Slutrapport Projekt Mer värd levande än död

Transkript

1 Slutrapport Projekt Mer värd levande än död Bakgrund I oktober 2002 beviljades Sö bygdas företagarförening medel för att göra en förstudie i syfte att undersöka intresset i bygden för att i ett samarbete jobba mot att bli ett miljö - och kvalitetsmärkt resmål. Inom ramen av ca: 4 veckor gjordes förstudien och den innehöll framförallt de tre huvudaktiviteter som beskrivs nedan. Aktiviteter Tre huvudaktiviteter dominerade förstudien: Utbildningsdag för boende och företagare i Sö bygda (inbjudan se bilaga 1). Program se bilaga 2 och deltagarlista bilaga 3. Utbildningsdagen hade som syfte att undersöka om det fanns något intresse för att gemensamt jobba för att få Sö bygda till ett miljö - och kvalitetsmärkt resmål. Dessutom passade vi på att informera om ett antal miljö - och kvalitetscertifieringar som finns på marknaden, samt ta reda på vilka lagar och regler som berör naturturism och liknande verksamheter. 20 personer från bygden deltog. Samtliga var överens om att det är viktigt att jobba med såväl kvalité som miljöarbete för att hävda sig i konkurrensen samt verka hållbart på lång sikt. Diskussionen kom igång om HUR man ska nå målet. Ett konkret förslag kom dagen efter utbildningsdagen från en av deltagarna: Dennis Nordqvist (se bilaga 4). Deltagarna efterlyste fördjupad kunskap i de olika certifieringarna samt exempel från andra liknande utvecklingsarbeten. En metod som föreslogs var att fortsätta med föreläsningsserie om de olika certifieringarna med efterföljande studiecirklar i de olika ämnena beroende på behov av mer kunskap. Studieresa till Ansättsfjällen och Frostvikenfjällen (se bilaga 5) 10 personer från Sö bygda åkte på en två dagars studieresa till Ansättsfjällen och Frostviken. Resans syfte var att visa på hur andra områden jobbar på olika sätt för att stärka resmålet i den hårda konkurrensen som rådet inom denna bransch. Den tredje huvudaktiviteten bestod i diskussioner med våra Rumänska kollegor i ZETA - Zarnesti Ekoturism Association i Transsylvanien, om ett framtida projekt för att utbyta erfarenheter om långsiktigt hållbar turism och ekoturism. Representanter för Sö bygda samtalade under sista veckan i oktober med representanter från ZETA i Rumänien om intresset kring detta utbytet och hur det kan komma att se ut. Intresset är stort från båda håll och vår förhoppning är att utbytet ska kunna genomföras under våren. Resultat Förstudien har visat att det finns ett stort intresse för att utveckla Sö bygda till ett starkare resmål och en bygd där det är attraktivt för människor att verka och bo.

2 I arbetet med att nå ett sådant mål behövs förebilder och liknande utvecklingsprojekt att utbyta erfarenheter med. Ett sådant projekt är det ekoturismprojekt som drivs av Zarnesti Ecotourism Association i Transsylvanien. Intresset för detta utbytesprojekt är stort från såväl företagare i Sö bygda som i ZETA Förstudien har genom utbildningsdagen förankrat idén om en långsiktigt hållbar bygd hos många av företagarna som är verksamma i Sö bygda, samt en del andra ortsbor. Den skapade också mersmak för ytterligare kunskap i ämnena ekoturism, Gröna Nyckeln, miljömärkningar på livsmedel och om hur man i hushållen kan bli mer miljömedvetna. Studieresan skapade en insikt hos deltagarna om vikten av samarbete mellan företagen. Det är en mycket viktig förutsättning för att bli ett starkt resmål. Studiebesöken bekräftade dessutom att miljö- och kvalitetssäkringar kan vara en nyckel till ökad tillströmning av turister. Totalt har ca: 35 personer deltagit i de aktiviteter som vi har genomfört i förstudien. Ekonomisk redovisning Utbildningsdagen 20 pers kr Studieresa 10 pers kr Teambuilding 10 pers kr Taiga Natur & Foto (konsult och projektarbete) kr Keld Legind (Projektledning) kr Fortsättning För att fortsätta det nu påbörjade arbetet avser Sö bygda att hos kommunen ansöka om medel för att genomföra etapp 2. Tanken är att då komma närmare målet som är ett miljö- och kvalitetsmärkt resmål i en bygd där det är attraktivt för människor att bo en bygd är mer värd levande än död.

3 Bilaga 1 Ska Sö bygda satsa på att bli ett miljömärkt resmål? Den frågan tänkte vi hitta svar på med hjälp av dig och ditt intresse för ämnet under en utbildningsdag den 6/ på Wärdshus kl Sö bygda företagarförening har under en tid funderat och mer eller mindre aktivt jobba med tanken på att satsa på ekoturism, miljömärkt turism etc. I en förstudie, som föreningen har fått projektpengar till från Åre kommun, kommer Sö bygda att utreda huruvida idén är värd att satsa på och vilket intresse som finns för detta. Därför inbjuds Du till en inledande dag där vi reder ut begreppen kring miljövänligare turism, ekoturism och olika miljömärkningar som kan vara intressanta. Utifrån de utredda begreppen diskuterar vi förutsättningslöst kring ämnet ur allas synvinklar och roller. Därefter kommer en studieresa att arrangemang för dem som vill satsa på att lära sig ännu mer om ämnet, och som ser en egen utvecklingsmöjlighet i sn verksamhet vad gäller ovan nämna områden. Resa går till Frostviksfjällen där man redan har kommit en bra bit på väg vad gäller en sådan här typ av utveckling. Om du redan nu känner ett sådant pass aktivt intresse för detta, ber vi dig preliminärboka helgen november för denna studieresa. Men då platserna är begränsade, är det först till kvarn som gäller. Till den 6/11 finns det dock gott om plats, och för att komma hit behöver du inte vara väldigt intresserad, det räcker med att du är nyfiken. Anmälan och frågor om såväl utbildningsdagen som studieresan tas emot under v. 44. Ring då: Keld Legind eller Maria Kjellström info@ekoturism.org Varmt välkomna!

4 Program för den 6/11 Se bilaga Välkommen! Varför är vi här?! Vilka förväntningar har vi? Keld Legind Hur kan man jobba med en Latti Östlund miljöutvecklking? Latti berättar om sitt arbete i Vålådalen och STF Bensträckare Turist eller terrorist? Alf Kjellström Hur påverkar turismen fjällets Natur? Vad måste man tänka på som turistarrangör vad gäller lagar regler och tillstånd för sin verksamhet på fjället? Alf berättar om naturbavkarens roll Fika 15.20, ett ekoturismmärkt resmål? Maria Kjellström Varför? Är det möjligt och hur? Diskussioner utifrån vad vi hört under dagen Avslutning

5 Dennis Nordström Bilaga 3 NÅGRA FUNDERINGAR SOM INTE GÖR ANSPRÅK PÅ ATT VARA GENOMTÄNKTA I ALLA DELAR Sö bygda Det miljömärkta resmålet i Jämtlandsfjällen * Ett projekt från Sö bygda Företagarförening SYFTE: VARFÖR: VISION: Att göra Sö bygda till ett ekoturistskt välkänt resmål, där företagen fyller de krav, som Ekoturismföreningen ställer på miljömärkning. 1. Stärkande av möjligheterna för invånarna att få sin utkomst i Sö bygdens byar. 2. I Sö bygda finns stor outnyttjad logikapacitet, som är en potentiell resurs. 3. Naturupplevelseturismen är i globalt perspektiv under stor tillväxt. 4. Sö bygda har inom sin region en natur, som kan erbjuda upplevelser i mycket stor mångfald. 5. Människors krav på miljö, genuninitet och gästomsorg kommer att bli alltmer märkbar i framtiden. Sö bygda Företagarförening vill dra nytta av denna utveckling och ge bygden ett varumärke med ekoprofil; för att härigenom stärka lönsamheten hos företagen och skapa nya arbetstillfällen. 6. Sö bygda har de naturliga förutsättningarna att bli ett attraktivt komplement till Åres intensivturism. Sö bygda är ett för sin ekoprofil välkänt resmål, där samtliga företag är engagerade i omsorgen om bygdens utveckling.

6 MÅLSÄTTNING: Att ha minskat outnyttjad logikapacietet enligt följande: Ledig kapacitet: År 2002 År 2005 Hotellrum Moderna stugor Campingstugor Husvagnsplatser FÖRVÄNTAD EFFEKT Vid uppnått mål förväntas följande effekter: Omsättningsökning hos följande mätpunkter: Ex. 1. bua. kr 2. Vålågården 3. Trillevallen Ökning av sålda fiskekort: st Ökning av antalet kunder hos aktivitetsarrangörer: Ex: 1. Hundspann. st 2. Ridning. st Ökning av arbetstimmar/arbetstillfällen: Antal nya produkter:. st PROJEKTINNEHÅLL Förstadium 1. Projektformulering 2. Nulägesundersökningar 3. Projektinsäljning. timmar =. heltid Genomförande 1. Områdesanlyser: Styrkor/Möjligheter och Svagheter/Hinder 2. Företagsanlyser: Utbildning 4. Åtgärder för tillvaratagande av möjligheter och undanröjande av hinder 5. Produktförädling/utveckling 6. Marknadsplanering/marknadsföring 7. Regelbunden utvärdering, baserad på värdena i utgångsläget

7 PROJEKTÄGARE: SAMVERKANSPARTNER: MEDVERKANDE: Sö bygda Företagerförening Ekoturismföreningen Samtliga företag i Sö bygda NÅGRA SANNINGAR 1. Småföretagare har sällan resurser till egen, god marknadsföring. Samverkan behövs. 2. Småföretagare har sällan tid över för aktivt engagemang i områdesutveckling. Ett områdesgemensamt, offensivt arbetande utvecklingsorgan behövs. 3. Dåligt definierade mål ger förutsättningar för att spräcka samarbete. Ett samverkansprojekt behöver en klar målsättning. 4. Utan synbarlig nyttoeffekt köper en företagare inte en tjänst eller produkt. Ett samverkansprojekt måste gynna varje medverkande.

8 Bilaga 4 den 6 november 2002 På Wärdshus Deltagare: Mats Ericson, Karin Ericson Bengt Ålhils Lennert Jämting Åsa Carlsson Christina Bakken Peter Naleppa Sigrid Löf Annica Ideström KG Alfredsson Karl Erik Duvdahl Sara Rehn Helena Estensson John Estensson Dennis Nordström Keld Legind Maria Kjällström Alf Kjällström LattiÖstlund Vallbo Östersund Vallbo Vallbo Ö.Vålådalen Fångåmon Fångåmon Fångåmon Ekoturism föreningen o Vuxenskolan Länstyrelsen STF Vålådalen

9 Program och rapport Studieresa till Frostviksfjällen och Ansättenfjällen 9-10/ Bilaga 5 Resan är för dem som vill uppleva och se goda exempel på ekoturism, miljömärkt turism och turismprojekt där man genom samarbete turismföretag emellan får fram bättre produkter som når kunden fortare. Resan är också till för den som på något sätt vill vara delaktig och aktiv i en fortsättning vad gäller arbetet och utvecklingen i Sö bygda. Deltagarlista: Tommy Bernhardsson, Jonas Persson, Åsa Kjellgren, Britta Fröberg, Lasse Carlsson, Sigrid Löf, Mats Ericson, Keld Legind, Karin Ericson, Detlef Poroth 9/ Avresa från Vi anländer till Åkersjön och Fjällbjörkens design där Rut Magnusson berättar om Ansättenfjällens turismprojekt som leder till bättre turism i samverkan mellan de lokala företagen. Rut Magnusson berättade om hur man i Åkersjön, Bakvattnet och omkringliggande byar för några år sedan insåg att om bygden skulle ha någon framtid var man tvungen att börja arbeta utifrån en gemensam plattform. Man bestämde sig för att ta fram en gemensam marknadsföringsprofil under ett namn. Efter en del diskussioner bestämde man sig för Ansättenfjällen. Ett helt nytt namn som inte finns på kartan. I marknadsföringen är det Ansättenfjällen man lyfter fram, inte enskilda företag Vi anländer till Gäddede naturum där vi tas emot av Ulla Jonsson som berättar om Frostviksfjällens turistförening och samarbetet med Naturum. Frostviksfjällens turistförening har flera unika projekt vad gäller samarbetsformer och produktutveckling. Ulla, som är anställd av Frostviksfjällens turistförening, visade prov på hur en anställd kan nyttjas av ett område, för bl a produktion av gemensamt broschyrmaterial. Något som i huvudsak betalas med vattenregleringsmedel. Ulla arbetar på turistbyrån i Gäddede och tar där emot bokningar för ett antal turistföretag. Årets stora nyhet var Vilseledaren, en gemensam guidecentral. Idén kom ursprungligen från Ola Sundqvist och innehåller temaaktiviteter för både vuxna och barn presenterade i en gemensam broschyr. En sådan här produkt tar några år att sälja in, men flera av aktiviteterna var välbokade redan första sommaren Vi anländer till Jormliens fjällgård och checkar in samt fikar Vad är viktigt vad gäller samarbete i en turistföreningen som Sö bygda? Lasse Karlsson berättar före oss vad man måste tänka på i teamwork.

10 Lasse tog upp frågor som: samarbetsformer mellan olika företag hur skapar man gemensamma mål när viljorna är olika hur man sprider engagemang och får flera med i processen fokus på utveckling och resultat, etappmål. I diskussionerna framkom bl a vikten av att ha en klar och tydlig målbild. Lasse talade också om att det i de flesta grupper finns ca 20% som är entusiastiska och positiva, 60% som inte har tagit ställning och 20 % negativa. Ofta fokuserar man på att omvända de negativa, vilket är helt fel. Istället ska man lägga kraften på att få den stora gruppen som inte har tagit ställning positivt inställda till det man vill göra. Man måste vara beredd på att det alltid är gruppen av entusiaster som får dra det tyngsta lasset Middag och diskussion om det vi har upplevt under dagen. Bodil, på Jormliens Fjällgård, berättade att hon och Kenneth drivit pensionatet i 15 år. Det fungerar mycket bättre sedan de för några år sedan började samarbeta och på allvar marknadsföra Frostviken gemensamt med andra företag, istället för att bara marknadsföra sin egen anläggning. 10/ Frukost Vi åker till Rid i Jorm och Korpens Öga Ola Sundqvist berättar om hur det är att driva ett ekoturismmärkt företag. Vi får också se hans verksamhet och uppleva Korpens Öga Lunch serveras på stället. Ola Sundqvist är ett energiknippe och den visionär som varje bygd behöver. Idag är flera av aktiviteterna i hans företag certifierade av Ekoturismföreningen. Rid i Jorm var bland de 12 första företagen i landet som fick certifieringen Naturens Bästa. Ola är miljömedveten och ända från starten hade han klart för sig att eftersom ridning sliter på naturen måste verksamheten bedrivas på ett väl genomtänkt sätt. Olas koncept bygger på en helhet där man kan kombinera boende i en speciell miljö, Korpens Öga, med vistelse i naturen. De guidade turerna är ekoturistiskt inriktade med en kombination av lärande och spännande upplevelser. År 2002 fick Rid i Jorm priset som årets Ekoturismföretag. Idag har Ola planer på att utöka verksamheten med en begränsad hotellverksamhet för att i större utsträckning kunna ta emot företag och andra som söker efter en speciell miljö för mindre konferenser, i kombination med upplevelser.

11 Ola berättade mycket om fördelarna med ekoturismen, för att på ett långsiktigt hållbart sätt kunna nyttja naturen. Han såg också ekonomiska fördelar, dels i form av gemensam marknadsföring och ett stort massmedialt intresse för ekoturism i olika former. Men uppmärksamheten i media varar ju inte för evigt. Satsar man på ekoturism måste man därför göra det för att man själv tror på tanken och för att det också har andra ekonomiska värden. När det gäller Olas företag så är det en nödvändighet att konceptet är långsiktigt hållbart och inte tär på naturen, skulle verksamheten göra det så självdör den. Kostnaderna för att ekoturismcertifiera sitt företag är idag mycket rimliga. Men man måste räkna med att lägga ner en del eget arbete för att gå igenom hela företaget och hitta de lösningar som leder fram till en certifiering. Man har också ofta behov av konsulthjälp för att anpassa sin verksamhet. Slutkommentar: Alla studieresans deltagare var eniga om att resan var värdefull. Dels är det bra att komma bort och träffas i en annan miljö. Det är också bra att vidga sina vyer och ta lärdom av andras erfarenheter. Flera av deltagarna kände sig inspirerade att gå vidare för att miljöanpassa sin egen verksamhet och också arbeta för hela dalgångens vision om en långsiktigt hållbar utveckling. De kontakter som knöts under resan kommer vi säkert att nyttja i vårt framtida utvecklingsarbete.