Oktober Agneta Wikblom Marianne Skantz Länsstyrelsen i Södermanlands län

Transkript

1 Oktober 2007 Agneta Wikblom Marianne Skantz Länsstyrelsen i Södermanlands län

2 Innehållsförteckning Sid Bakgrund 3 Basfakta om projektet 5 Genomförande och resultat 6 Del 1 Kompetensutveckling för hästföretagare 6 Del 2 Seminarieserie för lantbrukare och hästföretagare 7 Del 3 Studiecirklar om hästar och hästhållning 8 Resultat utöver projektplan 9 Framgångsfaktorer 10 2/11

3 Beskrivning samt summering av resultat och effekter av projekt Kvalitetsutveckling Häst i Sörmland Bakgrund Hästnäringen i Sverige Hästen har en växande betydelse i det svenska samhället och ökar både som fritidsverksamhet och som näringsgren. År 2006 publicerade regeringen följande om hästar och hästnäringen i Sverige: Det finns ca hästar i Sverige. Enligt Svenska Ridsportförbundet utövar ca svenskar ridsport aktivt. 85 procent är kvinnor eller flickor. Sektorn omsätter ca 20 miljarder varje år, varav drygt 10 miljarder utgörs av spel på trav och galopp. Sektorn ger upphov till spridningseffekter på mellan miljarder per år. Hästnäringen sysselsätter ca helårstjänster direkt och genom spridningseffekter ger den upphov till ytterligare mellan 9000 och helårstjänster. Hästsektorn är jordbrukets femte största inkomstkälla. Den omsätter 1,7 miljarder per år i form av foder och bete. Sidointäkter från bl.a. inackordering och hästturism hos jordbruksföretag uppgår till totalt 1,6 miljarder per år. Hästnäringens bidrar till det öppna landskapet genom foder- och betesbehov. Källa: Hästnäringen i Sörmland I Sörmland innebär den pågående omstruktureringen av lantbruket att många av de mindre gårdarna läggs ned, blir fritidshus eller hästgårdar. Samtidigt som nötkreaturen minskar i antal ökar antalet hästar. Sörmland är ett av Sveriges mest hästtäta län i förhållande till sin folkmängd och hästarna är en faktor att räkna med som näring och som inkomstkälla för lantbruket. Olika verksamheter knutna till hästar ökar i länet; tävlingar med internationell status och företag inom utbildning, uppfödning och turism är några exempel. Förstudie av Hästnäringen i Sörmland Länsstyrelsen har inom flera av sina ansvarsområden kontakt med hästanknutna verksamheter. För att få en överblick över hästnäringen i länet gjordes år en förstudie av utvecklingen i länet. Den bekräftade bilden av ett hästtätt län där de senaste åren inneburit en ökning av kringverksamheter och aktiviteter. Förstudien visade att det i Södermanland fanns: Ca hästar ca 25 ryttarföreningar hästföretagare 3/11

4 Sundbyholms travbana; Det körs ungefär 450 lopp per år. Elva personer är heltidsanställda på Sundbyholmstravet och 25 personer på årsbasis. Cirka personer besöker travbanan varje år. I länet finns 25 proffstränare och 300 amatörtränare ca människor rider vid länets 20 största ridskolor ca 500 ryttare med tävlingslicens finns i länet galoppsport. Det finns idag 658 registrerade/licensierade galopphästar i länet uppskattningsvis finns det heltidshovslagare i länet samt ett hundratal personer som skor på deltid cirka 30 företag i länet är inriktade på hästturism, d.v.s. turridning, körning eller bo på lantgård med häst Ridled Sörmland är en drygt 50 mil lång ridled för ryttare med egen häst. Det var problem att få en heltäckande bild av hästnäringen eftersom den är så mångfacetterad och svåröverskådlig. Bilden är ett försök att ge en överblick över näringens mångfald och möjligheter. Hösten 2004 tog länsstyrelsen initiativ till ett möte om hästnäringens framtid i länet. En bred grupp med representanter från företagare inom hästbranschen, LRF, Hushållningssällskapet, Sörmlands Travsällskap, Ridsportförbundet, Försäkringsbolag, Regionförbundet och kommuner bjöds in. Vid mötet enades man om att börja ett samarbete med länsstyrelsen för att utveckla hästnäringen i länet. De diskussioner och synpunkter som framfördes vid mötet blev underlag för projekt: Kvalitetsutveckling Häst i Sörmland. Deltagarna vid detta möte blev även basen för den samarbetsgrupp som på olika sätt har bidragit till utvecklingen och genomförandet av projektet. 4/11

5 Basfakta om projektet Projekt Kvalitetsutveckling Häst i Sörmland Huvudman var Länsstyrelsen i Södermanlands län. Projektansvarig var Agneta Wikblom, enhetschef Länsstyrelsen i Södermanlands län. Projektledare var Marianne Skantz Länsstyrelsen i Södermanlands län. Projekt Kvalitetsutveckling Häst i Sörmland startade hösten 2005 och avslutades 30 september Det övergripande syftet med projektet var att utveckla hästnäringen och att öka kunskaperna om hästhållning i länet. Samarbetsgrupp En regional grupp med bred spridning. Deltagarna i gruppen var samarbetsparter, idégivare och referensgrupp för de startade delprojekten och representerade näringslivet, offentlig samt ideell sektor. Samarbetsgruppen har träffats ett flertal gånger under den tid projektet pågick. Stall Rockelstad Anders Eriksson Svenska ridsportförbundet Bitte Johansson, Gunnar Palmius, Maria Fritz Warg Studieförbundet Vuxenskolan Birgitta Johansson Sörmlandsidrotten Carla Svensson LRF-konsult Caroline Larsson Regionförbundet Sörmland Catharina Frändberg Länsförsäkringar Sörmland Elisabeth Hellman Hushållningssällskapet Ingela Adolfsson Hopphästklubben Ingvar Fredricson Sörmlands Travsällskap Jan Erik Andersson LRF Kjell Larsson Katrineholms Kommun Leif Öskog Öknaskolan Lisbeth Åhlund Södermanlands Läns Landsting Lotta Finstorp Jällsjö Gård Olle Widell Sveaverken AB Tommy Henriksson Länsstyrelsen Södermanlands län Agneta Wikblom Marianne Skantz Malin Nilsson Per Jonsson 5/11

6 Syfte och målgrupper Syftet med projektet var att höja den generella kunskapsnivån om hästhållning ge länets hästverksamhet en kvalitetsstämpel inför sig själv och omvärlden bidra till utveckling av företag och verksamheter stimulera till vidgade nätverk ge underlag för start av ett hästkluster. Målgrupper var företagare inom hästbranschen lantbrukare ridklubbar hästägare och andra intresserade. Genomförande och resultat Inom ramen för projektet startades tre delprojekt 1. Kompetensutveckling för hästföretagare 2. Seminarieserie för lantbrukare och hästföretagare 3. Studiecirklar om hästar och hästhållning Del 1 Kompetensutveckling för hästföretagare Syfte att höja kompetensnivån hos företagare i hästbranschen Målet var att 50 företagare skulle delta i projektet. Denna del finansierades av EU:s Växtkraft Mål 3 och syftet var att ge deltagande företagare möjlighet att göra en kompetensutvecklingsanalys d.v.s. en individuell analys av företagarens behov av kompetensutveckling. Intresset att delta visade sig vara stort hos företagarna, de tre informationsmöten som anordnades samlade cirka 130 företagare. 42 företag deltog i denna del av projektet. Några av företagarna hade anställda så sammanlagt gjorde 52 personer en handlingsplan för sin kompetensutveckling. 6/11

7 Erfarenheter från denna del visar ett stort behov av kompetensutveckling framför att inom entreprenörsområdet, till exempel marknadsföring, företagsekonomi, IT och juridik. Behov av ett eller flera företagarnätverk framkom även. Tyvärr gjorde bristande medel hos Växtkraft Mål 3 det omöjligt att inom projektet genomföra kompetensutveckling enligt handlingsplanerna. Utvecklingsmöjligheter Det nya Landsbygdsprogrammet och nya Strukturfondsprogrammet innebär möjligheter för hästföretagarna i länet till stöd för att utveckla sina företag. För de som deltagit i projektet kan kompetensanalysen vara en grund för fortsatt kompetensutveckling och ge möjlighet att söka stöd för kompetensutvecklingsinsatser. Det finns även planer hos nya aktörer att i projektets anda arbeta vidare med affärsrådgivning för hästföretagarna i länet. Del 2 Seminarieserie för lantbrukare och hästföretagare Syfte att sprida kunskap om hästar och hästhållning. Under arrangerades följande seminarier med inriktning på häst och hästhållning: Seminarier 2005 Att Bygga för häst. Två utbildningsdagar på Rockelstad. Seminarium om hästgödsel. Två seminarier; i Katrineholm och på Stjärnholm. Seminarier 2006 Bygga för häst. En heldag i Södertälje i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län Hästens parasiter. Ett seminarium Eskilstuna. Hästens parasiter. Ett seminarium i Gnesta. 2 Studiebesök på Hjelmskyls Gård. Seminarier 2007 Smittsamma sjukdomar. Två seminarier i Malmköping och Nyköping. 7/11

8 Erfarenheter Seminarierna och studiebesöken som genomförts på olika orter i länet har varit mycket uppskattade och totalt har 220 personer deltagit. Kompetensutveckling ingick i länsstyrelsens ordinarie verksamhet inom ramen för Miljö- och Landsbygdsprogrammet Innan projektet startades var det svårt att få deltagare till de seminarier som anordnades men under projekttiden har det varit bra uppslutning till seminarierna. Utvecklingsmöjligheter Länsstyrelsen kommer att fortsätta att ordna seminarier på tema häst. De personer som nåtts genom projektet innebär en för länsstyrelsen helt ny kundgrupp och en möjlighet att nå ut till en bred grupp intressenter med information om hästhållning och annan myndighetsinformation. Även andra aktörers intresse att ordna föreläsningar på temat häst har väckts under projektets gång och kommer att fortsätta efter projekttidens slut. Del 3 Studiecirklar om hästar och hästhållning Syfte att öka kunskapen om hästar och hästhållning. Målet var att 300 personer skulle delta i en studiecirkel. För att öka kunskapen om häst och hästhållning i länet, startades studiecirklar i ämnet Hästar och Hästhållning. Länsstyrelsen har efter en idé från länsstyrelsen i Dalarna tagit fram ett helt nytt och mer omfattande studiematerial för studiecirklar i ämnet Hästar och Hästhållning. Samarbete inleddes med Studieförbundet Vuxenskolan, Sörmlandsidrottens utbildningskonsulenter (SISU Idrottsutbildarna), Svenska Ridsportförbundets Sörmlandsdistrikt och Agria Häst. Länsstyrelsen tog ansvaret för starten av studiecirklarna men idag ingår dessa i Vuxenskolan och SISUs ordinarie verksamhet. Länsstyrelsen kommer även fortsättningsvis att ansvara för att materialet uppdateras. Målgruppen var hästägare och andra hästintresserade. Deltagarna kan antingen vara anslutna till en ryttarförening eller oorganiserade. Intresset för studiecirklarna var till en början inte så stort som vi hade hoppats på, men under projekttiden har 150 personer har deltagit i studiecirklarna. 8/11

9 Erfarenheter Deltagarna i studiecirklarna har positiva erfarenheter. Många har svårt att få tid att delta i cirklar men när de väl kommit igång så är värdet av att få lära mer och utbyta erfarenheter om hästhållning mycket stort. Flera har påpekat nyttan av materialet som uppslagspärm. Målet på 300 personer visade sig vara för högt satt under den tid projektet pågick. Utvecklingsmöjligheter Flera aktörer driver studiecirklarna så det finns möjlighet för många att delta i en cirkel. Andra län har visat intresse av arbetet i Södermanland och vill också etablera samverkan med studieförbund i respektive län. Resultat utöver projektplan Information om Häst på länsstyrelsens hemsida För att nå ut till en bred allmänhet med information om hästhållning och de lagar och regler som gäller för personer som äger eller hanterar hästar finns numera delar av studiematerialet på länsstyrelsen hemsida. Informationen finns samlad under rubriken Häst under Djurhälsa på Länsstyrelsens hemsida. Underföljande rubriker finns information: Allemansrätten Avlivning Avmaskning Bete Brand Broschyrer, foldrar och dokument Distriktsveterinärer Djurskyddsbestämmelser Foder Foderföretagare Förprövning Gödsel Hästhusesyn Hästpass Insekter Sjukdomar Studiecirklar om Hästar och Hästhållning Tillstånd Trafik Transport Tvärvillkor Tävlingar Slutrapport Kvalitetsutveckling Häst i Sörmland Externa länkar 9/11

10 Häst i Mälardalsregionen Intresset för Sörmlands sätt att arbeta med hästnäringen har väckt intresse från angränsande län. Under 2007 tog Länsstyrelsen i Södermanlands län initiativ till samverkan med Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län. Syftet var erfarenhetsutbyte på regional nivå och att lyfta fram hästhållning samt hästnäringen i Mälardalsregionen. Länen enades om ett fortsatt samarbete. Framgångsfaktorer I ett projekt vill man uppnå uppsatta mål och åstadkomma resultat och effekter. Men det är lika viktigt att resultatet av projektet lever vidare och integreras i ordinarie verksamheter. I Kvalitetsutveckling Häst i Sörmland har detta tankesätt genomsyrat hela projektet och i backspegeln kan vi notera att följande framgångfaktorer har bidragit till att projektet har satt avtryck för framtiden: Underifrånperspektiv Projektet startades på länsstyrelsens initiativ men utifrån ett uttalat behov från aktörer i länet. Projektplanen formulerades utifrån resultatet av ett sonderande möte med en bred grupp intressenter från länet. Samarbetsgruppen som fungerat som referensgrupp under projektets gång bestod av representanter från olika delar av länet och näringslivet samt offentlig och ideell sektor av hästnäringen. Projektet genomfördes med lyhördhet för de olika målgruppernas behov. Legitimitet Samarbetsgruppens breda sammansättning har givit legitimitet åt projektet Ingvar Fredricson och Anders Eriksson har som auktoriteter både nationellt och internationellt inom området hästsport och hästhållning givit tyngd åt projektet. Intresset för projektet från de nationella aktörerna Jordbruksverket och Nationella Stiftelsen för hästhållningens främjande har även det gett legitimitet åt projektet. Länsveterinärens engagemang och kommunernas djurskyddsinspektörers intresse har gett tyngd åt arbetet med att öka kunskapen om hästhållning. Kvalitet Kvalitet har varit en viktig del i projektets alla delar. Utvecklingen av ett helt nytt och aktuellt studiecirkelmaterial. Föreläsare med hög kompetens inom respektive ämnesområde. Projektledning med kunskap om hästnäringen kombinerad med kunskap om entreprenörskap och företagande. Nytänkande Ett av länsstyrelsens tvärsektoriella projekt med inslag av landsbygdsutveckling, miljömålsarbete, djurskydd, regional utveckling och jämställdhet. Ett för länsstyrelserna ny modell för att utveckla hästnäringen: - Ökad kunskap ger ökad efterfrågan från kunderna hästägarna. - Ökad kompetens när det gäller företagande gör företagarna bättre rustade att möta kundernas krav/behov. - Bred definition av hästföretagare företagare som producerar produkter och tjänster för hästar och ryttare. 10/11

11 Utvecklingen av länsstyrelsens hemsida till att omfatta de regler och krav myndigheter ställer på hästägare och ryttare någon sammanställning av detta slag har tidigare inte funnits varken regionalt eller nationellt. Implementering Redan från starten av projektet var grundtanken att resultatet av projektet skulle integreras i ordinarie verksamhet hos länsstyrelsen eller hos andra aktörer. Seminarieserien för lantbrukare och andra hästföretagare är nu en ordinarie del av länsstyrelsens arbete med landsbygdsutveckling. Studiecirklar om hästar och hästhållning är en del av Studieförbundet Vuxenskolans och Sörmlandsidrotten SISUs ordinarie kursutbud. På länsstyrelsen externa hemsida under rubriken Djurhälsa finns nu en utbyggd sida om häst och hästhållning som kommer att uppdateras regelbundet. Övriga länsstyrelser kommer att informeras om detta och ges möjlighet att använda sig av länsstyrelsen i Södermanlands arbete. Projektet har presenterats för länsstyrelserna i Mälardalen och planer finns hos flera av dessa att använda Södermanlands koncept i arbetet att utveckla hästnäringen. 11/11