Lönar sig en högre examen? - en studie av eventuella skillnader i status mellan kandidat- och magisterexamen på den svenska arbetsmarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lönar sig en högre examen? - en studie av eventuella skillnader i status mellan kandidat- och magisterexamen på den svenska arbetsmarknaden"

Transkript

1 Umeå Universitet Kulturgeografiska institutionen Kurs: Kulturgeografi C, uppsats Handledare: Urban Lindgren Lönar sig en högre examen? - en studie av eventuella skillnader i status mellan kandidat- och magisterexamen på den svenska arbetsmarknaden Författare: Lisa Östbring

2 ABSTRACT The objective of this essay is to examine to what extent an additional year of schooling effects an individual s labor market status and earnings in Sweden. The study is based on extensive administrative data concerning education, income and parental characteristics amongst other things. A Heckman twostep equation was used to determine if a higher university degree leads to a more rapid entry into the labor market and subsequently a larger salary than does a minor degree. The results indicate that a higher degree does not increase the probability of being employed, one and a half to two years after graduating, compared to a minor degree. A higher degree then, is not equivalent to a higher labor market status. On the other hand, and in compliance with previous research, the current findings show that a higher degree has a slight positive influence on a person s income. 1

3 FÖRFATTARENS TACK Efter omfattande databearbetning är uppsatsen slutligen färdigställd. För detta har jag många att tacka, framförallt min handledare Urban Lindgren som visat stort tålamod och intresse för mitt arbete. Jag vill också tacka institutionens egen datatekniker Erik Bäckström för hjälpen med datauttaget. Han har även stått för kontinuerlig uppbackning vid allehanda små och, upplevt, stora tekniska motgångar. För den statistiska analysen avsatte Erling Lundevaller ansenlig tid för att guida mig genom statistikprogrammet Rs djungel av syntax och beräkningar. För det är jag ytterst tacksam och, idag, betydligt mer kunnig än tidigare. Slutligen vill jag tacka studieadministratören Margit Söderberg för det alltid lika vänliga bemötandet och hennes lugnande ord och uppmuntrande sätt. 2

4 SAMMANFATTNING Avsikten med uppsatsen har varit att bedöma utbildningsväsendets effektivitet genom att se på den individuella nyttan av en högre examen inom det samhällsvetenskapliga fältet. Undersökningen har utformats för att fastsälla huruvida en kandidatexamen och en magisterexamen har olika status på arbetsmarknaden vilket regeringen avsåg för dem att ha då utbildningsordningen infördes Tidigare forskning har visat att utbildningsnivån har en positiv inverkan på individers produktionskapacitet vilket bör påverka inkomsten. Studien har skett i två steg. Det första har inneburit en undersökning av huruvida en högre examen påverkar sannolikheten att vara etablerad på arbetsmarknaden ett och ett halvt till två år efter examen. I det andra steget har beräkningar utförts som kontrollerar om examen, kandidat respektive magister, påverkar inkomstens storlek. Analyserna har utförts utifrån registerdata från den longitudinella databasen Louise som handhas av statistiska centralbyrån (SCB). Databasen innehåller omfattande information om individer med avseende på utbildning, sysselsättning och inkomst samt andra familjeattribut. Studien har fokuserat på två examensavgångar; läsåret 1996/1997 samt 2000/2001. Tidpunkterna har valts utifrån de olika tidsavstånden till införandet av magisterexamen 1993 men även på grund av de skilda konjunkturlägena i Sverige vid tiden för etablering på arbetsmarknaden 1998 och Heckmans tvåstegsestimation har använts vid beräkningarna för att undvika att parameterskattningarna i det andra steget inte blir konsistenta estimatorer. Heckmanestimationen består av en probitekvation för sannolikheten att vara i arbete efter angiven tid och en OLS-skattning för examens påverkan på inkomsten. Resultaten från analysen indikerar att utbildningsnivån inte påverkar sannolikheten att vara etablerad på arbetsmarknaden under angiven tid. Det är i stället faktorer som utbildningsanstalt och huruvida man hade anställning föregående år som påverkar. Utbildningsnivån visar sig däremot ha 3

5 en signifikant påverkan på inkomsten för de individer som är sysselsatta vid de två mättillfällena. Det finns dock ett antal andra faktorer vars påverkan på inkomsten är större. Liksom vid etableringen på arbetsmarknaden är sysselsättning föregående år den variabel som har störts inverkan på inkomsten. Kön påverkar också inkomsten i stor utsträckning. Genom egenskapen att vara man tjänar en individ betydligt mer per år än en individ med egenskapen att vara kvinna. Skillnaderna i inkomst beroende på utbildningsnivå är avsevärt mindre än den mellan könen och uppgår till SEK respektive SEK vid de två avläsningstillfällena. Utifrån resultaten dras slutsatsen att en individs examen inte påverkar dennes chanser till anställning. Den avsedda statusskillnaden vid anställningstillfället uteblir. En magisterexamen garanterar inte ett snabbare insteg på arbetsmarknaden än en kandidatexamen vilket kan ha att göra med att arbetsmarknaden i vissa avseenden är tunn. Det kan bero på att en stor andel av dem som utbildar sig inom samhällsvetenskap avser att arbeta inom offentlig sektor vilket innebär att arbetstillfällena är begränsade. Resultatet indikerar dock att en magisterexamen i många fall leder till högre inkomst än en kandidatexamen. Examens beräknade positiva inverkan på inkomsten bekräftar Beckers humankapitalteori om att en individ kan investerar i sin egen förmåga. I samstämmighet med annan forskning visar sig dock ett års ytterligare studier vid högskola eller universitet generera en mindre inkomstökning än i många andra EU- och OECD-länder. 4

6 FIGUR OCH TABELLFÖRTECKNING Figur 1; Antal examinerade inom samhällsvetenskapliga- och naturvetenskapliga ämnen Figur 2; Antal arbetslösa i Sverige Figur 3; Genomsnittlig årsinkomst Tabell 1; Samhällsvetenskapliga ämnen i studien Tabell 2; Förklaringsvariabler Tabell 3; Operationaliserade variabler Tabell 4; Examina i de två undersökta grupperna. Tabell 5; Fördelning av examen hos de individer som är i arbete Tabell 6; Resultat av första steget i Heckmananalysen Tabell 7; Resultat av andra steget i Heckmananalysen 5

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT... 1 FÖRFATTARENS TACK... 2 SAMMANFATTNING... 3 FIGUR OCH TABELLFÖRTECKNING INLEDNING Syfte och metod Operationaliserade frågeställningar Bakgrund TEORI Utbildning och inkomst Utbildning och arbetsmarknad GENOMFÖRANDE Populationen Datamaterialet Variabelbeskrivning Operationella definitioner av variabler Avgränsningar Bortfall Materialbegränsningar Den statistiska modellen Materialdeskription RESULTAT Utbildning och etablering Utbildning och inkomst SLUTSATSER REFERENSER Litteratur Internet BILAGA BILAGA BILAGA

8 1. INLEDNING När magisterexamen infördes i det svenska högskolesystemet 1993 var det för att det skulle finnas två generella högskoleexamen på skilda nivåer (Ds 2003:4). Den högre examen magisterexamen borde således innebära en bättre ställning för individen på arbetsmarknaden för sitt eget berättigande. Individer investerar tid och pengar i sin utbildning. För en majoritet av studenterna innebär deltagande i utbildning ekonomiska uppoffringar, antingen i form av studieskulder eller som lägre inkomster. För att utbildningen ska kunna värderas utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv krävs således att den ökade investeringen genererar ökad avkastning. I sammanhanget innebär det snabb etablering på arbetsmarknaden samt högre lön än individer med lägre utbildning. Huruvida detta är fallet är osäkert men av signifikant betydelse för bedömningen av hur det svenska utbildningssystemet fungerar som det kompetenshöjande verktyg det utger sig för att vara. Visar det sig inte finnas någon skillnad i status mellan en kandidatexamen och en magisterexamen på arbetsmarknaden har högskoleväsendet intentioner inte realiserats vilket borde föras fram i debatten om utbildningens samhällsnytta. Utbildningen blir ur vissa perspektiv en arbetsmarknadsåtgärd där delar av arbetslöshetstalen döljs i utbildningssystemet. Den grupp som missgynnas i detta sammanhang blir studenterna som förlorar pensionsgrundande inkomst samtidigt som en majoritet av dem ådrar sig skulder. I makroekonomisk teori är den högre utbildningen alltid en investering. Med stor sannolikhet kommer en individs kunskap att utnyttjas på en arbetsplats oavsett om denne får ekonomisk kompensation för detta eller inte (De la Fuente & Ciccone, 2003). I denna uppsats är det den individuella förtjänsten av en högre examen som utreds. I och med att utbildning är en investering som görs av den enskilde är det av intresse att försöka bedöma individens vinning av utbildningsbeslutet. 7

9 1.1 Syfte och metod Syftet med uppsatsen är att bedöma den individuella nyttan av en högre examen inom det samhällsvetenskapliga fältet. Avsikten är att försöka avgöra utbildningsväsendets effektivitet samt huruvida utbildningar utformas för att skapa ett arbetskraftsutbud som matchar efterfrågan och således gynnar individen. Detta görs med hjälp av en kvantitativ analys av registerdata från den longitudinella databasen Louise. Uttryckt i mer konkreta termer är syftet att undersöka om individer som avlägger magisterexamen inom ett samhällsvetenskapligt ämne lättare etablerar sig på arbetsmarknaden och därefter erhåller högre inkomster än de individer som avlägger en kandidatexamen inom samma ämnesområde. Först undersöks huruvida individer med en magisterexamen i större utsträckning är individer med kandidatexamen har arbete ett och ett halvt till två år efter avslutade studier. Därefter undersöks om det går att urskilja skillnader i inkomster mellan individer med magister respektive kandidatexamen. 1.2 Operationaliserade frågeställningar 1. Huvudsaklig frågeställning: Är en individs examen (magister respektive kandidat) av betydelse för etablering på arbetsmarknaden ett och ett halvt till två år efter examen? Sidofrågeställning: Vilka andra faktorer påverkar etableringen på arbetsmarknaden? 2. Huvudsaklig frågeställning: Finns det en genomsnittlig skillnad i inkomst mellan de som har en kandidatexamen respektive magisterexamen? Sidofrågeställning: Vilka andra faktorer påverkar inkomsten hos individerna? 8

10 1.3 Bakgrund Filosofie kandidatexamen återinfördes i det svenska högskoleväsendet 1986 efter att ha avskaffats År 1988 inledde Universitets- och högskoleämbetet projektet Examensordning vars grundläggande syfte var att utforma två generella examina; kandidatexamen och magisterexamen (Ds 2003:4). Arbetet resulterade i propositionen Universitet och högskolor frihet för kvalitet som presenterads Den utgjorde grunden för universitets- och högskolereformen som genomfördes 1993 (Ds 2003:4). Under samma period arbetade utbildningsdepartementet med att utforma och driva igenom reformen Högskoleprojektet. Reformens syfte var att införa mål och resultatstyrning för högskolor och universitet samtidigt som den centrala styrningen över utbildning skulle minska. Utbildningsanstalterna skulle erhålla större frihet när det gällde studieorganisation, antagning samt utbildningsutbud. Detta ansågs höja kvalitet på utbildningen samt effektivisera resursutnyttjandet inom utbildningen (Ds 2003:4). Läsåret 1993/1994 genomgick den högre utbildningen ett antal större förändringar. Allmänna utbildningslinjer avskaffades samtidigt som varje utbildningsanstalt fick möjligheten att sätta samman kurser till utbildningsprogram. Regeringens ansvar var övergripande planering samt generella mål och riktlinjer. Specifika examensbeskrivningar skulle respektive utbildningsanstalt och utbildning själva ansvara för (Ds 2003:4). I enlighet med propositionen Universitet och högskolor frihet för kvalitet inrättades fyra generella examina i den grundläggande högskoleutbildningen (Ds 2003:4): magisterexamen efter studier om minst 160 poäng, kandidatexamen efter studier om minst 120 poäng, högskoleexamen efter studier om minst 80 poäng, konstnärlig högskoleexamen efter varierande studietider. 9

11 I motiveringen till förslaget sägs, beträffande införandet av magisterexamen vid sidan av kandidatexamen, att även om det inte existerar någon enhetlig internationell examenspraxis innebär förekomsten av båda dessa nivåer i det svenska examenssystemet en anpassning till ett visst internationellt grundmönster, vilket bör underlätta den internationella rörligheten för svenska studenter. Magisterexamen ansågs således ligga på en annan nivå än kandidatexamen, utan att det därmed krävdes att den första nivån skulle vara avklarad innan den andranivån uppnåddes. (Ds 2003:4: 27) Regeringens avsikter med den nya utbildningsordningen var enligt citatet ovan att skapa utbildningsnivåer med skild status. Det skulle underlätta etablering på en internationell arbetsmarknad. Denna nivåskillnad borde innebära likartade fördelar på den svenska arbetsmarknaden. Högskoleverket har sedan mitten av 1990-talet producerat rapporter tillsammans med statistiska centralbyrån (SCB) där man redovisat etableringen av högskoleutbildade på arbetsmarknaden (Högskoleverket 2003). Tidigare undersökningar hade gjorts i form av enkätundersökningar och deras brister var de antalsmässiga begränsningarna och svarsbortfallen. Den nya undersökningen utgick från en longitudinell databas, Louise, som SCB började bygga upp i början på 1990-talet. Databasen innehåller mikrodata för samtliga individer äldre än 16 år som är folkbokförda i Sverige (Högskoleverket 2003). I högskoleverkets rapporter beskrevs hur individer med generella examina var de som hade det svårast att etablera sig på arbetsmarknaden (Högskoleverket 2003; Högskoleverket 2005). De fanns dock skillnader både i etableringsgrad och konjunkturkänslighet. De som klarade sig bäst var de med generella examina inom teknik och administrativ data behandling (ADB) samt inom medicin och vård. För samtliga årsavgångar som presenterades i de ovan nämnda rapporterna var samhällsvetare tillsammans med språkvetare och 10

12 filosofer de som hade lägst etableringsgrad på arbetsmarknaden. De förelåg heller ingen eller mycket liten skillnad mellan de som tagit ut en kandidat och de som tagit ut en magister. Även individer med generella examina inom ekonomi hade lägre etableringsgrad än en majoritet av dem som tagit ut en yrkesexamen (Högskoleverket 2003; Högskoleverket 2005). Trots detta är det allt fler som söker samhällsvetenskapliga utbildningar som resulterar i en generell examen (se figur 1). Det framgår av figur 1 att antalet uttagna generella examen har ökat kraftigt inom samhällsvetenskap i jämförelse med naturvetenskap. Såväl kandidatexamen som magisterexamen har ökat betydligt mer än motsvarande inom naturvetenskap. Antal avlgda examina Jämförelse av utvecklingen av antal examinerade efter magistereexamens införande inom samhällsvetenskap och naturvetenskap Kandidat inom natur Magister inom natur Kandidat inom sam Magister inom sam 1993/ / / / / /04 Läsår Figur 1. Antal examinerade inom samhällsvetenskapliga ämnen respektive naturvetenskapliga ämnen. Källa: material från SCB; Europakommissionen har genomfört studier på hur utbildningsnivå påverkar etablering på den europeiska arbetsmarknaden. Enligt undersökningar ökar den genomsnittliga individuella lönen med ungefär 6,5 procent för varje extra år i högre utbildning inom de Europeiska länderna (De la Fuente & Ciccone, 2003). Skillnaderna är dock stora mellan länderna och Sverige ligger under genomsnittet (De la Fuente & Ciccone, 2003; Eliasson, 2006; Björklund et al, 2000). 11

13 Den generella samhällsvetenskapliga examens relativt låga konkurrenskraft på arbetsmarknaden är ett faktum som i stor utsträckning undslipper offentlig debatt. Högskoleverkets rapporter tyder på att en högre examen inte genererar ett snabbare insteg på arbetsmarknaden vilket sannolikt är förhoppningen hos de individer som tar ut en magisterexamen. Vilka är dess ekonomiska fördelar för individen? Finns det några eller har magisterexamens införande varit en företagsekonomisk vinst mer än någonting annat (De la Fuente & Ciccone, 2003)? Med detta som bakgrund avses att försöka bedöma den individuella nyttan av att ta ut en högre examen inom ett samhällsvetenskapligt ämne. 12

14 2. TEORI Teorikapitlet inleds med en presentation av teorier för hur utbildning kan påverka inkomst. Därefter presenteras teorier som i första hand är relaterade till utbildningens betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. 2.1 Utbildning och inkomst the key aspect of human capital has to do with the knowledge and skills embodied in people and accumulated through schooling, training and experience that are useful in the production of goods, services and further knowledge. (De la Fuente & Ciccone, 2003: 7) Humankapitalteori för fram tesen att olika förvärvade kunskaper och upplevelser påverkar en persons produktivitet (Björklund et al, 2000). Enligt humankapitalteori höjer utbildning individers produktivitet vilket belönas med högre inkomst. Fenomenet är vida känt och har befästs genom åtskilliga studier och modeller (Card, 1999; Olneck, 1979). Beslutet att investera i utbildning fattas av individen vilket innebär att de monetära kostnaderna och intäkterna av att studera vägs samman (Becker, 1964). Det är lönsamt för individen att investera i en utbildning om intäkterna överstiger kostnaderna. Det är tydligt att utbildning är mer lönsam för yngre individer än för äldre. Anledningen är att yngre personer kommer att uppbära inkomst under längre tid efter utbildningen (Becker, 1964). I Sverige har detta stor betydelse i och med att pensionen är direkt beroende av den inkomst en individ haft under sitt yrkesverksamma arbetsliv (Björklund et al, 2000). Genom investeringen i utbildning antas individen bli mer attraktiv för arbetsgivaren. Förbättrad kunskap i problemlösning liksom större kommunikationsfärdigheter och högre kapacitet att lära sig nya uppgifter är de främsta produktionshöjande faktorerna som tros tilltala arbetsgivare (De la Fuente & Ciccone, 2003). Den individuella förtjänsten av utbildning är beroende av den arbetsmarknad man befinner sig på samt det utbildningssystem som finns i landet. Studier har visat att Sverige är ett av de 13

15 länder där utbildning generar minst skillnad i inkomst för den enskilde (De la Fuente & Ciccone, 2003; Björklund et al, 2000). Det beror delvis på att utbildning är kostnadsfri i Sverige. Samtidigt har alla individer samma förutsättningar att få studielån och bidrag. Den monetära kostnaden för individen är således låg. Enligt humankapitalteori krävs endast låga nettointäkter för att motivera studiebeslutet om kostnaden är låg (Becker, 1964). 2.2 Utbildning och arbetsmarknad Enligt signaleringsmodellen höjer inte utbildning individens produktivitet utan fungerar som en signal om att individen har förmåga att prestera (Spence, 1973). Att nyanställa är förknippat med osäkerhet för en arbetsgivare. Denne har mycket begränsad kännedom om potentiella arbetstagare och deras produktivitet. Signaler är observerbara attribut hos arbetssökanden som denne kan påverka och förändra. Det är dessa signaler tillsammans med konstanta egenskaper som till exempel kön, etnicitet och ålder som utgör grunden för arbetsgivarens beslut om anställning (Spence, 1973). Teorin bygger på antagandet att individer med hög medfödd förmåga har lättare att klara av högskolestudier än andra personer. Det är kostsamt för arbetsgivare att införskaffa information om en enskild individs produktivitet. Under sådana förhållanden är det rationellt att nyttja en persons utbildning som en signal för produktivitet (Spence, 1973). En individ har efter avslutad utbildning en mätbar förmåga jämställd med andras förmåga som utbildats inom samma ämne. Det är den signalen som är det väsentliga attributet för arbetsgivaren (Spence, 1973). Arrow presenterade 1973 en teori om utbildning som ett filter. Liksom signaleringsmodellen hävdas i filterteorin att en individs utbildning fungerar som en värdemätare på individens förmåga att prestera och vara produktiv (Arrow, 1973). Filterteorin bygger på antagandet att utbildning fungerar som ett filter i dubbel bemärkelse. Den första filtreringen sker vid antagningen till 14

16 en utbildning då individens inneboende förmåga värderas. Den andra filtreringen äger rum vid utbildningsanstalten genom examineringar (Arrow, 1973). Liksom signaleringsmodellen argumenterar den för att det är det medvetna valet, underförstått drivkraften, att utbilda sig som är av värde med utbildningen. Det är den informationen som arbetsgivare tillvaratar och baserar sitt beslut om anställning på. Enligt signaleringsmodellen och filterteorin påverkar utbildningen främst möjligheten till etablering och individer med högre utbildningsnivå bör etablera sig snabbare på arbetsmarknaden än individer med kortare utbildning. Men utbildning är gratis i Sverige och många väljer utbildning utifrån intresse snarare än utifrån ett vinstmaximerande perspektiv. Det genererar ett stort antal individer med likartade kunskaper, tillika signaler. Det kan vara till nackdel på marknader som karaktäriseras av monopsoni, det vill säga marknader med en eller ett fåtal arbetsgivare som på grund av sin särställning har stort inflytande på anställning och löner (Salop, 1979). Detta har under senare tid kommit att benämnas tunna arbetsmarknader och det är ur arbetstagarnas perspektiv som arbetsmarknaden är tunn. En tunn arbetsmarknad utgörs av få reella arbetsgivare och utöver att kontrollera arbetstillfällena på marknaden styr företaget/företagen även arbetstagares möjligheter att påverka den egna lönen (Manning, 2003). Detta kan ta sig uttryck på ett par olika sätt. Arbetsmarknader kan vara tunna på grund av att arbeten och arbetstagare är differentierade i något avseende och arbetstagare är således lämpliga för vissa av dessa arbeten (Hamilton et al, 2000). En studie av Wadensjö (1991) visar att individer som utbildar sig inom samhällsvetenskapliga ämnen i stor utsträckning arbetar i den offentliga sektorn. Kvinnor är överrepresenterade i detta sammanhang medan en majoritet av utbildade ekonomer arbetar i den privata sektorn (Wadensjö, 1991). I detta fall kan arbetsmarknaden således sägas vara tunn i och med att den offentliga sektorn är en stor arbetsgivare. Arbetsmarknader kan även vara tunna på grund av att det kostar tid och pengar för individer att söka och byta arbete. Det resulterar i att små förändringar på arbetsplatser accepteras av arbetstagare på grund av att kostnaden att byta arbetsgivare är större än den 15

17 upplevda kostnaden av ändrade arbetsförhållanden (Burdett & Mortensen, 1998). Den senare teorin förutsätter i stor utsträckning att individen har sysselsättning vilket gör den mer applicerbar i diskussionen om inkomst. 16

18 3. GENOMFÖRANDE I denna sektion följer en beskrivning av datamaterialet. Här redogörs även för den statistiska metod med vilken den slutliga modellen över utvecklingen skapats. Undersökningen är en kvantitativ totalundersökning baserad på mikrodata från den longitudinella svenska databasen Louise. 3.1 Populationen Populationen utgörs av de individer som avlagt examen inom samhällsvetenskapliga ämnen under läsåren 1996/1997 samt 2000/2001. För dessa gäller att de ska ha varit folkbokförda i Sverige vid avläsningstillfället för arbetsmarknadssituation. Det är december 1998 respektive december De individer som fortsatt studera på grundnivå eller forskarnivå efter att de tagit ut examen utesluts ur materialet. Dessa individer är inte aktuella som arbetssökande under den aktuella perioden. Övriga individer som sorterats bort ur studien är de som tagit ut en examen men som vid avläsningstillfället inte varit bosatta i Sverige. Deras situation är inte relevant i denna undersökning. Även de individer som avlidit efter uttagen examen tillhör inte målpopulationen. De samhällsvetenskapliga ämnen som avses listas i tabell 1. Tabell 1. Samhällsvetenskapliga ämnen i studien. Statsvetenskap Psykologi Sociologi Geografi Naionalekonomi Företagsekonomi Pedagogik Statistik Ekonomisk historia För de individer som tagit ut flera examina beaktas endast en, enligt prioriteringsordningen: 1. Magisterexamen 2. Kandidatexamen 17

19 3.2 Datamaterialet Datamaterialet som använts kommer från den longitudinella databasen Louise som SCB kontinuerligt arbetar med att bygga ut. Den innehåller uppgifter om utbildning, inkomst och sysselsättning för samtliga individer som är 16 år och äldre och folkbokförda i Sverige den 31 december aktuellt år. Individer identifieras med ett identifikationsnummer i databasen till vilket är knutet cirka 175 variabler. Louise innehåller för närvarande uppgifter för åren och byggs årligen ut med ett år åt gången (Högskoleverket, 2005). Den kod som tillhandahölls för variabeln utbildningsnivå, svensk utbildningsnomenklatur (HSUN97 respektive HSUN00), hade förändrats mellan de två avläsningstillfällena. För de individer som tagit examen 2000/2001 framgick det för samtliga huruvida de tagit en kandidat eller magisterexamen. Bland de individer som tog examen 1996/1997 fanns det en grupp vars examen inte framgick. För att fastställa deras examen kontaktades berörda utbildningsanstalter. Materialet som erhölls från universitet och högskolor var i somliga fall otillräckligt för att komplettera den befintliga informationen från Louise. De individer vars examen inte kunde konstateras uteslöts ur den faktiska analysen Variabelbeskrivning Bortsett från den huvudsakliga variabeln examen extraherades ett flertal variabler ur databasen som antogs påverka en individs möjligheter till etablering på arbetsmarknaden (se bilaga 1). Dessa var sådana att de ansågs påverka individens motivation till etablering på arbetsmarknaden. De antogs även finnas variabler som påverkar en arbetsgivares motivation att anställa en individ. På nästa sida följer en lista över de variabler som beaktades i inledningsskedet av undersökningen. 18

20 Tabell 2. Förklaringsvariabler. Examen Ubildningsanstalt Ålder Kön Civilstatus Bostadsregion Har barn Föräldrars ursprung Föräldrars utbildningsnivå Arbetslöshet/sysselsättning direkt efter avslutade studier Utifrån variabeluttaget ur databasen (se bilaga 1) skapades nya variabler som var av intresse i undersökningen. Examen var den huvudsakliga variabeln men övriga variablers påverkan på en individs möjligheter på arbetsmarknaden kunde inte bortses ifrån och togs således med i analysen. Vilket universitet/högskola en individ utbildat sig vid antas ha liten påverkan på individens möjlighet att få arbete. En nyligen genomförd svensk studie (Eliasson, 2006) konstaterade att till skillnad från till exempel USA har svenska utbildningsanstalter liten eller ingen betydelse på individens status på arbetsmarknaden. Faktorerna ålder, kön, civilstatus samt huruvida individen har barn eller inte antas påverka individens drivkraft och motivation till arbete och löneanspråk likväl som dennes bemötande på arbetsmarknaden. Detsamma gäller för variabeln föräldrars födelseland. Föräldrars utbildningsnivå kan ha en inverkan på individens syn på den egna utbildningen och dess betydelse på arbetsmarknaden. Huruvida en individ haft sysselsättning året före avläsningsåret är en stark indikator för om individen kommer att ha sysselsättning aktuellt år. Bostadsregionen vid tillfället för avläsning är relevant för individens möjlighet till etablering på arbetsmarknaden. Invånare i en storstadsregion har ett betydligt bredare arbetsmarknadsutbud än de som bor i mindre tätbefolkade regioner. Regionindelningen som använts är SCBs indelning i lokala arbetsmarknader; LA87 (SCB, hemsida). Indelningen i LA-regioner bygger på statistik om arbetspendling mellan kommuner. Kommuner med hög utpendling till en viss kommun grupperas samman med denna till en LA-region. Varje LA-region 19

21 består således av ett lokalt centrum (en kommun) och ett flertal osjälvständiga kommuner Operationella definitioner av variabler Utöver de förklaringsvariabler som antogs påverka en individs möjligheter och motivation på arbetsmarknaden skapades två beroendevariabler. Förklaringsvariabeln LA-region var indelad i 87 arbetsmarknadsregioner vilka grupperades i fyra kategorier. Variabeln beskriver vilken region individen bor i det år sysselsättningen undersöks, det vill säga 1998 samt Variablerna åskådliggörs i tabell 3. 20

22 Tabell 3. Operationaliserade variabler. Förklaringsvariabler Skola (kategori) (se bilaga 2) Värde Anrikt universitet SKOLA 1 Nytt universitet SKOLA 2 Högskola SKOLA 3 Utbildningsnivå (kategori) Kandidatexamen HSUN 0 Magisterexamen HSUN 1 Barn (kategori) Har ej barn under 18 år BARN 0 Har barn under 18 år BARN 1 Ålder (kontinuerlig, födelseår) Civilstånd (kategori) FODAR Gift CIVIL 0 Ogift, skild, änka/änkling CIVIL 1 Sysselsättning, sysselsättning/arbetslöshet under examensåret 1997 respektive 2001 (se bilaga 3 för def.) (kategori) Ej i arbete SYSST 0 Kön (kategori) I arbete SYSST 1 Kvinna KON 0 Man KON 1 Föräldrars utbildning (kategori) Ingen förälder har högre utbildning UTBMAPA 0 Minst en förälder har högre utbildning UTBMAPA 1 Föräldrars ursprung (kategori) Två svenskfödda föräldrar URSP 1 En svenskfödd, en utrikesfödd förälder URSP 2 Två utrikesfödda föräldrar varav minst en från industriland URSP 3 Två utrikesfödda föräldrar från utvecklingsländer (se bilaga 2) URSP 4 LA-region (kategori) (se bilaga 2) Storstadsregion LA98 1 Större regioncentra LA98 2 Mindre regioncentra LA98 3 Rural region LA98 4 Beroendevariabler I arbete (kategori) Ej i arbete; arbetsinkomst är SEK eller mindre år 1998 respektive I arbete; arbetsinkomst större än SEK år 1998 respektive Inkomst, anges i 100-tals SEK per 31/12 aktuellt år (kontinuerlig) 21

23 3.3 Avgränsningar Juridikstuderande har uteslutits ur analysen på grund av att deras utbildning skiljer sig från dem som tagits med. Betygssystemet är annorlunda liksom kursbenämningarna (juridiska institutionen, hemsida). Inom samtliga ämnen som tagits med i undersökningen finns möjligheten att ta en filosofie kandidat- respektive filosofie magisterexamen. Materialet i databasen Louise sträcker sig till år 2003 vilket innebär att studier senare än 2002 inte har varit möjliga. De två läsår som studien berör har olika tidsavstånd till införandet av magisterexamen De valdes även med avseende på den för perioden rådande konjunkturen. Under läsåret 1996/1997 var arbetslösheten hög i landet för att sedan sjunka kraftigt i slutet av Det innebar en markant förbättring av arbetsmarknadssituationen 1998 i förhållande till hur den sett ut under 90-talet. Det är under 1998 som dessa individer antas etablera sig på arbetsmarkanden (figur 2). Antalet förvärvsarbetande ökade med ungefär individer under (SCB, hemsida). Detta ses som en indikation på en begynnande högkonjunktur. Under det andra observerade läsåret 2000/2001 syns i figuren på nästa sida (figur 2) ett annorlunda förhållande. Arbetslösheten år 2002 håller en konstant låg nivå och har inte föregåtts av kraftiga förändringar åt något håll. Även antalet förvärvsarbetande var långsamt tilltagande (SCB, hemsida). Det skulle indikera ett hårdare klimat på arbetsmarknaden vilket generar högre krav på de arbetssökande. Ett problem som uppstår då undersökningen begränsas till två avläsningstillfällen är svårigheten att uttala sig om betydelsen av eventuella skilda resultat för de två tillfällena. Om en variabel är signifikant vid det ena tillfället men inte vid det andra är det utifrån tillgängligt material inte möjligt att bedöma vilket värde som representerar trenden. Det går heller inte att avgöra huruvida det är ett trendbrott som uppstått eller om det är slumpen som ger de olika resultaten. I uppsatsen tillskrivs de skilda konjunkturlägena en stor del av förklaringen då sådana situationer uppstår. 22

24 Figur 2. Antalet arbetslösa i 1000-tal i Sverige. Källa: SCB; asp Beslutet att undersöka etableringen på arbetsmarknaden ett och ett halv till två år efter avslutade studier bygger på information från Högskoleverket (Högskoleverket, 2003). Genom att kontrollera etableringen relativt nära i tid till det att examen tagits ut är sannolikheten hög att arbetet är ett resultat av utbildningen. Ju längre efter avslutade studier som mätningen görs desto svårare är det att bedöma utbildningens relevans för möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Högskoleverket hade i sin första studie beräknat etableringsgraden under en femårsperiod och sett att förhållandena var ungefär desamma vid samtliga avläsningstillfällen (Högskoleverket, 2003). Samtidigt anges i villkoren för studielån hos centrala studiestödsnämnden (CSN) att återbetalning av studieskuld ska påbörjas sex månader efter det att man senast haft studiestöd men alltid i början av ett kalenderår (CSN, hemsida). Rimligt är då att samtliga individer har möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden innan återbetalningen av studieskulden startar. Därför ansågs tidsperioden från examen vårterminen 1997 respektive 2001 till december 1997 samt 2001 för kort för att etablering skulle hinna äga rum i någon större utsträckning. Inkomstuppgifterna i databasen Louise registreras i december varje år och således var nästa tänkbara avläsningstillfälle december 1998 och

25 3.4 Bortfall Avsikten har varit att undersöka hela rampopulationen. För läsåret 1996/1997 var utbildningskoden inte tillräckligt specificerad för att fastställa samtliga individers examen. För att bestämma huruvida dessa individer tagit ut en kandidat- eller magisterexamen kontaktades berörda utbildningsanstalter. En majoritet av dessa tillhandahöll nödvändigt material för klassificeringen. Svårigheterna med att identifiera examen för ett antal individer innebar dock att 556 individer togs bort ur materialet. Ytterligare tre togs bort på grund av felkodning av kommunkod. I tabell 4 åskådliggörs fördelningen mellan examina vid de två tillfällena för de 8238 individer som kvarstod i materialet. Tabell 4. Examina i de två undersökta grupperna. ANTAL PROCENT 96/97 kandidat ,6 magister ,4 total /01 Kandidat ,8 magister ,2 total För variablerna föräldrars utbildningsnivå och föräldrars härkomst saknades data för ett antal individer. Dessa är sannolikt inte av svensk härkomst vilket förklarar de ofullständiga uppgifterna. De operationella definitionerna för variablerna gäller båda föräldrarna som en enhet. Kategoriseringen för föräldrars utbildning skapades utifrån förutsättningen att en förälder ska ha högre utbildning så data för en förälder var tillräckligt. Trots detta saknades data för 636 individer år 1996/1997 och 671 individer år 2000/2001. Dessa uteslöts ur den statistiska Heckmananalysen men togs med i den deskriptiva analysen i slutet av detta kapitel. Variabeln Föräldrars härkomst innehåller fyra kategorier varav en definieras som en svenskfödd förälder och en utlandsfödd förälder. För denna kategori är det således tillräckligt med data för den svenskfödda föräldern. Denna ansats bygger på den tidigare presenterade hypotesen att data i första hand saknas för individer som kommit till Sverige från andra länder. Datamaterialet för 1996/1997 innehöll 19 individer för vilka data saknades för föräldrars härkomst efter det att individer uteslutits på grund av saknad data för variabeln föräldrars 24

26 utbildningsnivå. Dessa 19 togs bort ur materialet inför den statistiska analysen. För läsåret 2000/2001 var motsvarande siffra 16 individer. Liksom för föräldrars utbildningsnivå behölls individerna under den deskriptiva analysen. I undersökningen utgjordes bortfallet av 1901 individer av totalt Det innebär ett bortfall på ungefär 21 procent vilket är betydligt lägre än de bortfall som uppstår vid enkätstudier. Då bortfallet inte berott på enskilda individer i studien utan på otillräcklig data antas att bortfallsgruppen inte skiljer sig från övriga, vilket annars är brukligt att anta (Dahmström, 2000). Studien avser att producera en modell som beskriver arbetsmarknadssituationen för samtliga individer i rampopulationen. 3.5 Materialbegränsningar Den variabel som angav föräldrars födelseland var bred i sin definition. Nationaliteter var begränsade till 16 ländergrupper (bilaga 2). Det var därför svårt att skapa en indelning där länder inom en kategori ansågs homogena med avseende på ekonomi och utveckling. Vissa av dessa regioner innehöll både industrialiserade länder och utvecklingsländer. I den klassificering som gjordes inför den här studien kan ett litet antal individer som härstammar från rika länder således kategoriserats som fattiga och tvärtom. Indelningen av individer i arbete respektive ej i arbete har utformats efter tillgänglig data. Som beskrivits i kapitlet operationella definitioner av variabler utgjordes gruppen i arbete av individer som hade en registrerad bruttoinkomst på mer än SEK i december aktuellt år. Det kan tyckas lågt men anledningen är risken att sortera bort någon som mot slutet av året erhållit ett arbete. Dessa personers registrerade arbetsinkomster är låga men de har ett arbete inom rimlig tid efter avslutade högre studier. Den omvända risken som föreligger vid det låga beloppet är att det har kommit med individer som hade anställning i början av året men har sagts upp. Denna risk anses dock ge mindre missvisande resultat i och med att de individer som kommer med har haft någon form av arbete efter studierna. En uppsägning 25

27 beror sällan på utbildningen hos personen utan på sociala komplikationer eller rationaliseringar och nedskärningar. Hade avgränsningarna gjorts på annat sätt eller om minimibeloppet höjts hade risken varit att utelämna individer som faktiskt har etablerat sig på arbetsmarknaden efter sina högre studier. 3.6 Den statistiska modellen De två beroendevariabler som ska testas är den dikotoma variabeln i arbete samt den kontinuerliga variabeln arbetsinkomst. Den modell som beräknas ska i ett första steg undersöka om utbildningsnivå och de andra, tidigare beskrivna, variablerna har påverkan på variabeln i arbete. Det vill säga huruvida utbildningsnivån påverkar sannolikheten att vara i arbete utifrån tidigare angiven definition av variabeln i arbete. På grund av att den beroende variabeln är dikotom görs detta lämpligen med en logistisk regression. I logistisk regression beräknas sannolikheten för varje individ att klassas som tillhörande en av två grupper, i detta fall; i arbete respektive ej i arbete (Kleinbaum et al, 1998). I det andra steget analyseras inkomsten för de individer som är i arbete. Det som testas är om utbildningsnivån relativt andra faktorer har påverkan på lönens storlek. Den beroende variabeln inkomst är kontinuerlig varvid en regression i form av en minsta kvadrat skattning (Ordinary Least Square; OLS) kan tillämpas (Kleinbaum et al, 1998). Eftersom analysen genomförs i två steg uppstår ofta ett specifikationsfel i det andra steget om inte nödvändiga åtgärder vidtas (Greene, 2003). Specifikationsfel innebär att väsentliga parametrar utelämnats ur analysen eller att oväsentliga parametrar tagits med i modellen. I detta fall kommer endast de individer som tilldelats en etta i första steget, det vill säga; är i arbete, att tas med i beräkningen i det andra steget. Risken är att den grupp individer som inte kommer med till andra steget är homogen med avseende på någon okänd faktor. Denna grupp är således signifikant skild från den grupp som är i arbete. Problemet ligger i att parameterskattningarna i det andra steget i dessa situationer inte blir konsistenta estimatorer (Wackerly et al, 2002). De skattningar som produceras på detta sätt kan endast användas för att uttala sig om de individer som är i arbete. Hänsyn tas inte till det faktum att även de 26

28 individer som inte är i arbete vid avläsningstillfället har skilda teoretiska sannolikheter för olika inkomster (Greene, 2003). En metod att lösa detta problem är att använda Heckmans tvåstegsestimator. I Heckmanmodellen som används i denna studie skattas de två stegen som beskrivits ovan. I det första steget beräknas en probitekvation som är en beräkningsmässigt mer avancerad variant av den logistiska ekvationen. Skillnaden i förfarande kommer härnäst då en teoretisk parameter lambda (λ) beräknas för varje observation efter det att parametrarna skattats i det första steget. Värdet på λ styrs av individens skattade sannolikhet att vara i arbete. I OLS i det andra steget skattas koefficienterna för valda parametrar liksom en koefficient för λ för de individer som klassats som i arbete i det första steget. (Greene, 2003). Parametern λ påverkar skattningarna av de andra koefficienterna på ett sådant sätt att de blir konsistenta. Parametern λ kan sägas representera en utelämnad variabel som beskriver en egenskap eller faktor hos individer som påverkar en individs sannolikhet att vara i arbete. Om den skattade koefficienten för λ är signifikant vid OLS-skattningen innebär det att utelämnande av den hade inneburit specifikationsfel. Heckmanmodellen är vid ett sådant scenario en betydligt bättre metod för att producera tillförlitliga skattningar. Visar sig λ inte vara signifikant antyder det att inget specifikationsfel uppstått mellan steg ett och steg två. Modellen hade följaktligen beskrivit företeelsen lika bra om den utformats i två separata steg som beskrevs i början av detta kapitel. Det innebär att den grupp individer som utelämnats från det andra steget, de som ej är i arbete, inte skiljer sig signifikant från dem som är i arbete. Slutsatser om de utelämnade individerna kan således dras utifrån de resultat som produceras i modellen för dem som är i arbete. 27

29 3.7 Materialdeskription Följande deskriptiva analys genomfördes på de 8238 individer som utgjorde hela datamängden efter borttagning av de individer vars utbildnings- och kommunkod var otillräcklig. Detta för att få en beskrivning av situationen som den faktiskt ser ut. I tabell 5 framgår hur fördelningen av examen är bland de individer som klassats som i arbete, det vill säga har en årsinkomst större är SEK under 1998 samt Tabellen ger en fingervisning om resultatet i det första steget i Heckmanmodellen. Jämförs procentsatserna i tabell 4 och 5 syns att det är ungefär samma fördelning av examen bland dem som klassats som i arbete (tabell 5) och den ursprungliga totala undersökningsgruppen (tabell 4). Det antyder att den examen en individ har inte påverkar förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Tabell 5. Fördelning av examen hos de individer som är i arbete 1998 Antal Procent Kandidat ,3 Magister ,7 Totalt Kandidat ,8 Magister ,2 Totalt 4018 I det andra steget av Heckmanmodellen är avsikten att undersöka vilken påverkan utbildningsnivån har på inkomsten för enskilda individer. I figur 3 erhålls en förenklad bild av relationen examen/inkomst. Det framgår att medelinkomsten är högre för individer med magisterexamen vid båda avläsningstillfällena. 28

30 3500 Genomsnittlig årsinkomst Inkomst i 100-tals SEK Kandidat Magister Undersökningsår Figur 3. Medelinkomst i 100-tals kronor för kandidatrespektive magisterexamen år 1998 samt Källa: Louise. 29

31 30

32 4. RESULTAT I och med tillgången till mikrodata var den ursprungliga rampopulationen densamma som målpopulationen. På grund av otillräckligt specificerad utbildningsnomenklatur uteslöts ett antal individer. Den statistiska Heckmananalysen utgick från 3686 individer för läsåret 2000/2001 och 3210 individer för läsåret 1996/1997. I analysen har dummyvariabler konstruerats vilket fått till följd att den lägsta kategorin (0 eller 1) för varje variabel i tabell 3 utgör referensvariabler i tabell 6 och Utbildning och etablering Signifikansnivån genom hela analysen bestämdes till α = 0,05. Samtliga variabler som tidigare definierats användes i analysens båda steg. På så vis kan deras inverkan på beroendevariablerna jämföras. Jämförelser gjordes både mellan de två mättillfällena och mellan de två stegen i analysen ( tabell 6 & 7). Av förklaringsvariablerna var det fyra som påverkade den dikotoma beroendevariabeln i arbete / ej i arbete. Dessa var utbildningsanstalt, föräldrars ursprung, LA-region samt huruvida individen haft sysselsättning året före avläsningstillfället. I tabell 6 åskådliggörs resultatet för de två mättillfällena för det första steget i Heckmanmodellen; probitmodellen. Tabell 6 visar resultatet av beräkningen för huruvida utbildningsnivå påverkar möjligheten att vara i arbete ett till två år efter utbildning. Den första signifikanta variabeln är utbildningsanstalt. Vilken typ av utbildningsanstalt en individ studerat vid är av betydelse både 1998 och I och med att anrika universitet är referensgrupp säger resultatet att med yngre universitet och högskolor ökar sannolikheten att vara i arbete. Koefficienterna är positiva vilket indikerar en ökad sannolikhet till etablering i jämförelse med dem som studerat vid anrika universitet. Jämförs värdena mellan läsåren syns samma trend. För båda läsåren ökar sannolikheten till etablering med de mindre prestigefyllda utbildningsanstalterna. Det kan ha att göra med att nyare utbildningsanstalter profilerar sig mer medvetet mot arbetsmarkanden och har en starkare anknytning till det lokala näringslivet än de stora anrika universiteten. 31

33 Tabell 6. Resultat av första steget i Heckmananalysen (signifikanta värden i fetstil). LÄSÅRET 1996/1997 LÄSÅRET 2000/2001 LOGIT Koefficient t-värde p-värde Koefficient t-värde p-värde (Intercept) e e-01 SKOLA e e-04 SKOLA e e-05 URSP e e-01 URSP e e-01 URSP e e-03 LA e e-01 LA e e-01 LA e e-01 KON e e-01 SYSST e e-126 HSUN e e-01 UTBMAPA e e-01 FODAR e e-01 CIVIL e e-01 BARN e e-01 Significance test: chi2(15) = (p= e-113) chi2(15) = (p= e-150) Modellen visar att föräldrar från utvecklingsländer år 2002 hade en negativ inverkan på sannolikheten att vara anställd. Förklaringen kan vara att antalet förvärvsarbetande ökade kraftigt i Sverige under slutet av 1997 och början av 1998 samtidigt som arbetslösheten gick ner (figur 2). I ett läge med stor arbetskraftefterfrågan görs sannolikt mindre skillnad mellan olika utbildningsnivåer och andra bakgrundsfaktorer än under en period av relativ stabilitet med små förändringar på arbetsmarknaden, vilken var situationen år Att variabeln två föräldrar från utvecklingsländer eller någon av de andra ursprungsvariablerna för läsår 1997/1997 inte skiljer sig signifikant från att ha två svenskfödda föräldrar får anses mycket positivt i integrationssynpunkt. Resultatet kan dock vara överdrivet positivt på grund av 32

34 den breda indelningen av länder i större, i något avseende homogena, regioner där det faktiska födelselandet inte framgick. För läsåret 1996/1997 påverkar inte föräldrars ursprung sannolikheten att vara i arbete (tabell 6). För detta läsår påverkar dock boenderegionen sannolikheten till arbete. Det är LA-region 2, det vill säga större regioncentra som har en negativ inverkan på sannolikheten att vara i arbete i jämförelse med referensgruppen storstadsregion. De ännu mindre regionerna har enligt modellen ingen påverkan på sannolikheten att vara i arbete. Den främsta indikatorn för huruvida en individ kommer att vara etablerad på arbetsmarknaden 1998 respektive 2002 är variabeln sysselsättning föregående år (SYSST 1) (se tabell 6). T-värdet är mycket högt för SYSST vilket indikerar att den i stor utsträckning bidrar till sannolikheten att vara i arbete vid mättillfällena. Som syns i tabell 6 är variabeln utbildningsnivå, HSUN inte signifikant för något av avläsningsåren. Den examen en individ har, det vill säga kandidat eller magister, påverkar således inte individens chanser till etablering på arbetsmarknaden. Andra faktorer påverkar etableringsmöjligheterna. 4.2 Utbildning och inkomst I detta steg i analysen fastställs huruvida individer med högre examen har högre inkomst. Utbildningsnivå är en av många parametrar som påverkar inkomsten (tabell 7). I tabell 7 framgår att med en magisterexamen ökar en individ sin årsinkomst med i genomsnitt SEK relativt en kandidatexamen år 2002 och med SEK Studerar man kolumnerna med rubriken Koefficient i tabell 7 framgår att dessa värden är relativt små och att många andra variabler påverkar inkomstens storlek mer än utbildningsnivån. En genomsnittlig skillnad i inkomst finns dock mellan de som har en kandidatexamen och de som har en magisterexamen. 33

35 Tabell 7. Resultat av andra steget i Heckmananalysen (signifikanta värden i fetstil). LÄSÅRET 1996/1997 LÄSÅRET 2000/2001 OLS Koefficient t-värde p-värde Koefficient t-värde p-värde (Intercept) e-06 *** *** SKOLA SKOLA ** LA e-06 *** *** LA *** *** LA * * URSP URSP URSP ** SYSST e-05 *** * HSUN *** e-05 *** UTBMAPA * BARN *** *** CIVIL ** e-05 *** KON *** *** FODAR e-06 *** *** λ Signif. codes: 0 '***' '**' 0.01 '*' 0.05 '.' Adjusted R-Squared: Adjusted R-Squared: Variablerna kön liksom LA-region påverkar kraftigt inkomsten. En man tjänar i genomsnitt SEK mer än en kvinna år 1998 och SEK mer år LA-variablerna för 2002 visar att ju mindre region, med avseende på antalet förvärvsarbetande, en individ lever i desto mer avtar den genomsnittliga inkomsten i jämförelse med storstadsregionerna som är referensgrupp. För läsåret 1996/1997 påverkas den genomsnittliga inkomsten mer negativt om en individ bor i ett mindre regioncentra än i en rural region. För individer som var i arbete 2002 påverkade inte föräldrarnas härkomst inkomstnivån men för individer som var i arbete 1998 ökade inkomsten markant om båda föräldrarna kom från utvecklingsländer i jämförelse med att 34

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Beskrivning av etableringsmåttet Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Etableringsmåttet Universitetskanslersämbetet, och tidigare Högskoleverket, har i uppdrag av regeringen att

Läs mer

Hur har det gått för Umeå universitets studenter efter examen? En uppföljning av de examinerades förvärvsfrekvens

Hur har det gått för Umeå universitets studenter efter examen? En uppföljning av de examinerades förvärvsfrekvens Hur har det gått för Umeå universitets studenter efter examen? En uppföljning av de examinerades förvärvsfrekvens. 2009-12-07 2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Mättillfällen... 4 2 Examinerade

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013

Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 Examinerade läsåren 2011/12, 2009/10 och 2007/08 RAPPORT 2015:26 Rapport 2015:26 Etablering på arbetsmarknaden 2013 Etablerade läsåren 2011/12,

Läs mer

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Högskolan i Gävle.

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Högskolan i Gävle. Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Högskolan i Gävle. OBS! Extra viktigt för dig som läser fristående kurser. Europa din nya studieort!

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70

Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70 1 (8) YTTRANDE 2015-11-09 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70 Utredningen i sin helhet är intressant och läsvärd, men känns ibland inte fullgången trots ymnigt

Läs mer

Vad händer efter avslutad högre utbildning?

Vad händer efter avslutad högre utbildning? Vad händer efter avslutad högre utbildning? Hur stor andel får jobb och vilken typ av anställning får de? C uppsats HT 2010 Författare: Nina Hrelja Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska institutionen

Läs mer

TEMARAPPORT 2013:3 UTBILDNING. Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande. Nybörjare 2005/06

TEMARAPPORT 2013:3 UTBILDNING. Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande. Nybörjare 2005/06 TEMARAPPORT 2013:3 UTBILDNING Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande. Nybörjare 2005/06 TEMARAPPORT 2013:3 UTBILDNING Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande.

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

TemaRAPPORT 2009:5. Tema: Utbildning. Högutbildades arbetsmarknad arbete inom examensområdet tre år efter examen. Utbildning och forskning

TemaRAPPORT 2009:5. Tema: Utbildning. Högutbildades arbetsmarknad arbete inom examensområdet tre år efter examen. Utbildning och forskning TemaRAPPORT 2009:5 Tema: Utbildning Högutbildades arbetsmarknad arbete inom tre år efter examen Utbildning och forskning Temarapport 2009:5 Tema: Utbildning Högutbildades arbetsmarknad arbete inom tre

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Working Paper Series

Working Paper Series Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens

Läs mer

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13 STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 214-1-28 / 1 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 8-653 85 4 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy00), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students

Läs mer

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter.

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. PANELDATA Poolade data över tiden och över tvärsnittet Alternativ 1: Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. Oberoende stickprov dragna från stora populationer vid olika tidpunkter.

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Högskoleutbildning lönar sig allt sämre

Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Lönerna för högskoleutbildade jämfört med gymnasieutbildade, den så kallade högskolepremien ökade trendmässigt från början av 1980-talet fram till början av 2000-talet.

Läs mer

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund. Magisterutbildning och arbetsmarknad

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund. Magisterutbildning och arbetsmarknad Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund Magisterutbildning och arbetsmarknad 1 Förord Denna rapport är delvis baserad på ett statistiskt material som inhämtats för en kursrapport

Läs mer

Personal vid universitet och högskolor

Personal vid universitet och högskolor Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Personal vid universitet och högskolor 16 Personal vid universitet och högskolor Innehåll Fakta om statistiken... 356 Kommentarer till statistiken... 358 16.1 Anställda

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet.

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet. Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet. Uppsala januari 2007 1 Bakgrund till studien Politices magisterprogrammet vid Uppsala universitet

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

En arbetsmarknad i förändring Inkomströrlighet och snabbare integration

En arbetsmarknad i förändring Inkomströrlighet och snabbare integration En arbetsmarknad i förändring Inkomströrlighet och snabbare integration 2016-06-29 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser Inkomströrlighet Snabbare integration högre arbetsinkomst Referenser

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vägen från skola till arbetsmarknad

Vägen från skola till arbetsmarknad Vägen från skola till En studie om påverkan på arbetskraftsutbudet Januari 2010 1 (33) Sweco Vasagatan 36 Box 415, 101 28 Stockholm Telefon 08-613 08 00 Telefax 08-613 08 08 www.sweco.se www.eurofutures.se

Läs mer

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad ) 1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter Sammanfattning De direkta offentliga utgifterna för svensk högskola, inklusive studiestödet, är i storleksordningen 40 miljarder kronor per år. De samhällsekonomiska kostnaderna för högskoleutbildningen

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Arbetskraftflöden 2011

Arbetskraftflöden 2011 FS 2013:2 2013-02-08 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2011 Under året började 4 140 personer förvärvsarbeta samtidigt som 3 410 slutade förvärvsarbeta Nästan 3 500 Norrköpingsbor bytte arbetsplats till

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten

En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten 2009 Linda Holmlund Håkan Regnér En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten 2 En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten Linda Holmlund och Håkan Regnér Citera gärna ur skriften,

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005 Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 UF 70 SM 0601 Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 I korta drag Obetydlig ökning av antalet låntagare Antalet

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Färdtjänsten i Norrköping

Färdtjänsten i Norrköping Färdtjänsten i Norrköping Orsaker till minskade resor Mirza Topic & Armin Spreco Norrköping, januari 2010 Sammanfattning Resorna inom färdtjänsten har minskat under flera år och det finns behov av att

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Övergång gymnasieskola högskola

Övergång gymnasieskola högskola Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (9) Övergång gymnasieskola högskola Läsår 2010/11 UF0542 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) 1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 UF 46 SM 1401 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

vilka är skillnaderna? Attributes Influencing Self-Employment Propensity in Urban and Rural Sweden Kent Eliasson Tillväxtanalys

vilka är skillnaderna? Attributes Influencing Self-Employment Propensity in Urban and Rural Sweden Kent Eliasson Tillväxtanalys Företagande i land och stad vilka är skillnaderna? Attributes Influencing Self-Employment Propensity in Urban and Rural Sweden Kent Eliasson Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska t liti utvärderingar

Läs mer

Är det värt besväret? Inkomster bland akademiker med dubbla examina. Juli 2011. Håkan Regnér

Är det värt besväret? Inkomster bland akademiker med dubbla examina. Juli 2011. Håkan Regnér Är det värt besväret? Inkomster bland akademiker med dubbla examina Juli 2011 Håkan Regnér Omslag: Sarah Mared arbetar som verksarkivarie på Ekobrottsmyndigheten. Hon har examen i Historia, Idéhistoria

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

Planeringen av en statistisk undersökning

Planeringen av en statistisk undersökning F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik (kap 2.5, 4) Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas?

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum

Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum April 2016 www.numbersanalytics.se info@numbersanalytics.se Presskontakt: Oskar Eriksson, 0732 096657 oskar@numbersanalytics.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:359 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 18 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3

Läs mer

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Göteborgs universitet. OBS! Extra viktigt för dig

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Göteborgs universitet. OBS! Extra viktigt för dig Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Göteborgs universitet. OBS! Extra viktigt för dig som läser fristående kurser. Europa din nya studieort!

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Tidsseriebrott i Utbildningsregistret

Tidsseriebrott i Utbildningsregistret Tidsseriebrott i Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik Cecilia Wass Rev version (datering av årgångar) STATISTISKA CENTRALBYRÅN SAMMANFATTNING Byte av utbildningsnomenklatur har störst inverkan på en

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer