FIN-Norden: Outi Ojala S-Norden: Mats Wallenius Larserik Häggman. IS-Norden: Bjarni Danielsson Ål-Norden: Folke Sjölund

Transkript

1 Protokol FOR PRESIDIETS MÖTE I HELSINGFORS SÖNDAG DEN 26. OKTOBER 2008 KL oktober 2008 Sted: Riksdagen, Helsingfors Deltagere: DK-Norden: Frode Sørensen Peter Jon Larsen N-Norden: Espen Stedje FIN-Norden: Outi Ojala S-Norden: Mats Wallenius Larserik Häggman IS-Norden: Bjarni Danielsson Ål-Norden: Folke Sjölund Stefan Vilbergsson Sofie Norrlund FR-Norden: Eyrith Leyni FNF: Kristín Ólafsdóttir Høgni Djurhuus Helena Johansson FNUF: Marika Salko-Aho Mødets gæst Árni Páll Árnason, medlem af Nordisk Råds Præsidium, beretter om finanskrisen i Island. Diskussioner sker om vad man kan göra i den folkliga dimensionen. Espen berättar att man i Norge har gett rådet till sina föreningar som har isländska vänskapsbyar att försöka stötta. Bl.a. får inte isländkska studenter som studerar utomlands ut sina studiebidrag. Man kan t.ex. stödja och hjälpa dessa studenter. Arni har berättat om hur UK har agerat mot Island. Bjarni kommenterar på detta. Arni menade att det man kan göra på den folkliga nivån är att trycka på sina politiker att stödja Island i UKsaken, genom EU-parlamentet. Outi menar det är i detta läge intressant att se hur långt det nordiska broderintresset sträcker sig. Informationen tas till orientering och presidiet följer debatterna i frågan under sessionen med intresse. P-SAG 46/08 Godkendelse af dagsorden og valg af protokoljusterer Dagordningen godkänd. Nordjobbsfrågan tas efter Fredrik Jakobsen anländer. Marika Salko Aho blev vald till protokolljusterare.

2 Dagsordningen godkänd och Marika blev vald till protokolljusterare. P-SAG 47/08 Godkendelse af protokol fra P-MØDE 03/08 den 28. september i Kungälv Protokollet blev godkänt. P-SAG 48/08 Utkast till budget 2009 Helena Johansson går igenom budgetförslaget. I budgeten finns inga större förändringar utöver inköp av exchange-server. FNF får precis som alla andra projekt i NMR bidraget nerskuret med 2%, men kursen ligger dock så att FNF får ett ökat bidrag. Kursen i budgeten bestäms 1/1-09 och den slutliga budgeten presenteras på januarimötet. Ordförande understryker vikten av en bra arbetsmiljö och moderna, uppdaterade hemsidor. Stor vikt bör läggas framöver på hemsidorna. Presidiet diskuterar möjligheten med ett sommarmöte på Grönland för att göra oss synliga där och ha möten med människor som man kan försöka aktivera i saken att skapa en aktiv Norden-förening. Kristín berättar att hon inte lyckats få kontakt med Joseph Motzfeldt sedan mötet i Visby och att hon därför gärna skulle vilja kontakta någon annan för hjälp med att blåsa liv i den grönländske föreningen. Rambudgeten godkänns. Generalsekreteraren får mandat att ta kontakt med andra personer om en grönländsk Norden-förening samt att undersöka kostnader för ett möte på Grönland. P-SAG 49/08 FNF s handlingsplan status Kristin berättar lite kring statusrapporten, bl.a. om möten hon haft och kommer ha kring mångkulturella projekt. Kring Klimafrågan berättar Kristina om samarbetet med Vuxenskolan. Vidare föreslår ordförande att Sverige får stöd för studiematerialet som är framtaget tillsammans med Vuxenskolan, från de pengar som är över på kontot Arbetsgrupper Frågan kring vidare klimaarbete ihop med Vuxenskolan tas upp på januari mötet. Föreningen Norden Sverige får sek som stöd för framtagning av Klimat-studiematerial som alla andra länder kan använda. P-SAG 50/08 Mødet med Mogens Jensen formand for Kultur- og Uddannelsesudvalget 2

3 Förslag på frågor i kommenterad dagsordning. Viktigt att hinna med språkproblematiken samt Kulturutskottets prioriteringar och planer. Frågan om språk och Kulturutskottets prioriteringar tas först under besöket. Finns sedan tid kan man även ta de andra frågorna från den kommentarade dagsordningen. P-SAG 51/08 Klimaarbejdet En appell är skriven till de nordiska regeringarna och översatt till finska och isländska. Den är utskickad per . Outi berättar att en del av presidiet är inbjudna att vara med på miljöutskottets möte under måndagen. Förslag att ordförande, Kristina och Kristin går på mötet. Mats: Ang. punkt 5, diskussion om Nordiska utvecklingsfonden ska avvecklas. Om den avvecklas är en vidare diskussion var de kvarvarande pengarna ska gå. En väldigt viktig fond. Man bör ställa frågan till utskottet vid mötet vad de har för tankar kring fonden. Kristin berättar att Halldor har sagt i ett tal att man ser gärna att pengarna används i klimatarbetet. Larserik berättar att även den finska delegationen har haft frågan uppe. Outi, Kristina och Kristin går på miljöutskottets möte och tar där upp den frågan. P-SAG 52/08 Forslag til en udtalelse vedrørende handlingsplan om nordisk sprogsamarbejde Outi påpekar att när man pratar om språkfrågor ska man inte glömma språkkonvensionen. Detta er särskilt viktigt för Islänningar och Finnar. En ändring bör göras i brevet som ska gå iväg. den nordiske sprogkonventionen og språkdeklarationen, nu omsættes... Larserik berättar att man pratar i NR om att sänka bidraget till tolkning till isländska och finska. Uttalandet godtas med försändringen som ordförande föreslagit. P-SAG 53/08 Et brev til NMR/det islandske formandskab vedr. Globaliseringsforum 3

4 P-SAG 54/08 Nordjob P-SAG 54/08 Nordjob Præsidiet godkender udkast til brev til NMR og det islandske formandskab vedr. Globaliseringsforum Fredrik Jakobsen berättar om problemet sekretariatet har med för få danska sökande och tillsatta inom Nordjobb. En rapport är bifogad över olika åtgärder som sekretariatet har vidtagit. Projektet strävar efter att i sitt arbete komma in i en positiv trend som genererar bättre resultat för varje år som går. Den satsning som påbörjades för två år sedan har sammanlagt gett en liten ökning efter en större ökning första året och sedan en tillbakagång under andra året. Sekretariatet för ständigt en dialog och har haft flera möten med FNU i Danmark och på central nivå för att komma till rätta med problemen. FNU kommer även i framtiden i allra högsta grad att vara involverade i frågan. Olika tänkbara orsaker är listade i rapporten. Inför 2009 kommer sekretariatet åter igen att ha en riktad informationssats mot Danmark och danska sökande. Frode Sørensen går igenom statistiken och tar upp sin oro över den utveckling som skett samt snedfördelningen som finns mellan länderna. Han ser projektet som mer eller mindre bilateralt som det är nu. Han anser att det är viktigt att få ut fler danskar och att en dialog måste tas med arbetsgivarna om varför de väljer bort de danska ansökningarna. Frode påpekar vidare att arbetsgivarna i Danmark inte får välja mellan de sökande, så som man gör i de andra länderna. Han säger att arbetsgivarna inte har någon möjlighet att välja bort kandidater så som man gör i andra länder. Frode ser gärna att man börjar göra så även i andra länder. Fredrik belyser den höga arbetsbelastningen som finns ute hos länderna för att komma upp i måltalet 750. Fredrik går igenom vilka sekretariatsbaserade åtgärder som har genomförts under året för att få ut mer danskar och norrmän i Nordjobb. Man har konsekvent valt att presentera danskar framför svenskar och finländare för arbetsgivare i de fall det har funnits danska kandidater. Fredrik påpekar att det av statistiken framstår som att arbetsgivarna i högre grad väljer bort danskar än de flesta andra språkgrupper. Utvärderingen stödjer detta då det bl.a. framgår att man hellre väljer nordjobbare från andra språkgrupper. 4

5 Peter Jon Larsen menar att man inte ska börja med att skaffa fler ansökningar från Danmark. Man ska först koncentrera sig på att få ut fler av de sökande i jobb så att man sen kan påvisa att sökande verkligen får jobb. Då kommer det automatiskt bli fler sökande till nästa år. Han understryker hur viktigt det är att även i andra länder göra som i Danmark, d.v.s. att man har ett förfarande där arbetsgivarna inte får välja utan tvingas ta de kandidater som projektledaren presenterar. Han menar att hans kollegor måste komma mer in i processen i sina nationella föreningar. Sofie Norrlund understryker att det inte bara är Danmark som har de problem som Frode tar upp utan att även andra länder har svårt att få ut sökande. Detta beror bl.a. på att många sökande tackar nej till lågstatusjobb som t.ex. städjobb. Sofie säger vidare att ett stort problem är att länderna inte har helårsanställda som kan arbeta under hela året med att hitta arbetsgivare och därmed också behålla många bra kontakter. Att Danmark hittar många jobb beror bl.a. på att de har en helårsanställd projektledare och har så haft under många år. Detta innebär att projektledaren har arbetat upp många personliga kontakter som låter honom välja ut kandidater på ett sätt som man inte är möjligt för nyare projektledare i de övriga länderna där man inte på samma sätt har några personliga relationer till arbetsgivarna. Larserik påpekar att det i Finland är en språktröskel som gör situationen med att tillsätta nordjobbare svår. I Finland har man dock en anställd projektledare under hösten som jobbar mycket med dessa frågor. Stefan tar även upp att nordjobbs obalans till stor del speglar hur situationen ser ut i de nordiska samhällena. Det finns naturliga rörelser från Finland till Sverige, från Sverige till Norge och från Island till Danmark och dessa rörelser ser man i ansökningssiffrorna. Stefan påpekar vidare att Nordjobb är olika mycket känt i de olika länderna och att det påverkar hur många som söker från det landet och därmed hur många som blir nordjobbare från det landet. Stefan konstaterar att det verkar som att Nordjobb är tämligen okänt i Danmark. Frode menar att man måste se över om de återkommande arbetsgivarna alltid tar nordjobbare från samma länder. Han påpekar också att det är oviktigt hur många danskar som söker om de ändå inte får ett jobb. Det skickar dåliga signaler till dem, säger han. Foreningen Norden kan hitta danska nordjobbare till de jobb som erbjuds oavsett om det är på Island, Finland, Lappland eller någon annanstans. Frode säger att om de övriga länderna bara kan ordna jobben så ska de se till att hitta nordjobbaren. I detta sammanhang säger också Frode att om han blir tvungen, för att få fler danska nordjobbare, så är han beredd att skicka Danmarks projektledare till de övriga länderna för att ordna jobb åt danska nordjobbare genom samtal med arbetsgivare. Mats belyser problemet med kvaliteten på projektet. Som det är nu går det inte att hålla kvaliteten uppe när måltalet hela tiden hamnar i fokus. Man lägger så mycket resurser på att nå måltalet att kvaliteten måste stå åt sidan. Han ställer frågan om kanske en diskussion måste tas med NMR om vad som är viktigast av kvantitet och kvalitet. 5

6 Direktörskollegiet är på god väg i diskussionerna kring att ha helårsprojekt som parallellprojekt. Bjarni Danielsson undrar hur pass man provat på att ha nordjobb inom vänortssamarbetet. Bjarni anser att en sådan modell automatiskt skulle ge fler danskar som då skulle jobba i respektive vänorter. Kristin inflikar att NMR verkligen ser hårt på att Nordjobb ska hålla måltalet. NMR har redan lagt med i sitt budgetförslag att man inte kommer att skära ned på Nordjobbs bidrag endast om man under 2009 överstiger 2008 års resultat. Frode ifrågasätter hur länge vi kan stå för vårt projekt om vi inte kan hålla en kvalitet som vi kan stå för. Frågan är även hur länge NMR kommer att fortsätta stödja Nordjobb om man inte håller en bra kvalitet. Frode framför en önskan om att man inför måltal också för dem som sänds ut från länderna för att nå större nationell balans. Frode påpekar att han avser att ge i uppdrag till sin generalsekretare att ta fram siffror och sen delge sekretariatet dessa. Fredrik kommenterar diskussionerna med att sekretariatet måste fortsätta att attackera problemet på två fronter. Han säger att man måste prioritera danskar i ansökningsförfarandet samtidigt som man aktivt arbetar med att få fler ansökningar. Fredrik understryker att det är en korrelation mellan antalet kompletta danska sökande och antalet tillsatta danskar. Man har även arbetat med att få igång Nordjobb på nya orter och i nya regioner såsom Nordkalotten, för att bättre tillfredsställa danskars önskemål. Ordförande föreslår att man ger mandat till direktörerna att tillsammans med projektchefen jobba vidare med åtgärder för att få fler ansökningar och för att kunna tillsätta fler danskar samt att jobba vidare med förundersökningar till de parallellprojekt som kan komplettera Nordjobb till att bli ett helårsprojekt. Direktörerna kommer med förslag på januarimötet på åtgärder för att öka antalet danska ansökningar och danska anställda samt förslag om parallellprojekt. Presidiet önskar att man strävar efter att uppnå större nationell balans vad gäller antalet tillsatta och utsända nordjobbare. P-SAG 55/08 Grænsehindringer Larserik berättar om arbetet i gränshindersgruppen. En stor fråga är nu på väg att lösas. Detta är Ikeas finanstransporter över SV-Fi gränsen. Gruppen jobbar för att se till att det inte uppkommer nya gränshinder vid lagförslag. Nya frågor Fjärrvärmen i Haparanda Torneåområdet. Andra konkreta frågor som är på gång: Sopbilarna över FI-Sv-gränsen. Elmontörer som inte får jobba på andra sidan gränsen. Depositioner vid mässor ses över. 4-månadersregeln som FI har infört ser man på. Detta omöjliggör för säsongsarbete. 6

7 Andra stora frågor: Implementering av EU-lagar. Förtidspension. Pantsystemet (nationella). Personnumret i Sverige /ID-kort. Utredning kring avgifterna för bilar, hur länge man får lov att ha annan nordiskregistrerad bil. Byggsektorn kommer att ses som en fortsättning på elmontörerna. Tas till orientering P-SAG 56/08 Statusrapport Biblioteksugen Förslag från direktörskollegiet på nästa års tema är Krig och Fred i norden. Folke undrar över hur arbetet sker rent praktiskt framöver nu när PR-föreningen inte är med. Kristin berättar att det har tagits fram en arbetsgrupp med en represent från varje land som jobbar fram förslag på tema och text som går till direktörsgruppen som sedan tar beslut kring detta för att lägga förslag till presidiet. Frode ser att man gör riktade kampanjer vid de ställen som aldrig varit med i projektet. Mer pengar ska användas till just PR. Peter Jon ser gärna att man försöker se långsiktigt på planerarna för projektet, för hur processen ska se ut t.ex. Danmark har haft möte med den danska biblioteksföreningen. Så kan man göra även i de andra länderna innan arbetsmötena. Mats ser det viktigt nu när vi ska söka pengar varje år som inte är säkra, är det viktigt att nästa år blir vällyckat, så man har bra underlag när man sedan uppvaktar sina kulturministrar för fortsatt bidrag. Outi föreslår att man lägger upp till en temaplan för 2-3 år fram i tiden för Biblioteksveckan. Tema för år 2009 beslutas till Krig och fred i norden. P-SAG 57/08 Statusrapport Norden i Bio 07/08 Kristin berättar att man har tankar om att göra ett NiB 09/10 med tema Klimat, i samarbete med FN s klimatkontor i Bryssel. Tas till orientering 7

8 P-SAG 58/08 Madordlista Kristin berättar om hur långt man kommit i arbetet samt uppmanar länderna att samla in lokala recept att lägga ut på sidan. Tas till orientering P-SAG 59/08 Nordisk Råds Session Ordförande gör alla uppmärksamma på debatten som sker kl med påföljande middag Tas till orientering P-SAG 60/08 Rapporter fra foreningerne Åland: Sofie Norrlund tjänstledig Vikarie Bror Myllykoski. Norge: Nordenkorrespondentene 35 deltagere, fra Norge og Sverige reiste fra Stockholm, til Åland, besøkte Nordisk Råds sesjon i Helsingfors der de fikk intervjue både statsministere og parlamentarikere. Reisen ble avslutten i St. Petersburg. Elevene rapporterer til og til lokalaviser. Foreningen Norden hadde møte med Nordisk Råds norske delegasjon på Stortinget i forkant av behandlingen av Stortingsmeldingene om språk og nordisk samarbeid, samt Nordisk Råds sesjon i Helsingfors. Generalsekretæren har holdt foredrag om Norden for studentsamfunnet i Bergen. Generalsekretæren deltok ved overrekkelsen av Letterstedska föreningens nordiske fortjenste medalje til Gudrun Waadeland 24. september Nytt undervisningshefte og plakat Bli kjent med Norden er sendt til 3200 barneskoler i Norge og til medlemsskoler i Föreningen Norden Sverige som kan bestille i klassesett. Alle de heftene som ble trykt er sendt ut, og nytt opplag er på vei. 105 norske Nordjobb-søkere har bedt om gratis medlemskap i Foreningen Norden Norge og har fått informasjonspakke To norske ungdommer drøfter oppstart av en ungdomsavdeling av Norden Norge. De deltar på Ungdommens Nordiske Råd i Helsingfors oktober. Norden i Fokus arrangerte fredagsfrokoster: om miljø på Høgskolen i Oslo 3. oktober, samt om nordisk samarbeid med demokratisk underskudd blant unge 17. oktober Spørreundersøkelse presenteres. Tas till orientering 8

9 P-SAG 61/08 Mødeplan for 2009 næste møde Förslag från Pohjola Norden för styrelseseminarium är Borgå, Vasa eller Lahtis. Sommarmötets datum bestäms i samråd med Kristina Persson eftersom hon är ordförande Direktörerna tar fram budget för Grönlandmöte för att kunna ta ställning till detta i januari. Nästa presidiemöte i Reykjavik januari. Mötesplan för 2009 vedtagen. Styrelseseminarie i Borgå. P-SAG 45/08 Eventuelt Inget blev framfört under denna punkt. Mogens Jensen: Man vill i kulturutskottet ha en evaluering under våren 2009 hur den nya kulturordningen fungerar. Man oroar sig att den folkliga förankringen försvinner med ordningen som är. Bugeten en stor fråga, pga stora neddragningar på kultursidan hos NMR. Kulturutskottet uppvaktar kulturministrarna om nerdragningarna. I budgetförslaget var pengarna halverade från 8 till 4 miljoner. Man har nu blivit lovad 6 miljoner efter uppvaktningen. De 2 miljonerna ska satsas inom 3 områden; utbildningen inom kulturområdet hos unga i skolan, datorspel samt direkta samarbetesprojekt mellan konstnärer och arbetsplatser. Inom t.ex. design, musik, film. Inom datorspel vill man t.ex. stödja skapande av föreningsverksamhet kring datorspel. Man ska även under sessionen ha möte kring kultursamarbete med invandrare, hur invandrare i Norden kan komma fram och få framföra sin musik och teater. Man ska också diskutera samarbete med EU samt public service. Hur man ska kunna behålla public service i dessa tider? Språk är viktigt för utskottet. Man jobbar med temat hälsa. Hur man kan använda kultur, t.ex. konst i hälsoarbete. Annan fråga under sessionen är drop-outs, många unga gör inte färdigt sin utbildning. Ett gemensamt nordiskt problem. Andra frågor man jobbar med grannlands-tv. Hur säkrar vi att medborgarna kan se nabolandstv? Frode kommenterar på Mogens redovisning. Bjarni frågar om vilket man ser viktigast, spridda småprojekt eller större satsningar. Mats ser allvarligt på den kommunikationsbrist som är mellan de nationella kulturutskotten och NR s kulturutskott t.ex. Marika ställer frågan om vad som görs om undervisning i nordiska språk i skolorna. Mogens svarar Marika att de tittar på detta eftersom man ser det som en mycket viktig fråga. Vad gäller kommunikationen håller Mogens helt med Mats och tar med sig de tankar Mats har om kommunikationen med de nationella kulturutskotten. 9