utifrån vilket engagemang som respondenterna visat i frågorna. Frågekonstruktion av intervjufrågor Vid de personliga intervjuer vi genomfört har vi använt oss av en frågemallar som underlag. Frågemallarna presenteras i bilaga 2. Frågorna är av olika karaktär, men vi har strävat efter att redan i frågemallarna konstruera dem som korta och i synnerhet i syfte att få respondenten att utveckla sina svar. Frågorna har också varit specifikt riktade till de olika grupperna som deltar i studien. Det handlar om grupperna; projektägare, deltagande medarbetare i föreningar som deltar för första gången, deltagande medarbetare i föreningar som deltar för andra gången, styrelseledamöter i föreningar, samt föreningar som deltar med specifik inriktning mot det strategiska ledarskapet. Vidare består frågemallarna av både inledande, direkta och uppföljningsfrågor, vilket vi redogör för mer nedan om intervjuteknik. Frågemallarna har även denna gång kommit fram utifrån en dialog med de ansvariga personerna för respektive region inom SISU (Småland, Blekinge och Skåne) samt Gert Carlsson vid SISU Blekinge Caddie Sport&Business Sida 9

10 Intervjuteknik Alla besöksintervjuer vi genomför är av semistrukturerad karaktär. Det innebär, enligt Christensén et al (2010) att respondenten fritt får utveckla sina synpunkter på varje frågeställning. Ordningsföljden på frågorna är av semistandardiserad karaktär. En frågeställning av semistandardiserad karaktär tillåter även följdfrågor som i vissa fall behövs för att tydliggöra resonemangen. Genom detta flexibla förfarande blir svaren från respondenterna öppna och idéerna väl utvecklade. I de fall det gällt nya deltagare har intervjuerna inletts med att intervjuobjekten fått beskriva sig själv och sin förväntan på utbildningen. Detta vill vi göra för att tidigt erhålla en god kontakt med respondenten, vilket är bra att göra inledningsvis. Vi sätter extra stor vikt att vi som intervjuare har en förmåga att aktivt lyssna på de svar som respondenten ger. På detta sätt har vi också kunnat vara lyhörda för att fånga upp följdfrågor. Då det handlat om tidigare deltagande föreningar har samtalen inledningsvis styrts in på vad som hänt sedan senaste mötet (som genomfördes under november eller december 2012). Genom att ha gått tillbaka och läst minnesanteckningarna från första mötet, har intervjuaren erhållit en uppdaterad kunskap kring vad som diskuterades då. På detta sätt har det andra mötet kunnat gå ännu mer på djupet i frågor som rör såväl individen som föreningen i stort. Sammanställning svar Samtliga svar har noggrant antecknats och finns presenterade i s.k. meningskoncentrationer som man kan ta del av i bilaga 3. Resultatet av intervjuerna presenteras under resultatdelen av rapporten, samt diskuteras vidare i analysdelen Enkäter kvantitativt underlag Vi vill genom den kvantitativa studien få en överblick över deltagarnas uppfattning av utbildningen. Genom att rikta frågan till samtliga blir målet att få en heltäckande bild möjlig att presentera för projektägaren. Urval Vi har i vår kvantitativa studie valt att utgå från samtliga deltagare som respondenter. Med anledning av att vi vill skapa oss en så bred uppfattning som möjligt och då samtliga respondenter finns registrerade i vår uppdragsgivares databas är det möjligt att genomföra. Att nå hela sin målpopulation kan liknas vid att genomföra en totalundersökning (Christensén et al 2010). Genomförande av enkätundersökning Samtliga deltagare har fått besvara en enkät efter genomförd kurs. För att förenkla processen för deltagarna så är enkäten webbaserad. Enkäten sprids via e-post där deltagaren enkelt går in och fyller i. Utifrån diskussion med styrgruppen så skapar vi rutiner för att säkerställa att samtliga deltagare har kännedom om hur och när enkäten ska besvaras efter avslutad kurs. Webbenkäten är enligt Christensén et al (2010) att föredra före andra enkätalternativ då det kommer till: Snabbheten och enkelheten Kostnadseffektiviteten Undvika bearbetning efter datainsamling Caddie Sport&Business Sida 10

11 Efter varje avslutad kurs har vi fått kännedom om vilka deltagare som funnits vid varje tillfälle. Malin Roth vid SISU Idrottsutbildarna Blekinge har efter varje kurs rapporterat deltagarens närvaro och dess kontaktuppgifter till rätt e-postadress. Därefter har en enkät gått ut från Caddie till den deltagande personens e-post. I e-posten har vi noggrant förklarat varför e-posten har skickats, syftet med utvärderingen och vikten av att delta. I bilaga 4 har vi bifogat en text på ett standardiserat e-postutskick. Enkäten har sedan bifogats sist i e-posten som en länk vilken man klicka upp. Genom att svara på enkäten via klick eller via att skriva in sitt svar sänder man sedan in det färdiga resultatet genom att man slutligen trycker på sänd. Det program som vi utgått ifrån även denna gång heter Google Docs. Det är ett vedertaget och väl använt program att använda i samband med enkätundersökningar via e-post. En styrka med Google Docs är dess förmåga att bearbeta datainsamlingen och sammanställa resultatet. En svaghet är dock att det inte går att se vilken som eventuellt inte har svarat på studien. Därmed kan även de som redan deltagit i studien få ett påminnelsemejl. Dock har vi bett deltagaren att bortse från denna påminnelse vid redan genomförd undersökning. Vi har varit noga med att skicka ut enkäterna till deltagarna senast två veckor efter avslutad kurs i de fall det gått. Just tidsaspekten var en punkt som diskuterades av styrgruppen som en viktig faktor att beakta för att få upp deltagarantalet. Kort eller direkt efter att ett sista svarsdatum har gått ut har vi skickat ut e-post om en påminnelse till respondenten att skicka in svaren. Vi kan även denna gång se att dessa påminnelsebrev har haft en liten effekt för att höja svarsfrekvensen. Frågekonstruktion av enkätunderlag Vi har lagt stor vikt vid att enbart ställa de frågor som är relevanta för syftet, för att på så vis hålla frågeformuläret kort och koncist. Enkäten är därför utformad utifrån den så kallade tratttekniken, där enkäten inleder med övergripande frågor för att sedan bli mer av mer specifik karaktär. Vi har även till delrapport 2 utgått från de frågor som vi inledde med under hösten 2012, till delrapport 1. Detta beslut har tagits i samråd projektägaren. Det förslag som vi utgått ifrån har tjänat som en standardmodell för samtliga enkäter som skickats ut. Enkäten innehåller såväl öppna som slutna frågor och följer ett standardiserat upplägg. I de slutna frågorna har vi sett som viktigt att få svar på respondentens kön, och ålder (åldersintervall). Vi har även ställt frågan om respondentens nuvarande yrkesroll (som man som respondent själv får fylla i). Likaså har vi haft en fråga som varit kopplad till antalet anställda inom föreningen respondenten representerar. Genom dessa inledande frågor har vi fått en grundläggande bild om respondenten. Dessa svar har klassificerats med hjälp av en nominalskala. Vidare i enkäten har vi ställt frågor om föreläsningens innehåll, arrangemang som helhet, samt respondentens upplevda påverkan på motivation och engagemang samt möjlighet till nya arbetssätt i föreningen. Här har respondenten fått ta ställning till detta på en femgradig skala. Denna skaltyp benämns av Christensén et al (2010) som intervallskala. Avslutningsvis har vi haft två öppna frågor till respondenten. Här har de fått gå in och ange vilka konkreta tips och idéer de tagit med sig av föreläsningarna. Likaså har de fått tycka till om projektet Klara Färdiga Gå och komma med förslag på förbättringar. Standardenkäten som den såg ut för deltagaren, finns bifogad i bilaga Caddie Sport&Business Sida 11

12 Sammanställning svar Samtliga svar från den kvantitativa studien finns noggrant dokumenterade i bilaga 6 (från Google Docs). Dessutom sammanställs svaren i resultatkapitlet för den kvantitativa delen som man finner under 3.2. I bilaga 7 finns denna sammanställning mer detaljerat återgiven och i bilaga 8 återfinns kommentarer fråga för fråga Tolkning, analys och avrapportering Utifrån det insamlade underlaget från såväl intervjuer som enkäter påbörjades sammanställningen av det totala resultatet. Detta ligger sedan till grund för den analys som påbörjas för att kartlägga olika typer av underliggande mönster och de processer som finns i datamaterialet genom att uppmärksamma variabler såsom innehåll och variation. Variablerna utgör i praktiken olika ämnen/frågor som sammanfattar, beskriver och förklarar den data som samlats in. Först här kan vi börja identifiera nyckelbegrepp eller begrepp som framstått som centrala för deltagarna. Vi har utgått från tre överlappande processer: reduktions, struktur och visualiseringsprocessen: Reduktion: för att göra det möjligt att tränga igenom och göra datamaterialet tillgängligt. Struktur: skapa förståelse och förklaringsvärde utifrån en given struktur. Visuellt: göra underlaget användbart genom t ex. diagram, matriser och flödesscheman som resultatet presenteras i. Resultatet av de regelbundna utvärderingarna följs noggrant upp vid varje delrapport. I denna delrapport diskuteras analysresultatet och kvaliteten i kurserna bedöms. SISU Idrottsutbildarna Blekinge har efter denna rapport möjlighet att delge sina synpunkter av analysen. Dessa synpunkter kan medföra att omedelbara förändringar behöver göras. 2.3 Lärande utvärdering Frågan om varför en extern utvärdering ska ske handlar framförallt om trovärdighet och kritisk distans. En utvärdering ska fungera störande, dvs. ifrågasätta, problematisera och kritisera. Det är nödvändigt för att utomstående ska kunna lita på de resultat som tas fram, men den kritiska distansen är också en hjälp för deltagarna att kunna se saker på ett nytt sätt. Svensson och Sjöberg i Svensson et al (2009), sidan 20. Med ovanstående citat vill vi poängtera att det för oss som utvärderare handlar om att ifrågasätta, problematisera och kritisera. Det är en nödvändighet för att vår trovärdighet ska kunna finnas. Samtidigt menar vi att vår roll som utvärderare också ska stimulera till att den kunskap som inhämtas kommer projektet till godo. Och då anser vi att det krävs en nära och konstruktiv dialog med projektägare och deltagare. Det krävs också en reflektiv sida från oss. Hur kan projektansvariga och deltagare av ett projekt lära av ett pågående utvecklingsarbete? Och hur kan de berörda parterna av ett projekt kunna använda kunskaper inhämtade från en utvärdering för att därigenom göra själva utvecklingsarbetet ännu bättre? Detta är två synnerligen centrala frågor att ha som utgångspunkt då man ikläder sig rollen som utvärderare Caddie Sport&Business Sida 12

13 Som rapportens inledning gjorde gällande har denna utvärdering präglats av grunderna som finns hämtade ur litteratur inom lärande utvärdering. Varför har vi haft denna utgångspunkt? Vi anser att just en lärande utvärdering innehåller ett metodstöd som ger oss en tydlig grund att utgå ifrån. Samtidigt hjälper det oss att svara på hur det pågående utvecklingsarbetet kan bidra till att utveckla ett projekt framåt. Först behöver vi förklara vad som kännetecknar en lärande utvärdering. Per-Erik Ellström beskriver i Svensson et al (2009) att lärande utvärdering kan definieras som: 1) En utvärdering som har flera uppgifter. Den ska ge underlag för förbättringsåtgärder. Den ska bidra till individuellt lärande i form av nya kunskaper, begrepp och perspektiv, samt till ett organisatoriskt lärande som ska förbättra ex en verksamhetsutveckling. Den ska kunna ge kunskap om samband mellan aktiviteter och dess resultat och effekter. Utöver detta ska den bidra till underlag för en offentlig debatt och opinionsbildning. 2) Utvärderingen har en formativ funktion då den ska dokumentera en process och ge underlag för förbättringsåtgärder under projektets gång. 3) Själva utvärderingen utformas och genomförs i samverkan mellan utvärderare och alla de som berörs av densamma. Här finns en tydlig arbetsfördelning mellan utvärderare och projektägare. Och användarna (här deltagarna) ska bjudas in att delta i utvärderingens syfte, frågeställningar och metoder. 4) En utvärdering är en cyklisk process som varvar aktiviteter för datainsamling och analys med seminarier som har fokus på feedback, tolkning av resultat, samt diskussion om åtgärder. Här kan man blanda datainsamling från exempelvis enkäter, observationer och intervjuer. Noterbart är att det är främst punkt 3 och 4 som särskiljer lärande utvärdering från annan vedertagen metodik. I en lärande utvärdering är således konstruktiv dialog en synnerligen central och viktig del. Vidare förklarar Ellström att en lärande utvärdering ska skapa förutsättningar för att inspirera att det resultat som kommer fram också omsätts i det han benämner för praktisk handling. Samtidigt ska den utveckla den verksamhet, projekt eller program som utvärderas. Det innebär att en utvärdering måste omsättas till en form av lärandeaktivitet i den verksamhet som utvärderas. Lite förenklat skulle man kunna tolka det som att gå få från ord till handling. Detta är ett perspektiv som vi som utvärderare ställer oss bakom. För Ellström (Svensson et al 2009) innebär lärande en erfarenhetsbaserad förändring, som både kan vara fråga om utveckling och om anpassning. Där anser han att ett utvecklingsinriktat eller kreativt lärande är ett lärande som innebär att bryta och byta invanda rutiner. Det kan också handla om ett ifrågasättande och ett aktivt sökande efter ny kunskap eller ett nytt tanke- och handlingsmönster. Själva lärandet förklarar han ska leda till en ökad utvecklingskompetens, som i sin tur kan leda till en drivkraft till förändring och innovationer. Sedan finns också det anpassningsinriktade lärandet. Här handlar det snarare om att gå mot ett regelbaserat handlande som syftar till att bemästra eller befästa kunskaper och handlingar. Det ska leda till att man som individ ska öka sin utförandekompetens, vilket ska få som följd att skapa trygghet och stabilitet för såväl en individ som en organisation Caddie Sport&Business Sida 13

14 Vilka frågor är då centrala att studera vid en lärande utvärdering? Svensson och Sjöberg i Svensson et al (2009) presenterar en rad viktiga frågor som vi tagit till oss utav. Några av dessa frågor presenteras nedan: När sker lärandet? Sker det i slutet av projektet eller under hela processen? Vem deltar i lärprocesserna? Vad lär sig deltagarna? Teoretisk eller praktisk kunskap? Hur går lärandet till? Och vilka metoder används (ex. lärande nätverk, seminarier, konferenser, mentorskap, etc.). Vad blev resultatet av lärandet för projektet? Har lärandet påverkat utvecklingsarbetet och gjort det mer långsiktigt och hållbart? Lärande från delrapport 1- förslag att förändra eller utveckla som framkommit i dialog med projektägaren Vad har vi då kunnat lära och tagit med oss som utvärderare från delrapport 1? Nedan ska vi diskutera områden som förts i samtal och dialog med SISU Idrottsutbildarna. Följande önskemål har framkommit: Den 18 april hade vi ett nytt avstämningsmöte, denna gång över telefon. Vid detta möte presenterade projektgruppen ett önskemål att till delrapport 2 addera till ytterligare ett område. Det framkom att det strategiska ledarskapet, samt en fördjupning kring ridsportens egna utbildningsprogram inom ramen för Klara Färdiga Gå skulle ges en fördjupning. Framförallt det strategiska ledarskapet ansågs ha en särskilt viktig betydelse för att få en långsiktig och varaktig effekt av projektet Klara Färdiga Gå. Åtgärd: Vi beslutade oss för att kunna gå tillmötes önskemålet om att fördjupa oss inom det strategiska ledarskapet. Att genomföra två fördjupningar (vilket då också skulle inkluderat ridsportens skräddarsydda upplägg) inom ramen för den tidsram som fanns att tillgå, ansåg vi däremot inte vara genomförbart. En tydligare inriktning och fördjupning kring föreningsperspektivet och hur kompetensen kommit föreningarna till del. Vid avstämningsmötet den 21 januari 2013 i Kristianstad, bestämdes att gå djupare in i analysen kring föreningsperspektivet. Ett önskemål var att detta mål också skulle kunna kopplas samman med mer långsiktiga samhällseffekter som projektet pekat ut som en viktig fråga. Åtgärd: Till delrapport 1 var individperspektivet det primära, då det fram dit endast förlöpt tre månader. I delrapport 2 har vi fokuserat på både individ- och föreningsperspektivet. Det är också rimligt att göra så, då det har gått en längre period av projektet och det finns större möjlighet att analysera frågor utifrån ett organisationsperspektiv. Frågorna om respondenternas möjlighet till delaktighet och möjlighet till påverkan i projektet, samt hur metodik och genomförande upplevts (pedagogiska delar) ska tonas ned till delrapport 2. Åtgärd: De ovanstående delarna har helt utelämnats i den kvalitativa delen av denna rapport Caddie Sport&Business Sida 14

15 Förslag att förändra eller utveckla till delrapport 2 för oss som utvärderare Vi föreslår en ny form av utvärdering för att öka svarsfrekvensen till kommande kvantitativa undersökningar. Vårt förslag är att en enkätundersökning lämnas till deltagaren i direkt anslutning till genomförd föreläsningsdag. Det ger oss en större bredd på svaren. Med detta förslag anser vi också att deltagarnas färska minnesbild av föreläsningen också ger en mer verklighetsnära bild av undersökningen. Åtgärd: Detta förslag presenterades i såväl delrapport 1 som för projektägarens styr- och referensgrupp vid den muntliga presentationen. Efter diskussion och noggrant övervägande önskade SISU Idrottsutbildarna att vi till delrapport 2 skulle gå vidare med digitala utskick. Skälet till detta var att det digitala lärandet är av sådan viktig karaktär att det får anses överskugga övriga argument. Vi som utvärderare fann inte skäl att ta strid i frågan, utan köpte det resonemang och det skäl som presenterades. Därför har den kvantitativa undersökningen även denna gång utgått helt från e-postutskick. Dock har tiden från aktivitet till utvärdering i stort kunnat kortas ned något, vilket varit till utvärderarens och projektets fördel. Vi föreslår att gå vidare och fördjupa diskussionerna med samma föreningar i delrapport 2 som genomförts till delrapport 1. Detta med anledning av deltagarna är valda utifrån ett strategiskt urval och att vi finner det vara en viktig poäng att se hur fortsättningen förlöper i den fortsatta processen. Genom att gå på djupet i dessa föreningar, anser vi oss få djupare förståelse för projektets fortsättning. Åtgärd: I tre av fallen (Olofströms IK, Jämshögs IF och Nybro GK) har intervjuerna med föreningarna från delrapport 1 kunnat fördjupas även denna gång. Dock har två föreningar blivit ersatta. En förening hade inte haft något deltagande i Klara Färdiga Gå:s utbud under vår och sommar och ansåg det därför vara svårt att tillföra utvärderingen något nytt. I det andra fallet hade vår kontaktperson slutat. Den nya personen på platsen var under denna period på semester, vilket försvårade att gå vidare. I dessa fall har de nya deltagande föreningarna ersatts med jämförbara föreningar (i storlek och idrottserbjudande) inom respektive region Caddie Sport&Business Sida 15

16 3 Resultat 3.1 Kvalitativt resultat resultat från intervjuerna Respondenterna som deltagit De respondenter som är anställda inom föreningslivet och som deltagit i denna del har alla deltagit vid minst två träffar inom ramen för KFG. Vad beträffar ordföranden så har detta skett i ett fall (Åsum). I bilaga 1 återfinns samtliga deltagares namn, roll och information om när och hur intervjun genomförts. Åsums BK En respondent som deltagit vid fyra träffar. Jämshögs IF En respondent som deltagit vid fyra träffar. Karlskrona/Lyckå Ridklubb En respondent som deltagit vid två träffar. Nybro Golfklubb En respondent som deltagit vid två träffar. Olofströms IK En respondent som deltagit vid fyra träffar. SISU Idrottsutbildarna Blekinge Ulf Petersson som är projektledare för Klara Färdiga Gå Förväntningar och mål Förväntningarna på projektet är fortsatt höga. Det framgår att de allra flesta respondenterna också kan peka ut vilka kompetensområden som deltagarna har ett extra stort intresse för. Delar som pekas ut är att utveckla erfarenhetsutbytet, fortbilda oss och nätverka, hur man kan samverka med andra klubbar, kunna utveckla såväl hårda som mjuka delar i organisationen. I det senare citatet handlar det om att både kunna utveckla delar kopplat direkt till verksamhetsmål (hårda) och sociala delar som teambuilding (mjuka). Resonemanget om förväntningar på framtiden sätts också ihop med den upplevda nöjdheten med KFG så här långt. De som är positivt inställda ser med entusiasm på förväntningarna som man önskar få ut. Och den respondent som upplever att träffarna så här långt inte motsvarat förväntningarna, har en något mer negativ förväntan på framtiden. Även denna gång har målen som respondenterna angivit varit relativt diffusa. De har ofta gått igen med resonemanget som fördes kring den föregående frågan om förväntningar. I en klubb uttrycks en kritik mot styrelsen då måldiskussionen kommer upp. Denna respondent hade önskat en aktivare roll från styrelsens sida och känner sig ensam. En respondent uttrycker att han inte har satt några individuella mål. Däremot har man satt mål som är kopplade till sin klubbs medlemmar och det som benämns som medlemsvård, vilket får sorteras in som ett långsiktigt mål för organisationen. Respondenten talar om målsättningar som är på tre års sikt. En annan respondent lyfter fram att dessa utbildningar ska leda till att de anställda ska få tillgång till att genomföra ett yrkesprov, för att därigenom få en kvalitetsmärkning på verksamheten. Här kan man skönja såväl ett individuellt som organisatoriskt mål Caddie Sport&Business Sida 16

17 Hur uttrycker sig då de styrelseledamöter som deltagit? I Jämshögs IF fanns en långsiktig målsättning med KFG. I detta fall rörde det individens möjlighet att stärka sig själv (personlig utveckling), samt att få konkreta verktyg (kunskaper inom data och bearbetning av information). Här betonades den individuella aspekten. I Nybro GK uttrycktes målsättningarna även här mot personliga mål för de anställda att exempelvis få kompetens att sköta en bana och röjsågskompetens. Här diskuterades att denna kompetens skulle kunna leda till en form av certifiering Motivation och engagemang Hur har deltagarna som deltagit i delrapport 2 påverkats så här långt vad gäller motivation och engagemang i sitt arbete? Det framgår tydligt att samtliga fem respondenter har stärkt sitt egna engagemang genom KFG. Dock uttrycks det i olika termer och ordalag. En respondent säger att dessa träffar och utbyte med andra föreningar har visat hur bra personen i fråga själv har det. Det uttrycks i termer kring att man ser möjligheter att påverka, trygghet i sin arbetsroll och i sin arbetsmiljö. Genom att placera denna fråga i ett större sammanhang kan denna individ identifiera sin egen situation på ett bättre sätt. En respondent pekar på att individen ifråga, genom nya kunskaper, kommit till insikt i frågor som inte tidigare fanns, vilket därigenom påverkat engagemanget positivt. Även i delrapport 2 nämns inspiration och glädje i mötet med andra deltagare. En respondent är inne på att dessa träffar ger stimulans att dra igång nya projekt och dessutom fungerar det som ett andningshål i vardagen. En annan menar att dessa möten har skapat ett nätverk där man kan bolla idéer, vilket är den primära faktorn för att delta. Det har underlättat i denna persons vardag att kunna vända sig till sitt nätverk när inte den egna föreningen kan ge svaren. Här nämns den omedelbara tillgängligheten till varandra i nätverket som värdefull. Just faktorerna glädje och inspiration kommer fram i svaren kring engagemang och motivation. En respondent menar att dessa träffar skapar en möjlighet till att lära känna varandra bättre. Men att det lika fullt varit ett sätt att stärka den egna interna sammanhållningen i organisationen, då man kommit ifrån vardagen och bytt miljö Nya lärdomar, kunskaper och färdigheter Det är intressant att notera hur konkreta respondenterna är då det kommer till att diskutera nya lärdomar, kunskaper och färdigheter som man utvecklat så här långt. I vissa fall har man fått tänka till ett tag och dra sig till minnes. Men samtliga har efter en stunds betänketid kunnat bli relativt detaljerade i sina svar. Vad har respondenterna kommit fram till? Naturligtvis skiljer sig dessa delar beroende på vilka utbildningar som man deltagit på. I vissa fall har deltagarna gått tillbaka och återgivit konkreta exempel från respektive träff man deltagit på. I andra fall har man gjort en summering av det absolut viktigaste som helhet. Nedan ges en beskrivning av de delar som återgivits i svaren. Noterbart är att några delar har flera respondenter varit inne och diskuterat kring. Rättigheter och skyldigheter som idrottsanställd. Föreningsutveckling inom ungdomsverksamhet. Presentation och kommunikation av föreningen digitalt Caddie Sport&Business Sida 17

18 Introduktionsplaner för medlemmar. Anpassning av banverksamhet. Anläggningsfrågor. Marknadsföring av föreningen och verktyg för en målgruppsanalys. Nya idéer att använda under lektion. Foderkunskap. Hållbarhetsfrågor (kring häst). Avtalsfrågor i en ideell förening. Rättighetsfrågor kopplat till varumärket. Kristina Printzlow på Karlskrona/Lyckå Ridklubb åskådliggör hur olika lärdomar påverkar på olika sätt. I vissa fall har ovanstående kunskaper handlat om ren inspiration. Exempelvis att få kickar och inspiration på idéer att kunna använda sig av under lektionstid. I andra fall har det varit en eftersatt kunskap inom exempelvis foderhantering som ger en nödvändig kunskapsinhämtning. Även denna del viktig att kunna använda i vardagen. Och i ett tredje fall handlar det om kunskaper som har hållbarhetsfokus och är på längre sikt, exempelvis hur man ska utbilda och köpa in hästar i sin verksamhet Förankring av nya lärdomar, kunskaper och färdigheter Hur förankras de nya lärdomarna som deltagarna tar med sig från KFG? Av det insamlade resultatet kan man se stora skillnader när det kommer till denna fråga. Noterbart är att denna fråga både handlar om att förankra lärdomarna internt till övriga medarbetare, kollegor och kommittéer, och förankring uppåt i ledet till styrelsen. I Jämshögs IF står frågan numera på styrelsemötena. Deltagaren Mari Freij informerar löpande kring lärdomar och insikter som hon tar med sig. Likaså förklarar hon att det sker en rapportering till kommittéer i klubben. Hon nämner att exempelvis ungdomsverksamheten har blivit informerad och engagerad i frågor som gäller rutiner kopplat till delaktighet, administration och föreningsutveckling i verksamheten. Delar som de kommer ha en direkt nytta utav. Här konstaterar ordförande Torbjörn Nilsen att man genom Maris nyvunna kunskaper kunnat hjälpa såväl den egna föreningen, som andra föreningar i närområdet. Han påpekar att kommittéerna i sin tur också har ett ansvar att ta vara på dessa kunskaper och ser det som naturligt att detta tas upp som en punkt på styrelsemötena. I Nybro Golfklubb sker rapporteringen idag främst till den relativt nystartade ledningsgruppen som skapats. Johan Lerbacka berättar att de träffas var fjortonde dag (vilket är betydligt oftare än styrelsemöten) och då tar han upp viktiga och aktuella frågor inom KFG. Med tanke på att ordförande Hans Ljungdahl sitter med i denna grupp blir också styrelsen informerad kring vad som händer. Samtidigt beskriver Johan att den introduktionsplan som han planerar för verksamheten är en fråga som styrelsen är informerad om. Här inväntar han också deras beslut för att kunna dra igång detta arbete. Hans förklarar att han visserligen var med och beslutade om att klubben skulle engagera sig i KFG, men att de anställda individuellt har att besluta kring vad man ska engagera sig i. Resultatuppföljningen från styrelsens sida får dock sägas vara något mer nedtonad i denna klubb. Här har också den tuffa ekonomiska situationen de senaste åren begränsat utrymmet för utvecklingsfrågor, inflikar Ljungdahl Caddie Sport&Business Sida 18

19 En klubb där KFG inte har en framträdande position från styrelsens sida är Olofströms IK. Här efterlyser Christel Karlsson en ökad närvaro från styrelsen. Även här är det andra frågor som anses mer aktuella. Likaså vittnar hon om att det skulle gynna henne om det var fler i klubben som deltog på träffarna. Förankringen av resultatet stärks om man har någon annan att diskutera lärdomarna med efteråt, menar hon. I Åsums BK förklarar Uno Sköld att lärdomar från KFG tas upp på styrelsemötena. Han lägger också ut information om träffarna på föreningens webbsida. Är det en speciell fråga som ska ut till någon kommitté så går informationen även vidare hit. I höst planerar han att anordna en träff med kommittén som driver den digitala tekniken i klubben. Då kommer kunskaper från KFG att tas upp. Likaså har han själv som ordförande kunnat applicera sina inhämtade kunskaper i avtalsrätt och rättigheter och skyldigheter för de anställda. Detta ser han som ytterst viktig kunskapsinhämtning. Slutligen så kommer vi till Karlskrona/Lyckå. Där har kunskapsförmedling från KFG skett på de arbetsmöten som kommit efter träffarna. Under teorilektionerna som man haft har frågorna diskuterats. Och på detta sätt har även de som inte deltagit på träffarna blivit informerade och engagerade i frågorna. Kunskapen har därmed spridits vidare ut i organisationen. Kristina Printzlow berättar också att avrapportering om nuläge och lärdomar från KFG sker på klubbens styrelsemöten. Det är för henne naturligt att styrelsen är aktiv vad gäller frågor som kvalitetsmärkning. Med tanke på att dessa frågor inkluderas i utbudet av KFG, blir styrelsen direkt engagerad här. Här finns också en tydlig framtidsvision och en tydlig verksamhetsplan att arbeta med, vilket underlättar motivationen från styrelsens sida. Går det att så här långt in i projektet att se vilken påverkan KFG har haft på föreningens organisation och verksamhet? I samtalen med respondenterna framgår det att det är enklare att konkretisera individuella lärdomar än vad det är att lyfta fram sådant som haft direkt påverkan på föreningens organisation och verksamhet. Två respondenter säger sig inte kunna se någon direkt nytta som går att härleda på föreningen så här långt. De respondenter som dock kan se påverkan direkt i föreningen är relativt konkreta när dessa beskrivs. I Åsums BK planerar man att tillsätta en grupp som går vidare med frågor som rör den digitala tekniken och då speciellt hur man som liten förening kan nå ut via Facebook. Denna fråga kommer på sikt att bli väldigt viktig poängterar Uno Sköld. Likaså har föreningen haft direkt nytta av kunskaper inom exempelvis arbetsgivaransvar. Mari Freij i Jämshögs IF uttrycker att ungdomsverksamheten i föreningen haft glädje av förändrade och utvecklade administrativa rutiner. Hon lyfter också att kunskaper om de nya medierna och dess betydelse som de kan generera är en annan viktig lärdom för klubben, inte minst på lite längre sikt. Och en tredje aspekt som hon pekar på är den förändrade arbetsmiljön som klubben kunnat åstadkomma genom att frågan tagits upp under projektets gång. Mari berättar att hon genom erfarenhetsutbytet med andra kanslister förstod att det fanns medel att ansöka kring arbetsmiljön. Snart kommer hon få ett eget kontor, med nytt anpassat arbetsbord som är utformat utifrån hennes önskemål om en god arbetsmiljö. En situation som hon ser fram emot med stor entusiasm, då den också leder att Mari kan stänga ute övrigt brus då hon så önskar. När det gäller denna fråga betonar även ordförande Torbjörn Nilsen att man länge diskuterat just denna fråga, men att den blev implementerad genom KFG. Här har även Arbetsförmedlingen varit involverad. Efter en lång dialog med Arbetsförmedlingen så kommer den nya arbetsplatsen stå klar någon gång under vecka För övrigt anser Torbjörn att han kan se att Mari som individ genom nya kunskaper kring hemsidan också nu vågar ta för sig mer Caddie Sport&Business Sida 19

20 I Nybro GK har påverkan på föreningen ännu inte kunnat synliggöras. Men på sikt ser Johan Lerbacka att detta kommer komma klubben till del. Han lyfter fram introduktionsplaner och medlemsvård som kommer generera nöjdare medlemmar och därmed en mer gynnsam situation för klubben. Likaså att kunna göra andra förändringar i verksamheten som ökar möjligheten till att få fler golfare till banorna. När arbetsmiljöfrågor kommer på tal, ser han att dessa ännu inte diskuterats. Men han får genast idéer om att han även inom detta område kan åstadkomma förändringar genom projektet. I lyftes en rad nya kunskapsområden fram från Kristina Printzlow i Karlskrona/Lyckå Ridklubb som KFG genererat. Bland annat frågor som rör anläggningen och hållbarhetsfrågor. Hon anser att då det kommer till organisatoriska delar har projektet väckt flera viktiga frågor. Exempelvis frågor som är kopplade till hur föreningen ska överleva och hur kvalitet och säkerhet ska hanteras i en ridklubb. Hon menar att möjligheten till kompetensutveckling faktiskt också kan vara ett verktyg för att rekrytera nya ledare och medarbetare på sikt Lärprocessen när och hur sker lärandet? Frågor kring när och hur lärandet sker har för vissa respondenter varit klurigt att svara direkt på. Men efter en närmre förklaring har detta kunnat utvecklas. Av svaren att döma ser lärandet väldigt individuellt ut. Likaså är det en kombination av flera moment. De allra flesta är dock övertygade om att de förstås lär sig av föreläsaren som håller i kursmomentet. Som Marie Freij uttrycker det; föreläsaren väcker diskussionerna som vi tar med oss hem och diskutera. Likaså uttrycker de som varit missnöjda med enskilda träffar att mycket har legat på brister hos pedagogen. För Johan Lerbacka har lärandet mycket med reflektion att göra. Lärandet sker primärt i diskussionen kring frågor med andra deltagare. Likaså Christel Karlsson förklarar att det är i diskussionen med övriga deltagare efter träffen som hon får ut allra mest av lärdomar. Hon upplever att denna tid till reflektion och samtal borde ges ännu större utrymme vid träffarna. Även Kristina Printzlow menar att diskussionerna med andra deltagare är väldigt viktig. Input från andra klubbar är något hon tar del av vid de träffar som arrangeras. I Uno Skölds fall sker även där lärprocessen genom såväl interaktion med andra deltagare som med hjälp av föreläsaren. Han adderar dock till att han direkt efter avslutad träff sammanställer och reflekterar kring dess viktigaste slutsatser. Det individanpassade lärandet har fått större uppmärksamhet i projektet efter jul berättar projektledare Ulf Petersson. Att lyfta individen i gruppen är något vi betonat som viktigt och att ha träffar som är riktade för grupper om 8-12 personer är optimalt. Han lyfter också fram att man bör situationsanpassa frågorna mot de olika målgrupperna i ännu större utsträckning framöver Information om KFG Det råder en samstämmig bild att det ges en tydlig och god kommunikation ut från SISU Idrottsutbildarna i avseende att informera om KFG och dess föreläsningar. Samtliga föreningsanställda säger sig via mejl och webbsida få en tillfredsställande information. Flera poängterar också vikten av att de har en god dialog med sin personliga kontakt på SISU Idrottsutbildarna som man kan vända sig till för att rådgöra eller fråga Caddie Sport&Business Sida 20